NR TIDNINGEN FÖR DIG SOM BOR I EKSJÖ KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NR 1 2014 TIDNINGEN FÖR DIG SOM BOR I EKSJÖ KOMMUN"

Transkript

1 HEMMA I EKSJÖ NR TIDNINGEN FÖR DIG SOM BOR I EKSJÖ KOMMUN Färgsättningsguide Unik guide om färgsättning av Eksjö centrum Nu upphandlas Lunden Byggstart i höst Med fokus på skolmaten Stort reportage om skollunchen FIBERKUND 3000 Jubileumsfamiljen firades med tårta

2 Sommar i Eksjö I detta nummer HEMMA visst smakar ordet lika lent och gott som en nougatkaramell från Mariannelund. För mig är ordet hemma ett alldeles speciellt ord som får det att liksom värmas i hjärteroten. Det är ett stabilt och tryggt ord. Jag har mitt barndomshem i Östergötland och flyttade till Eksjö för nio år sedan, men kände mig hemma här omedelbart. Att nu få vara en del av kommunledningen och bidra till att andra känner sig hemma och välkomnade till Eksjö är såklart väldigt utmanande och roligt. Det händer ju ofantligt mycket nu! En stor kulturell satsning sker i Mariannelund med den nya barnfilmbyn, och familjen Zedig arbetar för att utveckla och bygga ut karamellkokeriet. Inne i centrala Eksjö planeras det för nybyggnation, bland annat med det som ska bli det nya kvarteret Lunden. Jag ser med tillförsikt fram emot en härlig sommar här hemma i Eksjö. Det är ju här det händer! Det började med 10-mila på Ränneslätt som blev en hejdundrande succé. Därefter firade vi årets stora hemvändarhelg i slutet på maj. Den helgen har av tradition blivit starten på hela sommaren med stadsloppet, Barnens lördag, hemvändarträffen på hotellet, och numera även med Eksjödagen som vi på Eksjö kommun, både förtroendevalda och tjänstemän, anordnade lördagen den 31 maj. Senare i sommar är det återigen dags för en sprakande stadsfest och inte att förglömma ett internationellt Tattoo. Däremellan kommer det bland annat vara en stor 4x4 träff på Ränneslätt, en helg fylld av fart och fläkt, jeepar, fyrhjulingar, kändisar och musik. Något annat nytt du kan läsa om är möjligheten att bli Pluspolare. Den som blir Pluspolare bidrar till att hjälpa människor med funktionshinder att ta del av olika arrangemang. Inte minst viktigt under sommarmånaderna såklart! Att vara med och förvalta och leda en kommun kan på ett sätt liknas vid heminredning. Man fixar och trixar och donar för att göra det så bekvämt, vackert, funktionellt och roligt som möjligt för att få så många som möjligt att trivas. Såväl boende som gäster Kan vi därmed också få fler att faktiskt flytta hem till Eksjö blir vi naturligtvis väldigt glada! Jag önskar dig en alldeles underbar sommar här hemma i Eksjö! Diana Laitinen Carlsson Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande FOTO: Ulrika Adolfsson 4 Modernt bostadsinflytande i Stocksnäs 5 Simskola för vuxna Sommarvärme i systemet 6 Med fokus på skolmaten 10 Ladda på EksjöVux 11 Mot Region Jönköpings län 12 Laddstolpe för elbilar 16 Nu upphandlas Lunden 17 Fiberkund Bostadssociala gruppen 19 Din säkerhet Eksjöbostäders första miljöcertifierade hus 20 Trädgårdsavfall på rätt plats 21 Kompostlimpa 22 Färgsättningsguide 23 Tord du Rietz, ny skolchef 24 Eksjö kommuns bokslut Det lönar sig att återvinna 27 Drogvaneundersökning Sommarens utställningar på Eksjö museum 28 På gång i Eksjö kommun HEMMA I EKSJÖ GES UT AV: HEMMA I EKSJÖ är en informationstidning för dig som bor, besöker och verkar i Eksjö kommun. ANSVARIG UTGIVARE: Stefan Elm, kommundirektör. REDAKTÖRER: Anette Stendahl, Eksjö kommun och Carina Engqvist, Bokstavligt. GRAFISK FORM: Anette Stendahl, Eksjö kommun. FOTON: Anette Stendahl, Carina Engqvist och Mostphotos (om inget annat anges). TRYCK: Ordförrådet. UPPLAGA: exemplar. DISTRIBUTION: Posten. DAISY: Hemma i Eksjö finns även inläst på Daisy-skiva och skickas till dig som har valt att prenumerera på denna. För att anmäla dig som prenumerant, eller avbeställa skivan, skicka ett e-postmeddelande till eller ring Daisy-skivor finns även att hämta på Eksjö Stadsbibliotek, Ingatorps och Mariannelunds bibliotek, samt i kommunens reception. NÄSTA NUMMER av Hemma i Eksjö kommer i november HEMMA I EKSJÖ NR 1/2014

3 Miljöplan i kortversion MILJÖPLANEN FÖR EKSJÖ KOMMUN antogs av kommunfullmäktige Kommunens vision, Vision 2020, utgör den översta nivån i kommunens målhierarki. I nivån därunder finns ett antal politiska program, där miljöplanen är ett av dessa. Kommunfullmäktige tog även beslut om att uppdra åt förvaltningen att ta fram en populärversion av miljöplanen. Denna har du möjlighet att ta del av i samband med detta utskick av Hemma i Eksjö. Syftet med miljöplanen är att ange mål och inriktning för kommunens långsiktiga strategiska miljöarbete för en tidshorisont om år. För de närmaste åren anges även åtgärder. Planen är styrande för kommunens samtliga verksamheter, det vill säga alla verksamheter ska rätta sig efter de mål och inriktningar som anges. Härutöver är avsikten att den ska vara vägledande för och inspirera medborgarna, föreningar och företag. Följer med utskicket DEN FULLSTÄNDIGA MILJÖPLANEN finns att ta del av på Behöver du tvätta bilen? Klipp häcken! Du kan rädda liv. TA ÄVEN BORT allt annat som skymmer sikten för trafikanterna! Följ de regler som gäller för fri sikt i kommunen! Vid frågor, kontakta Lars-Erik Spaak, samhällsbyggnadssektorn, tel MER INFORMATION finns på TÄNK PÅ ATT det inte är tillåtet att tvätta bilen hemma, varken på uppfarten eller på gatan. När du tvättar bilen rinner det smutsiga och miljöfarliga vattnet ned i gatubrunnarna och därefter direkt ut i våra sjöar och vattendrag. När man tvättar bilen frigörs förutom själva smutsen även olja, metaller och gummirester. Även tvättmedlet, och inte minst avfettningen, är mycket giftiga för vattenlevande organismer. Åk i stället till en biltvätt. I Eksjö kommun finns både automat- och självservicetvättar som är utrustade med oljeavskiljare och eller reningsverk som tar hand om oljan och en hel del av metallerna. Vill du ändå tvätta bilen hemma kan du göra det på en gräsmatta eller grusyta där vattnet kan rinna ner genom marken. Detta gäller dock bara för lätt sommartvätt med ett svagt rengöringsmedel och utan avfettningsmedel! MER INFORMATION finns på HEMMA I EKSJÖ NR 1/2014 3

4 Det är riktigt skönt att sitta bakom rutorna på balkongen försäkrar makarna Kent och Astrid Bernholtz som har bott i Stocksnäs i 40 år. Modernt bostadsinflytande i Stocksnäs EKSJÖBOSTÄDER VAR FÖRST i landet med att låta hyresgästerna delta aktivt i ett stort renoveringsprojekt. Under den första etappen har hyresgästerna satt sin prägel på bland annat garage, balkonglösningar och gårdsmiljö. Den stärkta gemenskapen är en viktig bonus. Renoveringsprocessen i Stocksnäs inleddes hösten Sedan dess har Hyresgästföreningens representant Anne Hägg bjudit in till ett tiotal möten. Samarbetet har fungerat kanonbra. Det är något som hela Sverige borde ta efter. Hyresgästerna har fått framföra sina åsikter och Eksjöbostäder har verkligen varit lyhörda, säger Anne. Exempelvis renoverades de befintliga garagen i stället för att ersättas av nya, enligt hyresgästernas önskemål. Det här är en lärande process, där vi lär av varandra. Som fastighetsägare har vi fått en stor kunskapsbank om hur våra hyresgäster resonerar och prioriterar. Vi har också lärt oss att det inte är dyrare att involvera hyresgästerna. Det handlar bara om att tänka på ett annat sätt och att gå i takt med varandra, säger Lennart Hägglöf, underhållsansvarig Eksjöbostäder. EN OMFATTANDE FASADRENOVERING har gett Stocksnäs ett riktigt lyft, både estetiskt och funktionellt. De inglasade balkongerna är numera standard. Sedan tidigt i våras har det varit riktigt skönt att sitta bakom rutorna på balkongen, försäkrar Kent Bernholtz. Han och hustrun Astrid Bernholtz har bott i Stocksnäs i 40 år och stortrivdes även innan renoveringen, både med läget och gemenskapen på gården. Vi trivs fortfarande väldigt bra! Nu när vi dessutom får ordning på trädgården blir det riktigt fint i Stocksnäs, säger Kent. UNDER VÅREN har ett febrilt anläggningsarbete pågått, vilket innebär att hyresgästerna redan i sommar kan njuta av den gemensamma gården. Grannarna, längre bort på Stocksnäsvägen, kan ta sig en promenad och få en försmak av vad som komma skall. Nu fortsätter fasadrenoveringarna på nästa gård. 4 HEMMA I EKSJÖ NR 1/2014

5 Simskola för vuxna I Prästängshallens simhall har du som vuxen möjlighet att lära dig att simma! ATT LÄRA SIG ATT SIMMA är en livsviktig kunskap, och det finns en glädje i att ta sina barn eller barnbarn till havet eller simhallen utan att känna sig orolig för sin egen eller deras säkerhet. Simning är dessutom en skonsam träningsform som kan ha en positiv effekt på din hälsa. Vuxensimskolan vänder sig till dig som av olika orsaker inte har haft möjlighet att lära sig att simma tidigare. Under simträningen, där man alltid utgår från individens behov, arbetar simlärarna med vattenvana och olika typer av simövningar. TVÅ AV DE SOM under våren har gått i simskola är Andrijana Stolic och Samira Aliyera. Det är aldrig försent att lära sig att simma, menar Andrijana! Det var i samband med ett besök i Prästängshallens simhall med familjerna som Andrijana och Samira fick information om att det fanns möjlighet att gå på simskola som vuxen. Vi tyckte båda att det lät spännande och roligt, så vi bestämde oss för att börja, förklarar de. Vid tio tillfällen träffas man för att utifrån individens behov utveckla vattenvana och öva på olika simsätt. Det känns jättebra och roligt att kunna simma, berättar Samira. Redan fjärde gången kunde jag simma på egen hand och det kändes fantastiskt, fortsätter Andrijana. PRÄSTÄNGSHALLENS SIMHALL tar kontinuerligt emot anmälningar till simskolan för vuxna och påbörjar nya omgångar när det har kommit in tillräckligt många. LÄS MER, Sommarvärme i systemet FÖR ATT SKAPA ett bättre flöde i fjärrvärmenätet under sommarhalvåret kopplar Eksjö Energi nu ihop ledningarna på båda sidor om Centralgatan i Mariannelund. Fjärrvärmekunderna på Frälsemon har sommartid upplevt att det tar lång tid att få varmvatten. Detta har sin naturliga orsak i att området ligger i nätets ändstation och när husen inte behöver värmas upp minskar flödet och cirkulationen sjunker. Samma sak gäller för fastigheterna på andra sidan Centralgatan. För att få bättre snurr i systemet kopplar vi ihop ledningarna och får en rundmatning. Då kan vattnet cirkulera oberoende av värmebehovet, säger Walle Johansson, som är ansvarig för utbyggnaden av fjärrvärme i kommunen. Huvudskälet till att vi gör den här investeringen är att det ska bli bättre för kunden. Men vi får också positiva bieffekter. Med ett bättre flöde i ledningarna minskar risken för beläggningar och rören håller bättre. Tanken var att Eksjö Energi skulle borra under Centralgatan men eftersom utrymmet visade sig vara för trångt har man nu sökt dispens av Trafikverket för att gräva av vägen. Förhoppningen är ändå att arbetet ska genomföras så snart som möjligt. HEMMA I EKSJÖ NR 1/2014 5

6 6 HEMMA I EKSJÖ NR 1/2014 Med foku

7 Våren 2013 antogs Eksjö kommuns kostpolicy och den ska vara ett verktyg för att kvalitetssäkra måltidsverksamheten för alla som tillagar, hanterar, serverar eller möter matgäster i det dagliga arbetet, samt för dem som fattar beslut. Policyn ska användas vid all planering, genomförande och uppföljning av måltidsverksamheten. Kostavdelningen vid Eksjö kommun vill gärna att både kökspersonal, pedagoger och föräldrar pratar mer om skollunchen och vårt förhållande till den. Vi serverar ingen äcklig mat i skolan, men eftersom vi alla är olika kan man tycka att vissa rätter är mer eller mindre goda. s på skolmaten Förberedelse av skollunchen i tillagningsköket på Hultskolan. FÖR ATT MÅ BRA bör vi äta tre huvudmål och ett till tre mellanmål på en dag. I Eksjö kommun serveras skollunch till alla elever i skolan, och frukost och mellanmål till de barn som även vistas på fritids. På centralköket i Eksjö tillagar man skollunch till alla mottagningskök i Eksjö stad, och till eleverna på Prästängsskolan. Det blir cirka 1800 portioner per dag. På centralköket tillagar vi gryträtter, gratänger och soppor som sedan transporteras till övriga skolor i Eksjö stad, berättar Anna Ekeroth, kökschef över alla skolorna i Eksjö kommun. På mottagningsköken tillagas ris, pasta eller potatis, och de förbereder även salladsborden, fortsätter hon. I Höreda och Hult tillagas maten i respektive kök. I Ingatorp och Mariannelund tillagas maten på Solgården respektive Bobinen, och körs sedan ut för servering på Ingatorpsskolan och Furulundsskolan. Alla skolor följer dock samma matsedel, förklarar Gun Svensson, kostchef vid Eksjö kommun. Vid tillagningen av maten på central- HEMMA I EKSJÖ NR 1/2014 7

8 köket är det alltid tre personer som smakar på maten för att kvalitetssäkra smaken. Alla har olika uppfattningar om till exempel kryddning och därför är det bra att vi alltid är flera som smakar av, menar Anna. Varje dag tillagas cirka 250 lunchportioner till de elever som av någon anledning behöver specialkost. Det kan handla om allt från vegetarisk kost till intolerans och mycket allvarliga allergier där man tillagar helt enskilda portioner för att garantera säkerheten. Vi har arbetat mycket med våra rutiner för att all mat ska vara säker mat, förklarar Anna. Det är mycket viktigt att föräldrar till barn som ska ha specialkost lämnar in ett nytt intyg om detta varje läsår för att vi ska kunna planera tillagningen av denna, berättar Gun. KOSTAVDELNINGENS UPPDRAG är att servera en varierad och näringsrik skollunch. Vid planeringen av skolmatsedeln värnar man om den svenska husmanskosten, samt tar hänsyn till Livsmedelsverkets rekommendationer om bra mat i skolan. Rekommendationerna innebär bland annat att vi ska servera fisk minst en gång i veckan och soppa en gång varannan vecka, förklarar Gun. Grönsaker och baljväxter är en viktig del av måltiden, och vid varje måltid ska det alltid erbjudas vitkål, morötter och bönor. Vi serverar ingen äcklig mat i skolan, men eftersom vi alla är olika kan man tycka att vissa rätter är mer eller mindre goda Många barn skulle hellre se att vi alltid hade gurka, tomat och majs på våra salladsbord, men då betalar vi mycket pengar för grönsaker som åker långt och har väldigt lite näringsinnehåll, menar Gun. Ett av våra uppdrag är också att introducera barnen till olika alternativ och smaker, förklarar Anna. Gun och Anna berättar att varje mottagningskök har en viss frihet att själva komponera salladsborden för att göra de så tilltalande som möjligt för eleverna. Självklart kan det hända att vissa sallader eller röror inte blir så populära, men det lär man sig också av, menar Anna. Salladen är dock något som oftast alltid går åt, säger Gun. Utöver skollunchen ansvarar kostavdelningen för inköp och tillagning av frukost och mellanmål till de barn som går på fritids. Dessa måltider är mer enhetliga, men de dagar vi serverar soppa får eleverna till exempel alltid ett utökat mellanmål. ARBETET MED ATT ta fram matsedeln för skollunchen är omfattande och sker gemensamt i en arbetsgrupp. Till sin hjälp har kostavdelningen även matråd som finns på de olika skolorna. På matråden, som finns på många av skolorna i kommunen, diskuterar vi många olika saker, det kan handla om allt från kryddning till åsikter om skolmatsalen, berättar Anna. Vi tar också intryck av dem vid vår planering av matsedeln, förklarar Gun, även om vi inte kan göra alla nöjda. ATT MINSKA MATSVINNET är viktigt, det tycker både Gun och Anna. De menar att det vore mycket betydelsefullt om både kökspersonal, pedagoger och föräldrar pratade mer om vårt förhållande till, och vår respekt för den mat som serveras. Det är viktigt att få barnen att känna respekt för att råvarorna har odlats eller fötts upp någonstans, ofta under lång tid, förklarar Gun. I dag har vi ett överflöd av mat, och vi kan ofta köpa alla råvaror året runt, vilket kan göra att vi inte känner samma respekt för dem, fortsätter hon. Varje dag väger centralköket den mat som slängs. De väger även det som går ut till mottagningsköken, och det som sedan blir kvar. De mindre barnen är ofta bättre på 8 HEMMA I EKSJÖ NR 1/2014

9 att ta så mycket som de också äter upp, förklarar Anna. Vi märker också att ju populärare mat desto mer matsvinn, berättar Gun. Vid dessa måltider plockar barnen mat med ögonen istället för att känna efter hur hungriga de egentligen är, fortsätter hon. Gun och Anna skulle också tycka att det vore bra om de vuxna tillsammans kan få barnen att äta åtminstone det man tycker om. Vi serverar ingen äcklig mat i skolan, men eftersom vi alla är olika kan man tycka att vissa rätter är mer eller mindre goda, menar Anna. Alla tycker inte om allt, men man kan alltid äta något av det som serveras, fortsätter Gun. VART FJÄRDE ÅR genomför kostavdelningen i samarbete ekonomi- och upphandlingsavdelningen en upphandling kring vilka leverantörer kommunen ska teckna avtal med och göra sina livsmedelsinköp ifrån. För närvarande arbetar man med en ny upphandlingsomgång. Vid alla upphandlingar som genomförs är Eksjö kommun skyldiga att följa lagen om offentlig upphandling, LOU. Lagen ska säkerställa konkurrens och ger alla leverantörer samma möjligheter att vara med och lämna anbud, vilket till exempel förhindrar jäv och svågerpolitik. LOU bygger på fem grundläggande principer som måste efterföljas. Vi får inte ställa krav på ett särskilt ursprungsland eller att produkterna ska vara svenska för då bryter vi mot principerna i LOU, förklarar Malin Svensson, upphandlare vid Eksjö kommun. Vi får av samma anledning inte heller skriva att en produkt ska vara närodlad eller närproducerad, säger hon. MALIN FÖRKLARAR att Eksjö kommun alltid eftersträvar så god kvalitet som möjligt på produkterna, och att man i den pågående upphandlingen har ställt höga krav på detta. Vi har också ställt tydliga miljö- och djurskyddskrav utefter kriterier som är framtagna av Miljöstyrningsrådet, och dessa kriterier är baserade på svensk djurskyddslag, berättar Malin. Till exempel ställs krav på att djuren ska bedövas innan avblodning sker, att antibiotika enbart får användas när det är veterinärmedicinskt motiverat, att man inte får näbbtrimma höns och kycklingar, att djuren ska bedövas innan kirurgiska ingrepp sker, att rutinmässig svanskupering inte får förekomma, hur djurens vistelsemiljö ser ut, samt hur lång transportiden får vara till slakt, förklarar hon. Leverantörerna måste lämna intyg på att de ställda kraven uppfylls. Det finns förstås leverantörer och produkter som inte är svenska, men som ändå uppfyller de krav vi har ställt, och då måste självklart även dessa leverantörer lämna intyg på kravuppfyllnad, säger Malin. Alla ställda krav måste vara uppfyllda innan vi godkänner ett anbud, och först då tittar vi på priset, säger hon. EN GÅNG OM ÅRET genomförs en enkät om skollunchen som visar vad eleverna tycker om bland annat valet av maträtter, salladsbordet och måltidsmiljön. I år svarade 403 av eleverna på den. En fråga gällde om man var nöjd med bemötandet av personalen i skolrestaurangen. 68 procent av eleverna var mycket nöjda eller nöjda. Vi arbetar alltid med att vårt bemötande ska vara trevligt och med respekt, men det måste också vara ömsesidigt, förklarar Gun. Eleverna fick även ge förslag på tre maträtter som de skulle vilja se på matsedeln. Flest ville ha pannkakor, pizza och lasagne. Vi betraktar pannkakor som ett mellanmål, och lasagne är svårt för oss att tillaga i så stora mängder, förklarar Gun. Pizza skulle inte heller fungera att tillaga till alla elever, fortsätter hon. ALLA FÖRÄLDRAR ÄR VÄLKOMNA till skolan för att äta med sina barn kostnadsfritt en gång per termin. Vid skolstart har vi delat ut en folder om skolmaten som innehåller en kupong som ger alla föräldrar möjlighet att komma och smaka av skollunchen, berättar Anna. Efter måltiden ber vi föräldrarna att besvara en enkät om vad de tyckte om maten och måltidsmiljön, och 95 procent av dem som har fyllt i enkäten tycker att maten var jättebra, förklarar Gun. Av enkäten framgår det att föräldrar kan uppleva måltidsmiljön som stundvis stökig, och det är något man arbetar med på kostavdelningen. Vi arbetar kontinuerligt med att måltidsmiljön ska vara så lugn som möjligt, berättar Anna. Andra skolor som schemalagt lunchen har märkt klara fördelar där barnen äter bättre i en lugnare miljö, och det är ett mål vi jobbar mot, säger Gun. För att ta del av diskussioner och synpunkter kring skolmaten deltar representanter för kostavdelningen regelbundet på brukarråd, och det finns även möjlighet att kontakta ansvarig kökschef eller kostchef vid frågor. FÖR MER INFORMATION om skolmaten, vänligen besök HELA KOSTPOLICYN finns att ta del av på LOU BYGGER PÅ FEM GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER: Icke-diskriminering, innebär att det är förbjudet att diskriminera en leverantör på grund av till exempel nationalitet. Likabehandling, innebär att alla leverantörer ska ges samma förutsättningar och ingen leverantör får gynnas framför en annan. Öppenhet, innebär att vi ska vara öppna och lämna information om upphandlingen, samt leverera tydliga krav. Ömsesidigt erkännande, innebär att intyg som har utfärdats av en medlems behöriga myndigheter ska vara giltiga också i övriga EU/ EES-länder. Proportionalitet, innebär att kraven på leverantören och på varan eller tjänsten måste stå i rimlig proportion till det som upphandlas. HEMMA I EKSJÖ NR 1/2014 9

10 Höj din beredskap ladda på EksjöVux! Praktikperioderna är mycket värdefulla och ger en inblick i arbetet, menar Magnus. Magnus Bengtsson utanför EksjöVux. EFTER ATT BLAND ANNAT ha arbetat inom Försvarsmakten har Magnus Bengtsson valt att börja studera vårdoch omsorgsutbildningen på EksjöVux. Arbetet som undersköterska känns väldigt spännande, och jag tycker verkligen om att arbeta med människor, förklarar Magnus. Magnus har precis avslutat en praktikperiod på Höglandssjukhuset och Kirurgkliniken. Det har varit en väldigt intressant praktikperiod och jag känner redan nu att jag skulle vilja rikta mig mot operation eller akutsjukvård, berättar han. VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNINGEN innehåller en praktikperiod per termin, varav en av perioderna ska vara inom äldreomsorgen och en vid sjukhuset. Den sista terminen väljer man praktik efter sitt intresse. VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNINGEN är 1,5 år långt, och går att läsa både på hel- och deltid, vilket gör att det går att kombinera med arbete. Det känns som att utbildningen är väldigt flexibel och jag har många kamrater som arbetar samtidigt, förklarar Magnus. Magnus kände till EksjöVux sedan tidigare, och kände därför att det var naturligt att välja dem när han skulle börja studera. Jag upplever att det är en positiv stämning på skolan, och jag uppskattar lärarnas flexibilitet och gemenskapen som finns här, berättar Magnus. Det är stor skillnad på att studera nu när man är lite äldre, och jag känner mig mycket mer motiverad idag, avslutar han. Om EksjöVux VILL DU BÖRJA STUDERA, men vet inte var du ska börja? På EksjöVux finns ett brett utbud av kurser och utbildningar, samt lång erfarenhet av att lägga upp studier så att de passar varje enskild individ. På EksjöVux kan du även boka ett möte med en studie- och yrkesvägledare som vägleder dig, oavsett målsättning. EksjöVux erbjuder kurser inom grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och svenskundervisning för invandrare (SFI). Välj mellan kurser på hel- eller deltid och dag- eller kvällstid, med handledning eller på egen hand. EksjöVux erbjuder även extra stöd i form av språkstöd, yrkessvenska, enskild handledning, kurator, specialpedagog och tekniska hjälpmedel. LÄS MER på Saknar du ett komplett slutbetyg? Då har du fortfarande chansen! DU SOM SAKNAR några kurser från gymnasieskolan och därmed ett komplett slutbetyg har endast möjlighet att komplettera din utbildning fram till och med den sista juni Därefter kommer enbart gymnasieexamen att utfärdas. Från hösten 2011 är det nämligen nya kursplaner och ett nytt betygssystem som gäller för gymnasieskolan. Betyg sätts nu från A till F, och de gamla kurserna har ersatts av nya. I och med de nya bestämmelserna ersätts det tidigare slutbetyget med en gymnasieexamen, och från och med 1 juli 2015 kommer enbart gymnasieexamen att utfärdas. För dig som har betyg i flera gamla gymnasiekurser kan det innebära att du efter den 1 juli 2015 inte kan tillgodoräkna dig alla gamla kurser/poäng i en gymnasieexamen. Fram till dess har du dock chansen att komplettera din utbildning och få ett slutbetyg. FÖR MER INFORMATION, kontakta Eksjö- Vux, tfn , 10 HEMMA I EKSJÖ NR 1/2014

11 På väg mot Region Jönköpings län Den 1 januari 2015 blir Jönköpings län en egen region. Då ombildas Landstinget i Jönköpings län till en så kallad regionkommun. SAMTIDIGT UPPHÖR Regionförbundet Jönköpings län som organisation, och det regionala utvecklingsansvaret förs över från Regionförbundet till den nya organisationen Region Jönköpings län. Syftet med regionbildningen är ytterst att stärka och utveckla Jönköpings län, men målsättningen är också att öka kraften i utvecklings- och tillväxtarbetet. FÖRUTOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, kultur, utbildning och kollektivtrafik kommer den nya regionen även att driva och samordna arbetet med att utveckla Jönköpings län och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt. I dag är det Regionförbundet som ansvarar för samordning av det regionala utvecklingsarbetet, infrastrukturplanering och finansiering av regionala utvecklingsprojekt, och denna verksamhet kommer att föras över till den nya regionen. Länets hälso- och sjukvård kommer inte att påverkas i samband med att Landstinget ombildas, och vård ska sökas på samma sätt som tidigare. REGION JÖNKÖPINGS LÄN kommer att ledas av folkvalda politiker i ett regionfullmäktige med 81 ledamöter och en regionstyrelse med 15 ledamöter. Tre nämnder, med vardera 15 ledamöter, ansvarar för var sitt politikområde. Region Jönköpings län ska även ha ett kommunalt forum för dialog och samverkan mellan regionen och länets 13 kommuner. Då Regionförbundet som organisation kommer att upphöra förs verksamheten över till den nya regionen. Landstinget och Regionförbundet arbetar för närvarande tillsammans med att planera flytten av verksamheter och personal in i den nya organisationen Region Jönköpings län. Tillsammans kan vi få en starkare tyngd MARIE BRASK, tillförordnad turism- och näringslivchef vid Eksjö kommun, har genom näringslivschefsgruppen i länet bidragit till framtagningen av RUS, den regionala utvecklingsstrategin, som tillsammans med flera andra analyser och utredningar är viktiga utgångspunkter i regionbildningen. Jag tror att det kommer att vara viktigt för oss i Eksjö kommun att i olika arbetsgrupper vara med och påverka de handlingsplaner som ska arbetas fram utifrån RUS, säger hon. Marie förklarar hur hon tror att Region Jönköpings län kan komma att påverka arbetet med näringslivs- och turismfrågor. Jag tror att vi gemensamt i länet kommer att få en starkare tyngd när vi samlar all utveckling och kompetens under ett och samma tak, förklarar Marie. Genom att samla ihop frågor om Marie Brask, tillförordnad turism- och näringslivschef vid Eksjö kommun. utbildning, infrastruktur och tillväxt kan det också öppna upp för en ökad handlingskraft, och kanske också en ökad förståelse för varandra, fortsätter hon. När det gäller näringslivsfrågor så tror Marie att länet måste hitta en eller flera gemensamma satsningar som kommunerna i länet kan samlas kring. Det kan dröja innan vi ser ett faktiskt resultat, och därför kan det vara bra att inledningsvis fokusera kring specifika frågor, menar hon. HEMMA I EKSJÖ NR 1/

12 Laddstolpe Visste du att... Elbilen har en verkningsgrad på procent, jämfört med bensinmotorn som endast utnyttjar 25 procent av energin i bränslet. Det innebär vi bara behöver ersätta en bråkdel av energin om vi går över till energisnåla elbilar och laddhybrider. Elbilen behöver ungefär 2 kwh/mil vilket motsvarar 1,5 deciliter bensin och en milkostnad på 2 kronor. Eksjö kommuns samhällsbyggnadssektor, tillsammans med länsstyrelsen och Energikontoret i Jönköping, tittar på möjligheten att producera biogas som drivmedel. Diesel från OK, Preem och Statoil innehåller 30 procent förnyelsebar tallolja. 12 HEMMA I EKSJÖ NR 1/2014

13 för elbil i Eksjö Strategiskt placerad på Coops parkering, väl synlig från genomfarten, står Eksjös första allmänna laddstolpe. Här erbjuder Eksjö Energi laddning av elbilen helt gratis. ENLIGT DEN IDEELLA föreningen Elbil Sverige var eldrivna personbilar registrerade i början av maj. Det är några hundra fler än i vintras, men bara en bråkdel av den svenska bilparken, trots regeringens supermiljöbilspremie på kronor till alla som köper elbil. I Jönköpings län finns bara ett 70-tal elbilar, vilket innebär att vi ännu inte räknar med någon rusning. Men för att möjliggöra en grön utveckling och klara miljömålen är det viktigt att det finns laddningsstolpar. På sikt kommer behovet att öka, säger Jan Holmqvist på Eksjö Elnät. Med trefasladdaren på 32 ampere utanför Coop laddas elbilen på fyra timmar. De vanligaste modellerna kan därefter köras cirka 15 mil. Dyrare varianter, som Tesla Model S, klarar upp mot 50 mil på en laddning. För oss på Eksjö Energi är det självklart att satsa på laddstolpar trots att antalet elbilar fortfarande är litet. Infrastrukturen är en förutsättning. Det är lite som hönan och ägget, säger Jan. Eksjö kommuns energiingenjör Kurt Jansson ser laddstolpen vid Coop som en utmärkt start. Eftersom 90 procent av all laddning sker i hemmet eller på arbetet är det här i huvudsak ett sätt att välkomna besökare med elbil. På sikt kommer vi att behöva fler laddningsstationer, säger Kurt, som i framtiden skulle vilja se snabbladdare (som laddar på 30 minuter) både i Abborravik och i centrum, gärna även i Mariannelund. Jan Holmqvist på Eksjö Elnät Enligt nätverket Green Charge Sydost behövs det bara ytterligare 20 snabbladdningsstationer i Jönköpings län för att vi ska kunna åka obehindrat med elfordon. Eksjö kommun föregår med gott exempel EKSJÖ KOMMUN äger i dagsläget två elbilar. HIA, enheten för hälsa, integration och arbete, har en Renault Kangoo och samhällsbyggnadssektorn en Nissan Leaf. Under våren har hemtjänsten provkört flera olika modeller för att kunna byta ut två fordon till elbilar. Även Eksjö Energi tittar på möjligheten att ersätta delar av den befintliga bilparken. Eksjöbostäder Eksjö kommuns kulturchef seglar till jobbet och Eksjö Kommunfastigheter har som mål att byta ut samtliga servicebilar till elbilar inom en treårsperiod. I det nya bostadsområdet Lunden planerar Eksjöbostäder för flera laddstolpar. EKSJÖ KOMMUNS KULTURCHEF Johan Gärskog laddar sin Nissan Leaf hemma i Ydre, med el från ett andelsägt vindkraft- verk. De nio milen till och från jobbet kör han lika ljudlöst och klimatsmart som i en segelbåt. Jag vill visa att det går att leva så miljövänligt som möjligt även om man bor på landet. Lågt bensinpris konserverar gammal teknik. Med elbil kan jag bo på landet även om oljepriset skenar i höjden, säger Johan. Under de tre år familjen leasar bilen räknar de med att köra cirka mil. Och därmed spara sex kubikmeter bensin. Vintertid, då bilen behöver mer energi, laddar han bilen även på jobbet. Resor till Jönköping, både i privata och i tjänsten, går fint tack vare snabbladdare i Jönköping. Vi har en bensinbil också men nu när jag vant mig vid elbilen känns den gamla tekniken föråldrad, bullrig och krånglig, säger Johan, som i takt med att infrastrukturen byggs ut kommer att föredra elbilen även vid långresor. HEMMA I EKSJÖ NR 1/

14 8 lägenheter på Banken 4 UNDER VÅREN har Eksjöbostäder sålt tomten Banken 4 till fastighetsbolaget Norrgården. Företaget drivs av far och son, Christer och Mikael Larsson, som också äger och förvaltar grannfastigheten. Affären är ett led i att stimulera privata fastighetsbolag att tillsammans med oss investera i kommunen och tillvarata den stora efterfrågan som finns, säger Thorbjörn Hammerth. Byggstart beräknas ske under sommarmånaderna och målet är tätt hus innan vintern. Vi siktar på att bygga ett modernt trähus med åtta lägenheter, där vi kan erbjuda boende med villastandard och utsikt över torget, berättar Mikael Larsson. Avgifter inom hemsjukvården EKSJÖ KOMMUN har sedan den 1 januari 2013 ansvaret för hemsjukvården, som tidigare tillhörde landstinget. Kommunen ansvarar därmed för all hälso- och sjukvård som ges i det egna hemmet till personer som på grund av sjukdom och/eller funktionsnedsättning inte på egen hand, eller med stöd, kan uppsöka en vårdcentral. Hemsjukvården i Eksjö kommun är avgiftsbelagd enligt ett beslut av kommunfullmäktige. Det främsta syftet med att avgiftsbelägga hemsjukvården, vilket landstinget inte gjorde, är att motverka skillnader i avgifter mellan hemsjukvården, hemtjänsten och landstingets primärvård som också är avgiftsbelagd. Avgiften för hemsjukvård ingår i maxtaxan, det kommunala högkostnadsskyddet. Har man både hemtjänst, trygghetslarm och hemsjukvård, får avgiften för dessa tjänster tillsammans för närvarande inte överstiga kronor per månad. Hemsjukvård är avgiftsfri för barn och ungdomar under 20 år. LÄS MER om hemsjukvården på UV-informatörer tipsar om solskydd TROTS ATT DE ALLRA FLESTA är medvetna om att UV-strålningen från solen är skadlig ökar antalet hudcancerfall, och allt fler yngre drabbas. I sommar kommer därför återigen UV-informatörer att besöka solfyllda platser i bland annat Eksjö kommun för att informera om just detta. Syftet med satsningen, som Länsstyrelsen, Landstinget och flera av länets kommuner står bakom, är att minska antalet hudcancerfall i länet. Jobben som UV-informatör ingår i kommunens feriepraktik som erbjuds ungdomar mellan år. UV-informatörerna kommer att åka runt till de kommunala badplatserna, men även till andra strategiska platser, och informera om UV-strålning. FÖLJ UV-INFORMATÖRERNA på och Spilhammarbadet blir handikappanpassat TILL SOMMAREN 2014 kommer även Spilhammarbadet att bli tillgängligt för personer med funktionshinder. Arbetet med att installera en handikappanpassad ramp och asfaltera en väg ned till badet har pågått under våren, och till skolavslutningen i vecka 24 ska arbetet vara klart. Spilhammarbadet är den andra badplatsen i Eksjö kommun som får en tillgänglighetsanpassning. Redan idag finns en handikappanpassad ramp vid Hunsnäsens badplats, och under år 2016 planeras en anpassning av badplatsen vid Movänta. 14 HEMMA I EKSJÖ NR 1/2014

15 Vård- och omsorgscollege Höglandet har blivit certifierat Vård- och omsorgsbranschen kommer inom de närmaste åren att behöva rekrytera allt fler medarbetare, samtidigt som branschen ställer högre krav på medarbetarnas kompetens. För att möta dessa utmaningar beslutade sig kommunerna på höglandet för att arbeta tillsammans. I början på maj meddelande Föreningen Vård- och omsorgscollege att Vård- och omsorgscollege Höglandet hade blivit certifierat. I Vård- och omsorgscollege Höglandet ingår alla höglandskommuner; Eksjö, Nässjö, Aneby, Vetlanda och Sävsjö, med samtliga gymnasieskolor och vuxenutbildningar, landstinget i Jönköpings län, privata vårdgivare och fackförbund. Vi har sedan maj 2012 arbetat hårt med certifieringen, och därför känns det oerhört glädjande att vi nu har fått beskedet att vårt arbete har gett resultat, berättar Helena Martinson, äldreomsorgschef vid Eksjö kommun. Vård- och omsorgscollege är inte, som man kanske kan tro, en specifik skola utan en plattform för samverkan mellan arbetsgivare, fackförbund och utbildare, och finns på nationell, regional och lokal nivå. Tillsammans arbetar man för att öka intresset för utbildningar och yrken inom vård och omsorg. Pluspolarekortet är en möjlighet för dig som har någon form av funktionsnedsättning att lättare ta del av olika evenemang och verksamheter inom fritid och kultur. MED PLUSPOLAREKORTET har du som är skriven i Eksjö kommun möjlighet att ta med dig en Pluspolare som extra stöd, hjälp eller bara som sällskap. Det kan vara en kompis, förälder, syskon, granne eller assistent, och det behöver inte vara samma person varje gång. Med Pluspolarekortet kan denna person följa med utan att behöva betala entréavgift, på till exempel idrottsevenemang, konserter, bio och aktiviteter. Dock måste du själv betala ordinarie pris. Alla verksamheter som är anslutna Vi arbetar för ett gemensamt synsätt hos utbildare och arbetsgivare för att se till att utbildningarna motsvarar det behov och den kompetens som behövs på arbetsmarknaden, förklarar Helena. För oss är det också oerhört viktigt att öka attraktionskraften för vård- och omsorgsyrken, och vi arbetar därför för att få fler att utbilda sig inom området, fortsätter hon. Utöver vanlig gymnasieexamen har den studerande möjlighet att få ett diplom från Vård- och omsorgscollege Höglandet som intygar att man uppfyller uppställda krav. Diplomet är en kvalitetsstämpel som bidrar till att den studerande blir anställningsbar, och att den som redan arbetar inom vård- och omsorgsområdet får enklare tillgång till kompetensutveckling, avslutar Helena. Pluspolare - ta med en kompis gratis till Pluspolarekortet har en dekal väl synlig vid entrén. En del aktiviteter och arrangemang ibland har ett begränsat antal platser, vilket kräver anmälan eller bokning av biljett. Ett Pluspolarekort innebär ingen förtur i sådana sammanhang. MER INFORMATION om hur du ansöker om ett Pluspolarekort, och om de arrangörer och verksamheter som har anmält sig till Pluspolarekortet finns på Möjlighet för föreningar att söka bidrag på webben DET FINNS TRE OLIKA BIDRAG som alla föreningar i Eksjö kommun kan ansöka om; investeringsbidrag, aktivitetsbidrag, lokalbidrag och stödbidrag. Från och med januari 2014 har alla kommunens föreningar möjlighet att ansöka om tre av dessa bidrag via Eksjö kommuns hemsida. Detta är en service som Eksjö kommun är först på Höglandet med att kunna erbjuda. För oss innebär det att arbetet med föreningsbidrag förenklas, berättar Eva Klahr, fritidsassistent vid Eksjö kommun. Stödbidraget kräver ingen inloggning av föreningen, men det gör däremot aktivitetsbidraget och investeringsbidraget. Lokalbidrag går ännu inte att söka digitalt. UTÖVER ANSÖKAN om föreningsbidrag erbjuder Eksjö kommun ytterligare tre webbtjänster till föreningar; administration av föreningsuppgifter, boka träningstid och registrera ny förening. Med hjälp av inloggningsuppgifter, som varje förening har möjlighet att få, kan man till exempel själv enkelt uppdatera sina kontaktuppgifter i registret, förklarar Eva. OM DIN FÖRENING behöver inloggningsuppgifter för att kunna söka bidrag, ändra föreningsuppgifter eller boka träningstid direkt på nätet kontakta fritidsavdelningen, tfn eller e-post HEMMA I EKSJÖ NR 1/

16 Området får tack vare de karaktäristiska taken en spännande design. Invändigt får lägenheterna normal standard, däremot satsar Eksjöbostäder lite extra på balkongerna för att kunna erbjuda en större utemiljö. Nu upphandlas Lunden byggstart i höst Innan året är slut räknar Eksjöbostäder med att börja bygga det nya bostadsområdet Lunden. Totalt planeras cirka 110 lägenheter. Först ut är det 6 våningar höga punkthuset, med 30 lägenheter. INTRESSET FÖR LÄGENHETERNA i Lunden är stort. Trots att Eksjöbostäder ännu inte börjat marknadsföra området har redan runt 100 personer anmält sitt intresse. Arkitekten Thomas Hultegård och hans kollegor vann arkitekttävlingen som ligger till grund för projekteringen. Under våren har de bland annat ritat teknikutrymmena på vindsvåningen samt entréplanet. I punkthuset placeras trapphuset i mitten för att nå samtliga lägenheter i huset. Johan Carltad, som är byggansvarig på Eksjöbostäder, har på sitt håll handlat upp den geotekniska undersökningen och saneringen av marken kring den nedlagda bensinstationen. Området ska få en tydlig miljöprofil och under våren har vi också funderat mycket på vilka funktioner som kan anpassas för att bidra till en hållbar utveckling, säger Johan. Solceller och/eller solpaneler har diskuterats liksom hur faunan i gårdsmiljön kan värna om den biologiska mångfalden. Man har också undersökt hur dagvattnet på bästa sätt tas om hand för att ingå i ett naturligt kretslopp. Vi funderar i flera parallella led. När det gäller själva byggkonstruktionen måste vi välja den som är mest ekonomiskt fördelaktig för att få rimliga hyror, men vi kan göra mycket annat som gynnar miljön. ANBUDSUNDERLAGEN går ut i dagarna och efter semestern förväntas entreprenörerna lämna sina offerter. Byggtiden beräknas till ungefär ett år, vilket innebär att de första hyresgästerna kommer att kunna flytta in i bostadsområdet Lunden i slutet av Johan Carltad, Eksjöbostäder. 16 HEMMA I EKSJÖ NR 1/2014

17 Fiberkund nummer 3000 ALLT FLER INVÅNARE i Eksjö kommun får fiber, nu har kundregistret hos Eksjö Energi ELIT passerat 3000 hushåll! Jubileumsfamiljen Engqvist/Engborg firades i samband med inkopplingen med tårta och blommor. Vi ser fiber som en investering, säger Patrik Engqvist, som nu kan se fram emot ett snabbt och stabilt internet och en rad nya valmöjligheter i den nya tekniken. Kjell Ljunggren och Annelie Sjöberg från Eksjö Energi ELIT uppvaktade familjen hemma på Hantverksgatan i Mariannelund samma soliga onsdagseftermiddag som fibern blåstes i slangen i det nygrävda diket på trädgården. Därmed återstår bara svetsning och inkoppling i huset innan familjen kan ta sitt nya bredband i bruk. Vi använder nätet dagligen. Hela familjen tittar mycket på film, allt oftare via internet, så det här blir väldigt bra, säger Josefin Engborg. Familjen har tidigare haft bredband via Telia men bestämde sig innan prishöjningen vid nyår för att ansluta sig till fibernätet. Det här känns som en driftsäker lösning med lång livslängd, säger Patrik, vars anmälan alltså blev nummer 3000 hos Eksjö Energi ELIT. Redan i maj hade ytterligare ett 50-tal hushåll registrerats. KJELL OCH ANNELIES TIPS till nyanslutna fiberkunder: Använd ip-telefoni för lägre kostnader, bättre ljud och bättre kontroll på inoch utgående samtal. Börja med den bandbredd du tror du behöver det går alltid att öka hastigheten under avtalstiden. Investera i en bra router (i prisklassen minst kronor). Sätt timer på routern om du har problem, routern mår bra av att vila under natten. Överväg tv via fiber, det enda som behövs är en kabel till tv:n. Utbyggnaden fortsätter DET FINNS NUMERA en stor medvetenhet om att fiber är framtiden. IT-chef Kjell Ljunggren och hans kollegor behöver inte längre övertyga invånarna om att fiberns kapacitet räcker för både dagens och morgondagens behov. Intresset för fiber är stort från såväl villakvarter och fastighetsbolag som byalag på landet. Förutom ett 50-tal hushåll i Havik, ansluts just nu fastigheter i både Holma och Klackasjön. Anslutningarna på landet bygger på ett stort lokalt engagemang och att fastighetsägarna står för grävjobbet själva. I Eksjö drar Eksjö Energi Elit nu fiber till bland annat gamla polishuset, HSB samt ett flertal gator i Kvarnarp. Jämfört med de flesta andra kan Eksjö Energi Elit erbjuda fiber till ett mycket förmånligt pris. I samband med utbyggnad och pågående projekt är installationskostnaden kronor. Anslutning i redan utbyggt område kostar kronor. HEMMA I EKSJÖ NR 1/

18 En andra chans via bostadssociala gruppen Människor som saknar inkomst, har betalningsanmärkningar eller som tidigare orsakat skadegörelse eller störningar i sitt boende riskerar att hamna utanför bostadsmarknaden. Eksjöbostäder och sociala sektorn har sedan länge ett etablerat samarbete för att hjälpa dessa människor och nu höjs ambitionsnivån ytterligare. HEMLÖSHET OCH UTESTÄNGNING från bostadsmarknaden har många ansikten. Förutom den klassiska bilden av akut hemlöshet omfattar begreppet också personer som efter att de nekats hyreskontrakt fått en kommunalt ordnad bostad. Även människor i tillfälligt boende utan kontrakt, eller de som efter institutionsvistelse saknar ordnad bostad, betraktas som hemlösa enligt socialdepartementets definition. Eksjö kommuns sociala sektor hyr i dagsläget cirka 50 lägenheter av Eksjöbostäder. Sociala sektorn hyr i sin tur ut dem i andra hand och bestämmer också vem som ska bo i dem. Det långsiktiga målet är att halvera antalet sociala hyreskontrakt. Kortsiktigt, redan vid 2015 års utgång, ska socialen ha maximalt 40 andrahandskontrakt. Utvecklingen möjliggörs av bostadssociala gruppen, med representanter från Eksjöbostäder och sociala sektorn. Gruppen ska jobba förebyggande, och genom dialog och tydliga rutiner skapa förutsättningar för människor att lyckas. Med hjälp av den så kallade Bostadsstegen ska personer med andrahandskontrakt, efter utvärdering av betalningsförmåga samt beroende på hur boendet fungerar, kunna erbjudas ett provkontrakt. Efter ett år kan provkontraktet ersättas av ett tillsvidarekontrakt och personen har därmed gjort en bostadskarriär. För människor som har en stadig inkomst och som lever upp till bolagets uthyrningspolicy finns det ingen anledning att år efter år ha ett hyreskontrakt genom socialen. Vi tror att alla människor vill ha ett eget hyreskontrakt. Målbilden av att vara självständig och fri är en bra drivkraft. Vår uppgift är att tydligt visa hur man kan nå nästa steg. Grunden är ett nära samarbete som både vi, sociala sektorn och hyresgästen tjänar på, säger Thorbjörn Hammerth, vd. Gruppen ska bland annat fastställa gemensamma kriterier för inkomstkrav och betalningsanmärkningar, samt rutiner för hembesök, skadegörelse och störningar. Man ska också arbeta med allmän information via arbetsförmedlingen och gymnasiet. Dessutom ska privata fastighetsägare med jämna mellanrum informeras om det gemensamma ansvaret för hemlöshet. Bostadssociala gruppen OPERATIVT ANSVAR Kerstin Svanberg, uthyrare Eksjöbostäder Louise Berglund, uthyrare Eksjöbostäder Anne Engelholm-Buder, biståndshandläggare Anna Estvik, socialsekretare Anna-Karin Frisk, socialsekreterare STRATEGISKT ANSVAR (STYRGRUPP) Margaretha Hedman, vice vd Eksjöbostäder Thorbjörn Hammerth, vd Eksjöbostäder Ulla Henriksson, socialchef 18 HEMMA I EKSJÖ NR 1/2014

19 Din säkerhet i sommar BADA SÄKERT Varje år omkommer cirka 150 människor av drunkning. En klar majoritet av dessa är medelålders och äldre män, troligtvis på grund av att män är benägna att ta större risker, men också dricker mer alkohol och ogärna använder flytväst. Bland barn mellan ett och sex år är drunkning den vanligaste dödsorsaken i kategorin oavsiktliga skador. Genom förebyggande åtgärder som uppsikt, flytvästar och inhägnade pooler kan dock olyckor undvikas. Övervaka också alla barn medan de är i, på eller nära vatten. SÄKERHETSDEPÅ Eksjö kommun jobbar för en vattensäker kommun och som ett led i detta erbjuder kommunen medborgarna att hyra flytvästar och livbojar på två platser i kommunen, Prästängshallens simhall i Eksjö och på Emilkraften i Marianne- lund. Flytvästar finns i storlekar som passar alla, från 5 kg till +90 kg. FALLOLYCKOR Den finns många orsaker till att äldre skadar sig, men en av de vanligaste är fallolyckor. Vem som helst kan naturligtvis ramla omkull, men riskerna ökar med stigande ålder. Nedsatt rörelseförmåga, balans och syn är faktorer som ökar risken för fall. Som äldre är det därför viktigt att se över både sin närmiljö och sin egen livsstil för att leva ett bra och tryggt liv. Det finns en hel del saker man kan se över för att minska riskerna i hemmet, till exempel att inte ha lösa sladdar på golven, använda halkskydd under mattor, samt se till att belysningen i hemmet är god. DIN SÄKERHET.SE För att ge privatpersoner information och svar på frågor om risker och säkerhet i vardagen finns Dinsäkerhet.se. LÄR DIG MER om din säkerhet i vardagen på eller på Eksjöbostäders första miljöcertifierade hus Som ett led i Eksjöbostäders allt tydligare miljöarbete ska fastigheter inom bolaget miljöcertifieras. Först ut var Nya Bryggaren och det sammanfattande slutbetyget inom energi, innemiljö och material blev ett hedersvärt brons. I SAMBAND MED nyproduktion är miljökraven självklara. Via den ideella föreningen Sweden Green Building Council kan även befintliga byggnader bedömas enligt svensk byggpraxis. Hittills har föreningen certifierat drygt 130 byggnader i Sverige. Bryggaren 3 visar en god eller mycket god prestanda. Både när det gäller risken för trafikföroreningar inomhus och radonhalten når fastigheten guldnivå. Den köpta energin (från Eksjö Energis avfallseldade panna) och ventilationen får silver. Även den totala bedömningen av husets material blev silver. Bedömningen har utförts av externa konsulter genom teknikbolaget WSP, som förutom platsbesök och intervjuer med hyresgästerna, gjort mätningar och analyserat statistik. Processen har också krävt stort engagemang från Gunnar Alm, underhållsansvarig installation och Peter Lundgren, fastighetstekniker. Det är ett noggrant arbete som ligger bakom utmärkelsen och vi är givetvis både glada och stolta över det fina resultatet, säger Gunnar Alm. Det känns bra att med säkerhet veta att vi kan erbjuda hyresgästerna en sund boendemiljö. Certifieringen är bra och seriös och något som vi absolut ska fortsätta med, säger Thorbjörn Hammerth. Eksjöbostäder har fått bidrag från länsstyrelsen för att finansiera certifieringen. Nästa område på tur är Norrström. HEMMA I EKSJÖ NR 1/

20 Trädgårdsavfall på rätt plats Vad gör du som villaägare med ditt trädgårdsavfall? För den som inte vill kompostera hemma på tomten erbjuder Eksjö Energi två alternativ: återvinningscentralen och tunnan Lövgren. Staffan Widén i Hult är nöjd med tunnan Lövgren. Enklare än så här kan det inte bli, säger han. PRECIS SOM NAMNET antyder kan tunnan fyllas med löv och grenar, men också med ogräs, fallfrukt och annat organiskt material från trädgården. För 585 kronor per år får du ett 370-literskärl och 16 tömningar under växtsäsongen. I dagsläget har 80 kommuninvånare nappat på erbjudandet. En av dem är Staffan Widén i Hult. Tunnan Lövgren är helt suverän! Jag har varken kärra eller dragkrog så för mig är det en stor apparat att ta mig till återvinningsstationen med trädgårdsavfallet, säger Staffan, i full färd med att klippa ner en buske bakom altanen. Han erkänner att han tidigare gick över grannens tomt och slängde ogräs i skogsbrynet. Numera vet han att det inte är tillåtet. Tunnan är dessutom ett betydligt enklare alternativ. Eftersom den är försedd med hjul drar han den med sig över gräsmattan lika smidigt som skottkärran. Eksjö Energis gatuchef Richard Palmgren tror att många inte känner till att så kallade spontankomposter på annans mark, även om det är kommunens, klassas som nedskräpning och är olagligt. Det börjar ofta med en oskyldig liten hög, men utvecklas inte sällan till en mindre soptipp som så småningom kan locka till sig både grävlingar och vildsvin, säger Richard. Med jämna mellanrum tvingas han anlita entreprenörer och frakta bort stora avfallshögar i villakvarterens utkanter. Det är slöseri, både med kommunala medel och med naturens resurser. Ingen sköter allas komposthög och därmed blir den jord som så småningom bildas oanvändbar, säger Bo Axelsson, miljö- och renhållningschef och påminner om att kommunen har två bemannade återvinningsstationer med generösa öppettider. Här tar man emot både komposterbart och grövre trädgårdsavfall. Grenar och ris flisas och eldas i fjärrvärmeverk. Övrigt komposteras och blir matjord. 20 HEMMA I EKSJÖ NR 1/2014

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun. Källor

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun. Källor Källor Ronneby kostpolicy: ronneby.se Ät S.M.A.R.T.-modellen: folkhalsoguiden.se Livsmedelsverket och Nordiska näringsrekommendationer: livsmedelsverket.se Måltiden som vi vill ha den i Ronneby kommun

Läs mer

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun Måltiden som vi vill ha den i Ronneby kommun Välkommen Ronneby kommun är unik som satsar stort på mat och måltider. Mat är viktigt på många sätt och ett område som väcker både känslor och diskussioner.

Läs mer

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg Reviderad Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-10-26, 117 Diarienummer: 2015/215 10 För revidering ansvarar: Skol- och barnomsorgschefen och vård-

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Mat- och måltidspolicy

Mat- och måltidspolicy Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

SUPERKRAFT VIA FIBER nu även på landsbygden

SUPERKRAFT VIA FIBER nu även på landsbygden SUPERKRAFT VIA FIBER nu även på landsbygden Framtidens fibernät Alingsås Energi var tidigt ute med att erbjuda internet och TV via fiber. Idag är ca 4 500 hushåll och företag anslutna till fibernätet.

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,

Läs mer

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald. Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.

Läs mer

Kostpolicy för Lunds kommun

Kostpolicy för Lunds kommun Kostpolicy för Lunds kommun Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Beslutad av kommun fullmäktige, gäller från och med 2014-08-28 1 2 Inledning I Lunds kommun är

Läs mer

Kostpolicy för Lunds kommun

Kostpolicy för Lunds kommun Kostpolicy för Lunds kommun Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Beslutad av kommun fullmäktige, gäller från och med 2014-08-28 1 Inledning I Lunds kommun är engagemanget

Läs mer

BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE

BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE Äntligen fiber tv, internet och telefoni med ljusets hastighet Botkyrka Stadsnät är snabbt med närmast obegränsad

Läs mer

Guide. Information om äldreomsorg i Timrå kommun

Guide. Information om äldreomsorg i Timrå kommun Guide Information om äldreomsorg i Timrå kommun Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro

Läs mer

Det är det här vi vill

Det är det här vi vill Det är det här vi vill 9 Tankar om hur vi vill göra Vaggeryds kommun ännu bättre Socialdemokratiska kandidater till valet 2010 Socialdemokraterna i Vaggeryds kommun s-info.se/vaggeryd Politik är att vilja.

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Socialdemokraterna BOLLNÄS

Socialdemokraterna BOLLNÄS Socialdemokraterna BOLLNÄS Kommunalt handlingsprogram 2006 2010 Socialdemokraternas ledstjärnor är frihet, jämlikhet och solidaritet. Vårt program beskriver hur vi vill skapa ett tryggare och mer rättvist

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

ETT ERBJUDANDE FRÅN BYGDENS EGEN FIBER

ETT ERBJUDANDE FRÅN BYGDENS EGEN FIBER ETT ERBJUDANDE FRÅN BYGDENS EGEN FIBER Framtidssäkra din bostad Nu bygger vi ut fibernätet ännu mer i Norrtälje kommun Fiber i vårt stadsnät ger dig den trygghet och säkerhet som en fast förbindelse har.

Läs mer

TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. Illustratör: Hans Åkerskog Februari 201 Ett samarbete mellan trafikkontoret, miljöförvaltningen, kretslopp och vatten

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Hemtjänst Vem kan få hemtjänst? Funktionsnedsättning eller sjukdom kan göra att du behöver stöd och omsorg från andra för att leva ett bra liv i vardagen. Då kan du få

Läs mer

Mötesplats Varberg I n f o r M a t I o n t I l l d I g s o M ä r n y I n f l y t t a d

Mötesplats Varberg I n f o r M a t I o n t I l l d I g s o M ä r n y I n f l y t t a d Mötesplats Varberg Information till dig som är nyinflyttad 1 Välkommen t Hej! Jag heter Ann-Charlotte Stenkil och är kommunstyrelsens ordförande här i Varberg. Vi är en kommun som växer och du är en av

Läs mer

Måltidspolicy för Västerås stad

Måltidspolicy för Västerås stad Diarienr 2011/239-KS Måltidspolicy för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 februari 2015 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom

Läs mer

Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg

Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg Nationellt kompetenscentrum Projektgruppen Lena Forsman Anna-Karin Quetel Eva Sundberg Inger Stevén Regeringens

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Göteborg Budget 2014 Sammanfattning

Göteborg Budget 2014 Sammanfattning Göteborg Budget 2014 Sammanfattning Nyheter Vattensäker kommun - Vägvalet tillför 5 miljoner kr till stadens budget för att säkerställa våra badplatser. Finansieringen täcker två livräddare/badvärdar på

Läs mer

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum 429, 2013-04-18, kl. 08:30-12:00

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum 429, 2013-04-18, kl. 08:30-12:00 1 (5) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum 429, 2013-04-18, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Frånvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Nils-Göran Gisslén

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät PROCESSBESKRIVNING BYALAG Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät Bredband i hela Sverige Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. För att kunna realisera

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Visita en del av en växande framtidsbransch

Visita en del av en växande framtidsbransch Bli medlem Visita en del av en växande framtidsbransch FÖR DIG SOM VERKAR INOM BESÖKSNÄRINGEN HAR Visita jobbat i över hundra år. Vi har sedan starten arbetat för branschens utveckling och för att våra

Läs mer

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen. 2010 AFFÄRSPLAN 2013 AB Stora Tunabyggen Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.se BESÖK Vasagatan 27 TEL 0243-733 00 FAX 0243-733 70 E-POST info@tunabyggen.se BANKGIRO 465-2566 POSTGIRO 46 26 58-6 ORG

Läs mer

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 KOSTPOLICY För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 Bakgrund och syfte Kostenheten inom Förvaltningen för

Läs mer

Skulle det bli billigare än vad vi har tänkt oss så går det att återbetala upp till 5 000kr av insatsen.

Skulle det bli billigare än vad vi har tänkt oss så går det att återbetala upp till 5 000kr av insatsen. F: När försvinner det fasta telefonnätet? Telia har beslutat att det vanliga telefonnätet på landsbygden ska vara avvecklat senast 2020 men troligen kommer många ledningar plockas ner långt innan dess.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016

VERKSAMHETSPLAN 2016 VERKSAMHETSPLAN 2016 Presentation Lilla Solen, pedagogisk omsorg, kommer att erbjuda barn från 1-5 år en flexibel och stimulerande verksamhet. Lilla Solens hemvist är en lokal på Domarvägen i Huddinge

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 Sunne kan bättre! Vi Moderater i Sunne kommun är beredda att ta ansvar och leda kommunen efter valet 2014. Vi vill bidra till att alla i högre grad ska kunna

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN MATRÅD 6 OKTOBER 2015

MINNESANTECKNINGAR FRÅN MATRÅD 6 OKTOBER 2015 MINNESANTECKNINGAR FRÅN MATRÅD 6 OKTOBER 2015 Närvarande: Mohamed Al-Abdulla, NA15B Andréas Mauritzon, IVH Sara Kronholm, SMHP Martyna Gajewska, ES14B Johnny Wärnlund, VO14 Filippa Rosengren, ES13D Rula

Läs mer

Uppföljning. av "Bättre måltider för äldre" Social- och omsorgskontoret. Rapport

Uppföljning. av Bättre måltider för äldre Social- och omsorgskontoret. Rapport Social- och omsorgskontoret Rapport 2017-01-12 Uppföljning av "Bättre måltider för äldre" Tove Bergek Kvalitetsutvecklare Staben Telefon (direkt): 08-523 03 592 E-post: tove.bergek@sodertalje.se 2 (6)

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

F: Kan jag skriva kontrakt om anslutning trots att tiden för tecknande av kontrakt har gått ut?

F: Kan jag skriva kontrakt om anslutning trots att tiden för tecknande av kontrakt har gått ut? F: Kan jag skriva kontrakt om anslutning trots att tiden för tecknande av kontrakt har gått ut? S: Nej. Vi har beviljats bidrag för att bygga fibernät åt de som redan har kontakt med oss och det går inte

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Så arbetar vi för att grundlägga goda och hälsosamma matvanor hos ditt barn Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, näringsriktig

Läs mer

Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se. Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se

Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se. Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se Vi ska laga och servera god mat till växande barn & ungdomar som ska orka

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017

VERKSAMHETSPLAN 2017 VERKSAMHETSPLAN 2017 VERKSAMHETSPLAN 2017 Presentation Lilla Bruket, pedagogisk omsorg, erbjuder barn från 1-5 år en flexibel och stimulerande verksamhet. Lilla Brukets hemvist är en lokal i området Tumba

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Kostpolicy för Ånge kommun

Kostpolicy för Ånge kommun Kostpolicy för Ånge kommun Dokumentansvarig: Tekniska förvaltningen Fastställd av: Kommunfullmäktige Fastställd när: 2015-10-26, 81 Diarienummer: KS 14/231 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro

Läs mer

Information från (IBAB) Industribyggnader i Borås AB Ett kommunalt bolag September 2009. Läs mer på sidan 2. Läs mer på sidan 4

Information från (IBAB) Industribyggnader i Borås AB Ett kommunalt bolag September 2009. Läs mer på sidan 2. Läs mer på sidan 4 Höstens första nyhetsbrev innehåller information om försäljning av fastigheten Vinddraget 2 i Viared. I Vulcanus på Fabriksgatan kan man äta orientalisk mat eller svensk husmanskost och på Fleminggatan

Läs mer

Malmöcenterns valmanifest ETT HÅLLBART MALMÖ. För Jobben, miljön och skolan. MalmocenterN.

Malmöcenterns valmanifest ETT HÅLLBART MALMÖ. För Jobben, miljön och skolan. MalmocenterN. Malmöcenterns valmanifest ETT HÅLLBART MALMÖ För Jobben, miljön och skolan MalmocenterN www.malmocentern.se ETT grönt maktskifte För ett hållbart malmö Malmö ska vara en hållbar stad. Därför måste politiken

Läs mer

Kostpolicy för skola och förskola

Kostpolicy för skola och förskola Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och

Läs mer

Måltidspolicy för Hällefors kommun

Måltidspolicy för Hällefors kommun Måltidspolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll Inledning 3. 1 Bakgrund 3. 2 Syfte 3. 3 Målsättning 4. 4 Måltidsverksamhet 4. 5 Organisation 4. 5.1 Nämnd 4. 5.2 Förvaltningschef 4. 5.2 Verksamhetsansvarig

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2014-10-22 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.

Läs mer

ETT BÄTTRE TROSA. FÖR ALLA. Valprogram i kortversion 2014-2018. Fotograf: Erik Jacobsson FRAMTIDSPARTIET I TROSA

ETT BÄTTRE TROSA. FÖR ALLA. Valprogram i kortversion 2014-2018. Fotograf: Erik Jacobsson FRAMTIDSPARTIET I TROSA ETT BÄTTRE TROSA. FÖR ALLA. Valprogram i kortversion 2014-2018 Fotograf: Erik Jacobsson FRAMTIDSPARTIET I TROSA I Trosa kommun är det lätt att trivas. Fantastisk natur och läget i Mälardalen ger resurser

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR VÄLKOMNA TILL DET ROLIGASTE VI VET! Vi jobbar i en fantastiskt rolig och spännande bransch och vi kan varje år räkna in många nya medlemmar. Restauranger och

Läs mer

Ett livsviktigt arbete

Ett livsviktigt arbete Stockholmshemmet Tidningen för dig som bor hos oss Nr 3 September 2015 Årets enkätresultat klara! Ett livsviktigt arbete Hitta information om ditt boende i Min lägenhet Vår, sommar, höst och vinter nu

Läs mer

Vänliga, tillmötesgående och korrekta

Vänliga, tillmötesgående och korrekta Det skulle vara bra med en grillplats Vänliga, tillmötesgående och korrekta Vi hör tydligt hissen Under hösten 2013 genomfördes en undersökning för att ta reda på hur du som hyresgäst uppfattar Saxborn

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Klimatsmart Mat. Juryns egna anteckningar. Tullâ ngsskolan. Not08Inde B. rebro. Fatta en platta! VälKommen till KöKet, husets hjärta

Klimatsmart Mat. Juryns egna anteckningar. Tullâ ngsskolan. Not08Inde B. rebro. Fatta en platta! VälKommen till KöKet, husets hjärta Klimatsmart mat Fatta en platta! Not08Inde B Tullâ ngsskolan rebro T änk dig: Ett rum i hemmet som är livsviktigt för ditt energiintag, dock slukar rummet mer energi än nödvändigt. Ett rum där du umgås

Läs mer

Handbok för entreprenörer

Handbok för entreprenörer 010911 Handbok för entreprenörer Det personliga boendet Ett tryggt och trivsamt hem är grunden i ett bra liv. Det är också grunden i ABK:s verksamhet. Som leverantör och samarbetspartner är du välkommen

Läs mer

Minnesanteckningar från Rådet för funktionshinderfrågor

Minnesanteckningar från Rådet för funktionshinderfrågor Kommunstyrelsen Datum 1 (7) Kommunledningskontoret 2013-06-20 Rådet för funktionshinderfrågor Anna-Maarit Tirkkonen Tfn. 016-710 24 28 Mobil: 073-950 65 89 Minnesanteckningar från Rådet för funktionshinderfrågor

Läs mer