OS-Guld. lär av Danmark. spårtaxi framtiden? Mot nya Curlingspel & trafikplanering. För effektivare planeringsprocesser, Debatten fortsätter.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OS-Guld. lär av Danmark. spårtaxi framtiden? Mot nya Curlingspel & trafikplanering. För effektivare planeringsprocesser, Debatten fortsätter."

Transkript

1 Reflexen. Nummer 1 Mars 2009 En tidskrift om trafik, utveckling, människor och kunskap från Trafiktekniska Föreningen OS-Guld Mot nya Curlingspel & trafikplanering För effektivare planeringsprocesser, lär av Danmark Är spårtaxi framtiden? Debatten fortsätter. 1

2 Reflexen Reflexen Flyg och Sjöfart (2/2000) Inriktningsplanering (3/2000) Foto: Per Westergård Staden och trafiken (1/2000) Reflexen Tema: Inriktningsplanering Tema: Staden och trafiken Reflexen. Spårtrafik (4/2000) Rum för transporter (1/2002) TF:s medlemsenkät 2005 TF genomför medlemsenkät - vilken väg ska föreningen välja? 3. Läser du TF:s medlemstidning Reflexen? ? Tema: Resande som nöje Nej 6% Ja, Pappersex 91% Reflexen. reflexen Resande som nöje (1/2004) reflexen Reflexen Tema: Trafikens Infrastruktur Transportpolitik (2/2002) 4. Är innehållet i Reflexen relevant för dina arbetsuppgifter? reflexen reflexen Ja, Digitalt 3% 1 Reflexen reflexen Miljövänliga(re) (2/2004) TF 50 år! (1/2005) Vilken väg? (2/2005) Kollektivtrafik för alla? Reflexen. Reflexen. Nummer 1 Medlemsenkäten (1/2006) Nummer 1 Oktober 2008 Februari 2009 En tidskrift om trafik, utveckling, människor och kunskap från Trafiktekniska Föreningen En tidskrift om trafik, utveckling, människor och kunskap från Trafiktekniska Föreningen OS-Guld Mot nya Curlingspel & trafikplanering För effektivare planeringsprocesser, Reflexen Trafiken i framtiden (1/2007) Reflexen. lär av Danmark Cyckel i staden (2/2007) Den Perfekta stormen? Nya utmaningar för trafikplanerarna lokala Odla ditt nätverk Vad behövs för att skapa Är Den goda staden? spårtaxi framtiden? Debatten fortsätter. 1 1 Nya Reflexen (1/2008) Spårtrafik (2/2008) Detta nummer (1/2009) Samtliga av dessa tidigare nummer av Reflexen kan läsas digitalt på vår hemsida: 2 (2/2006)

3 Innehåll Reflexen. MARS LEDARE Trafik är kul men hur många vet det? 5 Årsdagarna 2009 Information och program 6 Trafikstrategier hur har det gått? En titt på hur kommuner arbetar med TRAST Miljövänliga trafiksignaler? En aktuell rapport argumenterar att smarta trafiksignaler är mycket klimatsmarta. 11 samarbete över gränsen Gemensamt trafikarbete mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim (SÖT). 13 Trafikplanerare med OS-Guld i sikte Intervju med elitcurlaren och trafikplaneraren Anna Svärd Effektivare planering i Danmark Kan den svenska planeringsprocessen lära från Danmark? 22 Reflektion Spårtaxi räddar inte världen, men kan fördubbla kollektivresandet! (Monica Hildingson & Göran Tegnér) 23 Medlemssidan Brev till Reflexen & information till medlemmarna. Tidskriften Reflexen produceras av och för medlemmarna i Trafiktekniska Föreningen. Ansvarig utgivare: Christer Ljungberg, Redaktionen: vak. Kontakt: Omslagsfoto: "Träräcke" av Lennart Willman (Vägverket) Hemsida: ISSN Tryckeri: Vägverket, Borlänge Utformning: Mats Ingelström,IAHB 3

4 Ledare Trafik är kul men hur många vet det? Vårt arbetsfält trafikplanering och trafikteknik, är ständigt aktuellt. Att vara trafikplanerare och gå på fest är ungefär som att vara läkare, föreställer jag mig. Alla vill diskutera och fråga om cirkulationsplatser, gupp och hastighetsgränser. Man får stå till svars för allt som har med trafik och transporter att göra. Trafik och transporter angår alla. Vårt samhälle är helt beroende av att systemen fungerar. Vägar, fordon, spår, flygplatser, trafiksignaler, informationssystem, asfalt och bränsle allt behövs för att vår vardag skall gå ihop. Till detta skall läggas att vi under senare år allt mer förstått att det sätt som vi hanterar trafiken på inte är hållbart. Det finns stora och intressanta utmaningar i att lösa detta svåra problem. Här finns uppgifter för alla som vill vara med och rädda världen. Trots alla dessa viktiga uppgifter har vi svårt att motivera tillräckligt många personer att ägna sig åt trafik som yrke. Våra tekniska högskolor har under många år haft allt för få elever som vill läsa trafik. Och samtidigt har vi under ett antal år mycket stora pensionsavgångar inom kåren. Detta betyder att alla som arbetar med trafik och trafikplanering har en mycket god arbetsmarknad. Vet studenterna om det? Vi behöver bli bättre på att berätta om alla intressanta och roliga arbetsuppgifter som finns inom vårt område. Och här kan vi alla hjälpa till. Åk ut till närmaste tekniska högskola och berätta om hur det är att jobba med trafik! Ställ upp i diskussioner och debatter om trafik och låt inte bara debattörer utan sakkunskap komma till tals. Berätta om Trafiktekniska föreningen och om vår tidning och våra aktiviteter. I förra numret efterlyste jag synpunkter, idéer och debattinlägg. En handfull mail har kommit in varav ett par från pensionerade medlemmar som vill gå ur föreningen. En av dem tycker att det är för lite trafikteknik, och för mycket planering. De övriga tycker att det är bra som det är och att vi inte skall lägga ner föreningen eller gå samman med Föreningen för samhällsplanering. Och vi är mycket tacksamma för ett par debattinlägg som finns längre fram i tidningen. Vi vill dock fortfarande ha fler synpunkter. Ett bra sätt är att komma på Årsdagarna i Malmö 1-2 april och prata med oss. Till exempel om Reflexens förnyelse som ingen ännu kommenterat. Om vi i styrelsen skall orka driva tidningen vidare med denna kvalitet och frekvens måste vi veta om vi gör rätt. Så hör av dig! Till exempel på trafiktekniska.se eller direkt till mej på Christer Ljungberg Ordförande i Trafiktekniska Föreningen 4

5 Hållbara transporter i praktiken varför är det så svårt? Trafiktekniska Föreningens årsdagar i Malmö 1-2 april 2009 Plats S:t Gertrud Konferens, Malmö Se vägbeskrivning på Pris 600 kr för medlem, kr för icke medlem. 150 kr för studenter (exkl middag). Ingår middag, lunch och fika. Du kan bli medlem i TF via vår hemsida www. trafiktekniska.se. Medlemsavgiften är 200 kr/år. Förslag på hotell Radisson SAS - ligger mitt mot S:t Gertrud, Scandic S:t Jörgen - ligger på ca 5 minuters gångavstånd vid Gustaf Adolfs torg, Elite Hotel Residens - 5 minuters gångavstånd. Anmälan Görs senast 18 mars till: eller fax eller på tel Ange namn, arbetsplats, epostadress, adress, telefon, om du skall var med på studiebesök och middag dag 1 samt eventuella önskemål om specialkost. Betalning Sätt in deltagaravgiften på BG eller PG senast 18/3 Ange Årsdagarna, Förnamn, Efternamn och Arbetsplats vid inbetalningen. Kontakt Har du frågor är du varmt välkommen att kontakta oss. Christian Rydén, representant för lokalgruppen Gripen i Skåne eller Christer Ljungberg, ordförande i Trafiktekniska Föreningen Onsdag 1 april Studiebesök Citytunneln och Västra hamnen Vi börjar i Hyllie där vi besöker bygget av den nya stationen där, och blir guidade av personal från Citytunneln. Här ser vi också nya Malmö Arena, och det nya bostadsområdet Annehem. Därefter åker vi till Västra Hamnen och ser på det nya Malmö som växer fram där. Det handlar om både konsultcity, högskolan och bostäder. Vi får höra om hållbarhetsambitionerna och planerna för trafiken i området. Vi får en guidning av Camilla Dahlström-Morland. Buss avgår från Centralen Avslut senast Bra skor och oömma kläder rekommenderas Middag. Värd: Ramböll Rådhuskällaren Malmö Torsdag 2 april Välkommen Christer Ljungberg, TF Välkommen till Malmö Anders Rubin, kommunalråd Inledning varför är det så svårt att få transporterna hållbara? Vi har pratat om hållbara transporter i 10 år minst. Man varför händer det så lite? Christer Ljungberg, TF/Trivector Traffic Lunch Årsmöte TF Presentation och utdelning av stipendium för årets bästa examensarbete och årets trafikpristagare Jönköping och Ålborgsåtagandena.Jönköping har skrivit på Ålborgsåtagandena Kaffe Det innebär ganska tuffa hållbarhetsmål bl a avseende trafiken. Vad krävs för att nå dessa mål? Henrik Zetterholm, Jönköpings kommun Malmös arbete med hållbara transporter Kaffe Malmö har under många år arbetat framgångs rikt med hållbara transporter, t ex inom CIVITAS. Vilka effekter har detta gett? Hur går man vidare? Stina Nilsson, Malmö Stad Intelligenta och miljömedvetna transportval i Köpenhamn med morot och piska Köpenhamn är sedan länge en cykelstad. Men man arbetar även med andra åtgärder för ett hållbart transportsystem. T ex spelar Metron en viktig roll. Søren Elle, Köpenhamns kommun Varför minskar inte biltrafiken? Exempel från svenska tätorter Diskussionsföredrag två frågeställningar som är aktuella i diskussionerna om ett hållbart transportsystem. En föredragshållare - och en person som diskuterar ämnet! P-norm min eller max? Christian Rydén, Lunds kommun Hans Magnusson, Göteborg BRT eller spårväg? PG Andersson, Trivector Traffic Bo E Petersson, TF-veteran, diskuterar Avslutning Många svenska städer har mål och ambitioner att minska biltrafiken. Men det blir sällan så. Lars Nilsson och Jan Hammarström, Ramböll 5

6 Trafikstrategier Hur har det gått? Vägverket vill, såhär fem år efter att TRAST kom ut för första gången, ta reda på hur arbetet enligt handboken har gått i kommunerna. Vilka har tagit fram trafikstrategier, och om inte, varför då? Vad har varit svårt, respektive givande och lärorikt? Vi vill ta reda på vad kan vi lära oss av de kommuner som tagit fram trafikstrategier, men också samla på oss kunskap om de kommuner som inte arbetat enligt TRAST. Vilket stöd behöver dessa kommuner? Text: Annelie Paavo, Vägverket Kort om TRAST År 2004 gavs handboken TRAST ut, eller Trafik för en Attraktiv Stad (för mer info se faktarutan). Syftet med handboken var att vägleda planerare och beslutsfattare i arbetet med trafikfrågor utifrån den egna stadens förutsättningar. I september 2007 kom utgåva 2 ut, och ersatte därmed den första utgåvan från Den nya utgåvan är omarbetad och uppdaterad och ska vara ett starkare operativt stöd för kommunerna i deras arbete än den första utgåvan var. I TRAST redovisas hur man kan göra avvägningar mellan egenskaper som stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljöpåverkan. Egenskaperna kan främja eller motverka varandra, de kan också konkurrera om tillgängliga resurser. Därför måste varje kommun göra egna prioriteringar och anpassa insatserna efter sina behov och resurser. (www.vv.se/vgu-trast) En viktig aspekt som förmedlas i TRAST är att kommunen bör lyfta fram sambandet mellan bebyggelse- och trafikplanering för att på så sätt främja en attraktiv stad och en hållbar utveckling. Ett sätt att göra det på är att ta fram en trafikstrategi. Enkätstudien Nu har fem år har gått sedan TRAST kom ut för första gången, och därför ville Vägverket ta reda på hur TRAST har tillämpats i kommunerna och hur intresset varit för att ta fram en trafikstrategi enligt TRAST:s kriterier. Det gjordes genom en enkätstudie, där enkäten skickades ut till samtliga kommuner i landet via e-post. Efter några påminnelser blev svarsfrekvensen riktigt hög, hela 73 %, vilket är bra med tanke på att enkäten skickades ut i semestertider. Enkäten var mycket kortfattad för att få en hög svarsfrekvens, och syftade till att ge en lägesbild av hur många kommuner som har trafikstrategier. Vi ville också ta reda på orsaken till varför de kommuner som inte tagit fram någon trafikstrategi valt att inte göra det. Den frågan ställdes öppet, och trots att vi fick öppna svar kunde svaren sammanställas relativt enkelt och delas in i kategorier. I den här artikeln redovisas bara en liten del av det sammanställda resultatet från enkätstudien. Är ni intresserade av mer information kring studien är ni välkomna att kontakta artikelförfattaren. 6

7 0 Det har inte prioriterats Resurs- och/eller tidsbrist Liten kommun / Frågorna behandlas i Frågan har inte små städer andra dokument diskuterats / det finns inget politiskt beslut Övrigt Vet ej Uppfyller TRAST-kriterier Antal kommuner 6 Uppfyller inte TRAST-kriterier 9% 1% 1% 4 12% 2 0 Samordning & förankring Antal kommuner Tidskrävande Faktaunderlag/ analysarbetet Avvägning av mål och intressen Vet ej Inget Övrigt Diagram 1 (ovan) Vad kommunerna anser var mest problematiskt i arbetet med att ta fram en trafikstrategi, jämförelse mellan kommuner vars trafikstrategi uppfyller TRAST kriterier och de kommuner vars trafikstrategier inte gör det. Källa:Vägverket Diagram 2 (höger) kommunstorlek för de kommuner som svarat att de inte har upprättat en trafikstrategi (154 st) Källa:Vägverket Resultat av enkäten hjälp av en konsult, helt eller delvis, för Av de kommuner som svarade på enkäten angav 40 stycken att de har en tra- att upprätta trafikstrategin. fikstrategi. Efter en genomläsning och Vad var mest problematiskt vid bedömning av samtliga trafikstrategier framtagandet? eller liknande dokument, konstaterades att 13 av dessa kommuner har tra- kommunerna fick svara på med egna ord, Här ställdes alltså öppna frågor som fikstrategier som helt uppfyller kriterierna Det i har TRAST, inte Resurs- och och/eller två som Liten delvis kommun / gör Frågorna urskiljas. behandlas i Därför Frågan har inte delades Övrigt svaren in i Vet ka- ej men ganska snart kunde några mönster 0 prioriterats tidsbrist små städer andra dokument det. Dokumenten har inte behövt följa tegorier, diskuterats för att / det enklare finns kunna tolka resultatet. Det som upplevdes som svårast inget politiskt beslut TRAST till punkt och pricka, men ska innehålla ungefär samma kriterier. Det med att upprätta trafikstrategin var samordning och förankring. Detta mönster är alltså en ganska liten andel, bara 13 % av alla kommuners trafikstrategier, som återfanns hos samtliga 40 kommuner uppfyller TRAST:s kriterier. som angav att de hade en trafikstrategi. Merparten av de kommuner 9% som 1% har 1% Kommuner som inte har en godkända trafikstrategier har en befolkningsstorlek på till I skrivandes stund håller 17 kommu- trafikstrategi invånare. Det är alltså i högre grad större ner på att ta fram en trafikstrategi, och kommuner som 12% har anammat TRAST av dessa är majoriteten små kommuner och dess metod, vilket kan förklaras med ( invånare). Ytterligare 10 kommuner svarar att de har långtgående pla- att större kommuner också har ett större behov av ett strategidokument för trafiken. Intressant att nämna är också att av samtliga kommuner som svarade, det ner på att ta fram en trafikstrategi. Av dessa 15 kommuner så tog 11 kommuner vill säga av 211 kommuner, så anger Intresserade kommuner Ej intresserade kommuner 77% > stycken att de inte upprättat en trafikstrategi. Det är hela 73 % av samtliga svarande (men här inkluderas även de som anger att de har planer på att upprätta en trafikstrategi, dock inte de 17 som håller på med arbetet). Majoriteten av de kommuner som svarat att de inte har en trafikstrategi, har dock svarat att de är intresserade av att ta fram en sådan. Man har dock angett lite olika skäl till varför man inte har en trafikstrategi. I vissa fall är det brist på resurser, både tidsmässiga och ekonomiska. I andra fall finns det inget politiskt intresse eller beslut, och några kommuner anger bristande kunskaper om vad TRAST och trafikstrategier är. Vi har även här försökt dela in de öppna svaren i kategorier, vilket visserligen riskerar att tar bort nyanserna i svaren, men som också gör det enklare att tolka och bearbeta svaren. I figuren ovan har vi jämfört de kommuner som är intresserade, respektive de som inte är intresserade av att ta fram en 7

8 Trafikstrategier hur har det gått? Antal kommuner Intresserade kommuner Ej intresserade kommuner Diagram 3 Orsaker till varför de kommuner som är respektive inte är intresserade av att upprätta en trafikstrategi inte gjort det. Källa:Vägverket 10 0 Det har inte prioriterats Resurs- och/eller tidsbrist Liten kommun / små städer Frågorna behandlas i andra dokument Frågan har inte diskuterats / det finns inget politiskt beslut Övrigt Vet ej behöver vi, tillsammans med övriga inblandade parter, fundera på att anpassa TRAST till lite mindre kommuner som trafikstrategi och satt in dem i samma diagram. Vissa skillnader kan urskiljas, bland annat en tydlig skillnad vad gäller resurs och/eller tidsbrist, där de kommuner som är intresserade 9% att ta fram 1% 1% inte har riktigt samma problematik som stora och medelstora kommuner. Varje strategin anger detta alternativ i mycket kommun oavsett storlek ska kunna hitta större utsträckning. sitt sätt att arbeta strategiskt med trafikfrågor, och i de fall där TRAST känns för svårt, stort och ohanterligt bör det finnas anpassade metoder att tillämpa. Har du synpunkter på den här artikeln eller på TRAST och trafikstrategier i allmänhet, tveka inte att kontakta författaren! Slutsatser 12% Vägverket har valt att gå vidare med det FAKTA TRAST och Trafikstrategier resultat som vi har fått fram i enkäten, och genomför därför en utvidgad studie av själva processen vid framtagandet Sveriges Kommuner och Landsting. År 2007 kom en reviderad upplaga. TRAST består TRAST gavs för första gången ut 2004 av Vägverket, Banverket, Boverket och av trafikstrategin. Vi vill veta vad som av två delar, en del avsedd som hjälp i ett processinriktat arbete med trafikfrågor, fungerar bra respektive mindre bra, vilket stöd kommunerna upplever att de förhållningssätt och arbetsmetoder till olika delar av kommunens planering för resor och en underlagsdel med faktaunderlag. TRAST avser att ge kommunerna ett och transporter. Syftet är att finna metoder att hantera trafikplanering integrerat i behöver och hur strategin sen används den övriga samhällsplaneringen i kommunen. och fungerar i det dagliga arbetet. Vi har också valt att fokusera lite mer på 10 Trafikstrategin kan ingå i en kommuns inriktningsplanering, tillsammans eller kommuner som inte har trafikstrategier som en del av översiktsplanen. 77% I TRAST ges stöd och riktlinjer för framtagande av och som inte är intresserade av att ta fram en trafikstrategi. Strategin ska ange trafikplaneringens inriktning för att gynna stadsutvecklingen. Genom att upprätta en trafikstrategi enligt TRAST som omfattar en sådan, och 10 kommuner som inte har alla trafikslag kan kommunen ta ett helhetsgrepp på dessa frågor. Arbetet med trafikstrategi men som 0-29 gärna 999 vill ta fram 30 strategin 000 utgår - 49 från 999en vision för transportsystemet, till vilken mål kopplas som en sådan. Resultatet är inte sammanställt säkerställer 000 -att 199 planeringen 999 håller den hållbara inriktningen. Miljö, hälsa, säkerhet, ännu, men visar på många intressanta trygghet, god tillgänglighet för alla trafikanter och kommunens attraktivitet är aspekter som är viktiga för oss att känna > exempel på aspekter som ingår i strategierna. till. Förhoppningsvis kommer resultatet Källa: Trafik för en attraktiv stad, utgåva 2 (Sveriges Kommuner och Landsting, att öka Vägverkets kunskap om planeringssituationen i kommunerna. Vägverket, Banverket, Boverket, 2007) Kanske 8

9 Är trafiksignaler klimatvänliga? Detta är en fråga som de flesta besvarar med NEJ eftersom signaler stoppar bilar och därigenom ökar utsläppen av CO2. Men om man i stället formulerar frågan som Är effektivare trafiksignaler klimatvänliga? blir kanske svaren mer skiftande. Med denna artikel vill jag visa att effektivare samordnade trafiksignaler är mycket klimatsmarta. Text: Peter Kronborg, Movea trafikkonsult AB Foto: Carlo Nicora Trafiksignaler ingriper resolut genom att stoppa flöden med biltrafik. Bilar tvingas att stanna, stå stilla på tomgång och därefter gasa till normal hastighet. Att detta har en stor påverkan på bränsleförbrukningen insåg man redan under energikrisen på 70-talet då det både i Sverige, men främst i USA. satsade på bättre trimmade trafiksignaler. När nu i stället CO2 har kommit i fokus gäller samma sak. Att minimera bränsleförbrukning är exakt samma sak som att minimera CO2-utsläpp. Oberoende trafiksignalstyrning (med Lhovra) är väldigt välutvecklad i Sverige. Samordnade trafiksignaler har inte alls utvecklats lika långt. Här finns en hel del att utveckla, men det finns också, som visas nedan, en hel del att göra med befintlig teknik. Men bättre signaler leder till mer trafik? En invändning mot att förbättra trafiksignaler är att bättre fungerande trafiksignaler drar till sig ny trafik. Det stämmer att bättre signaler drar till sig mer trafik, men det är normalt inte ny trafik, utan omfördelad trafik. Den totala effekten är sår att bedöma, men tidigare studier från Göteborg tyder på att upp till 30 % av den positiva effekten av bättre trafiksignaler kan försvinna. Men det innebär att en stor del av vinsten finns kvar. Matsis Minskade CO 2 -utsläpp genom Adaptiva TrafikSignaler I Stockholm. Sex olika områden med samordnade trafiksignaler har trimmats inom projektet Matsis. Hela tiden har befintlig teknik använts, men den har använts till det yttersta. Matsis har drivits av Stockholms stad med finansiering från stadens Miljömil- 9

10 Totalt inbesparat antal ton CO2 per år per område. Summan är ton per år. Total samhällsekonomisk nytta för alla områden enligt de officiella kalkylvärdena (ASEK). Fördröjning står för ca 80 % av effekten. Reduktionen av CO2 utgör ca 5 %. kr/år ton CO2/år Londonviad Lidingöv S:t Eriksg Vasag Örbyleden Valhallav 0 Fördröjn Fordonskostn CO2 Bränsle NOx HC jard och Naturvårdsverkets Klimp. Häpnadsväckande resultat. I stället för omfattande och dyra mätningar ute på gatan gjordes simuleringar med Vissim. Simuleringarna gjordes främst för att få bra effektmått för minskade CO2- utsläpp och förbättrad framkomlighet, men simuleringarna har även använts för att testa och förbättra styrningen. För samtliga sex områden finns den nya styrningen nu på plats ute på gatan och fungerar bra. Matsis innebär totalt en reduktion av ton CO2 per år, motsvarande 7 % reduktion. Resultaten från Matsis måste betecknas som häpnadsväckande goda med tanke på klimateffekter. Kostnaden per ton inbesparad är bland de allra lägsta bland alla Klimpprojekt. (Se stapel nr 3 i figuren nere till höger). Men resultaten är betydligt bättre om även framkomligheten beaktas. Fördröjningarna har minskat med hela 19 %. Även lokala miljöförbättringar genom minskade utsläpp av kväveoxider och kolväten, samt en viss minskning av Kostnad per kg inbesparat koldioxid och år för olika Klimpprojektet. (Enligt ansökan. Utfallet blev ändå bättre 311 kr/ton inbesparad CO2 och år ) kr/kg CO Lysering av avloppsslam för ökad biogasproduktion Matis-projektet, prel Minskade emissioner med intelligenta trafiksignaler Minskade metanutsläpp vid biogasproduktion Kostnadseffektiva åtgärder Minskade metanutsläpp vid Henriksdals reningsverk och Sicklaanläggningen Mindre kostnadseffektiva åtgärder Fler miljöbilar i Stockholm Fjärrvärmeutbyggnad av småhus i svårtillgänglig terräng Fjärrvärmeanslutning av SISABs skolor Intelligent fordonsstöd för miljöanpassat och säkert körsätt Fjärrvärmeutbyggnad till del av Gamla Stan Dygnslagring av kallt sjövatten för fjärrkylproduktion 10

11 bullret innebär att Matsis ger positiva lokala miljöeffekter. Den totala samhällsekonomiska vinsten är hela 118 Mkr per år. Detta för ett projekt som totalt har kostat knappt 9 Mkr och som har en förväntad livslängd på 10 år. Återbetalningstiden är under en månad. Som ett rent CO2- projekt är återbetalningstiden cirka 2 år. Nettonuvärdeskvoten är långt större än 10. Detta gör Matsis till ett mycket lönsamt projekt samhällsekonomiskt. Slutsatserna av Matsisprojektet kan sammanfattas i tre punkter: Genom trimning av samordnade trafiksignaler uppnås koldioxidreduktioner som är lönsammare än nästan alla andra miljöprojekt Effekten på framkomlighet är långt mer än tio (10) gånger så stor när man räknar samhällsekonomiskt Även om man beaktar största tänkbara effekten av mer trafik så kvarstår, enligt projektets uppskattningar, minst 70 % av vinsterna av Matsis Rapporten finns på SÖT Samarbete över gränsen Historiskt sett har samarbete funnits sedan länge mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim (förkortat SÖT). Det gick pilgrimsleder till Nidaros i Trondheim och viktiga handelsvägar etablerades. Den moderna pilgrimen åker bil eller tåg och SÖT samarbetar därför för att få bättre infrastruktur och hållbara kommunikationer. Text: Jan Asplund, Östersunds kommun Bild: Lars Nord Vägverket SÖT-kommunernas samarbete och erfarenhetsutbyte har pågått sedan 1999 och det rör sig förutom om gröna trafikfrågor även om att utveckla städerna som studentstäder och utveckla turism och kultur- och upplevelsenäringar. Just nu är samarbetet formaliserat i ett Interreg- projekt som startade upp hösten Samarbetet styrs av kommunalråd och oppositionsråd i respektive kommun som sitter med i styrgruppen för projektet. Det gör att de frågor som finns med i Interregprojektet kommer upp på en hög ledningsnivå. På trafikområdet kommer man att bedriva påverkans- och informationsinsatser för att försöka få tillstånd en upprustning av tågförbindelserna mellan Sverige och Norge, bla genom en elektrifiering på norska sidan. Det går i dag att åka på c:a 6 timmar mellan Sundsvall-Trondheim på den sk Mittbanan, men den tiden skulle kunna förkortas avsevärt. Inom området cykling har det gjorts en s k bypad i respektive kommun. En bypad, en Bicycle Policy Audit är en 11

12 beprövad metod för att utvärdera och förbättra kvalitén på cykelarbetet i kommuner och regioner. Genom att en bypad görs i alla SÖT-kommunerna kan jämförelser göras mellan kommunerna, och man får en gemensam plattform. Resultaten visar att kommunerna har olika svagheter och styrkor och därmed finns förutsättningar när man jobbar vidare och lära av varandra. Trondheim var den kommun som fick högst betyg i bypaden. I Trondheim finns mycket intressant på cykelområdet, bl a världens enda cykelhiss, www. stampe.se SÖT samarbetar också om elbilar. I det delprojektet deltar även kraftbolagen i respektive stad. Östersunds kommun har bara en elbil men Trondheim har redan köpt in ett 20-tal elbilar till kommunförvaltningen och i staden går även en elbuss och två elbilstaxi (bilden). Hitills i projektet har det arrangerats elbilsseminarier och en elbils- och laddhybridguide har tagits farm med fakta om ett 50-tal el- och laddhybridbilar. Guiden finns att ladda ner på www. sundsvall-ostersund-trondheim.se. Elbilsprojektet är framför allt ett informationsprojekt men vi hoppas att det ska bli en hel del "verkstad" på elbils- och laddtankområdet också. Man vill försöka skapa en Green Highway, en grön transportkorridor mellan Sundsvall till Trondheim där det ska gå att ta sig Östersunds bypad-poäng jämfört med Sundsvall och Trondheim bypad (Bicycle Policy Audit) är en metod för att utvärdera och förbättra kvalitén på cykelarbetet i kommuner och regioner. Medelvärde Användarnas behov Ledarskap Befintlig strategi Resurser & personal Infrastruktur & säkerhet Information & utbildning Marknadsföring & partnerskap Kompletterande aktiviteter Utvärdering fram med olika alternativa bränslen, t ex genom att ladda sin elbil eller tanka biogas och etanol. På biogasfronten har man kommit en bit i alla fall. Biogasproduktion och tankställe finns i Östersund och i april 2009 öppnas ett biogastankställe i Sundsvall Östersund Sundsvall Trondheim 12

13 Anna Svärd Trafikplanerare med OS-guld i sikte Som en del av Lag Norberg har Anna Svärd haft en fantastisk period som idrottskvinna och med den största höjdpunkten under 2006 då laget som första någonsin vann såväl EM, VM som OS. Vardagarna tillbringar Anna som Trafikplanerare på Tyréns i Stockholm. Text: Patrik Lundqvist, Trafikplanerare på Tyréns och kassör i TF Grattis till det nyvunna Elitserieguldet! Tack, ja det känns skönt, det innebär ju dessutom att vi får representera Sverige i VM som spelas i Sydkorea i slutet av mars! Du har ju spelat curling ganska länge nu, men när var det egentligen du började spela? Intresset för curling väcktes i och med att en lärare på högstadiet i Sveg tog med klassen för att prova på curling på en friluftsdag. Jag fastnade för sporten direkt och det ledde dessutom till att jag fick spela i junior-vm. För 6 år sedan blev jag så medlem i Lag Anette Norberg med en tydlig satsning mot OS i Turin 2006 och som tog sin början med bland annat spel i EM och VM. Du är ju inte bara Curlingspelare, utan även Trafikplanerare - hur kom det sig? Efter att ha gått Tekniskt gymnasium med bygginriktning sökte jag mig till Väg- och Vattenbyggnadsutbildningen på KTH. Inte för att jag direkt visste vad utbildningen skulle innebära, mer än att den innehöll bygg. Efter en introduktion av möjliga inriktningar som hölls under tredje året så förstod jag att trafikplanering skulle bli mitt val. Dess innehåll av arkitektur och stadsplanering skulle ligga närmast mitt stora intresse av estetik och design. Hur var det på jobbfronten efter skolan? Det var ganska lätt att få jobb då jag blev klar med skolan. Vi hade under fjärde året förmånen att ha yrkespraktik en 13

14 Trafikplanerare med OS-guld i sikte längre period som sedan följdes av examensarbete. För min del utfördes båda dessa på Kjessler & Mannerstråle (KM), så det blev en tacksam väg in i företaget. Jag började på KM som trafikplanerare 1997 och har sedan 1998 jobbat på Tyréns i Stockholm. Är det någon skillnad på dina allra första uppdrag jämfört med de nu på senare tid? Arbetet har utvecklats till det bättre och roligare för min del under alla dessa år. Från att de första åren mycket jobbat mer tekniskt i uppdrag åt Vägverket, med en mängd manualer och bestämda radier, så har det numera flyttats över mer åt stadsutveckling, mer övergripande planering och lite mer framtidsvisionärt. Vi har generellt fler uppdrag åt arkitekter idag än vad vi hade förr om åren, vilket jag tycker är väldigt roligt. Idag jobbar jag i väldigt varierande uppdrag. Exempel på detta kan vara trafikplaner, trafiknätsanalyser, bussterminaler, tillgänglighetsprojekt och olika typer av analyser som underlag för detaljplaner. För min egen del så är det numera inte så mycket skissande och ritande utan istället mer rapportskrivande. Första åren var de äldre uppdragsansvariga och de yngre handläggare. Nu skolas man in som uppdragsansvarig väldigt snabbt, förutsatt att man vill så har det i alla fall varit hos oss på Tyréns. Förutom att det är stimulerande, utvecklande och roligt att ta ansvar så är nog det viktigaste just den sociala biten. Att man lättare och snabbare lär känna folk såväl beställare som andra konsulter. Att ens kontaktnät ökar. Nackdelen med att som för ung få uppdragsansvar är väl just att man kan få för mycket ansvar alldeles för tidigt om man inte har en bra mentor eller att man kan känna sig något ensam i sitt ansvar med sin nya roll. Hur ser du på trafiken och trafikplaneringen för egen del de närmaste åren? Att vi i framtiden kan rita gator i stadsplaneringsprojekt med planer för gator som är bra redan från början. På många platser dyker det upp önskemål om komplettering i form av nya gupp eller andra åtgärder för att öka trafiksäkerheten i efterhand. Att vi slipper fula gupp och istället att trafiksäkerhet, gestaltning och utrymmesbehov går hand i hand redan från början. Med tänket att trafiksäkerhet ska med redan från start istället för att vi kompletterar med panikåtgärder. Hur länge har du varit medlem i Trafiktekniska Föreningen? Första gången jag kom i kontakt med TF var under någon av Väg- och vattens arbetsmarknadsdagar, men inte förrän jag började jobba på KM 1997 blev jag medlem. Under de första åren gick jag ofta på Göken-träffarna, men sedan dess har det varit sämre med detta. Nu på senare tid så har det inte blivit så mycket deltagande i TF:s arrangemang, men deltog på Årsdagarna 2008 som anordnades i Stockholm. Hur får du tiden att gå ihop? Jag jobbar i snitt cirka 65 % under säsongen som pågår mellan september och april om jag sedan behöver vara ledig för spel utöver detta, så tar jag helt enkelt tjänstledigt. Detta har pågått i många år och har fungerat bra hittills. Dels för att jag vet ganska tidigt hur schemat för säsongen ser ut och dels för att jag har stöttande arbetsgivare och arbetskamrater som får det att fungera. För egen del måste jag vara bra på att inte ta på mig för mycket samt att jag måste vara bra på att planera min tid. Hur ser planerna ut inför OS i Vancouver 2010? Vi har utvärderat vår tidigare satsning mot OS i Turin 2006 och lagt in de förändringar som hänt för oss som spelare såväl som människor sedan dess. Vi har sedan anpassat tidigare satsning till dessa förutsättningar. En omvärldsanalys visar dessutom att motståndet blivit allt tuffare främst från Asien som kommer starkt som kontinent, men dessutom från länder i östra Europa som nu slagit igenom på allvar. 14

15 Trafikplanerare med OS-guld i sikte Det är ju nu klart att det är ni som får representera Sverige i OS 2010, men det var visst inte självklart trots era tidigare resultat? För att överhuvudtaget få chansen att försvara sin OS-titel så gäller det att förbundskaptenen tar ut just vårt lag till att representera Sverige. Detta sker cirka 1 år innan OS och baseras på tidigare meriter. Här är det förstås en fördel att ha varit på OS tidigare och förstått innerbörden jämfört med andra tävlingar. Det är dock alltid ett klubblag som väljs ut och inte individer som sätts samman. I Sverige har konkurrensen alltid varit bra och hårt motstånd finns absolut. Det vi märker generellt är att Elitserien fått allt fler juniorlag. Vilket är positivt för framtiden, men vilket också innebär att en del tidigare tuffa konkurrenter inte längre spelar. Hur är det med övervikten på flyget blir det inte tungt med alla stenar? (leende) Nu är det ju så att vi inte har med oss egna stenar till tävlingarna dessa tillhör alltid hallen vi spelar i och det gäller såväl på klubbnivå som internationellt. Hur ser den närmaste framtiden ut för er? Laget spelar VM i slutet av mars (Sydkorea), men jag ska själv inte vara med utan väljer denna gång att stå över tävlingen. Eftersom jag väntar barn i juni, så känns det skönt att få fokusera på det. Curlingmorsa alltså, haha, då får jag lov att tacka för att du tog dig tid och samtidigt få önska dig och laget lycka till med allt! Tack själv! Anna Svärd, 35 år Blev medlem i TF: 1997 Utbildning: Civ.ing. Väg och Vatten, KTH Familj: Sambon Mattias Bor: Nyköpt villa i Täby Arbetsgivare: Tyréns AB Curlingmeriter OS: Guld 06 VM: Guld 05 och 06 EM: Guld 03, 04, 05 och 07; Silver 99 och 08 Elitserien: Guld 04, 05, 06, 07 och 08 SM: Guld 99, 04, 05, 07 och 08; Silver 06 JVM: Silver 95, brons 94 JSM: Guld 93, 94, 95 VM i Sydkorea spelas mars. För mer information och eventuella sändningstider, se Svenska Curlingförbundets officiella sida eller lagets egen sida 15

16 Foto: Yvonne Palm Lundström Effektivare planeringsprocesser med dansk inspiration Det tar allt för lång tid att planera stora transportinfrastrukturprojekt i Stockholm. Processen behöver effektiviseras; snabbas upp med förbättrad eller åtminstone bibehållen kvalitet i prövningarna. En av idéerna som har förts fram är att snegla på det danska planeringssystemets anläggningslag i syfte att korta ledtiderna. En studie av frågan ger svaret att det varesig är en snabb eller särskilt enkel väg att gå. Emellertid kan det danska planeringssystemet ge inspiration till en rad andra effektiviseringsåtgärder, utan att applicera systemet med anläggningslagar, argumenterar Jan-Ove Östbrink ansvarig för regional planering i Stockholms län och Anna Modin, samhällsplanerare på WSP Analys & Strategi. Text: Jan-Ove Östbrink och Anna Modin 16

17 Transportinfrastrukturplaneringen kan upplevas vara en snårskog av regler. Främst regleras planeringen av fyra lagstiftningar: Miljöbalken, Väglagen, Lagen om byggande av järnväg (Banlagen) samt Plan- och Bygglagen (PBL). Trafikverken upprättar och fastställer planer enligt Väglagen och Banlagen, kommunerna upprättar och antar planer enligt PBL. Miljöbalken reglerar processen för miljökonsekvensbeskrivningar som ska upprättas vid varje prövning. Varje lag har sitt specifika syfte och utsedd ansvarig för de olika prövningarna. Emellertid upplevs processen ofta dubblerad och förseningarna avlöser varandra och kostnaderna stiger. Detta trots bred enighet om behovet av utbyggda vägar och spår. Regionplaneoch trafikkontoret har tillsammans med fyra andra planeringsaktörer i Stockholm tagit initiativ till en studie för att utreda möjligheten till effektivisering av planeringsprocesssen. En av förutsättningarna i studien var att se huruvida den danska anläggningslagen kan bidra med inspiration. Röster höjs för dansk anläggningslag Förslaget att införa anläggningslagar likt det danska systemet har framförts i olika sammanhang. Syftet är att öka effektiviteten vid planering av infrastruktur. En anläggningslag innebär att Folketinget (motsvarande Riksdagen) väljer att reglera ett infrastrukturprojekt genom att anta en ny lag för de projekt som anses vara av nationellt intresse, en så kallad anläggningslag (anlægslov). En anläggningslag är det sista skedet i en längre parlamentarisk och offentlig planerings- och beslutsprocess, som har många gemensamma drag med den svenska planeringsprocessens förstudie, utredning, miljökonsekvensbeskrivning och så vidare. Mot bakgrund av utfallet i samråd och slutsatserna i miljökonsekvensbeskrivningen rekommenderas Transport- och Energiministeriet vilket av de utredda alternativen som bör genomföras genom en anläggningslag. Därefter sker politisk behandling i Folketinget. Anläggningslagen utfärdas om projektet är av nationellt intresse och om det finns politisk majoritet för projektet. I annat fall får planprocessen börja om, med sökande efter nya alternativ. Det finns exempel på processer med omtag i (betydligt) mer än tio år. Folketinget ger således formellt godkännande av projektet genom att anta en anläggningslag, som ger ramar för genomförandet. Processen kan se något olika ut för olika projekt. Det finns exempel där anläggningslagen kommer före miljöbedömningsprocessen och lagen innehåller då ett villkor om att det ska göras en sådan bedömning (i enlighet med EU:s MKB-direktiv). En anläggningslag godkänner och villkorar Utformningen av en anläggningslag kan vara mycket enkel eller i komplexa projekt mera detaljerad. Lagen byggs upp av kapitel som reglerar olika slags frågor. Det gäller huvudsakligen godkännandet med villkor, delegering att ta beslut i vissa frågor för fortsatt planering av projektering, regleras gör även anbudsprocess, rätt inlösa fastigheter, naturskydd och överklagande. Det är den ekonomiskt ansvariga myndigheten som driver och genomför anläggningslagsprocessen. Vid större järnvägsprojekt är det därmed Vejdirektoratet som driver och genomför anläggningslagsprocessen och vid vägprojekt Trafikstyrelsen. Projektstart beror på finansiering. Om politiskt beslut fattas om genomförande av ett anläggningsprojekt överlämnas det som huvudregel till en infrastrukturförvaltare, till exempel Banedanmark för järnväg som ansvarar för detaljprojektering och konstruktion. Anläggningslagen kan inte överklagas Processens steg som de beskrivits ovan liknar i hög grad den svenska infrastrukturplaneringen i de fall regeringen ska avgöra tillåtligheten med stöd av 17 kapitlet i miljöbalken. Den huvudsakliga skillnaden är att processen i Danmark drivs närmare Riksdag och regering och att man i Danmark till skillnad från Sverige utformar en egentlig lag och inte bara avgör tillåtlighet. En annan viktig skillnad i svensk och dansk planeringsprocess är att man i Sverige kan överklaga ett projekt som är färdigt, det vill säga en antagen detaljplan/ arbetsplan/ järnvägsplan, medan den av Folketinget fastställda anläggningslagen endast kan överklagas till EU-domstolen. Anläggsarbete för projekt som planeras utan anläggningslag, och därmed fastställs vid den 17

18 kommunala planeringsprocessen, kan överklagas inom landet till Miljöklagenævnet och till Naturklagenævntet. Svenska effektivitetstjuvar utanför lagstiftningen För att ringa in vilka lagkrav som orsakar ineffektivitet i Sverige och göra en bedömning av hur den danska planeringsmodellen kan bidra med effektiviseringar har en översikt av aktuell forskning gjorts samt nio djupintervjuer med erfarna tjänstemän från Regeringskansliet, Länsstyrelsen, Vägverket, Banverket, Stockholm stad samt infrastrukturansvarig på Naturskyddsföreningen. Nära nog alla skriftliga och muntliga källor som ingått i studien uttrycker behovet av förenkling och effektivisering. Problembilden skiljer sig dock Foto: Lennart Willman åt dem emellan. Processen är lång och innehållsrik och få aktörer har överblick över hela systemet. Varje lagstiftning har tidigare tittats på var för sig, och varje aktör optimerar organisation och förslag till förändring utifrån sin synvinkel. Det kan därmed inledningsvis konstateras att lagarna i de flesta fall klarar av den uppgift den var tänkt att utföra men, som många av de intervjuade påpekar, implementeringen av lagarna hos respektive aktör ofta är mer ambitiös än lagen kräver. De olika myndigheternas handläggningstider, resurstillgång, önskemål om djuplodande information i detaljfrågor med mera upplevs av många som en betydande orsak till de långa ledtiderna. Exempelvis har kritik framförts mot att trafikverken inte använt fyrstegsprincipen som den är tänkt och att myndigheter dröjer med remissvar med mera. Vissa aktörer mer nöjda än andra Peggy Lerman och Lars Emmelin konstaterar i Styrning av markanvändning och miljö (SOU 2006) att de olika lagstiftningarnas fokus skiljer sig åt betydligt. Miljöbalken bygger på en kalkylerande rationalitet, där max- och miniminivåer drar gränser för definitiva beslut medan planeringslagstiftningen bygger på kommunikativ rationalitet där ett gott beslut utgår från nöjda parter. Båda synsätten är legitima och nödvändiga vilket medför behov av harmonisering och ansvarsfördelning och det förutsätter konfliktlösning och maktdelning på flera punkter. Att döma av de intervjuer som vi låtit genomföra gör dagens ansvarsfördelning att lagstiftningen fungerar bättre för vissa aktörer i systemet och mindre bra för andra. Det kan konstateras att de planerande aktörerna som kan definiera effektivitet som att ett projekt blir av upplever större ineffektivitet än de prövande aktörer som ser planeringsprocessen som en garant för att alla viktiga frågor undersöks, prövas, avvägs och att berörda får komma till tals. Det tydligaste exemplet på detta är synen på överklaganden. Många planerande aktörer upplever det som en stor effektivitetsförlust att deras projekt överklagas när alla andra prövningar är klara. De prövande aktörer som arbetar med överklaganden säger dock att med ett gott beslutsunderlag och tillräckliga handläggningsresurser kräver behöver den prövningen inte alls ta lång tid. 18

19 Finansiering är en knäckfråga Vid intervjuerna framkom att tvister om finansiering är en viktig grund för brister i samarbetet mellan aktörerna och gör kommuner till konkurrenter om statliga medel. En kanske än viktigare aspekt är att den planering vars projekt inte är finansierat åldras. Beslut blir obsoleta, underlag åldras och aktörer hinner ändra uppfattning. Detta resulterar i omtag av planeringen när finansieringen väl är klar vilket leder till utdragna ledtider. Att den ekonomiska och fysiska planeringen är skilda från varandra utgör därmed ett betydande hinder för effektiviseringen. Löser en anläggningslag problemet? Eftersom det danska systemet kan antas korta beslutsprocessen och ge bättre samspel med den tvärsektoriella fysiska planeringen, ger det intressant perspektiv på förnyelse av det svenska. Det finns emellertid två väsentliga utgångspunkter för det danska systemet som måste övervägas. Den ena är att det danska systemet bygger på en beslutstradition av nationellt formulerade bindande planeringsriktlinjer, medan det svenska utgår från lokalt planmonopol och betydligt mjukare statliga riksintresseanspråk. Det finns förvisso möjligheter även i det svenska systemet att tvinga fram viss planering (planföreläggande), men dessa har i princip inte använts under 20 år vilket pekar på en stor politisk motvilja i förhållande till inskränkningar av det lokala planmonopolet. Den andra skillnaden ligger i den lika gamla traditionen i Sverige att medborgarna får delta i planeringen och överklaga i sak, medan den danska processen begränsar klagorätten till procedurfrågor. Att föreslå en sådan inskränkning i medborgarnas rätt att delta i beslutsprocesser om sin närmiljö i en tid då internationella konventioner istället strävar efter att förbättra deltagandet, förefaller vara ett steg i fel riktning. Bedömningen blir därmed att det danska systemets anläggningslagar förutsätter så grundläggande förändringar av svensk beslutstradition att det krävs en grundlig diskussion om det svenska systemets uppbyggnad och syfte innan anläggningslagar kan införas i Sverige. Dansk inspiration även utan anläggningslag Dock kan det danska systemet ge stöd för avsevärd effektivisering av svensk miljöbedömning, exempelvis genom att låta den fysiska tvärsektoriella planeringen vara ledprocess. Det skulle innebära att en miljökonsekvensbeskrivning bara görs en gång för varje projekt i stället för dagens situation där en miljökonsekvensbeskrivning upprättas för varje prövning i samtliga sektorsprocesser. Det kan också övervägas om regeringens tillåtlighet ska, likt det danska systemet, knytas till förutsättningar för finansiering. Detta skulle innebära en minskning av problem med rättsligt komplicerade och tidsfördröjande omtag i planeringsprocesserna på grund av att planerna blir för gamla innan de kan finansieras. Slutligen kan danska erfarenheter ge stöd för regeringen att i högre grad besluta om villkor, med förutsättningen att detta gör fortsatt sektorsprövning FAKTA Effektivisering Artikelns innehåll bygger på rapporten "Effektivisering i fysisk planering" som WSP och Lagtolken AB har tagit fram på uppdrag av Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län (RTK), Länsstyrelsen i Stockholms län, Vägverket Region Stockholm, Banverket samt Stockholms stad. Rapporten finns att läsa i fullängdsversion på Uppdraget har utöver rapporten även resulterat i en debattartikel publicerad i Dagens Industri , ett PM som presenterats för Riksdagens trafikutskott samt som underlag till Stockholmsförhandlingen. onödig. Det förutsätter med andra ord lagändringar och en ordentlig diskussion om den politiska avsikten med lagstiftningen och hur ansvaret ska fördelas mellan planeringsaktörerna. Det handlar om storstädernas framtid En enklare och tydligare process där lagstiftningen förenklas och besluten samordnas är viktig inte minst för det demokratiska inflytandet och en nödvändighet för att utbyggnader ska kunna bli av inom rimlig tid. Vi hoppas att denna diskussion leder till både långsiktiga och kortsiktiga förändringar i lag och praktik. Syftet med att effektivisera planeringssystemet är att storstäderna ska kunna fortsätta utvecklas och på ett ändamålsenligt sätt bära sin roll som landets ekonomiska, politiska och kulturella centrum. Artikeln har tidigare varit publicerad i Föreningen för Samhällsplanerings tidskrift Plan. 19

20 Reflektion Spårtaxi räddar inte världen, men kan fördubbla kollektivresandet! Monica Hildingson & Göran Tegnér Vi har också varit med i minst 30 år både som trafikplanerare och trafikekonom, och det vi har lärt oss är att världen förändras, och att det är svårt att förutse hur. Det är därför viktigt att inte som trafikplanerare vara alltför rigid utan istället se på hur samhället och värderingarna förändras och försöka hitta lämpliga lösningar på transporterna så att vi skapar ett hållbart samhälle som utvecklas, och också uppfyller de krav som trafikanterna ställer på sina transporter. Trafikanterna värderar sin tid betydligt högre idag än för några årtionden sen och vi utför också fler transporter per person. Dessutom lever vi mer och mer i ett 24 timmars samhälle där vi ställer krav på att kunna transportera oss dygnet runt. Om vi vill att fler skall åka med kollektiva transportmedel innebär detta att systemen måste anpassas efter detta. Det är viktigt att poängtera att det inte finns ett system som löser allt, utan förutsättningen är att de olika systemen kan komplettera varandra. Spårtaxi skulle ur stadsbildssynpunkt vara svårt att tänka sig i en äldre stadskärna, men kan kanske mycket väl smälta in i miljön i ett nytt kontors- eller shoppingområde. Vi har hellre inte oändligt med investeringsmedel för att bygga om allt, och det skall också finnas ekonomiska medel att driva trafiken. Christer Ljungberg raljerar med en sund skepsis mot spårbilar. Han är benhårt övertygad om att spårtaxi inte är lösningen på det hållbara trafiksystemet. Enlig Christer Ljungberg kommer spårtaxi att tillhöra framtiden även om 30 år. Vi är mer optimistiska och tror att spårtaxi kan bli ett nytt komplement till den kollektivtrafik vi har idag. Spårtaxi kan bättre uppfylla de behov som vi idag använder bilen till. Det har länge betraktats som science fiction, men nu har teknikutvecklingen nått så långt att det både är tekniskt och ekonomiskt möjligt att få ett nytt kollektivt transportmedel som uppfyller de krav på snabbhet och komfort som vi idag vill ställa. Det är ju inte science fiction eftersom det kommer att invigas ett spåtaxisystem på Heathrow i vår. Intresset för spårtaxissystem även i Sverige är ju som Christer Ljungberg säger stort, och det visar också på att kollektivtrafiken bättre måste uppfylla trafikanternas behov. Om vi räknar all kollektivtrafik, lokal, regional och långväga, då har kollektivtrafikens marknadsandel fallit från 50 % år 1950 ned till 20 % år 1970, och har sedan dess legat still där, trots all utbyggnad av inrikesflyg, snabbtåg och expressbussar. Så något systemfel måste det ändå vara med ett system där man ökat utbudet under de senaste 25 åren utan att efterfrågan har hängt med i motsvarande grad. Det enda område 20

Bengt Andersson & Anna Modin, WSP Analys & Strategi

Bengt Andersson & Anna Modin, WSP Analys & Strategi Effektivisering i fysisk planering Förslag till åtgärder för effektivisering av processen fysisk planering med fokus på väg och järnväg i storstadsmiljö Bengt Andersson & Anna Modin, WSP Analys & Strategi

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier

Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se 2013-02-28 Dnr NV-12817-11 Trafikverket Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier

Läs mer

DEN GODA GRÖNA STADEN

DEN GODA GRÖNA STADEN DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra Planläggningsbeskrivning 2016-03-30 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun LundaMaTs Miljöanpassat transportsystem LundaMaTs ger resultat nn o o i i ss r r e e v v t t r r Ko av rapporten Uppmärksamhet och effekter av LundaMaTs Ill. Peter Jönsson Dokumentinformation Titel LundaMaTs

Läs mer

Verksamhetsberättelse för år 2008

Verksamhetsberättelse för år 2008 TRAFIKTEKNISKA FÖRENINGEN Verksamhetsberättelse för år 2008 Trafiktekniska föreningen bildades den 18 januari 1965. År 2008 var således föreningens 44:a verksamhetsår. Styrelse Styrelsen har under året

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Regionalt trafikförsörjningsprogram Hela resan ska vara smidig för alla. Var får bussarna ta plats? Vi behöver samarbeta för framtidens kollektivtrafik! Vi måste ha hållbarhet i ekonomin också. Hållbarhet ska genomsyra allt! Samarbete på

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

Nästa station: Framtiden!

Nästa station: Framtiden! Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Datum 2016-04-06 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-82 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Delrapport från Sverigeförhandlingen:

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer

Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer Regeringsbeslut III 1 2015-01-08 N2015/532/TS Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 Borlänge Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer Regeringens

Läs mer

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Ingemar Bryman, Utvecklingsstrateg, Mejl: ingemar.bryman@skanetrafiken.se Tel: 0451-288 571 Från vision till verklighet om resvanor idag och

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

EFFEKTIVISERING AV PLANERINGSPROCESSEN

EFFEKTIVISERING AV PLANERINGSPROCESSEN Idéskede Förstudie Vägutredning/ Järnvägsutredning Arbetsplan/ Järnvägsplan Åtgärdsval, fyrstegsprincipen Sammanhållen process som leder till plan, MKB om betydande miljöpåverkan --------------------------------------------------------

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Trafiksäkerhetsutveckling

Trafiksäkerhetsutveckling Trafiksäkerhetsutveckling Trafiknämndens mål: Med hänsyn till nollvisionen inom trafiksäkerheten bör snabba och effektiva åtgärder genomföras så att antalet dödade och svårt skadade på sikt minskar till

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

KORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN DEN GODA STADEN. Så får vi. Den Goda Staden

KORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN DEN GODA STADEN. Så får vi. Den Goda Staden KORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN Så får vi Den Goda Staden DEN GODA STADEN 1 Foto: Jönköpings kommun Så får vi Den Goda Staden Utvecklingen av staden har en nyckelroll i arbetet för en hållbar utveckling.

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Mångfaldskonferensen 2008 Seminarium: Kumulativa effekter Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Inledning Med kumulativa effekter avses den samlade effekten

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Trafikmiljöprogram för Malmö stad - Remissyttrande från Gröna Bilister

Trafikmiljöprogram för Malmö stad - Remissyttrande från Gröna Bilister Mattias Goldmann Malmö Stad Gatukontoret Att. Stina Nilsson Stina.nilsson@malmo.se Trafikmiljöprogram för Malmö stad - Remissyttrande från Gröna Bilister Inledning Som Sveriges enda miljödrivna bilistorganisation

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Tillgänglighet i detaljplaner

Tillgänglighet i detaljplaner Tillgänglighet i detaljplaner Planera för tillgänglighet Kommunerna har ett viktigt ansvar i att verka för ett samhälle som är tillgängligt för alla. Detta styrs av bl.a. Plan- och bygglagen och ska beaktas

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

PROTOKOLL STYRELSEMÖTE 1

PROTOKOLL STYRELSEMÖTE 1 Plats WSP Stockholm Närvarande Delges: Åsa Vagland Annelie Paavo Ordförande Sekreterare N-dep., Stockholm Trafikverket Region Mitt Tobias Thorsson Vice ordförande WSP, Göteborg Björn Gunnarsson Anna Berlin

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Utvecklingsenheten 1(7) LANDSKRONA STAD Datum Er Referens 2016-01-28 Handläggare Vår Referens MSA 2016-182 Kommunsnrelsen Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Det blir viktigt när det är på riktigt!

Det blir viktigt när det är på riktigt! Det blir viktigt när det är på riktigt! Hur barns rättigheter kan stärkas i fysisk planering. Barn och unga i samhällsplaneringen, den nationella arenan 131126. Del 1. thomas.larsson@trafikverket.se Regeringsuppdrag

Läs mer

KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN

KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN Möte Stockholm 17 februari 1999 Närvarande: Hans Eberfors Sören Flodin Maria Karlsson Håkan Johansson Per Öhgren Mats Fager Ej närvarande: Fredrik Forssell Lars

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050). Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

TRAST 3. Ny tredje utgåva

TRAST 3. Ny tredje utgåva TRAST 3 Ny tredje utgåva TRAST Handbok Helhetsfigurer inarbetade. Material från och hänvisning till TRAST-guiden. Figurer över planläggningsprocessen utbytta Koppling till SUMP finns med. Delvis förnyad

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911)

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) Ett 40-tal aktiviteter under trafikantveckan Cirka 40 aktiviteter med koppling till hållbart resande kommer att genomföras i regionen under Europeiska trafikantveckan.

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne 16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm Aktion för spårvägsfritt Lund Lund den 27 september 2013 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Aktion för Spårvägsfritt Lund har på remiss erhållit Trafikverkets Förslag till nationell

Läs mer

Remiss: Bidra till en strategi för en fossilfri transportsektor

Remiss: Bidra till en strategi för en fossilfri transportsektor TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-1520 1(4) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Remiss: Bidra till en strategi för en fossilfri transportsektor Yttrande till

Läs mer

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

En svensk flygskatt (SOU 2016:83) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Tillgänglighet och hållbar mobilitet för alla!

Tillgänglighet och hållbar mobilitet för alla! Tillgänglighet och hållbar mobilitet för alla! Hur tillgänglig är din kommun eller region? Mobilitet är en viktig komponent i våra liv vi är i regel rörliga varje dag. Vi går i skolan, besöker läkaren

Läs mer

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Örebro i ett sammanhang ÖREBRO KOMMUN Drygt 142 000 invånare, Sveriges sjunde största kommun och sjätte

Läs mer

Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder

Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder 1 Friskare luft i Sundsvall: Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder Steg 1: Åtgärder för att påverka resande och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information riktade

Läs mer

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, 2012-03-09 Regeringens mål Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet

Läs mer

Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien?

Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien? Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien? Att söka stöd till projekt inom transport från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak INNEHÅLL Jobba med hållbar transport över

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(5) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har Yttrande till Kommunstyrelsen ( 2014/KS0184)

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm)

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Sid 1 (5) Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, lämnar

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer