Nyhetsbrev om projekt Aquarius april 2011

Transkript

1 Nyhetsbrev om projekt Aquarius april 2011 "Markägare som vattenförvaltare under ett förändrat klimat Innehåll:*Studieresa bevattning Tyskland *Våtmarkslägen identifierade * Markägarintresse för våtmarker *Seminarium 3 maj i Halmstad Bevattning med centerpivot i Sverige? Följ med Aquarius på två dagars studieresa i mitten av maj till Uelzen i Tyskland. Hushållningssällskapet planerar en studieresa för intresserade lantbrukare som har marker inom Smedjeåns avrinningsområde (Aquarius projektområde). Vi åker till utkanten av Lüneburger Heide söder om Hamburg, för att studera våra tyska projektkollegors projekt. Vi kommer att träffa Tysklands enda officiella bevattningsrådgivare, projektledaren för Aquarius i Tyskland samt flera bönder som är med i projektet. Studiebesöken kommer att genomföras hos lantbrukare och vi tittar givetvis på en 3 år gammal centerpivotanläggning som är drygt 350 m lång, vilket vattnar en cirkel på 700 m motsvarande ca 50 ha. Vi planerar att köra med en eller två minibussar. Inbjudan går i första hand till intresserade lantbrukare med större arealer inom Smedjeåns avrinningsområde. Blir det några lediga platser kan vi fylla dem med deltagare utanför projektområdet. Vi räknar med att resan till allra största delen kommer att finansieras av projektet. Bara en mindre avgift kommer att tas ut samt mathållningen får deltagarna stå för själva. Vänligen anmäl ditt intresse snarast, dock senast den 3:e maj till Hushållningssällskapet Hallands växel eller till John Strand ( ) eller Peter Feuerbach ( ). Vi kommer därefter att kontakta dig om exakt resdag och övriga detaljer. Centerpivot 15 mil söder om Hamburg. Fördelarna är skonsammare vattengivor och mycket mindre arbete. Den vanligaste frågan som ställs: Vad gör man med hörnen utanför cirkeln? En bra idé vore givetvis att lämna dessa till refuger för biologisk mångfald. Man kan även tänka sig att ha små fastinstallerade vattenkanoner i hörnen. Men det finns även centerpivot modeller med en speciell arm i änden, som kan svängas ut när skiftets hörn passeras. Åkermarkerna i Lüneburger Heide är flacka och sandiga med återkommande torka nästan varje sommar. Stora delar av åkerarealen behöver bevattnas. Till skillnad från Sverige finns här inget

2 ytvatten att tillgå, förutom vatten från en stor damm som byggts i anslutning till en sockerfabrik. Bevattningsvattnet tas i regel från grundvattnet men mängderna är begränsade och beror på arealen som skall vattnas. Det hela regleras genom ett centralt licenssystem som administreras av de regionala myndigheterna. På grund av av den begränsade tillgången till vatten arbetar man med att effektivisera bevattningssystemen men även att anpassa odlingsmetoderna. Ett led i detta är införandet av de gigantiska centerpivot bevattningsrondeller, som vi trodde enbart tillhörde de vidsträckta ökenområdena och australiska vidder. Många har sett dessa gröna cirklar enbart från flygplansfönstret. Det har visat sig att investeringskostnaden för dessa anläggningar matchar de traditionella bevattningsmaskinerna redan vid fältstorlekar kring 80 ha. Och då behöver skiftet inte vara platt som en pannkaka. Kullar som ger höjdskillnader på upp till 2 m höjd är inget problem. Även hörnen kan bevattnas med särskilda armar som fälls ut när hörnen passeras av maskinen. En sista invändning man kan höra är att maskinen inte är mobil. Men det är den visst, så länge man kan förflytta den på åkermark utan att behöva använda sig av vägnätet. Rampens hjul kan nämligen vändas 90 grader så man kan dra iväg hela härligheten till ett annat ställe t ex inför nästa års odling. Ytterligare en detalj man inte har i åtanke är att man kan dela upp ett pivotfält i två halvor, som kan vattnas på olika sätt och vid olika tillfällen. T ex potatis på ena halvan och en annan gröda på andra halvan. Efter att ett flertal anläggningar levererats i Tyskland de senaste 5 åren har nu de första anläggningarna också installerats i Holland. Jämfört med traditionella bevattningssystem har Pivot anläggningen dessutom följande fördelar: -Arbetsbehovet minskar radikalt, inga omflyttningar under bevattningssäsongen. -Mycket jämn och skonsam vattning med lägre mängder åt gången, t ex 10 mm per överfart. -Möjlighet till att styra vattenmängderna med hjälp av dataprogram, som tar hänsyn till förändringar i skiftets jordart. Man kan kalla det för precisionsbevattning. Precisionsbevattningen är ett av de projekt som våra Aquarius-kollegor arbetar med. Det skall både minska bevattningsmängderna och öka utnyttjandegraden av näringsämnena i jorden. I förlängningen kan man mycket väl tänka sig att använda systemet även till både bladgödsling eller växtskyddsåtgärder. Av Peter Feuerbach Hushållningssällskapet Halland Dolda våtmarkslägen i gamla listor Högskolan i Halmstad tillsammans med Hushållningssällskapet Halland arbetar nu med att hitta nya våtmarkslägen där man kan anlägga småvatten för rening av dräneringsvatten från åkrar. Dessa vatten kan också spela en viktig roll för jordbrukens vattenhushållning när vattnet kan magasineras och kanske användas till bevattning under torrperioder. En ny metod vi prövar är att sammanställa olika aktörers listor, där man i tidigare projekt antecknat gamla och nya markägares intresse för våtmarker. Det är listor som tagits fram av olika konsulter, Länsstyrelsen, Högskolan, Laholms Kommun och Hushållningssällskapet. Efter gallring och utsortering av dubbletter återstod ca 140 namn inom Smedjeåns avrinningsområde, som vi nu tar reda på rätt telefonnummer och adress till. Vi genomför en kort telefonintervju och erbjuder ett rådgivningsbesök av undertecknad. Ett 30-tal markägare har besökts och till vår stora förvåning är det så många som minst hälften av de besökta som har bra våtmarkslägen med goda möjligheter att anlägga hyfsat effektiva kvävefällor. Dessa kan alltså gå

3 vidare till Länsstyrelsen för att se om handläggaren av projektstödet för våtmarker finner projekten intressanta att stötta med det statliga investeringsstödet som normalt är 90 % av investerings-kostnaden upp till max kr/ha våtmarksområde. Vi har också märkt att det finns intresse för anläggning av lite större vattenmagasin som kan användas till bevattning. Arbetet kommer att fortsätta under våren och förhoppningsvis kan som resultat av vårt Aquarius-arbete, de första våtmarkerna byggas redan till sommaren. Av Peter Feuerbach Hushållningssällskapet Halland Foto John Strand Peters rapport om dolda våtmarkslägen; Uppföljning av markägares tidigare intresse att anlägga våtmarker finns på eller ring Peter Andra rapporter tillgängliga på hemsidan är: Johan Klings rapport: Översvämningar i jordbrukslandskapet orsak, verkan och lösningar Anna Hanssons rapport: Markägares motiv för att anlägga våtmarker Markägares motiv för att anlägga våtmarker För att minska näringsläckaget från jordbruksmark via vattendrag till havet ges i Sverige bidrag till privata markägare genom olika åtgärdsprogram. Målet har varit att erhålla hektar anlagda våtmarker Målet har dock inte uppnåtts. Ett av skälen kan vara att markägarna har andra motiv än ekonomiska när de väljer att anlägga, eller avstå från att anlägga, en våtmark. För att öka förståelsen för markägares syn på miljö, markanvändning och vattenförvaltning och att identifiera motiv för att anlägga våtmarker genomfördes en kvalitativ studie i södra Halland. Femton markägare intervjuades och deras svar analyserades i enlighet med metoden Grundad teori. Viktigast för markägarna var Att förvalta sin mark på bästa sätt vilket innebar att mark som var odlingsbar i första hand skulle användas för det ändamålet. Lågproduktiv mark kunde komma ifråga för våtmarksanläggande, men det var inte självklart. Att ta sitt miljöansvar innebar främst att följa regelverket, men kunde också omfatta frivilliga åtgärder för miljön. Det var dock nödvändigt Att främja företagets ekonomi. Markägarna hade goda Kunskaper och insikter om jordbrukets miljöbelastning, men efterlyste Stöd och bekräftelse. Att vara missgynnad av regelverket som ansågs gynna större jordbruk och jordbruk i andra länder var allmänt. Utifrån resultatet har följande rekommendationer utformats inför det fortsatta arbetet med att anlägga våtmarker på privat mark: Fokusera på markägarens nytta av våtmarken. Klargör konkreta användningsområden som gynnar företaget. Informera om vad de ekonomiska bidragen innebär och speciellt då de långsiktiga skötselbidragen. Visa hur en investering i en våtmark är lönsam på sikt.

4 Informera om hur en våtmarks-anläggning fungerar tekniskt och om de risker som finns. Det är bättre att ge riktig information än att låta ryktena beskriva nackdelarna. Tona ner argumentet att markägarna bör anlägga våtmarker för att jordbruket belastar miljön. För istället fram miljönyttan, främst den lokala som något positivt som gynnar framtida generationer. Utforma program för återkoppling till markägaren i form av redovisningar av hur våtmarken berikar miljön, t.ex. hur mycket näring den omhändertar eller hur den biologiska mångfalden främjas. Undvik nya benämningar på våtmarker, även om syftet med det ekonomiska stödet ändras. Det skapar en osäkerhet. Av Anna Hansson, Eja Pedersen, Stefan Weisner Våtmarkscentrum, Högskolan i Halmstad, 2010 Faktaruta: Aquarius lantbrukare som vattenförvaltare i ett förändrat klimat Aquarius är ett EU-projekt inom Nordsjöprogrammet, med 15 partners fördelade på 6 länder och sju pilotområden. Aquarius startade 2009 och avslutas Förutom Sverige ingår organisationer från Danmark (huvudpartner), Holland, Tyskland, Skottland och Norge. I Sverige ingår förutom Hushållningssällskapet (som är projektledare för Sveriges del) även Länsstyrelsen, Region Halland, Laholms kommun och Högskolan i Halmstad. Vårt pilotområde är Smedjeån i Laholms kommun. Syftet är att hjälpa lantbrukare att ta fram verktyg och metoder för att underlätta för skötsel och användandet av vattnet i landskapet, särskilt med tanke på kommande klimatförändringar. Läs mer på: Kontaktpersoner för projekt Aquarius john.strand@hs.halland.net peter.feuerbach@hs.halland.net arne.joelsson@lansstyrelsen.se jonas.svensson@lansstyrelsen.se katarina.vartia@lansstyrelsen.se Seminarium Tisdag 3 maj 2011 kl 9 16 Scandic Hotel, Halmstad "Markägare som vattenförvaltare under ett förändrat klimat Seminariet ger exempel på visar på olika sätt att underlätta för och motivera markägare till en god vattenförvaltning. Målgrupp är kommunala tjänstemän och politiker i Halland, Vattenråden, markägare, media, andra myndigheter och organisationer. Se program och anmäl dig på: g-och-tillvaxt/kurs-ochkonferens/seminarium-om-aquarius/ Välkomna - Ingen deltagaravgift torsten.kindt@laholm.se anna.hansson@hh.se stefan.weisner@hh.se gert.erlandsson@regionhalland.se

5