VAD TYCKER POJKAR OCH FLICKOR ÄR VIKTIGT NÄR DE IDROTTAR/MOTIONERAR PÅ FRITIDEN?

Transkript

1 Fritidsledarutbildningen Examensarbete 6p Skarpnäcks Folkhögskola Ung livsstil Nr 5. september 2006 VAD TYCKER POJKAR OCH FLICKOR ÄR VIKTIGT NÄR DE IDROTTAR/MOTIONERAR PÅ FRITIDEN? - En jämförelse mellan de som inte är med i en, respektive med i en lag eller en individuell - av Jenny Sjöberg Forskningsenheten Idrottsförvaltningen

2 Forskningsenhetens förord Forskningsenheten vid s- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt studier omkring Resursutnyttjande och effekter av offentligt driven eller understödd verksamhet på fritidsfältet. I denna studie, Ung livsstil, som genomförts hösten 2004 och våren 2005, har vi strävat efter att kunna beskriva och analysera ungdomars livsvillkor i Stockholms stad. I första hand står dock ungdomars situation och preferenser på fritidsområdet i centrum för vår studie. Ung livsstil är ett samarbetsprojekt mellan s- och kulturförvaltningarna i Stockholms stad och institutionen för socialt arbete (Stig Elofsson) vid Stockholms universitet. Studierna om Ung livsstil har också genomförts tillsammans med Helsingborgs stad, Haninge kommun, Jönköpings kommun och Lidingö stad. En rad personer har arbetat hårt med fältarbetet i Ung livsstil. Till dem ber jag att få framföra mitt varma tack. Ett speciellt tack går till Jari Öhman som varit ansvarig för fältarbetet. Från projektet Ung livsstil kommer en rad rapporter att presenteras. Följande forskningsrapporter är publicerade: Blomdahl/Elofsson, Vilka sanläggningar vill ungdomar i Stockholms stad att det skall satsas på? Elofsson, S, Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? Elofsson, S, Vill gymnasieungdomar att Stockholms stad ska satsa på träffpunkter? Åsa Claeson Nordin, Deltar Stockholms barn och ungdomar i föreningslivet? Inom ramen för Ung livsstil kommer också studentuppsatser att publiceras. Den här rapporten Vad tycker pojkar och flickor är viktigt när de ar/motionerar på fritiden? har Jenny Sjöberg skrivit. För innehållet i den här skriften svarar Sjöberg själv. Stockholm den 1 november 2006 Ulf Blomdahl Forskningsledare Idrotts- och kulturförvaltningarna i Stockholm

3 Förord Denna uppsats ingår som examensarbete vid Fritidsledarutbildningen på Skarpnäcks Folkhögskola. Uppsatsen behandlar vad ungdomar söker för värden när de ar/motionerar, skillnader mellan pojkar/flickor, medlemmar/icke-medlemmar i en och medlemmar i en lag/ individuell. Jag har valt detta ämne då jag är väldigt intresserad av ungdomar och och själv har en bakgrund som aktiv och tränare inom en. Det har vart en mycket givande och intressant process att skriva denna uppsats och jag har fått fram en hel del spännande resultat som både har bekräftat vad jag trodde innan och gett mig nya, ibland överraskande kunskaper. Jag vill rikta ett varmt tack till min handledare Ulf Blomdahl forskningsledare och stränare för den tid och det arbete han har lagt ner på att granska, kommentera, komma med förslag och tipsa om litteratur till min uppsats. Hans gedigna kunskaper om och forskningsarbete har varit ovärderliga. Han har hjälpt till med att utveckla och förbättra uppsatsen och inte minst mig som författare. Stockholm i november 2006 Jenny Sjöberg

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 1. Inledning.1 2. Den aktiva fritidens- och ens framväxt Tidigare forskning Sammanfattning Undersökningen Undersökningsgrupp Frågan Indelning Definitioner Syfte Teorier om kön och fysisk aktivitet Tävlings- och Framgångsvärden Sociala värden Kropp, Hälsa & Träningsvärden Vilka mönster ser vi? Tävlings- och Framgångsvärden Sociala värden Kropp, Hälsa & Träningsvärden Alla värden Sammanfattning / Slutdiskussion Referenser

5 1. INLEDNING Idrott och motion är viktigt för många människor i dagens samhälle, inte minst för ungdomar. Många ägnar också en stor del av sin fritid åt just detta. Friberg & Jonsson skriver: Det finns de som sätter likhetstecken mellan fritid och. Idrott spelar en nära nog avgörande roll för många människor. 1 Per Nilsson formulerar sig på följande sätt: Intresset för i dess skilda former (förenings, egen fysisk träning, bedriven tillsammans med kamrater etc.) är mycket stort bland dagens unga. Många unga utövar. Idrott tillhör också den sortens fritidssysselsättningar som ungdomar själva säger betyder mycket för dem, om de får välja bland alla de aktiviteter som de tycker bäst om att göra. 2 Varför ägnar sig så många av våra barn och ungdomar åt? Frågar man dem svarar de allra flesta: För att det är kul! 3 Så skriver Karin Mattsson, ordförande i Rikssförbundet, i tidningen Svensk. Friberg & Jonsson uttrycker sig lite annorlunda: En del nöjer sig med att a för att det är roligt, för att de känner att de mår bra av det eller kanske för att det är där han eller hon har den bästa kamratgemenskapen. 4 Men den svenska srörelsen är inte inriktad på att bara ska vara rolig och bra för hälsan. Idrottsrörelsen har en klar koppling till tävling och elitprestationer. Idrottsrörelsen kan alltså tänkas förlora anhängare bland ungdomar som är intresserade av motion och fysisk aktivitet, men tar avstånd från alltför stark tävlingsinriktning och inte vill satsa intensivt på att åstadkomma elitprestationer. 5 Dessa ungdomar söker sig då ofta bort från arna, och föredrar att träna själva på fritiden. Var tionde pojke/flicka ar utanför den organiserade en. 6 Men fortfarande är många ungdomar medlemmar. Föreningsaktiviteter är något som värdesätts högt. 7 47% av högstadieeleverna i Stockholm stad är medlemmar i en. 55% av pojkarna och 39% av flickorna. 8 Det är självklart att olika ungdomar söker olika värden när man ar/motionerar. Ett mått på ungdomsens omfattning är det statliga lokala aktivitetsstödet som går till även annan ideell ungdomsverksamhet. Under 1999 genomfördes nära sju miljoner aktiviteter inom en. Det betyder att ca ungdomar deltar i en vanlig dag. 9 Tidigare forskning inom området har också visat att det är tydliga skillnader mellan vad pojkar och flickor söker: lägger ofta större vikt vid investering i framgång, och flickor lägger större vikt vid ens sociala värden. Skillnader kan också ses när man jämför ungdomar som är med i en, och de som inte är det. Ofta tycker medlemmarna att det är viktigare med investering i framgång och investering i hälsa/fysisk status. 10 Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad pojkar och flickor på högstadiet i Stockholm, som inte är med i en, respektive med i en lag eller en individuell, tycker är viktigt när de ar/motionerar på fritiden. 1 S. Friberg & M-L. Jonsson: Fritidskunskap s P. Nilsson: Idrott och modernisering i Fritidskulturer s K. Mattsson: Idrotten måste vara trygg för alla i Svensk, ledaren. 4 S. Friberg & M-L. Jonsson: Fritidskunskap s S. Elofsson: Aerobics, gym eller i Svensk sforskning s Svenska Rikssförbundets hemsida: 7 P. Lindar: Fritidsboken s U. Blomdahl, Forskningsenheten, Stockholm Stad: siffror från Svenska Rikssförbundets hemsida: 10 Se kapitlet Tidigare forskning i denna uppsats. 1

6 2. DEN AKTIVA FRITIDENS OCH IDROTTENS FRAMVÄXT Den första svenska kroppsövningskulturen var Linggymnastiken. Per Henrik Lings pedagogiskt inriktade gymnastik var den kroppsövningsform som under större delen av 1800-talet var mest framträdande i Sverige. Denna gymnastik syftade till att gynna kroppens styrka och spänst, samt bidra till fysiskt och psykiskt välbefinnande. 11 Idrott i vår bemärkelse framträder för första gången i England under 1800-talet. Men 1800-talets engelska sport var inte ens den identisk med nutidens, även om en del grundläggande drag är gemensamma. 12 I Sverige i slutet på 1800-talet försökte officeren Viktor Balch, lärare vid Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet, skapa gehör för en brittiskt influerad. Han möttes av starkt motstånd från förespråkare av Linggymnstiken, men i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet konkurrerades den ut av den nya tävlingsen, sporten, som var en blandning av gammalt och nytt. 13 Kring sekelskiftet 1900 ökade också intresset för barns och ungdomars fritid samtidigt som srörelsen fick sitt genombrott och drog till sig allt fler ungdomar. Från statens sida ökade också engagemanget för barns och ungdomars fritid, främst som försök att förebygga problem som t.ex. sysslolöshet och kriminalitet. 14 Sveriges rikssförbund (RF) bildades den 31 maj RF fick tidigt ett fast grepp om det sliga föreningslivet, regionalt fördelat på distriktsförbund (DF) och grenvis på specialförbund (SF). De första specialsförbunden var: Cykelförbundet, Frisförbundet, Fotbollsförbundet, Fäktförbundet, Golfförbundet, Gymnastikförbundet, Kanotförbundet, Roddförbundet, Simförbundet, och Skridskoförbundet. Strax därefter kom också Tennisförbundet, Skridsko-seglingsförbundet och Skidförbundet. 15 Man kan alltså konstatera att i början bestod RF av nästan bara individuella er. Fotbollen var den enda lagen. (Kanot och rodd går ej att klassificera som lag- eller individuella er, då man tävlar både ensam och i lag.) Snabbt skapades ett system med årliga distrikts- och nationsmästerskapstävlingar. ( ) RF:s roll var som upprätthållare av likformiga, konsekvent tillämpade bestämmelser för sverksamheten i alla dess rika uttrycksformer. ( ) Utan tvivel har en så utpräglat praktiskt inriktad folkrörelse som en haft ett jämfört med andra folkrörelser ovanligt stort behov av fast reglementering, främst genom sitt tävlingssystem. 16 Något som också gynnades av en gemensam organisatorisk ledning var det internationella tävlingsbytet, som på allvar kom igång fr.o.m. sekelskiftet, i första hand tycks det inspirerat av de olympiska spelen (OS). 17 Hela den svenska srörelsen fick en bra start genom OS i Stockholm Detta skapade stort intresse, bra förutsättningar och värdefulla inkomster. Sverige vann poängligan, följt av USA och Storbritannien. Den svenska truppen bestod av 446 deltagare. Totalt deltog deltagare från 28 länder P. Nilsson: Idrott och modernisering i Fritidskulturer s H. Larsson: Iscensättningen av kön i s P. Nilsson: Idrott och modernisering i Fritidskulturer s , E. Bjurström: Ungdomskultur som stil i Fritidskulturer s Svenska Rikssförbundets hemsida: 16 J. Lindroth: Idrott mellan krigen s J. Lindroth: Idrott mellan krigen s Svenska Rikssförbundets hemsida: 2

7 Idrotten var under 1900-talets första decennier påtagligt utomhusorienterad och i huvudsak inriktad på sådana aktiviteter som kunde utövas på enklare anläggningar eller i naturen. Detta berodde på att föreningarnas ekonomiska resurser ofta var begränsade. 19 I det tidiga 1900-talet uppfattades kvinnligt tävlingsande som något onaturligt och även RFledningen ställde sig emot kvinnligt deltagande under seklets första decennier. Idrottsrörelsen var en manlig domän dit kvinnor hade litet tillträde. Kvinno förekom, men det ansågs som olämpligt och opassande. 20 Under 1900-talet har fritiden ökat kraftigt för människor i alla samhällsklasser i Sverige Med de ökade inkomsterna och standardförbättringarna har allt fler fått möjligheter att använda sin fria tid till olika slags fritidsaktiviteter. 21 Efter första världskriget, , ersattes den skeptiska attityden mot kvinnligt sdeltagande med ett försiktigt intresse. Men det var inte bara intresset för kvinnligt ande som ökade, utan för sdeltagande i stort. 22 Tävlingsen växte lavinartat, både antalet utövare och publik. Idrotten erbjöd människor lekfull avkoppling och samhörighetskänsla. Den svenska srörelsen växte steg för steg. 23 Under denna period inföll även ens stora massmediala genombrott. I januari 1920 introducerar Dagens Nyheter som första dagstidning en särskild sida med sportnyheter och radions tillkomst, med Radiotjänsts sändningar som inleddes Även ens kommersiella genombrott skedde under denna tiden och den publika tävlingsverksamheten började ge stora inkomster fanns det 18 specialsförbund inom RF, inriktade på olika sporter. 24 Det verkliga genombrottet fick fritiden på 1930-talet och det är också då som ordet fritid börjar användas mer allmänt Under 1930-talet ordnades också landets första fritidsutställning och där presenterades olika slags fritids- och hobbyverksamhet. Det blev populärt med frisksport. 25 Sommaren 1936 invigdes utställningen Fritiden i Ystad. Sporter och friluftsliv i alla varianter presenterades Att man skulle vara aktiv på fritiden var det överordnade budskapet, att man skulle lära sig något, röra på sig, tävla - helst också i någon organiserad form. 26 Ett centralt inslag i fritidens idé var också att en rätt använd fritid skulle kunna utveckla demokratin. Men för att fritiden ska vara demokratibefrämjande måste den vara något mer än en andhämtningspaus när man samlar kraft och energi till fortsatt arbete. Fritiden måste användas så att den får ett egenvärde. Den ska fyllas med ett rikt, positivt innehåll av intellektuella eller sportsliga sysselsättningar J. Lindroth & J.R. Norberg: Ett ssekel: Rikssförbundet i kapitlet Idrottens utbredning, anslutning och sammansättning. 20 H. Larsson: Iscensättningen av kön i s S. Friberg & M-L. Jonsson: Fritidskunskap s H. Larsson: Iscensättningen av kön i s P. Nilsson: Idrott och modernisering i Fritidskulturer s J. Lindroth & J.R. Norberg: Ett ssekel: Rikssförbundet i kapitlet Idrottens utbredning, anslutning och sammansättning. 25 S. Friberg & M-L. Jonsson: Fritidskunskap s L. Eskilsson: Lediga stunder i Fritidskulturer s L. Eskilsson: Lediga stunder i Fritidskulturer s.83. 3

8 Även om srörelsen breddades såväl geografiskt som socialt, var den alltjämt främst förbehållen männen. Andelen kvinnor var under och 40-talet påfallande liten, uppskattningsvis rörde det sig inte om mer än cirka tio procent av det totala antalet aktiva utövare. 28 Med motionsens genombrott och därtill särskilda statliga satsningar på ungdomens fritidsaktiviteter breddades srörelsen åldersmässigt såväl uppåt som nedåt. Successivt ökade antalet kvinnor. Redan under 1950-talet noterades att antalet kvinnor relativt sett ökade mer än männen. I den totala medlemskåren utgjorde de däremot endast blygsamma 15 procent vid samma period hade antalet förbund inom RF ökat till 36 stycken. När bilen på 1960-talet började bli relativt vanlig påverkade det fritidsmönstret på olika sätt. Med bilen ökade friheten ytterligare och man kunde ta sig nästan vart man ville. 30 Det blev nu lättare att ta sig mellan olika platser för att medverka i eller titta på olika sevenemang. I synnerhet i sin organiserade tävlingsform kan en betecknas som en reseintensiv företeelse. Behovet av goda kommunikationer är stort. Finns sådana, underlättas utbytet mellan föreningar, lag och individer och därmed hela verksamheten. Aktiva och potentiella utövare får med bättre kommunikationer större möjligheter att som åskådare bevittna och inspireras av levande på högre nivå. Sådant måste i sin tur främja hela srörelsens tillväxt. 31 Under 1960-talet slog också TV igenom och därmed på TV. Allmänheten fick mycket lättare att följa tävlingsen. 32 Det man mest av allt ville var att få människor att ägna sig åt en hälsosam fritid, den aktiva fritiden i form av sport, och friluftsliv har också fått fortsatt starkt (statligt eller kommunalt) stöd, särskilt från 1960-talet och några årtionden framåt då den offentliga servicen expanderade kraftigt. Politiskt tillsatta fritidsnämnder, som ofta kom att domineras av ens företrädare, bildades i de flesta kommuner. 33 Under en period från 1960-talet och framåt (i varje fall till mitten, slutet på 1980-talet) växte srörelsen dramatiskt, inte minst bland ungdomar. Detta skedde dels genom att mycket av det spontana andet bland pojkar fångades upp men också genom att allt fler flickor drogs in i verksamheten och började a.. 34 Från 1960-talets mitt till mitten av 1990-talet kan en differentiering av aktiviteter och organisationsformer noteras, särskilt väl synlig inom sportens värld. Där ersätts etablerade och välkända er av nya, eller så delar erna upp sig i flera grenar. Många ungdomar är medlemmar i ar J. Lindroth & J.R. Norberg: Ett ssekel: Rikssförbundet i kapitlet Idrottens utbredning, anslutning och sammansättning. 29 J. Lindroth & J.R. Norberg: Ett ssekel: Rikssförbundet i kapitlet Idrottens utbredning, anslutning och sammansättning. 30 S. Friberg & M-L. Jonsson: Fritidskunskap s J. Lindroth: Idrott mellan krigen s Svenska Rikssförbundets hemsida: 33 L. Eskilsson: Lediga stunder i Fritidskulturer s S. Elofsson: Aerobics, gym eller i Svensk sforskning s P. Nilsson: Idrott och modernisering i Fritidskulturer s

9 1997 var 66 specialsförbund medlemmar i RF, och även inom specialsförbundens ram har det skett en differentiering. Många sporter har utvecklat fler grenar man kan tävla i, och fler grenar inom den grenen, o.s.v. I takt med att arbets- och fritidslivet har differentierats har fritidslivet också blivit allt mer individualiserat. Exempel på individualiseringen är att lagerna som grupp gått tillbaka i Sverige medan de individuella erna som grupp har gått framåt. 36 Idrottsrörelsen har fortsatt att växa, om än inte i lika snabb takt som tidigare. Framförallt under de senaste åren har ingen nämnvärd ökning skett. En viktig orsak till srörelsens minskade tillväxttakt kan vara att de sliga valmöjligheterna har ökat. För många människor är motionsspår, företagsdrivna gym och andra träningslokaler fullgoda alternativ till i föreningsregi. Andra föredrar löst organiserade äventyrs- och modesporter. Den traditionella folkrörelsemodellen har således fått ökad konkurrens inte bara från andra fritidssysselsättningar utan även från i nya former. 37 I RF:s organisation idag ingår 68 specialsförbund, 21 distriktsförbund och Bosön, Rikssförbundets utvecklingscentrum. RF har över 3 miljoner medlemmar fördelade på drygt föreningar. 38 Av de 68 specialsförbunden är 42 stycken individuella er och 13 stycken lager. (De återstående 13 förbunden går ej att klassificera.) Idag utgörs de aktiva till cirka 40 procent av kvinnor - en markant ökning sedan 1950-talet. På ledar- och styrelsenivå utgör kvinnorna cirka 30 procent. Idrotter med högst andel kvinnor är gymnastik, ridsport och konståkning (85-86 procent). 39 Sammanfattningsvis kan konstateras att srörelsen under 1900-talets gång genomgått en kraftig breddning - från en utpräglat manlig ungdomsverksamhet för de bättre bemedlade till en aktivitet för alla, oavsett ålder, kön och socioekonomiska villkor. 40 Enligt fritidsforskaren Ulf Blomdahl är idag 47% av högstadieeleverna i Stockholms stad medlemmar i en. 55% av pojkarna och 39% av flickorna. 28% av högstadieeleverna är med i en lag och 23% är med i en individuell. Bland pojkarna är 37% med i en lag och 23% med i en individuell. Bland flickorna är 18% med i en lag och 24% med i en individuell U. Blomdahl: Från industrisamhälle till informationssamhälle i Fritid i ny tid s J. Lindroth & J.R. Norberg: Ett ssekel: Rikssförbundet i kapitlet Idrottens utbredning, anslutning och sammansättning. 38 Svenska Rikssförbundets hemsida: 39 J. Lindroth & J.R. Norberg: Ett ssekel: Rikssförbundet i kapitlet Idrottens utbredning, anslutning och sammansättning. 40 J. Lindroth & J.R. Norberg: Ett ssekel: Rikssförbundet i kapitlet Idrottens utbredning, anslutning och sammansättning. 41 U. Blomdahl, Forskningsenheten, Stockholm Stad: siffror från

10 3. TIDIGARE FORSKNING De senaste 15 åren har det forskats en del kring vad ungdomar söker i en. Den som troligtvis har skrivit mest om detta är Stig Elofsson som är docent vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms Universitet. I rapporten Vad söker ungdomar i en? från 1994, gjord av Stig Elofsson och Birgit Gustavsson-Florå, ställs frågan vilka värden ungdomar i Kalmar söker när de är med i en. Är det viktigast att få tävla och bli bäst, eller att få träna med kompisar och uppleva gemenskap? Rapporten redovisar även skillnader mellan pojkar och flickor, lag och individuell. Rapporten är baserad på en undersökning som genomförts på högstadiet i Kalmar under hösten 1991, och behandlar de svar där eleverna uppgett att de är medlemmar i en. I undersökningen har eleverna svarat på frågan om vad de tycker är viktigt att få göra i sin, och tagit ställning till påståendena: att träffa kompisar, vinna, tävla, träna, påverka hur träningen bedrivs, alltid spela med i bästa laget, få bra kondition, åka på läger och cuper, bygga upp sin kropp, lära sig nya saker, ha kul, och uppleva gemenskap. Svarsalternativen var: mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt och inte viktigt. 42 Det som de flesta då tyckte var viktigt var att ha kul, träna, uppleva gemenskap, och lära sig nya saker. Att spela med i bästa laget och att vinna sågs inte som lika viktigt. na ansåg att det var något viktigare än flickorna att tävla, vinna, bygga upp sin kropp, och att få bra kondition. na tyckte att det var något viktigare än pojkarna att ha kul, uppleva gemenskap, träna, och lära sig nytt. Den mest framträdande könsskillnaden handlar alltså om pojkarnas starkare tävlingsinriktning och större intresse för att bygga upp kroppen. 43 Skillnaden mellan könen framträdde som mer avgörande än vilken typ av man ägnade sig åt. Den mest intressanta skillnaden mellan lag och individuell tycktes gälla hur viktigt det var för flickor att få bra kondition och bygga upp kroppen. som ägnar sig åt lag tycker detta är viktigare än flickor som sysslar med individuell. I övrigt handlade det om ganska marginella skillnader enligt Elofsson och Gustavsson-Florå. I rapporten Varför är ungdomar med i? från 1994, gjord av Stig Elofsson redovisas bland annat en analys av en rapport skriven av Anders Janhammar som heter s aktivitet flickors passivitet? Denna är baserad på en fritidsundersökning som Janhammar genomförde 1992 på gymnasiet i Farsta en söderförort till Stockholm. I Elofssons rapport kan man läsa vad Janhammars gymnasieenkät visar bland annat om vad eleverna tycker är viktigt att göra då man ar. Det redovisas hur stor andel som svarat att det är viktigt att träna, tävla, åka på cuper/läger, lära nytt, vinna, ha kul, uppleva gemenskap, få bra kondition, påverka träningen, spela i bästa laget, bygga upp kroppen, och träffa kamrater. Svarsalternativen var: mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt och inte viktigt. 44 I rapporten kan man läsa om könsskillnader mellan medlemmar och icke-medlemmar i en. Man fann då att det handlade om helt olika mönster för pojkar och flickor då det gäller skillnaden mellan medlemmar och icke-medlemmar i ar S. Elofsson & B. Gustavsson-Florå: Vad söker ungdomar i en? s.1-3. S. Elofsson & B. Gustavsson-Florå: Vad söker ungdomar i en? s S. Elofsson: Varför är ungdomar med i? s.5-6, S. Elofsson: Varför är ungdomar med i? s.22. 6

11 Bland pojkarna var det, i alla påståenden utom att träffa kamrater, fler av medlemmarna än av ickemedlemmarna som tyckte att det var viktigt. Betydelsen av investering i framgång och investering i hälsa/fysisk status var det som främst skiljde medlemmar från icke-medlemmar. Skillnaden var ganska liten då det gällde betydelsen av ens sociala värde, möjligen med en svag tendens att medlemmar sätter detta högre. De största skillnaderna syntes i betydelsen av att träna, tävla, lära nytt, åka på cuper/läger och att vinna. Bland flickorna var det inte alls lika ovanligt att icke-medlemmar ansåg vissa saker vara viktigare än medlemmar. De flickor som är medlemmar framhäver att åka på cuper/läger, ha kul, och att träna. Icke-medlemmarna framhäver betydelsen av att bygga upp kroppen, få bra kondition, och kunna påverka träningen. Idrottens sociala värde var det som främst separerade medlemmar/ej medlemmar. Det verkade också vara så att medlemmar tyckte det var något viktigare med investering i framgång, men det var inte alls lika tydligt. Man kunde inte då finna någon klar skillnad då det gällde hur viktigt det var att investera i hälsa/fysisk status, men det fanns tecken som tydde på att icke-medlemmarna satte detta högre. I artikeln Värdeskillnader ett problem för ens jämställdhet av Stig Elofsson, redovisas resultat från ett antal fritidsundersökningar som genomförts på högstadiet och gymnasiet i olika kommuner under perioden , inom ramen för Fritid Stockholms undersökningsprogram. Artikeln tar upp hur pojkar och flickor skiljer sig åt då det gäller vilka värden ungdomar söker i en, och även skillnader mellan medlemmar och icke-medlemmar i. I undersökningarna har ungdomarna bland annat fått ta ställning till följande påståenden om vad man söker i en: att ha kul, uppleva gemenskap, träna, lära sig nytt, få bra kondition, träffa kamrater, bygga upp sin kropp, tävla, åka på läger/cuper, påverka hur träningen bedrivs, vinna, alltid spela med bästa laget, och uppleva flyt. Svarsalternativen har varit: mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt och inte alls viktigt. 46 Oberoende av kön och om man var med i eller ej, tyckte ungdomarna att det var viktigt att ha kul, träna, och uppleva gemenskap. Högt låg också att få bra kondition, träffa kamrater och lära nytt. Däremot tyckte ungdomarna inte att det var särskilt viktigt att vinna och spela i bästa laget. Ungdomarna la alltså avsevärt mindre vikt vid investering i framgång än vid ens sociala värde och investering i hälsa. Om man tittar på könsskillnaderna så var det så att pojkar genomgående la större vikt vid att vinna, tävla, bygga upp kroppen, och spela i bästa laget. la större vikt vid att uppleva gemenskap och ha kul. Tittar man på medlemmar och icke-medlemmar i en visade det sig att medlemmarna la större vikt vid flertalet av värdena. Det gällde speciellt för att tävla, träna, lära nytt, åka på läger/cuper, och känna flyt. Medlemmarna verkade också lägga något större vikt vid att uppleva gemenskap och ha kul. Medlemmarna la alltså genomgående större vikt vid investering i framgång och ens sociala värden. När det gällde investering i hälsa tyckte pojkar som var medlemmar fortfarande att detta var något viktigare än pojkar som inte var medlemmar, medan skillnaden mellan medlemmar och icke-medlemmar var liten bland flickorna. Om man jämför könsskillnaderna mellan medlemmar och icke-medlemmar så visade det sig att största skillnaderna hos medlemmar var när det gällde att tävla, vinna, bygga upp kroppen och åka på läger, som pojkar i högre utsträckning tyckte var mycket viktigt. Största skillnaderna hos ickemedlemmar var när det gällde att träna, lära nytt, och ha kul, som flickorna i högre utsträckning tyckte var mycket viktigt. 46 S. Elofsson: Värdeskillnader ett problem för ens jämställdhet i Idrottsforskning s.43. 7

12 I rapporten Vilka ungdomar är med i förening? av Stig Elofsson, redovisas resultatet från fritidsvaneundersökningen Ung i Helsingborg, som genomfördes i samarbete med Barn- och ungdomsstyrelserna Norr och Söder och med Ulf Blomdahl. Undersökningen genomfördes på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet i Helsingborg under våren 2000, och studerade ungdomars föreningsdeltagande i Helsingborg. Rapporten har ett speciellt avsnitt om ar, där man kan läsa om vad ungdomarna söker just där. Rapporten redovisar skillnader mellan kön, medlemmar/ icke medlemmar, samt mellan lag/individuell. I undersökningen har eleverna svarat på frågan om vad man söker i, och tagit ställning till påståendena: att ha kul, träna, uppleva gemenskap, lära nya saker, få bra kondition, uppleva flyt, träffa kompisar, bygga upp sin kropp, påverka träningen, tävla, åka på läger och cuper, vinna, och spela i bästa laget. Det redovisas hur många som svarat att det är mycket viktigt. 47 När det gäller rangordningen mellan de olika alternativen framträdde en relativt stor likhet oberoende av kön, om man var med i eller ej, eller vilken man utövade. Nästan alla tyckte att det var viktigt att ha kul, ungefär hälften tyckte att det var viktigt att träna, uppleva gemenskap, lära nya saker, få bra kondition, uppleva flyt, och träffa kompisar. Bland dessa värden finns alltså investering i hälsa, ens sociala värde, och dess egenvärde. Men vikten av att se en som investering i framgång var inte något som huvuddelen av ungdomarna såg som betydelsefullt. Ungefär en tredjedel av pojkarna, och en fjärdedel av flickorna svarade att det var viktigt att tävla, vinna, och spela i bästa laget. Både bland pojkar och bland flickor fann man att de som inte var medlemmar i någon la mindre vikt vid att träna, uppleva gemenskap, lära sig nya saker, få bra kondition, uppleva flyt, tävla och vinna, än de som var medlemmar. Bland de som var med i en framträdde de största skillnaderna mellan pojkar och flickor när det gällde att bygga upp kroppen, tävla och vinna, som pojkarna anger som viktigare. na tyckte också att det var något viktigare än flickorna att uppleva flyt, delta i läger/cuper och att spela i bästa laget. Detta visar på att pojkar lägger större vikt vid investering i framgång. Det som värderades högre av flickorna var att uppleva gemenskap och att ha kul, vilket visar att flickor lägger större vikt vid ens sociala värden. som ägnade sig åt lag la större vikt vid att tävla, vinna, delta i läger/cuper, och att bygga upp kroppen. Dessa pojkar verkade värdera investering i framgång högre än de pojkar som var med i en individuell. som ägnade sig åt lag la större vikt vid att träffa kompisar och att vinna, och mindre vikt vid att lära sig nya saker. Det fanns alltså även här en tendens till att dessa flickor värderade investering i framgång högre än de flickor som var med i en individuell. 47 S. Elofsson: Vilka ungdomar är med i förening? s.12, 40. 8

13 3.1 Sammanfattning När det gäller rangordningen mellan de olika alternativen framträder ett liknande mönster oberoende av kön, om man var med i eller ej, eller vilken man utövade. Nästan alla tyckte att ens sociala värde var viktigt. Även investering i hälsa och ens egenvärde sågs som ganska viktigt. Däremot vikten av att se en som investering i framgång var inte något som huvuddelen av ungdomarna såg som lika betydelsefullt. I samtliga av dessa fyra tidigare forskningsrapporter kan man se liknande mönster som visar på skillnader mellan pojkar och flickor. lägger större vikt vid investering i framgång, och flickor lägger större vikt vid ens sociala värden. Om man tittar på medlemmar/icke medlemmar i en så ser vi mönster som visar på att medlemmarna tycker att de flesta värdena är viktigare än icke medlemmarna. De största skillnaderna visar sig i betydelsen av investering i framgång och investering i hälsa/fysisk status. Skillnaderna är lite mindre då det gäller betydelsen av ens sociala värde, men medlemmarna sätter även detta lite högre. I rapporten Varför är ungdomar med i? finns det dock tecken som visar på att det skiljer sig något mellan pojkar och flickor. som är medlemmar tycker i alla påståenden utom att träffa kamrater, att det är viktigare än icke-medlemmar, medan bland flickorna är det inte alls lika ovanligt att icke-medlemmar anser vissa saker vara viktigare än medlemmar. Bland pojkarna är betydelsen av investering i framgång och investering i hälsa/fysisk status det som främst skiljer medlemmar från icke-medlemmar, medan bland flickorna är det ens sociala värde som främst separerar medlemmar från icke-medlemmar. Det verkar dock även bland flickorna vara så att medlemmarna tycker det är något viktigare med investering i framgång, men det är inte alls lika tydligt. Men man kan inte finna någon klar skillnad bland flickorna då det gäller hur viktigt det är att investera i hälsa/fysisk status, men det finns tecken som tyder på att icke-medlemmar sätter detta högre. I kategorin individuell /lag skiljer sig den tidigare forskningen åt. I rapporten Vad söker ungdomar i en? fann man att skillnaden mellan könen framträdde som mer avgörande än vilken typ av man ägnade sig åt. Det handlade om väldigt marginella skillnader mellan individuell och lag, förutom när det gällde hur viktigt det var för flickor att få bra kondition och bygga upp kroppen. som ägnade sig åt lag tyckte detta var viktigare än flickor som sysslade med individuell. Men i rapporten Vilka ungdomar är med i förening? fann man att både pojkar och flickor som ägnade sig åt lag verkade värdera investering i framgång högre än de som var med i en individuell. 9

14 4. UNDERSÖKNINGEN Denna uppsats är baserad på Ulf Blomdahls och Stig Elofssons fritidsvaneundersökning Ung livsstil i Stockholm, genomförd hösten 2004 i årskurserna Undersökningsgrupp Målet med Blomdahls och Elofssons undersökning var att kunna beskriva barns och ungdomars livsstil i Stockholms stad. Två olika urvalsförfarande har använts för att uppnå detta syfte. I mellanstadiet och högstadiet har vi av åtta stadsdelar bildat ett miniatyrstockholm. Dessa stadsdelar är så valda att de geografiskt, socio-ekonomiskt och när det gäller andelen invandrare motsvarar hela staden. I ett andra steg har antalet elever i stadsdelen valts ut i förhållande till antalet elever i vårt miniatyrstockholm. I det tredje steget har varje skola/skolområde bildat en strata. Från dessa strata har klasser valts ut med ett slumpmässigt urval. Resultaten går på detta sätt att användas både för att uttala sig om Stockholms stad som helhet och om de stadsdelar som ingår i studien. Eleverna i de privata skolorna ingår, i förhållande till sin storlek, självklart i urvalet. Svarsfrekvensen är lika stor i de kommunala skolorna som grupp som i de privata skolorna som grupp. 48 Antalet besvarade enkäter är stycken. Svarsfrekvensen är 81 %. 4.2 Frågan Jag redovisar i denna uppsats svaren på fråga nr. 11 från undersökningen: Hur viktigt tycker du det är att få göra följande saker när du ar/motionerar på fritiden? (i förening och på egen hand, tänk ej på skolen). I undersökningen har högstadieeleverna tagit ställning till följande värden: att träffa kompisar, att vinna, att tävla, att träna, att påverka hur träningen bedrivs, att alltid spela med i bästa laget, att få bra kondition, att ha bra ledare/tränare, att åka på läger och cuper, att bygga upp min kropp, att lära mig nya saker, att bli bäst, att ha kul, att röra mig till musik, att uppleva gemenskap, att uppleva att kroppen är i rörelse/fartkänsla. De har för varje värde valt mellan alternativen: mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt, inte viktigt alls. 4.3 Indelning Jag har sedan delat in dessa värden i tre grupper: tävlings- och framgångsvärden, sociala värden, och kropp, hälsa & träningsvärden, för att kunna se mönster när det gäller liknade värden. Med tävlings- och framgångsvärden menas här de värden som handlar om inställningen till hur viktigt det är med tävling och framgång när man ar/motionerar. Hit hör: att vinna, tävla, spela i bästa laget, och bli bäst. Med sociala värden menas här de värden som handlar om inställningen till hur viktigt det är att ha kul och umgås med andra människor när man ar/motionerar. Hit hör: att träffa kompisar, ha bra ledare/tränare, åka på läger/cuper, ha kul, och uppleva gemenskap. Med kropp, hälsa & träningsvärden menas här de värden som handlar om inställningen till hur viktigt det är att lära sig nya saker, träna, och förbättra sin hälsa och sin kropp när man ar/ motionerar. Hit hör: att träna, påverka träningen, få bra kondition, bygga upp kroppen, lära nya saker, röra sig till musik, uppleva att kroppen är i rörelse/fartkänsla. 48 U. Blomdahl & S. Elofsson: Hur många motionerar/ar för lite och vilka är dom? s.7. 10

15 Jag har också valt att dela in undersökningsgruppen i följande grupper, för att se om svaren skiljer sig mellan könen, medlemmar/icke medlemmar och lag/individuell : pojkar som inte är medlemmar i en, pojkar som är med i en individuell, pojkar som är med i en lag, flickor som inte är medlemmar i en, flickor som är med i en individuell, flickor som är med i en lag. Tabell 1. Antal svarande högstadieelever i undersökningen, uppdelade i grupper. ej med i en med i en individuell med i en lag ej med i en med i en individuell med i en lag Antal Definitioner Lag : Individuell : Idrott där man enbart tävlar i lag/grupp, mot andra lag/grupper. Exempel: Fotboll, Innebandy, Ishockey, Basket, Handboll. Idrott där man oftast tävlar ensam mot andra som är ensamma. Ibland bedrivs dock tävling i lag i dessa er. Exempel: Simning, Tennis, Löpning, Fri, Bordtennis, Golf. I Stockholm stad är 28% av högstadieeleverna med i en lag och 23% är med i en individuell. Bland pojkarna är 37% med i en lag och 23% med i en individuell. Bland flickorna är 18% med i en lag och 24% med i en individuell Syfte Att ta reda på vad pojkar och flickor på högstadiet i Stockholm, som inte är med i en, respektive med i en lag eller en individuell, tycker är viktigt när de ar/ motionerar på fritiden. 49 U. Blomdahl, Forskningsenheten, Stockholm Stad: siffror från

16 5. TEORIER OM KÖN OCH FYSISK AKTIVITET I kapitlet Tidigare forskning i denna uppsats har det visats på att det är tydliga skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller vad man söker i. lägger större vikt vid investering i framgång, och flickor lägger större vikt vid ens sociala värden. Men vad säger då forskningen allmänt om könsskillnader? I Bjerrum-Nielsen & Rudbergs Historien om flickor och pojkar visar författarna att flickor är mer individorienterade och skapar sin identitet genom nära och täta relationer, medan pojkar skapar sin identitet och skaffar sig självbekräftelse genom aktivitet och resultatinriktade handlingar. 50 Anita Dahlgren beskriver i boken Två världar hur pojkars och flickors olika könsidentitet avspeglar sig på fritiden. Hon menar att flickors intresse för relationer gör att de anser detta vara viktigare än själva aktiviteten. De är inte ointresserade av att göra saker och är mycket aktiva inom t.ex. srörelsen, men föredrar att delta i aktiviteter där det finns utrymme för en social samvaro också. na är däremot mer inriktade på handling och aktivitet och där kommer relationerna i andra hand. 51 Elofsson tar i sin artikel Värdeskillnader ett problem för ens jämställdhet upp en del om vad som skrivits kring könsroller och motiven för att ägna sig åt. Han konstaterar med referens till Aggestedt & Tibelius, Olofsson, Dahlberg och Olofsson & Wester-Wedman (red) att: Här kan vi ofta finna uttalanden som anger att författarna tycker sig få stöd för att traditionella könsroller också återfinns inom en. 52 Elofsson refererar också till Dahlgren & Dahlgrens rapport Ungdomarna och föreningslivet där författarna i sammanfattningen kring skillnader mellan pojkar och flickor bland annat visar att flickor är mer intresserade än pojkar av sociala relationer. 53 I Fritidsvanor i Göteborg skriver Åsa Claeson att flickor tycks bekräfta sig mer genom relationer än genom aktivitet, vilket skapar en mindre aktivitetsinriktad attityd hos flickorna till fritiden. Hon skriver vidare med referens till bland annat Dahlgren och Bjerrum-Nielsen & Rudberg att kön är den faktor som skiljer ungdomars fritidsvanor åt mest. nas värld är individorienterad. Här handlar det om att skapa nära och täta relationer. Idealet som person handlar här om att vara. na är emellertid mer inriktade på att nå självbekräftelse genom aktivitet och resultatinriktade handlingar, här handlar idealet om att verka. Claesson skriver också att pojkarna har ett organisationsmönster som stämmer bättre överens med den organiserade fritiden än flickornas H. Bjerrum-Nielsen & M. Rudberg: Historien om flickor och pojkar kapitel A. Dahlgren: Två världar kapitel 3-5, S. Elofsson: Värdeskillnader ett problem för ens jämställdhet i Idrottsforskning s S. Elofsson: Värdeskillnader ett problem för ens jämställdhet i Idrottsforskning s & A. Dahlgren & Dahlgren: Ungdomarna och föreningslivet i sammanfattningen kring skillnader mellan pojkar och flickor. 54 Å. Claeson: Fritidsvanor i Göteborg en studie av årskurserna s

17 6. TÄVLINGS- OCH FRAMGÅNGSVÄRDEN Här redovisas resultaten av de värden som handlar om inställningen till hur viktigt det är med tävling och framgång när man ar/motionerar. Tabell 2. Andelen (%) pojkar och flickor som tycker det är viktigt att vinna när de ar/motionerar på fritiden. Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte viktigt alls Med i en individuell Med i en lag Med i en individuell Med i en lag I alla tre grupper är det fler pojkar än flickor som tycker att det är mycket viktigt att vinna. De som är med i en lag (både pojkar och flickor) tycker i större utsträckning att det är mycket viktigt att vinna än de som är med i en individuell och de som inte är med i en. De som tycker att det är mycket viktigt att vinna (både pojkar och flickor) skiljer sig inte så mycket mellan de som är med i en individuell och de som inte är med i en, men de som är med i en individuell tycker i något större utsträckning att det är mycket viktigt. som är med i en lag tycker att det är mycket viktigt att vinna i samma utsträckning som pojkar som inte är med i en. 13

18 Tabell 3. Andelen (%) pojkar och flickor som tycker det är viktigt att tävla när de ar/motionerar på fritiden. Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte viktigt alls Med i en individuell Med i en lag Med i en individuell Med i en lag I alla tre grupper är det fler pojkar än flickor som tycker att det är mycket viktigt att tävla. De som är med i en lag eller en individuell (både pojkar och flickor) tycker i större utsträckning att det är mycket viktigt att tävla än de som inte är med i en. De som är med i en lag (både pojkar och flickor) tycker i större utsträckning att det är mycket viktigt att tävla än de som är med i en individuell. Tabell 4. Andelen (%) pojkar och flickor som tycker det är viktigt att alltid spela med i bästa laget när de ar/motionerar på fritiden. Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte viktigt alls Med i en individuell Med i en lag Med i en individuell Med i en lag I alla tre grupper är det fler pojkar än flickor som tycker att det är mycket viktigt att alltid spela med i bästa laget. som inte är med i en tycker att det är mycket viktigt att alltid spela med i bästa laget i samma utsträckning som pojkar som är med i en individuell. som är med i en individuell tycker att det är mycket viktigt att alltid spela med i bästa laget i något större utsträckning än flickor som inte är med i en. De som är med i en lag (både pojkar och flickor) tycker i större utsträckning att det är mycket viktigt att alltid spela med i bästa laget än de som är med i en individuell och de som inte är med i en. 14

19 Tabell 5. Andelen (%) pojkar och flickor som tycker det är viktigt att bli bäst när de ar/motionerar på fritiden. Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte viktigt alls Med i en individuell Med i en lag Med i en individuell Med i en lag I alla tre grupper är det fler pojkar än flickor som tycker att det är mycket viktigt att bli bäst. De som är med i en lag (både pojkar och flickor) tycker i större utsträckning att det är mycket viktigt att bli bäst än de som är med i en individuell och de som inte är med i en. som är med i en individuell och de som inte är med i en tycker i samma utsträckning att det är mycket viktigt att bli bäst. som är med i en individuell tycker i något större utsträckning att det är mycket viktigt att bli bäst än de som inte är med i en. 15

20 7. SOCIALA VÄRDEN Här redovisas resultaten av de värden som handlar om inställningen till hur viktigt det är att ha kul och umgås med andra människor när man ar/motionerar. Tabell 6. Andelen (%) pojkar och flickor som tycker det är viktigt att träffa kompisar när de ar/motionerar på fritiden. Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte viktigt alls Med i en individuell Med i en lag Med i en individuell Med i en lag I alla tre grupper är det något fler flickor än pojkar som tycker att det är mycket viktigt att träffa kompisar, men det är inga stora skillnader. De som är med i en lag eller en individuell (både pojkar och flickor) tycker i något större utsträckning att det är mycket viktigt att träffa kompisar än de som inte är med i en. som är med i en lag och i en individuell tycker i samma utsträckning att det är mycket viktigt att träffa kompisar. som är med i en lag tycker i större utsträckning att det är mycket viktigt att träffa kompisar än de som är med i en individuell. som inte är med i en tycker att det är mycket viktigt att träffa kompisar i samma utsträckning som pojkar som är med i en lag och i en individuell. 16

21 Tabell 7. Andelen (%) pojkar och flickor som tycker det är viktigt att ha bra ledare/tränare när de ar/motionerar på fritiden. Med i en individuell Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte viktigt alls Med i en lag Med i en individuell Med i en lag I alla tre grupper är det fler flickor än pojkar som tycker att det är mycket viktigt att ha bra ledare/ tränare. De som är med i en lag eller en individuell (både pojkar och flickor) tycker i större utsträckning att det är mycket viktigt att ha bra ledare/tränare än de som inte är med i en. De som är med i en lag (både pojkar och flickor) tycker i något större utsträckning att det är mycket viktigt att ha bra ledare/tränare än de som är med i en individuell. Tabell 8. Andelen (%) pojkar och flickor som tycker det är viktigt att åka på läger och cuper när de ar/motionerar på fritiden. Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte viktigt alls Med i en individuell Med i en lag Med i en individuell Med i en lag som inte är med i en eller med i en lag tycker i större utsträckning att det är mycket viktigt att åka på läger och cuper än flickor som inte är med i en eller i en lag. och flickor som är med i en individuell tycker i samma utsträckning att det är mycket viktigt att åka på läger och cuper. De som är med i en lag eller en individuell (både pojkar och flickor) tycker i större utsträckning att det är mycket viktigt att åka på läger och cuper än de som inte är med i en. De som är med i en lag (både pojkar och flickor) tycker i större utsträckning att det är mycket viktigt att åka på läger och cuper än de som är med i en individuell, och där är det fler pojkar än flickor som tycker att det är mycket viktigt. 17

22 Tabell 9. Andelen (%) pojkar och flickor som tycker det är viktigt att ha kul när de ar/motionerar på fritiden. Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte viktigt alls Med i en individuell Med i en lag Med i en individuell Med i en lag som inte är med i en eller med i en individuell tycker i större utsträckning att det är mycket viktigt att ha kul än pojkar som inte är med i en eller i en individuell. och flickor som är med i en lag tycker i samma utsträckning att det är mycket viktigt att ha kul. De som är med i en lag eller en individuell (både pojkar och flickor) tycker i större utsträckning att det är mycket viktigt att ha kul än de som inte är med i en. som är med i en lag tycker i något större utsträckning att det är mycket viktigt att ha kul än pojkar som är med i en individuell, medan flickor som är med i en individuell i något större utsträckning tycker att det är mycket viktigt att ha kul än flickor som är med i en lag. som är med i en individuell tycker att det är mycket viktigt att ha kul i samma utsträckning som flickor som inte är med i en. Tabell 10. Andelen (%) pojkar och flickor som tycker det är viktigt att uppleva gemenskap när de ar/motionerar på fritiden. Med i en individuell Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte viktigt alls Med i en lag Med i en individuell Med i en lag I alla tre grupper är det fler flickor än pojkar som tycker att det är mycket viktigt att uppleva gemenskap. De som är med i en lag eller en individuell (både pojkar och flickor) tycker i större utsträckning att det är mycket viktigt att uppleva gemenskap än de som inte är med i en. De som är med i en lag (både pojkar och flickor) tycker i större utsträckning att det är mycket viktigt att uppleva gemenskap än de som är med i en individuell. 18

23 8. KROPP, HÄLSA & TRÄNINGSVÄRDEN Här redovisas resultaten av de värden som handlar om inställningen till hur viktigt det är att lära sig nya saker, träna, och förbättra sin hälsa och sin kropp när man ar/motionerar. Tabell 11. Andelen (%) pojkar och flickor som tycker det är viktigt att träna när de ar/motionerar på fritiden. Med i en individuell Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte viktigt alls Med i en lag Med i en individuell Med i en lag och flickor som inte är medlem i en tycker i samma utsträckning att det är mycket viktigt att träna, men i mindre utsträckning än pojkar och flickor som är med i en individuell eller i en lag. som är med i en individuell tycker i något större utsträckning att det är mycket viktigt att träna än flickor som är med i en individuell, men det är inga stora skillnader. De som i störst utsträckning tycker det är mycket viktigt att träna är de som är med i en lag (både pojkar och flickor), och där tycker flickorna i något större utsträckning än pojkarna att det är mycket viktigt. 19