FoU-rapport 2008:2. Är hemtjänsten en rosengård? Lisa Hansen. En intervjustudie om den upplevda kvaliteten inom hemtjänsten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU-rapport 2008:2. Är hemtjänsten en rosengård? Lisa Hansen. En intervjustudie om den upplevda kvaliteten inom hemtjänsten"

Transkript

1 Är hemtjänsten en rosengård? En intervjustudie om den upplevda kvaliteten inom hemtjänsten Lisa Hansen FoU-rapport 2008:2 Rapport 2008:2 ISSN ISBN

2 Förord 2006 gjordes en totalundersökning av den upplevda kvaliteten inom Malmö stads hemtjänst. Syftet var att få en tydlig och korrekt bild av hur äldre och funktionshindrade upplever sin hemtjänst och att lyfta fram områden som bör prioriteras. Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning till de malmöbor som beviljats hemtjänstinsatser. Statistiska Centralbyrån svarade för all datainsamling och databearbetning. I rapporten ingick också råd om hur resultaten kan användas i ett fortsatt utvecklingsarbete. Varje enskild stadsdelsförvaltning har därefter haft ansvar för att hitta förklaringar till det resultat man fått och för att hitta lämpliga åtgärder att utveckla och förbättra verksamheten. Rosengård ville i sin analys av enkätundersökningen få en djupare förståelse för varför resultatet i ett hemtjänstområde skilde sig från övriga områden i stadsdelen. Lisa Hansen, fil.mag. inom folkhälsovetenskap, fick därför i uppdrag av stadsdelsförvaltningen att genomföra intervjuer med vårdtagarna i hemtjänstområdet. Analysen av de genomförda intervjuerna, som redovisas i denna rapport, både bekräftar och ger en bättre förståelse för enkätundersökningens resultat. Det är vår förhoppning att det resultat och de förbättringsområden som redovisas i denna rapport även kan fungera som ett stöd i kvalitetsarbetet i övriga stadsdelar och i det fortsatta arbetet att få en ännu bättre hemtjänst i Malmö stad. Ett stort tack riktas till Lisa Hansen, som med stort engagemang har genomfört studien, till alla som intervjuats samt till alla som bidragit med synpunkter under arbetets gång. Manuskriptet har granskats av FoUenhetens granskningsgrupp med representanter från våra samarbetsparter: Fakulteten för hälsa och samhälle Malmö högskola, Primärvården Region Skåne och Medicinska fakulteten Lunds universitet samt av medarbetare på FoU-enheten/Kunskapsverkstaden. Gittan Ekvall, tekn. lic. och koordinator på FoUenheten/Kunskapsverkstaden, har svarat för handledningen. Eva Lundberg chef Malmö stad FoU-enheten/Kunskapsverkstaden 1

3 2

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 BAKGRUND...7 OMRÅDESFAKTA...7 STYRDOKUMENT...7 Nationella styrdokument...7 Lokala styrdokument...8 HEMTJÄNST OCH BRUKARNA...8 Handläggning, ärendehantering och dokumentation...8 Kvalitet...9 Hemtjänst på olika språk...10 Brukarinflytande...10 BRUKARUNDERSÖKNINGEN...11 Brukarundersökningen i Rosengård samt Örtagården/Herrgården...12 SYFTE...12 METOD KVALITATIV ANSATS...13 URVAL...13 MATERIALINSAMLING...13 ANALYS...14 ETIK...15 METODDISKUSSION...15 RESULTAT PERSONALEN...17 KONTINUITET...18 SCHEMA OCH TIDER...19 UTFÖRANDE...20 MER HJÄLP...22 ANHÖRIGA...23 MAT...23 UTOMHUS...24 OTRYGGHET...25 KOMMUNIKATION...26 TILLGÄNGLIGHET...27 DISKUSSION...28 UPPFÖLJNING AV BRUKARUNDERSÖKNINGEN...28 TRYGGHET OCH KONTINUITET...28 KOMMUNIKATION...29 HJÄLPENS/OMVÅRDNADENS UTFÖRANDE...30 SYNPUNKTER...31 MATEN, UTOMHUS OCH UPPLEVELSER...31 FRAMTID/FÖRBÄTTRINGSARBETE...32 FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN...34 REFERENSER...35 BILAGA FRÅGEGUIDE...37 BILAGA INFORMATIONSBREV...38 BILAGA SAMTYCKESBLANKETT...39 BILAGA ENKÄT I BRUKARUNDERSÖKNINGEN

5 4

6 Sammanfattning Hansen, L. (2008) Är hemtjänsten en rosengård? En intervjustudie om den upplevda kvaliteten i hemtjänsten. FoU-rapport 2008:2, FoU-enheten/Kunskapsverkstaden. Varje år genomförs brukarundersökningar i Malmö för att få en tydlig bild över hur äldre och funktionshindrade upplever sin hemtjänst samt för att lyfta fram områden inom hemtjänsten som ska prioriteras. Varje stadsdelsnämnd ansvarar för att förklara sitt utvärderingsresultat och förbättra eventuella brister som framkommit. FoU-enheten kontaktades av stadsdelsförvaltning Rosengårds vård och omsorg för att låta vårdtagarnas upplevelser av hemtjänsten ligga till grund för sitt förbättringsarbete. Syftet med denna undersökning är att genom intervjuer få en djupare förståelse för vårdtagarnas upplevelser av kvaliteten inom hemtjänsten i Örtagården/Herrgården på Rosengård i Malmö. Urvalet omfattade samtliga 41 vårdtagare i Örtagården/Herrgården som tillfrågades om deltagande. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 25 vårdtagare som valde att delta i studien. Intervjuerna genomfördes i vårdtagarnas hem, med hjälp av tolk i de fall det behövdes. Frågorna som ställdes utgick från brukarundersökningen. Resultatet av de genomförda intervjuerna ger en bättre och djupare förståelse för brukarundersökningens resultat. Vårdtagarna är relativt nöjda med personalens bemötande, beviljade promenader och de uppskattar när personalen hälsar ordentligt samt skojar och skrattar. Samtliga vårdtagare önskade att samma personal (en kontaktperson) utförde den mesta hjälpen. Bristen på kontinuitet visar sig bl.a. i kommunikationsproblem, en rädsla för att bli bestulen, och att öppna dörren för personal som de inte känner igen samt brister i vården/omsorgens utförande. Fördelen med att ha en kontaktperson är bl.a. att det finns tid att bygga upp ett förtroende för varandra samt att slippa förklara varje gång hur man vill ha hjälpen utförd. De vårdtagare som inte talar svenska kommunicerar ofta med kroppsspråket, vilket tar mycket energi och utelämnar detaljer. Att inte kunna kommunicera med personalen har lett till mycket missnöje och missförstånd som t.ex. vad som ingår och inte ingår i biståndsbeslutet. För de utländska vårdtagare som pratar svenska spelar det ingen roll om personalen pratar svenska eller deras modersmål medan samtliga vårdtagare som inte pratar svenska önskar personal som pratar samma språk. Slutsats: Skillnaderna mellan vårdtagarnas förutsättningar att vara nöjda med hemtjänsten är stora. Skillnaderna och bristerna visar sig framför allt i möjligheten att kommunicera, tillgång till information, upplevelsen av att ha rätt mängd hemtjänst samt att ha en kontaktperson och ett schema. Nyckelord: hemtjänst, äldre, kvalitet, personal, organisation 5

7 Abstract Hansen, L. (2008). Are the home care services a garden of roses? An interview study regarding the self-experienced quality in the homecare services. R & D-report 2008:2, Malmö Research & Development unit. Each year, caretakers in Malmö, such as elderly and disabled are studied regarding their experiences of the homecare services. The aim is to find special areas of interest that should be prioritized in the homecare services. Every local authority (of the ten in Malmö), are responsible for the results as well as to improve the flaws that has been identified. The R&D-unit was engaged to interview the caretakers of their experiences of the home care services to be used in the improvement work. The aim of the present study is to gain a deeper understanding of the caretakers experiences of the quality in the homecare services in Örtagården/Herrgården in Rosengård in Malmö, through qualitative interviews. All caretakers were asked to participate in the study. Qualitative interviews were performed with the 25 caretakers that accepted to participate. The interviews were performed in the caretakers home. In most cases an interpreter was present. The questions asked were developed from the user survey in The results from the present study give a better understanding to the results of the user survey in The caretakers were fairly satisfied with granted walks, the treat from the personnel, and they appreciated when the personnel said hello when entering the front door, as well where joyful and glad. All caretakers wanted the same personnel (the contact person) to perform most of the assisted help. The lack of continuity showed primarily that there were problems to communicate, a fear of theft, opening the front door to someone that could be a stranger or personnel and defects in the assisted care. To have a contact person is an advantage, since there is time to build trust and there is no need to explain how the assisted help should be performed, at every occasion. Caretakers that not are able to speak Swedish oft communicate with their body, which takes a lot of time and effort as well as that details often are missed. Not to be able to speak with the personnel has led to dissatisfaction and misunderstandings such as what is included or not in the assisted help. For the foreign caretakers that do speak Swedish, it does not matter if the personnel speak Swedish or their native language. However, all of the non-swedish speaking caretakers wish to have personnel that can talk their language. Conclusion: For the caretakers the differences in prerequisite to be content with the homecare services are considerable. The differences and shortcomings are mostly shown in the possibility to communicate, the access to information, the experience of the appropriate quantity of homecare services and to have a contact person as well as a schedule. Keywords: homecare services, elderly, quality, personnel, organization 6

8 Bakgrund I detta inledande avsnittet kommer det undersökta området, dels stadsdelen Rosengård dels hemtjänstområdet Örtagården/Herrgården, att presenteras närmare. Därefter ges en bakgrund till villkor för hemtjänsten, begreppet kvalitet kopplat till äldreomsorg samt syfte och resultat från 2006 års brukarundersökning. Områdesfakta Malmö är Sveriges tredje största stad med ca invånare. Knappt personer (17 procent) är 65 år eller äldre och lite drygt (20 procent) av den äldre befolkningen har utländsk bakgrund. I Malmö finns totalt 171 länder representerade (1). Rosengård är en av Malmös tio stadsdelar och byggdes upp under talen som en del av det så kallade miljonprogrammet. Idag lever ca personer i Rosengård, majoriteten med utländsk bakgrund dvs. född i utlandet eller född i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet. I Örtagården och Herrgården, som tillhör Rosengård, bor ca personer varav 92 respektive 97 procent av invånarna har utländsk bakgrund. Befolkningen kommer främst från forna Jugoslavien, Libanon och Irak. Knappt hälften av befolkningen i Örtagården och Herrgården är under 18 år och andelen äldre är 6 respektive 4 procent (tabell 1). Örtagården och Herrgården har stor omsättning på befolkningen, dvs. en stor andel av invånarna flyttar varje år (2). Tabell 1. Antal invånare, andel äldre, andel med utländsk bakgrund fördelat på Malmö, Rosengård, Örtagården och Herrgården år Invånare (antal) Andel Äldre Andel äldre med utländsk bakgrund Andel av hela befolkningen med utländsk bakgrund Malmö Rosengård Örtagården Herrgården % 11 % 7 % 4 % 20 % 59 % 75 % 92 % 34 % 85 % 92 % 97 % Styrdokument Nationella styrdokument Enligt Socialtjänstlagen (2001:453) ska samhällets socialtjänst främja människors trygghet, jämlikhet och deltagande i samhällslivet. Den som 7

9 inte själv kan tillgodose sina behov har rätt till bistånd av socialnämnden för att garantera en rimlig levnadsnivå. Socialnämnden ska genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för äldre människor att bo självständigt under trygga förhållanden, samt att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Insatserna inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och utföras av personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Insatserna ska utformas och genomföras tillsammans med vårdtagaren. Målet för Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Sveriges riksdag beslutar och fastställer målen för äldreomsorgen genom lagar och handlingsplaner. Socialstyrelsen och Länsstyrelsen ansvarar för uppföljningen av äldreomsorgen (3). Lokala styrdokument Enligt Äldreomsorgsplanen i Malmö ska äldreomsorgen präglas av ett helhetsperspektiv med en motiverad personal och ett stöd till anhöriga i omvårdnaden, vilket ska skapa möjlighet för de äldre att bo kvar hemma. De prioriterade områdena i Malmös äldreomsorg är: hälsofrämjande insatser, rehabilitering, demensvård och vård i livets slutskede. Kommunens äldreomsorg kan genom hemtjänst bevilja en rad olika insatser som möjliggör för äldre att bo kvar hemma. Det kan röra sig om insatser som underlättar det dagliga livets aktiviteter (ADL) som tvättning, städning, hjälp med hygien och inköp, eller mer omfattande stöd som hjälp med medicinering och rehabilitering (Malmö stad 2006). Hemtjänst och brukarna Äldreomsorgen i Malmö ger stöd och hjälp till ca äldre (ca 6000 inom ordinärt boende och ca i särskilt boende). Antalet personer som arbetar inom äldreomsorgen är ca (4). Handläggning, ärendehantering och dokumentation Enligt socialtjänstlagen har äldre människor rätt till bistånd om de inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Det är detta behov som bedöms och utreds i en ansökan om hemtjänst. För att få hemtjänst kontaktas en hemvårdsinspektör som ska starta en utredning omgående (inom en vecka) genom att den enskilde kontaktas. Det finns inga formella krav på en ansökan om hemtjänst, d.v.s. den kan vara antingen skriftlig eller muntlig. Efter ett hembesök görs en utredning där den äldres behov prövas mot de insatser som hemtjänsten kan erbjuda. Därefter fattas ett beslut om beviljad hemtjänstinsats. Alla ansökningar om hemtjänst måste prövas enligt socialtjänstlagen och ska utgå från kommunens riktlinjer, samt den enskildes individuella behov och egna synpunkter. Speciell hänsyn ska tas till den äldres sociala 8

10 situation d.v.s. eventuell social isolering, avsaknad av anhöriga eller känsla av otrygghet. När biståndsbedömaren fattat ett beslut om insatser förväntas arbetsledare, kontaktperson och den enskilde komma överens om en arbetsplan (Westlund 2001). Kvalitet I Socialstyrelsens allmänna råd om kvaliteten inom omsorgerna om äldre och funktionshindrade står det bl.a. att: Äldres ekonomiska och sociala trygghet samt aktiva deltagande i samhällslivet ska främjas. Kvalitetsarbetet ska ha uppföljningsbara mål. Kvalitetsarbetet ska omfatta metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhetens planering, genomförande, resultat och utveckling. Verksamheten ska göras tillgänglig vilket omfattar bl.a. hur besök och andra kontakter organiseras samt hur information om verksamheten ges. Uppgifter ska lämnas mellan den som fattar beslut om en insats och den som ansvarar för det praktiska genomförandet. De beslutade insatserna ska följas upp och utvärderas. Personalen, enskilda och grupper ska ges möjlighet att vara delaktiga i kvalitetsarbetet. Personalen har lämplig utbildning och erfarenhet för uppgifterna och personalen ges fortlöpande kompetensutveckling som svarar för verksamhetens behov. Brister i verksamheten ska identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas. Vidtagna åtgärder ska följas upp. Synpunkter och klagomål ska samlas in och användas för att förebygga fel och brister, utveckla verksamheten, identifiera nya eller ej tillgodosedda behov (Socialstyrelsen 2006). Personalens kompetens är viktig för god kvalitet inom äldreomsorgen. Kompetensstegen är en treårig nationell satsning på kvalitets- och kompetensutveckling inom vård och omsorg om äldre. Under åren har Malmö fått ta del av ca 32 miljoner kronor som i huvudsak har fördelats på utbildningar inom fem prioriterade områden (rehabilitering, demensvård, vård i livets slutskede, hälsofrämjande insatser och professionellt medarbetarskap). Malmö stads Forsknings- och Utvecklingsenhet (FoU-enhet) ansvarar för Kompetensstegen i Malmö. Målsättningen är att genom utbildning av personalen skapa en verksamhet med bra kvalitet för de äldre, där medarbetare och ledare är stolta över att arbeta inom äldreomsorgen. Vid halvtidsredovisningen hade av äldreomsorgens personal deltagit i en eller flera av Kompetensstegens utbildningar (Kompetensstegen 2007). Varje år genomförs en konferens, i kommunalregi, för vård- och omsorgspersonal i Malmö där medarbetarna i form av mindre seminarier delar med sig av sina erfarenheter, arbetssätt och metoder. Syftet är att 9

11 öka kompetensen genom att personalen knyter kontakter samt får kunskap och inspiration. Varje år deltar ca 900 medarbetare. Vård- och omsorgstidningen Spaning är ytterligare ett sätt att ge ett större sammanhang kring arbetet med äldre och funktionshindrade i Malmö. Tidningen ges ut i fyra nummer per år och skickas till alla stadsdelar, medborgarkontor, politiker, bibliotek, högskolor m.fl. (5). Hemtjänst på olika språk I Malmö stad pågår ett projekt med syftet att erbjuda alla vårdtagare med hemtjänst möjligheten att kommunicera med hemtjänstpersonalen på sitt eget språk, inklusive teckenspråk. Projektet inleddes med att inventera både vårdtagarnas och personalens språkbehov/språkkunskap för att vid ett senare skede kunna matcha vårdtagare med personal som talar samma språk. I juli år 2007 hade personer hemtjänst i Malmö varav 358 (5 procent) hade behov av att kommunicera med personalen på ett annat språk än svenska. Vårdtagarna talar 32 olika språk (förutom svenska) och under samma period arbetade 575 undersköterskor i hemtjänsten som tillsammans talar 48 olika språk. Två vårdtagare talar språk som inte fanns representerade bland personalen. Målet med projektet är att öka livskvaliteten för vårdtagarna genom att erbjuda möjligheten att kommunicera på sitt eget språk, samt att minska behovet av anhörigvårdare (6). Brukarinflytande I en studie gjord av Äldreuppdraget och SoFo-Mitt (Socialtjänstens Forskningsenhet Sundsvall-Timrå) undersöktes om det i biståndsbeslutet tydligt framgick vilken hjälp den äldre skulle få och om hjälpen som beskrevs i biståndsbeslutet utfördes. Biståndsbeslut i 29 kommuner, spridda över hela Sverige, granskades utifrån tydlighet i all den skriftliga information som den enskilde hade fått i samband med beslutet. Resultatet visade att drygt tre fjärdedelar av hjälpinsatserna var preciserade, knappt hälften innehöll information om hur ofta hjälpen skulle ges och endast en av kommunerna hade information om antal timmar per månad vårdtagaren skulle få hjälp. Vidare visade resultatet att en tredjedel av besluten ansågs svårlästa, i ca en tredjedel av besluten angavs inte vilken hjälp den enskilde hade ansökt om och endast 3 procent innehöll uppgifter om avslag i någon form. På frågan om beviljad hjälp utfördes svarade 78 procent att de får all hjälp eller mer hjälp än beslutet angav, övriga vårdtagare ansåg sig inte få all hjälp utförd. Resultatet visade även att insatser av praktisk karaktär oftare utfördes, än dem med olika former av personlig omvårdnad som t.ex. hjälp med duschning (Socialstyrelsen 2000). År 1998 sammanställde Svenska Kommunförbundet ett tiotal brukarundersökningar som visade att brukarna allmänt sett är nöjda med äldreomsorgen. Personalens bemötande får ofta högsta betyg medan missnöjet ofta riktar sig till specifika förhållanden som för lite utrymme för samvaro och promenader/ledsagning samt stressad personal, bristande personkontinuitet samt att personalen inte kommer på önskad tid (Socialstyrelsen 2000). 10

12 Om beviljade insatser inte stämmer överens med önskad hjälp kan beslutet överklagas till länsrätten. Antalet överklagade beslut är relativt låga vilket tyder på att de äldre inte informeras om det beslut som har fattats eller hur det kan överklagas (Socialstyrelsen 2000). Brukarundersökningen Kommunstyrelsen i Malmö gör kontinuerliga uppföljningar av äldreomsorgen, där brukarundersökningar är det viktigaste sättet att utvärdera äldreomsorgens kvalitet. Brukarundersökningen genomfördes år 2006 med hjälp av enkäter och intervjuer och omfattade alla äldre i Malmö med hemtjänstinsatser (Malmö stad 2006). De enskilda stadsdelsnämnderna ansvarade för att förklara och analysera utvärderingsresultatet och förbättra eventuella brister som framkommit. (Malmö stad 2004). Syftet med brukarundersökningarna i Malmö var att: Ge en tydlig och korrekt bild av hur äldre och funktionshindrade upplever sin hemtjänst. Lyfta fram områden som ska prioriteras inom hemtjänsten (Malmö stad 2006). Enkäten i brukarundersökningen inleds med frågor om personuppgifter och hur ofta den äldre får hjälp från hemtjänsten. Därefter följer frågor om vårdtagarens upplevelser av hemtjänsten, kategoriserade under följande åtta områden (Bilaga 4): Bemötande Inflytande Trygghet Information Hjälpens/omvårdnadens omfattning Upplevelser Hjälpens/omvårdnadens utförande Maten I Malmö omfattades vårdtagare av brukarundersökningen år 2006 och svarsfrekvensen var 67 procent. Äldre som enbart beviljats trygghetslarm ingick inte i undersökningen. Vårdtagarna ombads att svara på frågorna utifrån hur nöjda de var på en skala mellan 1 och 10. Ju högre tal desto bättre betyg åt hemtjänsten. Betyg lägre än 4 (40 i slutresultatet) räknades som underkänt. Resultatet från de enskilda enkätfrågorna räknades sedan om för att kunna ge ett Nöjd Kund Index (NKI) dvs. ett helhetsbetyg åt hemtjänsten. Varje fråga multipliceras med ett effektmått (mellan 0,1 och 1,6) vilket innebar att de olika frågorna vägde olika tungt i helhetsbetyget åt hemtjänsten. NKI presenterades i ett indextal på en skala mellan 1 och 100. Enkäten innehöll även frågor kring verksamheten i sin helhet, hur väl verksamheten uppfyllde vårdtagarnas förväntningar och hur verksamheten var jämfört med den perfekta hjälpen, som räknades in i 11

13 NKI. Det genomsnittliga helhetsbetyget, NKI, för Malmö var 72 (Tabell 2). Brukarundersökningen i Rosengård samt Örtagården/Herrgården I 2006 års brukarundersökning tillfrågades vårdtagarna som bor i eget boende om hur nöjda de var med hemtjänsten. Varje stadsdel ansvarade för att följa upp resultaten och åtgärda eventuella brister. I Rosengård hade ett hemtjänstområde, Örtagården/Herrgården, fått lägre betyg på samtliga punkter i brukarundersökningen än genomsnittet för Malmö och Rosengård. Det var anledningen till att cheferna i detta hemtjänstområde ville göra en uppföljande intervjustudie med vårdtagarna angående den upplevda kvaliteten inom hemtjänsten. Nöjd Kund Index, NKI, i Rosengård var 69 jämfört med NKI 52 i Örtagården/Herrgården. Svaren på de enskilda frågorna i Örtagården/Herrgården visade framför allt brister i information, trygghet, hjälpens/omvårdnadens omfattning, upplevelser och maten (tabell 2) (Malmö stad 2006). Tabell 2. Åtta frågeområden och NKI för Malmö, Rosengård och Örtagården/Herrgården, poäng av max 100, samt effektmåttet för NKI Frågeområden (poäng av max 100) Malmö Rosengård Örtagården/ Herrgården Bemötande ,5 Inflytande ,8 Trygghet ,7 Information ,3 Omfattning ,0 Upplevelser ,1 Utförande ,6 Maten * 0,3 NKI Effektmåttet (NKI) *Frågorna kring mat ställdes bara till dem som har biståndet matdistribution. Övriga personer har tilldelats medelbetyget från de svarande i Malmö. Svaren på de enskilda frågorna under rubriken mat i Örtagården/Herrgården var mellan 25 och 40. Syfte Syftet med denna undersökning är att genom intervjuer få en djupare förståelse för vårdtagarnas upplevelser av kvaliteten inom hemtjänsten i Örtagården/Herrgården på Rosengård i Malmö. 12

14 Metod Brukarundersökningen har använts som en förstudie och gett riktlinjer för vilka delar av den upplevda kvaliteten som behöver beskrivas närmare i denna studie. I brukarundersökningen användes en kvantitativ metod men i denna undersökning har en kvalitativ analys valts för att få en djupare förståelse för vårdtagarnas upplevelser av hemtjänsten. Kvalitativ ansats För att få en djupare förståelse för vårdtagarnas upplevelser av kvaliteten inom hemtjänsten har en kvalitativ metod, i form av intervjuer, använts. Den kvalitativa intervjun kan ge en djupgående beskrivning och ökad förståelse för hur vårdtagarna upplever sin hemtjänst samt att få en ökad förståelse för vårdtagarnas erfarenheter, tankar och förväntningar av hemtjänsten. Kvalitativa metoder lämpar sig även för att beskriva och analysera människors livssituation (Hartman 1998). Den kvalitativa intervjun är ett samtal som har ett syfte och en struktur. Genom den kvalitativa intervjun kan man få kunskap genom att tolka meningen med det som sägs och hur det sägs. Intervjuaren önskar nyanserade beskrivningar av specifika situationer och måste trots färdigformulerade frågor vara öppen för nya och oväntade svar (Kvale 1997). Intervjufrågorna skrevs med utgångspunkt från brukarundersökningen och delades in under rubrikerna: insatser, personal/kontaktperson, tid, upplevelser, maten, språk/kultur/kommunikation/information samt drömscenario (bilaga 1). Urval De vårdtagare som endast hade trygghetslarm ingick inte i urvalet. Övriga 41 vårdtagare i hemtjänstområdet Örtagården/Herrgården tillfrågades om deltagande i denna undersökning. Denna rapport omfattar personer som är vårdberoende, oavsett ålder, där majoriteten var över 65 år. Materialinsamling Våren 2007 fick FoU-enheten i uppdrag av stadsdelsförvaltning (SDF) Rosengård att, genom intervjuer, följa upp resultatet av 2006 års brukarundersökning. Syftet var att vårdtagarnas upplevelser av hemtjänsten skulle ligga till grund för ett kommande förbättringsarbete inom hemtjänsten. I studiens inledningsskede träffades författaren och cheferna på olika nivåer i hemtjänstorganisationen för att ge SDF Rosengård möjlighet att ha synpunkter på formuleringen av studiens syfte, intervjuguide och informationsbrev. Cheferna har också lämnat ett skriftligt samtycke till undersökningen. Informationsbrev (bilaga 2) och samtyckesblankett (bilaga 3) översattes från svenska till finska, polska, arabiska, bosniska, vietnamesiska, turkiska samt persiska och skickades ut av SDF 13

15 Rosengård till samtliga 41 vårdtagare i hemtjänstområdet Örtagården/Herrgården. Alla vårdtagare fick ett brev på svenska och de som talade ett annat språk fick även ett brev översatt till respektive modersmål. Enligt sekretesslagen fick inte vårdtagarnas identitet lämnas ut till författaren utan vårdtagarnas tillstånd. Ett par dagar efter att informationsbrevet nått vårdtagarna tillfrågades de därför muntligen av hemtjänstpersonalen om författaren fick följa med vid ett hemtjänstbesök. Vid första mötet med vårdtagarna följde författaren med personalen hem till vårdtagaren för att inhämta skriftligt samtycke och bestämma tid för intervju. Till de vårdtagare som inte pratade svenska följde personal med respektive språkkunskap från hemtjänstgruppen med och översatte informationen. Några intervjutider (med 10 vårdtagare) bestämdes per telefon. Det skriftliga samtycket inhämtades istället vid intervjutillfället. Av samtliga 41 tillfrågade vårdtagare ville 25 (61 procent) delta i undersökningen. Intervjuerna genomfördes i vårdtagarnas hem med hjälp av en tolk i de fall vårdtagarna inte talade svenska, 16 av 25 intervjuer, och samtalen spelades in på diktafon. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide innehållande frågor om vårdtagarnas upplevelser av sin hemtjänst (bilaga 1). De inspelade samtalen skrev ned ord för ord. Alla tolkar anlitades genom Språkservice och samtliga informanter som talade samma språk hade samma tolk för att minska skillnaderna mellan intervjuerna. Anhöriga närvarade vid 8 av intervjuerna. Vid två av intervjuerna var vårdtagarna så sjuka att de inte själva kunde beskriva sina upplevelser av hemtjänsten utan de anhöriga fick intervjuas. I båda fallen hade de anhöriga väldigt nära kontakt med både vårdtagaren och hemtjänstpersonalen. En vårdtagares allmäntillstånd var så dåligt att hon inte kunde redogöra för beviljad hjälp eller ge tydliga svar på frågorna och uteslöts därför från undersökningen. Resultatet har ibland delats upp under svensktalande och icke svensktalande i de fall då resultatet skiljde sig åt mellan grupperna. Anledningen till att resultatet inte delades upp mellan de olika språkgrupperna var dels att materialet ansågs vara för litet, dels för att skillnaderna var tydligare mellan svensktalande och icke svensktalande jämfört med mellan olika språkgrupper. Intervjuerna genomfördes mellan april och juni år Analys Enligt Giorgis fenomenologiska analys delas analysen in i fyra faser. I den första fasen läste författaren igenom intervjuerna, som skrivits ner ord för ord, för att få ett helhetsintryck och hitta gemensamma ämnen, frågor och teman från intervjuerna som vårdtagarna berättat om. I den andra fasen samlades intervjutexten under de gemensamma ämnena, frågorna och teman (personalen, kontinuitet, schema och tider, utförande, mer hjälp, anhöriga, mat, utomhus, otrygghet, kommunikation och tillgänglighet) som valdes ut i första fasen och som till stor del 14

16 sammanföll med frågeguidens teman. Texten under varje tema delades upp ytterligare i den tredje fasen till underteman, vilket utgjorde grunden för det som analyserades. Texten under underteman presenterades i resultatet under de övergripande rubrikerna. I fjärde, och sista fasen, skrevs materialet under varje undergrupp samman i en text som liknade informanternas röster. Avslutningsvis hämtades citat ur råmaterialet och den färdiga analysen jämfördes med den ursprungliga texten (Malterud 1998). Citat användes för att illustrera konkreta fynd som gav täckning för de påståenden som presenterades i texten och visade att resultatet var hämtat från datamaterialet (Malterud 1998). De citat som bäst besvarade problemställningen eller belyste en nyans av hur vårdtagarna upplevde hemtjänstens kvalitet valdes ut. Även i urvalet av citaten har hänsyn tagits till att ingen vårdtagares identitet ska kunna avslöjas. Intervjuerna är översatta och citaten är hämtade från de översatta intervjuerna. Citaten har redigerats marginellt, utan att ändra innebörden, för att öka läsvänligheten. Citaten har kursiverats i resultatet för att kunna urskiljas från övrigt resultat. Etik I denna undersökning har Humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsrådets forskningsetiska principer följts. Det innebär att: De intervjuade har informerats både muntligen och skriftligen om undersökningens syfte och villkor för deltagande. De intervjuade har själv bestämt över sin medverkan och undertecknat en samtyckesblankett. De intervjuade har getts största möjliga konfidentialitet och kan inte identifieras i avrapporteringen. Uppgifter i resultatet kommer inte att användas för beslut eller åtgärder som påverkar den enskilde (7). Metoddiskussion Cheferna på olika nivåer i hemtjänsten var delaktiga i framtagningen av studiens syfte, intervjuguide och informationsbrev. Författaren såg det enbart som en fördel att deras erfarenheter av målgruppen kom till användning för att undvika onödiga missförstånd i t.ex. formuleringar. Brukarundersökningen ligger till grund för denna intervjustudie och frågorna som ställdes till vårdtagarna i intervjuerna utgick från brukarundersökningen. Däremot har jag som författare känt mig fri att fördjupa mig i de oklarheter som framkommit och i de områden som fick lågt betyg i brukarundersökningens resultat. T.ex. ombads vårdtagarna att beskriva sina upplevelser av kommunikation lite mer ingående, vilket inte ingick i brukarundersökningen. Eftersom personalen ombads att fråga vårdtagarna om deltagande i undersökningen skulle deltagandet kunna ha påverkats av personalens och vårdtagarnas relation till varandra. Samtliga vårdtagare har fått både muntlig och skriftlig information om studiens syfte och tillämpning. 15

17 Trots detta kan det finnas en rädsla hos vårdtagarna att bli identifierad av personalen som de är beroende av. Det relativt höga deltagandet från samtliga språkgrupper visar att detta troligtvis inte har påverkat deltagandet i någon större utsträckning. Däremot kan vårdtagarna ha känt sig oroliga för att svara ärligt under intervjuerna och att deras deltagande skulle påverka deras hemtjänst negativt. Det märkte jag vid ett par tillfällen när vårdtagarna hade beskrivit något negativt med hemtjänsten för att direkt efter beskriva något positivt eller berätta hur tacksamma de var över att hemtjänsten fanns. Informationsbrevet översattes till samtliga representerade språk men i en av språkgrupperna var några av vårdtagarna analfabeter (enligt personalen i hemtjänstgruppen) och har därför inte kunnat läsa den skriftliga informationen. Det kan ha påverkat att så många i denna språkgrupp valde att delta i undersökningen och att flera trodde att författaren var en hemvårdsinspektör. I intervjuerna berättade flera vårdtagare att de trodde att jag skulle göra ett hembesök för att hjälpa vårdtagarna att få mer hjälp av hemtjänsten. Vårdtagarna var så angelägna om att övertala mig om att de behövde mer hjälp att de andra frågorna kom i skymundan. Det kan ha påverkat att intervjuresultatet från denna grupp blev något ensidigt. Vid flera tillfällen kände tolk och vårdtagare varandra från tidigare möten. Intervjusituationen kan ha påverkats av vårdtagarnas tidigare erfarenheter från mötena med tolken. Vid flera intervjutillfällen där tolk användes upplevde jag att vårdtagarna inte svarade på den fråga som ställts. Det kan bero på att tolken inte översatt frågan korrekt eller att vårdtagaren missuppfattat frågan. Jag upplevde också, vid de första intervjuerna med tolk, att det var svårt att på ett naturligt sätt ställa följdfrågor efter att en fråga hade översatts. Svaren fördröjdes när de gick via tolken och tolkarna översatte ofta långa svar. 16

18 Resultat I nedanstående kapitel presenteras vårdtagarnas upplevelser av kvaliteten inom hemtjänsten. Resultatet är hämtat från intervjuer med vårdtagarna i hemtjänstområdet Örtagården/Herrgården i Rosengård. Personalen De flesta vårdtagare känner förtroende för personalen och upplever att de gör sitt bästa under den begränsade tid de har till sitt förfogande. Det viktigaste hos en bra personal är att de utför hjälpen på ett bra sätt och visar respekt i mötet med vårdtagaren. Ett sätt att visa respekt är genom att hälsa ordentligt när personalen gör hembesök, kallar vårdtagarens namn innan de stiger in i lägenheten om de har öppnat dörren med nyckel eller att ersätta saker som personalen tagit sönder i vårdtagarens hem. Annat som speciellt uppskattas är när personalen frågar hur vårdtagaren mår, ett glatt humör och att kunna skoja med varandra trots att de inte talar samma språk. En vårdtagare uttryckte det så här: Ett leende är viktigt och inte bara följa med som en staty. Ibland skojar vi med teckenspråk även om de inte talar arabiska. De gör så gott de kan och jag kan inte begära mer. Vi snackar med varandra och vi skojar. När vårdtagarna beskriver sin favorit bland personalen handlar det nästan uteslutande om en upplevelse av förståelse och respekt för varandra och att personen vet vad vårdtagaren vill ha utan att det behöver förklaras. Något annat som beskrivs som viktigt är känslan av att vara omtyckt av personalen samt betrodd för sina sjukdomar och sitt behov av hemtjänst, vilket annars märks i personalens bemötande. Det finns en stor tacksamhet bland vårdtagarna för den hjälp de får av hemtjänsten. En kvinna beskriver det så här: Vi ska vara tacksamma, man ska inte bara klaga hela tiden eftersom det här landet har öppnat sitt hjärta för oss och tagit emot oss. Självklart ska vi ha jättestor respekt för det, så vi är tacksamma för allt de erbjuder oss. När man inte kan själv ska man vara tacksam för den hjälpen man kan få. Inte sällan återges en händelse för att beskriva dåliga egenskaper hos vårdpersonalen. Det kan handla om att en person inte velat göra något som vårdtagaren bett om eller att det blivit missförstånd i kommunikationen. T.ex. önskar flera utländska vårdtagare som inte talar svenska hjälp med att bädda sängen eller att damma. När de med kroppsspråket har försökt förklara detta har personalen inte velat hjälpa till och på grund av språkproblem har de inte kunnat förklara varför. Det upplevs som att personalen inte är hjälpsamma. En vårdtagare beskrev problemet på följande vis: Det som behövs gör de inte och det som jag aldrig har gjort vill de göra. Det som karaktäriserar personal som uppfattas som mindre bra är framför allt att de inte är hjälpsamma, att de är stressade eller att vårdtagaren får en känsla av att personalen kommer med tvång. Kritiken 17

19 byggde även ofta på detaljer i utförandet och personliga önskemål. T.ex. berättade en kvinna att det ofta kom manlig personal precis i början när hon hade fått hemtjänst. Om man tänker på religionen så är det förbjudet att en främmande man kommer in till oss. När de gör sitt jobb så har jag inget emot det men om det går att stoppa det hade det varit ännu bättre. Men om de kommer så är de välkomna ändå till mig för nu är jag van vid det. Bara de ger mig hjälpen så har det ingen betydelse. Nattpersonalen har fått mycket kritik av några vårdtagare bl.a. för att de inte anstränger sig för att kommunicera, stressar och inte visar någon respekt. Några vårdtagare berättar att de hade behövt lite extra hänsyn, t.ex. med matlagning, när de kommit hem igen efter att ha legat på sjukhus. Kontinuitet Samtliga vårdtagare uttrycker i olika grad vikten av personkontinuitet och de få vårdtagare som har en kontaktperson är mycket nöjda med detta. Fördelarna med att ha en kontaktperson är bl.a. att slippa förklara varje gång hur hjälpen ska utföras, att ha någon att ställa frågor till och att det finns tid att lära känna varandra och bygga upp ett förtroende. De flesta som inte har en kontaktperson önskar att det oftare kunde vara samma person som utförde hjälpen. Det skulle vara ännu bättre om det alltid var en hemtjänst som kom så att man lär känna varandra och man vet vem det är. Man vänjer sig inte vid att det alltid är olika, det är jättesvårt för mig. Det finns ofta en förståelse för att det inte är möjligt med total kontinuitet. Men om det inte är möjligt att ha en kontaktperson är det viktigt att åtminstone veta personalens namn och gärna ha träffat personen tidigare. En vårdtagare tror att det är en taktik att det alltid är olika personer som utför hjälpen för att ingen ska behöva ta ansvar för den hjälp som utförs och de brister som förekommer. En kvinna beskriver problemet med bristande kontinuitet på följande vis: Vad skulle du säga om det var hundra personer som gick ut och in i din lägenhet och rotade överallt, jag hittar ingenting längre. Några vårdtagare berättar att de under en längre tid har haft en kontaktperson som gett den mesta vård och omsorg medan andra berättar att de inte har eller precis har fått en kontaktperson. Samtliga vårdtagare önskar personkontinuitet men önskan är starkast i den grupp som inte talar svenska och minst viktigt bland de svensktalande där några vårdtagare anser att kvaliteten på utförandet av hjälpen är viktigare än total kontinuitet. En svensktalande vårdtagare uttrycker det så här: Vi trivs bra ihop allihop. De är många men nu har jag väl gått igenom allihop, tror jag. Men det går så bra, vi kommer bra överens. Det finns en oro inför sommaren eftersom att det förra sommaren uppfattades som jobbigt med många vikarier. Problemet med 18

20 sommarvikarierna var bl.a. att hjälpen inte utfördes lika noga eller under lika lång tid som ordinarie personal och vikariernas ovana vid arbetet ledde ofta till missnöje. En vårdtagare upplevde det så här: Pojkarna de böjde inte på benen när de städade, det syntes att de inte var vana utan dammsög runt möblerna. Flera vårdtagare beskriver den första tiden med hemtjänst som ganska problematisk innan de lärt känna personalen (av samma anledning som fördelarna med att ha en kontaktperson). Problemet var bland annat att det var många olika personer som kom in i hemmet samt att behöva förklara för all personal hur hjälpen skulle utföras. Denna ovisshet uppfattades ofta som att personalen var otrevlig vid de första mötena. Vårdtagarna upplevde att det tar tid att lära känna varandra och varandras rutiner. Flera av de svensktalande äldre tror att samordnaren för hemtjänsten är deras kontaktperson eftersom det är honom som de tar kontakt med om de har några frågor eller synpunkter. Schema och tider Samtliga intervjuade svenskar och ungefär hälften av vårdtagarna med utländsk bakgrund uppger att de har fått någon form av schema över när personalen kommer. Att ha ett schema innebär olika för olika vårdtagare, t.ex. att ha en fast dag och tid eller att veta att personalen kommer på för- eller eftermiddagen. Det är framför allt på morgonen som vårdtagarna har önskemål om fasta klockslag, antingen för att man vill sova längre eller för att slippa vänta på personalen om man går upp tidigt. Några vårdtagare berättade att de var rädda för att de skulle missa personalen om de lämnade hemmet och att det då skulle dröja ytterligare en tid innan personalen kom. De allra flesta som inte hade ett schema önskade sig ett. Fördelen med att ha ett schema beskrevs bl.a. på följande vis: Det hade varit bra om det var schemalagt vilka dagar de kommer och tiden för ibland kanske hon inte är hemma. Hon kan vara hos släktingar eller bekanta och de har ingen nyckel, vad ska man göra då?! Några av de vårdtagare som har fått ett schema har också fått önska tider och dagar då hjälpen ska utföras, medan andra har fått ett färdigt schema utan möjlighet att påverka. Ibland, berättar vårdtagarna, går tiderna inte att önska eftersom t.ex. medicinen ska ges vid en viss tidpunkt. Att få en förklaring på varför man inte kan få en fast tid har i något fall minskat oron och känslan av oviss väntan på personalen. Jag pratade med dem men de sa att vi måste vänta på dem för de har en rutt som de går innan min mamma, där de behöver hjälpa till med morgonmat t.ex. eller medicin så det kan de inte ändra. Jag förstår det nu så då är jag lite bättre förberedd. Det finns även en efterfrågan från anhöriga om att personalen ska skriva upp vilken tid de har kommit, hur länge de stannat samt vilka 19

21 sysslor som har utförts för att ge trygghet i att insatserna utförts på ett bra sätt. Att inte ha ett schema eller att få en tid som spänner över ett par timmar upplevs som att mycket tid går åt i oviss väntan på personalen. De har inga fasta tider utan de kommer när de kommer, ibland kan det vara åtta, ibland halv nio, ibland kan det vara klockan tio så det beror på. Man blir orolig och dagen går utan att man har haft nytta av det. Uppfattningen om personalen kommer på avtalade tider varierar väldigt mellan vårdtagarna. Från att personalen alltid kommer på avtalad tid och de hör av sig om de inte kommer, till att de kommer på oregelbundna tider och inte hör av sig om de blir försenade. De flesta äldre tycker inte att det är ett problem om personalen inte kommer exakt på avtalad tid eftersom de alltid är hemma. Men för andra vårdtagare är det viktigt att personalen kommer när de har bestämt, t.ex. om de har inbokade aktivitet utanför hemmet eller inte kan stiga upp ur sängen utan hemtjänstens hjälp. Några vårdtagare larmar eller ringer till hemtjänstens samordnare om personalen inte kommer i tid. Ett par vårdtagare berättar att hemtjänsten har ringt på dörren och gått igen innan de hunnit öppna dörren. Utförande Den personal som utför arbetet på ett bra sätt, enligt vårdtagarna, är noggranna, tar god tid på sig och utför all den hjälp som beviljats. De flesta vårdtagare är nöjda med hur hjälpen utförs trots att det inte kan jämföras med hur de själva gjorde när de fortfarande kunde. Det finns en stor förståelse för att hemtjänsten inte kan vara lika noggrann eftersom de har så många äldre att bry sig om och att tiden inte räcker till. Hjälpen utförs olika bra beroende på vem från personalen som utför hjälpen, alla arbetar på olika sätt och med olika metoder. Två vanliga anledningar till missnöje med både personal och utförande berodde på missförstånd i kommunikationen samt att vårdtagarna blir besvikna på personalen när de inte vill hjälpa till med de hushållssysslor som de behöver hjälp med. T.ex. har flera vårdtagare med beviljad städning uttryckt ett missnöje över att personalen inte bäddar eller dammar när de kommer för att städa. Vårdtagarna förutsätter att detta ingår i en vanlig städning. En vårdtagare som var mycket missnöjd med hur hjälpen utfördes har fått ett brev av hemtjänsten som beskriver insatsernas omfattning (vad som ingår och inte ingår i t.ex. en städning av hemtjänsten). Brevet var skrivet på både svenska och vårdtagarens modersmål. De negativa synpunkter som framkom gällde ofta detaljer i utförandet och personliga önskemål som att personalen tvättar golven med för mycket vatten, inte byter sängkläder tillräckligt ofta eller inte stannar hela den avsatta tiden. Det fanns även önskemål om att personalen skulle komma ensam istället för två och två. En kvinna visade upp ett beslut på beviljad städning, men hon fick inte den utförd, och hon förstod inte varför. 20

22 Duschningen fungerar bra men framför allt de som inte klarar av att tvätta sig själva önskar bli duschade mer än en gång i veckan, framför allt på sommaren när det är varmt. En anhörig beskriver det på följande vis: Minst två gånger i veckan hade varit bra för henne för att hon luktar och det är inte bra. Hade jag klarat det så hade jag kunnat bära henne och lägga henne i badkaret och duschat henne själv, men tyvärr kan jag inte det. Vilken person kan duscha en gång i veckan? Minst två gånger i alla fall behövs eftersom hon kissar på sig väldigt ofta. Både manliga och kvinnliga vårdtagare önskar att bli duschade av personal av samma kön, vilket personalen i de flesta fall har rättat sig efter. Att ha ett trygghetslarm har stor betydelse för känslan av trygghet för vårdtagarna. Oftast har personalen kommit direkt när vårdtagarna använt larmet (efter minuter). Men det har också hänt att vårdtagarna har larmat för att gå på toaletten och fått vänta så länge (1,5 timme) på personalen att de inte kunnat hålla sig. När det har hänt har personalen tagit god tid på sig att hjälpa vårdtagaren att duscha och byta kläder. Några vårdtagare berättar att de har fått långa remsor från Apoteket där det tydligt framgår vilken dag och tid som deras medicin ska tas. De är väldigt uppskattade eftersom de underlättar att minnas om medicinen blivit tagen. Endast vid ett fåtal tillfällen kan vårdtagarna påminna sig om att personalen har brustit i medicinhanteringen. Anhöriga har vid ett par tillfällen fått komma och hjälpa till att bära ut soporna för att personalen inte kommit eller inte velat ta med dem ut för de väger för mycket. Det finns även önskemål om att få hjälp med soporna oftare än en gång i veckan. Vårdtagarna är nöjda med hjälpen med tvätten, men många önskar hjälp oftare än en gång i månaden, framför allt under sommarmånaderna när vårdtagarna vill byta kläder ofta. De tar tvätten en gång i månaden och när man har det en gång i månaden så måste man ha 30 T-shirtar, 30 byxor, 30 trosor, 30 strumpor för att vi har lärt oss att byta om varje dag och vi ska duscha, vi ska göra oss rena, vi kan inte leva på en gång i månaden, det går inte. Något som vårdtagarna uppskattar är när personalen viker de tvättade kläderna fint, sorterar och lägger tillbaka sakerna i skåpen. De problem som uppstått med tvätten har varit att personalen har glömt att hämta tvätten i tvättstugan, vilket förargat grannarna, samt att personalen har kommit tillbaka från tvättstugan med blöta kläder. Det finns inget krav från vårdtagarna att personalen ska sitta ner och småprata när de kommer. De äldre har full förståelse för att personalen inte har tid att stanna hos varje äldre person och hålla dem sällskap, trots att de ibland känner sig ensamma. Flera nämner familjen, hunden eller radion som en viktig källa till sällskap. 21

23 Mer hjälp Under intervjuerna har det framkommit många önskemål om fler insatser och mer hjälp av hemtjänsten. De vanligaste önskemålen berör hjälp att komma till och från bokade sjukvårdstider, bädda, damma, hjälp med tvätten oftare än en gång i månaden och dusch minst två gånger i veckan. Andra vanliga önskemål gäller att få hjälp med att putsa fönster, att klippa håret hemma, möjligheten att få följa med och handla. Flera vårdtagare vill komma utomhus oftare. En vårdtagare beskriver sin önskan så här: Nu har inte min dotter varit här på tre dagar och jag har inte varit ute så jag sitter här mellan dessa fyra väggar och glor från fönstret, inget annat. Jag är människa så jag behöver den hjälpen. Här skiljer sig resultatet väsentligt mellan de som talar svenska och de som inte talar svenska. De flesta svensktalande har all hjälp de behöver och känner sig trygga i att de kan få mer om de behöver i framtiden, medan nästan alla som inte talar svenska med varierande omfattning och desperation vill ha mer hemtjänst. Jag har tid hos vårdcentralen men min man var själv på sjukhuset, så där fanns ingen som kunde hjälpa mig att ta mig till sjukhuset. Jag vet inte hur jag ska ta mig dit. Mina döttrar hjälpte mig innan men de har fått jobb och de jobbar hela dagen. Det finns ingen som är här på dagen och hjälper mig. Anledningen till att vårdtagarna behöver mer hjälp är ofta att de anhöriga är sjuka och inte kan hjälpa till lika mycket som tidigare eller att vårdtagarens fysiska förmåga inte räcker till. Flera vårdtagare och anhöriga har kontaktat hemtjänstgruppen eller framfört sina önskemål om mer hjälp till personal. Några har fått bekräftat att en hemvårdsinspektör kommer att kontakta dem, medan andra inte fått svar trots upprepade förfrågningar till personalen om mer hjälp. Men jag har bett om hjälp med hemstädning och alla de andra små grejorna som jag behöver hjälp med, men jag har inte fått det. Jag har pratat med dem, men jag har aldrig fått svar. Det finns även några vårdtagare som önskar mer hjälp, men som antingen inte vågar fråga personalen eller inte tror att ett beslut om insatser går att påverka eller förändra. När vårdtagarna blivit kontaktade för att bli intervjuade till denna studie har det lett till en del missförstånd. Vårdtagarna har hoppats och trott att intervjuaren kommit för att hjälpa dem att få mer hemtjänst. Det finns en känsla av frustration och uppgivenhet hos några vårdtagare som vid upprepade tillfällen frågat personalen om mer hjälp men utan att lyckas. Vi har sökt men det är inget som vi har fått svar på. Men när vi fick din tid så trodde vi att vi skulle kunna prata om det. När de får reda på att intervjuaren inte kan hjälpa dem att få mer hjälp blir de besvikna. Vårdtagarna och de anhöriga tycker inte att deras 22

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Intervjuer med brukare inom Farsta Södra Hemtjänst och vid Edö servicehus

Intervjuer med brukare inom Farsta Södra Hemtjänst och vid Edö servicehus FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDREOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-11-27 Handläggare: Thomas Kultti Telefon: 08-508 19 101 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-01-22 Intervjuer med brukare

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Sammanfattning De flesta äldre anser att omsorgspersonalen har tillräcklig kompetens för att utföra insatserna och är i stort sett nöjda

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet.

VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet. VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet. Du har rätt till ett värdigt liv. I socialtjänstlagen finns en nationell värdegrund som gäller för all äldreomsorg i hela Sverige.

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Ursprunglig ansökan Uppföljning av tillfällig utökning av hemtjänstinsatser.

Ursprunglig ansökan Uppföljning av tillfällig utökning av hemtjänstinsatser. EXEMPELUTREDNING HEMTJÄNST Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren berörs av är de

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG Information om Hemtjänst! Verksamheten utgår från att kommunmedborgaren ska erbjudas möjlighet till en fungerande vardag. Verksamheten vänder sig till äldre samt personer med

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Anvisningar Social dokumentation

Anvisningar Social dokumentation Anvisningar social dokumentation Senast uppdaterat: 2011-07-06 Socialförvaltningen Anvisningar Social dokumentation För äldre- och handikappomsorgens personal Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Service- och värdighetsgarantier

Service- och värdighetsgarantier 1(6) Service- och värdighetsgarantier Antagna av socialnämnden 2016-11-23 160 Vårt gemensamma mål Du som har kontakt med oss som arbetar inom Socialtjänsten i Mullsjö kommun ska möta en kunnig och vänlig

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp.

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6% Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig

Läs mer

BEHOVSBEDÖMER VI BRUKARNA I HEMTJÄNSTEN JÄMSTÄLLT?

BEHOVSBEDÖMER VI BRUKARNA I HEMTJÄNSTEN JÄMSTÄLLT? BEHOVSBEDÖMER VI BRUKARNA I HEMTJÄNSTEN JÄMSTÄLLT? Ett jämtegreringsprojekt om hur vi bedömer behovet för kvinnor och män i hemtjänsten November 2000 Göteborgs stad Backa Mona Grönberg Raila Hjelmroth-Carlberg

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2013-12-16 Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(11) Omvårdnadstjänster Genomförande och respons Undersökningen

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

Hemtjänst. i Kristianstads kommun

Hemtjänst. i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014

BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 Genomlysning av samtliga LSS-verksamheter samt boendestöd med undantag av daglig verksamhet Sammanställd juni 2014 Sammanfattning

Läs mer

Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten

Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten Rutin 1 (5) 2012-11-28 Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten Nationell värdegrund I Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) infördes den 1 januari 2011 en bestämmelse om en nationell värdegrund för

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till/intervju med boende

Bilaga 1 Enkät till/intervju med boende Kvalitetsuppföljning, Pilegården (juli 2010) Bilaga 1. 1(5) Bilaga 1 Enkät till/intervju med boende NKI (Nöjd-Kund-Index) NKI (Nöjd-Kund-Index) är ett sammanfattande mått på hur nöjda kunderna är med en

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Brukarundersökning 2012

Brukarundersökning 2012 Brukarundersökning 2012 Hemtjänsten i Håbo Uppdrag enligt verksamhetsplan Genomföra brukarundersökning årligen Höja svarsfrekvensen Målet att minst 90 % ska vara nöjda Syfte En temperaturmätning som signalerar

Läs mer

Insatser enligt Socialtjänstlagen

Insatser enligt Socialtjänstlagen SOCIAL- OCH OMSORGSKONTORET Myndigheten för personer med funktionsnedsättning Insatser enligt Socialtjänstlagen - för personer med funktionsnedsättning under 65 år Vem vänder sig insatserna till?... 3

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen.

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. EXEMPELUTREDNING UTBILDNING SÄRSKILT BOENDE Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Marja Niemi tfn

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Marja Niemi tfn Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Marja Niemi tfn 508 04 560 Dnr - - 2005 Sammanträde 29 november 2005 Tjänsteutlåtande 11 november 2005 1 ( ) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE Social verksamhet SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE SEPTEMBER DECEMBER 2014 Maria Toll Samordnare anhörigstöd/volontärarbete/förebygga Postadress: Besöksadress: socialverksamhet@grastorp.se

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2014

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2014 Brukarundersökning 2013 Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2014 Nordiska Undersökningsgruppen 2014-01-31 Titel: Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet

Läs mer

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 MÅNGKULTURELL HEMTJÄNST I STOCKHOLM AB 2016-01-08 verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 Mångkulturell Hemtjänst bedriver hemtjänst i Solna. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Norgegatan

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Vad är god kvalitet inom hemtjänsten i Älvsjö stadsdelsområde?

Vad är god kvalitet inom hemtjänsten i Älvsjö stadsdelsområde? Vad är god kvalitet inom hemtjänsten i Älvsjö stadsdelsområde? Rapport från en fokusgrupp December 2013 stockholm.se Vad är god kvalitet inom hemtjänsten i Älvsjö stadsdelsområde? Rapport från en fokusgrupp.

Läs mer

Bo hemma. i Kinda kommun

Bo hemma. i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Vad är god kvalité i mötet med din biståndsbedömare Älvsjö stadsdelsområde?

Vad är god kvalité i mötet med din biståndsbedömare Älvsjö stadsdelsområde? Vad är god kvalité i mötet med din biståndsbedömare Älvsjö stadsdelsområde? Rapport från en fokusgrupp April 2016 stockholm.se Vad är god kvalitet i mötet med din biståndsbedömare i Älvsjö stadsdelsområde?

Läs mer

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden Omvårdnads- och serviceinsatser inom äldreomsorgen Antaget av Omsorgsnämnden 090526 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Hemtjänst. i Lessebo kommun

Hemtjänst. i Lessebo kommun Hemtjänst i Lessebo kommun Hemtjänst Hemtjänst är till för att du som har behov av stöd och omsorg ska klara dig i hemmet och kunna bo kvar. Hemtjänst innebär att omsorgspersonal från kommunen kommer och

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Hur står det till i hemtjänsten?

Hur står det till i hemtjänsten? RAPPORT: 2005:7 Hur står det till i hemtjänsten? Sociala enheten 2005-04-18 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-2757-2005 FÖRORD Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010

Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010 2010-09-23 Sidan 1 av 12 Socialförvaltningen Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010 Under våren 2010 genomfördes en brukarundersökning inom de särskilda

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Tabell: Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelningar för hemtjänst

Tabell: Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelningar för hemtjänst Gävle Antal svarande: 771 2010 2008 svarande: 65 I denna tabell redovisas för NKI och samtliga faktorer samt svarsfördelning och medel för delfrågorna i enkäten. Även andelen som har angett "ingen åsikt"

Läs mer

Referens SDN Medel- Lägsta Högsta värde värde värde

Referens SDN Medel- Lägsta Högsta värde värde värde Referens SDN Medel- Lägsta Högsta värde värde värde NKI, HELHET 70 78 70 93 BEMÖTANDE 86 93 INFLYTANDE 70 80 70 87 TRYGGHET 72 81 72 90 INFORMATION 72 90 HJÄLPENS OMFATTNING 74 82 73 92 HJÄLPENS UTFÖRANDE

Läs mer

Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013. 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat

Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013. 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013 Totalt ligger svarsfrekvensen på 73% Svarsfrekvensen på fråga

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Klippans kommun Kvalitetsmålen är fastställda av socialnämnden 2010-12-07. Äldreomsorgen skall bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen,

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads Värdighetsgarantier i äldreomsorgen Värdighetsgarantier 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt socialtjänstlagen (SoL) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17 80 00 till Gävle kommuns kundtjänst.

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Framtidens hemtjänst?

Framtidens hemtjänst? Framtidens hemtjänst? Om valfrihet, inflytande, förenklad biståndsbedömning och nya yrkesroller 1 FoU i Väst/GRs utvärdering av Askimsmodellen kortversion 2 Vem som helst kan städa ett golv, men vem som

Läs mer

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till boende - resultat

Bilaga 1 Enkät till boende - resultat Kvalitetsuppföljning, Magnoliagården (2010-11-18) Bilaga 1. 1(5) Bilaga 1 Enkät till boende - resultat Urval På Magnoliagården finns åtta avdelningar, av dessa är fyra renodlade demensavdelningar. De boende

Läs mer

Hjälp oss att utvecklas. - lämna dina synpunkter och klagomål

Hjälp oss att utvecklas. - lämna dina synpunkter och klagomål Hjälp oss att utvecklas - lämna dina synpunkter och klagomål Hjälp oss att utvecklas Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för att ge vård och omsorg till äldre och funktionshindrade. PartilleRehab,

Läs mer

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Område Krav Krav Uppföljning Kvalitet/planering och Entreprenören skall ha en årlig uppföljning verksamhetsplan där det beskrivs hur arbetet skall uppfylla

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer