Årsbudget Verksamhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige ( 185)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsbudget 2009. Verksamhetsplan 2010-2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2008-11-24 ( 185)"

Transkript

1 Årsbudget 2009 Verksamhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige ( 185)

2 Foto: Figeholm Fotograf: Lars Olofsson

3 OSKARSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID DEL 1: KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG INLEDNING... 1 ORGANISATION... 3 MÅL OCH VISION... 4 BUDGETPROCESS... 6 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 7 TAXOR OCH AVGIFTER UTDEBITERING FINANSIELL ANALYS RÄKENSKAPSRAPPORTER RESULTATBUDGET FINANSIELLA MÅL DRIFTBUDGET BALANSBUDGET KASSAFLÖDESBUDGET INVESTERINGSBUDGET DEL 2: INFORMATION FRÅN STYRELSE OCH NÄMNDER 24 KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNLEDNINGSKONTORET SKATTEFINANSIERADE VERKSAMHETER AVGIFTSFINANSIERADE VERKSAMHETER RÄDDNINGSTJÄNSTEN SKATTEFINANSIERADE VERKSAMHETER AVGIFTSFINANSIERADE VERKSAMHETER TEKNISKA NÄMNDEN SKATTEFINANSIERADE VERKSAMHETER AVGIFTSFINANSIERADE VERKSAMHETER...49 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN KULTURNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN VALNÄMNDEN REVISIONEN... 73

4

5 OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning INLEDNING VAD REDOVISAS I DENNA HANDLING? Del 1 Beslutsdel Kommunstyrelsens förslag till budget 2009 och verksamhetsplan , investeringsbudget , tillkommande förändringar taxor och avgifter samt kommunalskatt. Hänvisningar till del 2 ingår i beslutet. Del 2 Informationsdel Information från styrelse och nämnder. ÅRETS BUDGETPROCESS I KORTHET Årets budgetprocess inleddes av budgetberedningen i början av februari månad med en utvärdering och återblick av föregående års bokslutssiffror och budgetprocess samt de kommande årens budgetförutsättningar. Ett förslag till en förändrad tidplan diskuterades där budgetberedningen enades om att budgeten återigen ska behandlas av kommunfullmäktige i november istället för i juni. Skälet till förändringen var bl a att ge socialförvaltningen större tidsutrymme för förändringsarbetet och att förra årets budgetprocess upplevdes av både politiker och tjänstemän som alltför tidspressad. För tredje året i rad hölls ett budgetforum där budgetberedning, nämndspresidier, ordförande och VD i majoritetsägda bolag samt företrädare för de större fackliga organisationerna deltog för att diskutera den kommunala verksamheten i ett helhetsperspektiv. På budgetforum presenterades budgetrapporten innehållande benchmarking, tidserieanalyser, befolkningsprognos och demografieffekter. Budgetrapporten utarbetades av en sk budgetgrupp bestående av kommundirektören, ekonomi- och personalchefen, och cheferna för tekniska kontoret, socialförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. Förvaltningarna presenterade sin ekonomi och sina verksamheter för det gångna året, innevarande året samt den kommande planeringsperioden. Efter budgetforum utarbetade budgetberedningen ett förslag på preliminära budgetramar som kommunstyrelsen beslutade om i början av april. Strax därefter skickades direktiv och anvisningar ut till nämnder och förvaltningar. Under april och maj månad arbetade budgetberedningen med kommunens investeringar i syfte att minska investeringsvolymen de kommande sju åren. Beredningens arbete skedde i nära samarbete med tekniska kontoret. Sista veckan i augusti lämnade nämnder och förvaltningar in sina förslag till ramar och preliminär budget samt konsekvensbeskrivningar. Budgetberedningen arbetade med budgetmaterialet under september månad och lämnade ett förslag på definitiva ramar till kommunstyrelsen i början av oktober. På sitt sammanträde den 28 oktober fattade kommunstyrelsen beslut om budget 2009 och verksamhetsplan , investeringsbudget , förändring av taxor och avgifter samt beslut om nästa års utdebitering. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunfullmäktige beslutade i november 2004 om nya finansiella mål för den kommunala verksamheten. Anledningen till detta var den av regeringen framlagda propositionen kring God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (2003/04:105). Kommunfullmäktiges mål gällande att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag skulle ligga på en nivå på 105,2 % fr.o.m har reviderats och istället införs ett tak på 105 % fr.o.m Samtidigt beslutade kommunfullmäktige att fr.o.m ska kommunen under varje mandatperiod se till att kommunens egna kapital (förmögenhet) inte urholkas vilket innebär att den kommunala ekonomin varje år ska generera ett positivt resultat som motsvarar en inflationsuppräkning av kommunens förmögenhet. Kommunfullmäktige har även fastslagit ett finansiellt tak för skattefinansierade investeringar. Dessa ska enligt målet uppgå till max 4% av skatteintäkter och statsbidrag. Att Oskarshamns kommuns nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag har kunnat ligga på en nivå om 105 % beror på kommunens stora finansiella tillgångar. Till skillnad från andra kommuner i Sverige har Oskarshamns kommun kunnat använda en stor del av det positiva finansnettot till att finansiera sina verksamheter. Detta har lett till att kommunen kontinuerligt ökat sitt beroende av finansiella intäkter. Detta har även inneburit att Oskarshamns kommun, under perioder med en svag finansmarknad, haft svårigheter att få intäkterna att täcka kostnaderna trots att de finansiella intäkterna har varit relativt stora. Den situationen kommer även att uppstå under 2008 då Oskarshamns kommun kommer att uppvisa ett negativt resultat om -47,1 mkr trots ett positivt finansnetto om 55,4 mkr. Denna problematik har diskuterats under innevarande års budgetprocess och det finns en bred uppfattning 1

6 OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning om, både bland politiker och tjänstemän, att verksamheternas nettokostnader på lång sikt bör sänkas till en nivå som ligger i paritet med kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Kommunens budgetgrupp har föreslagit att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska ligga på 102,5 % år Det målet samt de andra två kommer att diskuteras ingående under nästa års budgetprocess. Verksamheternas nettokostnader måste komma ner i nivå med skatteintäkter och statsbidrag om kommunen över tid vill försäkrar sig om en god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag ack måldiff (mkr) -116,8-119,1-133,9 Inflationsskydd (2%) av eget kapital (res.nivåkrav) ack måldiff (mkr) -231,6-264,8-282,7 Investeringsvolym 4 % av skatter och bidrag ack måldiff (mkr) -44,5-64,4-109,4 Budgetgruppens förslag för år 2011: Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag 102,5 % Enligt föreliggande förslag uppnås inte det finansiella målet om nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag under mandatperioden. Den ackumulerade måldifferensen uppgår till 119,1 mkr år Även de resterande två finansiella målen uppnås inte under mandatperioden. Balanskravet Ingående balanskravsresultat Utgående balanskravsresultat Årets Realis.v År resultat inster ,4 20,2-6,0-345, ,2 44,6-8,2-308, ,8 77,2-2,4-234, ,0-22,0-5,8-261,7 2008* -261,7-47,1-1,5-310,3 2009** -310,3 16,1 0,0-294,2 2010** -294,2 14,6 0,0-279,6 2011** -279,6 30,1 0,0-249,5 * Prognos ** Budget återställdes genom 2004 års positiva resultat. Kommunfullmäktige har inte åberopat synnerliga skäl vid de stora negativa resultaten under 2000 till 2002, även om dessa berodde på nedskrivning av orealiserade förluster på finansiella tillgångar. Enligt helårsprognos från augusti månad kvarstår 310 mkr att återställa. De budgeterade positiva resultaten för år räcker inte till för att kunna återställa det ackumulerade negativa resultatet. För att åstadkomma detta fordras det ett resultat om minst 75 mkr per år under en mandatperiod. Ett årligt resultat på 75 mkr motsvarar kommunens budgeterade finansnetto under de kommande tre åren. Oskarshamns kommuns långsiktiga målsättning bör vara att verksamheternas nettokostnader inte ska uppgå till mer än vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar. Som tidigare nämnts kommer frågan att diskuteras under nästa års budgetprocess och uppfattningen är att detta kan åstadkommas genom en gradvis sänkning av verksamheternas nettokostnader. Om verksamheternas nettokostnader sänks till nivå som är i paritet med kommunens skatteintäkter och statsbidrag kommer Oskarshamns kommun över tid att kunna återställa det ackumulerade negativa resultatet i sin helhet. På sitt sammanträde den 28 oktober 2008 beslutade kommunstyrelsen att i budgeten 2009 ska påpekas följande: Oskarshamns kommun befinner sig i en ekonomisk besvärlig situation. Det är av största nödvändighet att budgeten för 2009 hålls. Nämnderna har mandat att besluta om de åtgärder som måste vidtas för att hålla sin budget under året. FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT driftbudget 2009 och verksamhetsplan resultatbudget balansbudget kassaflödesbudget investeringsbudget för finansiella mål förslag till nya taxor Utdebitering för 2009 Staten har påfört kommunerna ett s.k. balanskrav fr.o.m. verksamhetsåret Innebörden av detta är att kommunen ej får redovisa negativa resultat i resultaträkning i ett tre års perspektiv. Kommunen klarade inte balanskravet för åren 2000 till 2003 samt år Det negativa resultatet

7 OSKARSHAMNS KOMMUN Organisation ORGANISATION NÄMNDS- OCH FÖRVALTNINGSORGANISATION Den politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Kommunfullmäktige är kommunens motsvarighet till riksdagen och de fattar alla viktigare principbeslut. Ordförande i är Yvonne Bergwall. Kommunstyrelsen, kommunens motsvarighet till regeringens, utses av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens förvaltning. Ordförande är kommunalrådet Peter Wretlund. Nämnderna anpassar kommunfullmäktiges beslut och riktlinjer till sina verksamheter. Till de flesta nämnder finns en förvaltning. Förvaltningarna och dess anställda verkställer besluten. Under kommunstyrelsen lyder kommunledningskontoret och räddningstjänsten. Fr.o.m är kommundirektör Ann-Christine Vösu högste tjänsteman i förvaltningsorganisationen. Samhällsbyggnadskontor Kommunledningskontor Revision 5 ledamöter Kommunfullmäktige 49 ledamöter Kommunstyrelse 15 ledamöter Valnämnd 5 ledamöter Räddningstjänst Oskarshamns Energi AB (50 %) Oskarshamns Energi AB levererar el, värme, datakommunikation samt tjänster och entreprenader inom Oskarshamns kommun. För 2007 uppgick omsättningen till 214,3 mkr, resultat efter finansiella poster 34,3 mkr och soliditeten uppgick till 69,0 %. Oskarshamns Hamn AB (96 %) Oskarshamns Hamn bedriver hamnoperativ verksamhet såsom lossning och lastning av fartyg, bogsering, maskinuthyrning, transporter samt terminalverksamhet. Omsättningen 2007 var 63,1 mkr, resultat efter finansiella poster 0,1 mkr och soliditeten uppgick till 56,0 %. Oskarshamns Utvecklings AB (100 %) Oskarshamns Utvecklings AB som bedriver markverksamhet vid flygplatsen i Virkvarn, Oskarshamn. För 2007 uppgick omsättningen till 4,9 mkr, resultat efter finansiella poster 1,7 mkr och soliditeten uppgick till 5,5 %. Stiftelsen Forum (100 %) Stiftelsen Forum bedriver konferensverksamhet och rumsuthyrningsverksamhet. För 2007 uppgick omsättningen till 12,3 mkr, resultat efter finansiella poster uppgår till 0,5 mkr och soliditeten uppgick till 4,0 %. Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell (50 %) Verksamheten består av hotellrörelse tillhörande hotellkedjan Best Western Hotels. För 2007 uppgick omsättningen till 3,9 mkr, resultat efter finansiella poster -0,1 mkr, soliditeten uppgick till 68 %. Socialförvaltning Socialnämnd 11 ledamöter Barn- och utbildningsnämnd 11 ledamöter Barn- och utbildningsförvaltning Oskarshamns Hamngods och Terminal AB (100 %) Bolaget bedriver ingen verksamhet utan är vilande. Omsättningen för 2007 uppgick till 0,0 mkr, resultat efter finansiella poster 0,05 mkr, soliditeten är 100 %. Tekniskt kontor Teknisk nämnd 9 ledamöter Kulturnämnd 7 ledamöter Kulturförvaltning Oskarshamns kommun Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter Byggebo i Oskarshamn AB 100% MANDATFÖRDELNING Mandatfördelning i kommunfullmäktige : Parti S V M Kd C Fp Mp SD Totalt Ledamöter KOMMUNKONCERNEN Byggebo i Oskarshamn AB (100 %) Byggebo är ett bostadsföretag som äger, förvaltar och hyr ut hyresrätter. För 2007 uppgick omsättningen till 165,1 mkr, resultat efter finansiella poster 18,7 mkr och soliditeten uppgick till 6,8 %. Oskarshamn Energi AB 50% Oskarshamns Hamn AB 96% Oskarshamns Utveckling AB 100% Stiftelsen Forum 100% Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50% Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 100% 3

8 OSKARSHAMNS KOMMUN Mål och vision MÅL OCH VISION VÅR VISION Oskarshamn är en tillväxtkommun i en region med hög livskvalitet. Här mår vi bra, lever ett tryggt liv och har möjligheter att utvecklas. Oskarshamn kommunen med energi associerar till kraft, ljus, värme, sol och hav. Här finns framåtanda hos energiska kommuninvånare. Oskarshamn upplevs som en attraktiv kommun med öppet klimat och positiv attityd mot omvärlden. ÖVERGRIPANDE MÅL I kommunens Utvecklingsprogram för lokal tillväxt med utblick mot 2010-talet finns följande inriktningsmål angivna: Ett starkt varumärke En stabil befolkningstillväxt Ett bättre företagsklimat Ett ökat nyföretagande En levande landsbygd Som stöd till inriktningsmålen finns i Utvecklingsprogrammet totalt tio insatsområden beskrivna. Arbetet med genomförande av Utvecklingsprogrammet drivs enligt en Handlingsplan som innehåller konkreta aktiviteter inom alla insatsområden. De högst prioriterade insatsområdena är: Att bygga vår attraktivitet Företagsklimat och attityder Vårt varumärke Aktiviteterna syftar till att förbättra bilden av Oskarshamn för arbete, inflyttning, boende och besök. Övriga insatsområden omfattar hamnens utveckling, komplettering av näringslivet, kompetensförsörjning, företagsamhet, landsbygdsutveckling, kommunikationer och boende. För kommunens kärnverksamheter finns följande övergripande mål: Oskarshamn ska ge: o Barnen en god omvårdnad i form av barnomsorg och utbildning i kreativa miljöer, o De äldre en god omsorg i form av tryggt boende samt bra tillsyn och sjukvård i och utanför hemmet. I kommunen ska finnas möjlighet till ett rikt utbud av kultur och fritidsaktiviteter, tillskapat i samverkan med föreningsliv och organisationer. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Att kommuner sköter sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt kan tyckas självklart. Kommunerna får inte förbruka mer resurser än de har och därigenom äventyra kommande generationers möjligheter att finansiera sin välfärd. Det självklara är inte alltid det enkla när angelägna behov, politiska ambitioner och osäkra planeringsförutsättningar ska inordnas i de ekonomiska ramarna. 1 Det har visat sig att många kommuner inte når upp till en god ekonomisk hushållning och riksdagen har därför antagit förändringar i kommunallagens ekonomikapitel och lagen om kommunal redovisning och tillämpas första gången räkenskapsåret Förändringarna påverkar hur kommunerna ska arbeta med planering av sin ekonomi och verksamhet. T ex krävs att finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten fastställs, efterlevs, följs upp och utvärderas. Om bokslutet visar negativt resultat kräver balanskravet, som funnits sedan 2000, numera även beslut om en åtgärdsplan för att återställa underskottet. Åtgärdsplanen ska visa hur och när det egna kapitalet ska vara återställt. 2 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (FiU8) Kommuner och landsting ska i sin budget ta fram särskilda mål och riktlinjer som talar om hur man ska uppnå stabila finanser. Riksdagen godkänner regeringens förslag som handlar om ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om kommunerna och landstingen lyckats med målet om stabila finanser. Förslaget innebär också vissa ändringar av det nuvarande balanskravet. Kommuner och landsting får möjlighet att fastställa en budget som inte är i balans om det finns särskilda skäl till detta. Den tid som kommuner och landsting har för att återställa ett negativt resultat i budgeten förlängs samtidigt med ett år till tre år. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2004 och tillämpas första gången för räkenskapsåret Finansiella mål Kommunfullmäktige beslutade i november 2004 om nya finansiella mål för den kommunala verksamheten. Anledningen till detta var den av regeringen framlagda propositionen kring God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (2003/04:105). Samtidigt beslutade kommunfullmäktige att fr.o.m ska kommunen under varje mandatperiod se till att kommunens egna kapital (förmögenhet) inte urholkas vilket innebär att den kommunala ekonomin 1 Hushållning i lagens namn att sköta ekonomin med mål, uppföljning och åtgärder, Sveriges Kommuner och Landsting, 2005, sid 1. 2 Ibid., sid 1 ff. 3 /http://www.riksdagen.se/bik/beslut.asp?ptnr=2535,

9 OSKARSHAMNS KOMMUN Mål och vision varje år ska generera ett positivt resultat som motsvarar en inflationsuppräkning av kommunens förmögenhet. Kommunens nuvarande finansiella mål har flitigt diskuterats under budgetprocessen Den allmänna uppfattningen är att verksamheternas nettokostnader på lång sikt bör sänkas till en nivå som ligger i paritet med kommunens skatteintäkter och statsbidrag om kommunen över tid vill försäkrar sig om en god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Kommunens budgetgrupp har föreslagit att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska ligga på 102,5 % år 2011 för att därefter gradvis sänks till 100 %. Diskussion om kommunens finansiella mål kommer att återupptas i början av nästa års budgetprocess. Det är på sin plats att återigen nämna kommunstyrelsens beslut om att i budgeten 2009 ska påpekas följande: Oskarshamns kommun befinner sig i en ekonomisk besvärlig situation. Det är av största nödvändighet att budgeten för 2009 hålls. Nämnderna har mandat att besluta om de åtgärder som måste vidtas för att hålla sin budget under året. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter & statsbidrag Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 105 %. Att kunna lägga mer pengar på verksamheterna än vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar har för Oskarshamns kommun varit möjligt tack vare stora finansiella nettointäkter. Kommunen har tidigare haft stora investeringsvolymer vilket har fått till följd att man idag lägger en klart större andel av sina resurser på lokaler än vad andra kommuner gör. För att komma tillrätta med denna problematik måste kommunen antingen avyttra fastigheter eller minska de framtida investeringarna så att de understiger avskrivningsvolymerna. Utifrån hittills genomförda investeringar och de planerade investeringarna för perioden kan konstateras att även detta mål inte kommer att uppnås. I slutet av planperioden 2010 kommer måldifferensen att uppgå till 64 mkr. Mål och riktlinjer för verksamheten Oskarshamns kommun har utarbetat övergripande mål och visioner. I november 2004 beslutade kommunfullmäktige att nämnderna ska intensifiera sitt arbete med att utveckla verksamhetsmål och riktlinjer utifrån de förutsättningar som finns. Befintliga verksamhetsmål redovisas i del 2 under respektive styrelse/nämnd. Ett utvecklingsarbete pågår kring verksamheternas mål och riktlinjer. I detta omfattas även att utveckla hur man kan mäta och få en röd tråd mellan ekonomi, kvalitet och prestation. De budgeterade positiva resultaten för år räcker inte till för att kunna uppnå detta finansiella mål. I slutet av planperioden 2010 uppgår måldifferensen till 119 mkr. Inflationsskydd av förmögenhet (krav på resultatnivå) För att inte tära på kommunens förmögenhet ska vår kommun generera resultatnivåer som inflationsskyddar kommunens egna kapital. Med en prognostiserad inflation på 2 % innebär detta ett årsresultat på ca 48 mkr. Riksbankens långsiktiga inflationsmål uppgår till 2 % med en toleransnivå på +/- 1 %. De budgeterade positiva resultaten för år räcker inte till för att kunna uppnå detta finansiella mål. I slutet av planperioden 2010 uppgår måldifferensen till 265 mkr. Volym för skattefinansierade investeringar Investeringsvolymen för skattefinansierade investeringar får inte överstiga 4 % av skatteintäkter och statsbidrag vilket motsvarar ca 48 mkr per år. Att målet beräknas mot skatteintäkter och statsbidrag gör att man får en följsamhet mot inflationsutvecklingen. 5

10 OSKARSHAMNS KOMMUN Budgetprocess BUDGETPROCESS Enligt kommunallagen ska alla kommuner upprätta en verksamhetsplan för de kommande tre åren varav det första året utgör budgetår. Syftet är att ange och beskriva de övergripande målen för kommunens verksamhetsområden och hur dessa mål ska uppnås och finansieras. Planen ska i förstahand ses som vägledande och styrande i såväl fråga om formulerade mål och verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. Det förutsätts att verksamheten bedrivs inom de i planen angivna ekonomiska ramarna. I september arbetade budgetberedningen med budgetmaterialet och lämnade ett budgetförslag till kommunstyrelsen. I oktober beslutade kommunstyrelsen om förslag till budget och verksamhetsplan, taxor och avgifter samt kommunal skattesats. I november fastställer kommunfullmäktige kommunstyrelsens förslag till definitiv budget 2009 och verksamhetsplan , taxor och avgifter för 2009 samt kommunal skattesats för I december registreras detaljbudgeten i ekonomisystemet. Årets budgetprocess är förändrat jämfört med året innan genom att budgeten återigen behandlas av kommunfullmäktige i november istället för i juni. Skälet till förändringen var bl a att ge socialförvaltningen större tidsutrymme för förändringsarbetet och att förra årets budgetprocess upplevdes av både politiker och tjänstemän som alltför tidspressad. Hänsyn har även tagits till regeringens intentioner att i fortsättningen presenterar väsentliga nyheter i höstpropositionen istället som tidigare i vårpropositionen. Nedan beskrivs årets budgetprocess: I november, ett år före budgetåret, upprättades en preliminär tidplan av den kommande budgetprocessen. I februari utvärderades föregående års budgetprocess. I mars hölls, för tredje året i rad, ett budgetforum där budgetberedning, nämndspresidier, ordförande och VD i majoritetsägda bolag samt företrädare för de större fackliga organisationerna deltog för att diskutera den kommunala verksamheten i ett helhetsperspektiv. På budgetforum presenterades budgetrapporten innehållande benchmarking, tidserieanalyser, befolkningsprognos och demografieffekter. Förvaltningarna presenterade sin ekonomi och sina verksamheter för det gångna året, innevarande året samt den kommande planeringsperioden. I april beslutade kommunstyrelsen om preliminära resultat-, drift- och investeringsramar. April maj arbetade budgetberedningen med investeringar April - augusti arbetade nämnderna fram konsekvensbeskrivningar, förslag till budget och verksamhetsplan utifrån preliminära ramarna samt förslag till eventuella förändringar av taxor och avgifter. I augusti lämnade nämnder och förvaltningar in sina förslag till ramar och preliminär budget samt konsekvensbeskrivningar. nov feb mars april mars I aug sep okt okt nov dec jan preliminär tidplan utvärdering fg års budgetprocess budgetforum kommunstyrelsens preliminära budgetramar nämndernas budgetarbete budgetberedning budgetberedning budgetförslag kommunstyrelsen budgetförslag kommunfullmäktige budgetbeslut detaljbudget registreras i ekonomisystem budgetåret börjar 6

11 OSKARSHAMNS KOMMUN Ekonomiska förutsättningar EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OMVÄRLDSFAKTORER Omvärlden Omvärlden präglas just nu av den pågående finanskrisen. Turbulensen på de finansiella marknaderna, som började i mitten av förra året, har fortsatt i år och förstärkts under de senaste månaderna. Finanskrisen har resulterat i omfattande börsras vilket även har påverkat Oskarshamns kommun med dess stora finansiella tillgångar. Värdet på kommunens placeringar i vissa strukturerade produkter har kraftigt fallit i värde vilket förmodligen kommer att resultera i betydande nedskrivningar av det bokförda värdet vid årsskiftet 2008/2009. Flera indikatorer talar om att kreditkrisen börjar sprida sig från den finansiella sektorn till den reala ekonomin. Tillväxtprognoserna för 2008 och 2009 har successivt skrivits ner, både i Sverige och i omvärlden. En svag ekonomisk utveckling drabbar de allra flesta företag vilket har återspeglats i fallande börser. Under oktober månad 2008 genomförde flera centralbanker en samordnad sänkning av styrräntorna med 0,5 %-enhet samtidigt som det runt om i världen träffades överenskommelser om garantier och stöd till finanssektorn. Åtgärdernas syfte var att mildra den finansiella förtroendekrisen och motverka den globala konjunkturens försämring. Regeringens bedömning är att avmattningen i den internationella konjunkturen fortsätter ett tag framöver, och väntas bli djupare och mer utdragen än tidigare prognoser visat. Lägre tillväxtsiffror framöver prognostiseras i alla viktiga regioner, både i USA och i euroområdet. Euroländerna befinner sig tekniskt sett i recession eftersom deras ekonomi har minskat två kvartal i rad. Enligt flera olika bedömare förbättras den globala tillväxten under andra halvåret 2009 i takt med att den finansiella turbulensen mattas av och inflationen dämpas. Höjda råvaru-, energi- och livsmedelspriser har 2008 präglat inflationen såväl globalt som i Sverige. Den senaste månaden har priset på olja och flera andra råvaror minskat kraftigt vilket anses leda till lägre inflationssiffror under de kommande tre åren. Den svenska ekonomin Den lägre internationella tillväxten påverkar i stor utsträckning även svensk ekonomi med bl. a svag export-, konsumtions- och investeringstillväxt som följd. Utvecklingen bedöms bottna i en lågkonjunktur men därefter förväntas nästa konjunkturuppgång inträda. Ovissheten kring den fortsatta utvecklingen är däremot mycket stor. Som redan nämnts pekar regeringens prognoser på att konjunkturförsvagningen i Sverige blir djupare och mer långvarig jämfört med bedömningarna i 2008 års vårproposition. BNP antas öka med cirka 1 procent både 2008 och 2009 vilket är en betydligt svagare ökningstakt än BNP:s genomsnittliga tillväxt på cirka 2 procent. Först 2010 och 2011 beräknas tillväxten ta ordentlig fart och ökar med 3,1 respektive 3,5 procent. Tillväxten är därmed inte tillräckligt kraftfull för att lyfta sysselsättningen ytterligare. Statistiska siffror visar på en allt svagare efterfrågan på arbetskraft och regeringen räknar med minskande sysselsättning Arbetslösheten kulminerar 2010 och väntas uppgå till 6,7 procent. Åren tar tillväxten fart igen och arbetsmarknaden går åter mot ett mer balanserat läge, där arbetslösheten ligger nära den nivå som ligger i linje med inflationsmålet. År 2012 beräknas arbetslösheten uppgå till samma nivå som Allt tyder på att kommunernas ekonomi försämras de kommande åren där skatteunderlagstillväxten avtar samtidigt som statsbidragen beräknas vara oförändrade. Utan en real uppräkning av statsbidragen är påfrestningen på kommunernas resultat påtaglig och ställer krav på tuffa prioriteringar och verksamhetsanpassningar. Budgetpropositionen Den 22 september presenterade regeringen 2009 års budgetproposition där bidragen till kommunsektorn ökar, främst genom riktade och villkorade bidrag. Detta ligger inte i linje med regeringens intentioner att prioritera generella statsbidrag framför specialdestinerade. De större förändringarna följer nedan. Ekonomiska regleringar enligt finansieringsprincipen Anslaget till kommunerna kommer att tillfälligt ökas med 50 miljoner kronor 2009 för asylsökande barn. Det är fjärde året i rad som detta tillfälliga bidrag utbetalas. Regeringen föreslår regleringar för merkostnader orsakade av rapporteringsskyldighet av ej verkställda beslut enligt LSS. Förordningsändringen gäller från 1 juli 2008 och 7,5 miljoner kronor avser andra halvåret Regeringen avser att införa barnomsorgspeng från och med den 1 juli 2009 till en utgift av 135 miljoner kronor (15 kronor/invånare). Från och med 2010 beräknas utgiften till 220 miljoner årligen (24 kronor/invånare). Kommunernas utökade åtagande kompenseras i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. Barnomsorgspengen innebär att kommunerna blir skyldiga att, utöver till enskilda förskolor och fritidshem, även ge bidrag till annan pedagogisk verksamhet i enskild regi, det vill säga familjedaghem, flerfamiljssystem eller andra pedagogiska verksamhetsformer. 7

12 OSKARSHAMNS KOMMUN Ekonomiska förutsättningar Regeringen avser att införa allmän förskola för barn från tre års ålder från och med den 1 juli För detta beräknas utgiften för 2010 till 220 miljoner kronor (24 kronor/invånare) och därefter 440 miljoner årligen (47 kronor/invånare). Kommunernas utökade åtagande kompenseras i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. Riksdagen har ännu inte fattat något beslut om allmän förskola från tre år. Kommunerna kompenseras för införande av nationella prov i skolår 3, att de nu frivilliga nationella proven i skolår 5 görs obligatoriska samt att även nationella prov i biologi, kemi och fysik i skolår 9 omfattas. Regeringen föreslår att förbehållsbeloppet vid fastställande av avgifter höjs. Förslaget syftar till att delvis motverka att den inkomstförbättring som uppkommer genom det förhöjda grundavdraget samt den höjda normen leder till motsvarande höjning av avgifter enligt socialtjänstlagen. Höjningen av förbehållsbeloppet motsvarar vad den föreslagna skattesänkningen ger för en ensamstående garantipensionär. Eftersom höjningen innebär minskade intäkter för kommunerna kompenseras dessa genom ett tillskott på 100 miljoner kronor i det generella statsbidraget. Övriga ekonomiska regleringar Arbetsgivaravgiften sänks med 1 procentenhet vilket bedöms ge ca 3 miljarder lägre kostnader för kommuner och landsting. Även avgiften för ungdomar under 26 år sänks från 21,31 % år 2008 till 15,49 % år 2009 vilket medför ca 1 miljard i lägre kostnader. För Oskarshamns kommuns del innebär detta ca 7,8 mkr i lägre personalkostnader år De sammantagna sociala avgifterna i kommunerna uppgår preliminärt till 40,76 % år 2009, jämfört med 41,52 % år Fr.o.m. år 2008 har fastighetsskatten ersatts med en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften är knuten till inkomstbasbeloppet och indexuppräknas. För Oskarshamns kommuns del uppgår fastighetsavgiften 2008 till 1316 kronor per invånare eller 34,5 mkr. Fastighetsavgiften innebär inte något reellt resurstillskott till kommunen eftersom statsbidragens regleringspost minskar, och blir negativ, genom en motsvarande sänkning av ramanslaget för kommunalekonomisk utjämning. Totalt bedömer Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att intäkterna från fastighetsavgiften kommer att öka med 1,6 miljarder Ökningen förklaras dels av 2009 års småhustaxering som sker i år, dels av en uppräkning av den maximala avgift som kan betalas. Enligt den senaste prognosen kommer kommunens intäkter från fastighetsavgiften att uppgå till 40,2 mkr år Den ökningen har beaktats i budget 2009 och verksamhetsplan Efter 2009 blir uppräkningarna betydligt mindre. Det beror på att nästa småhustaxering sker först 2012 och att den bestäms av småhuspriserna Regeringen planerar att satsa på matematik, naturvetenskap och teknik i grundskolan. I satsningen ingår sedan tidigare annonserade och till delar genomförda satsningar som läsa-skriva-räkna och nationella prov i kemi, fysik och biologi i årskurs 9 men också ett stimulansbidrag som grundskolor kan ansöka om för att utveckla sin matematikundervisning. Satsningen sträcker sig under och omfattar 525 miljoner kronor. För att motverka brist på arbetskraft vill regeringen avsätta öronmärkta medel för yrkesutbildning inom gymnasial vuxenutbildning under en treårsperiod. Satsningen omfattar 200 miljoner kronor år 2009, 400 miljoner år 2010 och slutligen 600 miljoner år Det är tänkt att satsningen ska fortsätta även efter treårsperioden och att medlen fasas in i det generella bidraget. Enligt SKLs beräkningar motsvarar det årliga resurstillskottet ca årselevplatser i yrkesinriktad utbildning (vid en beräknad genomsnittskostnad om 60 tkr per årselevplats). Regeringen föreslår en särskild fortbildningssatsning med inriktning mot förskolan på 200 miljoner kronor per år under perioden , totalt 600 miljoner. I det så kallade förskolelyftet ska förskollärare och barnskötare ges möjlighet att förstärka sin kompetens. Regeringen har beslutat att införa ett investeringsstöd till nybyggnad och ombyggnad av särskilt boende för äldre med 500 miljoner kronor per år med början den 1 juli Stödet kommer att fortsätta under 2009 och ansökan görs hos Boverket. Skatteintäkter Efter ett par år med stark skatteunderlagstillväxt är prognosen att ökningarna blir betydligt mindre framöver. Regeringen förutser en ökning av det kommunala skatteunderlaget med 26,3 % under perioden Nästa år beräknas skatteunderlaget nominellt öka med 3,5 procent jämfört med 5,3 procent i år. I reala termer ökar skatteunderlaget ytterst lite. År 2010 ökar skatteunderlaget med 1 % och åren 2011 och ,5 %. Regeringens prognos påverkas av tre förslag med direkta effekter på skatteunderlaget från och med Skatteunderlaget minskar till följd av en aviserad höjning av grundavdraget för personer som fyllt 65 år. Dessutom aviseras en höjning av beloppsgränsen för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, vilket ökar skatteunderlaget. Nettoeffekten är en minskning av skatteunderlaget med 0,3 %. Effekten på kommunernas och landstingens skatteinkomster av dessa båda förslag regleras genom höjning respektive sänkning av bidraget inom kommunalekonomisk utjämning. Sysselsättningen väntas minska 2009 och bli i stort sett oförändrad Förändringen på arbetsmarknaden bidrar till en svagare skatteunderlagstillväxt både genom svagare sysselsättningsutveckling och lång- 8

13 OSKARSHAMNS KOMMUN Ekonomiska förutsättningar sammare löneökningar. När arbetslösheten efter lågkonjunkturen återgår till mer normala nivåer leder återhämtningen på arbetsmarknaden till att skatteunderlaget 2011 och 2012 växer i relativt gynnsam takt. Kommunala utjämningssystemet Budgetpropositionen innehåller ett antal regleringar enligt finansieringsprincipen och regleringar som följd av ändringar i skattesystemet. Inga obundna tillskott anslås till anslaget kommunalekonomisk utjämning. Att inga obundna medel tillförs anslaget innebär att en större del av anslaget tas i anspråk av inkomstutjämningen som utvecklas i takt med skatteunderlaget. Detta medför en allt högre regleringsavgift för kommunerna och därmed en faktisk urholkning av det generella statsbidraget. Urholkningen kan beräknas till drygt 2 miljarder kronor per år och innebär att kommuner och landsting står inför fortsatta krav på återhållsamhet. I budgetpropositionen har regeringen ökat bidragen till kommunsektorn, främst genom riktade och villkorade bidrag. Detta strider helt mot regeringens huvudprincip att prioritera generella statsbidrag framför specialdestinerade. LSS-utjämningen Ett nytt system för LSS-utjämning infördes och tillämpades för första gången bidrags- och avgiftsåret Utjämningssystemet baseras på att en standardkostnad beräknas för varje kommun som relateras till den genomsnittliga standardkostnaden för landet. Beräkningen baseras på verksamhetsstatistik (Socialstyrelsen) och verksamhetskostnader (SCB:s räkenskapssammandrag) två år innan avgifts- och bidragsåret. I beräkningarna har även ett koncentrationsindex (K-IX) och personalkostnadsindex (PK-IX) använts. K-IX baseras på hur mycket genomsnittskostnaden per insats påverkas av andelen personer med funktionshinder inom en kommun. PK-IX mäter behovet av stöd hos de personer som har insatser enligt LSS. I propositionen föreslås förändringar i kostnadsutjämningen för LSS-insatser kopplade till boendet. Regeringens bedömning är att även andra justeringar och uppdateringar bör göras för att höja träffsäkerheten. Koncentrationsindexet, som tillkommit för att justera för tidigare antagna stordriftsfördelar, slopas då sådana fördelar inte har kunnat beläggas i den utredning som har gjorts. Förändringarna träder i kraft den 1 januari Oskarshamns kommun betalar en LSS-avgift som har varierat kraftigt sedan För 2004 var avgiften 6,6 mkr, för 2005 var avgiften 1,4 mkr, ,0 mkr, 2007 ca 11,5 mkr och ,5 mkr. För 2009 beräknas avgiften att uppgå till 12,2 mkr. BUDGETRAPPORTEN Redan i början av året gör ekonomiavdelningen en budgetrapport som är en förberedande analys som särskilt upprättas inför ramsättningen. Budgetrapporten består av ett huvuddokument och ett antal bilagor och innehåller följande: Ekonomisk omvärldsanalys för Oskarshamns kommun. Innehåller jämförelser med andra jämförbara kommuner samt rikssnitt gällande kostnader på verksamhetsnivå och kontonivå. Tidserieanalys över intäkts- och kostnadsutvecklingen på verksamhetsnivå per nämnd för åren Befolkningsförändringar och demografi samt dess effekter på den kommunala verksamheten. Uppdaterad resultatbudget, ramar samt den av KF i nov-07 fastslagna investeringsbudgeten. Tidplan för det fortsatta budgetarbetet. EKONOMISTYRREGLER De anvisningar som skickas ut inför nämndernas budgetarbete finns i dokumentet Förutsättningar och anvisningar för budget och verksamhetsplan En övergripande beskrivning av anvisningarnas innehåll följer nedan. Skatteintäkter och statsbidrag Oskarshamns kommun hämtar delar av prognoserna för skatteintäkter och det kommunala utjämningssystemet från Sveriges kommuner och landsting. Utdebiteringen höjdes med 75 öre fr.o.m och sedan 2005 ersätter ett nytt kommunalt utjämningssystem de generella statsbidragen. Utöver detta finns ett särskilt LSSutjämningssystem (Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade). En nyhet from år 2008 är införandet av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften kommer att utbetalas till kommunerna utifrån kronor per invånare 2008 och kommer att indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppets förändring. För åren 2009 och 2010 utbetalas samma nominella belopp som för år Intäkter från den kommunala fastighetsavgiften regleras mot anslaget för kommunalekonomisk utjämning som minskar i motsvarande grad. Uppräkning av ramar Uppräkning av ramarna för 2009 och 2010 har gjorts tidigare år (2009 resp 2010 inom parentes). Ramarna för det nya året i planperioden, 2011, är framräknade utifrån 2010 års verksamhetsplan. Intäkter, lokalkostnader samt övriga kostnader är uppräknade med 2 % (2 % resp 2 %) Personalkostnadsökningen 2009 är uppräknad med i genomsnitt 3,59 % 9

14 OSKARSHAMNS KOMMUN Ekonomiska förutsättningar och ligger i en central löneökningspott. Löneökningsbudgeten bygger på överenskommelser som har träffats med respektive facklig organisation. I de fall där en överenskommelse inte har träffats, beräknas budgeten utifrån en 3,0 %-ig löneökning. För att kunna skapa en marginal för oförutsedda behov samt för att utveckla och/eller förbättra verksamheter skapades i början av budgetprocessen en buffert genom att nämndernas ramar reducerades med 3 %. Ramminskningen omfattade inte kommunens resultatenheter samt barn- och utbildningsnämnden. En del av ramminskningen återfördes till nämnderna och resterande del är avsedd för eventuella extraordinära händelser under de kommande åren. Utöver detta har vissa manuella justeringar av ramarna skett, t ex demografieffekter, överföring av budgetansvar m.m. Internhyressystemet Hyreskostnaderna regleras i särskilda avtal mellan tekniska kontoret och berörd förvaltning. Grundprincipen är att tekniska kontoret ska ha full kostnadstäckning för uthyrda lokaler. Ett reviderat internhyressystem har införts fr o m Beräkningar av hyresnivåer 2009 erhålls av fastighetsavdelningen på tekniska kontoret. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna består av internränta och avskrivningar. Internräntan ska motsvara den intäktsränta kommunen går miste om genom att investera medel i materiella anläggningstillgångar istället för finansiella tillgångar. Tidigare år har nivån på internräntan följt SKL: s rekommendation men sedan 2006 gör ekonomiavdelningen egna prognoser på internräntan. Beräkning av kapitalkostnader görs av ekonomiavdelningen efter inrapportering av investeringar Internränta 5,0% 4,3% 4,3% 4,3% 4,3% 4,3% 4,3% Befolkningsprognos och demografiförändringar Oskarshamns kommuns befolkningsprognos och demografiförändringar grundas på siffror framtagna av SCB. Befolkningsprognosen omfattar perioden och baseras på invånarantal den 1 november De kommande åren prognostiseras inte någon större befolkningsökning jämfört med åren innan. Invånarantal 2009 prognostiseras uppgå till invånare, invånare och invånare. Befolkningsprognosen är till för att dels räkna fram skatteintäkter och statsbidrag, dels för att räkna fram resursfördelningsjusteringar mellan skolverksamheten och äldreomsorgen. Vår kommun, precis som alla andra kommuner, står inför stora demografiska förändringar varför ramarna justeras varje år för barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden. Förändringarna inom de olika åldersklasserna är justerade utifrån andel som nyttjar verksamheterna och hur stor andel av kostnaderna som är rörliga kontra fasta. Investeringar Investeringsbudgeten är 7-årig och omfattar åren Investeringsnivån är sedan 2002 höjd från kr till ett prisbasbelopp. För 2009 uppgår prisbasbeloppet till kr vilket är en ökning med kr jämfört med beloppet för år Sedan 2005 tilldelas nämnderna en särskild budget för maskiner och inventarier, s.k. löpande investeringar/reinvesteringar. Denna s.k. investeringspåse uppgår till 30 % av de totala skattefinansierade investeringar som i sin tur styrs av det finansiella målet. Tekniska kontoret samordnar och ansvarar för att investeringar i ny- eller ombyggnationer ska avse hela investeringsutgiften inklusive lösa inventarier. Tekniska nämndens äskanden ska således innefatta alla kommunens byggnationer och därtill hörande lösa inventarier vid om- och nybyggnationer. Enligt kommunstyrelsens IT/IS-strategi från 1996 ska IT-chefen ha en samordnande funktion beträffande förvaltningarnas budgetäskanden inom IT-området. Detta innebär att budgetförslag som rör större investeringar i IT-lösningar och förslag som berör kommunförvaltningens gemensamma system ska översändas till kommunens IT-chef. En dialog ska tidigt tas upp kring de IT-lösningar som kan vara aktuella och som berör kommunförvaltningens infrastruktur och/eller datakommunikation. Lönsamma investeringar ska specificeras bland de skattefinansierade investeringarna. Innebörden av en lönsam investering är att nämnden själv finansierar hyreskostnaderna inom befintlig ram. Definition och hantering av en lönsam investering finns i Ks 77/2004. När det gäller kommande års investeringar beslutade en enig kommunstyrelse på sitt sammanträde den 28 oktober 2008 att föreslå kommunfullmäktige följande: Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att inför 2010 års budgetarbete upprätta verksamhetsplan, konsekvensbeskrivning, driftsbudget och projektplan för varje enskilt investeringsprojekt och 2011 års investeringsbudget fastställs i juni Investeringsbudgeten därefter fastställs med ett års framförhållning. Taxor och avgifter Fr.o.m samordnas förslagen till förändringar av taxor och avgifter med budgetarbetet. 10

15 OSKARSHAMNS KOMMUN Taxor och avgifter TAXOR OCH AVGIFTER Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kulturnämnden Socialnämnden enligt bilaga enligt bilaga enligt bilaga enligt bilaga enligt bilaga 11

16 OSKARSHAMNS KOMMUN Utdebitering UTDEBITERING (kr) Församling Oskarshamn Församling Misterhult Församling Kristdala Församling Döderhult Inkomstår Kommunalskatt Landstingsskatt Begravningsavgift Kyrkoavgift Begravningsavgift Kyrkoavgift Begravningsavgift Kyrkoavgift Begravningsavgif Kyrkoavgift Totalt Oskarshamn Totalt Misterhult Totalt Kristdala Totalt Döderhult , ,92 10,21 0,20 0,75 0,33 1,13 0,37 1,28 0,22 1,23 33,08 33,59 33,78 33, ,66 10,47 0,20 0,75 0,33 1,13 0,37 1,28 0,22 1,23 33,08 33,59 33,78 33, ,66 10,47 0,20 0,75 0,33 1,13 0,37 1,28 0,22 1,23 33,08 33,59 33,78 33, ,66 10,47 0,20 0,75 0,33 1,13 0,37 1,28 0,23 1,22 33,08 33,59 33,78 33, ,66 10,47 0,21 0,79 0,33 1,13 0,37 1,28 0,25 1,20 33,13 33,59 33,78 33, ,91 10,47 0,21 0,79 0,33 1,13 0,35 1,30 0,25 1,20 32,38 32,84 33,03 32, ,91 10,47 0,24 0,94 0,32 1,13 0,35 1,20 0,30 1,15 32,56 32,83 32,93 32, ,91 10,17 0,27 0,94 0,32 1,13 0,40 1,15 0,30 1,15 32,29 32,53 32,63 32, ,91 10,17 0,27 0,94 0,32 1,03 0,40 1,05 0,30 1,13 32,29 32,43 32,53 32, ,91 10,17 1,21 1,40 1,50 1,58 32,29 32,48 32,58 32, ,68 10,40 1,21 1,35 1,45 1,53 32,29 32,43 32,53 32,61 12

17 OSKARSHAMNS KOMMUN Finansiell analys FINANSIELL ANALYS Den finansiella analysen har för avsikt att ge en sammanfattande bild av budget och verksamhetsplan för och dess inverkan på kommunens ekonomiska förutsättningar. ÅRETS RESULTAT Kommunen har haft en historik med negativa resultat (exkl realisationsvinsterna från försäljningen av Sydkraftsaktier) under större delen av 90-talet. Resultatutvecklingen i början på 2000-talet har varit extremt ansträngd på grund av det stora beroendet av en god avkastning på kommunens finansiella tillgångar. Den negativa trenden vändes 2004 då kommunen uppvisade ett positivt resultat om 20 mkr. Den positiva resultatutvecklingen fortsatte de påföljande åren men har mattas av avsevärt under 2007 och framförallt Resultat före finansnetto Finansnetto Årets resultat ,9 11,4-57, ,2 6,4-95, ,1-71,9-186, ,7 85,7-17, ,9 111,2 20, ,4 90,0 44, ,0 120,3 77, ,3 101,3-22, p -102,5 55,4-47,1 Totalt -793,0 509,8-283,2 Av ovanstående tabell framgår att verksamheterna, under perioden 2000 t o m prognosen för 2008, har kostat 793,0 mkr mer än vad kommunens skatteintäkter och statsbidrag har genererat. I det beloppet ingår även en nedskrivning av aktiekapitalet i kommunens bostadsbolag med 42,6 mkr. Det finansiella kapitalet har under samma period genererat intäkter på 509,8 mkr. Kommunens finansiella kapital har med andra ord inte kunnat generera en avkastning som fullt ut har finansierat den höga ambitionsnivå som har funnits i de kommunala verksamheterna. Detta har fått till följd att kommunen har ett ackumulerat negativt resultat om 283,2 mkr. Den största anledningen till att avkastningen inte varit större är framförallt den negativa utveckling av aktiemarknaden som skedde under åren 2000 till 2003 samt under år Enligt det lagstadgade balanskravet, som infördes 2000, måste en kommun som redovisar negativa resultat återställa dessa. För Oskarshamn innebär detta att 306 mkr skulle behöva återställas för att över tid upprätthålla det lagstadgade balanskravet. Det budgeterade resultatet för åren uppgår till 16,1 mkr, 14,6 mkr respektive 30,1 mkr vilket innebär att Oskarshamns kommun återställer 61 mkr (19,9 %) av de ackumulerade negativa resultaten under den kommande 3-årsperioden. Under hösten 2007 genomförde två konsulter från Motivationshuset ett stort antal intervjuer med personal i de olika förvaltningarna som en del av verksamhetsgenomgången av den kommunala organisationen. Verksamhetsgenomgången resulterade i ett 9-punktsprogram som skulle utgöra utgångspunkten för det framtida förändringsarbetet. I en åtgärdsstege med nio punkter redovisade Motivationshuset, vilka förändringar som behöver göras inom den kommunala organisationen. De åtgärder som gavs högsta prioritet var att skapa en bättre och mer accepterad form av politisk styrning av kommunen, skapa en ny kommundirektörsroll, utveckla det ekonomiska styrsystemet, stärka kommunledningskontoret och ge det en tydligare roll. Arbetet med förändringsprocessen har pågått under år 2008 och kommer att fortsätta under de kommande åren. Socialnämnden har bl a vidtagit ett antal åtgärder som så småningom ska leda till lägre nettokostnader. Nämndens förändringsprocess ligger i linje med Åtgärdsstegens nio-punktsprogram och kommunstyrelsens beslut från den 1 april 2008 gällande socialnämndens budget Enligt kommunstyrelsen får nämnden följande uppdrag: Socialnämnden får i uppdrag att förändra strukturen i sina olika verksamheter i avsikt att minska sina kostnader och att närma sig nettokostnaden för genomsnittskommunen. Socialnämnden har i uppgift att fortlöpande rapportera till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige hur förändringsarbetet fortskrider och vilka minskningar i budget som kan genomföras inför de kommande budgetåren. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Under hösten 2007 ökade turbulensen på de finansiella marknaderna, men trots detta uppvisade Oskarshamns kommun ett ganska högt finansnetto, både resultat- och budgetmässigt. Den finansiella turbulensen har ytterligare ökat i styrka under 2008 och den finansiella krisen har även nått Oskarshamns kommun. Kommunens försiktigt positiva optimism från början av året har ersatts av insikten att år 2008 kommer att vara ett mycket tufft år ur finansiell synvinkel. Detta inte minst med tanke på att den nuvarande finansiella portföljen innehåller ett antal strukturerade produkter med hög riskprofil och långa löptider som kan komma att resultera i stora reaförluster för Oskarshamns kommun. Detta är beaktat i kommunens budget 2009 och det budgeterade finansnettot är 13,8 mkr lägre än år Ytterligare korrigeringar av de budgeterade beloppen för åren 2010 och 2011 kan vara aktuella om kommunen under 2009 avyttrar några av strukturerade produkter vars marknadsvärde idag ligger långt under det bokförda värdet. I skrivande stund har de kortfristiga placeringarna med underliggande tillgång i räntepapper ett marknadsvärde som understiger det 13

18 OSKARSHAMNS KOMMUN Finansiell analys bokförda värdet med 66, 0 mkr och de kortfristiga placeringarna med underliggande tillgång i aktierelaterade instrument ett marknadsvärde som understiger det bokförda värdet med 43, 8 mkr. Om värdeminskningen visas vara bestående kommer en nedskrivning att göras i samband med bokslut Kommunens finansnetto budgeteras med ett överskott om 75,1 mkr för 2009, 77,1 mkr för 2010 och 76,1 mkr för Detta bygger på ett finansiellt kapital om ca 1,4 mdr och med en genomsnittlig real avkastning på 3,0 % årligen och en nominell avkastning på 5,5 %. Kommunens finansiella kostnader är obetydliga på grund av att kommunen inte har några egna långfristiga skulder. Oskarshamns kommun agerar dock internbank åt sina koncernbolag vilket innebär att kommunen lånar av extern finansiär och koncernbolagen lånar av kommunen. Detta innebär att de finansiella intäkterna och kostnaderna samt långfristiga fordringar och långfristiga skulder blåser upp resultat- och balansräkningen. Kommunen har sedan ett antal år tillbaka egenfinansierat utlåning till de kommunala bolagen och då framförallt Byggebo. Enligt kommunfullmäktiges beslut kan 800 mkr egenfinansieras till det kommunala bostadsbolaget. Vid dags dato är denna volym drygt 578 mkr. Kommunens finansnetto påverkas av stora investeringsvolymer. När investeringsvolymerna är större än vad kassaflödet kan finansiera måste medel hämtas från det finansiella kapitalet, vilket får till följd att avkastningen sjunker. En känslighetsanalys på förändrade avkastningsräntor jämfört med ovanstående avkastningsnivå ger följande ekonomiska effekter. Årlig procentuell avkastning Resultateffekt Räntepapper Aktier mkr 6% 10% 40 5% 7% 9 5% 6% 2 5% 5% -6 4% 6% -9 4% 5% -16 4% -5% -87 SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Skatteintäkterna och statsbidragen prognostiseras till ca 1,2 mrd kronor per år. Beräkningen av skatteintäkter och statsbidrag bygger dels på prognoser från SKL (Sverige Kommuner och Landsting), dels på en egen befolkningsprognos. Oskarshamns kommun har för närvarande en konstant befolkningsutveckling, men folkmängden beräknas öka något under den närmaste 3-års perioden. För att se de ekonomiska effekterna av befolkningsförändringar och förändringar av utdebiteringen redovisas nedan en känslighetsanalys. (mkr) Befolkningsförändringar invånare/år 4,1 8,3 12,7-100 invånare/år -4,1-8,3-12,7-200 invånare/år -8,2-16,6-25,3 Utdebitering -10 öre/år -4,8-9,7-14,8-25 öre/år -11,9-24,2-37,0-50 öre/år -23,9-48,3-74,0 I Sverige finns ett kommunalt utjämningssystem mellan kommunerna. I detta system ingår inkomstutjäming, kostnadsutjämning och regleringsbidrag/ - avgift. I dagligt tal kallas detta även för generella statsbidrag. En nyhet from år 2008 var att den statliga fastighetsskatten avskaffades och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Avgiften utbetalas till kommunerna utifrån kronor per invånare 2008 och kommer att indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppets förändring. Denna reform är helt neutral för kommunerna eftersom ramanslaget för kommunalekonomisk utjämning minskar i motsvarande grad. För åren 2009 och 2010 utbetalas samma nominella belopp som för år AVSKRIVNINGAR Kommunens avskrivningar samt finansnetto påverkas av kommunens investeringsvolymer. Investerar kommunen så att anläggningstillgångarna ökar, dvs investeringsvolymen överstiger avskrivningsvolymen, i bokfört värde, innebär det högre avskrivningskostnader samt mindre finansiella intäkter. Oskarshamn har i jämförelse med rikssnittet klart högre avskrivningsvolymer som i sin tur innebär att kommunen har haft historiska investeringsvolymer som har överstigit rikssnittet. Följande redovisning visar vilka ekonomiska effekter olika investeringsvolymer får. Känslighetsanalysen bygger på en räntesats om 4,3 % samt en genomsnittlig avskrivningstid om 20 år. (mkr) Diff mot avskrivn Investeringsvolymer ,0 2,8 5,5 8, ,0 1,9 3,7 5, ,0 0,9 1,8 2, ,0 0,0 0,0 0, ,0-0,9-1,8-2, ,0-1,9-3,7-5, ,0-2,8-5,5-8,2 14

19 OSKARSHAMNS KOMMUN Finansiell analys VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER För att få en bild av hur mycket resurser som förbrukas i kommunens verksamheter kan man använda sig av ett nyckeltal som visar förhållandet mellan verksamheternas nettokostnader och skatteintäkter/ statsbidrag. Oskarshamns kommuns nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag skiljer sig avsevärt mot rikssnittet. Rikssnittet 2007 var 98 % vilket ska jämföras med Oskarshamns kommuns 111,6 %. Kommunen hamnade återigen i toppen över kommuner som lägger mest resurser på sina verksamheter. Prognosen för 2008 pekar på ett nyckeltal om 109,1 %, vilket innebär att kommunen inte klarar sitt finansiella mål för andra året i rad. Den positiva trenden med fallande nettokostnader under en fyra års period är definitivt bruten. Kommunfullmäktige beslutade i november 2001 att resursfördelningen till verksamheterna minskar i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag, för åren Kommunfullmäktige beslutade därefter i november 2004 att detta mål skulle revideras och att ett tak införs på 105 % fr o m år Ut fall inkl just. Skattesats Utfall verklig skattesats ,0% 109,0% ,5% 112,6% ,7% 113,6% ,0% 111,9% ,3% 110,0% ,4% 104,7% ,5% 104,2% ,1% 111,6% ,5% 109,1%* ,4% 105,0% ,5% 105,2% ,0% 103,7% *prognos (mkr) 2009 Löneökning (utöver 3,59 %) 0,5 %-enhet -5,0 1,0 %-enhet -10,1 1,5 %-enhet -15,1 STRUKTURINDEX Kommunernas kostnader per invånare varierar bland annat beroende på strukturella kostnadsskillnader som gör att behovet av, eller kostnaderna för, kommunala verksamheter är högre eller lägre än riksgenomsnittet. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, t ex åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen m.m. Om en kommun till exempel har höga kostnader för grundskolan i kronor per invånare kan det bero på en stor andel barn 7 15 år, en stor andel barn med behov av hemspråksundervisning eller andra faktorer. Att rakt av jämföra en kommuns kostnader med en annans utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella faktorer ger en begränsad indikation på om en kommun är dyr eller inte. Ett bättre mått på om en kommun är dyr eller inte är att jämföra kommunens faktiska nettokostnader i olika verksamheter med kommunens standardkostnad enligt skatteutjämningssystemet. Med hjälp av ovanstående kan man räkna fram ett strukturindex. Om kommunen har ett index större än 100 innebär det att kommunen har högre kostnader än vad som motiveras av kommunens strukturella förutsättningar och tvärtom. Om kommunens index skiljer sig från 100 kan det bero på att kommunen bedriver verksamheten till annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. Det kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. För 2008 prognostiseras ett nyckeltal om 109,1% vilket innebär att verksamheterna förbrukar 9,1 % mer än vad skatteintäkterna och statsbidragen inbringar. För att ändock klara ett positivt resultat i resultaträkningen krävs att finansnettot överstiger ca 103 mkr för % 60% 50% 40% Strukturindextal, verksamhetsåret 2007 (siffrorna ovan 2007-års staplar visar avvikelsen i procent) 44,3% 32,2% Verksamhetens personalkostnader bygger i budgeten 2009 på en genomsnittlig löneökning om ca 3,59 %. Löneökningsbudgeten baseras på överenskommelser som har träffats med respektive fackförbund. I de fall där en överenskommelse inte har träffats, beräknas budgeten utifrån en 3,0 %-ig löneökning. Uppstår högre löneökning genereras följande ökade kostnader: 30% 20% 10% 0% -10% -20% Barnomsorg Grundskola Gymnasiskola Individ- och familjeomsorg -2,0% -0,4% -6,9% Äldre- och handikappomsorg 15

20 OSKARSHAMNS KOMMUN Finansiell analys Strukturindex för vissa av Oskarshamns kommuns verksamheter visas ovan. Strukturindextalet inom äldreomsorgen har under åren legat på nivåer runt 25 %. År 2007 låg strukturindextalet på 32,2 % vilket är en ökning med 8,1 % jämfört med föregående år. Individ- och familjeomsorgens strukturindextal minskade däremot med 16,0 % jämfört med året innan och uppgick till 44,3 % under Siffror för Barn- och utbildningsnämnden ser helt annorlunda ut där resursförbrukningen inom barnomsorgen, grundskolan och gymnasieskolan är lägre än riksgenomsnittet. Gymnasieskolans strukturindextal under 2007 är 7,4 % lägre än året innan. PENSIONSFÖRPLIKTELSER OCH PENSIONSKOSTNADER Kommunen betalar varje år ut kompletteringspension till kommunanställda som har gått i pension. År 2009 budgeteras pensionskostnader om 30,6 mkr, år ,4 mkr och år ,9 mkr. Kommunen har även pensionsförpliktelser till anställda intjänade t o m 1997, den s.k. ansvarsförbindelsen. Denna ansvarsförbindelse kommer på sikt att försvinna då de anställda som intjänade pension fram till 1997 går i pension och kommunen börjar betala ut densamma. Den nya pensionsskulden som intjänats från 1998 kostnadsförs och bokas upp som en skuld i balansräkningen. mkr 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Investeringsvolymer/avskrivningsvolymer Skattefin. investeringar Skattefin. avskrivn. Avgiftsfin. Investeringar Avgiftsfin. avskrivn Diagrammet visar investeringar och avskrivningar under perioden samt skillnaden mellan skattefinansierade och avgiftsfinansierade investeringar och avskrivningar fr o m De skattefinansierade avskrivningarna stiger från ca 43 mkr år 2005 till drygt 64 mkr år 2011 medan de avgiftsfinansierade stiger till ca 25 mkr/år i slutet av planperioden. INVESTERINGSVOLYMER Kommunfullmäktiges tidigare beslut om en långsiktig investeringsnivå om 50 mkr, varav skattefinansierade 25 mkr och avgiftsfinansierade 25 mkr, har reviderats. I november 2004 tog kommunfullmäktige beslut om nya investeringsnivåer. Dessa bygger på långsiktiga skattefinansierade investeringsvolymer om 4 % av skatteintäkter och statsbidrag, ca 48 mkr/år. 30 % (14,4 mkr) av denna volym ska investeras i löpande investeringar såsom maskiner och inventarier och resterade 70 % (33,6 mkr) ska investeras i byggnader och anläggningar. Den del som avser löpande investeringar (maskiner och inventarier) fördelas ut till nämnderna i klumpsummor. Fördelningen redovisas under rubriken Investeringar. Kommunstyrelsens förslag till skattefinansierad investeringsbudget är 46,8 mkr för 2009, 68,1 mkr för 2010 samt 94,9 mkr för I dessa belopp ingår inte investeringen i den nya färjeterminalen samt exploateringsområde Kronoparken/ Kvastmossen. Det finansiella målet om investeringsvolym för skattefinansierade investeringar (4 % av skatteintäkter och statsbidrag) uppnås inte då måldifferensen uppgår till drygt 64,4 mkr. 16

Årsbudget 2010. Verksamhetsplan 2011-2012. Fastställd av kommunfullmäktige 2009-11-23 ( 188)

Årsbudget 2010. Verksamhetsplan 2011-2012. Fastställd av kommunfullmäktige 2009-11-23 ( 188) Årsbudget 2010 Verksamhetsplan 2011-2012 Fastställd av kommunfullmäktige 2009-11-23 ( 188) Foto: Gotlandfärjan i Oskarshamns hamn Fotograf: Lars Olofsson OSKARSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Årsbudget 2008. Verksamhetsplan 2009-2010. Fastställd av kommunfullmäktige 2007-11-26 ( 177)

Årsbudget 2008. Verksamhetsplan 2009-2010. Fastställd av kommunfullmäktige 2007-11-26 ( 177) Årsbudget 2008 Verksamhetsplan 2009-2010 Fastställd av kommunfullmäktige 2007-11-26 ( 177) Foto: Strupö 2002 Fotograf: Lars Olofsson Innehållsförteckning OSKARSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 1. Kommunfullmäktiges

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Årsbudget 2006. Verksamhetsplan 2007-2008. Fastställd av kommunfullmäktige 2005-11-28 ( 168)

Årsbudget 2006. Verksamhetsplan 2007-2008. Fastställd av kommunfullmäktige 2005-11-28 ( 168) Årsbudget 2006 Verksamhetsplan 2007-2008 Fastställd av kommunfullmäktige 2005-11-28 ( 168) Från stora varvskranen till norra vattentornet En siluett från hamnen med ett ståtligt fartyg intill stora varvskranen,

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun.

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. Bilaga KS 2011/95/3 SALA KOrJfMUI\l Kommunstyrelsens förvaltning Remissvar Ink. 2011-05- t 2 Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. D. iarienr J IAktTbilaga QOI\ 104 I l-j. I Natura

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 1 (10) med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 (beslut av kommunfullmäktige 2010-02-08) 2 (10) VISION Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Beslutad

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014 Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014 Antagen av fullmäktige 2011-12-20 148 Innehållsförteckning Inledning... 3 Höstpropositionen... 3 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen... 3

Läs mer

Sammanträdesrum Önnerup, kommunhuset i Lomma Tid Tisdagen den 16 juni 2015, 15.00-17.39

Sammanträdesrum Önnerup, kommunhuset i Lomma Tid Tisdagen den 16 juni 2015, 15.00-17.39 Sammanträdesdatum s. 1 (10) Plats Sammanträdesrum Önnerup, kommunhuset i Lomma Tid Tisdagen den 16 juni 2015, 15.00-17.39 Beslutande Robert Wenglén (M) Richard Jerneborg Remco Andersson(FP) Lars Carlén

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Tilläggsbudget för år 2015

Tilläggsbudget för år 2015 2014-11-21 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/240-241 Kommunstyrelsen för år 2015 Förslag till beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att Nacka kommun ska ingå avtal om överlåtelse av

Läs mer

Sammanträdesdatum 2010-11-01. Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet.

Sammanträdesdatum 2010-11-01. Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet. m '""-"< z - -..., KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-11-01.,~ TRANAs KOMMUN 200 Dnr 418/10 Budget 2012, ksau 173, ks 158 Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet. För finansiering av

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Budgetramar 2015-2017

Budgetramar 2015-2017 Dnr KS-2013-651 Dpl 10 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- och verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2013-12-09 Ingemar Granath, 054-5401047 ingemar.granath@karlstad.se Budgetramar 2015-2017 Dnr KS-2013-651

Läs mer

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden 2016-2019 Inledning Den förändrade styr- och ledningsmodell som kommunen nu inför anser vi tre partier är väldigt bra och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 30 Noter 33 Fem år i sammandrag 38 Redovisningsprinciper 39 Ekonomisk ordlista 41

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 30 Noter 33 Fem år i sammandrag 38 Redovisningsprinciper 39 Ekonomisk ordlista 41 Årsredovisning 2009 Innehållsförteckning 1 Kommentar och organisation Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 4 Mål och vision 6 Omvärldsanalys

Läs mer

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan Antagen av KF 2013-09-23 Investeringsplan 2014-2016 2013-09-10 Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom Investeringsnivåer Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Ekonomi Nytt Nummer 13/2015 2015-08-17 Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Månadsrapport per mars 2015, Koncernfinansiering

Månadsrapport per mars 2015, Koncernfinansiering Stockholms läns landsti ang Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0569 Landstingsstyrelsen Månadsrapport per mars 2015, Koncernfinansiering Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Månadsrapport mars 2015

Månadsrapport mars 2015 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 91,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 91,1 miljoner. I resultatet ingår realisationsvinster från

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Kommunstyrelsens budgetutskott 2012-10-23 1 Plats och tid Kommunkontoret, Malung, kl. 08.30-11.00. Beslutande Kurt Podgorski (S) ordförande Christin Löfstrand (V) Pär Kindlund (C) Tom Martinsson (M) Christer

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:7 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:35 av Vivianne Gunnarsson m fl (mp) om att införa en investeringsfond utifrån de årliga avskrivningarna Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Barbro Johansson, chef Väsby välfärd Kent Norström, utvecklingsledare Lidia Wasniewski, teamledare Jenny Magnusson, nämndsekreterare

Barbro Johansson, chef Väsby välfärd Kent Norström, utvecklingsledare Lidia Wasniewski, teamledare Jenny Magnusson, nämndsekreterare Kommunstyrelsens välfärdsutskott 2015-04-16 1 Plats och tid Beslutande Messingen, Love Almqvists torg 1, lokal: Lundström Torsdagen den 16 april 2015, klockan 14:00 15:50 Ledamöter: Mathias Bohman (S),

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

EKONOMISTYRNINGSPOLICY

EKONOMISTYRNINGSPOLICY EKONOMISTYRNINGSPOLICY Reviderad av kommunfullmäktige 2013-12-16 128 Fastställd av kommunfullmäktige 2007-04-23 60 Innehåll 1 Inledning och syfte 3 2 Ansvarsfördelning 3 2.1 Kommunfullmäktiges ansvar 3

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning

Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning Årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 4 Omvärldsanalys 7 Vision och mål 10 God ekonomisk hushållning

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Bilaga 5: Antalet insatser enligt LSS 2006 och 2007

Bilaga 5: Antalet insatser enligt LSS 2006 och 2007 Cirkulärnr: 08:32 Diarienr: 08/1814 Handläggare: Måns Norberg m.fl. Avdelning: Ekonomi & Styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Datum: 2008-04-29 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av budgetprocessen. Revisionsrapport. KPMG AB 18 september 2012

Olofströms kommun. Granskning av budgetprocessen. Revisionsrapport. KPMG AB 18 september 2012 Granskning av budgetprocessen Revisionsrapport KPMG AB 18 september 2012 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Revisionskriterier

Läs mer

Protokoll från ledningsutskottets sammanträde 2010-05-11

Protokoll från ledningsutskottets sammanträde 2010-05-11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Sammanträdesdatum 1 (5) 2010-05-11 Protokoll från ledningsutskottets sammanträde 2010-05-11 P g a personuppgiftslagen (PUL) är vissa personuppgifter borttagna

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Finansplan 2014, plan 2015-2016

Finansplan 2014, plan 2015-2016 Finansplan 2014, plan 2015-2016 FINANSPLAN 2014 1 (11) 2013-11-05 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2.1 DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA UTVECKLINGEN... 3 2.2 LANDSTINGSSEKTORNS

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning

Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning Årsredovisning 2012 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 4 Omvärldsanalys 7 Vision och mål 12 Finansiell analys

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer