Torsdagen den 28 augusti 2014, kll8.30

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGE KALLELSE/KUNGÖRELSE Tid Plats Torsdagen den 28 augusti 2014, kll8.30 Tingsryds folkpark l. Upprop 2. Val av justerare (Justering äger rum på kommunkansliet fredagen den 29 augusti kll3.00) 3. Allmänhetens frågestund 4. Revisorerna har ordet 5. Medborgarförslag om väg- och gatubelysning i Almeboda 6. Medborgarförslag om föräldraföreningars rätt att yttra sig 7. Medborgarförslag angående problem med rovdjur 8. Medborgarförslag angående kostnadsfria resor inom ramen får samåkningsprojektet 9. Motion om sophantering för turister/besökare i Tingsryds kommun l O. Motion angående kommunens ansvar att åberopa kollektivavtal vid upphandling 11. Motion om att starta eller ansluta sig till samordningsförbund 12. Tingsryds Energi AB:s begäran om utökad borgensram för uppbyggnad av biobränslepanna i Tingsryd 13. Riktlinjer för serveringstillstånd i Tingsryds kommun 14. Beslut om taxor i konsert- och konferenslokalen Gibson Auditorium 15. Inkonma motioner och interpellationer 16. Ledamöternas frågestund 17. Allmänpolitisk debatt inför kommunalvalet 2014

2 ,/' adli~~~ Britta Lunden Ordfårande 0~ ~e terare Om Ni önskar ta del av ytterligare handlingar kontakta kommunkansliet, Torggatan 12, Tingsryd tfn

3 Ärende nr 3 Allmänhetens frågestund 1

4 2

5 Ärende nr 4 Revisorerna har ordet 3

6 4

7 Ärende nr 5 Medborgarförslag om väg- och gatubelysning i Älmeboda 5

8 ~Tingsryds \:!)kommun Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Ks 161 Dnr 2014/ Medborgarförslag om väg- och gatubelysning i Älmeboda Samhällsbyggnadsnämnden har gett förslag till svar på medborgarförslag om uppförande av väg- och gatubelysning i Älmeboda. Samhällsbyggnadsnämnden yttrar att nämnden för närvarande inte har medel avsatta för de föreslagna åtgärdema och har därför inte möjlighet att utföra dem. Beslutsunderlag Medborgarförslag om väg- och gatubelysning i Älmeboda Samhällsbyggnadsnämnden Il, O Kommunstyrelsens arbetsutskott 279, Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avge svar på medborgarförslaget om väg- och gatubelysning i Älmeboda i enlighet med samhällsbyggnadsnämndens yttrande. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att tillskriva Trafikverket med uppmaningen att myndigheten gör en översyn av behovet av vägbelysning vid västra infarten till Rävemåla. Exp: Kommunchef Laila J eppsson Justeran e 6

9 ~ {!)Tingsryds kommun Bilaga K s AU K s Samhällsbyggnadsnämnden S~TRÄDESPROTOKOLL 18 (41) KOMMUNSTYRELSEN 111.Dm: Remiss. Medblirgarförslag, väg- och gatubelysning i Ähneboda. BESLUTSUNDERLAG Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsutskottets beslut , 107. ÄRENDE J ens Steinbacher, projekteringsingenjör, har tagit fram förslag till yttrande. UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL BESLUT Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att avge yttrande enligt följande: Tore Carlzon önskar återuppsättning av den belysning som har monterats ner 2005 efter politiskt beslut om att spara pengar i en del av kommunens v<erksamheter. Häi gäller det Skolvägen, Ähneboda och västra infarten till Rävemåla. Samhällsbyggnadsförvaltningen har kalkylerat ungefårliga kostnader för uppsättning av ny belysning i den önskade omfattning. Dessa framtagna kostnader är mycket ungefårliga och behöver justeras med aktuella materialoch arbetskostnader hos leverantörer och entreprenörer. Kostnadsberäkningarna tar inte heller upp någon ny kabel dragning. Ä ven detta måste undersökas på plats. På Skolvägen i Älmeboda uppskattas kostnader för 6-8 nya belysningspunkter till kr kr. Här rälmas med kr per belysningspunkt. Utmed västra infarten till Rävemåla uppskattas kostnader för 6-7 nya belysningspunkter til kr la. Här rälmas med !a per belysningspunlct eftersom Trafikverket kräver s k eftergivliga stolpar och tillhörande specialfundament utmed deras vägar. Justerande c!-hf 7l Utdragsbes1yrkande

10 l!)tingsryds kommun Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19 (41) Ulforts Det finns inga medel budgeterade till åtgärden i dagsläget. Samhällsbyggnadsnämnden har därför inte någon möjlighet i dagsläget att åter sätta upp belysning på berörda platser Medborgarförslaget får härmed anses besvarat. BESLUT Samhällsbyggnadsnänmden beslutar att avge yttrande enligt följande: Tore Carlzon önskar återuppsättning av den belysning som har monterats ner 2005 efter politiskt beslut om att spara pengar i en del av kommunens verksamheter. Här gäller det Skolvägen, Älmeboda och västra infarten till Räv e måla. Samhällsbyggnadsförvaltningen har kalkylerat ungefårliga kostnader får uppsättning av ny belysning i den önskade omfattning. Dessa framtagna kostnader är mycket ungefårliga och behöver justeras med aktuella materialoch arbetskostnader hos leverantörer och entreprenörer. Kostnadsberälmingarna tar inte heller upp någon ny kabeldragning. Ä ven detta måste undersökas på plats. På Skolvägen i Älmeboda uppskattas kostnader för 6-8 nya belysningspunkter till kr la:. Här rälmas med kr per belysningspunkt Utmed västra infarten till Rävemåla uppskattas kostnader för 6-7 nya belysningspunkter till la: kr. Här rälmas med la: per belysningspunkt eftersom Trafikverket häver s k eftergivliga stolpar och tillhörande specialfundament utmed deras vägar. Det finns inga medel budgeterade till åtgärden i dagsläget. Samhällsbyggnadsnämnden har därför inte någon möjlighet i dagsläget att åter sätta upp belysning på berörda platser Medborgarförslaget f'ar härmed anses besvarat. Exp Kommunstyrelsen Justerande c t+l-t Utdragsbes1yrkande 8

11 Medborgarförslag. För ett antal år sedan släckte Tingsryd Kommun ner ett antal väg och gatubelysningar i samhällens ytterområden i kommunen. Tanken var att spara pengar. Nu har det på en del platser bl.a. i Älmeboda blivit ändringar så att fastigeheter har fått nya ägare och blivit bebodda permanent. Detta handlar om Skolvägen som är helt i avsaknad av belysning. 3 fastigheter är bebodda av yngre personer och i Bjässebohult har samma väg som Skolvägen men i utkanten har en ny familj med 2 barn flyttat in. Barnen ( 12 och 7 år) kan inte själva ta sig till samhället efter mörkrets inbrott det är för mörkt. Det handlar om 6-8 lampor längs Skolvägen. Lyktstolpar och fundament är bortplockade men troligen ligger kablen kvar i marken. Jag tänker oxå på västra infarten i Rävemåla som är nersläkt. Trafiken från Tingsryd har ökat och rondellen som ligger nedanför backen kommer på hastigt. Här handlar det om 6-7 lampor och det är samma här att förmodligen ligger kabeln kvar. Det skulle betyda en hel del fdr bygden om dessa åtgärder kunde göras. Landsbygden behöver oxå kommas ihåg. Vänligen Tor. e Tru;l Ca~ Älmeboda?~/~ 9

12 Ärende nr 6 Medborgarförslag om föräldraföreningars rätt att yttra sig 10

13 ~Tingsryds \:.!)kommun Kornmunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Ks 162 Dnr2014/ Medborgarförslag om föräldraföreningars rätt att yttra sig Barn- och utbildningsnämnden har gett förslag till svar på medborgarförslag om föräldraföreningars rätt att yttra sig. Nämnden hänvisar i beslutet till inhämtat yttrande från planeringsledare Mats Ingolf. Denne redogör för att Tingsryds kommun arbetar i enlighet med 3 D modellen, vilket innebär demokrati, dialog och delaktighet. Barn- och utbildningsförvaltningen har inför stötte beslut varit ute i kommunens olika samhällen och tagit in synpunkter. I yttrandet nämns också att Urshultsskolan har en lokal styrelse som fungerar som remissinstans. Vid kommunstyrelsens sarrunanträde medverkar ordförande i barn- och utbildningsnämnden Lena Rundqvist och skolchef Yngve Rehnström. Britt-Louise Berndtsson (C) yrkar bifall till barn- och utbildningsnämndens beslut samt bifall till Gunnar Engbloms yrkande i barn- och utbildningsnämnden om att möjligheten ska få finnas för fler att statia lokala styrelser. Beslutsunderlag Medborgarförslag om föräldraföreningars rätt att yttra sig Barn- och utbildningsnämnden 63, Kommunstyrelsens arbetsutskott 280, Beslut Kornmunstyrelsen föreslår kornmunfullmäktige besluta att ställa sig positiv till medborgarförslaget med hänvisning till barn- och utbildningsnämndens beslut, att uttala att man är positiv till att föräldraföreningar bereds tillf<ille att yttra sig vid större organisationsförändringar som ett led i 3-D- processen. För ett ytterligare föräldrainflytande finns möjlighet att bilda lokala styrelser, samt att man därmed anser att medborgarförslaget är besvarat. Justeran e 11

14 ~T.iru!sryds ~kommun Bilaga Ks Au Ks SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7(13) Brun- och utbildningsnämnden BUN 63 Dnr 2014/ Remissvar på medborgarforslag Planeringsledare Mats Ingolf infmmerar om medborgarförslag gällande omorganisationer inom Brun- och utbildningsförvaltningen- att föräldraföreningen ges möjlighet att yttra sig. Ett förslag till yttrande var med som ett ärende på Brun- och utbildningsnämndens srunmanträde den 19 tnaj Barn- och utbildoingsnämnden beslutade då att återremittera ärendet och uppdrog åt brun- och utbildningsförvaltningen att göra vissa fårtydliganden i yttrandet. Föreligger nytt förslag till svar på medborgarförslag om: omorganisationer inom Brun- och utbildningsförvaltningen- ätt.ii föräldraföreningen ges möjlighet att yttra sig, bilaga l.. MBL-information har ägt mm den 12 juni Brun- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut attlänroa föreslaget yttrande, bilaga l, till kommunfulhnäktige. Gunnar Engblom (MP) yrkar att det i texten ska läggas till att möjligheten ska finnas får fler att starta lokala styrelser. Votering begärs av Gunnar Engblom (MP). Nämnden godkänner följande propositionsordoing:.ja-röst för bifall till barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut. Nej-röst för bifall till Gunnar Engbloms (MP) yrkande. Ja röstar Peter Mäller (M), Marie Fransson (M), Lena Rundqvist (S), Gunilla Svensson (S) och Torbjörn Blomster (S). Nej röstar Linda Petersson (C), Lars Nilsson (C) och Gunnar Engblom (MP). Med 5 jaröster mot 3 nej-röster bifalls brun- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut. -la l. p 12 Utdragsbestyrkande

15 f.-. l!) 'J!ngsryds ~ Kommun Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8(13) BUN 63 fortsättning Barn- och utbildningsnämnden beslutar att lämna föreslaget yttrande, bilaga l, till kommunfullmäktige. Guunar Bugblom (MP) reserverar sig mot beslutet. Exp: Kommunfullmäktige 1',,,;. Justerande L0 T8 Utdragsbestyrkande 13 2Dil-l EE

16 {Q J{) bilaga l BUN Barn- och utbildningsförvallningen Mats Inga/f Yttrande över medborgarförslag Medborgarförslag:. I god tid före större omorganisation inom bam och utbildningsförvaltningen, skall för- åldraförenligarna få möjlighet att som remiss insats fil. yttra sig liknande MBLförhandlingar som sker vid andra förändringar inom kommunens verksamhet. Martin Uleskog Tingsryds alternativet Förslag till yttrande I Tingsryds kommun finns ett be~l,ut oni att vi ska}ljobba enligt 3D-konqeptet. ])etta stäi-för Demokrati, Dialog och Delaktighet. Barn- och utbildningsförvaltningen har inför sina beslut kring emorganisationer försökt att skapa detta genom att vara ute i de olika samhällena och ge information i ärendena. Synpunkter har tagits in och funnits med som underlag vid kommande beslut. I Urshult fiuns en lokal styrelse som fungerar som remissinstans för Barn- och utbildningsnämnden i ärenden.som berör vår verksam- het. I bilaga 1 redovisas arbetsordningen för den lokala styrdsen. ' Barn- och utbildningsnämnden kommer även fortsättningsvis ati: arbeta enligt 3Dkonceptet. TJ::dningsforv~tnirigen Uat~ Ingolf Pianeringsledare "'" ~ rvv a /.G postadress s ox 88 ' besöksadress Torggatan Tingsryd Tingsryd telefon DO (vx) 14 f ax e-post/hem sida. barn.u!bildning@lingsryd.se

17 bilaga l BUN Bilaga 1 Arbetsordning för den lokala styrelsen Styrelsens ansvarsområde omfattar grundskolans skolår 1-6, förskoleldass, särskolan (t. om våren 2005) och skolbamomsorg inomrektorsområde 2, Urshult De beslut som styrelsen fattar måste rymma inom den till rektorn tilldeiade budgetramen. Kostnader för arvoden har tillförts budgetramen. Följande uppgifter och beslutanderätt har getts till den lokala styrelsen.. 9 Ansvara för elevens val. o Besluta. om friluftsverksamhet. Besluta om skolans val. e Besluta om skolans lokala arbetsplan. Ansvar för att den lokala arbetsplanen upprättas, utvärderas och revideras. ~ Utformning av skolans fysiska ute- och innemilj ö. o Utveclding av former och innehåll för samverkan. mellan skolan och hemmen. o Utveckling av skolans program för att motverka alla former av trakasserier och mobbing bland elever och anställda. Utveckling av skolans internationella kontakter. Samverkan med mottagande skolor och med arbetslivet utanför skolan. Utveclding av samarbetsformer mellan förskoleklass, skola, skolbamomsorg och särskolan (t om våren 2005). Samverkan med förskolan. _,.1 Medverka.inom.~kolskjutso:qrrådet tom remiss- och förslagsotgan samt i trafik-. sälcerhetsttågor.... Medverka gej;tom samfåd och som remissorgan vid beredning av barn- och utbill:lningsnärnnäens ärenden som rör Urshuil:sskolan. : '' postadress Box Tingsryd re besöksadress Torggatan 12 Tingsryd telefon (vx) f ax e-posf/hemsida barn.utbildning@tingsryd.se

18 Bilaga Kf /2ollfj't'Z. /P l 201 Yj110 '!2/ Medborgar förslag: /hr_ J 9 s; ija:>fl/ ~ l god tid före större omorganisationer inom barn och utbildningförvaltningen, skall föräldrarföreningarna få möjlighet att som remiss insats få yttra sig liknande MBL-förhandlingar som sker vid andra förändringar inom kommunens verksamhet. Martin uleskog. Tingsryds alternativet. fl5!}::j 11{ CNu1rrv 16

19 17

20 Ärende nr 7 Medborgarförslag angående problem med rovdjur 18

21 ~Tingsryds \:.!) kommun Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL : Ks 163 Dnr 2013/ Medborgarförslag angående problem med rovdjur Landsbygdsutvecklare Jörgen Larsson har lämnat förslag till yttrande om medborgarförslag angående problem med rovdjur. I yttrandet anges att frågor som är förknippade med vargstammen i huvudsak inte ligger i det kommunala ansvarsområdet och att det därför inte finns anledning att binda kommunens förtroendevalda och tjänstemän till de specifika förpliktelser som föreslås i medborgaförslaget Landsbygdsutvecklaren föreslår därför att medborgarförslaget lämnas utan bifall. Beslutsunderlag Medborgarförslag angående problem med rovdjur Skrivelse landsbygdsutvecklare Jörgen Larsson, Kommunstyrelsens arbetsutskott 281, Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besvara medborgarförslaget med hänvisning till Jörgen Larssons yttrande, att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att bevaka rovdjursfrågan samt ta kontalet med viltvårdsdelegationen i Kronobergs län för att poängtera att en ökande vargstam inte får medföra skada för djur- eller markägare. Reservation: Birgitta Hörberg (M) reserverar sig mot beslutet. Skriftlig reservation bifogas till protokollet. Justeran e l Utdragsbestyrkande 19

22 Reservation Ks 163 Medborgarförslag angående problem med rovdjur Att Tingrryds kommun ska arbeta för att vara en vargfri kommun. Enligt de 11 punkterna i medborgarförslaget Som skäl till detta är att vi som förtroendevalda har ansvar för kommuninnevånarnas säkerhet och trygghet. Varg kommer att få allvarliga konsekvenser för kommunens turism, rörliga friluftsliv ochjakten samt inte minst för lantbrukets djurhållning som håller våra landskap öppna och ger oss möjlighet att producera livsmedellokalt /närproducerat. t~x,#biz~ Birgitta Söderlind Hörberg (M) 20

23 1 ~ (!jtingsryds Bilaga Ks Au 281 Ks kommun r:fjngiiifyds KOMMUN Kommunledningsförvattningen Jörgen Larsson jorgen.larsson@tingsryd.se ~07-:. O~ Y$( Kommunstyrelsen Dnr :20/J, 3~ 1 (2) Yttrande över Björn Hörbergs medborgarförslag angående problem med rovdjur Björn Hörberg har i skrivelse lämnat medborgarförslag angående problemen med rovdjur och då i synnerhet varg. Härmed lämnas följande yttrande i ärendet: Till de stora rovdjuren i Sve1ige räknas björn, varg, lo, j ärv och kungsörn. I Kronobergs län finns ingen stationär varg. Dock händer det att enstaka vargar då och då är på vandring genom länet. Detta har skett såväl 2011 som 2012 och Den 18mars 2013 sågs och fotograferades en varg i trakten rnnt Dunshult strax utanför Urshults tätort. Genom skyddsjakt den 12 november 2011 blev den omtalade varghonan Kynna skjuten i Älmhnlts kommun. I Sydsverige finns de sorn vill ha betydligt fler vargar medan andra ser stora problem med vargstallfilen. Kraftiga reaktioner uppstår hos många människor när vargen visar sig och går till angrepp mot såväl tamboskap som sällskapsdjur. Sallfilanfattningsvis kan konstateras att frågan om en permanent vargstam i södra Sverige är en mycket kontroversiell fråga. Björn Hörbergs medborgarförslag omfattar ett flertal punkter med åtgärder i vargfrågan. Det kan konstateras att de franliörda förslagen omfattar åtgärder som i huvudsak inte faller inom det kommunala ansvarsområdet. I Sve1ige är det naturvårdsverket som har ansvaret för rovdjursförvaltningen. Naturvårdsverket har i sin tur överlämnat en stor del av ansvaret till länsstyrelserna. Länsstyrelsen i Kronobergs län har meddelat att frågan om nya riktlinjer för rovdjursförvaltningen skall behandlas av viltförvaltningsdelegationen Bifogat utdrag från naturvårdsverkets hemsida (bilaga l) Sallfilanfattar änmet som handlar om att genomfåra viltförvaltningen. Slutsats Frågan om vargstallfilen är, som nämnts ovan, en kontroversiell fråga som allmänt aktiveras när varg åter uppenbarar sig inom länet!sydsverge. Eftersom de frågor som är förknippade med vargstallfilen inte ingår i det kommunala ansvarsområdet finns det därfår inte anledning att binda kommunens förtroendevalda och anställda till några specifika förpliktelser enligt de fårslag som redovisas i Björn Hörbergs skrivelse. (!75 \,r---/ Ofvj. Tingsryds kommun Boxas Tingsryd besöksadress Torggatan 12 Tingsryd ielefon lax (vx) e-postlhemsida kommunen@tingsryd.se

24 (2) Me, hänvisning till det ovan redovisade föreslås att det föreliggande medbor arsförslaget lämnas utan bifall Bifogas: Utrag ur Naturvårdsverkets hemsida angående rubrikområdet "Att genomföra viltförvaltning" ~.. r~ VII v /~ v::-, \r-v Tingsryds kommun Box Tingsryd besöksadress Torggatan 12 Tingsryd telefon lax (vx) e-posuhemsida kommunen@tingsryd.se

25 httn l lwww naturvardsverket.se/mili oarbete-i -samhalletllviilioarbete-i -SverigeNiltfor... 2 O Att genomföra viltförvaltning-naturvårdsverket Sida l av t 'J, ~-\~Q%Q t. 1 MENYv SÖKv Att genomföra viltförvaltning l Sverige har vi en regionaliserad viltförvaltning. Flera myndigheter är ansvariga och ska fatta beslut och utföra uppdrag enligt gällande jaktlagstiftning. Naturvårdsverket är amivarig jaktmyndighet och ansvarar för att målen nås på nationell nivå. Rollerna och ansvarsfördelningen har förändrats bland annat efter det att riksdagen fattat beslut om en regional rovdjurs: och älgförvaltning. En stor del av ansvaret har överlämnats till länsstyrelserna. Det är Naturvårdsverkets ansvar att: besluta om föreskrifter för bland annat jakt, inventering och ersättning för skador som orsakats av vilt fastställa miniminivåer för antalet rovdjur i varje rovdjursförvaltningsområde ; fastställa inventeringsresultat föua länsstyrelsirnas arbete på regional nivå, i fördela medel tilllänsstyrelserna för rovdjursinventering, akutverksam het, informationsinsatser och viltskador ge vägledning och information fördela medel till viltforskning Natu'rvårdsverket delegerar jaktbes l ut När det gäller rovdjur ska Naturvårdsverket delegera rätten att fatta beslut om skydds- och licensjakt till" länsstyrelser som har fasta stammar av arten. För att stammen ska räknas som fast ska det finnas honor som föder ungar i länet sedan tre år tillbaka. l övriga län är det Naturitårdsverket som fattar beslut om jakt på rovdjur. Det är alltid Naturvårdsverket som fattar beslut om jakt på kungsörn, oavsett om länet har en fast stam eller inte. Naturvårdsverket fattar också beslut om jakt på säl. Förvaltningsplaner Ytterligare en viktig uppgift som Naturvårdsverket har är att ta fram nationella förvaltningsplane r. Det görs för björn, varg, järv, lodjur, kungsörn, vildsvin och skarv. Utifrån de nationella förvaltningsplanerna tar sedan länen fram regionala förvaltningsplaner. För älg tar älgförvaltningsgrupperna fram förvaltningsplaner på regional nivå. Havs- och Vattenmyndigheten tar fram den nationella förvaltningsplanen för säl. Lokalt inflytande ska leda till acceptans Länsstyrelserna har det regionala ansvaret. Det finns en särskild viltförvaltningsdelegation i varje län som fattar övergripande beslut om viltförvaltningen i länet. Viltförvaltningsdelegationen fattar beslut om övergripande riktlinjer för: e viltförvaltnings i länet ;;censjak~;~_aj~o~vet 23

26 Att genomföra viltförvaltning - Naturvårdsverket Sida2 avi~ bidrag och ersättning enligt viltskadaförordningen (2001 :724) De ska också: utarbeta arbetsordning inom länsstyrelsen och rutiner för till exempel akuta beslut om skyddsjakt och övriga frågor som inte bedöms nödvändiga för delegationen att sammanträda och besluta om. föreslå minimininivåer för fasta stammar av rovdjur (björn och lodjur) inom länet, samt inriktning för varg och järv. Naturvårdsverket har delegerat rätten att besluta om licens- och skyddsjakt av rovdjur tilllän med fasta stammar av arten. Viltförvaltningsdelegationerna fattar beslut utefter de förslag på minimininivåer för antalet djur som länsstyrelsen har föreslagit. Länsstyrelserna ansvarar för inventering, som ofta genomförs i samarbete med jägare och andra naturintresserade. Nationella råd för ökad kompetens Naturvårdsverket diskuterar alla viktiga rovdjursbeslut med det nationella rådet för rovdjursfrågor, där det finns representanter för olika intresseområden. På samma sätt har Naturvårdsverket ett nationellt klövviltsråd som ska utgöra ett stöd för Naturvårdsverkets vägledning i frågor som rör klövviltförvaltning. Genom råden får Naturvårdsverket kunskap om olika intresseområdens perspektiv och sakkunskap så att Naturvårdsverket kan fatta avvägda beslut och vägleda om de olika arterna. Mer information >Vägledning om vilt > Beslut om vilt > l nfo'rmation om jakt j >Havs- och vattenmyndigheten >Länsstyrelsernas webbplats Sidan senast uppdaterad: 1.3 maj 2014 Sidansvarig: Per Risberg Ämnen och sektorer >Jakt >Vilt Relaterade sidor >Björn >En ny rovdjursförvaltning > Så betalar du statligt jaktkort >Säl >Att freda tamdjur mot rovdjursangrepp Relaterade publikationer > Rovdjursinventering, Björn > Rovdjursinventering, Lodjur >JÄRV: Inventering av föryngringslokaler >Population viabi.lity analyses of the Scandinavian populations of bear (Ursus arctos), lynx (Lynx ~nx) and wolverine (Gula gulo) 0 :!;< il rj?3 N 24 http :// oarbete-i -samhallet/milj o arbete-i -SverigeNiltfor

27 ;; z~ 1 ~~ivo~~~~n Medborgarförslag till kommunalfullmäktige i Jl!'!f..$.r!J!dl!.. kommun. ~ b Datum~ 13.~.l>-V!J Dnr,;L0t3 62 9!i.. 't. ~o/ /3~ VE'/ Undertecknade kommunmedborgare hemställer att kommunens fulhnäktigeledamöter beaktar forsla$ enligt nedan. Förslaget i korthet Det är vår förhoppning och önskan att frågor om de stora rovdjuren kan diskuteraspa ett neutralt, öppet, seriöst och obundet sätt. Det finns goda förutsättningar att bli överens om fakta och att låta förnuftet få råda. Vår förhowning är att!l r\1t:~jj..$.. kommun skall ta ansvar för dess befolkning och inte låta kommunens många naturtillgångar utarmas på grund av vargens närvaro. Vår önskan är att kunna bedriva friluftsliv och jakt i önskvärd utsträclming utan att behöva känna vanmakt och oro för våra familjer med tillhörande husqjur. Vi önskar att kunna bo kvar i 'lfljfl~lrlmmmun och bedriva den livsstil som vi fått i arv av våra förfäder. Vi önskar att kommunens fullmäktigeledamöter beaktar förslaget och därmed anser att kommuninvånarnas livslevalite och säkerhet värderas högre än en livskraftig vargstam. Vi önskar att T-..~ d. kommun tar åt sig av detta förslag och utför en socioekonomisk konsekvensbeskrivning som analyserar konsekvenserna av en stark vargstam för kommunens medborgare, jaktturism och produktion av ekologisk och närproducerad köttråvara. Medborgarförslag Vi hemställer hos kommunalfullmäktige att bifalla nedanstående punkter: T"''J. kommun skall tillse att en socioekonomisk konsekvensbeskrivning skapas som utreäer vargstannnens effekt på kommunens medborgares säk:ed1et, livslevalite samt påverkan på turism och produktion av ekologisk och närproducerad köttråvara. Kommunens valda politiker skall informera och förkovra sig i ämnet. Kommunens valda politiker skall förstå vad vargens närvaro betyder för kommunens djurhållare, verksamma inom lokal matproduktion samt bofasta och besökande jägare. Kommunens valda politiker skall förstå att vargens närvaro betyder forluster för en biologisk mångfald, därför att betesmarker minskar eller försvinner. o o Kommunens valda politiker bör känna till att arten varg inte på något sätt är utrotningshotad i ett globalt perspektiv, samt att den skandinaviska vargen idag är resultatet av en inavlad stam, troligen med inslag av hund och sannolikt inplanterad, och därför inte fyller kraven för att vara varken rödlistad eller skyddsvärd. Kommunens valda politiker bör förstå att vargens konsekvenser drabbar många, både folk och fä, samtidigt som väldigt få nyttoeffekter uppstår. Kommunens valda politiker bör förstå att överstora stammar av björn innebär ökade risker för att människor kommer till skada. De olika rovdjursproblemen sammanlagras ofta i samma områden som vargen. 25

28 Kommunen bör upprätta en egen prognos för hur den egua kommunen kan komma att drabbas ekonomiskt och socialt genom rovdjurspolitikens direkta och indirekta konsekvenser. Kommunen bör förbereda sig för att kräva ersättning av staten för kostnader som rovdjurspblitiken åsamkar kommunen och dess innevånare. Kommunen bör inte acceptera krav om tystoad; som förvaltoings- och kaminarrätten fastslog, i frågor som berör kommunen utan naturligtvis tänka i banor om mänsldiga rättigheter att yttra sig och hålla sig med en översiktsplan. Kommunens valda politiker kan hitta lämplig lösning inom regelverket Om det sker inom Plan & Bygglagen, lagen om Kommunalt självstyre eller med annan hänvisning är av underordnad betydelse, se f.ö. bilaga 6 och 7 som förslag. Kommunens valda politiker bö1; om de tar vårt förslag på allvar, i sin översiktsplan göra en poängtering om att vargen inte är önskvärd i T.:-r:,.!(ikommun. ~~ - M-~.:j.~.I:IJ... :.0.:.. ~1- Namnförtydligande Namnförtydligande Underskrift Adress och telefonnummer!fi!jj:~.«k'!.i!:... o.tih,.k! :1 'l J..~~ 9. J.... 7J(!f!+l'1-::!.. Adress och telefonnummer... o. Y.Tl ::./tf.. V$ Namnförtydligande Namnförtydligande Underskrift Underskrift Adress och telefonnummer Adress och telefonnummet 26

29 Kortfattad historia och bakgrund till nuvarande rovdjurspolitik. Bil.l Denna politik torgfördes inte av några innevånare i vår kommun, faktiskt inte heller av någon l annan svensk kommun. Inget politiskt parti har drivit denna fråga politiskt från grunden. Tillkomsten av iden att återinföra de stora rovdjuren och särskilt vargen har andra källor, det är alltså inte resultatet av folkliga önskemål. Ungefår vid tiden för vargens :fridlysning, 1966, enades några särskilt naturintresserade att vargens utrotande var olyckligt och tragiskt. Värt att inflika är att genom vargens stora negativa konsekvenser för landets djumppfödare och landsortsbefollming så har vargen hållits kort under hela vår historia (talar vi om Västeuropa, i tusentafs år). Det var också samhällets syn på arten som gav skottpengar för fåll d varg, ända tills den fridlystes. De fåtal personer som engagerade sig för vargen var personer i bl. a. ledningarna för Svenska Naturskyddsföreningen, WWF och Svenska Jägarförbundet. Planläggningen fruns här, skriven 1973: Specialists english version.htrn De resonerade om möjligheter att återintroducera vargen i landet, nå,got som bl.a. resulterade i den mer omfattande, Naturskyddsföreningens "Projekt Varg" l976. Då såg man inte någon annan möjlighet än att det måste ske genom inplantering av nya vargar. Lämpligt område för återinplantering påstods vara Vännlands skogstrakter i väster mot gränsen till Norge. Helt fantastiskt är, att det inte långt därefter dök vargar upp just i det området. Föregångarna till StoraEnso var välvilligt inställda till iden och ställde mark till förfogande. Dessa organisationer har sedan dess oförtrutet arbetat vidare på ideerna och har lobbat mycket framgångsrikt bland skogsbolag som önskade att bli kvitt älgen som skadedjur i de då moderna skogsplanteringarna samt även riktad lobbying mot politiska partier och media. I media har det lyckats så väl att rovdjurskritiska synpuulcter censureras bort. Lobbyn lyckats driva fram rilcsdagsbeslutet "Sammanhållen Rovdjurspolitilc", Prop. 2000/01:57 och därefter har det varit politislct kon elct att hävda en vargpositiv linje, när man då de facto i stället uppträtt som nyttig idiot utan att vara insatt i frågan och dess konsekvenser. Ingen humanist förespråkar ideer som skadar andra medborgare. Det. har inte visats några rationella skäl för att återinförande av varg i Sverige skulle innebära någon nytta ur biologiska, ekonomiska, kulturella eller andra skäl. Referens: htto:/ /rogerengstrand. wordpress.com/20 12/08/03/ debattartilcel-lars-nerelius/. Istället har tjänstemärmen och rovdjursforskare på ett skamligt sätt "kapat" några lösryckta paragrafer ut BU-konventionen om biologisk mångfald och trixat fram formaliserade definitioner om "lokalt utrotningshotad" och "ursprungliga utbredningsområden". Med tjänstemannatolkningar har de genom massiv och riktad propaganda lurat riksdagen till att formulera mål som i verldigheten direkt motverkar syfte och portalparagrafer i de åberopade konventionerna och dessutom totalt ignorerat konventionemas påbjudna hänsyn till biologiska, ekonomiska, sociala och kulturella mänsldiga aspelcter. WWF och dess anhängare har grundat iden och fmmulerat EU: s Art- och Habitatdirektiv.. 9'".. Dessa direlctiv har svagbeten att utan vetenskapligt stöd ta för givet att samtliga arter behövs ~~ och att de :tyller en funktion. Det är biologislet sett, falskt. Då kan påminnas om att vetenskapen v--w [7C3 Yvl 27

30 .~ säger att 99 % av alla arter som funnits på jorden är utdöda, nästan samtliga innan människan blev till. Dessutom, evolution innebär en kontinuerlig förändring. Absolut ingenting säger att något ska vara som det tidigare varit, Naturskyddsföreningens Anders Bjärvall, som redan under sin tid på SNF vigt sitt liv åt rovdjuren blev erbjuden chefsposition på Naturvårdsverkeis avdeining avseende just dessa arter. Det mynnade så småningom ut i riksdagsbesintet "Sammanhållen Rovdjurspolitik", Prop. 2000/01:57. Där fastslogs målsättningen och i underbilagor till detta beslut anges st. av arterna varg och björn som de lägsta långsiktigt hållbara nivåerna. Det har varit klagomål och debatt om denna politik långt fåre detta riksdagsbeslut och det ser faktiskt ut att vara en evighetsdebatt som ökar i intensitet och tonläge i takt med vargstammens ökning, och med tiden. Därför gjordes ett försök tilljustering med riksdagsbeslutet "En ny Rovdjursförvaltning", Prop.2008/09:210. Denna är i huvudsak endast en förlängoing av den förra (Prop. 2000/0 1:57) vilket också står att läsa i den senare. Helt nyligen har det utförts eu sårbarhetsanalys. Naturvårdsverket har upprättat en förvaltningsplan samt ett förslag om vargstammens minimiantal för att uppnå GYBS (gynnsam bevarandestatus ). Miljöminister Ek har föreslagit en annan siffra, efter samma forsirningsunderlag som NVV använt, samt dessa uppgifter har forevisats EU: s miljökommissionär Janez Potocnik. NVV föreslog 380 st. för GYBS och Lena Ek gjorde ett uttalande i radio om att 180 st. vargar räcker. Dessa siffror är faktiskt ointressanta när de båda handlar om miniminiv'åer, vilket alltså betyder fajtsatt okontrollerad tillväxt. Ingen kan räkna hur många vargar vi har, därför är sifli'orna utan betydelse. Ännu fums emelle1tid inget riksdags- eller regeringshesint om GYBS. Däremot har vi idag ett gällande riksdagsbeslut om max (ett tak) om 21 O vargar, men det har inte efterföljts när Naturvårdsverket själva påstår att det idag fmns 265 vargar, (exkl års föryngring). Debatten har inte avklingat, tvärtom. Brister och tidigare fårsök att involvera kommuner. Ingen konsekvensutredning, varken biologisk, ekonomisk, miljömässig, kulturell eller social har utförts avseende dessa rovdjur, något som annars är ett absolut krav i alla övriga miljöärenden. Klargöras bör att i senaste riksdagsbeslutet, "En ny Rovdjursförvaltning", undantas endast samernas åretruntmarker (kalfjällen) fi'ån fasta rovdjursfåryngringar ( strövargar tillåts). Det innebär att alla kmilllluner inom renskötselområdet som idag inte hyser någon fast vargstam kan räkna med att vargen snart dyker upp. Idag har endast en kommun beslutat om att kommunen ska vara fri från vargar. Det är den hårt drabbade Älvdalens kommun som hänvisade till Plan & Bygglagen. Nordanstigs kommunstyrelse fattade också ett beslut om en vargfri kommun, som dock avslogs i såväl forvaltuingsrätt som kammarrätt. Dessa frågor debatteras for til!f!illet i fler kommuner. Här kan påminnas om det "Kommunala självstyret" som det så vackert heter. Aktuell debatt, fakta och synpunkter. Efter Naturvårdsverkets forslag om GYBS går debatten het. Vi har idag några politiska partier som är uttalat vargpositiva medan övriga ligger lågt, av rädsla (för opinionen). Därfår fums det heller inget riksdagsparti som säger nej till vargens utbredning. Frågan är om den vargpositiva hållningen speglar partiers önskemål eller om det är WWF som styr och som liar formulerat målsättningen. Staten har bedrivit propaganda, nu till en kos,tnad av miljoner årligen, under flera decennier for att lyckas fylla landet med de stora rovcyuren. 1ir ett sådant propagandaorgan på webben och Järvsö Zoo och Orsa Grönlditt två sådana i 28

31 verkligheten. På de5stora har WWF stått för fommleringarna och så här skriver WWF i sin egen årsredovisning för 2011: "WWF: s arbete får att påverka grund- och gymnasieskolans nya styrdokument har gett resultat. Hållbar utveckling ska ingå i både syfte och centralt innehåll i 11 ämnen och begreppet ~kosystemtjänster från och med höstterminen 2012 ska tas upp i biologiundervisningen for alla elever från årskurs 4." Detta är hjärntvätt av våra barn som styrs av en stiftelse med internationellt säte. Både WWF och SNF får ekonomiska stöd av NVV får olika insatser som sprider fårdelar om rovdjuren, men de har även fått pengar får utbildningar i både pedagogik och juridik. Det sistoämnda för att kunna överldaga olika beslut som missgynnar rovdjuren, t.o.m. NVV: s (sponsorns egna) beslut. Innan stora summor distribuerades till organisationerna får att "öka acceptansen får de stora rovdjuren" så var SNF: s och WWF: s viktigaste mtskyddsprojelct de svenska ängs- och betes biotoperna. Den då ansvarige får WWF: s betesprojekt Tom Arnbom har sedan blivit ansvarig får rovdjursprojekten. Betesbiotoperna ägoas idag föga intresse trots att den negativa konsekvensen av rovdjursprojekten på betesbiotoperna måste vm a uppenbar får Tom Am bom. WWF är ett särintresse som hanterar hundratals miljoner årligen varav huvuddelen skickas utomlands. Postkodlotteriet skänker stora summor liksom även Naturvårdsverket, till en internationell organisation som tagit sig den storvulna rollen somjordens räddare! Varningsklockor borde ringa. I WWF: s fårtroenderåd återfnms flera vällcända namn med kungen högst upp. Där återfinns flera myndighetspersoner så frågan är vem som styr vem, och vem som drog upp rilctlinjenia. De kända kanske sitter där som en sorts gisslan. Det är något att fundera över. Vad som är rätt eller fel anses som bekant airnars vara en omöjlig fråga att besvara. Frågan om rovdjur i Sverige är inte biologisk, ekologiskt eller zoologiskt, den är politisk och filosofislc, det har faktiskt även vargforskare uttalat. Det finns dessbättre även en ideellt grundad och verksaju infonnationssida med adress: Den styr varken WWF, SNF eller något politiskt parti. Naturvårdsverkets och vargforskarnas påståenden om inavel :far hård kritik i själva sakfrågan, på ett vetenskapligt plan, av pensionerade genetikprofessor Dag Lindgren. Hans underlag och lisileter kan studeras här: Det förekommer även en debatt och ett utpräglat missnöje i de vanliga falldagren och särskilt bland de drabbade. Där beskylls Naturvårdsverkets rovdjursfårvaltoing och även länsstyrelsernas rovdjursanställda får att agera i egen sak och får att strunta i berörda. De beslås med att brista i ödmjukhet och sakna empati och förståelse får de som drabbats av rovcljuren. Rovdjursförvaltningen har fortfaraode inte genomfort beslutade konsekvensutredningar, men de har sovrat bland forskningsresultat och lagparagrafer f6r att visa "önskaf' resultat. Klart är att politiken drabbar vissa kategorier människor och till deras synpunkter tas minimal hänsyn. Det har gått så långt att de som la'itiserar nuvarande rovdjurspolitik hängs ut på nätet som var$hatare, av de mest fanatiska vargfåresprålcarna, med foton, adresser och telefonnummer till hela fajtiii j en ink!. barnen. Detta har dock polisanmälts av Datainspektionen. Polisanmälningar från utpekade privatpersoner har Polisen lagt åt sidao under dryga halvåret dessfdr!nnao. f23,~ J \V;. VV{ {)S 1AJ 29

32 De största profitörerna på nuvarande politik är de anställda inom rovdjursförvaltningen, regeringsstödda NGO-er (non-governmental organization), särintressen som understöds och tillåts leränka drabbade av rovdjur. Det sker till en allt mer ökande samhällskostnad, nu överstigande en miljard årligen. Den största kostnaden drabbar privata berörda, djurägare m.fl. Det är oacceptabelt att staten övervältrar dessa enorma kostnader på landsbygdskommunernas innevånare. Kostnader och levnadsbetinl):elser för lokala näringsidkare är ett direkt. nedläggningshot mot näringsaktiviteter, mot gamla sedvänjor och för många den fortfarande viktiga försörjningsförstärkning som den gamla och internationellt erkända sunda viltförvaltning som Sverige genom sina jägarförbund skapat. Senaste besluten från NVV kräver viktiga frågors svar. Det finns en påstått genetiskt viktig vargtilc som stannat i trakterna av Junsele i non a Västemorrland och där bildat revir tillsammans med en okänd hane. Trakten ligger i samemas vinterbetesområde och 4 samebyar berörs. Samtliga samebyar motsätter sig att vargama I'ar vara levar, de påstås ställa till sådan oreda att samerna inte kan acceptera dem. Men NVV:s ansvariga var inte mäktiga först att fatta något beslut om vare sig avlivning eller flyttning, djmskyddsskäl anfördes som skäl. De överlät därför frågan till miljödeprutementet och regeringen. Illojalt kan man med fog tycka, mot bakgrund av att NVV har föreskriftsrätt i dessa frågor. Samerna lät sig natmligtvis inte nöja sig med detta, de ansökte därför om skyddsjakt. Då reste NVV: s generaldirektör Maria Ågren tillsammans med NVV: s rovdjmshandläggare Ruona Burman till Viihelmina för att förhandla med samernas representanter. Vad som där sagts och lovats är okänt, men NW:s chefer reste åter och lät senare meddela samebyarna att skyddsj aktsimsökan avslås. Det är läget, som innebär att nu ska tydligen rennäringen offras för en vargstam i Norrland. Det är inte förvånande om man ser hur rovdjursförvaltningen agerat tidigare. Men det är saunerligen häpnadsväckande att en svensk myndighet gynnar ett skadedjur på vår ursprungsbefolknings bekostnad. Men redan är småskalig djuruppfödning och fåbodbruk utsatta för samma hot, och ändå pratas det om matlandet Sverige, det går inte att förena med stora rovdjm. Villca märluiskors intressen står näst i tur? Apropå denna vargtik som sägs ha så viktig genuppsättning. Tiken är för det första nästan helt gul och påminner mer om en Rysk Lailca, en stor Finsk spets eller som ett barn uttryckte det: Hon ser ju ut som en rävhund. Djmet har ett utseende som inte är rastypiskt för en varg. Tiken skulle aldrig kvala in som godkänd för rasen varg om samma regler gällde som vid utstäliningar för hundar. DNA då? Tvivel om att denna varg inte är renrasig utan en hybrid mellan varg och hund har framföjts till ansvariga myndigheter, som svarat med att påstå att det är en vmg. Mäuniskor har krävt bevis på detta och slutligen så såg sig vår främste rovdjmsforskare, OlofLiberg, tvungen att visa sitt bevis. Det finns beskrivet här, http ://rovdjurspolitik.wordpress.com/20 12/1 1/18/har-rovdjursforskningen-reut-m j oj-i -pasen/ och den med förstånd och kunskap får sj älv bedöma detta. Där kan vi också läsa om en norsk dna-undersökuin.g; som påstår att den svensk/norska vargstammen inte kommit ifrån Finland eller Ryssland. Det står i motsats till Anders Bjärvalls påstående om att det första vargparet invandrade från Finland Och analysen av OlofLibergs bevis visar lika gärna att den genetiskt viktiga vargen i Junsele är en hund. Hur som helst är Liberg bevis ett försök till vilseledning och därför forskarfusk Det fnms stor anledning till tvivel, kan detta djm verkligen anses så viktig att samer och andra djurägare i Norrland ska få sina liv förstörda. Samerna har fått avslag på flera skyddsjaktsansökuingar. Nyligen (uppdaterat) har drabbade samebyru gemensamt inbjudit miljöminister Lena Ek och NVV: s GD Maria Ågren, men även BUkommissionen (som dock avstod), för att på ort och ställe förldara olägenheterna med vargparet för makthavarna. Länsstyrelsen i Västerbotten och Västernorrland föreslog att vargparet ska avlivas. Här finns en intervju om detta som visar på hur denna fråga hanteras av centralmakten. Naturvårdsverket godkände till slut avlivning av vargparet Varghanen sköts nästan omedelbart men den värdefulla tiken lyckades, eller tilläts, 30

33 undkomma. Genast började det spekuleras om detta var avsikten från NVv. Å ven ansvarib: tjänsteman It ene Hedlund (från länkenjaktreportage nännast ovan) uttryckte offentli,gt sin åsikt att hon hoppades att vargtiken skulle klara sig ( skadebilden får samerna kom tydligen i andra hand). Efter några dagar överklagades avlivningsbeslutet av SRF och efter ytterligare någon dag även av SNF som anförde inhibitionsskäl, varpå förvaltningsrätten (som anmälan ställts till) avblåste skyddsjakten. (De har ju ratt utbildning i juridikens möjligheter). Sintresultatet är ännu oskrivet. Det är bra om Naturvårdsverket tar åt sig fakta och inser det ohållbara med att behandla skadedjur som en tillgång. Kan vi hoppas på att även de lögner om vargens positiva konsekvenser får faunan som spridits genom rovdjurspropagandan också revideras och omformuleras får att bättre stämma med verkligheten? Varfår har rovdjursförvaltningen inte tidigare lyssnat på samerna som alltid hävdat att varg och rennäring inte går att ±Orena. Den äldre delen av djuruppfödare i norra halvan av Iandet har heller aldrig glömt vad varg bland tamdjur betyder. Riskerna. statens sätt att övervältra dessa miljardbelopp på landsbygdskommunernas befolkning är ett direkt hot mot den "levande landsbygden" och de agrara näringarna. Sammaniawas detta med statens indragningar av nationella infrastruktur- och serviceinstitutioner framstår den statiw;a toppstyrningen som ett direkt hot mot våra naturnära näringar. Risken är stor att statliga (med indirekta hot om europeiska) påbud pådyvlar våra kommuninnevånare totalt orättfånliga kostnader och levnadsvillkor utan att ge full ersättning får direkta och indirekta skador som påbuden orsakar. Det måste ses som en repression av naturnära och naturberoende lokalbefolknings mänskliga rättigheter efter decennier av ägandeöverföring från lokala till globala finansiärer, där beskattningsrätt och vinster systematiskt överförts till fjärrägande kapitalister och nationella centra utan skälig återbäring tilllokalsamhällena som berövas sina naturresurser. Sätt inte Sverige på kartan som fårtryckt region drabbad av "land grabbing". Vi kan inte tillåta att spöken från Baggböle återuppstår. Om det fanns något positivt att rapportera om statens vargetablering skulle inte denna debatt fnmas. Debatten, klagomålen och konsekvenserna kommer att öka med tiden och vargstammens tillväxt och så längre denna ovetenskapliga och orättfårdiga politik tillåts fortgå. Kanske den allvarligaste konsekvensen är att fårtroendet och respekten får rättssystemet, myndigheter och politiker i regering och riksdag fullständigt raseras. Lagrum. Kommunalt självstyre. Kommunpolitiker är valda av och skall toreträda kommuninvånarna. Lagstiftningen reglerar vad som skall bevakas. Kommunallag (1991:900) l kap. Indelning, medlemskap Indelning i kommuner och landsting m.m. l s Sverige är indelat i kommuner och landsting. Dessa sköter på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller i särskilda foreskrifter. Lag (2002:249). Miljöbalk (1998:808) Ändrad: t.o.m. SFS 2012:442 31

34 l kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområd~ l Bestämmelserna j denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillfårsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att fårändra och. bruka naturen är fårenad med ett ansvar får att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och knitnrmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk sjnpunlct långsilctigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner l I denna lag fmns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans :frihet, främja en samhällsutveckling med j ämlilca och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsilctigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och får kommande generationer. 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag. 2 kap. Allmänna och enskilda intressen I Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. 2 ~ Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller fårhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används får det eller de ändamål soni områdena är mest lämpade får med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunlct medfår en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning m.~d mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas. 3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och lcnlturvärden, miljö- och klimataspelcter samt mellanlconununala och regionala fårhållanden fi ämja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetislct tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en fi ån social synpunlct god livsmiljö som är tillgänglig och användbar får alla samhä!isgrupper, 3. en långsilctigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, och 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konlcnrrens. Å ven i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i fårsta stycket kap. Översiktsplan 1 Varje kommun ska ha en alctuell översilctsplan, som omfattar hela kommunen. 2 s Översiktsplanen ska ange iuriktningen får den långsiktiga utvecldingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecldas och bevaras. 3 Översiktsplanen är inte bindande. 4 Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden 0~-,. ej) ~ rvvv rjf3w 32

35 kommer att tillgodoses. I redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken anges särskilt. Mark- och vattenanvändning i stort. Jordbrnk. I många av Kommunens byar har jordbruket en icke obetydlig roll får byarnas fortsatta existens. J ordbrnlcet är viktigt som näring, binäring och kanske framfårallt får att behåll@ landskapet öppet, så att det kulturhistoriska arvet inte går förlorat. Attraktionen i många byar är det öppna och odlade landskapets samspel med bebyggelsen. Aktiviteter som underlättar ett öppethållande av landskapet bör underlättas. Den produktiva åkerarealen bör ej minskas nämnvärt. Matlandet Sverige innefattar lokalt producerade råvaror och flirdiga matvaror. Skogsbruk. skogsbruket dominerar som markanvändningsintresse inom kommunen och är en av de mera betydelsefulla.näringama. Sicogen ger sysselsättning, direkt och indirekt, och är en stor inkomstkälla ftir såväl enskilda som kommunen i fonn av skatteunderlag samtidigt som det är Sveriges i säddass viktigaste exportindustri. Skogen utgör också en viktig källa till rekreation och :fi'iluftsliv. Inom flera skogsområden fmns natur-och kulturvårdsintressen. Hänsyn skall tas till skogsnäringens värde och betydelse vid avvägning mot andra intressen. Pågående markanvändning forväntas fm'lgå utan större förändringar, dock med användande av skonsammast möjliga metoder och med naturvårdshånsyn enligt skogsvårdslagen. Landskapsbild. Det öppna landskapet med utsikter är karaktäristiskt, värdefullt och måste vidmakthållas varfor tillkommande bebyggelse skall anpassas till landskapsbilden. Detta innebär t. ex. att byggnader ej bör placeras mellan väg och intressanta utsikter, att byggnader bör sammanforas i grupper som anknyter till skogsbryn, sluttningar och andra landskapselement Värdefulla vegetationspartier rar ej skadas. För områden efter turiststråk skall detta särskilt beaktas. Verksamheter som på ett naturligt sätt håller landskapet öppet skall uppmuntras. För att hålla landskapet öppet i våra :f'åbodar bör djurhållning uppmuntras och stödjas. Rätten till skogs bete, s.k. mulbetesrätt, skail hävdas. Ska vi locka tw ister f'ar vi inte låta skogen ta överhanden. 33