Kriterier för utvärdering av samverkan för hållbar utveckling

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kriterier för utvärdering av samverkan för hållbar utveckling"

Transkript

1 Bilaga 1. Dnr Kriterier för utvärdering av samverkan för hållbar utveckling Version 1.1 oktober

2 Innehåll Kriterier för utvärdering av samverkan för hållbar utveckling... 3 Steg 1. Aktivitetens inriktning... 4 Steg 2. Aktivitetens karaktär... 5 Steg 3. Aktivitetens resultat... 7 Redovisning av utvärderingen... 9 Styrdokument och underlag för kriterierna

3 Kriterier för utvärdering av samverkan för hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling tar sin utgångspunkt i en helhetssyn på människors och samhällens behov, förutsättningar och problem. Den bärande principen är att de ekonomiska, sociala och ekologiska dimensionerna är integrerade de är varandras förutsättning och stöd. På uppdrag av kommunfullmäktige genomför stadens förvaltningar och bolag aktiviteter i samverkan med stockholmarna där de tre dimensionerna förs samman. Detta är Stockholms stads arbete med hållbar utveckling. Stadens aktiviteter kan vara av skilda slag men en gemensam utgångspunkt är att externa aktörer görs delaktiga. Aktiviteterna ska bidra till att öka stockholmarnas möjligheter att i vardagen bidra till en hållbar utveckling. Aktiviteterna ska även bidra till andra mål som Stockholms stad antagit i budget och övriga styrdokument. Kriterier för utvärdering För att strukturerat och systematiskt kunna utvärdera om en genomförd aktivitet i Stockholm effektivt bidrar till hållbar utveckling har dessa kriterier tagits fram. Utvärderingen sker i tre steg och fokuserar på aktivitetens resultat, snarare än dess syfte och mål. Steg 1. Aktivitetens inriktning. Resultatet av utvärderingen i steg 1 visar om aktiviteten bidrar till stadens mål samt om planering och genomförande sker i samverkan med stockholmare och andra externa aktörer. Steg 2. Aktivitetens karaktär. Resultatet av utvärderingen i steg 2 visar vilka dimensioner av hållbar utveckling aktiviteten främst bidrar till. Steg 3. Aktivitetens resultat. Resultatet av utvärderingen i steg 3 ger en poängbaserad bild av aktivitetens spridningseffekter, resursåtgång, överförbarhet, nytänkande, bidrag till hållbar utveckling samt samverkan med externa aktörer. Med en aktivitet menas initiativ, verksamhet, åtgärd, uppdrag eller projekt. Utvärderingen utförs av en oberoende person som inte har varit involverad aktiviteten. Underlag för en utvärdering är verksamhetsberättelser, projektplaner, rapporter, webbredovisningar samt intervjuer med aktivitetens nyckelpersoner. Som stöd till intervjun finns en intervjumall. En handledning för användning av kriterierna är under framtagande. Utveckling och framtagning av kriterierna har skett under 2005 och 2006 i samarbete mellan Miljöförvaltningen, Hägerstens stadsdelsförvaltning, Miljömiljarden/ stadsledningskontoret i Stockholms stad och Naturvårdsverket. Kriterierna i de steg av utvärderingen som visar hur aktiviteten bidrar till stadens arbete med hållbar utveckling utgår från styrdokument beslutade av kommunfullmäktige. När mål i stadens styrdokument ändras kan det finnas behov av att revidera kriterierna. Framtagning av goda exempel Resultatet av utvärderingen redovisas i en presentation av aktiviteten. Presentationen följer samma struktur som utvärderingen och visar vilka dimensioner av hållbar utveckling som utvecklas genom aktiviteten och vilka framgångsfaktorer, styrkor och svagheter aktiviteten har. De aktiviteter som får en hög poängsumma är goda exempel och ska användas till att inspirera och återföra ny kunskap och viktiga erfarenheter till stadens övriga verksamheter. Presentationer görs i tryckt form och via Stockholms miljöbarometer på

4 Steg 1. Aktivitetens inriktning Det första steget innehåller två delar. De ska visa om aktiviteten bidrar till stadens mål och samverkan med externa aktörer. Båda delarna måste besvaras med ja-svar för att aktiviteten ska utvärderas under steg 2 och 3. 1 A. Aktivitetens bidrag till kommunfullmäktiges inriktningsmål Steg 1 A visar om aktiviteten bidrar till kommunfullmäktiges inriktningsmål, definierade i Stockholms stads budget. Aktiviteten bidrar till kommunfullmäktiges beslutade inriktningsmål ja nej Markera de två inriktningsmål som aktiviteten främst främjar: Förbättra välfärden och de kommunala verksamheterna Bygga bostäder och utveckla Stockholm Göra Stockholm till en ekologiskt hållbar storstad Bryta segregationen och fördjupa demokratin Ta ansvar för ekonomin 1 B. Aktivitetens samverkan med stockholmare och andra externa aktörer Steg 1 B visar om externa aktörer deltar i aktivitetens planering och genomförande, en grundförutsättning för arbetet med hållbar utveckling enligt Agenda 21. Aktiviteten inkluderar deltagande av externa aktörer i Stockholm ja nej i planering och/ eller genomförande Markera de externa aktörer som inkluderas: barn och ungdomar invånare företag organisationer eller föreningar högskolor eller universitet andra externa aktörer i Stockholm - 4 -

5 Steg 2. Aktivitetens karaktär Det andra steget innehåller två delar. De ska visa vilken eller vilka av dimensionerna inom hållbar utveckling som aktiviteten främst främjar. 2 A. Aktivitetens främjande av Ålborg-åtagandena och Stockholmarnas indikatorer för hållbar utveckling Steg 2 A visar vilka åtaganden och indikatorer aktiviteten huvudsakligen främjar. Läs om Ålborg-åtagandena och Stockholmarnas indikatorer för hållbar utveckling på sidan 11. Aktiviteten främjar Ålborg-åtagandena ja nej Markera de två åtaganden som aktiviteten främst främjar: Styrning och förvaltning Lokal styrning i riktning mot hållbarhet Naturliga gemensamma nyttigheter Ansvarsfulla konsumtionsmönster och val av livsstil Planering och stadsbyggnad Bättre framkomlighet, mindre trafik Lokala hälsofrämjande insatser Livskraftig och hållbar lokal ekonomi Jämlikhet och social rättvisa Lokalt till globalt Aktiviteten främjar Stockholmarnas indikatorer för hållbar utveckling ja nej Markera de två indikatorer som aktiviteten främst främjar: Hållbar energianvändning Miljöanpassade transporter Frisk luft Mindre hushållsavfall Hållbara varor Sunda vanor Samhällsengagemang Ungdomars inflytande Barns tid med vuxna Trivsel och trygghet Säker trafik Kompetens och utbildning Ekonomisk trygghet - 5 -

6 2 B. Aktivitetens bidrag till stadens arbete med hållbar utveckling Steg 2 B visar vilka mål och styrdokument i staden som aktiviteten främst främjar och därigenom bidrar till en eller flera dimensioner av hållbar utveckling. Styrdokumenten är för den ekologiska dimensionen Stockholms miljöprogram, för den sociala dimensionen Stockholms folkhälsoprogram och Stockholms plan för jämlikhet, integration och mångfald samt för den ekonomiska dimensionen Näringslivspolitiskt program för Stockholm. Läs mer om programmen på sidan 11. Främjas minst ett mål i ett program innebär det att respektive hållbarhetsdimension främjas. Ekologiska dimensionen ja nej Aktiviteten främjar Stockholms miljöprogram Markera de två mål som aktiviteten främst främjar: Miljöeffektiva transporter Giftfria varor och byggnader Hållbar energianvändning Hållbar användning av mark och vatten Miljöeffektiv avfallshantering Sund inomhusmiljö Sociala dimensionen ja nej Aktiviteten främjar Stockholms folkhälsoprogram Markera de två mål som aktiviteten främst främjar: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och produkter En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gott skydd mot smittspridning Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Ökad fysisk aktivitet Goda matvanor och säkra livsmedel Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Aktiviteten främjar Stockholms plan för jämlikhet, integration och mångfald Markera det mål som aktiviteten främst främjar: Hållbar tillväxt och ekonomisk utveckling Minska skillnaderna i staden avseende sysselsättnings- och utbildningsnivåer, hälsa, trygghet och trivsel samt tillgång till service, kultur och fritidsaktiviteter Motverka rasism och diskriminering Ekonomiska dimensionen ja nej Aktiviteten främjar Stockholms näringslivspolitiska program Markera de två mål som aktiviteten främst främjar: Stockholm ska erbjuda företag Europas bästa näringslivsservice Transportsystemet ska kännetecknas av god framkomlighet, god internationell tillgänglighet och god åtkomlighet och arbetsmiljö för nyttotrafiken Stockholm ska vara världsledande på bredbandsuppkoppling och trådlös kommunikation och en intressant testmarknad för avancerad informationsteknik Stockholmsregionen ska vara en av världens ledande kunskaps- och vetenskapsregioner Stockholmsregionen ska ha god tillgång på bostäder och erbjuda en god livsmiljö Stockholm ska erbjuda välutvecklade nätverk för samarbete mellan näringsliv, högskola och stad Stockholm ska vara internationellt känd som en attraktiv etableringsort för företag och besöksort för turister och affärs-, mäss- och kongressbesökare - 6 -

7 Steg 3. Aktivitetens resultat Det tredje steget innehåller tre delar. De beskriver sex kriterier med ett antal påståenden som ska visa aktivitetens genomförande och resultat. Endast de aktiviteter som har gått igenom steg 1 och steg 2 utvärderas i steg 3. 3 A. Aktivitetens effekter I steg 3 A utvärderas aktivitetens resultat vad gäller styrkor, kunskapsspridning och innovationsgrad. Spridningseffekter i samhället Aktiviteten har övergått/ fortsatt i ordinarie eller annan verksamhet ja nej Aktiviteten har lett till konkreta åtgärder som genomförts ja nej Aktiviteten har lett till förändrade rutiner för stadens verksamheter ja nej Aktiviteten har lett till förändrat beteende hos målgruppen ja nej Resursåtgång Aktiviteten har tillvaratagit erfarenheter från tidigare liknande insatser ja nej Aktiviteten har låga eller inga start- och eller investeringskostnader ja nej Aktiviteten kräver ingen eller kort regelhantering, ansökningsprocess eller tillstånd ja nej Aktiviteten kräver ingen kompetensutveckling av deltagare/ berörda före start ja nej Överförbarhet En utvärdering av aktivitetens genomförande finns ja nej Skriftlig dokumentation av aktiviteten finns ja nej Aktiviteten har information på Internet ja nej Särskilda checklistor och metoder har utvecklats ja nej Handbok, handledning eller manual har utvecklats ja nej Andra verksamheter i staden eller andra kommuner kan tillämpa aktiviteten ja nej inom sitt område Nytänkande För staden ny teknik tillämpas ja nej Känd teknik tillämpas i nya sammanhang ja nej Systeminnovationer (olika tekniker/metoder sammanförs till en helhet) ja nej Nytänkande i val av målgrupp ja nej Nytt sätt för kommunikation av budskap används ja nej - 7 -

8 3 B. Aktivitetens bidrag till hållbar utveckling I steg 3 B utvärderas aktivitetens resultat inom de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna i steg 2 B. Bidrag till hållbar utveckling För in aktivitetens resultat från steg 2 B:Aktiviteten har en ekologisk dimension Aktiviteten har en social dimension Aktiviteten har en ekonomisk dimension Besvara för aktiviteten relevanta påståenden nedan. Har till exempel aktiviteten bedömts främja främst ekologiska och ekonomiska dimensionerna besvaras påståendena under den ekologiska dimensionen och den ekonomiska dimensionen nedan. Ekologiska dimensionen Aktiviteten främjar förutsättningar för god luftkvalitet ja nej Aktiviteten främjar förutsättningar för minskad påverkan på mark ja nej Aktiviteten främjar förutsättningar för minskad påverkan på vatten ja nej Aktiviteten främjar förutsättningar för minskad påverkan på biologisk mångfald ja nej De miljömässiga vinsterna har kvantifierats ja nej De miljömässiga resultaten har utvärderats ja nej De miljömässiga resultaten är bestående ja nej Sociala dimensionen Aktiviteten främjar förutsättningar för hälsa ja nej Aktiviteten främjar förutsättningar för integration ja nej Aktiviteten främjar förutsättningar för jämställdhet ja nej Aktiviteten främjar förutsättningar för delaktighet ja nej De sociala vinsterna har kvantifierats ja nej De sociala resultaten har utvärderats ja nej De sociala resultaten är bestående ja nej Ekonomiska dimensionen Aktiviteten stödjer utveckling och nybildning av företag ja nej Aktiviteten bidrar till regional utveckling och ökad sysselsättning ja nej Aktiviteten bidrar till kostnadsbesparingar för medverkande aktörer ja nej Aktiviteten bidrar till intäkter för medverkande aktörer ja nej De ekonomiska vinsterna har kvantifierats ja nej De ekonomiska resultaten har utvärderats ja nej De ekonomiska resultaten är bestående ja nej 3 C. Aktivitetens samverkan med externa aktörer I steg 3 C utvärderas aktivitetens resultat inom samverkan med stockholmare och andra externa aktörer. Samverkan En aktörsanalys har genomförts ja nej En metod för samverkan med/ deltagande för externa aktörer finns ja nej Invånare/ externa aktörer involverades och deltog i planeringsfasen ja nej Invånare/ externa aktörer involverades och deltog i genomförandefasen ja nej Aktiviteten initierades av invånare/ externa aktörer ja nej Invånare/ externa aktörer fick möjligheter till att komma med egna förslag ja nej Förslag gavs inte enbart av andra aktörer ja nej Alla relevanta aktörer, som borde vara med, deltog i aktiviteten ja nej Samverkan skedde med andra myndigheter eller kommuner ja nej Aktiviteten genomfördes i samverkan med andra förvaltningar och bolag i ja nej Stockholms stad En resultatåterkoppling har gjorts gentemot medverkande aktörer ja nej - 8 -

9 Redovisning av utvärderingen Aktivitetens totala poängsumma tas fram på följande sätt: Antal ja-svar från de sex kriterierna i steg 3 markeras under respektive kriterium i nedanstående matris. Den uppnådda poängen för varje kriterium skrivs in i högerkolumnen. Under kriteriet Bidrag till hållbar utveckling ska endast ett av de sju alternativen ges poäng. Poängerna adderas för att få den totala poängsumman längst ned. Kriterier som ger 3 poäng visar aktivitetens styrkor. Kriterier som ger 1 poäng visar aktivitetens svagheter. En aktivitet kan maximalt uppnå 18 poäng i utvärderingen. Antal ja-svar Kriterium 0 ja 1 ja 2 ja 3 ja 4 ja 5 ja 6 ja 7 ja 8 ja 9 ja 10 ja 11 ja 12 ja 13 ja 14 ja 15 ja > 15 ja Poäng Spridningseffekter i samhället Resursåtgång Överförbarhet Nytänkande Bidrag till hållbar utveckling Samverkan = Total poängsumma - 9 -

10 Styrdokument och underlag för kriterierna Stockholms stads budget Beslutas årligen av kommunfullmäktige. Läs på Ålborg-åtagandena Ålborg-åtagandena lanserades vid en konferens i Aalborg, Danmark, Åtagandena handlar om att beskriva en kommuns arbete med hållbar utveckling och att formulera lokala mål för hållbar utveckling genom bred lokal samverkan. Över 340 kommuner och regioner från hela Europa har hittills skrivit under det gemensamma dokumentet. Stockholms stad undertecknade Ålborg-åtagandena i april Läs på Stockholmarnas indikatorer för hållbar utveckling Stockholmarnas indikatorer för hållbar utveckling visar hur stockholmarna bidrar till utvecklingen i inom miljö, ekonomi, sociala frågor och demokrati. De fokuserar på områden där stockholmaren själv kan påverka utvecklingen. Läs på Stockholms miljöprogram ( ) Beslutat av kommunfullmäktige Läs på Stockholms folkhälsoprogram God hälsa på lika villkor (juli ) Beslutat av kommunfullmäktige Läs på Lika möjligheter allas ansvar. Stockholms plan för jämlikhet, integration och mångfald ( ) Beslutad av kommunfullmäktige Läs på Näringslivspolitiskt program för Stockholm ( ) Beslutat av kommunfullmäktige Läs på

Förbättra välfärden och de kommunala verksamheterna X En indirekt effekt för hushållen är en bättre ekonomi och en förhöjd livskvalitet.

Förbättra välfärden och de kommunala verksamheterna X En indirekt effekt för hushållen är en bättre ekonomi och en förhöjd livskvalitet. Steg Aktivitetens inriktning Steg A Aktiviteten bidrar till kommunfullmäktiges beslutade inriktningsmål. Markera de två inriktningsmål som aktiviteten främst främjar : Förbättra välfärden och de kommunala

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Goda exempel på samverkan med stockholmare och företag för hållbar utveckling i Stockholm

Goda exempel på samverkan med stockholmare och företag för hållbar utveckling i Stockholm Avdelning: Miljöövervakningen Handläggare: Henrik Spovin Telefon: 08-508 28 890 Fax: 08-508 28 808 E-post: henrik.spovin@miljo.stockholm.se TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2006-007515-205 2006-11-27 MHN 2006-12-12

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Hur integrerar vi sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad? Lisa Ström Regionplanerare med fokus på social hållbarhet.

Hur integrerar vi sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad? Lisa Ström Regionplanerare med fokus på social hållbarhet. Hur integrerar vi sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad? Lisa Ström Regionplanerare med fokus på social hållbarhet Utmaningar Urbanisering Globalisering Digitalisering Klimatförändringar

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter seminarium för förtroendevalda 2011-09-13

Hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter seminarium för förtroendevalda 2011-09-13 Hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter seminarium för förtroendevalda 2011-09-13 Charlotte Persson Anna Giotas Sandquist Kommunledningsförvaltningen Syfte Att ge dig en grund för att som

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Kulturnämndens miljöhandlingsplan

Kulturnämndens miljöhandlingsplan KULTURFÖRVALTNINGEN KOMMUNIKATIONSSTABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-11-28 Handläggare: Helene Mårtenson Telefon: 0850831980 Till Kulturnämnden KuN 2012-12-13 Nr 16 Kulturnämndens miljöhandlingsplan

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell

Läs mer

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Gymnasieplan 2015-2018 Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr 0526/14 Dokumentägare Sektorschef Sektor Utbildning Giltighetstid

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Hälsosamma Skinnskatteberg

Hälsosamma Skinnskatteberg Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Miljömål i fokus för Helsingborg

Miljömål i fokus för Helsingborg Miljömål i fokus för Helsingborg MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖSTRATEGISKA AVDELNINGEN 2011-10-19 Sidan 1 Pernilla Fahlstedt Vad är viktigast i ditt liv? Diener & Scollon 2003 10 9,5 9 8,5 8 7,5 7 6,5 6 5,5

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Bakgrund till uppdraget Uppdrag folkhälsoberedningen 140307 Regional utvecklingsstrategi Det öppna

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Ansvarsfull konsumtion - Cities make the difference

Ansvarsfull konsumtion - Cities make the difference PM 2004 RVIII (Dnr 006-732/2004) Ansvarsfull konsumtion - Cities make the difference Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsdirektören ges i uppdrag att underteckna förbindelse

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Från Vision till mål?

Från Vision till mål? Från Vision till mål? Landstinget i Västerbotten antog visionen i början på 2000-talet. Skellefteås kommunfullmäktige beslutade om ett folkhälsopolitiskt program med visionen världens bästa hälsa, i oktober

Läs mer

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker Strategisk inriktning 2016-2019 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet - i Vingåker Politisk plattform Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för att leda Vingåkers

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer