Bli klimatsmart GRATIS! EN TIDNING FRÅN BORLÄNGE ENERGIS UNGDOMSRÅD. Följ med i vår guide till hur du kan bli snällare mot miljön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bli klimatsmart GRATIS! EN TIDNING FRÅN BORLÄNGE ENERGIS UNGDOMSRÅD. Följ med i vår guide till hur du kan bli snällare mot miljön"

Transkript

1 NUMMER ETT 2009: TEMA ett hållbart samhälle GRATIS! EN TIDNING FRÅN BORLÄNGE ENERGIS UNGDOMSRÅD Bli klimatsmart Följ med i vår guide till hur du kan bli snällare mot miljön

2 Ledare INNEHÅLL 3 EN DAG, ETT KRETSLOPP SID 3 Bli klimatsmart Vi står inför svårare tider. En tid där finanskris och lågkonjunktur ständigt debatteras av massmedia. Där människor varslas från sina arbeten och där utbildning blir allt viktigare, men trots det hårdare klimatet finns det möjligheter. Företag tvingas rationalisera sin verksamhet, det vill säga förnya företaget. Du som studerande har en gyllene möjlighet att utbilda dig till något du verkligen vill bli, och i framtiden söka ditt drömjobb. Den här ledaren är själva verket en uppmaning: gör dig själv en tjänst och tappa inte greppet om studierna, för du kommer att ha användning av dem i framtiden. I det här numret av Spänning resonerar vi kring temat ett hållbart samhälle. Vi har genom ett ungdomligt perspektiv försökt att förklara vad vi anser vara ett hållbart samhälle. Borlänge Energi är ett företag som arbetar för ett hållbart samhälle. Vi är ett företag som inte räds vare sig förändring eller utveckling och som ser utmaningar som en chans att utvecklas. Den här tidningen är dedikerad till dig som studerar. Den innehåller nyttiga artiklar om vad vi tillsammans kan göra för att uppnå ett hållbart samhälle. Självklart kan vi inte rädda hela världen, men vi kan visa vägen för varandra. Anton Andersson 4 KÖR GRÖNT! SID 4 5 FRAMTIDENS ENERGI SID ÅK KOLLEKTIVT SID 8 99 DINA SOPOR EN RESURS SID 1111 VARFÖR PANNA 7? SID Utgivare Borlänge Energi Box Borlänge Besöksadress: Nygårdsvägen 9 Tel: Fax: En tidning från Borlänge Energis Ungdomsråd Ansvarig utgivare Emma Agneteg Redaktion Ungdomsrådet Johan Stegemann Anton Kjellberg Anton Andersson Lina Matsdotter Grafisk formgivning RR Reklambyrå Tryck Intellecta Strålins KANELBULLETEST SID EN GRÖN STAD SID NR

3 KRÖNIKA En dag, Ett kretslopp TEXT: Angelica Folkerud, En krönika med budskap Ett hållbart samhälle Ett hållbart samhälle är en vision om ett framtida samhälle där miljöpåfrestningarna är minimala, ekonomin är stadig, det råder demokrati samt att folket lever i välfärd. Vi ska fokusera på miljön i det här numret av Spänning. TEXT: Anton Kjellberg & Kim Hirsch En hållbar miljöutveckling innehåller flera olika moment. Bland annat så ingår det en hållbar energiutvinning utan fossila källor. De andra delarna är att vi ska leva på de resurser som erbjuds och inte tära på jordens lager. Just nu konsumerar vi som om vi hade tre jordklot till vårt förfogande, men som bekant har vi bara ett. Detta faktum har blivit allt mer aktuell nu på senare år när konsekvenserna av vår överkonsumtion har blivit mer tydliga i och med den förstärkta växthuseffekten. Vad vi kan göra för att bidra till ett hållbart samhälle och vad som redan görs, är vad du kan läsa om i den här tidningen. Morgonen, denna sköna morgonstund så skör och ljus. Jag tar mig alltid en ordentlig frukost, och just den här morgonen så tänkte jag efter (konstigt nog) på vad jag stoppar i mig och all den väg det färdats. Kaffet är nog det som färdats längst. Kaffebönorna som någon gång växt i soliga och varma Colombia. Bönorna har paketerats och åkt många mil över hav och land för att till sist hamna i min gråa och tråkiga kaffemugg. Det är allt overkligt för oss att förstå vilket jobb som har lagts ned på allt vi använder i vår vardag, ALLT! Kläder, mat, skor, bilar, värme, vatten, natur. Jag avbryter mina tankar och äter ett saftigt stort grönt äpple. Saften rinner ur det. Det knastrar i min mun och tankarna kommer tillbaka. Äpplet har också plockats av någon på en annan plats på jorden. Jag gör mitt äpple (eller resterna av det) till avfall genom att slänga det i det komposterbara avfallet. Jorden jag sedan kan köpa på Fågelmyra har jag själv bidragit till genom att äta mitt äpple. Nog är det fantastiskt? Vi kan få vad vi vill Åter till verkligheten när det ringer i min telefon där hemma. En suck kommer ur min mun och jag mumlar för mig själv Åh att alla ska ringa när man inte har tid Jag svarar och någon kan tala med mig fast den personen är på andra sidan jordklotet. Vad otacksamma vi människor är, när man tänker efter. Vi kan få vad vi vill medan det finns människor som inte får sova på annat än bar mark och tigga för att få ihop pengar till kläder. På vintrarna använder vi i Sverige mycket energi till uppvärmning. Kraftvärmepannan i Bäckelund använder sig av avfall för att ge värme och el till oss i Borlänge. Tänk om andra länder fick samma möjlighet. Det kanske skulle göra vår miljö i världen bättre och vi skulle kunna hjälpas åt med våra tillgångar. Varför cyklar man inte oftare? Efter mitt samtal går jag upp till busshållsplatsen. Kollektivtrafik vilken bra grej för miljön!, tänker jag och funderar vidare. Varför cyklar man inte oftare till jobbet och skolan? Det skulle göra stor skillnad även om bara hälften av oss tänkte mer på miljön. Jag tänker på ett program jag såg på Discovery Channel härom dagen. Där visades att man har kommit närmare att kunna kopiera celler och med det kan göra små minibilar som bara kan ses med förstoringsglas. Hallå?, varför inte satsa på något viktigare, till exempel cancer, som skulle kunna bekämpas om man kunde kopiera och förnya celler? Vi har för mycket pengar i vissa delar av världen tror jag. Vi lägger ner energi på saker som inte behövs. Vet ni en sak? Alla ni som läser det här, tänk efter. ALLT är ett kretslopp vattnet dunstar och blir vatten, maten äts och blir mat, vi föds och vi föder andra människor. Häftigt minst sagt, bara man tänker efter mina vänner, kommer allt att vara ett kretslopp om vi tar hand om varandra och vår natur. NR

4 KÖR GRÖNT! Miljöbilar har varit ett hett diskussionsämne på senaste tiden. Bilar som drar mindre bensin eller som går på ett alternativt bränsle blir alltmer populära och nya modeller tas fram på löpande band. Biltillverkarna börjar inse att folk vill ha billigare alternativ som är billigare i drift samt snällare mot miljön. TEXT: JOHAN STEGEMANN Hybridbilar har både en vanlig bensinmotor och en elmotor. Bensinmotorn går igång när batteriet inte är nog laddat eller inte räcker till. När bensinmotorn går laddas batteriet upp via en generator som genererar ström. Elmotorn hjälper även till att göra förbränningsmotorn mer effektiv och när bilen står still stängs motorn av för att undvika onödig tomgångskörning. Batteriet laddas också vid inbromsningar av bilen med så kallad: Regenerativ bromsning. ELbilar går enbart på el och laddas som ett vanligt laddbart batteri. En elbil är väldigt snäll mot miljön så länge elen kommer från en förnyelsebar energikälla. Batterier räcker dock inte lika länge som en full tank bensin och behöver därför laddas oftare än man tankar. Elbilar var mycket vanligare än bensinbilar för 100 år sedan, men desto mer förbränningsmotorn utvecklades, ju mindre populär blev elbilen. Utsläppen från en elbil, som tankas med el producerad i Norden, beräknas vara procent av utsläppen från genomsnittsbilen. BIODIESEL görs på vegetabilisk olja och kan användas i en vanlig dieselmotor. Man kan använda i princip vilken typ av fett som helst för tillverkning av biodiesel. Valet styrs i huvudsak av pris och tillgång på råvaran. I Sverige är raps vanligast. I USA används oftast sojaolja eller majsolja. Även palmolja, senap och alger kan användas. En annan lämplig råvara är förbrukade fetter från gatukök som man kan komma över i princip gratis. Det är inte så hög effektivitet på framställningen än, men utvecklingen går framåt. NATURGASBILAR drivs på naturgas. Priset på naturgas är relativt billigt om man jämför med bensin och ligger mellan 8 9 kr/liter. I en naturgasbil går det även att köra på bensin, så om gasen skulle ta slut mitt på motorvägen är det bara att byta till bensin. Motorn är i princip en helt vanlig bensinmotor. Enda skillnaden är att den har ett separat insprutningssystem för gasen. ETANOLBILAR körs på etanol (E85). Etanolbilar är de i särklass mest populära bilarna drivna med förnyelsebara drivmedel i Sverige. En etanolbil är på det stora hela väldigt lik en vanlig bensindriven bil. Skillnaden är att en etanolbil drivs med bränslet E85, som till största delen består av etanol. Etanolbilen kan även drivas med bensin, eller en blandning av bensin och E85. Etanol kan även framställas ur spannmål, I Sverige finns en anläggning utanför Norrköping. Etanol har sämre kallstart- och smörjegenskaper jämfört med bensin, men dess högre oktantal kan utnyttjas för högre prestanda. En etanolbil drar mer bränsle än en vanlig bensinbil, men priset är normalt lite lägre per liter. BIOGAS är ett förnyelsebart bränsle som framställs av organiskt material. Biogas består av metangas och med det menas att det är samma gas som vanlig naturgas, skillnaden är hur den bildas. Genom att använda sig av organiskt material så som till exempel ma avfall och avlopsslam med mera skapar man metangasen genom att låta det ligga och röta i en syrefri miljö, då får man fram en blandning av koldioxid och metan. Koldioxiden renas bort och då får man en gas bestående av 97 % metan som kallas Biogas. Det här gör det väldigt nyttigt för vår miljö att använda som bilbränsle istället för bensin och diesel eftersom det är förnyelsebart och att gasen inte skadar miljön. 4 NR

5 KÖR GRÖNT! I regeringens förordning för statliga myndigheters inköp av personbilar finns krav på att en viss andel ska vara miljöfordon. Privatpersoner som köper miljöbil har rätt till 10,000 kr bidrag i en så kallad miljöbilspremie. Följande betraktas som miljöbil: Bensin- och dieseldrivna fordon inklusive elhybridmodeller som släpper ut max 120 gram koldioxid per km (motsvarar ca 5,0 lit bensin resp. 4,5 lit diesel per 100 km). De måste tillhöra miljöklass 2005 (bensinbilar) resp. miljöklass 2005PM (dieselbilar). Miljöklasskravet på dieselbilar innebär att de måste ha partikelfilter eller annan effektiv rening som släpper ut maximalt 5 mg partiklar per km. Miljöbilar som drivs med E85 får maximalt förbruka motsvarande 9,2 liter bensin per 100 km och måste tillhöra miljöklass Fordon som drivs med naturgas-biogas (metan). Miljöbilar som drivs med gas får maximalt förbruka 9,7 kubikmeter gas per 100 km och måste tillhöra miljöklass Toyota Prius Både japanska och amerikanska biltillverkare har hybridbilar i serieproduktion. Toyota Prius är en av de ledande hybridbilarna på marknaden. Bilen har en elmotor och en bensinmotor. När bilen står still är båda motorerna avstängda och vid låga farter används elmotorn. Detta minskar utsläppen av skadliga ämnen och bilen drar mindre bensin. Dock kan bensinmotorn köras även vid låg fart eller stillastående om batteriet behöver laddas, eller för uppvärmning vintertid. I Sverige finns det inga elbilar i produktion idag, men många biltillverkare jobbar på olika projekt för att ta fram en elbil under det kommande året. Fem laddstolpar för elbilar finns redan utplacerade i Stockholm och i slutet av nästa år skall 95 stolpar till finnas i huvudstaden, som siktar på att få en utsläppsfri innerstad år Men för att nå dit krävs inte bara fler elbilar på gatorna. Tung trafik ska dessutom primärt hänvisas till förbifarter. I framtiden kommer troligtvis allt fler alternativ till bensinbilen utvecklas och fler och fler kommer att gå över till det billigaste alternativet. Det kanske inte är flygande framtidsbilar men definitivt ett steg framåt i utvecklingen. NR

6 EN GRÖN STAD I Borlänge finns ett antal grönområden, parker och lekplatser. Dessa finns för att ge människor en bättre natursyn samt BIDRAR TILL EN bra stadsmiljö. De flesta människor vill ibland komma nära naturen och ha en lugn stund, till exempel ta en promenad eller en cykeltur. Grönområden förändrar människors syn om hur man ska vårda och se på naturen, därför är det viktigt att de finns både för unga och äldre människor. EN GRÖN STAD Våra grönområden runt om i Borlänge fyller funktion året om och sommartid kan du se vackra blommor, allt från perenner till ettåriga blommor. Det finns en visningsträdgård i Liljekvistska parken där du kan se fina blommor och rösta fram den finaste rabatten för året. Det finns lekplatser för de små över hela Borlänge. Även 300 ha skogsmark, med sköna promenadstigar, som kan avnjutas året runt. I vattenparken kan du se änderna som solar och badar bredvid sina alldeles egna små bryggor. Det finns cykelstråk längs med parkerna som många anser vara sköna att cykla genom på väg till jobbet till exempel. Parkarbetarna Parkarbetarna på Borlänge Energi har ansvar över alla de fina rabatter och blomsterarrangemang du kan se i Borlänge. De sätter blommorna och rensar alla dessa rabatter. Hösten bjuder på lövkrattning och upprensning i rabatterna. Vintertid blir det snöskottning. Under alla årstider plockar Borlänge Energis personal upp skräp från gator och torg, och håller rent och snyggt överallt. De håller helt enkelt koll på staden så miljön är trivsam för oss alla. Vad kan vi göra? Vi kan göra vår stadsmiljö ännu bättre! Att plocka upp sitt skräp och slänga det i en papperskorg, att respektera arbetet som Borlänge Energis personal lägger ner på våra parker och grönområden är en väldigt bra början på en välvårdad stadsmiljö. Vi har alla ett ansvar för vår miljö, och vårt samhälle! Ett bidrag till ett hållbart samhälle? Vi behöver våra grönområden för att få ett hållbart samhälle. De gamla har en lugn och fin plats att slå sig ner i och de unga en plats att leka på. Utan grönområdena skulle vi inte få en bra, och framför allt inte, en varierad stadsmiljö. Det skulle bli väldigt enformigt att bara se asfalt och inte få lite naturliv. Träden i centrum, ETT SYFTE! Träden som finns i våra parker och i centrum har ett syfte. Tack vare dess goda egenskaper gör trädet att luften renas. Detta har man tänkt på när man gjort en ny park eller ett nytt grönområde. Om ett träd skulle dö så ersätts detta med ett nytt träd för att få en renande effekt i luften omkring oss. Det finns många olika trädsorter för mångfalden och många lite mer ovanliga arter har planterats. Egen utvärdering Jag tror att våra grönområden är viktiga för oss, att ha en lugn fin plats att gå till utanför stadens rus är nyttigt för oss alla. Det finns folk som skräpar ner och förstör rabatter och blommor, men jag tror de flesta människor uppskattar våra fina parker. TEXT: Angelica Folkerud Träden fyller en fin funktion till vår stad, att tänka på vilken nytta det gör kanske gör att de mindre träden slipper bli drabbade av vandalisering. Borlänge Energi har även arrangerat blomstervandringar som fått stor uppmärksamhet. Man får då en genomgång av vattenparken och får en större bild av arterna av blommor och historien bakom alla rabatter och parker. Grönområden finns för ett syfte, för att ge lugn och för att ge varierade möjligheter även om man bor mitt i staden. Använd den möjligheten till något bra! Nästa gång ni går förbi en park eller en rabatt med blommor, tänk då på den här texten. Det finns till för er alla! 6 NR

7 EN GRÖN STAD Vill du veta mer? På Borlänge Energis hemsida kan du gå in på fliken stadsmiljö. Här kan du finna vägbeskrivningar till ett grönområde nära dig. Här finns även information om parker och om Borlänge Energis verksamhet. NR

8 ÅK KOLLEKTIVT Att åka kollektivtrafik är ett bra sätt att spara både pengar och samtidigt värna om miljön. Om du åker bil kolla upp om det går att åka buss, tåg eller spårvagn till jobbet ISTÄLLET. Med dagens bensinpriser och ökande växthuseffekt är det bra att ha bilen ståendes så mycket som möjligt. ÅK KOLLEKTIVT! TEXT: Johan Stegemann Spårvagn finns inte i lika stor utsträckning som tåg och buss. Det beror till stor del på att det är ganska klumpigt i en tät storstad och att tunnelbanor inte märks ovan jord. Göteborg har ett stort spårvagnsnät som funkar väldigt smidigt, spårvagnen har funnits där länge och har blivit en del av staden. Dessutom har det blivit lite av en turistattraktion att åka spårvagn. Buss i linjetrafik finns i stort sett överallt. Bussar går ofta med jämna mellanrum och är väldigt smidigt om du har en busshållsplats i närheten. När du åker mycket buss tjänar du på att köpa ett busskort enkla resor är relativt dyra men om du bara åker buss en gång i månaden finns ingen anledning att ha ett busskort. Att åka buss är ett bra och billigare alternativ än att köra din egen bil till och från jobbet, för- utsatt att du har en busshållsplats som inte är allt för långt bort från ditt hem och ditt jobb. Det mest miljövänliga transportmedlet Tågtrafiken är den största kollektiva trafikgruppen. Tåg finns i stort sett över hela världen och är det smidigaste sättet att ta sig fram långa sträckor utan att behöva flyga. Eftersom tåg liksom flyg inte behöver fastna i bilköer eller trafikstockningar kan tåg hålla ett högt tempo och riskerar inte lika ofta att bli försenade. Här i Sverige är tåg det mest miljövänliga transportmedlet eftersom vår el till stor del kommer från miljövänlig energi. I länder som eldar med kol eller gas för att producera ström är det inte lika miljövänligt. Tips för att reducera utsläppen och spara pengar: Åk tillsammans eller gå med i en bilpool och dela bil för att minska antalet bilar. Åk kollektivt, då blir det mindre utsläpp per person. Allra bäst är tunnelbana eller tåg men även buss är helt ok. SL satsar dessutom stort på miljöbussar. Köp lokalt producerad mat, så bidrar du till att minska vägtransporterna. Cykla eller gå. 8 NR

9 DINA SOPOR Konsumtionen på jorden ökar hela tiden i takt med den ökande välfärden. För att alla resurser ska räcka till kommande generationer måste vi börja återvinna mer. Dina SOpOR EN VÄRDEFULL RESURS TEXT: Anton Andersson, Kim Hirsch Sopor bör inte uppfattas som skräp, utan som en resurs man kan utvinna värdefulla råvaror ur. När du har druckit en burk med läsk, slänger du den då i papperskorgen, eller pantar du den? Det bästa alternativet är givetvis att du pantar den, eftersom du då är miljömedveten. Det krävs betydligt mindre energi för att smälta om en burk än att tillverka en ny från aluminiummalm. Det är inte bara pantburkar som kan återvinnas, samma princip gäller för de flesta material som vi använder i vardagen glasburkar, pappkartonger, tidningar, matavfall och elektronik är exempel på andra material som på ett bra sätt kan återvinnas. Fågelmyra Fågelmyra är Borlänges återvinningscentral och en enorm tillgång för människorna i vår region. Återvinning är en sysselsättning som svenskarna använt sig av länge och processen med återvinning utvecklas ständigt för ett hållbart samhälle. Återvinning är i själva verket det vinnande konceptet i visionen om ett hållbart samhälle. Alldeles för mycket resurser går åt när vi använder nya råvaror till produkterna, men om vi återvinner de gamla råvarorna i produkten blir processen betydligt mindre krävande, eftersom råvarorna redan har blivit utvunna förut. En återvunnen burk sparar 95 % av energin jämfört med att tillverka en ny från nya råvaror. Dessutom spar vi på råvaror. Vi kan konstatera att sopor inte är skräp, utan en resurs som vi kan utnyttja vid återvinning. Pantburkens resa Här är ett konkret exempel på en vanlig återvinningsprocess. Vi kan gå tillbaka till pantburken som är gjord av aluminium. Aluminium är en metall som är till 100 % återvinningsbar. Återvinningskedjan börjar när du slänger burken i pantmaskinen där burken pressas ihop så att den tar mindre plats. Sedan transporteras alla pressade burkar till en fabrik där de pressas till stora balar. Balarna skickas till ett smältverk som smälter ner metallen och tillverkar nya burkar. Burkarna fylls med läsk i läskfabrikerna, för att vi som konsumenter ska ha fortsatt möjlighet att köpa läsk. När burken pantas än en gång efter användandet är cirkeln sluten. Aluminium kan likt alla metaller återvinnas hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. Det är därför det är viktigt att återvinna. Energiåtervinning Det finns även ett annat sätt att återvinna som vi på Borlänge Energi har använt oss av länge, nämligen energiåtervinning. Med det menas att man återvinner energin i soporna. I Borlänge går det till så att de sopor vi slänger i brännbart eldas i Bäckelunds Panna 7 (kraftvärmepanna) och omvandlas till fjärrvärme och el. På så sätt kan man återanvända energin i soporna för att värma hus och producera el. Förr brändes soporna upp för att ta mindre plats på tippen. Ibland brändes de inte alls utan dumpades eller grävdes ned i jorden. Husen värmdes då istället upp med olja eller el. Om man tillverkar fjärrvärme kan man tillgodose behovet av att bli av med de brännbara soporna samtidigt som man får värme och el till hushållen. Det om något är en del av vägen till ett hållbart samhälle. NR

10 PRIMÄRENERGI TEXT: Anton Andersson, Kim Hirsch Primärenergi är för många ett okänt begrepp. Det finns väldigt många sätt att förklara vad primärenergi egentligen är, men det är svårt att förklara det på ett enkelt sätt. VAD ÄR Vad primärenergi är kan sammanfattas såhär: Det är den totala mängd energi som finns i en naturresurs (råolja, naturgas, vind, vatten, solenergi, kärnbränsle, jordvärme, skogsresurser etc). Men det är inte det vi ska försöka förklara. Vi vill visa hur man använder primärenergi idag och hur allt egentligen fungerar från en fullvuxen tall till ett varmt element hemma hos dig. Vi börjar i skogen Allt börjar med en naturresurs. I det här exemplet tar vi skog. Skogen innehåller primärenergi och det är energin som den innehåller som vi vill komma åt. Träd i skogen huggs ner och skickas vidare till ett sågverk. Dessa två moment kallas för utvinning och förädling. När man förädlar skog gör man t ex ved av den detta sker i sågverket, där sågas träden i lagom stora bitar för att användas i en vedpanna och går sedan vidare till nästa steg: Transporten. en behaglig rumstemperatur. Detta kallas användningsstadiet. Dessa är alltså de fem stegen som ingår i primärenergikedjan. Primärenergifaktorn Primärenergifaktorn är en siffra som visar hur effektivt en primärenergikälla kan utnyttjas. Om siffran överstiger 2.0 får man ut mindre energi än vad man stoppar in. Kol har en faktor över 2.0. Alltså om man eldar 3 KWh kol får man ut mindre än 3 KWh el. Resten är omöjlig att utvinna som el och går till spillo. Om man producerar fjärrvärme får man en låg primärenergifaktor. Det beror på att det inte går åt lika mycket primärenergi eftersom man eldar med mycket avfall och utnyttjar spillvärme från stora industrier. På så sätt utnyttjar man mer överskottsvärme som annars skulle ha gått till spillo, och det är gynnsamt för miljön och plånboken. Transporten Transporten kan ske på många olika sätt. Lastbil, båt och tåg är de vanligaste transportmedlen. När veden är transporterad till kunden återstår de två slutliga stegen: Energiomvandlingen och användningen. När man eldar i sin vedpanna sker en energiomvandling då omvandlas energin i veden till värme. Elden värmer upp vattnet som cirkulerar i husets element och på så vis får man PRIMÄRENERGI EN FÖRKLARING 10 NR

11 PAnna 7 Panna 7 började driftsättas hösten 2008 och har sedan dess finjusterats i några månader. Men sen februari 2009 så går panna 7 i full drift och producerar både värme och el. Hela pannbygget kostade drygt 500 miljoner. Men varför just panna 7, räcker inte panna 6 till? VARFÖR PANNA 7? TEXT: Victoria Arnberg Borlänge Energi investerade i Panna 7 på grund av att behovet av fjärrvärme hela tiden ökar eftersom fler villor ansluter till nätet. Den gamla kraftvärmepannan Panna 6 räckte inte till. Panna 7 kommer att ge rum för ännu flera anslutna villor. Dessutom kan man minimera antalet dagar då man behöver värma med olja. Den 25 år gamla panna 6 kommer att stå kvar för att kunna eldas under kalla vinterdagar. Panna 7 kommer även att kunna producera 35 % av fjärrvärmen och 15 % av elen som förbrukas i Borlänge. Övrig fjärrvärme är tillvaratagen spillvärme från SSAB tunnplåt och KP. Panna 7 har tillstånd att elda ton sopor per år. Sopornas resa Det vi slänger i brännbart gör en lång resa innan det når ditt hus med värme och el. Först hämtas det hemma hos dig med Borlänge Energis sopbilar. Sopbilarna kör det brännbara till Panna 7 som eldar upp det, gör om det till värme och el. Den tidigare Panna 6 kunde inte krossa soporna utan man fick åka upp till Fågelmyra och låta dem krossa. Alltså sparas inte bara tid utan det är också bättre för miljön. Detta gör att Borlänge blir en mycket mer miljövänlig stad. Visste du att.. Det arbetade ca personer på bygget som mest Största byggkranen var 90 m över marken med kapacitet att lyfta ca 40 ton Panna 7 kan elda 10.5 ton avfall per timme och Panna 6 kan elda 6 avfall per timme 600 pålar användes för att få byggnaden på plats Det gick åt cirka m 3 betong åt byggnaden Avfallsbunkern rymmer 5 000m 3 avfall. Byggnaden Panna 7 är 36 meter hög, 100 meter lång och 35 meter bred I tre veckors tid trimmade Anton A, Johan och Anton K i ungdomsrådet, gräset på Bäckelund NR

12 KANELBULLETEST KANELBULLETEST Ungdomsrådet har hänförts av den folkkära bullen. Vi har därför valt att ge oss ut på en turné till några utvalda caféer i Borlänge på jakt efter den bästa kanelbullen. Ett av våra lands mest älskade sötebröd är den klassiska kanelbullen. Bakverket härstammar från 1920-talet, då ingredienserna blev allt mer lättillgängliga efter första världskriget. Tillverkningsprocessen för en kanelbulle är ytterst simpel och resultatet av den färdiga produkten är himmelskt. Det blir som en explosion av hänförande aromer i munnen. Den saftiga konsistensen och den välbalanserade blandningen av socker och kanel är det som gör bakverket till en kulinarisk upplevelse utöver det vanliga. TEXT: Anton Källberg, Anton Andersson BÄST I TEST! Café Zola Anton A 3/5 Annorlunda smak, rolig variant, vågad med mkt kanel men fortfarande traditionell. Dock lite torr. Anton K 3/5 Aningen torr, annorlunda form men med välavvägd kryddning. Johan 2/5 Lite torr, Konstig bismak men helt okej kryddning. Angelica 2/5 Torr, hård men bra mängd kanel. Victoria 2/5 Torr, bra kryddad. Kim 3/5 Torr, lite annorlunda smak men ganska god. Totalt: 15/30 Café Esplanad Anton A 3/5 Godkänd bulle med klassisk smak, men sticker ej ut från mängden ett säkert kort. Anton K 3/5 Varken mer eller mindre, kunde dock varit lite tydligare i kanelsmak. Johan 2/5 Kändes som ett halvfabrikat, men okej smak. Angelica 3/5 Medelmåttig, varken bra eller dålig. Victoria 3/5 Bra, god men inte så mycket smak. Kim 4/5 God bulle med tydlig smak av kardemumma. Totalt: 15/30 Almas Café Anton A 5/5 Utomordentlig konsistens, bra blandning av socker och kanel, saftig deg, kändes gammaldags och hembakt. Anton K 4/5 Bra smak och konsistens, rustik bulle med traditionell karaktär. Johan 3/5 Väldigt fin till utseendet, bra konsistens men lite smaklös. Angelica 4/5 Jättegod, bra konsistens och luftig. Victoria 3/5 Ganska torr, ganska bra smak och bra mängd socker och kanel. Kim 3/5 Bra konsistens men dock lite smaklös, såg godast ut. Totalt: 22/30 Kvarnsvedens konditori Anton A 2/5 Vacker bulle men ingen kärlek inbakad. Intetsägande smak och relativt torr. Anton K 3/5 Helt okej, men inte mer. Smakade som man förväntar sig att en kanelbulle ska smaka. Johan 1/5 Inte god, torr som fnöske och hade en lätt smak av fabrik. Angelica 2/5 Smakade rök och papp, men hade bra konsistens och såg bra ut. Victoria 2/5 Torr, osmaklig, smakade inte kanel. Såg dock rätt läcker ut. Kim 1/5 Torr och smakade inte så mycket. Fastnade i tänderna. Totalt: 11/30 Åselby konditori Anton A 2/5 Lite för hårt gräddad, och den saftiga konsistensen gick förlorad I en för övrigt välkryddad bulle. Anton K 3/5 God och välkryddad, men lite för hård. Johan 3/5 Hade den bästa smaken, men konsistensen drar ner betyget från 5 till 3. Angelica 3/5 Smakade gott, men var lite för hård. Victoria 1/5 Torr och smakade bränt. Kim 4/5 Torra kanter men mjuk i mitten, allmänt god smak. Totalt: 16/30 Café Kupolen Anton A 3/5 God smak men inte så kraftfull. Anton K 2/5 Smakade inte så mycket och var ganska torr. Johan 4/5 Mjuk och fin bulle, bra smak men ändå inte helt perfekt. Angelica 2/5 Okej konsistens men smakade absolut ingenting. Victoria 4/5 Bra smak, saftig men lite för lite kanel. Kim 2/5 Torr och gav inget större intryck. Totalt: 17/30 12 NR

13 UNGDOMSRÅDET VI SÖKER NYA UNGDOMSRÅDARE! Borlänge Energis ungdomsråd har som uppgift att vara en länk mellan företaget och skolan. Vi finns till för att informera ungdomar om Borlänge Energis verksamhet, samt att förnya och föryngra företagets tänk! Vi är helt enkelt en bra kedja till förståelse mellan företaget och ungdomar i Borlänge. En bra erfarenhet Att vara med i ungdomsrådet öppnar många dörrar inför ett framtida arbetsliv. Det är en enormt bra erfarenhet både för en själv och för företaget. Man lär sig om allt och det gör det till ett väldigt varierande jobb, särskilt för oss yngre. Det ger även en ekonomisk trygghet och du är garanterad sommarjobb under hela din tid som anställd. Man brukar se till att få sommarjobb som är inriktat på sitt gymnasieyrke andra året vilket ger en bra erfarenheter i den bransch man är inriktad på. Allt jobb du gör i ungdomsrådet gör du när du har tid, skolan går alltid först och du bestämmer själv hur du vill jobba. Men kom ihåg TEXT: Angelica Folkerud att vara ansvarsfull och arbetsvillig om du vill bli en bra ungdomsrådare! Nu söker vi två nya ungdomsrådare! Två av våra ungdomsrådare ska sluta och nu söker vi två nya! Om du vill börja jobba i ungdomsrådet på Borlänge Energi, eller om du har frågor, kontakta oss på mail adressen: och berätta varför just du vill bli medlem i ungdomsrådet! ALLTID NÄRA! BORLÄNGE ENERGIS UNGDOMSRÅD Att ha en sådan här grupp i företaget som hjälp, gör att ungdomar bättre förstår hur deras användning av energi påverkar samhället. Det bidrar även till att Borlänge Energi kan förstå sig på den yngre generationen i en annan utsträckning, vilket i sin tur bidrar till en bättre kommun. Vilka är ungdomsrådets uppgifter? Vi har många fler uppgifter än de nyss nämnda, vi hjälper till med allt vi behövs till. Till exempel kan det röra sig om allt från att sätta upp gardiner, trimma gräs, tvätta bilar, sortera papper och mycket annat. Men vår huvudsakliga uppgift är tidningen du nu håller i nämligen Spänning. Tidningen kommer ut varje år och har alltid ett nytt tema, och oftast grundar sig temat på olika saker som har med Borlänge Energis verksamhet att göra. Såsom energi, miljö och naturligtvis ungdomsrådet. ENERGISPARTIPS Lämna inga apparater på standby Släck i rum som är tomma Ha inte alltför varmt i huset Skaffa dimmer till lampor Byt till lågenergilampor Tvätta alltid med full tvättmaskinen Sänk temperaturen på diskmaskinen Låt inte kranen rinna när du borstar tänderna Kolla isoleringen i fönsterna Byt till fjärrvärme Värm vatten i vattenkokaren NR

14 FRAMTIDEN framtidens ENERGI TEXT: Kim Hirsch Mänsklighetens energiförbrukning förväntas öka med 63 % inom de närmaste 30 åren. Samtidigt så kommer nästan all energi från fossila bränslen (86 %). Eftersom många forskare är överens om att vi måste minska våra utsläpp med 80 % under samma tidsrymd så förstår man vilket jobb vi har framför oss. Som tur är finns det en uppsjö med olika alternativ. Allt från att utnyttja tidvattnet till att ha stora solkraftanläggningar i öknen. En sak är dock säker, framtiden tillhör de så kallade förnyelsebara eller flödande energikällorna. Med flödande menas att energin konstant flödar på jorden, de kan med andra ord inte ta slut. Vissa förnyelsebara energikällor t ex biobränsle måste skötas om och inte exploateras för hårt för att finnas kvar. Solenergi är svårfångad De stora problemen med i princip alla de alternativa källorna är att de antingen tar upp stor plats, inte fungerar i alla väder eller så producerar de väldigt dyr el. Som tur är väntas det bli både billigare och effektivare bara man börjar utnyttja den förnyelsebara energin. Potentialen är enorm, i alla fall i teorin. Den solenergi som strålar in på vår planet är gånger större än mänsklighetens behov. Med andra ord behöver vi bara ta vara på en väldigt liten del av solenergin för att täcka vårt behov. Problemet är bara att energin är svårfångad. Solceller i öknen En lösning på problemet kan vara att ha stora anläggningar med solceller ute i öknen där de stör minst, och som en bonus, är mest effektiva. En annan möjlig lösning är att ha speglar som fokuserar solljuset och värmer upp vatten som sedan driver en konventionell ångturbin. Det är bara ett axplock av alla de möjligheter som finns. Nu när den förstärkta växthuseffekten inte går att ignorera längre måste någonting göras snart innan det är för sent. Ingen kan säkert veta de konsekvenser som drabbar oss, men det är dumt att chansa. Egentligen så är all energi på jorden solenergi om man bortser från kärnkraft. Det är solen som värmer upp atmosfären ojämnt och skapar hög- och lågtryck. Det är solen som driver vattnets kretslopp, och det är solens energi som växter lagrar i sin biomassa. Även de fossila bränslena har sitt ursprung i solen, skillnaden är bara att de består av lagrad solenergi från flera miljoner år gamla växter och djur. 14 NR

15 FRAMTIDEN Vindkraft Ett vindkraftverk utnyttjar energin i rörlig luft för att producera elektricitet. Vindens kraft vrider en rotor som snurrar generatorn. Ett vindkraftverk brukar ha en effekt på ca 1 2MW. Det motsvarar nästan hushåll. Vindkraft är en av de mest utbyggda förnyelsebara energikällorna idag. Fördelar Helt koldioxidneutral Relativt billig att bygga ut Väletablerad teknik Nackdelar Kan anses störande för närboende Oförutsägbar produktion Kräver stora områden Solkraft Ett solkraftverk använder solens strålar för att producera el. Det kan göras på några olika sätt. Antingen har man en solcell som direkt omsätter solstrålarna till el. Annars värmer man upp vatten tills det kokar och använder ångan precis som i ett vanligt kraftverk. Idag finns det ett fåtal stora anläggningar på några platser i världen men de är på stark frammarsch. Fördelar Helt fri från utsläpp Tyst Möjligt att göra anläggningar i väldigt olika storlekar Nackdelar Relativt dålig verkningsgrad Kräver stora ytor Beroende av vädret Producerar ingen el på natten Vågkraft Ett vågkraftverk använder vågornas energi för att producera el. Det finns många olika sätt att utvinna vågornas energi. Vissa anläggningar flyter på ytan och andra står på botten och tappar energi med hjälp av flytande bojar. Idag finns det ett par pilotanläggningar i full skala som testas i havet. Fördelar Det finns i princip alltid vågor på havet Vågor är energirika Så länge det blåser på vår planet finns det alltid vågor Nackdelar Stort slitage på anläggningarna Tar upp stora havsytor Dyrt med kabel till land Geotermisk Energi Ett geotermiskt kraftverk tar vara på den enorma mängd energi som finns lagrad i underjorden i form av värme. Den används redan för att i huvudsak värma upp byggnader, speciellt på Island. Man kan även använda geotermisk energi för att producera el, men det finns få områden där detta är möjligt. Fördelar Värmen i jorden är i det närmaste oändlig Billig när man har borrat hålet Alltid tillgänglig Kompakt anläggning, kräver mindre yta per MW än ett kolkraftverk Nackdelar Kan göra underjorden instabil Det finns risk för lokala utsläpp av giftiga metaller från underjorden Tar man ut för mycket energi ur en källa kan den tillfälligt ta slut Fusionsreaktor Fusionsenergi är en omstridd energikälla. Vår räddare påstår vissa forskar, en extremt dyr återvändsgränd enligt andra. Principen bakom tekniken är samma process som sker i solen när den producerar sin energi fusion. Lätta väteatomer slås samman till tyngre heliumatomer under en process som frigör enorma mängder energi. Det enda problemet är att reaktionen kräver en temperatur på ca 100 miljoner grader. Det finns inga material som klarar de extrema förhållandena, därför använder man ett magnetfält istället för att hålla plasman på plats. Det finns pilotanläggningar i världen som fungerar. Dock så ger de endast lite mer energi än vad de kräver för att fungera. Fördelar Potential att ge energi i flera miljoner år. Koldioxidneutral Lättillgängligt bränsle Nackdelar Man vet inte om det är tekniskt möjligt med storskalig produktion. Otroligt dyr utvecklingskostnad Biobränsle Biobränsle är egentligen all biomassa som lever och har levt på jorden inom den närmaste tiden. Biobränslen kan användas med redan känd och väletablerad teknik. De kan eldas med i princip samma teknik som ett vanligt kolkraftverk. Biobränsle är en utbredd energikälla i Sverige, särskilt i fjärrvärmeanläggningar. Fördelar Välkänd teknik Väletablerad Nackdelar Låg energitäthet, kräver mycket bränsle Måste skötas om för att det ska kunna räcka i framtiden. Kräver stora områden för att ge tillräckligt med energi NR

16 KORSORD TÄVLA MED SPÄNNING OCH VINN TVÅ BIOBILJETTER! VINN BIO- BILJETTER! FRÅGOR: 1. Så många medlemmar finns i ungdomsrådet 2. En viktig resurs 3. Handlar årets spänning om 4. Heter Kim i ungdomsrådet i efternamn 5. Här finns Panna 7 6. Ett test på sådana finns i Spänning 7. Bättre för miljön än att åka egen bil 8. Viktiga för statsmiljön Vilket blir ordet i de markerade rutorna? Skicka svaret på mail senast 30/10, 2009 till så har du chans att vinna två biobiljetter. Box 834, Borlänge, Besöksadress: Nygårdsvägen 9 Tel: , Fax:

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige?

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? My Nörrelökke 9c, 19/5 2010 Innehållsförteckning Inledning: s.2 Bakgrund: s.2 Syfte: s.2 Metod: s.2 Resultat: s.2 Slutsats: s.5 Felkällor: s.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt? Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan!

slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan! slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan! Det som kommer före sopan är problemet. Så länge det kommer sopor från hushållen måste nån ta hand om dom. I Landskrona och Svalöv

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

Hållbara kliv Energiutmaningen i åk 5

Hållbara kliv Energiutmaningen i åk 5 Hållbara kliv Energiutmaningen i åk 5 Växjö Europas grönaste stad vilken roll har JAG/VI som kommuninvånare i den Sedan 2011 har årskurs 5-elever i Växjö Kommun arbetat med temat Hållbara kliv Energiutmaningen

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari.

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari. På www.toptensverige.se och energimyndigheten hittar du bra produkter. * värsta = används många timmar (h) per dag och använder mycket energi (kwh) OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Pålitlighet, effektivitet och uthållighet, tre för oss viktiga kärnvärden som visar vad vi står för. Vår viktigaste uppgift är att driva utvecklingen

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal.

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal. Förbränningsmotorns utsläpp av koldioxid, CO2, påverkar klimatet negativt. Vi försöker minska användandet av våra bilar för att komma bort från problemet. Vi föreslår istället ett nytt koncept som man

Läs mer

tack för du tittat den här boken!

tack för du tittat den här boken! tack för du tittat den här boken! vi gjorde ett experiment.vi gjordet balong bilar vi andvende. leksaks bilar,tejp,sugror.och,balonger. vi gjordet så att vi tejpadet sugröret i leksaks bilen. sen tejpadet

Läs mer

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå.

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Anders Ztorm Innehåll: 1. Kort historik 2. Utvinning 3. Energiomvandlingar 4. För- och nackdelar 5. Användning 6. Framtid

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt.

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt. Sekvenser av experiment och annan verksamhet inom Klimat-X Här presenterar vi några tänkbara sekvenser av experiment och förslag till uppföljning med arbete i skolan, studiebesök mm. Materialet under denna

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Vi tror att el kommer att vara ett självklart drivmedel för bilar i framtiden Elbil Dalarna

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer