Stockholmskommissionen Politikutveckling i Stockholm stad TILLVÄXT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stockholmskommissionen Politikutveckling i Stockholm stad 2012-2013 TILLVÄXT"

Transkript

1 Stockholmskommissionen Politikutveckling i Stockholm stad TILLVÄXT Foto: JONNA THOMASSON

2 Förord I januari 2012 beslutade förbundsstyrelsen för Nya Moderaterna i Stockholm stad att starta Stockholmskommissionen. Arbetet har drivits i fyra grupper: Tid, Tillväxt, Tillit och Trygghet. Dessa teman har sin bakgrund i den valanalys som gjordes efter valet Moderaterna fick då förtroendet att leda Stockholm i fyra år till. Samtidigt backade partiet jämfört med föregående val. En närmare analys av valresultatet visade på ett starkt stöd i frågor som jobb, ekonomi och infrastruktur. Däremot var tilltron till Moderaterna lägre i frågor som skola, sjukvård, äldreomsorg och miljö. En viktig slutsats av valanalysen var att politiken måste förnyas och utvecklas om Moderaterna i Stockholm ska ha möjlighet att vinna fler människors förtroende i nästa val. Det handlar om både långsiktigare samhällsproblem och problem som människor upplever i sin vardag. I direktiven till Stockholmskommissionen efterfrågas följaktligen både visioner det vill säga idéer om hur Stockholm bör utvecklas på längre sikt och konkreta politiska förslag som kan ligga till grund för ett valmanifest inför valet Nu presenteras resultatet av ett års arbete. Totalt har cirka 40 personer varit med i Stockholmskommissionens grupper. Många fler i och utanför Moderaterna har engagerats i seminarier, hearings, verksamhetsbesök och andra möten. Varje grupp står själv för sin rapport. Gunnar Strömmer Ordförande i Stockholmskommissionen

3 Stockholmskommissionens arbetsgrupp Tillväxt Ordförande Johan Forssell Vice ordförande Charlotte Broberg Sekreterare Tomas Ahlberg Lars Almquist, Charlotte Bladh André, Ariane Bucquet Pousette, Annika Elmlund, Andrea Femrell, Fredrik Karlsson, Per Lembre, Maria Pålsson, Jessica Rosencrantz, Filip Solsjö 3

4 Våra förslag: Tillväxten börjar i klassrummet. Stockholm bör genomföra en stor utbyggnad av grundskolan för att möta en kraftig befolkningstillväxt. Mer Företagsamhet i skolan. Stockholm bör ha som målsättning att fler elever ska delta i Ung Företagsamhets verksamhet. Bättre samarbete mellan näringsliv och skola. Stockholms elever behöver tidigare än idag få förståelse för vad det innebär att starta företag. Utveckla och skapa nya lärlingsutbildningar. Stockholm bör utveckla lärlingskonceptet genom att företag med behov att anställa arbetskraft matchas noga med arbetssökanden. Sustainable Valley. Stockholm bör arbeta för att bli ett internationellt nav inom utvecklingen av ny miljöteknik. Attrahera världens främsta studenter. På sikt bör ett nytt campus byggas för att förbättra bostadssituationen för stadens studenter. Skapa fler attraktiva miljöer. Fler samarbeten behövs mellan näringsliv, akademi och det offentliga, för att liksom Kista Science City och Hagastaden, skapa innovativa miljöer för entreprenörskap. Världens bästa stad att leva i. Företagsklimatet är alltjämt mycket viktigt, men idag krävs även ett gott individklimat för att en stad ska vara attraktiv för nya investeringar. Servicegarantier för tillståndsgivning. En tydlig maxgräns bör finnas för hur lång tid det ska ta att få till exempel om ansökan om serveringstillstånd behandlad. 4

5 Tydliga målsättningar. Siffersatta mål bör införas för näringslivets lokala utveckling i syfte att sporra både medarbetare och politiskt förtroendevalda. Företagsbokslut. Staden bör tydligt redovisa hur det lokala företagsklimatet utvecklats under året och vad som gjorts för att nå uppställda mål. Utbildning i företagandets villkor. Förvaltningar som hanterar till exempel tillståndsgivning och bygglov, ska ha god insikt i företagandets villkor. Utvecklad webbportal. Antalet e-tjänster är fortfarande begränsat och måste bli fler. Engelska som språk vid kontakt med förvaltningar. I en internationell storstad måste engelska alltid kunna användas i kontakt med stadens förvaltningar. Utbyggda företagslotsar: Nuvarande lotssystem bör byggas ut i syfte att underlätta för fler att bli entreprenörer. Nya stadsdelar i Stockholm. När Stockholm växer behöver nya stadsdelar skapas, till exempel Västra City runt Centralstationen och Vision Västerort med fokus på bostadsbyggande. Blanda bostäder och kommersiell verksamhet. Blandade områden skapar bättre förutsättningar för handel och tillväxt. Och är trevligare! Lokal översyn av PBL. Staden bör tillsammans med övriga kommuner i Stockholms län, se över sin tillämpning av den nya plan- och bygglagen för att identifiera eventuella hinder för att bygga. Fler hållbara stadsdelar. Miljöanpassade stadsdelsprofiler är viktigt för att staden ska kunna växa uthålligt framöver. 5

6 Bygglov och förtätning. De pågående program-, plan- och utredningsarbetena för hur en fortsatt förtätning och nybyggnation kan ske i närförort och ytterstaden behöver påskyndas. Nya återvinningscentraler. På sikt behövs fler återvinningscentraler i Stockholm där man kan lämna grov- och elavfall samt farligt avfall. Satsning på båtpendling. Som ett komplement till övrig kollektivtrafik, har den miljövänliga och charmiga båtpendlingen stor potential. Bättre förutsättningar för cykeln. Bygg ut och säkra cykelbanorna så att man lätt kan transportera sig under alla tider på dygnet och alla tider på året. Utbyggd kollektivtrafik. För att klara tillväxten krävs såväl en kraftfull satsning på kollektivtrafiken som nya vägnät. Nya infartsparkeringar. Bilen kommer alltid att finnas i Stockholm, men fler infartsparkeringar skulle minska bilåkandet till förmån för kollektivtrafiken. Underlätta för miljöbilar och bilpooler. Avdela fler särskilda p-platser för miljöbilar och bilpooler. Fler direktlinjer till och från Arlanda. Förbättrade flygkommunikationer är helt avgörande för att Stockholm ska kunna ta upp konkurrensen med andra storstäder i Europa. 6

7 Innehållsförteckning Uppdraget 8 Arbetssätt 9 Stockholm- den ledande tillväxtregionen i Europa 11 Utmaningar 14 Kompetensförsörjning för en växande huvudstad 17 Ett företagsklimat i världsklass 20 Fler bostäder för sysselsättning och tillväxt 23 Klimatsmarta kommunikationer för en grönare stad 26 7

8 Uppdraget Förbundsstyrelsen i Stockholm stad presenterade i januari 2012 Stockholmskommissionen, Moderaternas förnyelsearbete inför valet Utifrån den gemensamma valanalys för stad och län som gjordes efter valet 2010, bestämdes att kommissionens arbete ska inrikta sig på följande fyra teman: Tid, Tillit, Trygghet och Tillväxt. Kommissionens slutrapporter kommer att ligga till grund för propositioner till förbundsstämman Dessa kommer senare att vara utgångspunkten för Moderaternas lokala valmanifest inför valet Arbetsgruppen har på flera olika sätt inhämtat kunskaper, förslag och inspel. Möten har hållits med moderata föreningar och enskilda medlemmar samt företrädare för bland andra branschorganisationer, företag och Stockholm stad. En medlemsenkät har skickats ut och bearbetats. Inspel har även kommit från den av förbundet genomförda kampanjen Lyssna och Förnya, som skett genom diskussioner med stadens invånare. Arbetet har till stor del utgått från frågeställningarna i direktiven. Utgångspunkten har varit att Stockholm har ett gott utgångsläge, men samtidigt står inför stora utmaningar kring bland annat sammanhållning, bostadsutbud och hållbar tillväxt. Följderna av den ökande globala konkurrensen lyfts särskilt fram: På längre sikt räcker det inte med att vara Sveriges tillväxtmotor. I Stockholms stads Vision 2030 talas om att staden ska hålla världsklass. I det perspektivet måste Stockholm således kunna mäta sig i en hårdnande konkurrens från andra europeiska storstäder som Köpenhamn, London, Oslo och Paris. Det är i det perspektivet som villkoren för näringslivet, utvecklingen inom högskola och forskning osv. bör diskuteras. Tillväxtgruppen har letts av Johan Forssell med Charlotte Broberg som vice ordförande. Övriga deltagare har varit Lars Almquist, Charlotte Bladh André, Ariane Bucquet Pousette, Annika Elmlund, Andrea Femrell, Fredrik Karlsson, Per Lembre, Maria Pålsson, Jessica Rosencrantz och Filip Solsjö. Tomas Ahlberg har varit gruppens sekreterare. Stockholm i januari 2013 Johan Forssell Ordförande 8

9 Arbetssätt En viktig del i arbetet har varit att åstadkomma en bred delaktighet. Omfattande underlag och många synpunkter har samlats in genom medlemsmöten och en medlemsenkät, besök hos organisationer, samtal med företagare samt dialog med Stockholms stad. Arbetsgruppen vill rikta ett varmt tack till alla som på olika sätt bidragit till slutrapporten. Arbetsgruppens möten Flera möten har hållits med inbjudna gäster för att belysa tillväxtfrågorna ur olika perspektiv. Bland annat har följande personer deltagit: Elisabeth Thand Ringqvist, Företagarna Maria Rankka, Stockholms Handelskammare Thord Swedenhammar, Stadsledningskontoret Jerker Söderlind, City i Samverkan Li Jansson, Svenskt Näringsliv Anna Gissler och Thomas Andersson, Stockholm Business Region Inspel till gruppens arbete har också kommit från personer verksamma i ett antal företag i olika branscher. Medlemsenkät Ett antal tillväxtrelaterade frågor fanns i den enkät som Stockholmsförbundet genomförde under våren Bristen på bostäder, trafiksituationen och tillgången till välutbildad arbetskraft lyftes fram som de viktigaste utmaningarna för att Stockholm ska kunna växa. Fortsatt utbyggd kollektivtrafik var det vanligast förekommande svaret på frågan hur tillväxten ska kunna ske i större samklang med vår miljö. 9

10 Öppet medlemsmöte Som avslutning på vårterminens verksamhet hölls ett öppet möte på Blå Hörnet dit medlemmar ur stadens föreningar var inbjudna till att diskutera viktiga tillväxtfrågor i Stockholm. Ett fyrtiotal personer deltog under en närmare tre timmar lång diskussion om bland annat skattelättnader för företagare, mentorskap för yngre företagare, utbyggnad av kollektivtrafiken, olika utbildningssatsningar samt åtgärder för fler studentbostäder. Inspel från partiföreningar Under höstterminen har arbetsgruppen besökt olika partiföreningar i staden för att lyssna och samla inspel till det fortsatta arbetet. Några av föreningarna har varit Kungsholmen, Sankt Göran, Essingen, Skarpnäck och Söderföreningarna. Rapporter Stockholms handelskammare, Företagarna och Svenskt Näringsliv presenterar regelbundet olika rankingar om hur kommuner arbetar med olika tillväxtfrågor. PwC utarbetar årligen rapporten Cities of Opportunity där tillväxtbegreppet belyses ur olika perspektiv. Världsnaturfonden publicerar vartannat år förslag om hur städer kan bli mer långsiktigt hållbara. Arbetsgruppen har tagit del av dessa och andra rapporter i sitt arbete. Avgränsningar Fokus för arbetet har varit hur Stockholms lokala tillväxtarbete kan utvecklas. Förslagen ska i möjligaste mån rymmas inom ramen för ett valmanifest på kommunal nivå. Samtidigt är flera av Stockholms tillväxtutmaningar mer nationella till sin karaktär. Svaren på dessa finns snarare att söka i Sveriges riksdag än i Stockholms stadshus. Ett exempel är bostadsbristen som drabbar Stockholm men i viss grad har sin bakgrund i lagstiftning och nationella normer. Skattesystemets utformning, lagar som styr arbetsmarknadens funktionssätt och skolans läroplan är andra exempel. Vidare har arbetsgruppen haft som ambition att identifiera politiska förslag som inte tidigare lagts. Det medför att åtgärder som kan vara nog så betydelsefulla men som redan är i genomförande eller har presenterats, inte återfinns i rapporten. 10

11 Stockholm - den ledande tillväxtregionen i Europa Året är Platsen är Stockholm. Under de senaste tio åren har stadens utveckling accelererat. Stockholm upplevs inte längre som den där - förvisso spännande - men ändå avlägset placerade orten i norr. Idag har staden vuxit till att bli ett nav i Europa för näringsliv, nya innovationer och kreativitet. Stockholm nämns till och med som den ledande tillväxtregionen i hela Europa. Framgångarna har rönt intresse långt utanför kommungränserna. Nyligen utsågs Stockholm till nr 1 av de huvudstäder i Europa som utvärderas i den internationella undersökningen Cities of Opportunity. Därmed har vi klättrat förbi både London och Paris. Många saker har spelat roll för att göra framgångarna möjliga. En viktig faktor är att staden har fortsatt att växa. Idag bor nästan exakt en miljon människor i Stockholms stad, vilket motsvarar en ökning under den gångna tioårsperioden med fler än människor. För att möta inflyttningen har ett flertal nya stadsdelar vuxit fram. I centrum har centralstationens tidigare bangård täckts över och skapat plats för ett helt nytt Västra City. Norra Djurgårdsstaden är en etablerad stadsdel med närmare hyres- respektive bostadsrätter. En bit söderut har den nya stadsdelen Söderstaden knutit samman Slakthusområdet med Globen och Gullmarsplan. Upprustningen av flera miljonprogramsområden har kommit långt och har bland annat gjort Tensta, Rinkeby och Skärholmen till attraktiva stadsdelar för bostäder och företagande. De nya stadsdelarna karakteriseras av ett myllrande stadsliv där bostäder blandas med caféer, affärer, skolor och arbetsplatser om vartannat. Borta är känslan av vissa områden som ödsliga och otrygga efter arbetsdagens slut. Samtidigt har det blivit allt vanligare att redan existerande bostadsbestånd förtätas. På flera håll har gränsen mellan innerstad och förort helt suddats ut. 11

12 En ökad takt i byggandet och förändrade regler på bostadsmarknaden har gjort det lättare att finna bostad. När reglerna för privatuthyrning gjordes mer förmånliga blev det också allt vanligare att lägenheter i innerstaden började hyras ut. Stockholmarna läser inte längre om arbetstagare som måste tacka nej till jobberbjudanden på grund av svårigheter att hitta bostad. Parallellt med bostadsbyggandet har en kraftfull satsning skett på nya kommunikationer. För tio år sedan hotades Stockholms tillväxtplaner av en tilltagande trafikinfarkt, men sedan Förbifarten slutfördes står trafiken inte längre stilla på Essingeleden. Innerstadens luftkvalitet har förbättrats avsevärt när färre människor behöver köra bil rakt igenom staden. Trots färdigställandet av Förbifart Stockholm är det kollektivtrafiken som vuxit mest i betydelse. Tunnelbanan har byggts ut samtidigt som Citybanan, Spårväg City, Spårväg Syd och Mälarbanan blivit naturliga inslag i de flesta pendlares vardag. Nya tvärbanor har tagits i bruk från såväl Hammarby Sjöstad som Solna och Kista. Ett nytt inslag i stadsbilden är båtpendlingen, som har vuxit markant de senaste åren. Den har snabbt blivit mycket uppskattad tack vare både snabbheten och den trevliga början på arbetsdagen. Bromma flygplats finns kvar samtidigt som Arlanda har fått ett flertal nya direktlinjer till Europa och längre ut i världen. Trots sin placering uppe i norr börjar Stockholmsregionen upplevas som en del av Europas kärna. Mycket har hänt de senaste åren i Stockholms näringsliv. Inom flera snabbväxande branscher innehar staden ledartröjan. I Kista har klustret av företag inom informations- och kommunikationsteknik (ICT) fortsatt att växa. En bit därifrån i Hagastaden har Life science, samlingsbegreppet för vetenskaper som syftar till att förbättra liv och hälsa, fått ordentlig draghjälp av Nya Karolinska Solna. Få trodde nog att dataspelsbranschen med centrum på Södermalm, skulle kunna växa så mycket på bara tio år. På andra sidan staden har ett helt nytt kluster vuxit fram med såväl utländska som svenska företag verksamma inom miljötekniksektorn. Allt fler använder till och med benämningen Sustainable valley på området intill Norra Djurgårdsstaden. Stockholm har stärkt sin profil som en storstad i världsklass vad gäller hållbarhet. Utgångspunkten för hållbar tillväxt i Stockholm är övertygelsen om att ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt i grunden är mycket positivt. 12

13 Samtidigt ställer det stora krav på till exempel infrastruktur, bostäder och att ta till vara miljömässiga värden. Följden har bland annat blivit att nya stadsdelar fått stränga utsläppskrav, utbyggnaden av infartsparkeringar snabbats på och att fler avfallsanläggningar skapats. Samtidigt som nya branscher växer fram, finns en insikt om att alla företag kan utvecklas med rätt förutsättningar. Flera av stadens mest snabbväxande företag återfinns inom mer traditionella branscher, exempelvis caféer, cykelaffärer och hemserviceföretag. En förklaring är att stadens tillståndsgivning blivit snabbare. En annan att småföretagare och kommunala tjänstemän numera upplever att de talar samma språk istället för att tala förbi varandra. Stockholms stads årliga företagsbokslut var unikt när det presenterades för tio år sedan, men är idag etablerat i många andra kommuner. Vid sidan av de mer klassiska tillväxtfaktorerna har frågan om goda levnadsvillkor blivit allt viktigare. Stockholm kan måhända inte konkurrera med pulsen i New York eller med Londons stora nöjesutbud, men närheten till natur och vatten lyfts fram av många som sökt sig hit. Även en hög kvalitet i viktiga välfärdsverksamheter, ett rikt kulturellt utbud och en öppen atmosfär har spelat roll. Individklimatet har dessutom förbättrats av att ytterligare skattelättnader genomförts på arbete och entreprenörskap. Ett prioriterat område har varit att ge Stockholms skolor ett resultatmässigt lyft. Förskolan har byggts ut samtidigt som Stockholms stad numera uppvisar de bästa skolresultaten i Sverige. Lika glädjande är att satsningen på mer entreprenörskap och samverkan med näringslivet inneburit att fler studenter än någonsin startar egna företag. Fler än tidigare väljer dessutom att studera vidare på universitet och högskola. Den framtida kompetensförsörjningen är fortfarande en stor utmaning för Stockholm, men ökad inflyttning och bättre skolor har förbättrat framtidsutsikterna. När tioårsperioden ska summeras är det övergripande intrycket att framtidstron har stärkts i Stockholm. Särskilt viktigt är att staden känns mer sammanhållen än tidigare. Känslan av att tillväxtkraften bara finns i några få områden har gradvis försvunnit. Utanförskapet har stadigt minskat genom kloka satsningar på skola och lärlingsprogram, lokalt samarbete med näringslivet och en starkare arbetslinje. Det här är vad som skett på tio år. Nästa anhalt är Vid den tidpunkten ska Stockholm inte bara vara bäst i Europa. Då ska Stockholm vara i världsklass. 13

14 Utmaningar Företagsamheten har vuxit fram under lång tid. I början av 1900-talet blir Stockholm centrum för många företagsetableringar. Huvudkontor flyttar till huvudstaden och dess omedelbara närhet. Aga satsar på gasutvinning och distribution på Lidingö. Atlas Copco lokaliserar sina industrilokaler till Nacka och här utvecklas anläggnings- och gruvutrustning. Ericsson, världens största telekombolag, etablerar sitt huvudkontor vid Telefonplan. Hand i hand med utvecklingen har Stockholms befolkning vuxit. Att människor söker sig till vår stad beskrivs ibland som ett problem. I grund och botten är det dock alltid mycket positivt att människor uppskattar Stockholms attraktionskraft. Fler invånare underlättar för företag att hitta rätt kompetens och skapar bättre förutsättningar för nya idéer att växa fram, vilket ger en större hemmamarknad där nya produkter kan utvecklas. Samtidigt innebär hög inflyttning inte med automatik att en stad utvecklas fördelaktigt. Många städer har inte lyckats möta tillväxtutmaningarna, utan har till slut stagnerat som följd. Tillväxten behöver ske på ett sätt som är långsiktigt hållbart både för människor och natur. Kommunikationer måste byggas ut för att klara av befolkningsökningen och var ska alla människor bo någonstans? Stockholm har de senaste åren mottagit flera internationella utmärkelser för sitt arbete med tillväxtfrågor. Konsultföretaget PwC sammanställer varje år en rapport kallad Cities of Opportunity. Den väger samman ett 60-tal faktorer inom tio områden. I rapporten för 2012 hamnar Stockholm på en femteplats bland 27 storstäder världen över. När det gäller till exempel innovation rankas Stockholm på första plats. Detsamma gäller för livskvalitet. På minussidan återfinns en mindre flexibel arbetsmarknad, höga skatter på arbete och relativt få flygavgångar. Samtidigt ökar den globala konkurrensen. Många större koncerner väljer inte längre mellan olika orter i Sverige när de ska förlägga en verksamhet. Numera står valet snarare mellan Stockholm och andra huvudstäder i Europa. Stockholm har förvisso byggt upp en stark position, men det finns fortsatt flera områden där resultaten inte är tillräckligt bra. Parallellt växer medvetenheten i övriga Europa om att konkurrenskraften behöver stärkas. 14

15 Mot den bakgrunden har arbetsgruppen identifierat fem utmaningar av särskild vikt för Stockholms framtida tillväxt. Vi lever inte tillräckligt hållbart Den snabba urbaniseringen som nu pågår globalt ställer även krav på Stockholm att anpassa utvecklingen för att möta de klimatförändringar som är i antågande. En utmaning här liksom i andra städer, är att ställa om stadens verksamheter så att vi kan bidra till målet att leva utan nettoutsläpp av växthusgaser. Följderna kan inte isoleras till en enskild reform, utan påverkar en lång rad olika samhällsområden. IG att så många lämnar skolan med IG Företag i världsklass förutsätter medarbetare i världsklass. De kommande åren har Stockholm ett omfattande kompetensbehov. Våra skolor är avgörande för att rätt kompetenser ska finnas tillgängliga på arbetsmarknaden. Ändå lämnar för många elever grundskolan utan fullständiga betyg. I Stockholms kommun återfinns 67 kommunala högstadieskolor. I 17 av dessa är gymnasiebehörigheten lägre än 70 procent. Samtidigt ser vi stora betygsskillnader mellan såväl olika skolor som elever. Bristande attityder till företagande En ofta citerad undersökning är Svenskt Näringsliv årliga ranking av hur företagsklimatet utvecklas i landets totalt 290 kommuner. I rankingen har Stockholm klättrat från plats 94 år 2007 till plats 23 år Betygen är godkända men däremot inte fullt lika höga på de områden som baseras på olika enkätfrågor. Dessa gäller exempelvis kommunens service till företagen där Stockholm placerar sig på plats 120 av landets 290 kommuner. Placeringen är även lägre för tillämpning av lagar och regler (plats 134), tillgång till kompetens (plats 41), skolans attityder (plats 132), samt kommunala tjänstemäns attityder (plats 123). 15

16 Trångt i Stockholmstrafiken I en växande stad ökar behovet av transporter. Alla nya och gamla invånare behöver kunna förflytta sig smidigt och miljövänligt från bostaden till arbetsplatsen, skolan, affären och andra platser. Stora investeringar har gjorts, men fortfarande finns kapacitetsproblem både på vägar och spår. Brister i transportinfrastrukturen gör också att det är svårt att planera för nya bostäder i vissa områden. Samtidigt undviker många företag att etablera sig där kommunikationerna inte upplevs som tillräckligt bra. Ingen tillväxt utan tak över huvudet Enligt Stockholms stads bostadsförmedling är kötiden till en lägenhet i innerstaden i snitt fyra till sju år. I många andra europeiska storstäder kan man hitta hyreskontrakt till förstahandsboende inom loppet av ett par veckor. Därmed riskerar vi att duktiga studenter, toppforskare och nyckelspelare i näringslivet tackar nej till jobb- och utbildningserbjudanden för att de inte har någonstans att bo. 16

17 Kompetensförsörjning för en växande huvudstad Stockholm står inför en betydande utmaning att lyckas hitta rätt kompetenser för att möta behoven från ett växande näringsliv. Paradoxalt nog står samtidigt många helt utanför arbetsmarknaden. Nyckeln till att trygga kompetensförsörjningen finns i skolan. Där läggs mycket av grunden till såväl arbetsliv, kreativitet som nya innovationer. Reformer på skolområdet är därför inte enbart en välfärdsfråga, utan i lika hög grad en satsning på ökad tillväxt. När skolan inte uppfyller sitt kunskapsuppdrag syns följderna på arbetsmarknaden i form av arbetslöshet och utanförskap. Kvaliteten i skolan behöver stärkas och samarbetet med näringslivet utvecklas för att stimulera till ökat entreprenörskap. För att minska risken för utanförskap behöver, Svenska för Invandrare (SFI), utvecklas till att bli en dörröppnare till jobb. Universiteten och högskolorna spelar en avgörande roll för tillväxten i Stockholm. Goda miljöer för innovationer kan underlättas genom till exempel inkubatorer som är knutna till universitet och näringsliv. Tillväxten börjar i klassrummet Alla elever i Stockholm ska ha tillgång till bra skolor, oavsett vem man är eller var man bor. Ett orosmoln är dock bristen på skollokaler på grund av en kraftig befolkningstillväxt. Det skapar missnöje hos många familjer och försvårar därtill för en uthållig tillväxt. Samtidigt kan konstateras att situationen ser mycket olika ut mellan stadens olika delar. Befolkningstillväxten innebär att det kommer bli nödvändigt att genomföra en mycket stor utbyggnad av grundskolan i Stockholm. I flera områden kommer dessutom antalet förskoleplatser behöva öka. Mer företagsamhet i skolan Stockholm behöver fler invånare som redan i unga år får upp ögonen för entreprenörskapets möjligheter. Skolan har en viktig roll i att informera om vad det innebär att vara företagare. Ung Företagsamhet (UF) gör betydelsefulla insatser 17

18 för att få gymnasieelever att våga tänka nytt och utveckla sina olika affärsidéer. Undersökningar visar att närmare var fjärde UF-elev startar företag i vuxen ålder. Stockholms stad bör ha som målsättning att fler elever i ska delta i Ung Företagsamhets verksamhet. Bättre samarbete mellan näringsliv och skola Utöver UF-verksamheten vore det positivt om fler skolor i Stockholm inledde olika samarbetsprojekt med det lokala näringslivet. Sådana kan röra allt från deltagande i undervisningen kring hur arbetslivet fungerar, till att hitta praktikplatser och sommarjobb hos lokala företagare. När skolan ser vad näringslivet behöver kan också kvaliteten höjas på utbildningen genom att anpassas mer utifrån företagens önskemål och behov. Utveckla och skapa nya lärlingsutbildningar Tröskeln för att komma in på arbetsmarknaden måste sänkas. Stockholms stad bör utveckla lärlingskonceptet genom att företag med behov att anställa arbetskraft matchas noggrant med arbetssökanden, exempelvis inom jobbtorg eller arbetsförmedlingen. Lärlingen får genomgå en skräddarsydd lärlingsutbildning om ca 20 veckor inriktad mot företagens behov. Erfarenheter från motsvarande försök i bland andra Värmland visar på en anställningsprocent över tid på 85 procent. En viktig faktor för att lyckas är att företagen och dess organisationer själva deltar i att identifiera de medverkande. Sustainable Valley För ett drygt decennium sedan utnämndes Stockholm internationellt som en utmanare till Silicon Valley. Tack vare telekomföretagen växte Stockholm och Kista fram som ett av de ledande, mest kreativa IT-klustren i världen. Erfarenheterna från den resan utgör en bra grund för att positionera Stockholm som den mest kreativa och belönande platsen för hållbart företagande och miljöteknik. Stockholm skulle genom ett Sustainable Valley kunna bli ett internationellt nav inom teknikutvecklingen för miljöteknik. Arbetet bör ske i samarbete med forskningen som bedrivs vid Stockholmsregionens universitet och högskolor och i nära symbios med nätverk som 18

19 Klimatpakten och Hagainitiativet kan Stockholm, i samband med bygget av Norra Djurgårdsstaden erbjuda en spännande miljö, unika nätverk och både verkliga och virtuella miljöer för utveckling av morgondagens globala lösningar. Stockholms engagemang inom Norra Djurgårdsstaden Innovation ska främja utveckling och tillämpning av svensk miljöteknik och systemlösningar för hållbar stadsutveckling i området. Detta koncept kan utvecklas ytterligare för att skapa ännu bättre möjligheter för såväl internationella storföretag som nya entreprenörer att etablera sig i Stockholm för forskning och utveckling inom miljöteknik. Attrahera världens främsta studenter För regionens konkurrenskraft är det viktigt att attrahera såväl svenska som utländska studenter och forskare som sedan vill bo kvar i Stockholm. För att kunna attrahera de duktigaste talangerna måste livsmiljön förbättras betydligt, särskilt när det gäller bostadsmarknaden för studenter. På sikt bör ytterligare minst ett campusområde skapas i Stockholm, liksom nya studentbostadsområden. Skapa fler attraktiva miljöer Stockholms läns landsting beräknar att staden kommer att sakna högutbildade år Dragkampen kommer att bli hård om att attrahera personer som ofta har den internationella arenan som spelfält. Staden behöver arbeta mer med att skapa nya innovativa och kreativa miljöer som dels kan attrahera talangfulla personer och företag, dels kan locka till sig nödvändigt riskkapital som särskilt behövs i tidiga skeden. Samarbeten mellan näringsliv, staden, forskning och offentliga aktörer kan stärkas ytterligare ur denna aspekt. Världens bästa stad att leva i Företagsklimatet är alltjämt viktigt, men idag krävs också ett individklimat i världsklass. Här inryms till exempel pendlingstider, tillgång till bostäder, välfungerade välfärdsverksamheter, god närmiljö samt rikligt utbud av kultur, nöjen, restauranger och andra fritidsaktiviteter. Det är viktigt att Stockholm ser satsningar på dessa områden som investeringar i tillväxt, samt vårdar sin redan starka position på området. 19

20 Ett företagsklimat i världsklass Den som startar en affärsverksamhet i Stockholm ska mötas av både kreativitet och en mångfald av branscher. Under de senaste decennierna har en lång rad internationella koncerner valt att förlägga sin verksamhet här. Vi behöver fler som drar nytta av den kompetens som finns samlad i Stockholmsregionen. Samtidigt ska tillväxtmöjligheterna även hos mindre företag alltid tas till vara. I Stockholm ska varje företag, litet som stort, behandlas som ett potentiellt tillväxtföretag. För att utveckla Stockholms företagsklimat behöver ett flertal åtgärder vidtas på olika nivåer. Till skillnad från flera av Stockholms konkurrenter, har företag som startas i Sverige ingen stor hemmamarknad att luta sig mot. Det ställer krav på att lyckas internationalisera nystartade innovativa företag. Tillgång till riskkapital är en viktig faktor i sammanhanget. På det lokala planet kan staden utveckla sin service på en rad punkter. Servicegarantier för tillståndsgivning Att söka tillstånd kan vara en tungrodd process. När en ansökan lämnas in finns det ofta en osäkerhet om hur lång tid behandlingen ska ta. Ett undantag är den nya plan- och bygglagen som innebär att den som ansöker om bygglov ska få svar senast inom tio veckor. Lagen ger dock inte möjlighet att få någon kompensation av kommuner som inte uppfyller lagens krav. På övriga områden finns inte motsvarande lagstadgade krav på handläggningstider. Ett led i att utveckla servicen till småföretag bör vara att utfästa servicegarantier kopplade till olika tillsynsområden. Det företag som söker ett tillstånd i Stockholms kommun ska kunna räkna med att få besked inom en viss tid. Exempel på sådana tillstånd är markupplåtelser, serveringstillstånd, miljö- och hälsoskyddstillsyn samt brandtillsyn. Servicegarantierna kan även gälla olika former av tillsyn, rådgivning samt återkoppling till företagaren. En ordentlig genomlysning bör göras i syfte att införa kommunala servicegarantier på många fler områden. Den lagstiftade garanti på maximalt tio veckor som idag finns kopplat till bygglovsansökningar bör i Stockholm ersättas av en lokal servicegaranti med skärpt tidsgräns. Om garantin inte följs kan exempelvis avgiften för tillståndet eller lovet nedsättas eller utgå. 20

21 Tydliga målsättningar Även om ingen kan bestämma antalet nya företag som i framtiden ska startas eller hur många företag som ska anställa ytterligare en medarbetare, har stadens tillväxtarbete stor inverkan på utvecklingen. Kommunen bör därför identifiera ett antal olika mål kopplat till företagande och entreprenörskap för varje mandatperiod. Liknande målsättningar finns redan idag till exempel för hur många bostäder som ska byggas. Exempel på parametrar att utvärdera: Hur många nya företag som ska startas Hur många företagare som ska ges service Antalet företag som ska utvecklas från enmans- till flermansföretag Överlevnadsgraden efter tre år för nystartade företag Tillväxten i identifierade nyckelbranscher Tydliga målsättningar skulle ytterligare stärka kulturen i Stockholms stad, såväl hos medarbetare som politiskt förtroendevalda, att alltid göra sitt yttersta för att förbättra det lokala företagsklimatet. Företagsbokslut Stockholms arbete för ett företagsklimat i framkant sker på många olika områden. För att lyfta fram frågornas betydelse och underlätta dialogen om hur arbetet kan utvecklas, bör kommunen årligen presentera ett särskilt företagsbokslut. I bokslutet ska redovisas hur det lokala företagsklimatet utvecklats under året och hur kommunen verkat för att nå de uppställda målen. Som ett komplement till den statistiska uppföljningen bör Stockholms stad ta initiativ till egna kvalitativa undersökningar om hur företagare upplever företagsklimatet i kommunen. Utbildning i företagandets villkor Det är viktigt att företagare och kommunala tjänstemän upplever att de talar samma språk. Ett sätt att komma till rätta med de problem som har lyfts fram i olika undersökningar, är att stärka kunskaperna om företagandets villkor hos de förvaltningar som hanterar till exempel olika tillstånd och bygglov. I en dialog skulle företagare kunna berätta vad som är viktigt för dem när det gäller hantering av ärenden och andra förfrågningar. Allt i syfte att undvika onödig missförstånd framöver. 21

22 Utvecklad webbportal Det ska vara smidigt och lätt att driva företag i Stockholm. En god offentlig information och service är centralt för att företag ska kunna lägga mer tid på att utveckla sina verksamheter och mindre tid på myndighetskontakter. Idag erbjuder Stockholms stad en webbportal på adressen foretag.stockholm.se där man bland annat kan ansöka om serveringstillstånd och nyttoparkering. Portalen är ett bra verktyg för att snabbt hantera viss myndighetskontakt. Ändå finns potential att utveckla portalen på flera områden. Antalet e-tjänster riktat till företagare är fortfarande begränsat. Ambitionen måste vara att samtliga tjänster som idag kräver en skriftlig ansökan, ska gå att sköta via webbportalen. Lika centralt är att man som företagare kan följa sitt ärendes handläggning på nätet. Engelska som språk vid kontakt med förvaltningar Steget från affärsidé till att starta eget i Stockholm, ska vara kort. Många människor som bär på en affärsidé har inte nödvändigtvis vuxit upp i Sverige eller talar det svenska språket. Det kan ställa till med problem i kontakt med myndigheter och förvaltning. Av flera skäl är det inte rimligt att erbjuda service och handläggning på alla de språk som finns representerade i Stockholm. Däremot är det rimligt att engelska alltid kan användas som språk vid kontakt med förvaltningar inom Stockholms stad. Utbyggda företagslotsar Sedan ett antal år tillbaka finns det en företagslots i Stockholm. Systemet fungerar i stort sett väl men behöver byggas ut. Lotsen bör utöver att vid förfrågan erbjuda företagen information om vilka regler som gäller för deras verksamhet, även kunna ha en samordnande roll vid handläggningen av ett företags olika tillståndsärenden och vara pådrivande i beslutsprocessen. Lotsen ska också kunna erbjuda de företag som ska etablera eller utöka sin verksamhet att träffa ansvariga chefer och handläggare för olika verksamhetsområden för att kunna diskutera sitt ärende. Stockholms stad bör också kunna erbjuda de företag som ska etablera eller utöka sin verksamhet en samordnad handläggning av de tillstånd som krävs. Detta kan exempelvis ske genom lotsen. 22

23 Fler bostäder för sysselsättning och tillväxt Stockholm ska vara en trivsam, grön och tillgänglig stad. Med nuvarande projekteringar beräknas det bo omkring tre miljoner människor i Stockholms län år Det innebär att nya bostäder behöver byggas åt närmare en miljon människor över de kommande årtiondena. Ambitionsnivån behöver därför höjas. En verkningsfull politik innebär inte bara att ett stort antal bostäder behöver byggas utan också att det byggs olika typer av bostäder. Vi behöver dessutom fler studentbostäder. Det är viktigt för regionens konkurrenskraft att universiteten lyckas locka hit studenter och forskare som sedan vill stanna här. Under nästa mandatperiod bör målsättningen höjas för antalet nybyggda bostäder till över en fyraårsperiod. Det är en del i att uppfylla den långsiktiga ambitionen om bostäder åt en miljon människor. Nya stadsdelar i Stockholm De senaste åren har det satsats mycket på nya områden i de mer centrala delarna av Stockholm, så som Hammarby sjöstad och Norra Djurgårdsstaden. Många tidigare industriområden eller kontorskvarter har omvandlats till sammanhållna, blandade och levande områden med både bostäder, arbetsplatser, skolor och grönområden. Ett område som dock fortfarande präglas av ödslighet och mörker efter kontorstid är det runt Centralstationen och Klarabergsviadukten. Med en överdäckning och ombyggnad av den befintliga bangården skulle ett helt nytt stadsområde i form av Västra City kunna ta form. Genom en blandning av bostäder och arbetsplatser skulle ett helt annat liv kunna skapas i en del av Stockholms innerstad där många människor rör sig varje dag. Vi måste samtidigt fortsätta satsa på upprustningen av våra miljonprogramsområden. Vision Järva och Vision Söderort bör betraktas som pilotprojekt för ett än mer omfattande Vision Västerort med fokus på bostadsbyggande. 23

24 I detta bör bland annat Hässelby och Vällingby utvecklas och förtätas. Befintliga bostäder bör upprustas och mark anvisas för nyproduktion. Ambitionsnivån bör vara densamma som för Norra Djurgårdsstaden med hög trivsamhet och grönytefaktor samt miljötänkande. Blanda bostäder och kommersiell verksamhet Stockholms byggmönster har förändrats över tid. Under 1950-talet skapades den så kallade ABC-staden som kommit att prägla många delar av Stockholm. Med tiden följde utbyggnaden av de tydligt funktionsseparerade miljonprogramsområdena. Tanken var att man skulle bo på ett ställe, arbeta på ett annat och handla i ett tredje. När framtidens Stockholm byggs bör en bättre blandning mellan bostäder, skolor, arbetsplatser och kommersiell verksamhet eftersträvas. En tät och blandad stad skapar både trevligare atmosfär och bättre förutsättningar för kommersiell verksamhet. Staden kan underlätta denna utveckling på flera sätt. Ett exempel är att i högre grad ställa krav i byggloven på att skapa affärslokaler längst ned i nyproducerade bostadshus. Dessa kan sedan nyttjas som mindre butiker, caféer eller andra serviceinrättningar. Lokal översyn av PBL Byggnormer återfinns i plan- och bygglagen (PBL), plan- och byggförordningen och Boverkets byggregler. Detta kan kommunerna inte påverka. Den nya planoch bygglagen har dock inneburit förbättringar. Kommunerna bör följa upp sin tillämpning av denna och befintligheten av eventuella särkrav som utgör hinder för att bygga. Kravet i den nya plan- och bygglagen innebär att handläggningstiden för bygglovärenden ska vara tio veckor efter en komplett inkommen ansökan. Stockholms stad bör dock ha en högre ambitionsnivå än så. En undersökning om regelförenkligt på kommunal nivå genomförd 2010 av Näringslivets Regelnämnd, NNR, visar att det i Stockholm, för en viss typ av bygglovsansökan, tar 7-9 veckor för att få beviljat tillstånd medan det i andra kommuner tar omkring 1-3 veckor. Stockholms stad bör därför kategorisera olika ärendetyper för bygglov och införa handläggningsgarantier för dessa, exempelvis tre veckor för enklare ärenden och något längre för mer komplicerade ärenden. 24

25 Fler hållbara stadsdelar För att nå en vision om en huvudstad som växer uthålligt, bör staden i den fortsatta planeringen av staden uttalat arbeta mer med hållbara stadsdelsprofiler. Staden som landägare kan arbeta genom markanvisningsprocesser, markpriser och tomträttsavgälders nivåer, avgifter och kostnader för byggbolag samt miljökrav i exploateringsavtal. Med hållbara stadsdelar menar vi ett område som innehåller bland annat en klimatanpassad utom- och inomhusmiljö, energieffektiva byggnader med förnybar energi och smarta elnät, kretslopp för vatten, avfall och energi. Samtidigt måste det finnas en mångfald av hållbara transporter: till exempel utbyggda cykelbanor, kollektivtrafik och möjlighet att ladda elbilar. I en hållbar stadsdel ska koldioxidutsläppen understiga 1,5 ton per person år Den ska i princip vara fossilbränslefri och klimatanpassad med färre p-platser och många cykelplatser. Detta kräver en nära samverkan mellan staden, byggbolag, arkitekter och entreprenörer. Bygglov och förtätning Stockholm är en attraktiv stad där många vill bo. Det ställer krav på att använda ytor på ett effektivt sätt. Hammarby sjöstad, Norra Djurgårdsstaden, Järva och Liljeholmen är föredömen i det perspektivet. Vi ser positivt på sammanhållande stadsdelar i Stockholm, med tät bebyggelse, hög trivsamhet, stort miljötänkande samt hög grönytefaktor. De pågående program-, plan- och utredningsarbetena för hur en fortsatt förtätning och nybyggnation kan ske i närförort och ytterstaden behöver påskyndas. Nya återvinningscentraler Varje dag slänger stadens invånare tonvis med avfallsprodukter. Glädjande nog återvinns mycket och blir till nya produkter, men alltför mycket av avfallet tas inte omhand på rätt sätt. En anledning är att det för många, särskilt i stadens centrala delar, kan uppfattas som för långt att transportera avfallet till de återvinningscentraler som finns. Fler återvinningscentraler behövs därför i Stockholm där man kan lämna grov- och elavfall samt farligt avfall. 25

26 Klimatsmarta kommunikationer för en grönare stad I takt med att Stockholms växer med två fullsatta SL-bussar om dagen, kommer alltfler invånare att behöva ta sig fram och tillbaka till arbetsplatser, skolan och bostaden. Ett växande näringsliv ställer krav på smarta logistiklösningar, inte minst när nya stadsdelar med blandad bebyggelse växer fram. För att Stockholm ska kunna fortsätta utvecklas på ett hållbart sätt behöver vi en genomtänkt infrastruktur där såväl människor som varor kan förflyttas på ett miljövänligt sätt. Vårt bidrag till en hållbar utveckling handlar inte minst om att understödja klimatsmarta lösningar som kan ge oss en förbättrad luft och en utsläppssnål innerstad. Höga krav ställs på en snabb utbyggnad av kollektivtrafiken när det gäller miljövänliga busslinjer, tvärbanelinjer, tunnelbanelinjer, pendeltåg och spårväg city. Det behövs också fler tvärförbindelser för att till exempel transportera sig mellan tunnelbanelinjerna på ett snabbt och smidigt sätt. Nya cykelbanor och nya transporter över vatten kommer att spela en viktig roll för att öka framkomligheten och minska miljöbelastningen. Satsning på båtpendling Stockholm, som ibland också kallas för Nordens Venedig, bör bättre ta tillvara de goda förutsättningar som finns för att utnyttja transportmöjligheterna över vatten. Fördelen med att använda sjöfart som transportslag är att den fungerar bra med stöd av en lite mindre omfattande infrastruktur. Arbetspendling till sjöss är även ett miljövänligt och charmigt sätt att förflytta sig på och kan fungera utmärkt som ett komplement till övrig kollektivtrafik. För att en utvecklad arbetspendling med båt ska bli lyckad krävs att vissa förutsättningar uppfylls. Några framgångsfaktorer är bland annat regelbundna avgångar i rusningstider, snabbgående pendelbåtar, centrala på- och avstigningsplatser som gärna ligger i anslutning till knytpunkter för annan kollektivtrafik och att SL-kortet kan utnyttjas för transporterna. Med arbetsvänliga båtpendlingstider kommer fler resenärer att ställa bilen hemma på morgonen. 26

27 Bättre förutsättningar för cykeln Idag är cykel ett populärt, miljövänligt och smidigt sätt att ta sig fram på. Arbetspendling med cykel är därför ett viktigt inslag i Stockholms framtida hållbara stadsutveckling. Närmare cyklister rör sig varje dag i innerstaden, enligt Stockholms Handelskammare. Stockholms stad bör därför intensifiera arbetet med att bygga ut och säkra cykelbanorna så att man lätt kan transportera sig under alla tider på dygnet och alla tider på året. Dessa cykelstråk kan med fördel läggas en bit från vägen för att undvika annan trafik. För att skapa bättre framkomlighet bör särskilda expressbanor skapas där cyklister kan färdas i högre hastigheter utan risk att köra på andra medtrafikanter. Andra välkomna åtgärder vore att installera cykelpumpar på fler lättåtkomliga ställen och att namnge cykelstråken så att man vet vilka vägar som leder fram till exempelvis city. Det bör även vara möjligt att på ett säkert och enkelt sätt kunna parkera sin cykel, såväl inne i staden som ute vid olika sorters infartsparkeringar. För de som inte har cykel bör fler hyrcyklar finnas tillgängliga på olika platser. Utbyggd kollektivtrafik För att Stockholm ska kunna växa uthålligt behövs en ordentlig utbyggnad av kollektivtrafiken avseende buss-, tvärbane- och tunnelbanelinjer samt pendeltåg och spårväg. Därtill ställs krav på nya tvärförbindelser för att till exempel transportera sig mellan tunnelbanelinjerna på ett snabbt och smidigt sätt. Allteftersom staden får fler invånare som bor längre ut från city men ändå jobbar i stadens centrum behöver Stockholm även en förbättrad framkomlighet på vägarna genom ett utbyggt vägnät. Bland annat saknas förbifarter, som också måste kompletteras med en fungerande ringled så att tung trafik inte tvingas trafikera citykärnan i onödan. Vägtrafiken kan förbättras genom åtgärder som att göra körfält bredare, avdela körfält för bussar och använda sig av trafiksignaler som prioriterar kollektivtrafiken. Nya infartsparkeringar Bilen kommer att behövas även framöver i Stockholm, men det bör skapas bättre och fler alternativ till att använda den. Men för att alla ska ha möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken behöver den göras mer tillgänglig. Fler infarts- 27

28 parkeringar bör uppföras där man kan ställa bilen för att åka resterande del av resan kollektivt. Idag erbjuder Stockholm Parkering 21 infartsparkeringar varav man kan stå kostnadsfritt på sju av dem under förutsättning att man använder sitt SL-kort. Fler infartsparkeringar och fler som kan nyttjas med SL-kortet, skulle underlätta för stockholmarna att leva mer miljövänligt samt spara tid och pengar. Dessa infartsparkeringar bör också kunna utrustas med laddstationer för elbilar. Underlätta för miljöbilar och bilpooler När Stockholm stad ser över sina parkeringar bör plats avsättas för fler parkeringsplatser för miljöbilar och bilpooler så att dessa kan garanteras en plats i närheten av bostaden. Laddstationer för elbilar bör finnas på parkeringarna. Miljöbilar bör dessutom kunna få rabatterad avgift eller parkera gratis. Detta skulle bland annat kunna motivera fler personer att använda sig av bilpooler. Fler direktlinjer till och från Arlanda Den framtida utvecklingen för Arlanda med fler direktlinjer är avgörande för Stockholms attraktivitet och möjlighet till fortsatt tillväxt i en global konkurrens. Staden måste värna de globala kontaktnäten och tillgängligheten för utländska turister, forskare, entreprenörer och andra besökare. En större tillgänglighet underlättar även för en växande besöksnäring samt för fler företag och fler investeringar i Stockholm. I en rapport från Länsstyrelsens konstateras att tio nya direktlinjer skulle generera stora vinster för passagerarna i form av kortare restider och fler möjliga destinationer. Det skulle också bidra till regionens tillväxt till ett värde motsvarande ungefär en halv miljard kronor i produktion. De destinationer som analyserats är bland andra San Francisco i USA, Shanghai i Kina och Sao Paolo i Brasilien. För att kunna öka antalet direktlinjer bör bland annat den service som erbjuds flygbolagen på Arlanda och de priser/avgifter som tas ut ses över. Ytterligare resurser måste satsas på marknadsföring av destination Stockholm och ett helhetsgrepp tas kring ruttutvecklingen på Arlanda. Det är också viktigt att Arlanda får nödvändiga miljötillstånd för att kunna möjliggöra en sådan expansion. 28

29

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

STOC K HOLM S S O PPAN

STOC K HOLM S S O PPAN STOC K HOLM S S O PPAN SAMVERKAN FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver mer samverkan Stockholmssoppan är ett samarbete mellan sju näringslivs- och fackliga organisationer som sedan år 2000 samarbetar

Läs mer

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag Södertälje behöver fler företag Sex lokala och sex nationella förslag för entreprenörskap och ökat företagande Södertälje har ett starkt näringsliv. Södertälje motsvarar till antalet invånare knappt 1

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen

5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen Näringslivet i Järfälla idag 5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen Branscher Företagstjänster, parti- och detaljhandel

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Ett starkt Stockholm där alla kan växa. Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm

Ett starkt Stockholm där alla kan växa. Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm Ett starkt Stockholm där alla kan växa Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm Augusti 2010 Fyra år med Allians för Stockholm Vi kan konstatera att Stockholm har blivit bättre

Läs mer

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder 243 studentlägenheter. Investeringsutgift 440 mnkr. Inflyttning slutet av 2016. Fd. S:t Görans Gymnasium. Blåklassad byggnad. Unika arkitektoniska kvaliteter.

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

Föregångsstaden Stockholm. 28 moderata idéer för fler jobb och företag i Stockholm

Föregångsstaden Stockholm. 28 moderata idéer för fler jobb och företag i Stockholm Föregångsstaden Stockholm 28 moderata idéer för fler jobb och företag i Stockholm September 2010 Förord Entreprenörer drivs av lusten att göra saker på sitt eget sätt. De vill anställa fler personer, men

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Att lyckas iväst. För dig som funderar på att etablera ditt företag i Hässelby eller Vällingby. broschyrtryck.indd 1 2010-03-10 22.

Att lyckas iväst. För dig som funderar på att etablera ditt företag i Hässelby eller Vällingby. broschyrtryck.indd 1 2010-03-10 22. Att lyckas iväst För dig som funderar på att etablera ditt företag i Hässelby eller Vällingby broschyrtryck.indd 1 2010-03-10 22.57 Välkommen till Hässelby-Vällingby! Hässelby-Vällingby ligger i den västra

Läs mer

Så tycker företagarna om Stockholm. Sammanställning av Stockholm Business Regions företagsbesök 2009

Så tycker företagarna om Stockholm. Sammanställning av Stockholm Business Regions företagsbesök 2009 Så tycker företagarna om Stockholm Sammanställning av Stockholm Business Regions företagsbesök 2009 Innehållsförteckning Så tycker företagarna om Stockholm... 1 Sammanställning av Stockholm Business Regions

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN

STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN STADSLEDNINGSKONTORET SID 1 (6) 2008-12-03 pm STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN Bakgrund På bara några månader har världsekonomin gått in i en markant lågkonjunktur. Hittills har

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Kort om Riksbyggen Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostadsrättsföreningarna Antal anställda ca 2

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema:

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Hur ser företagandet ut i Söderort och hur kan vi utveckla det? Här en sammanfattning av vad som sas av medverkande i Gilla Söderort

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Pressmeddelande. Ny start för Malmö! 2013-06-12

Pressmeddelande. Ny start för Malmö! 2013-06-12 Pressmeddelande 2013-06-12 Ny start för Malmö! Idag presenterar Moderaterna i Malmö sin budget för verksamhetsåret 2014. Moderaterna föreslår skarpa satsningar för att förbättra skolan, arbetsmarknaden

Läs mer

Flytten som ställdes in Statliga myndigheter vart kan de flytta? 2015-03-13

Flytten som ställdes in Statliga myndigheter vart kan de flytta? 2015-03-13 Flytten som ställdes in Statliga myndigheter vart kan de flytta? 2015-03-13 Inledning I Sverige har det funnits en politisk ambition om att flytta statliga myndigheter ut i landet. En rad sådana myndighetsflyttar

Läs mer

Jobbpolitik för ett växande Skellefteå

Jobbpolitik för ett växande Skellefteå Jobbpolitik för ett växande Skellefteå Inledning Jobben är grunden till ett Skellefteå som växer och utvecklas. Genom arbete och egen försörjning stärks människors självkänsla, men även samhällets sammanhållning

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY 2015-06-10 Antagen av Kommunfullmäktige 2015.407.140 KS 162/2015 1(5) Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi?

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? Maj 2012 Lotta Olsson Lotta Finstorp Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 JOBBEN MÅSTE BLI FLER HUR GÖR VI?... 5 HUR MÅR SVENSK ARBETSMARKNAD?...

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer

Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer malmö Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Fler jobb i Västerås med växande företag

Fler jobb i Västerås med växande företag Fler jobb i Västerås med växande företag Västeråsmoderaternas jobb- och näringslivsprogram för 2014-2018 1 Inledning Detta är Västeråsmoderaternas program för att fler västeråsare ska ha ett arbete. Företag

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 NORDICFORUM TORSHAMNSGATAN 35 & 39 2 OM NORDICFORUM Kraftig tillväxt, idérikedom och gemensamma mål. nordicforum erbjuder de förutsättningar

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen?

Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen? VALINFORMATION FRÅN ALLIANSEN I MJÖLBY KOMMUN Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen? Inom Alliansen tror vi på varje människas drivkraft att vilja fatta egna beslut och ta ansvar för sina val

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer