BARN & SKOLA Förskola 2009 NYHETSBREV 9. Så var det dags igen 2009 går mot sitt slut, - men nyhetsbreven består. - i alla fall ännu några nummer.

Transkript

1 BARN & SKOLA Förskola 2009 NYHETSBREV 9 Så var det dags igen 2009 går mot sitt slut, - men nyhetsbreven består. - i alla fall ännu några nummer. Vi är inne i en intressant tidsperiod, både lokalt och nationellt. Det gamla kinesiska uttrycket Må Du leva i intressanta tider, har en motsvarighet 2009 i Förskola (Att denna, om än i förtäckta ordalag, förbannelse skulle härstamma från Kina är en myt, snarare har den ett brittiskt ursprung. Se ) Remisstiden på den nya skollagen har gått ut och skall nu utvärderas av myndigheterna. Lagen är det tänkt, skall gälla fr.o.m. 1 juli Vad som ligger närmare i tid och som presenterades av Skolverket den 30 september, är förslaget till förskolans nya läroplan. Mer om både lagen och Läroplanen hittar Du längre fram i detta nyhetsbrev. Men först lite information och tankegångar som har mer lokal anknytning. Föreläsningen med Leif Strandberg var mycket uppskattad. Ta chansen i samband med att ni läst hans bok, att koppla på kapitlet Att erövra omvärlden, ur förarbetet till LPFÖ-98, som finns hos din rektor, -även om ni läst denna skrift förut. Man ser tydligt kopplingen mellan läroplanen och Vygotskijs tankar. Den föreläsning som kommer i paraplyutbudet i höst blir 16 november då vi får möjlighet att lyssna på Kajsa Svaleryd som pratar om Genuspedagogik och jämställdhet i förskolan i De la Gardiegymnasiets Aula Anmälan till föreläsningen sker till Elisabeth Ingemarsson senast 2:a november. I anslutning till Genusföreläsningen kommer sju mentorsgrupperna igång med åtta personer i varje. Det blir tre tillfällen för de som valt detta ämnesområde att utveckla tankarna och frågeställningarna omkring genusföreläsningarna. Övriga paraplyförläsningar kommer under Du har i höst också möjlighet att lyssna till Lou Rossling som pratar om Lust och motivation i De la Gardiegymnasiets aula den 24 eller 25 november. Denna föreläsning sker dock av eget intresse och på fritid. Biljetter finns att hämta i receptionen på Stadshuset. NYHETSBREV Förskola 2009 Ansvarig utgivare: Gunilla Kindberg Chefredaktör Pelle Boman

2 Helene Larsson, som är specialpedagog för bl.a. förskolan på Stödenheten, har skickat ut en inbjudan till StegVis, som är förskolans del i satsningen på livskunskap. Ämnet livskunskap är idag infört på kommunens alla grundskolor och som nästa led i detta är det nu förskolans tur. StegVis är ett program för socialt och emotionellt lärande. Programmet är uppbyggt på en teoretisk grund och är vetenskapligt prövat med positiva resultat. Utbildningen är uppdelad på två utbildningsdagar och vänder sig till dig som arbetar med 4-6 åringar. Det finns 30 platser per dag, som fördelas geografiskt i samråd med rektorerna. Du inbjuds till en spännande utbildningsdag med Björn Gislason. Datum: 3 eller 4 december på Campus (KomVux) i Lidköping. Tid: Anmälan via din rektor till Helene Larsson. Läs inbjudan som BILAGA 3 Utbildningen i pedagogisk dokumentation går mot sitt slut. Det är 33 st. pedagoger som får denna utbildning under ledning av Mia Mylesand. Det finns planer på att ha ytterligare en träff den 10 december, då även rektorerna kan få information av Mia om vad kursen innehållit. En tredje omgång som skall läsa 15 poäng Reggio Emilia ett förhållningssätt i Skövde är på gång. Det är 27 stycken från Lidköping som börjar v. 45., vilket innebär att det kommer att totalt vara ett hundratal pedagoger från Lidköping som gått denna kurs i vår. Även för de som gått denna kurs planeras en återträff i december. Dessutom är det fem stycken som har anmält sig till 15 p. kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd. Även denna går på högskolan i Skövde. Och så var det detta med förslagen till ny läroplan och den nya Skollagen. Skolverket har på regeringens uppdrag under ett års tid arbetat med att förtydliga och komplettera förskolans läroplan. Syftet med uppdraget är att höja ambitionerna med det pedagogiska arbetet i förskolan. Förslaget bygger på att man ökar antalet mål i läroplanen, och för att göra målen lättare att överblicka föreslås att de delas in i sex målområden under rubrikerna Helhet och allsidighet, Lek, Skapande, Matematik, Naturvetenskap och teknik, Språk och kommunikation. Skolverket föreslår också att målen formuleras om så att de tydligare visar vilka krav som ställs på förskolan i arbetet med barns utveckling och lärande. Den nya formuleringen ska göra det lättare att utvärdera förskolans verksamhet. Tillsammans ska målen bilda en helhet för verksamheten i förskolan som barnen upplever som rolig, trygg och lärorik. Vidare föreslår Skolverket att förskollärarna ska ges ett särskilt ansvar för att arbetet i förskolan riktas mot läroplanens mål och intentioner. För att förändringarna i läroplanen ska få genomslag krävs satsningar på kompetensutveckling. 1 oktober startar Förskolelyftet som erbjuder fortbildning till personal i förskolan för att öka kompetensen i att stödja och stimulera barns språkliga och matematiska utveckling. Läs mer i BILAGA 1 2

3 Den 15 juni presenterade utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementets förslag till ny skollag; Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet Det är en av Sveriges mest omfattande lagar och gäller alltifrån förskola till vuxenutbildning, har omarbetats totalt. En viktig utgångspunkt för förslaget är att den nya skollagen ska ha en tydlig och enkel struktur med regler som så långt det är möjligt är gemensamma för alla skolformer och huvudmän. Förskolan föreslås bli en egen skolform. Fristående skolor och förskolor ska bli en del av skolväsendet. och friskolorna ska rätta sig efter samma regelverk som kommunala skolor. Två olika utredningar som rör skollagen kommer att tillsättas senare; dels om möjligheten att införa försöksverksamhet med flexibel skolstart, dels om omprövning av betyg. Nu har remisstiden gått ut och svaren skall utvärderas. Regeringen avser att lägga fram en proposition om en ny skollag våren 2010 och lagen kan börja gälla den 1 juli Läs mer om förslaget i BILAGA 2 Knappt tre månader kvar av Året då vi skall vara en av Sveriges bästa förskolekommuner. Det manar till eftertanke, reflektion! Att förskolan i Lidköping har tagit ett stort kliv framåt i kvalitet är vi nog alla överens om. Likaså att det bygger på personalens medvetenhet och engagemang, där även arbetsglädjen spelar en stor roll Förskola 2009 får dock inte vara en slutstation i utvecklingen, utan en hållplats, en milstolpe på vägen. Eller för att tala med Tage Danielsson: En droppe droppad i livets älv Har ingen kraft att flyta själv Det ställs ett krav på varenda droppe; Hjälp till att hålla de andra oppe. Så låt oss hålla på, och hålla på, och hålla i. För tillsammans kan vi göra något riktigt bra. Pelle Boman BILAGA 1 Lek ska lyfta språk och matematik i förskolan. Lek och skapande ska lyfta språket och matematiken i Skolverkets förslag till förtydliganden av förskolans läroplan. - Leken är en av de viktigaste arenorna för barns utveckling och lärande, säger Kristina Wester, projektledare för uppdraget på Skolverket. Skolverket har på regeringens uppdrag under ett års tid arbetat med att förtydliga och komplettera förskolans läroplan. Forskare, praktiker, intresseorganisationer, kommuner och andra berörda myndigheter har medverkat med sitt kunnande på flera olika sätt. Syftet med uppdraget är att höja ambitionerna med det pedagogiska arbetet i förskolan. 3

4 Lek och skapande Idag finns 16 mål i förskolans läroplan. I förslaget har målen utökats till 27 stycken. De har grupperats i sex målområden: helhet & allsidighet, lek, skapande, matematik, naturvetenskap & teknik och språk & kommunikation. Skolverkets förslag till mål för matematik tar bland annat upp vikten av att barn tidigt får möjlighet att upptäcka och utforska matematik i vardagen, medan målen för språk bland annat tar upp samspelets och berättandets betydelse för barns språkutveckling. Dagens läroplan har inte några mål för området lek. I förslaget ges leken däremot fyra mål. Leken är en förutsättning för barnets utveckling, menar Kristina Wester. - I leken undersöker, prövar och bearbetar barnet olika områden för sitt lärande och utveckling och där är exempelvis matematik ett sådant område, säger Kristina Wester. Målområdena hänger ihop med varandra, de samverkar, förstärker och förutsätter varandra, menar Kristina Wester. Hon förklarar att när barn arbetar med att erövra sin omvärld och att utforska matematiska begrepp så får de den förståelsen genom att bland annat leka, skapa, prata, springa och röra på hela kroppen. - Varje målområde är mer eller mindre närvarande i alla situationer, förtydligar Kristina Wester. Ny målformulering Skolverket har gjort två nationella utvärderingar av förskolans läroplan, 2004 och De visar bland annat att personalen tycker att läroplanen är ett bra stöd i det pedagogiska arbetet. Men utvärderingarna visar även att det har blivit allt vanligare att det enskilda barnets prestationer hamnar i fokus när förskolan ska utvärderas. För att göra det tydligare att det är verksamheten i förskolan som ska utvärderas föreslås en ändrad målformulering. Från nuvarande formulering "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar..." till det nya förslaget som lyder "Förskolan ska främja barns utveckling och lärande genom att ge varje barn rika tillfällen att...". Kvalitetsarbete i förskolan Förskolan har redan idag i sitt uppdrag att följa upp och utvärdera sin verksamhet. Genom att lägga till ett nytt avsnitt i läroplanen lyfter man upp betydelsen av att utvärdera, följa upp och utveckla, menar Kristina Wester. - Ofta är förskolan bra på uppföljning och utvärdering men har svårare att få till nästa steg i kvalitetsarbetet som ska leda till att verksamheten utvecklas, säger Kristina Wester. - Här finns ett behov av kompetensutveckling både för förskollärare och förskolans chefer. Förskollärarnas ansvar Riktlinjerna i läroplanen gäller för alla som arbetar i förskolan. Idag är ansvaret uppdelat i två ansvarsnivåer, alla som arbetar i förskolan och arbetslaget. I Skolverkets förslag ges dock förskollärarna ett tydligare ansvar för det pedagogiska arbetet genom att det tillkommer en tredje ansvarsnivå för dem. Det handlar om att de högskoleutbildade förskollärarna utifrån sin specifika kompetens får ett särskilt ansvar, menar Kristina Wester. - Alla i arbetslaget har ett ansvar för att arbetet riktas mot målen och intentionerna men i vårt förslag får förskolläraren ett särskilt ansvar för läroplanen i sin helhet, förklarar Kristina Wester. Kompetensutveckling krävs Den vanligaste kompetensutvecklingen för personal i förskolan idag handlar ofta om barns språkutveckling. Med de föreslagna förändringarna kommer personalen att behöva fortbildning. Det kommer att behövas fördjupade ämneskunskaper inom områdena språk, matematik, naturvetenskap och teknik och skapande. samt även i lek Förskolelyftet 1 oktober startade Förskolelyftet som erbjuder fortbildning till personal i förskolan för att öka kompetensen i att stödja och stimulera barns språkliga och matematiska utveckling. - Om regeringens intentioner med ändringarna i läroplanen ska bli verklighet behövs dock ytterligare kompetensutveckling för arbetslaget, förskollärarna och förskolans chefer, säger Kristina Wester. Text: Annika Mellberg Bild: Thomas Henriksson Detta är en artikel ur kommande nummer av Skolverkets nyhetsbrev. Senast granskad: 29 september 2009 Innehållsansvar: Informationsenheten 4

5 BILAGA 2 Bakgrund Förslaget till ny skollag har tagits fram av en arbetsgrupp på Utbildningsdepartementet, Skollagsberedningen (U 2006:E). Arbetsgruppen är tillsatt av statsrådet Jan Björklund. Den gällande skollagen (1985:1100) trädde i kraft den 1 juli Den är i sin tur resultatet av en främst redaktionell översyn av 1962 års skollag. Lagen har ändrats vid mer än ett sjuttiotal tillfällen sedan Under tiden har skolväsendet reformerats och ett nytt styrsystem har införts. Den statliga detaljstyrningen har ersatts av en decentraliserad ansvarsfördelning där kommuner och andra huvudmän har det huvudsakliga ansvaret för verksamheten. Dagens skollag är omodern och avspeglar inte hur verkligheten ser ut idag. Två exempel på detta är de fristående skolornas framväxt samt att förskolan idag är en självklar del av utbildnings-väsendet. Reformer Några av de mer omfattande förändringarna (som bl.a. gäller förskolan) jämfört med dagens lagstiftning är: Förskolan blir en egen skolform vilket förtydligar dess roll som det första steget i utbildningssystemet. Detta innebär bl.a. att fler av de skolformsövergripande bestämmelserna i de inledande kapitlen kommer att gälla även för förskolan, bl.a. regler om övergripande mål för utbildningen samt inflytande. Alla skolformer ska i så stor utsträckning som möjligt ha en gemensam reglering. Härigenom skapas en mer enhetlig struktur som underlättar för dem som ska tolka och tillämpa lagen Utbildningsdepartementet: Skollagsberedningen (U2006:E) (Valda delar av regeringens sammanfattning av förslaget till:) Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) Skolinspektionens möjligheter att bedriva en tydlig och effektiv tillsyn förbättras genom möjligheten att vitesförelägga både offentliga och enskilda huvudmän samt vidta andra sanktioner. Skolinspektionen får ett tydligt lagstöd för sin tillsyn i skollagen. En sanktionstrappa införs där ambitionen är att så långt som möjligt ha lika sanktioner mot kommuner och mot fristående skolor. Andra viktiga förändringar och nyheter gäller: Tydligare lagfäst värdegrund för alla skolformer. Genom en tydlig koppling till Barnkonventionen klargörs att barnets bästa ska vara utgångspunkten i all utbildning. Begreppet förskolechef införs i skollagen med samma krav på behörighet som för rektorer. Avreglering av bestämmelser om kvalitetsarbete genom att kraven på kvalitetsredovisning och kommunal skolplan tas bort. Nya bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete som ska dokumenteras införs. Modersmålsstöd och modersmålsundervisning regleras i lag. För förskoleklassen införs ny reglering om modersmålsstöd. Skärpta regler om utredning inför beslut om mottagande i särskolan. Skolplikten förlängs ett år för bl.a. elever som gått om en årskurs eller börjat skolan ett år senare. Den nya lagens innehåll och struktur Den nya skollagen omfattar utbildning från och med förskola till och med vuxenutbildning. Lagen är en sammanhållen lagstiftning som ska utgöra 5

6 basen för kunskap, valfrihet och trygghet i alla de skolformer och andra verksamheter som omfattas av skollagen. Den nya skollagen innebär också att reglering som idag finns i olika lagar och förordningar samlas på ett ställe. Lagstiftningens struktur har setts över i syfte att åstadkomma en struktur som är mer logisk och bättre avspeglar hur skolsystemet har utvecklats på senare år. Skollagen har moderniserats genom att förenklas och förtydligas samt bättre anpassas till ett målstyrt skolväsende och till den ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun. Ansvarsfördelningen såväl mellan stat och kommun som mellan beslutsfattare och pedagogisk profession ska ligga fast. Lagen innehåller bestämmelser om skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna som anordnas av det allmänna eller av enskilda. Lagen är uppdelad i 28 kapitel. (Några exempel på innehållet) Lagen inleds av ett kapitel med Inledande bestämmelser. Dessa handlar bl.a. om övergripande mål för utbildningen, utbildningens syfte och utformning, allas rätt till lika tillgång till utbildning samt rätten till en likvärdig utbildning. Huvudmän och ansvarsfördelning m.m., kapitel 2. I detta kapitel regleras vilka som kan vara huvudmän inom skolväsendet och vilket ansvar huvudmannen har för utbildningen. Därutöver finns regler om rektor, förskolechef och lärare. Även frågor om elevhälsa, studie- och yrkesvägledning samt skolbibliotek regleras i detta kapitel. Barnens och elevernas utveckling mot målen, kapitel 3. Kapitlet innehåller bl.a. grundläggande bestämmelser om särskilt stöd samt betyg. Kvalitet och inflytande, kapitel 4. I detta kapitel regleras det systematiska kvalitetsarbetet samt inflytande och annat samråd med barn, elever och vårdnadshavare. Trygghet och studiero, kapitel 5. Kapitlet innehåller bestämmelser om arbetsmiljö, rektorns och lärarens allmänna befogenheter att vidta åtgärder samt utrymmet för disciplinära åtgärder. Förskolan, kapitel 7. Skolformskapitlen inleds med förskolan. De följande kapitlen innehåller bestämmelser om Förskoleklassen (8), Grundskolan (9), Grundsärskolan (10), Specialskolan (11) och Sameskolan (12). I dessa kapitel finns bestämmelser om innehållet i utbildningen för de olika skolformerna. Fritidshemmet, kapitel 13. Fritidshemmet är inte en egen skolform utan kompletterar utbildningen i förskoleklassen samt de skolformer där skolplikten kan fullgöras. Kapitlet innehåller bestämmelser om utbildningen i fritidshemmet. Åtgärder mot kränkande behandling, kapitel 27. Detta kapitel handlar bl.a. om bestämmelser om förbud mot och skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. VAD HÄNDER NU? - Den fortsatta lagstiftningsprocessen Efter remisstidens slut påbörjas arbetet med att sammanställa alla inkomna remissvar samt att bearbeta förslaget till en ny skollag utifrån de inkomna remissvaren. Därefter kommer regeringen under hösten 2009 att besluta om en lagrådsremiss. Efter Lagrådets granskning och inarbetande av de synpunkter som då lämnats kommer en proposition att läggas fram under våren Efter att riksdagen har behandlat och beslutat om propositionen förväntas den nya skollagen kunna börja tillämpas den 1 juli

7 BILAGA 3 VÄLKOMNA Nu är det förskolans tur att förkovra sig inom ämnet Livskunskap! Ämnet Livskunskap är idag infört på kommunens alla grundskolor och som nästa led i detta är det nu förskolans tur. Du inbjuds till en spännande utbildningsdag med Björn Gislason i StegVis. StegVis är ett program för socialt och emotionellt lärande. Programmet är uppbyggt på en teoretisk grund och är vetenskapligt prövat med positiva resultat. Utbildningen vänder sig till dig som arbetar med 4-6 åringar. Datum: 3 eller 4 december. Plats: Campus, Fabriksgatan 2. Lidköping Vi är i Kaptenen på andra våningen. Tid: Det serveras kaffe på fm och em. Anmälan via din rektor till Helene Larsson Stödenheten helene.larsson@lidkoping.se eller tfn: senast 13/11. Utbildningen finansieras med medel från Folkhälsorådet 7