Strategidokument för uppdragsutbildning inom HVS Bil 6

Transkript

1 dokument för uppdragsutbildning inom HVS Bil 6 Uppdrag och genomförande Institutionsstyrelsen vid institutionen för hälsa, vård och samhälle gav , Lena- Karin Erlandsson i uppdrag att utforma strategier för uppdragsutbildning inom institutionen. En arbetsgrupp bildades med representanter för de tre utbildningsområden som svarar för merparten av grund- och avancerad utbildning inom institutionen. Förutom Lena-Karin Erlandsson (AT, sammankallande) ingick Eva Holmström/Christina Gummesson (SJG) samt Åke Wirsén (HVS kansli, OMV). Arbetsgruppen har utifrån tidigare erfarenheter av genomförda uppdragsutbildningar vid avdelningarna diskuterat möjligheter och hinder inför framtida uppdragsverksamhet. Ett möte har även genomförts ( ) med representanter från Lunds universitets nyinrättade enhet för uppdragsutbildning; Lund University Commissioned Education (LUCE), där former för samverkan diskuterats. Bakgrund Lunds universitets strategi och riktlinjer Förvaltningschefen Marianne Granfeldt överlämnade i december 2008 en utredning till rektor vilken resulterade i att universitetsstyrelsen beslutade att all uppdragsutbildning vid Lunds universitet från och med den 1 januari 2009 ska hanteras genom LUCE. Den nya avdelningen LUCE har på rektors uppdrag tagit fram riktlinjer för uppdragsutbildningen vid Lunds universitet Riktlinjerna presenterades för universitetsstyrelsen den 17 april. I universitetets nyligen antagna riktlinjer för uppdragsutbildningen framkommer bl a att uppdragsutbildningen är angelägen uppgift för LU och en naturlig del av det livslånga lärandet. Vidare framgår det av styrelsebeslutet att uppdragsutbildningen vid LU bör öka kraftigt och LU ska vara en aktiv aktör gällande försäljning och marknadsföring av uppdragsutbildning. Medicinska fakultetens strategi och riktlinjer I enlighet med universitets riktlinjer bedrivs uppdragsutbildning inom medicinska fakulteten. Utbildningschefen Göran Thomé angav i en utredning några av de krav som bör uppfyllas för uppdragsutbildning inom Medicinska fakulteten: Intresse och engagemanget vid institutioner och hos enskilda lärare. De som arbetar aktivt med uppdragsutbildning dvs. lärare eller administratör på institutionsnivå ska kunna få stöd och hjälp med den formella hanteringen. Det ska finnas möjlighet att bedöma uppdragsutbildningens inverkan på den reguljära utbildningen. Det ska kontinuerligt finnas en samlad bild av uppdragsutbildningen inom fakulteten eftersom sådan information ska vara lättillgänglig. Det ska finnas en enkel kontaktväg för presumtiva uppdragsgivare. Det ska finnas möjlighet att utvidga uppdragsutbildningen i volym och till nya uppdragsgivare.

2 Nulägesbeskrivning av uppdragsutbildning vid HVS Begränsad efterfrågan på poänggivande utbildningar Arbetsgruppen konstaterar att efterfrågan på externa utannonserade delkurser hämtade från det reguljära programmet inom utbildningarna har minskat kraftigt. Även efterfrågan på de kompetenshöjande kurserna (upp till kandidatnivå) har minskat det senaste åren. Det kan finnas många orsaker till detta. En framträdande faktor begränsade ekonomiska resurser inom Region Skåne vilken påverkar verksamheternas möjligheter att låta sina medarbetare ta del av institutionens kurser. En ytterligare anledningar kan vara att underlaget bland regionens anställda med lägre formell kompetens än 1993-årsstudieordning minskat genom pensionsavgångar eller att anställda som saknar denna formella kompetens befinner sig i slutet av sin yrkesverksamhet och därför avstår. Detta kan därmed vara en anledning för institutionen att revidera både utbud och form för uppdragsutbildning. Framtida efterfrågan och utbud Det är troligt att efterfrågan på specialistutbildningar i olika former kan komma att öka. Till exempel talar alla tillgängliga prognoser för att pensionsavgångar inom sjuksköterskeområdet under kommer att medföra att cirka hälften av de idag yrkesverksamma specialistsjuksköterskorna försvinner. Den väntade bristen på specialistutbildade sjuksköterskor kan på sikt resultera i en ökad efterfrågan på kompletterade högskoleutbildning. Detta mönster är inte direkt överförbart på sjukgymnaster och arbetsterapeuter i verksamheterna. Det är dock troligt att efterfrågan på specifik, riktad utbildning inom dessa områden och andra inom institutionen och hela Lunds universitet, kan öka i takt med bättre ekonomiska förutsättningar inom Region Skåne etc. Det innebär vidare att det kan komma att efterfrågas ett kursutbud med ett bredare innehåll än de vi idag kan erbjuda inom HVS. En bredare samverkan mellan fakulteter och inom universitet bör därför uppmuntras. Den forskning som bedrivs inom HVS t ex. kring äldres livssituation och hälsa, eller psykisk ohälsa återspeglas lite eller inte alls i det kursutbud som finns inom uppdragsutbildning. Att utforma kurser (högskolepoänggivande; specialist-/vidareutbildning men även fortbildningskurser där uppdragsgivaren preciserar innehåll) med specifikt fokus baserat på aktuell forskning skulle kunna vara en möjlig väg att sprida och implementera forskningsresultat i olika verksamheter samtidigt som det kan vara ett sätt att skapa efterfrågan på längre poänggivande uppdragsutbildningar. Ekonomi Uppdragsutbildning är en egen verksamhetsgren inom institutionen utan koppling till nämndsorganisationen vilken ansvarar för merparten av utbildning som bedrivs inom HVS. Uppdragsutbildningen får enligt anslagsförordningen inte gå med vinst men det är viktigt att alla kostnader som är kopplade till uppdragsutbildningen finansieras av densamma. Förutom direkta kostnader som personalkostnader, lokaler, drift etc. så ska uppdragsutbildningen finansiera utvecklingskostnader för nya uppdragsutbildningar, marknadsföringsinsatser, omvärldsbevakning, forskningsanknytning, kompetensutveckling etc. För närvarande bedriver HVS uppdragsutbildning främst inom ramen för de pedagogiska grupperna. Vid avdelningen för Omvårdnad finns en enskild enhet för uppdragsutbildning vilken är organisatoriskt placerad på institutionens huvudkostnadsställe. Behållningen som har genererats på uppdragsutbildningen under tidigare år är fördelad på respektive forskargrupp/pedagogisk grupp och ska användas för utveckling av nya kurser, kompetensutveckling m.m. Detta är

3 dock utvecklingsinsatser som under flera års tid har fått stå tillbaka på grund andra prioriteringar. er för uppdragsutbildning inom HVS Arbetsgruppens uppgift har varit att ta fram och precisera strategier för institutionens uppdragsverksamhet. I missiv har administrativ chef C Rohman angett att arbetsgruppens förslag särskilt ska beakta följande riktlinjer; I enlighet med Lunds universitets strategiska plan är det angeläget med en ökad satsning på uppdragsutbildningen. All uppdragsutbildning ska följa gällande regelverk. Uppdragsutbildningen ska följas upp kontinuerligt. Uppdragsutbildningen ska bedrivas med full kostnadstäckning. HVS ska ha en professionell hantering av uppdragsutbildning. Större samverkan inom HVS vad gäller marknadsföring och utveckling av nya kurser. HVS ska vara en aktiv säljare av uppdragsutbildning. Lärare och forskare som arbetar med uppdragsutbildning ska göra det inom ramen för sin anställning på HVS. Uppdragsutbildning ska också vara meriterande i lönesättningen för de lärare och forskare som medverkar i uppdragsutbildningen. Nedan presenteras arbetsgruppens arbete uttryckt i målsättningar och förslag på strategier för uppdragsutbildningsverksamhet inom HVS. erna baseras på de erfarenheter som finns av verksamheten idag och på de diskussioner arbetsgruppen haft internt och med representanter från LUCE kring utökad samverkan. Det är arbetsgruppens uppfattning att det genom etablerandet av LUCE numera finns en professionell enhet med en basverksamhet som vi kan nyttja genom universitets OH. Det är vidare arbetsgruppens uppfattning att ett nytänkande och en aktiv satsning på uppdragsutbildning (UU) inom HVS är angeläget. De redovisade målsättningarna med där till kopplade strategier avser att bidra till en sådan. Lärare vid HVS ska samverka ämnes-, institutions- och fakultetsöverskridande kring utveckling och genomförande av UU inom HVS och hela LU. Förslag till strategi Ett uppdragsutskott inrättas med representanter för lärare aktiva inom UU vid HVS. Utskottets uppdrag är att stödja en utveckling av befintliga kurser, initiera nya och att främja en samverkan kring UU inom institutionen, fakulteten och LU för att därmed öka möjligheterna till rekrytering av studenter och kostnadseffektivisera genomförandet. Lärartid i uppdragsutskottet finansieras av kursutvecklingsmedel som genereras ur UU. Uppdragsutskottets att ta fram en marknadsplan och där tillhörande budget för Uppdragsutskottet skall tillse att uppdragsutbildning alltid planeras och genomförs i balans med ordinarie utbud av utbildning inom HVS dvs. i konkurrens om lärar- och andra resurser prioriteras ordinarie utbildningsutbud.

4 Hanteringen av UU ska vara enhetlig inom HVS och lärare och administration inom HVS ska samverka med LUCE i utveckling och genomförande av all UU. LUCE ansvarar i enlighet med universitetsstyrelsens beslut för offerter, avtal/kontrakt och fakturering av all UU. LUCE tillhandahåller kursbudgetverktyg för upprättande av budget för de UU-kurser som ges inom HVS. I budgetverktyget ska inkluderas ordinarie OH-kostnader för utbildning såsom lokalhyra, IT-stöd, telefon, LADOK administration, ev. LUCAT adresser etc. Det enskilda uppdraget avgör i vilken omfattning ett eventuellt utökat samarbete med LUCE sker utöver offert och fakturering. Utbudet av UU inom HVS ska vara baserad på en aktuell omvärldsanalys. En riktad marknadsundersökning upphandlas av LUCE för att undersöka t ex - behov av och intresse för specifika uppdragsutbildningar för vissa grupper t ex. anställda inom kommunen. - i vilken mån det finns ett intresse (framförallt i Skandinavien) för UU som HVS kan/skulle kunna erbjuda. LUCE skall sammanställa och återkoppla behovsinventeringen till HVS och uppdragsutskottet. Uppdragsutbildning inom HVS ska präglas av nytänkande vad gäller utbud och former för distribution. Uppdragsutskottet ska undersöka möjligheterna för att UU som ges av HVS genomgående kan - anpassa studietakten så att den möjliggör kombination med yrkesarbete. - anpassa studieformen mot ökad frihet för studenten att genomföra studierna i den egna kontexten (dvs. arbeta med nätburna kurser med enstaka fysiska möten under kursen). - att ge samma kurs både på (G) och (A) nivå (genom differentierad behörighet, kursmål, examination, kurslitteratur etc.).

5 - I upplägg av kurser pedagogiskt betona studenternas praktiska vardagsverklighet genom att t.ex. arbeta utifrån enquiry based learning och därmed tydliggöra samband teori- praktik. Uppdragsutskottet ska (med stöd av LUCE) se över möjligheterna och intresse för samverkan med andra fakulteter inom LU.och andra lärosäten. Uppdragsutskottet ska i samverkan med LUCE ta fram förslag till seminarieverksamheter (1/2-2 dagar) för att sprida aktuell forskning från HVS till verksamheterna. All uppdragsutbildning inom HVS ska genomföras med full kostnadstäckning. Krav ställs på att lägst antal sökande ska vara beräknat för alla kurser som ges inom HVS. Kurser ges endast under förutsättning att tillräckligt antal sökande finns. Att detta krav efterföljs hanteras genom att kriteriet läggs i kursbudgetverktyget för UU. Del av medel som tidigare har genererats från UU tillförs baserat på marknadsplan och preciserad budget, uppdragsutskottet. Intäkter från nya uppdrag som fortsättningsvis genomförs i uppdragsutskottets regis ska tillfalla utskottet för utveckling av nya kurser samt kompetensutveckling av lärare etc. inom HVS. Fördelning av medel för att frigöra lärartid för t ex utbildnings-/kursutveckling och/eller kompetensutveckling ansökas om, inför varje termin. Enskild lärare eller gruppchef kan ansöka om medel. Uppdragsutskottet bereder ansökningar och tar fram förslag till beslut om tilldelning, vilka tillsänds Prefekt för beslut. Poängkurser som ges i form av UU ska ha motsvarande kravnivå som kurser i ordinarie programutbud vid HVS. Regler för behörighet, examination och krav på fastställda kursplaner tillämpas i enlighet med högskolelag och högskoleförordning inkl. förordning om uppdragsutbildning.

6 I budget för nya UU-kurser inkluderas ett utrymme för att uppdra åt nämnden för respektive utbildningsområde att granskar kursplaner och därmed tillse att de uppfyller de krav HL och HF stipulerar för en högskoleutbildning och därefter fastställa kursplan för UU-kurs. Endast lärare som har en anställning vid Lunds universitet anlitas som examinatorer för poänggivande UU. HVS ska ha ett visst utbud av uppdragsutbildning i form av kortare kurser som inte är poänggivande men som exempelvis reflekterar specifik forskning som bedrivs vid institutionen. I de fall utbildningen inte ger poäng utfärdas ett kursintyg. Kringadministration för denna typ av riktade kortkurser/seminarier kan hanteras av LUCE. Lärare som ger UU inom HVS ska vara anställda vid LU. Lärare vid institutionen lärartidsplaneras för undervisning i UU. Lärartidsplanen för UU bör följas upp kontinuerligt eftersom det nuvarande system för lärartidsplanering (på årsbasis) inte fullt ut överensstämmer med de specifika förutsättningar som kan råda för UU t ex. lång framförhållning och tid för genomförande. Timarvoderade lärare kan i viss utsträckning användas i UU men aldrig som examinatorer. UU inom HVS ska vara synlig, tydlig och tillgänglig via universitetets och institutionens hemsidor. Betrakta hemsidesaktiviteter som ett led i marknadsföring av UU och tilllse att kompetens inom HVS blir synliggjord. Kompetens som kan vara relevant för andra verksamheter inom LU t ex i anslutning till bredare, riktade UU.

7 I dialog med LUCE säkerställa att UU inom HVS synliggörs i anslutning till den universitetsgemensamma marknadsföringen av uppdragsutbildning. I anslutning till översyn av IT och hemsidor inom LU och Med fak säkerställa att UU inom HVS synliggörs. Uppdragsverksamheten inom HVS ska vara dynamisk och ska därför följas upp och utvärderas kontinuerligt. En struktur för ekonomisk uppföljning upprättas av ekonomiansvarig vid HVS för att halvårsvis (per 1/1 och 30/6) följa de ekonomiska transaktionerna mellan HVS och LUCE i anslutning till genomförande av UU. Kvaliteten i UU vid HVS utvärderas efter varje kurs/utbildningsinsats men en årlig, övergripande utvärdering ska dessutom göras av uppdragsutskottet och rapporteras till institutionsstyrelsen.