Stockholmskommissionen Politikutveckling i Stockholm stad TILLVÄXT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stockholmskommissionen Politikutveckling i Stockholm stad 2012-2013 TILLVÄXT"

Transkript

1 Stockholmskommissionen Politikutveckling i Stockholm stad TILLVÄXT Foto: JONNA THOMASSON

2 Förord I januari 2012 beslutade förbundsstyrelsen för Nya Moderaterna i Stockholm stad att starta Stockholmskommissionen. Arbetet har drivits i fyra grupper: Tid, Tillväxt, Tillit och Trygghet. Dessa teman har sin bakgrund i den valanalys som gjordes efter valet Moderaterna fick då förtroendet att leda Stockholm i fyra år till. Samtidigt backade partiet jämfört med föregående val. En närmare analys av valresultatet visade på ett starkt stöd i frågor som jobb, ekonomi och infrastruktur. Däremot var tilltron till Moderaterna lägre i frågor som skola, sjukvård, äldreomsorg och miljö. En viktig slutsats av valanalysen var att politiken måste förnyas och utvecklas om Moderaterna i Stockholm ska ha möjlighet att vinna fler människors förtroende i nästa val. Det handlar om både långsiktigare samhällsproblem och problem som människor upplever i sin vardag. I direktiven till Stockholmskommissionen efterfrågas följaktligen både visioner det vill säga idéer om hur Stockholm bör utvecklas på längre sikt och konkreta politiska förslag som kan ligga till grund för ett valmanifest inför valet Nu presenteras resultatet av ett års arbete. Totalt har cirka 40 personer varit med i Stockholmskommissionens grupper. Många fler i och utanför Moderaterna har engagerats i seminarier, hearings, verksamhetsbesök och andra möten. Varje grupp står själv för sin rapport. Gunnar Strömmer Ordförande i Stockholmskommissionen

3 Stockholmskommissionens arbetsgrupp Tillväxt Ordförande Johan Forssell Vice ordförande Charlotte Broberg Sekreterare Tomas Ahlberg Lars Almquist, Charlotte Bladh André, Ariane Bucquet Pousette, Annika Elmlund, Andrea Femrell, Fredrik Karlsson, Per Lembre, Maria Pålsson, Jessica Rosencrantz, Filip Solsjö 3

4 Våra förslag: Tillväxten börjar i klassrummet. Stockholm bör genomföra en stor utbyggnad av grundskolan för att möta en kraftig befolkningstillväxt. Mer Företagsamhet i skolan. Stockholm bör ha som målsättning att fler elever ska delta i Ung Företagsamhets verksamhet. Bättre samarbete mellan näringsliv och skola. Stockholms elever behöver tidigare än idag få förståelse för vad det innebär att starta företag. Utveckla och skapa nya lärlingsutbildningar. Stockholm bör utveckla lärlingskonceptet genom att företag med behov att anställa arbetskraft matchas noga med arbetssökanden. Sustainable Valley. Stockholm bör arbeta för att bli ett internationellt nav inom utvecklingen av ny miljöteknik. Attrahera världens främsta studenter. På sikt bör ett nytt campus byggas för att förbättra bostadssituationen för stadens studenter. Skapa fler attraktiva miljöer. Fler samarbeten behövs mellan näringsliv, akademi och det offentliga, för att liksom Kista Science City och Hagastaden, skapa innovativa miljöer för entreprenörskap. Världens bästa stad att leva i. Företagsklimatet är alltjämt mycket viktigt, men idag krävs även ett gott individklimat för att en stad ska vara attraktiv för nya investeringar. Servicegarantier för tillståndsgivning. En tydlig maxgräns bör finnas för hur lång tid det ska ta att få till exempel om ansökan om serveringstillstånd behandlad. 4

5 Tydliga målsättningar. Siffersatta mål bör införas för näringslivets lokala utveckling i syfte att sporra både medarbetare och politiskt förtroendevalda. Företagsbokslut. Staden bör tydligt redovisa hur det lokala företagsklimatet utvecklats under året och vad som gjorts för att nå uppställda mål. Utbildning i företagandets villkor. Förvaltningar som hanterar till exempel tillståndsgivning och bygglov, ska ha god insikt i företagandets villkor. Utvecklad webbportal. Antalet e-tjänster är fortfarande begränsat och måste bli fler. Engelska som språk vid kontakt med förvaltningar. I en internationell storstad måste engelska alltid kunna användas i kontakt med stadens förvaltningar. Utbyggda företagslotsar: Nuvarande lotssystem bör byggas ut i syfte att underlätta för fler att bli entreprenörer. Nya stadsdelar i Stockholm. När Stockholm växer behöver nya stadsdelar skapas, till exempel Västra City runt Centralstationen och Vision Västerort med fokus på bostadsbyggande. Blanda bostäder och kommersiell verksamhet. Blandade områden skapar bättre förutsättningar för handel och tillväxt. Och är trevligare! Lokal översyn av PBL. Staden bör tillsammans med övriga kommuner i Stockholms län, se över sin tillämpning av den nya plan- och bygglagen för att identifiera eventuella hinder för att bygga. Fler hållbara stadsdelar. Miljöanpassade stadsdelsprofiler är viktigt för att staden ska kunna växa uthålligt framöver. 5

6 Bygglov och förtätning. De pågående program-, plan- och utredningsarbetena för hur en fortsatt förtätning och nybyggnation kan ske i närförort och ytterstaden behöver påskyndas. Nya återvinningscentraler. På sikt behövs fler återvinningscentraler i Stockholm där man kan lämna grov- och elavfall samt farligt avfall. Satsning på båtpendling. Som ett komplement till övrig kollektivtrafik, har den miljövänliga och charmiga båtpendlingen stor potential. Bättre förutsättningar för cykeln. Bygg ut och säkra cykelbanorna så att man lätt kan transportera sig under alla tider på dygnet och alla tider på året. Utbyggd kollektivtrafik. För att klara tillväxten krävs såväl en kraftfull satsning på kollektivtrafiken som nya vägnät. Nya infartsparkeringar. Bilen kommer alltid att finnas i Stockholm, men fler infartsparkeringar skulle minska bilåkandet till förmån för kollektivtrafiken. Underlätta för miljöbilar och bilpooler. Avdela fler särskilda p-platser för miljöbilar och bilpooler. Fler direktlinjer till och från Arlanda. Förbättrade flygkommunikationer är helt avgörande för att Stockholm ska kunna ta upp konkurrensen med andra storstäder i Europa. 6

7 Innehållsförteckning Uppdraget 8 Arbetssätt 9 Stockholm- den ledande tillväxtregionen i Europa 11 Utmaningar 14 Kompetensförsörjning för en växande huvudstad 17 Ett företagsklimat i världsklass 20 Fler bostäder för sysselsättning och tillväxt 23 Klimatsmarta kommunikationer för en grönare stad 26 7

8 Uppdraget Förbundsstyrelsen i Stockholm stad presenterade i januari 2012 Stockholmskommissionen, Moderaternas förnyelsearbete inför valet Utifrån den gemensamma valanalys för stad och län som gjordes efter valet 2010, bestämdes att kommissionens arbete ska inrikta sig på följande fyra teman: Tid, Tillit, Trygghet och Tillväxt. Kommissionens slutrapporter kommer att ligga till grund för propositioner till förbundsstämman Dessa kommer senare att vara utgångspunkten för Moderaternas lokala valmanifest inför valet Arbetsgruppen har på flera olika sätt inhämtat kunskaper, förslag och inspel. Möten har hållits med moderata föreningar och enskilda medlemmar samt företrädare för bland andra branschorganisationer, företag och Stockholm stad. En medlemsenkät har skickats ut och bearbetats. Inspel har även kommit från den av förbundet genomförda kampanjen Lyssna och Förnya, som skett genom diskussioner med stadens invånare. Arbetet har till stor del utgått från frågeställningarna i direktiven. Utgångspunkten har varit att Stockholm har ett gott utgångsläge, men samtidigt står inför stora utmaningar kring bland annat sammanhållning, bostadsutbud och hållbar tillväxt. Följderna av den ökande globala konkurrensen lyfts särskilt fram: På längre sikt räcker det inte med att vara Sveriges tillväxtmotor. I Stockholms stads Vision 2030 talas om att staden ska hålla världsklass. I det perspektivet måste Stockholm således kunna mäta sig i en hårdnande konkurrens från andra europeiska storstäder som Köpenhamn, London, Oslo och Paris. Det är i det perspektivet som villkoren för näringslivet, utvecklingen inom högskola och forskning osv. bör diskuteras. Tillväxtgruppen har letts av Johan Forssell med Charlotte Broberg som vice ordförande. Övriga deltagare har varit Lars Almquist, Charlotte Bladh André, Ariane Bucquet Pousette, Annika Elmlund, Andrea Femrell, Fredrik Karlsson, Per Lembre, Maria Pålsson, Jessica Rosencrantz och Filip Solsjö. Tomas Ahlberg har varit gruppens sekreterare. Stockholm i januari 2013 Johan Forssell Ordförande 8

9 Arbetssätt En viktig del i arbetet har varit att åstadkomma en bred delaktighet. Omfattande underlag och många synpunkter har samlats in genom medlemsmöten och en medlemsenkät, besök hos organisationer, samtal med företagare samt dialog med Stockholms stad. Arbetsgruppen vill rikta ett varmt tack till alla som på olika sätt bidragit till slutrapporten. Arbetsgruppens möten Flera möten har hållits med inbjudna gäster för att belysa tillväxtfrågorna ur olika perspektiv. Bland annat har följande personer deltagit: Elisabeth Thand Ringqvist, Företagarna Maria Rankka, Stockholms Handelskammare Thord Swedenhammar, Stadsledningskontoret Jerker Söderlind, City i Samverkan Li Jansson, Svenskt Näringsliv Anna Gissler och Thomas Andersson, Stockholm Business Region Inspel till gruppens arbete har också kommit från personer verksamma i ett antal företag i olika branscher. Medlemsenkät Ett antal tillväxtrelaterade frågor fanns i den enkät som Stockholmsförbundet genomförde under våren Bristen på bostäder, trafiksituationen och tillgången till välutbildad arbetskraft lyftes fram som de viktigaste utmaningarna för att Stockholm ska kunna växa. Fortsatt utbyggd kollektivtrafik var det vanligast förekommande svaret på frågan hur tillväxten ska kunna ske i större samklang med vår miljö. 9

10 Öppet medlemsmöte Som avslutning på vårterminens verksamhet hölls ett öppet möte på Blå Hörnet dit medlemmar ur stadens föreningar var inbjudna till att diskutera viktiga tillväxtfrågor i Stockholm. Ett fyrtiotal personer deltog under en närmare tre timmar lång diskussion om bland annat skattelättnader för företagare, mentorskap för yngre företagare, utbyggnad av kollektivtrafiken, olika utbildningssatsningar samt åtgärder för fler studentbostäder. Inspel från partiföreningar Under höstterminen har arbetsgruppen besökt olika partiföreningar i staden för att lyssna och samla inspel till det fortsatta arbetet. Några av föreningarna har varit Kungsholmen, Sankt Göran, Essingen, Skarpnäck och Söderföreningarna. Rapporter Stockholms handelskammare, Företagarna och Svenskt Näringsliv presenterar regelbundet olika rankingar om hur kommuner arbetar med olika tillväxtfrågor. PwC utarbetar årligen rapporten Cities of Opportunity där tillväxtbegreppet belyses ur olika perspektiv. Världsnaturfonden publicerar vartannat år förslag om hur städer kan bli mer långsiktigt hållbara. Arbetsgruppen har tagit del av dessa och andra rapporter i sitt arbete. Avgränsningar Fokus för arbetet har varit hur Stockholms lokala tillväxtarbete kan utvecklas. Förslagen ska i möjligaste mån rymmas inom ramen för ett valmanifest på kommunal nivå. Samtidigt är flera av Stockholms tillväxtutmaningar mer nationella till sin karaktär. Svaren på dessa finns snarare att söka i Sveriges riksdag än i Stockholms stadshus. Ett exempel är bostadsbristen som drabbar Stockholm men i viss grad har sin bakgrund i lagstiftning och nationella normer. Skattesystemets utformning, lagar som styr arbetsmarknadens funktionssätt och skolans läroplan är andra exempel. Vidare har arbetsgruppen haft som ambition att identifiera politiska förslag som inte tidigare lagts. Det medför att åtgärder som kan vara nog så betydelsefulla men som redan är i genomförande eller har presenterats, inte återfinns i rapporten. 10

11 Stockholm - den ledande tillväxtregionen i Europa Året är Platsen är Stockholm. Under de senaste tio åren har stadens utveckling accelererat. Stockholm upplevs inte längre som den där - förvisso spännande - men ändå avlägset placerade orten i norr. Idag har staden vuxit till att bli ett nav i Europa för näringsliv, nya innovationer och kreativitet. Stockholm nämns till och med som den ledande tillväxtregionen i hela Europa. Framgångarna har rönt intresse långt utanför kommungränserna. Nyligen utsågs Stockholm till nr 1 av de huvudstäder i Europa som utvärderas i den internationella undersökningen Cities of Opportunity. Därmed har vi klättrat förbi både London och Paris. Många saker har spelat roll för att göra framgångarna möjliga. En viktig faktor är att staden har fortsatt att växa. Idag bor nästan exakt en miljon människor i Stockholms stad, vilket motsvarar en ökning under den gångna tioårsperioden med fler än människor. För att möta inflyttningen har ett flertal nya stadsdelar vuxit fram. I centrum har centralstationens tidigare bangård täckts över och skapat plats för ett helt nytt Västra City. Norra Djurgårdsstaden är en etablerad stadsdel med närmare hyres- respektive bostadsrätter. En bit söderut har den nya stadsdelen Söderstaden knutit samman Slakthusområdet med Globen och Gullmarsplan. Upprustningen av flera miljonprogramsområden har kommit långt och har bland annat gjort Tensta, Rinkeby och Skärholmen till attraktiva stadsdelar för bostäder och företagande. De nya stadsdelarna karakteriseras av ett myllrande stadsliv där bostäder blandas med caféer, affärer, skolor och arbetsplatser om vartannat. Borta är känslan av vissa områden som ödsliga och otrygga efter arbetsdagens slut. Samtidigt har det blivit allt vanligare att redan existerande bostadsbestånd förtätas. På flera håll har gränsen mellan innerstad och förort helt suddats ut. 11

12 En ökad takt i byggandet och förändrade regler på bostadsmarknaden har gjort det lättare att finna bostad. När reglerna för privatuthyrning gjordes mer förmånliga blev det också allt vanligare att lägenheter i innerstaden började hyras ut. Stockholmarna läser inte längre om arbetstagare som måste tacka nej till jobberbjudanden på grund av svårigheter att hitta bostad. Parallellt med bostadsbyggandet har en kraftfull satsning skett på nya kommunikationer. För tio år sedan hotades Stockholms tillväxtplaner av en tilltagande trafikinfarkt, men sedan Förbifarten slutfördes står trafiken inte längre stilla på Essingeleden. Innerstadens luftkvalitet har förbättrats avsevärt när färre människor behöver köra bil rakt igenom staden. Trots färdigställandet av Förbifart Stockholm är det kollektivtrafiken som vuxit mest i betydelse. Tunnelbanan har byggts ut samtidigt som Citybanan, Spårväg City, Spårväg Syd och Mälarbanan blivit naturliga inslag i de flesta pendlares vardag. Nya tvärbanor har tagits i bruk från såväl Hammarby Sjöstad som Solna och Kista. Ett nytt inslag i stadsbilden är båtpendlingen, som har vuxit markant de senaste åren. Den har snabbt blivit mycket uppskattad tack vare både snabbheten och den trevliga början på arbetsdagen. Bromma flygplats finns kvar samtidigt som Arlanda har fått ett flertal nya direktlinjer till Europa och längre ut i världen. Trots sin placering uppe i norr börjar Stockholmsregionen upplevas som en del av Europas kärna. Mycket har hänt de senaste åren i Stockholms näringsliv. Inom flera snabbväxande branscher innehar staden ledartröjan. I Kista har klustret av företag inom informations- och kommunikationsteknik (ICT) fortsatt att växa. En bit därifrån i Hagastaden har Life science, samlingsbegreppet för vetenskaper som syftar till att förbättra liv och hälsa, fått ordentlig draghjälp av Nya Karolinska Solna. Få trodde nog att dataspelsbranschen med centrum på Södermalm, skulle kunna växa så mycket på bara tio år. På andra sidan staden har ett helt nytt kluster vuxit fram med såväl utländska som svenska företag verksamma inom miljötekniksektorn. Allt fler använder till och med benämningen Sustainable valley på området intill Norra Djurgårdsstaden. Stockholm har stärkt sin profil som en storstad i världsklass vad gäller hållbarhet. Utgångspunkten för hållbar tillväxt i Stockholm är övertygelsen om att ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt i grunden är mycket positivt. 12

13 Samtidigt ställer det stora krav på till exempel infrastruktur, bostäder och att ta till vara miljömässiga värden. Följden har bland annat blivit att nya stadsdelar fått stränga utsläppskrav, utbyggnaden av infartsparkeringar snabbats på och att fler avfallsanläggningar skapats. Samtidigt som nya branscher växer fram, finns en insikt om att alla företag kan utvecklas med rätt förutsättningar. Flera av stadens mest snabbväxande företag återfinns inom mer traditionella branscher, exempelvis caféer, cykelaffärer och hemserviceföretag. En förklaring är att stadens tillståndsgivning blivit snabbare. En annan att småföretagare och kommunala tjänstemän numera upplever att de talar samma språk istället för att tala förbi varandra. Stockholms stads årliga företagsbokslut var unikt när det presenterades för tio år sedan, men är idag etablerat i många andra kommuner. Vid sidan av de mer klassiska tillväxtfaktorerna har frågan om goda levnadsvillkor blivit allt viktigare. Stockholm kan måhända inte konkurrera med pulsen i New York eller med Londons stora nöjesutbud, men närheten till natur och vatten lyfts fram av många som sökt sig hit. Även en hög kvalitet i viktiga välfärdsverksamheter, ett rikt kulturellt utbud och en öppen atmosfär har spelat roll. Individklimatet har dessutom förbättrats av att ytterligare skattelättnader genomförts på arbete och entreprenörskap. Ett prioriterat område har varit att ge Stockholms skolor ett resultatmässigt lyft. Förskolan har byggts ut samtidigt som Stockholms stad numera uppvisar de bästa skolresultaten i Sverige. Lika glädjande är att satsningen på mer entreprenörskap och samverkan med näringslivet inneburit att fler studenter än någonsin startar egna företag. Fler än tidigare väljer dessutom att studera vidare på universitet och högskola. Den framtida kompetensförsörjningen är fortfarande en stor utmaning för Stockholm, men ökad inflyttning och bättre skolor har förbättrat framtidsutsikterna. När tioårsperioden ska summeras är det övergripande intrycket att framtidstron har stärkts i Stockholm. Särskilt viktigt är att staden känns mer sammanhållen än tidigare. Känslan av att tillväxtkraften bara finns i några få områden har gradvis försvunnit. Utanförskapet har stadigt minskat genom kloka satsningar på skola och lärlingsprogram, lokalt samarbete med näringslivet och en starkare arbetslinje. Det här är vad som skett på tio år. Nästa anhalt är Vid den tidpunkten ska Stockholm inte bara vara bäst i Europa. Då ska Stockholm vara i världsklass. 13

14 Utmaningar Företagsamheten har vuxit fram under lång tid. I början av 1900-talet blir Stockholm centrum för många företagsetableringar. Huvudkontor flyttar till huvudstaden och dess omedelbara närhet. Aga satsar på gasutvinning och distribution på Lidingö. Atlas Copco lokaliserar sina industrilokaler till Nacka och här utvecklas anläggnings- och gruvutrustning. Ericsson, världens största telekombolag, etablerar sitt huvudkontor vid Telefonplan. Hand i hand med utvecklingen har Stockholms befolkning vuxit. Att människor söker sig till vår stad beskrivs ibland som ett problem. I grund och botten är det dock alltid mycket positivt att människor uppskattar Stockholms attraktionskraft. Fler invånare underlättar för företag att hitta rätt kompetens och skapar bättre förutsättningar för nya idéer att växa fram, vilket ger en större hemmamarknad där nya produkter kan utvecklas. Samtidigt innebär hög inflyttning inte med automatik att en stad utvecklas fördelaktigt. Många städer har inte lyckats möta tillväxtutmaningarna, utan har till slut stagnerat som följd. Tillväxten behöver ske på ett sätt som är långsiktigt hållbart både för människor och natur. Kommunikationer måste byggas ut för att klara av befolkningsökningen och var ska alla människor bo någonstans? Stockholm har de senaste åren mottagit flera internationella utmärkelser för sitt arbete med tillväxtfrågor. Konsultföretaget PwC sammanställer varje år en rapport kallad Cities of Opportunity. Den väger samman ett 60-tal faktorer inom tio områden. I rapporten för 2012 hamnar Stockholm på en femteplats bland 27 storstäder världen över. När det gäller till exempel innovation rankas Stockholm på första plats. Detsamma gäller för livskvalitet. På minussidan återfinns en mindre flexibel arbetsmarknad, höga skatter på arbete och relativt få flygavgångar. Samtidigt ökar den globala konkurrensen. Många större koncerner väljer inte längre mellan olika orter i Sverige när de ska förlägga en verksamhet. Numera står valet snarare mellan Stockholm och andra huvudstäder i Europa. Stockholm har förvisso byggt upp en stark position, men det finns fortsatt flera områden där resultaten inte är tillräckligt bra. Parallellt växer medvetenheten i övriga Europa om att konkurrenskraften behöver stärkas. 14

15 Mot den bakgrunden har arbetsgruppen identifierat fem utmaningar av särskild vikt för Stockholms framtida tillväxt. Vi lever inte tillräckligt hållbart Den snabba urbaniseringen som nu pågår globalt ställer även krav på Stockholm att anpassa utvecklingen för att möta de klimatförändringar som är i antågande. En utmaning här liksom i andra städer, är att ställa om stadens verksamheter så att vi kan bidra till målet att leva utan nettoutsläpp av växthusgaser. Följderna kan inte isoleras till en enskild reform, utan påverkar en lång rad olika samhällsområden. IG att så många lämnar skolan med IG Företag i världsklass förutsätter medarbetare i världsklass. De kommande åren har Stockholm ett omfattande kompetensbehov. Våra skolor är avgörande för att rätt kompetenser ska finnas tillgängliga på arbetsmarknaden. Ändå lämnar för många elever grundskolan utan fullständiga betyg. I Stockholms kommun återfinns 67 kommunala högstadieskolor. I 17 av dessa är gymnasiebehörigheten lägre än 70 procent. Samtidigt ser vi stora betygsskillnader mellan såväl olika skolor som elever. Bristande attityder till företagande En ofta citerad undersökning är Svenskt Näringsliv årliga ranking av hur företagsklimatet utvecklas i landets totalt 290 kommuner. I rankingen har Stockholm klättrat från plats 94 år 2007 till plats 23 år Betygen är godkända men däremot inte fullt lika höga på de områden som baseras på olika enkätfrågor. Dessa gäller exempelvis kommunens service till företagen där Stockholm placerar sig på plats 120 av landets 290 kommuner. Placeringen är även lägre för tillämpning av lagar och regler (plats 134), tillgång till kompetens (plats 41), skolans attityder (plats 132), samt kommunala tjänstemäns attityder (plats 123). 15

16 Trångt i Stockholmstrafiken I en växande stad ökar behovet av transporter. Alla nya och gamla invånare behöver kunna förflytta sig smidigt och miljövänligt från bostaden till arbetsplatsen, skolan, affären och andra platser. Stora investeringar har gjorts, men fortfarande finns kapacitetsproblem både på vägar och spår. Brister i transportinfrastrukturen gör också att det är svårt att planera för nya bostäder i vissa områden. Samtidigt undviker många företag att etablera sig där kommunikationerna inte upplevs som tillräckligt bra. Ingen tillväxt utan tak över huvudet Enligt Stockholms stads bostadsförmedling är kötiden till en lägenhet i innerstaden i snitt fyra till sju år. I många andra europeiska storstäder kan man hitta hyreskontrakt till förstahandsboende inom loppet av ett par veckor. Därmed riskerar vi att duktiga studenter, toppforskare och nyckelspelare i näringslivet tackar nej till jobb- och utbildningserbjudanden för att de inte har någonstans att bo. 16

17 Kompetensförsörjning för en växande huvudstad Stockholm står inför en betydande utmaning att lyckas hitta rätt kompetenser för att möta behoven från ett växande näringsliv. Paradoxalt nog står samtidigt många helt utanför arbetsmarknaden. Nyckeln till att trygga kompetensförsörjningen finns i skolan. Där läggs mycket av grunden till såväl arbetsliv, kreativitet som nya innovationer. Reformer på skolområdet är därför inte enbart en välfärdsfråga, utan i lika hög grad en satsning på ökad tillväxt. När skolan inte uppfyller sitt kunskapsuppdrag syns följderna på arbetsmarknaden i form av arbetslöshet och utanförskap. Kvaliteten i skolan behöver stärkas och samarbetet med näringslivet utvecklas för att stimulera till ökat entreprenörskap. För att minska risken för utanförskap behöver, Svenska för Invandrare (SFI), utvecklas till att bli en dörröppnare till jobb. Universiteten och högskolorna spelar en avgörande roll för tillväxten i Stockholm. Goda miljöer för innovationer kan underlättas genom till exempel inkubatorer som är knutna till universitet och näringsliv. Tillväxten börjar i klassrummet Alla elever i Stockholm ska ha tillgång till bra skolor, oavsett vem man är eller var man bor. Ett orosmoln är dock bristen på skollokaler på grund av en kraftig befolkningstillväxt. Det skapar missnöje hos många familjer och försvårar därtill för en uthållig tillväxt. Samtidigt kan konstateras att situationen ser mycket olika ut mellan stadens olika delar. Befolkningstillväxten innebär att det kommer bli nödvändigt att genomföra en mycket stor utbyggnad av grundskolan i Stockholm. I flera områden kommer dessutom antalet förskoleplatser behöva öka. Mer företagsamhet i skolan Stockholm behöver fler invånare som redan i unga år får upp ögonen för entreprenörskapets möjligheter. Skolan har en viktig roll i att informera om vad det innebär att vara företagare. Ung Företagsamhet (UF) gör betydelsefulla insatser 17

18 för att få gymnasieelever att våga tänka nytt och utveckla sina olika affärsidéer. Undersökningar visar att närmare var fjärde UF-elev startar företag i vuxen ålder. Stockholms stad bör ha som målsättning att fler elever i ska delta i Ung Företagsamhets verksamhet. Bättre samarbete mellan näringsliv och skola Utöver UF-verksamheten vore det positivt om fler skolor i Stockholm inledde olika samarbetsprojekt med det lokala näringslivet. Sådana kan röra allt från deltagande i undervisningen kring hur arbetslivet fungerar, till att hitta praktikplatser och sommarjobb hos lokala företagare. När skolan ser vad näringslivet behöver kan också kvaliteten höjas på utbildningen genom att anpassas mer utifrån företagens önskemål och behov. Utveckla och skapa nya lärlingsutbildningar Tröskeln för att komma in på arbetsmarknaden måste sänkas. Stockholms stad bör utveckla lärlingskonceptet genom att företag med behov att anställa arbetskraft matchas noggrant med arbetssökanden, exempelvis inom jobbtorg eller arbetsförmedlingen. Lärlingen får genomgå en skräddarsydd lärlingsutbildning om ca 20 veckor inriktad mot företagens behov. Erfarenheter från motsvarande försök i bland andra Värmland visar på en anställningsprocent över tid på 85 procent. En viktig faktor för att lyckas är att företagen och dess organisationer själva deltar i att identifiera de medverkande. Sustainable Valley För ett drygt decennium sedan utnämndes Stockholm internationellt som en utmanare till Silicon Valley. Tack vare telekomföretagen växte Stockholm och Kista fram som ett av de ledande, mest kreativa IT-klustren i världen. Erfarenheterna från den resan utgör en bra grund för att positionera Stockholm som den mest kreativa och belönande platsen för hållbart företagande och miljöteknik. Stockholm skulle genom ett Sustainable Valley kunna bli ett internationellt nav inom teknikutvecklingen för miljöteknik. Arbetet bör ske i samarbete med forskningen som bedrivs vid Stockholmsregionens universitet och högskolor och i nära symbios med nätverk som 18

19 Klimatpakten och Hagainitiativet kan Stockholm, i samband med bygget av Norra Djurgårdsstaden erbjuda en spännande miljö, unika nätverk och både verkliga och virtuella miljöer för utveckling av morgondagens globala lösningar. Stockholms engagemang inom Norra Djurgårdsstaden Innovation ska främja utveckling och tillämpning av svensk miljöteknik och systemlösningar för hållbar stadsutveckling i området. Detta koncept kan utvecklas ytterligare för att skapa ännu bättre möjligheter för såväl internationella storföretag som nya entreprenörer att etablera sig i Stockholm för forskning och utveckling inom miljöteknik. Attrahera världens främsta studenter För regionens konkurrenskraft är det viktigt att attrahera såväl svenska som utländska studenter och forskare som sedan vill bo kvar i Stockholm. För att kunna attrahera de duktigaste talangerna måste livsmiljön förbättras betydligt, särskilt när det gäller bostadsmarknaden för studenter. På sikt bör ytterligare minst ett campusområde skapas i Stockholm, liksom nya studentbostadsområden. Skapa fler attraktiva miljöer Stockholms läns landsting beräknar att staden kommer att sakna högutbildade år Dragkampen kommer att bli hård om att attrahera personer som ofta har den internationella arenan som spelfält. Staden behöver arbeta mer med att skapa nya innovativa och kreativa miljöer som dels kan attrahera talangfulla personer och företag, dels kan locka till sig nödvändigt riskkapital som särskilt behövs i tidiga skeden. Samarbeten mellan näringsliv, staden, forskning och offentliga aktörer kan stärkas ytterligare ur denna aspekt. Världens bästa stad att leva i Företagsklimatet är alltjämt viktigt, men idag krävs också ett individklimat i världsklass. Här inryms till exempel pendlingstider, tillgång till bostäder, välfungerade välfärdsverksamheter, god närmiljö samt rikligt utbud av kultur, nöjen, restauranger och andra fritidsaktiviteter. Det är viktigt att Stockholm ser satsningar på dessa områden som investeringar i tillväxt, samt vårdar sin redan starka position på området. 19

20 Ett företagsklimat i världsklass Den som startar en affärsverksamhet i Stockholm ska mötas av både kreativitet och en mångfald av branscher. Under de senaste decennierna har en lång rad internationella koncerner valt att förlägga sin verksamhet här. Vi behöver fler som drar nytta av den kompetens som finns samlad i Stockholmsregionen. Samtidigt ska tillväxtmöjligheterna även hos mindre företag alltid tas till vara. I Stockholm ska varje företag, litet som stort, behandlas som ett potentiellt tillväxtföretag. För att utveckla Stockholms företagsklimat behöver ett flertal åtgärder vidtas på olika nivåer. Till skillnad från flera av Stockholms konkurrenter, har företag som startas i Sverige ingen stor hemmamarknad att luta sig mot. Det ställer krav på att lyckas internationalisera nystartade innovativa företag. Tillgång till riskkapital är en viktig faktor i sammanhanget. På det lokala planet kan staden utveckla sin service på en rad punkter. Servicegarantier för tillståndsgivning Att söka tillstånd kan vara en tungrodd process. När en ansökan lämnas in finns det ofta en osäkerhet om hur lång tid behandlingen ska ta. Ett undantag är den nya plan- och bygglagen som innebär att den som ansöker om bygglov ska få svar senast inom tio veckor. Lagen ger dock inte möjlighet att få någon kompensation av kommuner som inte uppfyller lagens krav. På övriga områden finns inte motsvarande lagstadgade krav på handläggningstider. Ett led i att utveckla servicen till småföretag bör vara att utfästa servicegarantier kopplade till olika tillsynsområden. Det företag som söker ett tillstånd i Stockholms kommun ska kunna räkna med att få besked inom en viss tid. Exempel på sådana tillstånd är markupplåtelser, serveringstillstånd, miljö- och hälsoskyddstillsyn samt brandtillsyn. Servicegarantierna kan även gälla olika former av tillsyn, rådgivning samt återkoppling till företagaren. En ordentlig genomlysning bör göras i syfte att införa kommunala servicegarantier på många fler områden. Den lagstiftade garanti på maximalt tio veckor som idag finns kopplat till bygglovsansökningar bör i Stockholm ersättas av en lokal servicegaranti med skärpt tidsgräns. Om garantin inte följs kan exempelvis avgiften för tillståndet eller lovet nedsättas eller utgå. 20

21 Tydliga målsättningar Även om ingen kan bestämma antalet nya företag som i framtiden ska startas eller hur många företag som ska anställa ytterligare en medarbetare, har stadens tillväxtarbete stor inverkan på utvecklingen. Kommunen bör därför identifiera ett antal olika mål kopplat till företagande och entreprenörskap för varje mandatperiod. Liknande målsättningar finns redan idag till exempel för hur många bostäder som ska byggas. Exempel på parametrar att utvärdera: Hur många nya företag som ska startas Hur många företagare som ska ges service Antalet företag som ska utvecklas från enmans- till flermansföretag Överlevnadsgraden efter tre år för nystartade företag Tillväxten i identifierade nyckelbranscher Tydliga målsättningar skulle ytterligare stärka kulturen i Stockholms stad, såväl hos medarbetare som politiskt förtroendevalda, att alltid göra sitt yttersta för att förbättra det lokala företagsklimatet. Företagsbokslut Stockholms arbete för ett företagsklimat i framkant sker på många olika områden. För att lyfta fram frågornas betydelse och underlätta dialogen om hur arbetet kan utvecklas, bör kommunen årligen presentera ett särskilt företagsbokslut. I bokslutet ska redovisas hur det lokala företagsklimatet utvecklats under året och hur kommunen verkat för att nå de uppställda målen. Som ett komplement till den statistiska uppföljningen bör Stockholms stad ta initiativ till egna kvalitativa undersökningar om hur företagare upplever företagsklimatet i kommunen. Utbildning i företagandets villkor Det är viktigt att företagare och kommunala tjänstemän upplever att de talar samma språk. Ett sätt att komma till rätta med de problem som har lyfts fram i olika undersökningar, är att stärka kunskaperna om företagandets villkor hos de förvaltningar som hanterar till exempel olika tillstånd och bygglov. I en dialog skulle företagare kunna berätta vad som är viktigt för dem när det gäller hantering av ärenden och andra förfrågningar. Allt i syfte att undvika onödig missförstånd framöver. 21

22 Utvecklad webbportal Det ska vara smidigt och lätt att driva företag i Stockholm. En god offentlig information och service är centralt för att företag ska kunna lägga mer tid på att utveckla sina verksamheter och mindre tid på myndighetskontakter. Idag erbjuder Stockholms stad en webbportal på adressen foretag.stockholm.se där man bland annat kan ansöka om serveringstillstånd och nyttoparkering. Portalen är ett bra verktyg för att snabbt hantera viss myndighetskontakt. Ändå finns potential att utveckla portalen på flera områden. Antalet e-tjänster riktat till företagare är fortfarande begränsat. Ambitionen måste vara att samtliga tjänster som idag kräver en skriftlig ansökan, ska gå att sköta via webbportalen. Lika centralt är att man som företagare kan följa sitt ärendes handläggning på nätet. Engelska som språk vid kontakt med förvaltningar Steget från affärsidé till att starta eget i Stockholm, ska vara kort. Många människor som bär på en affärsidé har inte nödvändigtvis vuxit upp i Sverige eller talar det svenska språket. Det kan ställa till med problem i kontakt med myndigheter och förvaltning. Av flera skäl är det inte rimligt att erbjuda service och handläggning på alla de språk som finns representerade i Stockholm. Däremot är det rimligt att engelska alltid kan användas som språk vid kontakt med förvaltningar inom Stockholms stad. Utbyggda företagslotsar Sedan ett antal år tillbaka finns det en företagslots i Stockholm. Systemet fungerar i stort sett väl men behöver byggas ut. Lotsen bör utöver att vid förfrågan erbjuda företagen information om vilka regler som gäller för deras verksamhet, även kunna ha en samordnande roll vid handläggningen av ett företags olika tillståndsärenden och vara pådrivande i beslutsprocessen. Lotsen ska också kunna erbjuda de företag som ska etablera eller utöka sin verksamhet att träffa ansvariga chefer och handläggare för olika verksamhetsområden för att kunna diskutera sitt ärende. Stockholms stad bör också kunna erbjuda de företag som ska etablera eller utöka sin verksamhet en samordnad handläggning av de tillstånd som krävs. Detta kan exempelvis ske genom lotsen. 22

23 Fler bostäder för sysselsättning och tillväxt Stockholm ska vara en trivsam, grön och tillgänglig stad. Med nuvarande projekteringar beräknas det bo omkring tre miljoner människor i Stockholms län år Det innebär att nya bostäder behöver byggas åt närmare en miljon människor över de kommande årtiondena. Ambitionsnivån behöver därför höjas. En verkningsfull politik innebär inte bara att ett stort antal bostäder behöver byggas utan också att det byggs olika typer av bostäder. Vi behöver dessutom fler studentbostäder. Det är viktigt för regionens konkurrenskraft att universiteten lyckas locka hit studenter och forskare som sedan vill stanna här. Under nästa mandatperiod bör målsättningen höjas för antalet nybyggda bostäder till över en fyraårsperiod. Det är en del i att uppfylla den långsiktiga ambitionen om bostäder åt en miljon människor. Nya stadsdelar i Stockholm De senaste åren har det satsats mycket på nya områden i de mer centrala delarna av Stockholm, så som Hammarby sjöstad och Norra Djurgårdsstaden. Många tidigare industriområden eller kontorskvarter har omvandlats till sammanhållna, blandade och levande områden med både bostäder, arbetsplatser, skolor och grönområden. Ett område som dock fortfarande präglas av ödslighet och mörker efter kontorstid är det runt Centralstationen och Klarabergsviadukten. Med en överdäckning och ombyggnad av den befintliga bangården skulle ett helt nytt stadsområde i form av Västra City kunna ta form. Genom en blandning av bostäder och arbetsplatser skulle ett helt annat liv kunna skapas i en del av Stockholms innerstad där många människor rör sig varje dag. Vi måste samtidigt fortsätta satsa på upprustningen av våra miljonprogramsområden. Vision Järva och Vision Söderort bör betraktas som pilotprojekt för ett än mer omfattande Vision Västerort med fokus på bostadsbyggande. 23

24 I detta bör bland annat Hässelby och Vällingby utvecklas och förtätas. Befintliga bostäder bör upprustas och mark anvisas för nyproduktion. Ambitionsnivån bör vara densamma som för Norra Djurgårdsstaden med hög trivsamhet och grönytefaktor samt miljötänkande. Blanda bostäder och kommersiell verksamhet Stockholms byggmönster har förändrats över tid. Under 1950-talet skapades den så kallade ABC-staden som kommit att prägla många delar av Stockholm. Med tiden följde utbyggnaden av de tydligt funktionsseparerade miljonprogramsområdena. Tanken var att man skulle bo på ett ställe, arbeta på ett annat och handla i ett tredje. När framtidens Stockholm byggs bör en bättre blandning mellan bostäder, skolor, arbetsplatser och kommersiell verksamhet eftersträvas. En tät och blandad stad skapar både trevligare atmosfär och bättre förutsättningar för kommersiell verksamhet. Staden kan underlätta denna utveckling på flera sätt. Ett exempel är att i högre grad ställa krav i byggloven på att skapa affärslokaler längst ned i nyproducerade bostadshus. Dessa kan sedan nyttjas som mindre butiker, caféer eller andra serviceinrättningar. Lokal översyn av PBL Byggnormer återfinns i plan- och bygglagen (PBL), plan- och byggförordningen och Boverkets byggregler. Detta kan kommunerna inte påverka. Den nya planoch bygglagen har dock inneburit förbättringar. Kommunerna bör följa upp sin tillämpning av denna och befintligheten av eventuella särkrav som utgör hinder för att bygga. Kravet i den nya plan- och bygglagen innebär att handläggningstiden för bygglovärenden ska vara tio veckor efter en komplett inkommen ansökan. Stockholms stad bör dock ha en högre ambitionsnivå än så. En undersökning om regelförenkligt på kommunal nivå genomförd 2010 av Näringslivets Regelnämnd, NNR, visar att det i Stockholm, för en viss typ av bygglovsansökan, tar 7-9 veckor för att få beviljat tillstånd medan det i andra kommuner tar omkring 1-3 veckor. Stockholms stad bör därför kategorisera olika ärendetyper för bygglov och införa handläggningsgarantier för dessa, exempelvis tre veckor för enklare ärenden och något längre för mer komplicerade ärenden. 24

25 Fler hållbara stadsdelar För att nå en vision om en huvudstad som växer uthålligt, bör staden i den fortsatta planeringen av staden uttalat arbeta mer med hållbara stadsdelsprofiler. Staden som landägare kan arbeta genom markanvisningsprocesser, markpriser och tomträttsavgälders nivåer, avgifter och kostnader för byggbolag samt miljökrav i exploateringsavtal. Med hållbara stadsdelar menar vi ett område som innehåller bland annat en klimatanpassad utom- och inomhusmiljö, energieffektiva byggnader med förnybar energi och smarta elnät, kretslopp för vatten, avfall och energi. Samtidigt måste det finnas en mångfald av hållbara transporter: till exempel utbyggda cykelbanor, kollektivtrafik och möjlighet att ladda elbilar. I en hållbar stadsdel ska koldioxidutsläppen understiga 1,5 ton per person år Den ska i princip vara fossilbränslefri och klimatanpassad med färre p-platser och många cykelplatser. Detta kräver en nära samverkan mellan staden, byggbolag, arkitekter och entreprenörer. Bygglov och förtätning Stockholm är en attraktiv stad där många vill bo. Det ställer krav på att använda ytor på ett effektivt sätt. Hammarby sjöstad, Norra Djurgårdsstaden, Järva och Liljeholmen är föredömen i det perspektivet. Vi ser positivt på sammanhållande stadsdelar i Stockholm, med tät bebyggelse, hög trivsamhet, stort miljötänkande samt hög grönytefaktor. De pågående program-, plan- och utredningsarbetena för hur en fortsatt förtätning och nybyggnation kan ske i närförort och ytterstaden behöver påskyndas. Nya återvinningscentraler Varje dag slänger stadens invånare tonvis med avfallsprodukter. Glädjande nog återvinns mycket och blir till nya produkter, men alltför mycket av avfallet tas inte omhand på rätt sätt. En anledning är att det för många, särskilt i stadens centrala delar, kan uppfattas som för långt att transportera avfallet till de återvinningscentraler som finns. Fler återvinningscentraler behövs därför i Stockholm där man kan lämna grov- och elavfall samt farligt avfall. 25

26 Klimatsmarta kommunikationer för en grönare stad I takt med att Stockholms växer med två fullsatta SL-bussar om dagen, kommer alltfler invånare att behöva ta sig fram och tillbaka till arbetsplatser, skolan och bostaden. Ett växande näringsliv ställer krav på smarta logistiklösningar, inte minst när nya stadsdelar med blandad bebyggelse växer fram. För att Stockholm ska kunna fortsätta utvecklas på ett hållbart sätt behöver vi en genomtänkt infrastruktur där såväl människor som varor kan förflyttas på ett miljövänligt sätt. Vårt bidrag till en hållbar utveckling handlar inte minst om att understödja klimatsmarta lösningar som kan ge oss en förbättrad luft och en utsläppssnål innerstad. Höga krav ställs på en snabb utbyggnad av kollektivtrafiken när det gäller miljövänliga busslinjer, tvärbanelinjer, tunnelbanelinjer, pendeltåg och spårväg city. Det behövs också fler tvärförbindelser för att till exempel transportera sig mellan tunnelbanelinjerna på ett snabbt och smidigt sätt. Nya cykelbanor och nya transporter över vatten kommer att spela en viktig roll för att öka framkomligheten och minska miljöbelastningen. Satsning på båtpendling Stockholm, som ibland också kallas för Nordens Venedig, bör bättre ta tillvara de goda förutsättningar som finns för att utnyttja transportmöjligheterna över vatten. Fördelen med att använda sjöfart som transportslag är att den fungerar bra med stöd av en lite mindre omfattande infrastruktur. Arbetspendling till sjöss är även ett miljövänligt och charmigt sätt att förflytta sig på och kan fungera utmärkt som ett komplement till övrig kollektivtrafik. För att en utvecklad arbetspendling med båt ska bli lyckad krävs att vissa förutsättningar uppfylls. Några framgångsfaktorer är bland annat regelbundna avgångar i rusningstider, snabbgående pendelbåtar, centrala på- och avstigningsplatser som gärna ligger i anslutning till knytpunkter för annan kollektivtrafik och att SL-kortet kan utnyttjas för transporterna. Med arbetsvänliga båtpendlingstider kommer fler resenärer att ställa bilen hemma på morgonen. 26

27 Bättre förutsättningar för cykeln Idag är cykel ett populärt, miljövänligt och smidigt sätt att ta sig fram på. Arbetspendling med cykel är därför ett viktigt inslag i Stockholms framtida hållbara stadsutveckling. Närmare cyklister rör sig varje dag i innerstaden, enligt Stockholms Handelskammare. Stockholms stad bör därför intensifiera arbetet med att bygga ut och säkra cykelbanorna så att man lätt kan transportera sig under alla tider på dygnet och alla tider på året. Dessa cykelstråk kan med fördel läggas en bit från vägen för att undvika annan trafik. För att skapa bättre framkomlighet bör särskilda expressbanor skapas där cyklister kan färdas i högre hastigheter utan risk att köra på andra medtrafikanter. Andra välkomna åtgärder vore att installera cykelpumpar på fler lättåtkomliga ställen och att namnge cykelstråken så att man vet vilka vägar som leder fram till exempelvis city. Det bör även vara möjligt att på ett säkert och enkelt sätt kunna parkera sin cykel, såväl inne i staden som ute vid olika sorters infartsparkeringar. För de som inte har cykel bör fler hyrcyklar finnas tillgängliga på olika platser. Utbyggd kollektivtrafik För att Stockholm ska kunna växa uthålligt behövs en ordentlig utbyggnad av kollektivtrafiken avseende buss-, tvärbane- och tunnelbanelinjer samt pendeltåg och spårväg. Därtill ställs krav på nya tvärförbindelser för att till exempel transportera sig mellan tunnelbanelinjerna på ett snabbt och smidigt sätt. Allteftersom staden får fler invånare som bor längre ut från city men ändå jobbar i stadens centrum behöver Stockholm även en förbättrad framkomlighet på vägarna genom ett utbyggt vägnät. Bland annat saknas förbifarter, som också måste kompletteras med en fungerande ringled så att tung trafik inte tvingas trafikera citykärnan i onödan. Vägtrafiken kan förbättras genom åtgärder som att göra körfält bredare, avdela körfält för bussar och använda sig av trafiksignaler som prioriterar kollektivtrafiken. Nya infartsparkeringar Bilen kommer att behövas även framöver i Stockholm, men det bör skapas bättre och fler alternativ till att använda den. Men för att alla ska ha möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken behöver den göras mer tillgänglig. Fler infarts- 27

28 parkeringar bör uppföras där man kan ställa bilen för att åka resterande del av resan kollektivt. Idag erbjuder Stockholm Parkering 21 infartsparkeringar varav man kan stå kostnadsfritt på sju av dem under förutsättning att man använder sitt SL-kort. Fler infartsparkeringar och fler som kan nyttjas med SL-kortet, skulle underlätta för stockholmarna att leva mer miljövänligt samt spara tid och pengar. Dessa infartsparkeringar bör också kunna utrustas med laddstationer för elbilar. Underlätta för miljöbilar och bilpooler När Stockholm stad ser över sina parkeringar bör plats avsättas för fler parkeringsplatser för miljöbilar och bilpooler så att dessa kan garanteras en plats i närheten av bostaden. Laddstationer för elbilar bör finnas på parkeringarna. Miljöbilar bör dessutom kunna få rabatterad avgift eller parkera gratis. Detta skulle bland annat kunna motivera fler personer att använda sig av bilpooler. Fler direktlinjer till och från Arlanda Den framtida utvecklingen för Arlanda med fler direktlinjer är avgörande för Stockholms attraktivitet och möjlighet till fortsatt tillväxt i en global konkurrens. Staden måste värna de globala kontaktnäten och tillgängligheten för utländska turister, forskare, entreprenörer och andra besökare. En större tillgänglighet underlättar även för en växande besöksnäring samt för fler företag och fler investeringar i Stockholm. I en rapport från Länsstyrelsens konstateras att tio nya direktlinjer skulle generera stora vinster för passagerarna i form av kortare restider och fler möjliga destinationer. Det skulle också bidra till regionens tillväxt till ett värde motsvarande ungefär en halv miljard kronor i produktion. De destinationer som analyserats är bland andra San Francisco i USA, Shanghai i Kina och Sao Paolo i Brasilien. För att kunna öka antalet direktlinjer bör bland annat den service som erbjuds flygbolagen på Arlanda och de priser/avgifter som tas ut ses över. Ytterligare resurser måste satsas på marknadsföring av destination Stockholm och ett helhetsgrepp tas kring ruttutvecklingen på Arlanda. Det är också viktigt att Arlanda får nödvändiga miljötillstånd för att kunna möjliggöra en sådan expansion. 28

29

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag Södertälje behöver fler företag Sex lokala och sex nationella förslag för entreprenörskap och ökat företagande Södertälje har ett starkt näringsliv. Södertälje motsvarar till antalet invånare knappt 1

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen mm4 2016-11-24 Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen 2018-2029 Länsstyrelsen i Stockholms län har i en skrivelse till länets kommuner önskat

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Näringslivspolicy för Lidingö stad 1 (8) DATUM DNR 2017-03-29 KS/2017:122 Näringslivspolicy för Lidingö stad 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med näringslivspolicyn... 4 Näringslivspolicyn bygger på övergripande vision och

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 2008-11-27 Dnr V-2008-0522 Doss 22 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Jobben först i möjligheternas Skåne

Jobben först i möjligheternas Skåne J O B B P R O G R A M F Ö R S K Å N E Jobben först i möjligheternas Skåne Socialdemokraterna i Region Skåne www.socialdemokratena.se/skane Vi socialdemokrater sätter jobben först. Jobb skapas genom att

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

UTDRAG PROTOKOLL

UTDRAG PROTOKOLL UTDRAG PROTOKOLL Nr 7/2012 1 (2) Justerat: Justeringen anslogs: 2012-11-28 Charlotte Broberg Erika Ullberg - - - 70 12 Regional bedömning av behovet av bostäder Tjänsteutlåtande 2012-11-19 Följande yrkanden

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

Karlskrona Vision 2030

Karlskrona Vision 2030 Karlskrona Vision 2030 Attraktiva livsmiljöer Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7 Näringslivsstrategi 2016-2022 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 2/7 Innehållsförteckning

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun Förslag 1.3 Sida 1 av 6 Datum: 2016-03-18 Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun 2016 2022 Antagen av fullmäktige 2016- EXEMPELBILD Sida 2 av 6 Datum: 2016-03-18 Innehållsförteckning sida 1. Inledning

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm Förord Orange linje behövs! Idag växer Stockholms län med cirka 40 000 invånare per år. Det innebär stora utmaningar för hur Stockholm ska kunna möta

Läs mer

Boende och stadsmiljö

Boende och stadsmiljö Utvecklingsområdet Boende och stadsmiljö Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Åsa Dahlin, asa.dahlin@stockholm.se The Capital of Scandinavia Boende och stadsmiljö förena kvalitet med kvantitet,

Läs mer

Fler jobb i Västerås med växande företag

Fler jobb i Västerås med växande företag Fler jobb i Västerås med växande företag Västeråsmoderaternas jobb- och näringslivsprogram för 2014-2018 1 Inledning Detta är Västeråsmoderaternas program för att fler västeråsare ska ha ett arbete. Företag

Läs mer

HELA STOCKHOLM SKA VARA ATTRAKTIVT

HELA STOCKHOLM SKA VARA ATTRAKTIVT STOCKHOLMS STAD SID 1 (5) 2010-02-03 pm I Stockholms stads budget för 2010 finns ett starkt fokus på att hela Stockholm ska vara attraktivt för alla i alla dess delar. I budgeten ges uppdrag till nämnder

Läs mer

5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen

5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen Näringslivet i Järfälla idag 5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen Branscher Företagstjänster, parti- och detaljhandel

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Vision 2040 Ett Stockholm för alla. The Capital of Scandinavia

Vision 2040 Ett Stockholm för alla. The Capital of Scandinavia Vision 2040 Ett Stockholm för alla The Capital of Scandinavia Vision 2040 Ett Stockholm för alla Stockholm är en attraktiv stad. Det är en av Europas snabbast växande städer och kommer att vara en miljonstad

Läs mer

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47=

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47= kista SCIENCE CITY Statistik 2012 På väg mot vision 2020 87+13 128 195 24 000 775 10+13= 17 300 000 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 30+47= 50+40+10+ 12+11+5+1,7% INNEHÅLL

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Vaxholm och vägen framåt. Kommunalt handlingsprogram för moderaterna i Vaxholm

Vaxholm och vägen framåt. Kommunalt handlingsprogram för moderaterna i Vaxholm Vaxholm och vägen framåt Kommunalt handlingsprogram för moderaterna i Vaxholm Demokrati Moderaterna har tagit initiativ till att se över vår politiska organisation i Vaxholm för att se hur vi på bästa

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv Styrprocessen 2017 2016-03-29 Tyresö kommun / 2016-03-21 2 (7) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde 16...3 1.1 Slutsatser - Samlad

Läs mer

Företagsklimatet i Halmstads kommun Anna Gillek Dahlström, Jönköping

Företagsklimatet i Halmstads kommun Anna Gillek Dahlström, Jönköping Företagsklimatet i Halmstads kommun 2016 Anna Gillek Dahlström, Jönköping Vad är företagsklimat? Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 3 Företagens välfärdsavtryck

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Ett starkt Stockholm där alla kan växa. Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm

Ett starkt Stockholm där alla kan växa. Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm Ett starkt Stockholm där alla kan växa Allians för Stockholms femton prioriteringar för framtidens Stockholm Augusti 2010 Fyra år med Allians för Stockholm Vi kan konstatera att Stockholm har blivit bättre

Läs mer

Finansplats Stockholm Svar på skrivelse av Kristina Axén Olin och Mikael Söderlund (båda m) samt svar på skrivelse av Annika Billström (s)

Finansplats Stockholm Svar på skrivelse av Kristina Axén Olin och Mikael Söderlund (båda m) samt svar på skrivelse av Annika Billström (s) PM 2007:32 RI (Dnr 109-2153/2006, 109-2618/2006) Finansplats Stockholm Svar på skrivelse av Kristina Axén Olin och Mikael Söderlund (båda m) samt svar på skrivelse av Annika Billström (s) Borgarrådsberedningen

Läs mer

Företagsklimatet i Kramfors kommun 2017

Företagsklimatet i Kramfors kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Stockholm från en styrkeposition till världens mest innovationsdrivna ekonomi

Stockholm från en styrkeposition till världens mest innovationsdrivna ekonomi 30 mars 2012 Stockholm från en styrkeposition till världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationskraft är unik. Näringslivet är framgångsrikt och kunskapsintensivt, tjänstesektorn

Läs mer

STOC K HOLM S S O PPAN

STOC K HOLM S S O PPAN STOC K HOLM S S O PPAN SAMVERKAN FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver mer samverkan Stockholmssoppan är ett samarbete mellan sju näringslivs- och fackliga organisationer som sedan år 2000 samarbetar

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun N 2O4O RRTÄLJE kommun Hur ser framtidens Norrtälje ut? N 2O4O RRTÄLJE kommun Att vara en del av en växande region skapar många möjligheter Norrtälje kommun ska ta fram en översiktsplan med sikte på år

Läs mer

Järvalyftet Vision Järva Capital of Scandinavia

Järvalyftet Vision Järva Capital of Scandinavia Järvalyftet Vision Järva 2030 Capital of Scandinavia Järvafältet 1939 Sida 2 Sida 3 Höga ambitioner då En intensiv, koncentrerad och rikt sammansatt miljö - - - som lägger något av stenstadens intensitet,

Läs mer

Framtidsbild för Kista Science City. Uppdatering av visionen för de kommande tio åren

Framtidsbild för Kista Science City. Uppdatering av visionen för de kommande tio åren Remissvar Dnr 2012/3.2.2/84 Sid. 1(8) 2012-04-23 Handläggare: Susanna Höglund, 08-508 297 58 Till Finansroteln Framtidsbild för Kista Science City. Uppdatering av visionen för de kommande tio åren Svar

Läs mer

Möjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor

Möjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor Möjligheternas Karlstad jobb istället för ökade klyftor Karlstad ska vara möjligheternas kommun Det ska vara lockande att flytta hit och attraktivt att bo här. Fler som bor, arbetar och driver företag

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Företagsklimatet i Ronneby kommun 2017

Företagsklimatet i Ronneby kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN

STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN STADSLEDNINGSKONTORET SID 1 (6) 2008-12-03 pm STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN Bakgrund På bara några månader har världsekonomin gått in i en markant lågkonjunktur. Hittills har

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017 Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

Företagsklimatet i Eda kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Eda kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Eda kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer