FRÅGA LUND. om spårvagn och elbuss. Varför är tysta, rena och bekväma elbussar bättre än spårvagnar i cykelstaden Lund?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRÅGA LUND. om spårvagn och elbuss. Varför är tysta, rena och bekväma elbussar bättre än spårvagnar i cykelstaden Lund?"

Transkript

1 LUND om spårvagn och elbuss Varför är tysta, rena och bekväma elbussar bättre än spårvagnar i cykelstaden Lund? 1

2

3 LUND om spårvagn och elbuss Lathund för spårvägströtta i Lund Lund 2014 Utgivare: FörNyaLund i samarbete med föreningen Aktion för spårvägsfritt Lund Redaktion: Jan Annerstedt & Christer Hjort Copyright 2014 FörNyaLund (texten får fritt kopieras med angivande av källa) Layout: Jahman, V 1.0 ISBN:

4 Innehåll 1. Till läsaren 2. Vad har laddningsbara elbussar med spårvagnar att göra? 3. Behöver Lund C bli dubbelt så stor? 4. Måste Lund ha spårvägar genom staden för att klara en växande ström resenärer? 5. Går det att jämföra driftskostnader mellan buss och spårvagn? 6. Spårvagn är väl mycket snabbare än elbuss? 7. Vad göra om kapaciteten i lokaltrafiken måste ökas drastiskt? 8. Finns det en positiv spårvägsfaktor? 9. Varför är det så svårt att integrera spårväg med annan kollektivtrafik? Vad betyder spårväg för Lunds cyklister? 10. Energi och miljö: Är spårväg i Lund ett hållbart alternativ? 11. Med modern spårväg slipper väl Lund vibrationer, gnissel och annat buller? 12. Vad kan man göra mot spårvägens elektriska fält? 13. Vad händer i trafiken när en spårvagn havererar? 14. Är det inte bra för miljön att spårvägar i Lund begränsar stadens framtida utveckling? 15. Stiger fastighetspriserna med spårvägar i Lund? 16. Hur påverkar spårvägen stadens utseende? 17. Vad vet man idag om kostnaderna för spårväg i Lund? 18. Lund: Nytt centrum för innovation, företagsutveckling och nya arbetsplatser? 19. Efterord 20. Källor och referenser 21. Register

5 Till läsaren I mer än 20 år har Lunds kommun planerat för spårväg genom staden. Hösten 2014 skall detaljplanerna beslutas för den första etappen mellan Lund C och Brunnshög. Men finansieringen är osäker. Det finns ännu ingen komplett budget för projektet inte ens för etapp 1. Både stat och region tvekar att bidra till en så överdrivet dyr och riskfylld trafiklösning i Lund. Här hittar du frågor och svar om den planerade spårvägen. Frågorna besvaras av en panel specialister från Lund, Göteborg, Stockholm och Köpenhamn. Du får också fakta och synpunkter om alternativ till spårväg: Bekväma, bullerfria elbussar som till och med kan köra inomhus. Elbussar gnisslar nämligen inte. De släpper inte ut avgaser och skadliga partiklar. Moderna elbussar laddas på kort tid och behöver inga luftledningar som förfular staden lanserades spårväg för första gången som lösning på Lunds transportproblem. Den gången insåg man efter ett par års utredande att en stad som Lund, med en stadsmiljö värd att både bevara och utvecklas, inte tål spårväg. Vi som redigerat denna lilla skrift mer än 100 år senare menar att spårväg kanske har kvar lite av nostalgisk charm, men tekniken är numera passé och spårväg är historia. Elbussar och elbilar är framtiden för cykelstaden Lund och för hela kommunen. Det vore märkligt om kommunen tar flera steg tillbaka i sin kollektivtrafik, när Lund framträder som globalt forsknings- och utvecklingscentrum med MAX IV och ESS. Staden borde putsa sin image som idéernas stad. Jan Annerstedt & Christer Hjort Redaktörer

6 Vad har laddningsbara elbussar med spårvagnar att göra? Varför jämföra spårvagnar med elbussar? Spårvagnar representerar ju gammal, väl beprövad teknik och får sin elenergi via luftledningar. Elbussar representerar den nya elektromobila tekniken som för energi via batterier, men som väl inte är etablerad? De många städer som vill ha mera miljövänlig kollektivtrafik väljer idag mellan laddningsbara elbussar och traditionella spårvagnar med modern design. Tekniken bakom spårvagn i tät stadstrafik har visserligen inte utvecklats särskilt mycket under de senaste decennierna, men man vet ju hur tekniken fungerar. Ändå väljer alltfler städer hellre laddningsbara elbussar med relativt ny teknik. Moderna elbussar med hög laddnings- och driftskapacitet säljs idag över hela världen. Man kan säga att bussar, lastfordon och personbilar med eldrift utvecklas på en redan etablerad marknad med många av de traditionella fordonstillverkarna som producenter. Det finns också elektromobila företag med nya affärsmodeller och nya tekniska lösningar. Sedan en tid växer marknaden även för elcyklar och små elfordon. Svenska städer med spårvagnar ligger inte så långt efter andra europeiska städer i övergången till elbussar. Göteborg har redan en linje med elbussar och planerar flera. I Stockholm finns en ambitiös plan för att samtliga stadsbussar ska bli eldrivna och därmed tysta och fria från utsläpp inom bara några år. I Linköping diskuteras om små elbussar med hög turtäthet kan komplettera nuvarande busslinjer. Dagens elektromobilitet: Många nya miljöfordon finns redan på marknaden 6

7 Kan man räkna med att tekniken bakom elbussar fortsätter att utvecklas? Ja, elbussen är under fortsatt snabb utveckling. Det gäller särskilt batterierna och hur batterierna kan laddas snabbt, billigt och effektivt. Den grundläggande tekniken för elbussar är redan fullt utvecklad och beprövad. Elbussar används kommersiellt runt om i Europa och på övriga kontinenter. Svenska Volvo är bland världens allra främsta elbussföretag. Volvo levererar elbussar även till städer i Asien och i Nord- och Sydamerika. Scania har ännu ingen elbuss i drift. Även Lund bidrar via forskning och utveckling: LTHs specialister är bland de ledande i världen, när det gäller att utveckla ny teknik för så kallad dynamisk laddning (t ex via induktion) av batterier för bussar, lastbilar och andra slags elfordon. Marknaden för elbussar växer snabbt på grund av hög efterfrågan och ständiga förbättringar av laddningstekniken. Den framtida marknaden för elbussar tycks bli enorm inte minst i Kina och övriga Asien, som satsar alltmer på hållbara, tysta transportlösningar i sina stora städer. Shenzhen i södra Kina har elbussar i stadstrafik (juni 2014). Elbussar kräver väl också luftledningar för att kunna köra med el, luftledningar som förfular Lunds stadsmiljö? Moderna elbussar behöver inga luftledningar Nej, i motsats till spårvagnar behöver moderna elbussar inga luftledningar. Dagens elbussar har mycket effektiva batterier som snabbt laddas på ändhållplatserna eller under några minuters paus vid en hållplats i centrum. Dagens elbussar liksom andra elfordon kan också laddas genom induktion under bussens färd genom staden. Då överförs elenergi trådlöst till bussen från ledningar dolda i gatan. Jämför tekniken med den kokande grytan på en induktionshäll i köket. Lunds universitet har redan föreslagit att Lund ska få induktion för elfordon i Sölvegatan och genom LTH. Varuleveranser i centrala Lund med enbart elfordon, som laddas genom induktion via en slinga under gatan, är också en idé som kan förverkligas redan med dagens teknik. 7

8 Planer finns att bygga en upp till 80 meter lång spårvägsterminal med dubbelspår tvärs över Clemenstorget. Behövs det om Lund istället väljer elbussar? Nej. Elbussar behöver mindre plats och kräver mindre och enklare hållplatser än spårvagnar. Elbussar fungerar dessutom bättre än spårvagnar tillsammans med annan trafik. Elbussar är smidigare att köra. Väljer Lund elbussar kan den planerade ombyggnaden av Lund C ge bättre service till de resande. Förnyelsen av stationsområdet kan gynna alla kategorier resande gående och cyklister, resenärer med buss och taxi samt andra trafikanter. Övergången mellan olika trafikslag blir smidigare. Olyckor kan lättare undvikas. Elbussar kan dessutom köras inomhus på det nya Lund C, eftersom en elbuss är nästan helt tyst och fri från farliga utsläpp. I flera städer med elbussar erbjuds resenärerna service inomhus. I Lund skulle stadsbussarna kunna köra inomhus exempelvis i en ny huvudentré på universitetssjukhuset, på Botulfsplatsen efter att den glasats in och i nya byggnader i Medicon Village. Elbussar kan köra inomhus på nya Lund C Behöver Lund C bli dubbelt så stor? Lunds politiker vill göra Lund C till en station för resenärer om dagen år Idag (2013) reser ungefär via Lund C. Behöver verkligen så många personer passera just Lund C för att komma till och från sitt arbete? Lund borde ha flera knutpunkter för sina resenärer. Det sparar tid och pengar att ta den kortaste vägen. Alla som reser kollektivt behöver inte passera Lund C bara för att det planeras för en stor spårvagnsterminal på torget mittemot. Elbussar till och från Stångby station och Lund Gunnesbo och en ny Pågatågstation vid Klostergården skulle effektivt avlasta Lund C och förbättra servicen för många. 8

9 Alla stationer borde ha anslutande elbuss till arbetsplatser och bostadsområden i närliggande områden. Tre exempel: (1) Lund Klostergården, med hållplats för både Pågatåg och Öresundståg, kan serva med elbuss för pendlare till Tetra Pak. (2) Lund Gunnesbo bör på motsvarande sätt ha anslutande elbuss till Alfa Laval och Brunnshög/Lund NE. (3) Från Lund Stångby borde man kunna ta elbuss via Odarslövsvägen till Brunnshög/Lund NE. Samma elbusslinjer kan därefter köra vidare till universitetssjukhuset. (Hyllie och Triangeln i Malmö är goda exempel på att en centralstation Malmö C kan avlastas, samtidigt som servicen till de resande förbättras.) Modellen är enkel: Öresundståg och Pågatåg kan anpassas bättre till resandeströmmen genom att stanna vid flera stationer i Lund. Där kör elbussar passagerarna lika bekvämt vidare till exempelvis ESS och MaxLab IV, om dessa anläggningar i framtiden blir stora arbetsplatser. (I senaste prognos representerar dessa två FoU-anläggningar tillsammans högst 750 arbetsplatser.) Men går inte modern trafikplanering - på regional nivå - mot allt fler direktbussar och allt färre omstigningspunkter för de resande? Jo, resenärer till och från Lund drar idag stor nytta av direktbussar för arbetspendling, speciellt när tidtabellerna anpassas bättre efter resenärernas krav och behov. Direktbussarna fungerar som expressbussar och skulle kunna göras bekväma för de som vill arbeta ombord. I Boston (USA) finns ett nytt, intressant exempel på hur busslinjer för pendlare kan anpassas till passagerarnas aktuella behov: Bussar för arbetspendlare justerar sina rutter efter passagerarnas individuella önskemål och läget i trafiken. Avgång var tionde minut i rusningstid och plats bokas av varje passagerare via dator eller mobil fram till en stund före avgång från bestämda hållplatser. Bussföraren uppdateras hela tiden med trafik- och passagerardata och kan därför köra mera miljömässigt och effektivt. Passagerarna kommer fram både snabbare och säkrare. Fler viktiga knutpunkter än Lund C behövs Miljösmart resande med anpassade busslinjer 9

10 Region Skåne (liksom Göteborg och Stockholm) bygger sina trafikplaner på ökad andel järnvägstrafik och på långa pendlingsdistanser. Troligen kommer elbussarna med sin nya teknologi att ändra på mycket av det som varit regel och tradition inom kollektivtrafiken i Skåne. Ett exempel: Elbussar, som kan köras bullerfritt och utan utsläpp i Lunds känsliga stadsmiljöer, kan utanför staden lätt fungera som expressbussar med el- eller dieseldrift. Måste trafikplaneringen gå ut på att strömmen av resande hela tiden måste öka? Nej, men prognoserna tycks bara riktade åt ett enda håll: fler och fler resande. Det får inte bli ett mål i sig själv att öka resandet till en viss nivå. Alla tjänar på kortare resväg. Fler borde kunna bo i Lund så att de kan gå eller cykla till skola och arbete med säkra och attraktiva gång- och cykelvägar. Byggs fler och mera attraktiva bostäder i Lund, kan strömmen av resande utifrån kanske minskas. Mera konkret: Ser man närmare på hur trafikplaneringen i Lund har hanterat olika prognoser över antalet resande med spårvägens etapp 1, så är tendensen klar: Resandet till Brunnshög blir inte så stort. Det förväntade antalet resenärer har skurits ned ganska drastiskt jämfört med prognoserna från tidigare. Tecken finns också att det inte kan bli så Prognoserna för antalet resande i Lund revideras nedåt många nya arbetsplatser i Brunnshög som man tidigare trott och planerat för. Ledningen för Scandinavian Science Village sa våren 2014 att utvecklingen av en innovationsmiljö vid ESS och Max IV kan ta upp till 30 år. Kort sagt: Antalet resande till och från Brunnshög kommer sannolikt att stiga, men inte alls i den takt och utsträckning som kräver en storskalig spårväg ens på många års sikt. 10

11 Måste Lund ha spårvägar genom staden för att klara en växande ström resenärer? Löser spårvägen lundabornas behov av snabb, smidig och bekväm kollektivtrafik i kommunen? I många undersökningar av människors transportbehov handlar det först och främst om att få många avgångar, hög tillgänglighet och god bekvämlighet. Elbussar av olika storlek (som anpassas efter strömmen av passagerare) gör det lättare för Lunds och Skånetrafikens trafikplanerare att utveckla bättre service till alla resenärer. Man ska inte behöva vänta orimligt länge vid en hållplats. Elbussar gör flexibel trafikplanering mera realistisk och möjlig att genomföra Elbuss innebär större flexibilitet än spårvagn också för den resande. Den moderna elbussen är överlägsen spårvagnen som flexibelt och mera lättillgängligt fordon. Spårvägens etapp 1 planeras huvudsakligen för dem som via Lund C ska resa vidare mot Brunnshög. Varje vardagsdygn angör c:a 1500 bussar universitetssjukhuset. Det är bussar från Lunds alla stadsdelar och från Bjärred, Hörby, Lomma, Malmö, Staffanstorp, Trelleborg samt från Sjöbo, Veberöd, Dalby och Södra Sandby. Om man ska kunna resa kollektivt till och från sjukhuset också i framtiden, måste bussar fortsatt trafikera samma sträckor. Spårvagnar kan inte ersätta detta resande. Spårvägens etapp 1 går bara på sträckan Lund C Brunnshög och påverkar knappast de nuvarande busslinjerna. Men vad gör elbussen bättre än spårvagnen? Elbussen är mera anpassningsbar och smidig i trafiken. Det ger stora fördela. Med olika storlek på bussarna kan den samlade transportkapaciteten lätt varieras. Vid stort behov kan busskapaciteten lätt ökas. Vid mindre transportbehov 11

12 till exempel under olika delar av dygnet kan busslinjens kapacitet lika enkelt minskas och det görs hela tiden till rimliga kostnader. Lund behöver inte en stor mängd tomma platser i bussen efter rusningstid. Spårvagnar i Lund riskerar att köra med onödigt stor kapacitet under stora delar av dygnet om man inte minskar antalet turer och därmed försämrar servicen för passagerarna. Lund riskerar överkapacitet med sin planerade spårväg Den moderna elbussen är bättre anpassad till barn, äldre personer och rullstolsburna än dagens spårvagn. Dagens elbussar är mycket bekväma. Det är lätt för passagerare med fysiskt handikapp att komma in och ut ur en sådan buss. Elbussar kan för övrigt tiltas och behöver därför inte samma höga plattformar som spårvagnar. Har inte spårvagnar mycket större passagerarkapacitet än elbussar? Det är riktigt att en typisk spårvagn är något större än den största bussen, men nya tekniklösningar gör att spårvagn och elbuss har samma kapacitet om de får samma förutsättningar. När det gäller transportkapacitet finns alltså inga tekniska skillnader som utfaller till spårvagnens fördel. I Sverige är det maximala antalet passagerare i en vanlig spårvagn c:a 180. En typisk spårvagn är c:a 30 meter lång. Samma kapacitet hos spårvagn och elbuss om de får samma förutsättningar Antalet passagerare i en elbuss varierar typiskt mellan 70 och 115 och kan nå upp till 165 passagerare - beroende på busstyp. Elbussar kan vara av alla storlekar upp till c:a 24 meter. Bland de minsta elbussarna i kommersiell drift finns bussar som tar c:a 16 passagerare. Kapaciteten beror också på hur tätt det är mellan avgångarna. Genom aningen tätare tidtabell kan skillnaderna i transportkapacitet mellan trafikslagen lätt minskas eller helt och hållet elimineras. 12

13 Både bussar och spårvagnar kan kopplas ihop så att kapaciteten kan fördubblas eller ökas ännu mera och ändå köras av en enda förare. Problemet blir att långa buss- och spårvagnsset stör och blockerar för övrig trafik i staden. Samtidigt krävs längre hållplatser (upp till 80 meter), vilket hindrar gående och cyklister att passera över gatan. Hela stadsmiljön påverkas. Spårvägens etapp 1 (Lund C Brunnshög) är tänkt att köras med 8 turer per timma. Om man istället kör elbussar med 10 turer per timma uppnår man samma kapacitet. Eftersom elbussarna därmed går oftare, slipper resenärerna dessutom vänta lika länge på hållplatsen. Passagerarna vinner på detta sätt ytterligare tid. Går det att jämföra driftskostnader mellan buss och spårvagn? Driftskostnaderna måste väl vara lägre för spårvagnar än för bussar? Nej, driftkostnaden per fordonskilometer är mer än dubbelt så hög för spårväg jämfört med buss (enligt en beräkning från 2009). Även driftkostnaden per sittplatskilometer är betydligt dyrare jämfört med en sittplats i buss (enligt samma beräkning från 2009 mer än 52 procent dyrare). Relativt höga driftskostnader för dagens spårvagn Spårvägens driftkostnader har under senare år stigit snabbare än bussens driftkostnader. Årskostnaderna för buss har ökat realt med 39 procent under en fjortonårsperiod ( ), medan spårvägen har ökat med 103 procent under samma period. När detta är sagt, måste man tillägga att driftskostnad är ett begrepp som måste definieras mycket noggrant. Ett exempel: I vissa fall separeras driftskostnaden för infrastrukturen respektive för fordonen. Men för att jämföra busslinjer och spårväg borde man jämföra totala kostnader under ett år eller ännu längre tid. 13

14 Även då blir spårväg mycket dyrare än elbussar. Infrastrukturen för spårväg är dyrare och kan inte delas med andra fordon. Kostnaderna för elbussens infrastruktur kan däremot fördelas mellan många andra slags fordon, som lätt utnyttjar samma väg som elbussen. Hur stor är kapital- och driftskostnaderna för olika trafikslag? Det är som sagt inte lätt att jämföra olika trafikslag. Resultaten blir lätt missvisande. Men man har gjort försök och man har fått resultat som alla pekar i samma riktning. Ett exempel: I en undersökning från 2009 var kapital- och driftkostnaderna för spårväg/lokaltåg dyrast (c:a 15 kr/personkilometer). Busstrafik var samma år billigast (3,56 kr/personkilometer). Då bortser man från busstrafikens andel av de totala gatukostnaderna, eftersom gatorna redan finns på grund av annan trafik, och man undervärderar sannolikt spårvägens/lokaltågens samlade kostnader för spår och annan infrastruktur. Spårbunden trafik har mycket höga kapitalkostnader just på grund av den speciella infrastrukturen. Spårvagn är väl mycket snabbare än elbuss? Det måste väl gå snabbare ta sig fram i staden med spårvagn jämfört med elbuss? Nej, elbussar kan köras med exakt samma hastighet som spårvagnar. Hastigheten för både spårvagn och elbuss påverkas kanske mest av om den kör i blandad trafik eller om den kör på egen trafikled helt utan annan, störande trafik. Avstånden mellan hållplatserna påverkar också hastigheten. Det gäller både spårvagn och elbuss. Kör bussen eller spårvagnen i blandtrafik kan mycket tid sparas om trafiksignalerna i korsningarna ger prioritet gentemot annan trafik. 14

15 Men elbussen kan också köras snabbare än spårvagnen. Elbussen uppnår betydligt bättre acceleration än spårvagnen. Den kan köras mjukare och därmed bekvämare och mera energiekonomiskt. Elbussen kan köras snabbare och bekvämare än spårvagn Elbussen har kortare bromssträcka än en spårvagn och den kan väja för cyklar, bilar och andra oväntade trafikhinder. Elbussen blir därmed snabbare och säkrare i stadstrafik än den betydligt klumpigare spårvagnen. Vid likvärdiga förutsättningar är elbussen på dessa punkter överlägsen spårvagnen. Elbussen kan ta betydligt brantare backar, vilket gör att man kan bygga kompakta tunnlar under en motorväg eller en hårt trafikerad gatukorsning. Sådana tunnlar behöver varken separat ventilation (eftersom bussen körs elektriskt) eller utrymningsvägar (eftersom tunnlarna är så korta). Spårvagnar kan inte utnyttja så enkla och relativt billiga tunnlar, eftersom de har svårt att klara stigningar på mer än 5 %. Vilken är skillnaden i platskapacitet per investeringskrona mellan buss och spårvagn? Skillnaden är dramatiskt stor. En studie visar att vanliga stadsbussar ger 31 gånger större platskapacitet per investeringskrona än spårväg. Bussar ger fler platser och större kapacitet per investerad krona Har vi i Lund inte någon nytta av att spårvagnen är lite större än den moderna elbussen? Nej. De bussar som redan idag går från Lund C mot universitetssjukhuset är dessutom dåligt utnyttjade. Även under rusningstrafik är beläggningen på bussarna högst c:a 33 procent (våren 2014). Kapaciteten på sträckan är på så sätt tillräcklig många år framåt. 15

16 Redan idag vore det lätt att byta ut många av de nuvarande bussarna som rullar i Lund mot moderna, tysta elbussar av samma storlek och förlänga några av busslinjerna, så att de också går till Brunnshög. Det behövs ingen spårväg eftersom kapaciteten hos dagens bussar redan räcker långt utöver dagens krav. Dagens kapacitet hos bussarna räcker sannolikt många år fram i tiden Om lundapolitikernas visioner för Brunnshög och Lund NE blir verklighet längre fram i tiden är det enklaste och mest effektiva sättet att öka kapaciteten att helt enkelt låta bussarna gå lite oftare. Lika enkelt är att använda större bussar och helst då moderna elbussar. Svårare är inte trafikplanering i en stad som Lund, när man redan har billiga, energisnåla lösningar till hands. Vad göra om kapaciteten i lokaltrafiken måste ökas drastiskt? Vad händer med elbussens många fördelar om kapacitetskraven ökar dramatiskt? Vid mycket stora krav på kapacitet finns ingen nackdel för elbussen om man t ex kör busståg (konvojer). Det gör man redan idag i många städer med moderna bussar. Då kopplar man helt enkelt ihop två eller fler bussar till en konvoj och får en tillfällig kapacitetslösning t ex i samband med en stor konferens eller en fotbollsmatch, där det krävs möjlighet till snabb evakuering av många människor. Tekniken för detta är idag smidig och enkel att hantera för en yrkeschaufför. När elbussar kopplas ihop elektroniskt och två bussar tillsammans blir lika stora eller större än en spårvagn kallas detta platooning (eller automatisk seriekoppling av fordon i färd). Den tekniken finns redan utprovad. Men det är tveksamt om platooning verkligen kommer att behövas i Lund. Lund har redan idag en relativt flexibel kollektivtrafik. Moderna bussar kan lätt kopplas ihop och köras som ett enda fordon med hög kapacitet 16

17 Troligen behövs inte platooning eller andra, liknande möjligheter till snabb kapacitetshöjning under de närmaste åren. Spårvagnar är stora och har ju full kapacitet att ta emot passagerare hela dygnet, om man inte minskar antalet avgångar. Är inte det en fördel gentemot bussar att spårvagnar kör med stor överkapacitet? Spårvagnar har den uppenbara nackdelen att de är alldeles för långa och stora under lågtrafik. Under lågtrafik får spårvagnar väldigt låg beläggning eller så tvingas de till gles turtäthet. Att köra spårvagn med många tomma platser innebär onödiga kostnader. Långa fordon kan dessutom vara en stor nackdel i tät stadstrafik. Spårvagnar är minst 30 meter långa och kan bli ända upp till 90 meter. De kan blockera trafiken kring ett helt kvarter. Elbussar produceras i många olika storlekar. Det innebär möjligheter för Lund att använda mindre och billigare elbussar med tätare frekvens inne i stadskärnan och större bussar utanför. Det blir därmed lättare att justera kapaciteten och förbättra driftsekonomin utan att försämra servicen för allmänheten. I rusningstid är det ganska enkelt att sätta in större eller fler bussar för att öka kapaciteten och minska väntetiderna. Det är däremot inte lika enkelt att sätta in extra spårvagnar eller ändra på vagnarnas storlek. Tysta, moderna elbussar av olika storlek öppnar möjligheterna för olika lösningar inom Lunds stadsområden och i andra delar av Lunds kommun. Lundaborna kan få bättre service och Lunds kommun och Skånetrafiken kan bli kostnadseffektiva. Moderna elbussar öppnar en rad nya möjligheter för mera brukarstyrda transporter 17

18 Finns det en positiv spårvägsfaktor? När det byggts ny spårväg i en stad har det ibland visat sig att resandet ökat jämfört med den tidigare busstrafiken på samma linje. Kan man tala om en positiv spårvägsfaktor, som leder till att fler därmed åker kollektivt? Både ja och nej. Studier om förekomsten av en spårvägsfaktor ger inga entydiga resultat. Det stämmer att om man inför spårväg med hög kvalitet som ersättning för busstrafik av låg kvalitet så ökar resandet. Kvalitet i detta sammanhang är resehastighet, signalprioritering gentemot andra fordon, turtäthet, biljettlösningar, hållplatsutformning, antal dörrar för av- och påstigning med mera. Om man ger bussen samma förutsättningar som spårvagnen och samma kvalitet i alla dessa avseenden får man helt säkert minst samma ökning av resandet. En elbuss kan för övrigt utformas och inredas som en mindre spårvagn, om detta skulle vara ett krav och önskemål från de resande. Troligen beror alltså spårvägsfaktorn på en rad allmänna faktorer som t ex fordonens allmänna skick och ålder, linjedragning, frekvens, mm. Att bussen upplevs som attraktiv hänger givetvis också samman med vägunderhåll, antalet rondeller och vägbulor som en busslinje kan besväras av, men som inte är aktuella för en spårvagn. Attraktiv kollektivtrafik beror inte på om hjulen är av stål eller av gummi. Andra faktorer är viktigare 18

19 Varför är det så svårt att integrera spårväg med annan kollektivtrafik? Hur kan spårvägen kopplas ihop med annat kollektivt resande? Särskilt i Stockholm, men också i Göteborg verkar övergång mellan olika trafikslag vara ett problem för resenärerna. Ja, det är ett problem i städer som fortfarande kör spårvagnar att spårvägen inte är väl integrerad i övrig kollektivtrafik. Spårvägen utgör ett eget trafiksystem som inte hänger ihop med övrigt resande. Erfarenheter från städer med spårväg visar att anslutningar till andra transportslag helt enkelt kan vara tekniskt besvärliga att bygga och få att fungera. Resenärerna måste snabbt och lätt kunna förflytta sig i en besvärlig trafikmiljö, vilket kan ställa till problem. Det medför att övergången mellan spårväg och andra trafikslag inte alltid fungerar optimalt. Här en illustration, hämtad från en aktuell undersökning av 40 städer i USA som har spårväg i sin stadsmiljö: Det finns bara en enda stad av dessa 40 städer som lyckats med konststycket att integrera sin spårväg så att den gynnar även de personer som vill Elbussar kan lättare än spårvagnar anpassas till andra trafikslag använda spårvägen för att arbetspendla. I övriga 39 städer fungerar spårvägen enbart som stand-alone -lösning (och då mest vid tillfälliga resor t ex för turister). De moderna elbussarna är i detta avseende överlägsna spårvagnarna. De kan lätt anpassas till (och utvecklas tillsammans med) annan kollektivtrafik för bland annat arbetsresor. Elbussar innebär en mera anpassbar trafiklösning i städer med tät och känslig bebyggelse än spårväg. Det är inte svårt att integrera tysta elbussar med annan trafik i en blandad stadsmiljö som Lund med stora variationer i gatunätet. 19

20 Vad betyder spårväg för Lunds cyklister? Hur påverkar en etablering av spårvägar i Lund risken för olyckor, t ex kollisioner mellan spårvagnar och cyklister/gångtrafikanter? Lund är en speciell trafikmiljö för spårvagnar genom att inom sin stadsgräns ha högre nivåskillnader än de flesta andra städer. Det ställer högre krav på utformning av spårvägen och den samlade stadsmiljön, inklusive gator och cykelbanor för att förebygga riskerna för olyckor. Lunds cyklister kan lätt uppnå relativt höga hastigheter vid sin färd mot lägre belägna delar av staden. Problem med inbromsning av spårvagn är välkända. Spårvägen har inbyggda faror för barn, hörselskadade och äldre personer, som riskerar att inte hinna undan en spårvagn som har längre bromssträcka än en modern elbuss. Elbussar har kortare bromssträckor, högre acceleration och möjlighet att väja för hinder. Bussar kan köra med högre medelhastighet på samma sträckning som spårvagnar, men kan lättare manövreras och ger mindre blockering för övrig trafik, inklusive cyklister och fotgängare. Spårväg har inbyggda faror för barn, hörselskadade och äldre personer Måste särskilda barriärer byggas för att skilja och markera spårvägen i förhållande till korsande trafik med cyklister och gångtrafikanter? Vad betyder i så fall sådana barriärer för stadsmiljön, tillgängligheten till grönområden och lekplatser samt nåbarheten till gator och cykelvägar? Lund är i högsta grad en cykelstad. Ekonomi, hälsa, motion och tillgänglighet motiverar studenter och yrkesverksamma att använda sin cykel så mycket som möjligt. När spårvagnar blandas med cyklister och gångtrafikanter måste spårvagnarna färdas relativt långsamt för att inte utsätta andra trafikanter för fara. 20

21 Cyklister som ska passera över spårvägens kanter och räls utgör ingen bra kombination av människa och teknik. Spårvagnsspår orsakar många allvarliga olyckor med cyklar. Det finns talande statistik över cykelolyckor i Bergen och Edinburgh. De svåraste olyckorna i dessa städer har inträffat när cyklister glidit ned med hjulen i de nedsänkta spårvägsspåren. Göteborg och numera även Stockholm drabbas hårt av singelolyckor på cykel. Den typiska olyckan är en cyklist som väjer för annan trafik och därefter hamnar I spåret med hjulet. Ett sätt att undvika denna och liknande typer av olyckor är att spårvägen inhägnas. Det går inte att införa spårvagnstrafik i en så tät stadsmiljö som i Lund utan att bygga någon slags barriär mot spårvägen främst för cyklister och gående. Spårvagnen ska kunna köras snabbt och med ett minimum av risker för gående och trafikanter. Resultatet blir oönskade barriäreffekter mitt i stadsmiljön. Spårvägen måste ha barriärer till skydd för cyklister och gående Energi och miljö: Är spårväg i Lund ett hållbart alternativ? Hur är energiförbrukningen om man jämför spårvagn med elbuss? Spårvagnar är mycket tyngre än elbussar även räknat per passagerarplats. Med hänsyn till den stora höjdskillnaden mellan Lund C och Brunnshög innebär detta en stor energiekonomisk nackdel för spårvagnen. Elbussar belastar miljön mindre än spårvagnar. Elbussar kräver mindre energi per passagerare än spårvagnar. Moderna elbussar är så konstruerade att de återvinner energi vid Spårvagn kräver mera energi per passagerare än elbuss 21

22 inbromsning och när de går i nedförsbacke. Elmotorn fungerar då helt enkelt som elgenerator. Det kan ge betydande energivinster. Det finns spårvagnar som har motsvarande egenskaper, men det är ännu inte avgjort vilken typ av spårvagnar som kommer att köpas in till Lunds planerade spårväg. Energiförbrukningen totalt och per passagerarplats är inte bara större i en spårvagn, även tillverkningen av hela systemlösningen för spårväg är mera energikrävande än för elbussarna. Tillverkning av räls och andra komponenter, underhåll, etc kräver mycket mera energi. Spårvagnar och deras reservdelar tillverkas heller inte i Sverige, utan allt måste importeras. Över hela sin livscykel innebär spårväg som systemlösning för Lunds kollektivtrafik en högre miljöbelastning och därmed högre kostnader än en trafiklösning med elbussar. Blir det ändå inte betydligt mindre CO 2 -utsläpp med spårvagn än med elbuss? I drift är elbussen minst lika miljövänlig som spårvagnen. Men elbussen är betydligt mera miljösmart när linjen ska etableras. I motsats till spårvagnen behöver elbussen inga genomgripande anläggnings- och byggarbeten som leder till CO 2 -utsläpp. Kablar och andra ledningar som redan finns i marken måste flyttas bort från gatan där spåren till spårvägen ska placeras. Om Lund väljer elbuss istället för spårvagn Spårvägen förutsätter genomgripande anläggnings- och byggarbeten behövs inga nya, starkare broar. Andra större förändringar i stans infrastruktur kan också undvikas. Får Lund spårväg kommer nödvändiga ombyggnationer av vägar, broar och byggnader att orsaka massiva utsläpp av CO 2.Det har gjorts uppskattningar att det tar c:a 20 år innan spårvägen når break even, det vill säga då minskningen i CO 2 -utsläpp inte längre äts upp av utsläppen från nödvändiga bygg- och anläggningsarbeten, som hör till spårvägens infrastruktur. 22

23 Kan spårvagnar verkligen rulla på gräs? Knappast, det är en förskönande beskrivning. Spårvagnen kör på räls i betong som grävts ner i gatan. Därefter har gräs planterats mellan syllarna och utmed spårvägen. Ändå publicerar de som planerar för spårväg i Lund bilder på nätet och i pressen med spårvagnar som glider fram i helårsgrönt gräs. De hävdar att detta gräs ska vara miljövänligt och samtidigt fungera bullerdämpande och hämma gnisslet mellan hjul och räls. Spårvägen i Lund blir inte grönare bara för att det under en kort period på året finns gräs mellan syllarna. Det ger en falsk bild. Länsstyrelsen befarar att de omfattande Grönska runt spårvägen ger en förförande, men falsk bild hårdgjorda ytor, som spårvägen kräver, kommer att leda till ökade volymer av dagvatten. Det gäller oavsett om det finns gräs ovanpå betongen eller inte. Det kan knappas bli energieffektivt att bevattna en gräsmatta på en bädd av betong. För etapp 1 av spårvägen (Lund C-Brunnshög) kan det röra sig om sammanlagt m2 gräs som ska klippas, krattas och bevattnas. Kostnaderna för underhållet av så stora gräsytor kan inte spåras i den spårvägsbudget som presenterats av Lunds kommun. Aktuella erfarenheter från tyska Würzburg visar att gräset på grund av det tunna jordlagret blir särskilt känsligt mot torka under vår och sommar. I Skåne har vi dessutom ett vinterklimat som inte är skonsamt mot tunna, öppna gräsytor. Men om politikerna i Lund verkligen vill att det ska finnas gräsmatta i och kring en transportled, så finns det exempel på att gräsmatta kan anläggas även för busslinjer: html 23

24 Med modern spårväg slipper väl Lund vibrationer, gnissel och annat buller? Är inte spårvagn i stadstrafik tystare än elbuss? Och orsakar inte spårväg mindre störningar för de som bor och arbetar i närheten? Nej, tvärtom. Spårvagnar medför betydligt fler störningar. Gnissel och annat buller samt vibrationer från spårvagn är verkliga problem. Det vet alla som bott i en stad med spårväg. Gnisslet mellan rälsen och spårvagnens hjul av metall är helt enkelt svårt att undvika. Detta är en välkänd och olöst problematik också med de allra senaste tekniska lösningarna för moderna spårvägar. Om gnisslet ska minskas kraftigt, måste rälsen smörjas med ganska stora mängder fett. I Sveriges spårvägsstäder används flera kubikmeter fett varje år bara för att smörja spårvagnsräls. Gnissel från spårvagnar kan inte undvikas Vibrationerna försöker man minska genom att lägga rälsen i betongblock och eventuellt också isolera rälsen med gummi, men den lösningen är kortsiktig och klarar sig inte mer än några år. På dessa punkter är elbussen bättre miljöanpassad. Gummihjul fångar nämligen upp de flesta vibrationerna, medan hjul av metall låter vibrationerna gå vidare till omgivningen. 24

25 Spårvagnsräls kräver för övrigt ständig rengöring och förebyggande underhåll. Hjulen på spårvagnen måste slipas av regelbundet och rälsen måste rutinmässigt underhållas för att undvika onödigt buller och risk för att små metallpartiklar ska spridas i närområdet. Tysta elbussar, där varje däck fjädrar och jämnar ut vibrationer, är en stor fördel i Lund och andra städer med verksamheter och stadsmiljöer som är särskilt känsliga för ljud och vibrationer. Elbussar är betydligt tystare än spårvagn, så tysta (och utan farliga utsläpp) att de kan köras inomhus t ex inne i Lunds nya resecentrum och i universitetssjukhusets nya huvudentré för att öka passagerarnas bekvämlighet. Några lundabor har ju pläderat för spårväg inne i Lunds stadskärna för att skapa storstadskänsla. Hör inte vibrationer, gnissel och annat buller från den moderna spårvagnen till vår tids storstadskänsla? Om du menar att storstadskänsla i en medelstor svensk stad kan frammanas genom vibrationer, gnissel och annat störande buller, åk gärna till Norrköping på studiebesök och njut extra mycket när spårvagnen passerar utanför kaféfönstret eller ditt hotellrum. Vad kan man göra mot spårvägens elektriska fält? Om människorna kan tolerera vibrationer och elektriska fält från spårvägen, hur är det då med maskiner och mätutrustning längs den planerade spårvägen? Är de mera känsliga? Ja, man vet redan att vibrationer och magnetstörningar från den närbelägna spårvägen kommer att riskera funktioner och tillförlitlighet hos avancerad medicinsk utrustning på universitetssjukhuset och Biomedicinskt centrum samt dyrbar forskningsapparatur inom främst Kemicentrum. Men problemen kan växa och bli betydligt större. 25

26 Lunds företag och institutioner har ju mängder av medicinsk och vetenskaplig utrustning. Den representerar investeringar på 100-tals miljoner. Utrustningen finns installerad i byggnader längs hela etapp 1 av den planerade spårvägen på S:t Laurentiigatan, Getingevägen och vidare förbi och Lunds Tekniska Högskola och snart också MaxLab IV. Elektriska fält från spårvägen måste hanteras och förebyggas med särskilda insatser Elektriska störningar och vibrationer är alltid ett problem, men dessa går att hantera för både spårvagnar och elbussar. Problemet är mindre eller obefintligt för elbussar. Problemet bedöms som allvarligt för spårvagnar. Det är helt enkelt svårt att på förhand veta vad som måste göras för att säkra utrustningens funktioner. Lunds universitet och LTH har gjort en särskild inventering av riskerna med spårvägens etapp 1 och beräknar att kostnaderna för att säkra och isolera avancerad utrustning uppgår till minst 50 miljoner kr, kostnader som måste läggas till den totala budgeten för spårvägsprojektet. En motsvarande beräkning finns inte gjord för Skånes universitetssjukhus i Lund och för Region Skånes andra verksamheter längs etapp 1 av spårvägen eller hos de företag som ligger närmast. Allt störande buller också från spårvagnar kan väl byggas bort om man satsar på ny teknik och satsar stort? Jovisst. Med mera teknik kan många problem lösas. Det gäller också buller från spårväg. Men det handlar i så fall om delvis nya tekniska lösningar, förebyggande miljöanpassning och omfattande tekniskt underhåll. Och allt detta kostar pengar, mycket pengar. Spårvagnar representerar en gammal och beprövad teknik, som funnits i hundra år eller längre. Det märkliga är att spårväg i stadsmiljö ändå har kvar så många av sina uppenbara barnsjukdomar, och då inte minst gnissel och annat oljud. Det gäller Oönskat buller är redan idag ett stort problem i Lunds täta stadsmiljö 26

27 tyvärr också spårväg i sina mest moderna versioner, om spårvagnar sätts in i en så tät stadsmiljö som i Lund. Den moderna elbussen har på några få år visat sig tystare, miljövänligare och lättare att anpassa till städer med känslig stadsmiljö. Växellådan och ventilerande fläktar kan höras också från elbussar, men ljudnivån blir betydligt lägre än vanliga bussar. Elbussen kräver heller ingen stor, komplicerad och sårbar systemlösning för att skydda medborgarna från onödigt buller. Vad händer i trafiken när en spårvagn havererar? Vad händer om en spårvagn går sönder eller man får annat driftstopp på linjen? Det kan t ex vara en bil som kör på spårvagnen. Repareras spårvagnen på plats eller måste den bogseras till spårvagnsdepån? Vad händer med bakomstående spårvagnar på linjen? Kan de passera eller blir trafiken stående tills vagnen bogserats bort? Ett driftsstopp för spårvagnen kan få en hel serie negativa effekter Om spårvägen byggs med återkommande växlar utefter linjen, så kan en havererad spårvagn bogseras bort av en särskild bärgningsspårvagn närmast över till parallellspåret. Samtidigt blockeras ett av spåren, vilket medför förseningar och minskad turtäthet under den tid som avbrottet varar. Vad händer om en elbuss får driftstopp/går sönder? Hindrar den annan busstrafik och vad händer med just den bussen? Hur påverkas trafiken på linjen av bortfallet? Om en elbuss får driftstopp, så får den också bärgas. En ersättningsbuss sätts in i trafik på linjen. Normalt behöver inte den havererade bussen hindra framkomligheten för annan trafik. 27

28 Men spårvagnar har väl en fördel genom att de kan köras lika bra framåt som bakåt? Måste inte elbussar vända på Clemenstorget? Tekniskt finns det inget som hindrar att även en buss kan konstrueras så att den har två förarhytter och kan köra i båda riktningar. Men varför skulle man göra det, när en vanlig dubbelledbuss har en vändradie på under 12 meter? Det går snabbare att bara vända bussen, än att låta föraren gå till andra ändan av bussen. Spårvagnar måste däremot ha två förarhytter, som tar utrymme från passagerarna. De måste kunna köras åt båda håll eftersom de ju är spårbundna och kräver mycket stora vändradier. Man kan inte göra en vändplats för spårvagnar, utan att riva flera byggnader vid Clemenstorget. I trafikplaneringen kan det kanske visa sig lämpligt att låta bussarna från universitetssjukhuset gå i en slinga till Lund C via Kung Oscars väg. Från Lund C kör bussarna liksom tidigare tillbaka via Laurentiigatan. 28

29 Har inte en spårvagn längre livstid som fordon än en buss? En diesel- eller gasbuss har en ekonomisk livslängd på år i Sverige (utom i Stockholm, där man kör bussarna i 20 år). Den relativt korta livslängden har orsakats av att bussparken har bytts ut allt snabbare de senaste 20 åren på grund av den snabba utvecklingen mot allt renare emissioner (skadliga utsläpp) från bussarna. Att förlänga livstiden av en buss till år kan kanske En spårvagn kan leva hur länge som helst om alla delar byts ut efterhand bli ett logiskt steg i utvecklingen av den moderna elbussen. Det blir möjligen en naturlig utveckling mot lägre totala kostnader i kombination med preventivt underhåll och löpande reparationer. Det finns inga tekniska begränsningar som hindrar renovering och förnyelse av elbussen efter 10 och 20 år - som man på flera håll gör på spårvagnar. Efter elbussens kommersiella genombrott är frågan om bussmotorns emissioner (skadliga utsläpp) inte längre är aktuell. Då kanske just elbussarna blir föremål för samma, ständiga renovering som spårvagnarna. Men kostnaden för inköp och drift av elbussar är så pass mycket lägre att det kanske ändå inte blir aktuellt med ständigt återkommande reparationer efter 20 års mer eller mindre problemfri drift. Idag återanvänder och återvinner man redan motsvarande 95% av vikten på en elbuss, så miljömässigt går det på ett ut. När det gäller de 50-åriga spårvagnarna som fortfarande körs i Göteborg så finns inte många skruvar och muttrar kvar från tiden, när spårvagnen en gång byggdes med originaldelar. Det pågår som bekant ständiga reparationer av spårvagnarna i Göteborg. 29

30 Är det inte bra för miljön att spårvägar i Lund begränsar stadens framtida utveckling? Stimulerar inte spårvägen en på många sätt klimatklok stadsutveckling med positiva bidrag också till social och ekonomisk hållbarhet? Frågan är inte enkel att besvara. Klart är dock att spårväg och spårvagnstrafik låser fast Lund i ett transportsystem under många, många år framåt i tiden. Om en eller två generationer kan det bli dyrt för lundaborna att Spårvägsinvesteringar låser fast Lund i ett transportsystem under mycket lång tid framåt avveckla systemet med spårväg och återställa stadens skönhetsvärden. Det har man sett i Malmö och Köpenhamn, som ju avvecklat sina spårvägssystem. Spårväg framstår som en onödigt dyrbar investering, som kräver stora ingrepp i Lunds stads- och trafikmiljö Etapp 1 av spårvägen kommer att kosta mer än 1000 miljoner och då handlar det bara om en första bit med c:a 5,5 km spårväg. Etapp 2 och etapp 3 kommer sannolikt var för sig att kosta betydligt mera. Spårväg i Lund tycks redan på planeringsstadiet ha blivit ett mål i sig själv. Positiva miljöeffekter för en mera klimatklok utveckling kan uppnås med betydligt enklare, mera effektiva och inte minst billigare transporter som elbussar. Det är problematiskt om Lund gör en extremt stor up front -investering i räls och annan infrastruktur för spårväg. Spårväg är ett system som inte bara är dyrt och svårt att avveckla. Redan under bygg- och anläggningstiden ackumuleras klimatstörande utsläpp, som måste amorteras under många år fram i tiden. Spårvägsförespråkarna ser bara fördelar med att framtidens lundabor inte lätt kan byta ut detta kostnadskrävande system för kollektivt resande på räls. De bortser från att det hela tiden uppstår nya behov hos de som bor, arbetar och besöker staden och detta medför kanske helt nya, oförutsedda förutsättningar för stadens utveckling till en mera grön, hållbar stad. 30

31 Men varför skulle just laddningsbara elbussar vara lösningen för Lunds kollektiva transporter? Moderna elbussar ger inte bara stora positiva effekter på miljön. De öppnar många fler valmöjligheter för lundaborna än vad spårvägen kan erbjuda. Elbussar fungerar effektivt även mycket nära bostäder, arbetsplatser, skolor etc. De ökar tillgängligheten även i täta stadsmiljöer och ger bättre service till resenärerna än spårväg. Det är enkelt att ändra linjenätet och sätta in fler bussar vid tillfälliga behov. Vid vägarbeten och olyckor kan man snabbt lägga om trafiken till närliggande gator. Jämfört med spårväg i stadsmiljö framstår resandet med moderna elbussar som det miljökloka och mest flexibla transportsättet. Elbussar begränsar inte heller framtida generationers möjligheter att utveckla Lund enligt helt nya behov och förutsättningar - kanske mera av blandstad med ett än mera driftigt och dynamiskt näringsliv och ett socialt och kulturellt mera utvecklat samhälle än dagens. Elbussar lämnar vägen öppen för Lund att ständigt förnya sin kollektivtrafik Lagt spår ligger. Det är allvarligt att spårväg som transportsystem kan medföra begränsningar för dagens och morgondagens samhällsliv. Spårväg kan redan på kort sikt och ge en negativ strukturbildande effekt som hämmar stadens utveckling. Många år av erfarenheter från Malmö (helt utan spårvagn) respektive Göteborg (med stora inslag av spårvagn) kan ge värdefulla insikter inför Lunds stadsutveckling. Spårväg i Lund låser oss i ett fast transportsystem med strukturer som knappast framstår som hållbara för den enskilde resenären och för samhället i stort. När väl systemet är på plats och infrastruktur för miljarder är investerade kan det bli mycket dyrt att även avveckla spårvägen. Elbussar i Lund innebär däremot en öppen systemlösning som från början fungerar bra tillsammans med andra elfordon och med annan trafik. Elbussar har ingen negativ strukturbildande effekt. 31

32 Det gäller väl också att försöka minska behovet av onödigt resande genom att utveckla den nuvarande kollektivtrafiken? Handlar inte klimatklok stadsutveckling även i Lund om att försöka minska och på andra sätt lösa behoven av transporter hos enskilda grupper av resande? Förespråkare för spårväg hävdar att spårvägen bidrar till minskad miljöbelastning inte minst genom att yrkesarbetande män blir mer benägna att resa kollektivt med just spårvagn än med buss samtidigt som de låter privatbilen stå hemma. Om detta stämmer återstår att bevisa. Det kan mycket väl vara helt andra faktorer som spelar in i valet mellan personbil och kollektiv transport. Det kan handla om att resan till arbetet måste kombineras med besök på dagis, skola och fritidshem. Det kan också handla om snabbhet och tillförlitlighet hos befintlig kollektivtrafik. Kommer tåget i tid? Prioriteras bussen i korsningar med trafiksignaler? Finns det särskilda bussfiler på tillfartsvägarna eller fastnar bussen ständigt i trafikköer? Stadens olika funktioner bör på sikt utvecklas så att transportbehoven snarare kan minskas än ökas inom Lunds tätort, inom kommunen som helhet och inom regionen. Då behövs nytänkande inför stadsutvecklingen. Var finns utrymme för arbetsplatser? Var ska bostäder prioriteras? Hur kan stadens många funktioner knytas ihop? Hur ökas tillgängligheten för cyklister och gående? Stadsutvecklingen i Lund kan förnyas om krav ställs på färre och kortare transporter. Kanske bör Lund utvecklas mera Stadsutveckling måste också handla om hur vi kan minska behovet av resande och andra transporter som blandstad med olika funktioner i samma stadsdel, som gör det lättare för oss alla att inom stadens gränser arbeta, bo och utveckla ett socialt liv? 32

33 Stiger fastighetspriserna med spårvägar i Lund? Ökar inte det privata intresset för att investera i fastigheter och verksamheter längs en spårvägslinje jämfört med en elbusslinje? Nej, det är ett påstående som inte går att styrka med forskningsresultat från en medelstor stad som t ex Lund. Och även i en storstad med långa avstånd kan man inte säga att just spårväg jämförd med en busslinje av samma kvalitet ger högre fastighetsvärden. Det handlar snarare om att bekväma, täta och snabba persontransporter oavsett typen av fordon ökar intresset för att arbeta och bo i området. I Göteborg finns exempelvis spårväg till Tynnered, Angered, Bergsjön, Biskopsgården, etc. Faktum är att alla dessa områden stått still i sin utveckling. De har den lägsta värdeökningen i hela regionen. Göteborgs tillväxt sker i områden utan spårväg: De privata investeringarna görs längs Älvstranden, på Ringön, Sisjön, etc alla områden utan spårvagn men med bussförbindelser. Att privata investeringar skulle vara beroende av just spårväg måste styrkas genom forskning och konkreta löften från berörda fastighetsägare. Allmänt sett kan man diskutera om det är önskvärt med högre fastighetspriser utmed en tilltänkt spårväg. För Lund betyder det ju samtidigt att det blir dyrare för t ex sjukvården, forskningsinstitutioner och forskningsföretag att etablera sig utmed etapp Lunds kommun bör inte försöka driva upp priserna för tomter och fastigheter 1 av spårvägen. Bostadspriserna skulle i det sammanhanget på samma sätt bli relativt högre för boende utmed spårvägen uppe vid Brunnshög än inom andra jämförbara stadsdelar i Lund som saknar spårvägsförbindelser. Det gynnar inte studenter, landstingsanställda och andra som gärna vill bo i närheten av universitetet och sjukhuset. Lund borde kanske istället konkurrera med andra städer i tillväxtregioner, t ex genom att erbjuda relativt sett lägre fastighets- och bostadspriser. 33

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm Aktion för spårvägsfritt Lund Lund den 27 september 2013 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Aktion för Spårvägsfritt Lund har på remiss erhållit Trafikverkets Förslag till nationell

Läs mer

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?. Medborgarsamråd, Tierps kommun, UL och Region Uppsala 2017-01-30 Här följer en sammanfattning av information från UL, frågor och synpunkter som togs upp på medborgarsamrådet samt frågor och synpunkter

Läs mer

Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg

Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg Västlänken En pulsåder för det moderna Göteborg HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Morgondagens Göteborg Regionen beräknas växa med en och en halv miljon invånare till 2035 Enligt prognoser är vi år 2035

Läs mer

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24 Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24 Om företaget Hybricon är ett Umeåbaserat företag som utvecklar hållbara

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

European Spallation Source (ESS) i Lund

European Spallation Source (ESS) i Lund European Spallation Source (ESS) i Lund En mötesplats för vetenskapsmän inom materialforskning 1 ESS-& MAX IV:s anläggningar i Lund Malmö Köpenhamn Lund Brunnshög Knutpunkt för transporten : Till Lund

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN?

FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN? FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN? Oslo 5 feb 2013 PG Andersson Trivector Traffic, Lund PG Andersson Trivector Traffic, Lund pg.andersson@trivector.se KOLLEKTIVTRAFIKEN ÄR ETT MEDEL FÖR ATT SKAPA

Läs mer

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns 2012-01-07 Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun Efter att ha tagit del av Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun, vill Sorundanet framföra

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal.

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal. Förbränningsmotorns utsläpp av koldioxid, CO2, påverkar klimatet negativt. Vi försöker minska användandet av våra bilar för att komma bort från problemet. Vi föreslår istället ett nytt koncept som man

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse

Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad

Läs mer

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad Underlag för redovisning av pilot-projekt Sida 1 av 7 Sammanfattning pilotprojekt Karlstad 1 Bakgrund och syfte Karlstadsbuss genomförde 2007 en linjenätsförändring som haft stor framgång i form av ökat

Läs mer

GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK. Stenerik Ringqvist RTM Konsult

GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK. Stenerik Ringqvist RTM Konsult GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK Stenerik Ringqvist RTM Konsult Projektledare Guidelines BRT och Spårväg Rådgivare för Guidelines Regional BRT VARFÖR BRT Guidelines? Busslösningar är ofta kompromisser

Läs mer

Premiär för Stockholms nya elbusslinje

Premiär för Stockholms nya elbusslinje Premiär för Stockholms nya elbusslinje publ icerat av U L O 1 6 MA RS 201 5 SID A F Ö R U TSKRIF T Kraften kommer från ovan. Två av Stockholms nya laddhybridbussar, Volvo Electric Hybrid, vid laddstationen

Läs mer

falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad

falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Ett viktigt steg mot en större stad Följ med på resan! Nu bygger vi framtidens Falun En satsning för dig och morgondagens falubor! I en modern

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 105 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Motion till Kommunfullmäktige

Motion till Kommunfullmäktige Motion till Kommunfullmäktige Det ska vara enkelt att vara klimatsmart i Linköping Inledning Det står klart att klimatförändringarna är orsakade av människor. Och det är vi människor som skapat problemen

Läs mer

Jennifer Elsren, Västtrafik. Mål, Utmaningar och erfarenheter av ElectriCity

Jennifer Elsren, Västtrafik. Mål, Utmaningar och erfarenheter av ElectriCity Jennifer Elsren, Västtrafik Mål, Utmaningar och erfarenheter av ElectriCity Ett sammarbete mellan samhälle, industri och forskning Parternas gemensamma vision En arena för tester av nya produkter och tjänster

Läs mer

Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie

Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2016-03-14 Ref: M2016/00374/R Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie Sveriges Bussföretag är en arbetsgivare-

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Pernilla von Strokirch Projektchef. Spårväg Lund C ESS

Pernilla von Strokirch Projektchef. Spårväg Lund C ESS Pernilla von Strokirch Projektchef Spårväg Lund C ESS Dagordning 1. Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling 2. Organisation och Tidplan 3. Var börjar vi bygga 4. Utformning och gestaltning 5. Miljöfrågor

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Elna Henriksson Sekreterare 044-309-30-60 elna.henriksson@skane.se Datum 2008-05-07 1 (5) Sammanställning av beredningens dialog kring framtidens kollektivtrafik

Läs mer

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Studiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg

Studiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Studiebesök TÖI måndag 24 oktober Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Punkter Göteborgsområdet Västsvenska paketet lite kort Långsiktiga ambitionen Satsningar inför trängselskatten 2013

Läs mer

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. 2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Guidelines för regional BRT Resultat från Workshop 1 ( ) Joel Hansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik

Guidelines för regional BRT Resultat från Workshop 1 ( ) Joel Hansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Guidelines för regional BRT Resultat från Workshop 1 (2016-05-30) Joel Hansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Kännetecken för regional BRT Kännetecken för regional BRT Vilka funktioner

Läs mer

Utbyggnad av Elektrifierad kollektivtrafik

Utbyggnad av Elektrifierad kollektivtrafik Utbyggnad av Elektrifierad kollektivtrafik Anders Grauers Svenskt el- och hybridfordonscentrum, Chalmers tekniska högskola 25 oktober 2016 BRG seminarium för Kollektivforum-Norge och Linköpings kommun

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Nya urbana transportsystem Stockholm 4 dec 2008 PG Andersson Trivector Traffic, Lund Behov av BRT i Sverige? Bus Rapid Transit = tänk tunnelbana

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Attraktiva, ytsnåla BRT-lösningar med hög tillgänglighet och hållbar stadsmiljö

Attraktiva, ytsnåla BRT-lösningar med hög tillgänglighet och hållbar stadsmiljö Attraktiva, ytsnåla BRT-lösningar med hög tillgänglighet och hållbar stadsmiljö Vinnova/Lund 080613 Sven-Allan Bjerkemo Bjerkemo Konsult Civ ing SVR, doktorandkurser LTH Miljövård, Ekonomisk geografi med

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag

Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag Beslutsunderlag 2015-01-13 Ewa Rosén Regional utveckling 0451-288511 Kollektivtrafikmyndigheten Ewa.rosen@skanetrafiken.se Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag 1. Bakgrund Under

Läs mer

Frihamnen, Göteborg. Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52

Frihamnen, Göteborg. Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52 Frihamnen, Göteborg Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52 Dagens upplägg Kort om K&P Göteborg Det större perspektivet Pågående utvecklingar Älvstranden Utveckling Näraliggande

Läs mer

Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja kollektivtrafikkörfält. Uppdrag från Kommunfullmäktige m.fl.

Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja kollektivtrafikkörfält. Uppdrag från Kommunfullmäktige m.fl. Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2008-06-17 Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar

Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar siemens.se/elvagar Utmaningen klimatutsläppen måste minska snabbt I denna broschyr beskrivs kortfattat förutsättningarna och möjligheterna för

Läs mer

Framkomlighetsstrategin

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

Skånetrafiken. Det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken. Det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken Det självklara valet för dig som reser i Skåne Allt började 1999 Två skånska län blir ett Flygande start för Skånetrafiken Vilka vi är och vad vi gör En förvaltning inom Region Skåne Driva

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE Annika Molin är projektledare för Västtrafiks satsning på digitala skärmar. Infotainmentsystemet

Läs mer

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt Vi utför provsträckor med gummiasfalt Längre livslängd och mindre buller Vägverket vill göra det möjligt att få fram ännu bättre asfalt att använda på våra vägar. Därför inleder vi nu ett projekt där vi

Läs mer

Helsingfors stad Stadsplaneringskontoret Snabbspårväg Framtidens kollektivtrafik i Helsingfors www.hel.fi/ksv/sv

Helsingfors stad Stadsplaneringskontoret Snabbspårväg Framtidens kollektivtrafik i Helsingfors www.hel.fi/ksv/sv Helsingfors stad Stadsplaneringskontoret Snabbspårväg Framtidens kollektivtrafik i Helsingfors www.hel.fi/ksv/sv Helsingfors och hela metropolområdet växer fort. Fram till 2050 uppskattas Helsingfors

Läs mer

Därför ska Lund ha Lightrail (Spårtrafik). Frågor och svar. Kommentarer på påstående från aktionsgruppen spårvagnsfritt Lund.

Därför ska Lund ha Lightrail (Spårtrafik). Frågor och svar. Kommentarer på påstående från aktionsgruppen spårvagnsfritt Lund. Därför ska Lund ha Lightrail (Spårtrafik). Frågor och svar. Kommentarer på påstående från aktionsgruppen spårvagnsfritt Lund. 2014-02-07 Jörgen Jörgensen 1 Därför ska Lund ha Lightrail (Spårtrafik). Frågor

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Centerpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Parker och grönområden utgör välbehövlig plats för återhämtning

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Markera med ett kryss i den ruta under siffrorna som du tycker stämmer bäst överens med din uppfattning.

Markera med ett kryss i den ruta under siffrorna som du tycker stämmer bäst överens med din uppfattning. Stadsmiljöenkät 202 Markera med ett kryss i den ruta under siffrorna som du tycker stämmer bäst överens med din uppfattning. Om du råkar kryssa i fel ruta, stryk över och kryssa i rätt ruta. Frågorna i

Läs mer

En bro för framtiden. Idéförslag

En bro för framtiden. Idéförslag En bro för framtiden Idéförslag Varför behövs en ny bro? Ända sedan början av 1800-talet har det funnits broförbindelser mellan Lidingö och Stockholm. Den nuvarande Gamla Lidingöbron stod färdig 1925 och

Läs mer

En bro för framtiden. Idéförslag

En bro för framtiden. Idéförslag En bro för framtiden Idéförslag Varför behövs en ny bro? Gamla brons historia Ända sedan början av 1800-talet har det funnits broförbindelser mellan Lidingö och Stockholm. Den nuvarande Gamla Lidingöbron

Läs mer

Elcyklar och cykelinfrastrukturen

Elcyklar och cykelinfrastrukturen Elcyklar och cykelinfrastrukturen Kräver elcyklar en förändring i hur vi planerar för cykel? Hanna Ljungblad, Michael Koucky & Upplägg Bakgrund Frågeställning Metod Resultat Slutsatser Bakgrund Elcyklar

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man

Läs mer

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 1 Säker och estetisk utformning av spårvägssystem Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 2 Lars H Ericsson Säkerhetsdirektör Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (också känt

Läs mer

Lätt spårtrafik ett framtidskoncept? Christian Rydén Lunds kommun

Lätt spårtrafik ett framtidskoncept? Christian Rydén Lunds kommun Lätt spårtrafik ett framtidskoncept? Christian Rydén Lunds kommun TJ Grafik 2007 Bergen Bybanesystem Byggstart 2007 Driftsstart 2010 Koncession / OPS Trafikstart planerad aug 2010 Norrköping Utbyggnad

Läs mer

Parkering, biltvätt, buller och trafik

Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkeringsfrågor Ta bort parkeringsförbudet på Brynjegränden och andra små gränder! Följande lokal trafikföreskrift gäller på Brynjegränd med flera gator: Inom ett

Läs mer

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Ingemar Bryman, Utvecklingsstrateg, Mejl: ingemar.bryman@skanetrafiken.se Tel: 0451-288 571 Från vision till verklighet om resvanor idag och

Läs mer

Inkomna synpunkter till Trafikplanen

Inkomna synpunkter till Trafikplanen Inkomna synpunkter till Trafikplanen Mitt förslag är en fortsättning av gång och cykelvägen längs med Stenskogsvägen ända ut till Backagården Jag bor med min familj i Yxnaholma vi och många med oss skulle

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de verkligen vill göra. Kollektiv åkning kommer nu att bli

Läs mer

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

Följ med oss på resan mot framtidens stad! I Göteborg pågår just nu ElectriCity morgondagens hållbara kollektivtrafik Per Österström: Business Region

Följ med oss på resan mot framtidens stad! I Göteborg pågår just nu ElectriCity morgondagens hållbara kollektivtrafik Per Österström: Business Region XX XX Följ med oss på resan mot framtidens stad! I Göteborg pågår just nu ElectriCity morgondagens hållbara kollektivtrafik Per Österström: Business Region Göteborg Samverkansprojektet Gemensam Vision,

Läs mer

Pengar till det viktigaste

Pengar till det viktigaste Pengar till det viktigaste NEJ till spårväg: Vi vill att kommunen agerar ekonomiskt ansvarsfullt med skattebetalarnas pengar. Slösa inte bort pengar på en dyr spårväg som inte behövs, men som alla ska

Läs mer

PÅGATÅG NORDOST 2009

PÅGATÅG NORDOST 2009 Älmhult Markaryd Vittsjö Osby Killeberg Bjärnum Hästveda Perstorp Tyringe Sösdala Vinslöv Önnestad Kristianstad Fjälkinge Bromölla Sölvesborg Tjörnarp Höör NIO KOMMUNER I SAMVERKAN BROMÖLLA HÄSSLEHOLM

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

TransportForsK. Transportforum 2017 Session 33. Elektrifierade fordon för citydistribution av styckegods med elförsörjning under färd ELFÄRD

TransportForsK. Transportforum 2017 Session 33. Elektrifierade fordon för citydistribution av styckegods med elförsörjning under färd ELFÄRD TransportForsK Session 33 Elektrifierade fordon för citydistribution av styckegods med elförsörjning under färd ELFÄRD Angelika Treiber angelika.treiber@tfk.se 08-562 491 04 Bakgrund Distribution av dagligvaror

Läs mer

Nästa station: Framtiden!

Nästa station: Framtiden! Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för

Läs mer

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret Mobility Management i Byggskedet Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret Halmstads Resecentrum etapp 2 Etapp 2: 2016-17 Rapport om Mobility management (MM) Trafikverket

Läs mer

November 2015 Lommabanan

November 2015 Lommabanan November 2015 banan Kävlinge Furulund Malmö Om banan banan sträcker sig från Kävlinge i norr till Arlöv i söder där den ansluter till Södra stambanan. Banan som öppnades för trafik år 1886 är enkelspårig

Läs mer

Medborgarförslag om parkering efter Västra Parkgatan

Medborgarförslag om parkering efter Västra Parkgatan Tekniska nämnden 2010 02 25 20 60 Tekniska nämndens arbetsutskott 2010 02 11 35 90 Dnr 2009/776.008 Medborgarförslag om parkering efter Västra Parkgatan Ärendebeskrivning Anders Winsa anför följande i

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer