Stärnö-Boön. Naturreservat

Transkript

1 Stärnö-Boön Naturreservat

2 Fridfullt Särpräglat naturreservat och omtyckt besöksmål Naturreservatet Stärnö-Boön i Karlshamns kommun är ett både särpräglat och artrikt kustoch skärgårdsområde. Målet med naturreservatet är att bevara naturskogar och att erbjuda en gynnsam livsmiljö för de många växter, svampar, fåglar och insekter som finns här. Dessutom är Stärnö-Boön ett attraktivt besöksmål med välutrustad badplats, tillgänglighetsanpassade gångvägar och markerade stigar. Naturreservatet kännetecknas av ädellövskogar, tallskogar, tångbälten och blomrik öppen mark som kantar ett vattenfyllt stenbrott. Här finns den grova Karlshamnsgraniten och kustgnejsen med sina gångar av pegmatit och finkornig granit. Landområdena innehåller forn- och kulturminnen i form av bland annat en stenåldersboplats samt gravar och stensättningar från brons- och järnåldern. Här finns även delar av Per Albinlinjen, en mer än 500 km lång försvarslinje från andra världskriget. I vattenområdet runt Stärnö och Boön ligger flera vrak begravda.

3 Vandringsleder Friluftsliv för alla Stärnö-Boön erbjuder upplevelser för alla som är intresserade av natur, kulturhistoria, geologi eller bara av att komma ut i en vacker och avkopplande omgivning. Här finns vägar och stigar för både unga och äldre, för fullt rörliga och för rullstolsburna med ledsagare. Skogsmarkens flora och fauna utvecklas fritt från gran och genom begränsning av främmande trädslag. Reservatets skogar har utvecklats under lång tid utan påtaglig påverkan av skogsbruk och består i huvudsak av tall-ekskog och ekavenbokskog med inslag av rönn, björk, al, hassel, sälg, apel och kaprifol. På marken trivs blåsippor, sårläka, myskmadra, blåbär och harsyra. Död ved samt grova och murkna träd är värdefulla element för faunan och floran. Den rika tillgången på död ved ger även goda för utsättningar för hackspettar att leva i området.

4 Strandområdena varierar från berghällar av granit, gnejs och diabas till steniga vegetationsrika stränder.

5 Havsdoft Sten till hela världen Berggrunden i Stärnö-Boöns naturreservat består av kustgnejs och grov Karlshamnsgranit samt av stora områden med blandbergarter av gnejs och granit. En stor diabasgång som bildades för 900 miljoner år sedan korsar även reservatet. Som en följd av den rika tillgången på sten påbörjades stenbrytning på Stärnö och Boön i slutet av 1800-talet. Gnejsen från Stärnö och Boön användes till gatsten och kantsten. I början av 1900-talet bröts blocksten av diabas som bland stenhuggare kallades för Stärnö blåberg. Denna blocksten återfinns idag över hela världen, bland annat i fasaden till Empire State Building i New York, på Arlington kyrkogården i Washington och i ett hjältemonument i Kuala Lumpur. Som mest arbetade cirka personer inom stenindustrin på Stärnö och Boön i början av 1930-talet. Än idag kan du som besöker reservatet se åtskilliga spår och rester från stenhuggeriepoken.

6 I naturreservatet finns kåsor som fortfarande används för förtöjning av småbåtar.

7 Fakta Naturreservatet Stärnö-Boön Läge: Cirka 3 kilometer sydväst om centrala Karlshamns stad. Totalarea: 900 hektar Landareal: 195 hektar Vattenareal: 705 hektar Allmänt: Reservatet ligger från drygt 50 meters höjd över Östersjön till cirka 20 meters djup i omgivande vattenområde. På flera ställen finns berg i dagen. Jordlagren domineras av moränjord. I delar av vattenområdet på mindre djup än cirka 18 meter förekommer terrestra lämningar från Yoldiatiden, tiden närmast efter inlandsisens definitiva tillbakagång, för mer än år sedan. Hällmarksterräng: 12,7 hektar Stenbrott: 9 hektar varav vattenyta cirka 1,5 hektar Markslag: Skog, sumpskogar, kärr, litet vattenfyllt stenbrott, blomrik mark, hällmark, stränder Naturtyper: Bokskog, ekskog, tall-ekskog av bergig typ, ålgräsängar, tångbälten, blomrik öppen mark längs kanten på stenbrottet och på Bålabacken. Kvartärgeologi: Översvämmat område från Yoldiatid med stubbar, terrestra avlagringar och välbevarade glaciala landformer i Mieåns dalgång.

8 Kulturmiljöer: Rösen, gravar och stensättningar daterade till sten-, brons- och järnåldern, lämningar från 1600-talet av en befästningsanläggning, en begravningsplats samt platsen för ett örlogsvarv, stenmurar, stenbrott, ett lotsboställe samt befästningsanläggningar från 1940-talet. Fåglar: rosenfink, hämpling, mindre hackspett, drillsnäppa, ejder, silltrut, gråtrut, berguv, tornseglare, salskrake, skogsduva, spillkråka Kräldjur: hasselsnok, snok Groddjur: större vattensalamander Kärlväxter: hallonbjörnbär, ask, alm, flikros, backmåra Fjärilar: vitaktig strimmätare, klocksäckspinnare, rödfläckig blåvinge, silversmygare Trollsländor: mindre smaragdflickslända

9