Kartläggning av användningen av Startväska för AKK (StAKK) inom habilitering: en enkätstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av användningen av Startväska för AKK (StAKK) inom habilitering: en enkätstudie"

Transkript

1 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC Enheten för logopedi Logopedprogrammet Examensarbete i logopedi Kartläggning av användningen av Startväska för AKK (StAKK) inom habilitering: en enkätstudie Juliana Neves Lindgren Examensarbete i logopedi, 30 högskolepoäng Vårterminen 2013 Handledare Lena Lindberger Per Östberg

2 Kartläggning av användningen av Startväska för AKK (StAKK) inom habilitering: en enkätstudie Juliana Neves Lindgren Sammanfattning. StAKK (Startväska för alternativ och kompletterande kommunikation) är en bedömningsmodell för personer på tidig kommunikativ nivå. Den har använts inom habilitering i Stockholm och Östergötland sedan 2007, men har hittills inte utvärderats systematiskt. Det finns därför ett behov av att höja materialets evidensnivå. Ett första steg i detta arbete är att kartlägga materialets användning i klinisk praxis. 52 behandlare som genomgått StAKK-utbildning besvarade en enkät med frågor om hur materialet används, dess användbarhet och hur de fattar beslut kring StAKK. Enkäten visade att materialet används ofta och mestadels enligt den ursprungliga metoden. Materialet ansågs mycket användbart. Enligt enkäten utförs cirka hälften av insatserna av en ensam behandlare, framför allt av logopeder. Habiliteringens arbetssätt påverkar troligtvis möjligheten av att utöka teamarbetet kring StAKK. Viktiga aspekter för en StAKK-bedömning var faktorer hos personen, omgivningen och behandlarna. Resultaten visar att jämförbara arbetsmodeller saknas och därför bör StAKK studeras ytterligare. Mapping of the use of Startväska för AKK (StAKK) within habilitation: a survey study Juliana Neves Lindgren Abstract. StAKK is an assessment model for beginning communicators. It has been used in habilitation in the Stockholm and Östergötland regions since 2007, but has not been formally evaluated. It is therefore important to improve StAKK s evidence base. A first measure in this direction would be to map StAKK s clinical use. 52 clinicians who had attended a StAKK preparatory course answered a survey on StAKK and decision making. Results show that StAKK was frequently used, mostly according to the original method. The material was found very useful. About half of StAKK evaluations were made unaided, particularly by speech-language pathologists. Professional duties within habilitation probably interfere with team work around StAKK. Aspects of decision making included considering the person, the stakeholders and the clinicians. Results show there are no other comparable methods in use. It is therefore important to continue researching StAKK.

3 I Sverige har habiliteringen ansvar för insatser kring personer med varaktiga funktionsnedsättningar (Hälso- och sjukvårdslag, 1982: 763, 18 b ). Arbetet inom habilitering sker i tvärprofessionella team bestående av bland annat logoped, arbetsterapeut, specialpedagog, sjukgymnast och kurator. Många av de personer som habiliteringen har ansvar för uppvisar mer eller mindre omfattande kommunikationssvårigheter. I dessa fall kan det vara aktuellt med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för att förbättra personens möjlighet att kommunicera och tillgodose deras kommunikativa behov (Ferm & Thunberg, 2008). En adekvat bedömning av individens nuvarande kommunikation, förutsättningar och kommunikativa behov, en så kallad AKK-bedömning (Beukelman & Mirenda, 2005, s.133), är nödvändig för att behandlaren skall kunna föreslå lämpliga AKK-åtgärder (Dietz, Quach, Lund & McKelvey, 2012). Det är viktigt att denna bedömning bygger på evidensbaserad praktik (EBP) då EBP är det ultimata tillvägagångssättet för att skapa en högkvalitativ vård (Schlosser, Koul & Costello, 2007) och därför förbättrar utfallet för den enskilde vårdtagaren samtidigt som det stödjer behandlaren i sitt redovisningsansvar gentemot vårdbeställaren (Schlosser & Raghavendra, 2004). En AKK-bedömning bör ge information om vad individen kan snarare än vara en redogörelse för vad individen inte kan (Rowland, 2011). Bedömningen bör inte enbart utgå ifrån diagnos då dessa inte ger en helhetsbild av en individ, utan bör framför allt utgå ifrån individens styrkor samt hur kommunikationen ser ut i nuläget och hur den kan tänkas utvecklas (Rowland, 2011). Vidare bör bedömningen ta hänsyn till individens aktuella och framtida kommunikativa behov, den bör ständigt utvärderas och den bör ta hänsyn till omgivningens möjligheter att assistera individen (Beukelman & Mirenda, 2005, s ; ). Eftersom en bedömning av lämplig AKK behöver ta hänsyn till individens olika färdigheter i olika domäner, exempelvis motorik, kognition, språk och sensorik, anses teamarbetet vara det ultimata tillvägagångssättet (Beukelman & Mirenda, 2005, s ; Dietz et al., 2012). Ett team bestående av olika yrkeskategorier kan erbjuda kompetens inom de olika områden som är relevanta för individen vilket förbättrar chansen till en lyckad AKK-intervention (Dietz et al., 2012). Tvärprofessionella team förespråkas som gynnsamma för högkvalitativ vård eftersom de tar sig an komplexa situationer på ett kollaborativt sätt samtidigt som teammedlemmarna får stort utbyte av varandra vilket främjar deras egen utveckling (Batorowicz & Shepherd, 2011). Ett kompetent team bör även kunna anpassa sin bedömningsmetod till individens förutsättningar och behov vad gäller AKK-intervention (Dietz et al., 2012). Komplexiteten kring AKK-bedömningar förvärras ytterligare av att det saknas forskning om bedömningsmaterial och hur behandlare fattar beslut angående bedömningsmetoder (Dietz et al., 2012; Schlosser & Raghavendra, 2004). Detta omöjliggör för den enskilda behandlaren att fatta beslut som överensstämmer med evidensbaserad praktik. Det finns därför ett stort behov av forskning kring AKK-bedömningar, vilket Schlosser och Raghavendra uppmärksammade 2004 och enligt Dietz et al. även stämmer år Dietz et al. (2012) fann i sina intervjuer med 25 logopeder att det fanns skillnader mellan erfarna och oerfarna AKK-logopeder vad gäller förfarande av bedömningar. Erfarna AKK-logopeder hade som regel ett mer holistiskt synsätt på AKK-bedömningar, med fokus på aktivitet och delaktighet snarare än på enskilda förmågor. Erfarna AKKlogopeder la även mindre vikt på bakgrundsinformation som exempelvis diagnos och socioekonomisk status och mer på omgivningens förväntningar och på personens förutsättningar. Från deras intervjuer framgick däremot att logopederna vanligtvis inte job- 2

4 bade i team, utan gjorde enstaka konsultationer med andra yrkesgrupper. Studien gjordes i USA och författarna påpekar att deras resultat inte nödvändigtvis speglar verkligheten i andra länder. Ett område där det särskilt förefaller fattas evidens kring är bedömning av personer med stora kommunikativa svårigheter (Romski & Sevcik, 2005). Dessa personer befinner sig på en tidig kommunikativ nivå oavsett åldern vilket innebär att de förlitar sig först och främst på icke-symbolisk kommunikation, som kan vara medveten eller omedveten, exempelvis gester, kroppsspråk eller ljud (Beukelman & Mirenda, 2005, s. 255). De bör få möjlighet att lära sig att använda symboler för att representera kommunikativa funktioner såsom att begära eller avvisa och de måste få tillfällen att inse att genom kommunikation kan de påverka sin omgivning (Beukelman & Mirenda, 2005, s. 255). Att befinna sig på en tidig kommunikativ nivå bör inte hindra personen att få tillgång till AKK då studier visar att det inte finns några särskilda krav vad gäller kognition och sensomotorisk utveckling vid tillämpning av individanpassad AKK (Romski & Sevcik, 2005). Däremot kan dessa personers kommunikativa tecken vara mycket svårtolkade vilket försvårar bedömningen av lämplig AKK. Dessa individer utgör dessutom en mycket heterogen grupp som omfattar olika kommunikativa färdigheter, språkförståelsenivåer och symbolförståelsenivåer (Rowland, 2011). Gemensamt för alla är dock att de antas befinna sig i ett pre-symboliskt eller ett tidigt symboliskt stadium i sin kommunikativa utveckling (Brady et al., 2012). För att utreda dessa individer har det genom åren skapats en rad olika bedömningsmetoder (Brady et al., 2012). Många av dessa förlitar sig på omgivningens rapportering av individens befintliga kommunikation (Brady et al., 2012). Exempelvis The Communication Matrix är en checklista som föräldrar fyller i och som sedan kan jämföras med en kortare version som logoped eller lärare fyller i (Rowland, 2011). Checklistan omfattar sju kommunikativa nivåer och fyra kommunikativa funktioner och ger en bild av hur individens funktionella kommunikation ser ut (Rowland, 2011). Brady med flera (2012) menar dock att nackdelen med att förlita sig på omgivningens observationer är att omgivningen har en tendens att överskatta personens reaktioner och handlingar som medvetna signaler och symbolanvändning, som till exempel att tilldela en slumpmässig gest en mening såsom jag vill ha detta föremål. Enligt författarna skulle en metod som bygger på observationer av en extern observatör vara bättre avvägd vad gäller presymboliskt och tidigt symboliskt beteende (Brady et al., 2012). Därför utvecklade Brady med flera (2012) en bedömningsmetod som grundas i att observatören erbjuder tillfällen som lockar till kommunikation. Dessa videofilmas och sedan poängsätter observatören det beteende som observeras enligt en skala (Brady et al., 2012). Metoden syftar till att ge en komplement till omgivningens uppgifter i sökningen efter lämplig AKKintervention (Brady et al., 2012). Problemet med evidens kvarstår däremot. Författarna påpekar att det krävs vidare studier för att se dels hur väl användarna uppfattar metoderna och faktiskt genomför sina bedömningar, dels vad dessa bedömningar leder till vad gäller intervention, dels huruvida metoderna förmår fånga förändringar över tid (Brady et al., 2012; Rowland, 2011). I Stockholms läns landsting ansvarar kommunikationsteamet (f d Kommunikationsenheten) på Center för kommunikativt och kognitivt stöd för kompletterande bedömningar av barn och ungdomar i behov av AKK efter anmälan av behandlare inom bashabiliteringen (Landstingsstyrelsens förvaltning, 2008). Under bedömningen samarbetar logopeder, arbetsterapeuter och specialpedagoger i team (Landstingsstyrelsens förvaltning, 2008). Många vårdtagare som kommer till teamet befinner sig på en tidig kommu- 3

5 nikativ nivå såsom beskriven ovan (Landstingsstyrelsens förvaltning, 2008). Genom åren har Kommunikationsenheten märkt att många av de bedömningar som gjordes hade kunnat genomföras av behandlarna inom de olika habiliteringscentren men att det saknades såväl kunskap som ett gemensamt arbetssätt kring AKK i teamen (Landstingsstyrelsens förvaltning, 2008). Däri uppstod behovet av att utveckla en bedömningsmetod för personer på tidig kommunikativ nivå som oavsett åldern är i behov av AKK och som skulle kunna användas av teamen på habiliteringscenter (Landstingsstyrelsens förvaltning, 2008). Detta skulle öka kunskapen i teamen, framhäva teamets betydelse i AKK-sammanhang, öka tidseffektiviteten samt ur individens och omgivningens perspektiv förkorta väntetider på insatsen (Landstingsstyrelsens förvaltning, 2008). Kommunikationsenheten utvecklade därför i ett projekt ett material som kallas StAKK Startväska för AKK. Materialet består av en väska som innehåller olika föremål och metodbeskrivningar och är således både ett konkret material och en modell för bedömning av AKK (Landstingsstyrelsens förvaltning, 2008). Ett illustrativt exempel på hur materialet ser ut finns i figur 1. Figur 1. En StAKK-väska med tillhörande material. I väskan finns föremål som bjuder till kommunikation, exempelvis leksaker, böcker och cd med inspelad musik, redskap som kan underlätta användningen av föremålen, såsom kontakter och diverse kommunikationshjälpmedel samt bildmaterial med bilder som föreställer föremålen. Dessutom finns det metodbeskrivningar för olika aktiviteter och ett kartläggningsmaterial. Arbetsgången med StAKK går till så att ett första möte med nätverket äger rum där preferenser och förutsättningar kartläggs. Efter det utförs själva insatsen med utvalda delar av materialet beroende på individen, där individens responser kartläggs. När insatsen avslutas återrapporteras resultaten till nätverket i ett möte där även lämpliga åtgärder diskuteras. En uppföljning bör sedan ske en längre tid efter insatsen för att utvärdera åtgärderna. Tanken är att materialet ska användas i team bestående av logopeder, arbetsterapeuter, specialpedagoger och sjukgymnaster, beroende på personens behov. Bedömningen grundas i observationer av personen i interaktion med föremålen, som videofilmas för senare analys enligt ett visst protokoll (Landstingsstyrelsens förvaltning, 2008). Förutom ett bedömningsmaterial kan StAKK ses även som en första behandlingsinsats i den bemärkelsen att kommunikationen stimuleras under själva utredningen med materialet. 4

6 Materialet bygger på en blandning av klinisk erfarenhet från hela landet och litteratur men enligt slutrapporten efter projektet är evidensnivån på materialet något bristfällig (Landstingsstyrelsens förvaltning, 2008). En utvärdering av materialet skedde under StAKK-projektets gång, då StAKK utvärderades av 14 behandlare, som fann materialet mycket användbart (Landstingsstyrelsens förvaltning, 2008). Enligt behandlarna sparade StAKK tid, det underlättade att jobba enhetligt kring personen och det förkortade startsträckan till insatsen (Landstingsstyrelsens förvaltning, 2008). För att kunna använda StAKK behöver behandlaren gå en kurs som består av både teoretiska och praktiska moment (Landstingsstyrelsens förvaltning, 2008). StAKK tar hänsyn till många aspekter som litteraturen framhäver som viktiga för AKK-bedömningar. Dess tyngdpunkt ligger på vikten av teamarbetet, materialet förespråkar en individanpassad bedömning, det tar vara på individens styrkor snarare än svagheter, det involverar hela nätverket samtidigt som det bygger på en eller flera externa observatörens iakttagelser och det undersöker hur kommunikationen ser ut i nuläget inom en rad olika funktioner. Materialet har dock inte granskats på ett systematiskt sätt och därmed finns det i nuläget endast viss evidens att det lämpar sig som bedömningsmetod för personer på tidig kommunikativ nivå. Det är även oklart i det aktuella läget hur och i vilken omfattning materialet används kliniskt. Ett möjligt angreppssätt att utforska hur behandlare använder StAKK och fattar beslut om AKK-bedömningar skulle kunna vara att skicka ut en enkät. Då forskning inom AKK ofta präglas av okunskap kring den kliniska verkligheten (Schlosser & Raghavendra, 2004) ter sig inte ovanligt att forskargrupper använder just enkäter för att undersöka hur situationen ser ut. Enkäter har framgångsrikt använts som forskningsmetod inom hälsoforskning, beteendevetenskap och andra studieområden samt inom olika myndigheter (Baruch, 1999; Halbesleben, 2012; Wenemark, 2010, s. 9). En enkät kan vara en värdefull informationskälla vad gäller attityder och handlingssätt inom hälsovården (Asch, Jedrziewski & Christakis, 1997). En rad enkätstudier som undersöker förutsättningar i det kliniska arbetet finns publicerade inom AKK-forskningslitteraturen (Batorowicz & Shepherd, 2011; Hetzroni, 2002; Siu et al., 2010; Sutherland, Gillon & Yoder, 2005). StAKK togs i bruk successivt mellan 2007 och 2011 och finns nu på alla habiliteringscenter i Stockholms län samt i Östergötland (L. Lindberger, 11 januari, 2013, personlig kommunikation). Det finns således i nuläget en betydande klinisk erfarenhet av dess användning. För att öka StAKKs evidensnivå i enlighet med Schlossers och Raghavendras definition av EBP inom AKK (2004) behöver materialet utvärderas som metod för AKK-bedömningar på ett metodiskt sätt. För att StAKK ska ha en stark ställning inom EBP behöver det även utvärderas vad gäller klinisk erfarenhet och utifrån individens med funktionsnedsättning och omgivningens perspektiv. Ett första steg i detta utvärderingsarbete är att kartlägga användningen av StAKK i kliniskt bruk för att fastställa hur och i vilken omfattning det används samt hur användarna betraktar materialet. Detta eftersom materialet endast kan utvärderas som metod om det först är kartlagt att det används samt hur det används. Att förstå hur den kliniska verkligheten ser ut vad gäller AKK är en stor angelägenhet för att implementera EBP inom området (Schlosser & Raghavendra, 2004). Denna studie har därmed som syfte att kartlägga omfattning och inriktning på StAKKbruket i en grupp behandlare som arbetar inom habilitering i tvärprofessionella team med barn och vuxna med kommunikationssvårigheter samt analysera hur användarna uppfattar materialet. Utöver frågor som specifikt rör StAKK vore det även intressant att 5

7 bidra till forskning kring hur behandlare fattar beslut angående AKK-bedömningar. Inom ramarna för StAKK-enkäten vore det därför av värde att ställa frågor kring beslutsfattande och arbetssätt för att sedan jämföra behandlare med olika lång erfarenheter och undersöka om de skillnader som Dietz et al. (2012) diskuterar framstår som relevanta i den svenska kontexten. Det vore dessutom av intresse att utforska om det finns skillnader mellan olika yrkesgrupper vad gäller synsätt på StAKK och på arbetssättet generellt eftersom materialet används av yrkeskategorier som har olika traditioner vad gäller arbetet kring kommunikation. Studien grundar sig i fyra frågor som ställs enligt riktlinjer för välformulerade forskningsfrågor inom AKK (Schlosser, Koul & Costello, 2007): 1. Hur används StAKK för bedömning av kommunikation? 2. Hur uppfattas StAKKs användbarhet som bedömningsmaterial? 3. Skiljer sig mer erfarna och mindre erfarna behandlare vad gäller beslutsfattande kring och arbetssättet med StAKK? 4. Skiljer sig synsättet på StAKK samt arbetssättet mellan de olika yrkeskategorierna? Deltagare Metod Kommunikationsteamet på Center för kommunikativt och kognitivt stöd sammanställde en lista över alla behandlare som genomgått StAKK-utbildningen inom Stockholms län och Östergötland mellan 2007 och 2012, inklusive deras e-postadress. I listan fanns 121 behandlare varav 13 inte lämpade sig för denna studie då de antingen hade gått i pension eller bytt arbetsplats enligt kommunikationsteamets anteckningar. Deltagarlistan reducerades därmed till 108 behandlare. Av dessa 108 var 43 logopeder, 42 arbetsterapeuter, 18 specialpedagoger och fem sjukgymnaster. Deltagarna representerar både barn- och vuxenhabilitering. Majoriteten av deltagarna arbetade inom Stockholms läns landsting (N = 74), 31 inom Östergötland och tre inom privat verksamhet. Enkäten skickades till samtliga 108 behandlare. Däremot exkluderades svaren från databearbetning om deltagare inte hade arbetat inom habilitering mer än tre månader under det senaste året i enlighet med Batorowiczs och Shepherds exklusionskriterier (2011). Detta var fallet med fyra respondenter. Ytterligare tre respondenter exkluderades då dessa inte hade haft tillfälle att använda StAKK-materialet sedan de genomgick utbildningen. En respondent uppgav sig arbeta med StAKK, dock inte inom habilitering vilket exkluderade denna från studien. Detta resulterade slutligen i 100 potentiella deltagare. Enkäten fick 52 användbara svar av 100 potentiella deltagare. Svarsfrekvens beräknades enligt följande formel för webbenkäter av en specifik känd population (American Association for Public Opinion Research, 2011): (I + P) RR2 = (I + P) + (R + NC + O) + (UH + UO) 6

8 Där RR2 = response rate 2, I = kompletta enkäter + P = inkompletta enkäter (respondenter), R = avböjande svar + NC = icke-kontakter + O = annat (icke-respondenter) och UH + UO = okänd behörighet (American Association for Public Opinion Research, 2011). StAKK-enkäten har inga krav på att alla frågor ska besvaras för att enkäten ska räknas som användbar, därför räknas både kompletta och inkompletta svar som respondenter. Till icke-respondenterna räknas de som returnerade enkäten tom, de som inte besvarade den alls samt de som inte fanns tillgängliga under datainsamlingens period. Till denna studie räknas icke-kontakterna som noll eftersom kommunikationsteamet på Center för kommunikativt och kognitivt stöd kunde presentera en lista med samtliga potentiella respondenter. Till okänd behörighet räknas de fallen där e-posten inte har kommit fram på grund av felaktig adress, eventuellt spamfiltrering eller e-postfel. Bortfall till följd av studiens exklusionskriterier räknas bort innan svarsfrekvensen beräknas (American Association for Public Opinion Research, 2011). Detta gav en svarsfrekvens på 52 %. Tre deltagare valde aktivt att inte medverka i studien och returnerade sina enkäter tomma. Ytterligare tre fanns inte tillgängliga under studiens period. Fyra deltagares e-post returnerades med olika felmeddelanden. Av de 100 potentiella deltagare fattades således uppgifter om 38 vilka ansågs tillhöra kategorin passiva icke-respondenter. Av de 52 respondenterna var 48 % logopeder (N = 25), 31 % arbetsterapeuter (N=16), 17 % specialpedagoger (N = 9) och 4 % sjukgymnaster (N = 2). Tabell 1 visar distributionen av respondenterna i förhållande till de potentiella deltagarna. Tabell 1 Yrkesdistribution av potentiella deltagare och respondenter. Yrke Potentiella deltagare (N = 100) Respondenter (N = 52) Andel respondenter (i procent) arbetsterapeut % logoped % specialpedagog % sjukgymnast % Vad gäller erfarenhet inom habilitering hade 10 % av respondenterna mellan noll och två års erfarenhet (N = 5), 23 % mellan tre och fem års erfarenhet (N = 12) och 29 % mellan sex och nio års erfarenhet (N = 15). Majoriteten av respondenterna hade över tio års erfarenhet (38 %, N = 20). Konstruktion av frågeformulär Enkäten konstruerades specifikt för detta examensarbete. En blandning av öppna och slutna frågor valdes då det bedömdes som viktigt att ge utrymme för respondenternas egna tankar samtidigt som det fanns aspekter som var bättre lämpade till flersvarsalternativ. Jämför exempelvis fråga 18, Vilka aspekter anser du är viktiga att beakta när du väljer att använda StAKK som utredningsmaterial? och fråga 13, Hur ofta väljer du att videofilma insatserna?, där stor risk för partiskhet skulle uppstå i den första frågan om författaren bestämde vilka möjliga aspekter behandlarna eventuellt tar hänsyn till, me- 7

9 dan det i den andra frågan är enklare att presentera frekvens som olika alternativ så att svaren sedan lättare kan jämföras. Mittpunkt valdes på frågor som rörde frekvens, till exempel fråga 14 Hur ofta väljer du att boka ett inledande samtal med nätverket innan du börjar en insats med StAKK? Alltid/ i mer än hälften av fallen/ i cirka hälften av fallen/ i mindre än hälften av fallen/ aldrig. Vet ej -alternativ användes inte då dessa bäst lämpas till frågor där det är sannolikt att respondenterna inte har kunskap eller information kring ämnet (Holyk, 2008), vilket inte borde gälla StAKK-enkätens målgrupp då de bör ha någon uppfattning om materialet. Enkäten bedömdes ta cirka tio till femton minuter att besvara vilket ansågs lagom långt. Hugick och Best (2008) nämnde tjugo minuter som gränsen när en enkäts börda börjar öka. Förutom själva huvuddelen konstruerades även ett introduktionsbrev innehållande information om studien och instruktioner för ifyllning av enkäten. Enkätens innehåll granskades med hjälp av en expertpanel (Borg & Westerlund, 2006, s. 212) bestående av fyra logopeder med erfarenhet dels inom AKK och StAKK, dels inom logopedisk forskning inklusive med enkäter som forskningsmetod. I ett första skede granskades enkäten av tre experter som föreslog ändringar vad gällde frågornas form, innehåll samt svarsalternativ. Exempel på några ändringar som föreslogs var att svarsalternativ alltid/ ofta/ ibland/ sällan/ aldrig ändrades till alltid/ i mer än hälften av fallen/ i cirka hälften av fallen/ i mindre än hälften av fallen/ aldrig för att på så sätt konkretisera vad respondenterna menar i proportionella frekvenstermer snarare än vaga relativa svarskategorier. Fråga 18, Vilka aspekter anser du är viktiga att beakta när du väljer att använda StAKK som utredningsmaterial?, omformulerades då den i sin första version ansågs stänga ut andra potentiella aspekter av beslutsfattande (Med vilka personer med funktionsnedsättningar väljer du att använda StAKK-materialet?). Enkäten granskades sedan av ytterligare en expert som föreslog bland annat att frågorna 20 och 21 (Vilka är dina främsta anledningar att använda/inte använda StAKK-materialet?) skulle formuleras om då de från början efterfrågade tre anledningar, vilket skulle kunna leda till krystade svar. Granskaren ifrågasatte även en fråga som togs bort eftersom det saknades utfallsmått, Vad brukar en insats med StAKK-materialet leda till i din erfarenhet vad gäller personen med funktionsnedsättning, nätverket och habiliteringspersonal?. Frågan så som den ställdes menade granskaren skulle leda till redovisning av tyckandet istället för konkreta resultat. En enkätstudie bör sträva efter en hög svarsfrekvens (Baruch, 1999; Wenemark, 2010, s.11). Inom ramen för StAKK-enkäten och till följd av Wenemarks resonemang kring respondenternas motivation (Wenemark, 2010, s.22) poängterades anonymiteten och frivilligheten, vikten av deltagandet för studien framhävdes, deltagarna tackades för sin medverkan och den kognitiva bördan av frågorna minskades genom att göra dem tydliga och enkla att besvara. Vidare begränsades antalet öppna frågor, men å andra sida introducerades plats för kommentarer vilket gav respondenterna en möjlighet att uttrycka sig om de så önskade. Dessutom förvarnades deltagarna att de skulle få ett påminnelsebrev, där de som redan svarat tackades och vikten av deltagande styrktes för att ge en trovärdig bild av deras användning av StAKK. Förutom svarsfrekvensen bör forskare även beakta effekten av nonresponse bias (Asch, Jedrziewski & Christakis, 1997). Inom hälsoforskning föreslår Halbesleben och Whitman (2012) fem åtgärder som kan vidtas beroende på studiens natur för att uppskatta nonresponse bias. Det första är att veta om det finns tillgång till enkätens målgrupp så att en uppföljande enkät kan genomföras och svaren kan jämföras. Detta är inte möjligt inom ramen för StAKK-enkäten på grund av tidsbrist. Det andra är att ställa 8

10 frågor i enkäten som möjliggör kontroll av intresset i ämnet och skilja mellan aktiva och passiva icke-respondenter. I StAKK-enkäten finns fråga 23, Skulle du kunna tänka dig att delta i en uppföljande enkät som rör StAKK-materialet?, som sedan kan användas som en kontrollfråga för att bedöma om intresset i ämnet påverkar hur respondenterna svarat och därmed eventuellt ge upphov till bias. Dessutom ombads deltagarna som inte ville delta i enkäten att returnera denna tom vilket kan vara en indikator av hur stor andel aktiva icke-respondenter StAKK-enkäten hade. Vidare föreslår författarna att forskargruppen undersöker skillnaden i svar mellan de som besvarade enkäten före och efter påminnelsebrevet vilket också gjordes. De föreslår även att jämföra enkätens data med befintlig data, såväl demografisk data som data publicerad i liknande studier. Demografiskt sett kan respondenterna i StAKK-enkäten jämföras med de ursprungliga deltagarna vad gäller yrke för att undersöka spridningen inom de olika professionerna. Datajämförelse i övrigt lämpas inte till StAKK-enkäten då det saknas forskning kring metoden. StAKK-enkäten bestod i sin slutliga version av ett introduktionsbrev inklusive instruktioner, ett påminnelsebrev samt en huvuddel med 23 frågor (bilaga A). Onlineversionen av enkäten skapades med hjälp av Googles verktyg för formulär i Google Drive. Procedur Deltagarna fick via e-post ett introduktionsbrev som beskrev studien och gav instruktioner kring hur enkäten skulle besvaras samt en länk till frågorna. Deltagarna skulle välja det mest lämpliga alternativet, skriva sina svar i rutan eller kryssa i flera alternativ beroende på frågan. Den e-postadress som användes var i samtliga fall deltagarnas arbetsadress. Utskicken skedde i mitten av januari, Enkäten besvarades online och skickades tillbaka via Googles verktyg. Cirka två veckor efter den första kontakten skickades påminnelsebrevet ut tillsammans med länken till samtliga deltagare. Anledningen till detta var att anonymitetskravet gjorde det omöjligt för författaren att veta vilka enskilda behandlare som inte hade besvarat enkäten. Enkäten fanns tillgänglig i ytterligare två veckor, sålunda totalt fyra veckor. Svaren sammanställdes automatiskt av Googles verktyg och överfördes sedan till Microsoft Excel av författaren. Siffror tilldelades till flersvarsalternativ, exempelvis fråga 8, Händer det att du använder utvalda delar av StAKK-materialet i stället för hela materialet?, 1- Ja, jag väljer alltid ut några delar, 2- Ja, jag väljer oftast ut några delar, 3- Nej, jag använder oftast hela materialet, 4- Nej, jag använder alltid hela materialet. Svaren till de öppna frågorna och kommentarerna sammanställdes i Microsoft Word och kodades enligt frågans och respondentens nummer i den ordning de hade besvarat enkäten enligt Google. Respondenternas yrke och erfarenhet noterades också. Databearbetning Kvalitativ innehållsanalys. Svar till de öppna frågorna samt kommentarerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys används mer och mer inom hälsoforskning som en lämplig metod för analys av textuell data (Hsieh & Shannon, 2005). Den lämpar sig väl till analys av bland annat intervjuer, fokusgrup- 9

11 per och svar till öppna frågor i enkäter (Hsieh & Shannon, 2005). Innehållsanalys är lämplig när studiens design har som avsikt att beskriva ett fenomen (Hsieh & Shannon, 2005), vilket är fallet med detta arbete. För StAKK-enkäten tillämpades analysen genom att noggrant följa den procedur som Hsieh och Shannon (2005) beskriver, det vill säga att svaren för varje fråga lästes upprepade gånger, sedan lyftes huvudidéerna fram ur texten med deltagarnas egna ord. Efter det kodades de gemensamma tema som ofta förekom i varje fråga. Data som inte passade i dessa koder tilldelades nya koder. Till sist hittades exempel på data som var representativa för varje kod. Samma procedur upprepades fjorton dagar efter den första avkodningen. Målet med detta var att uppnå en hög konsekvens och stabilitet i analysen och på detta sätt säkra den interna reliabiliteten (Schreier, 2012, s.167). Reliabiliteten visade sig vara god då kodningen överensstämde vid båda mätningstillfällena. Statistisk analys. Deskriptiv statistik beräknades som typvärde och frekvens i procent för variabler inom nominal- och ordinalskala, som exempelvis yrke och erfarenhet. Median samt min- och maxvärden räknades för antal insatser rapporterade samt antal insatser gjorda i team. Data synades med hjälp av korstabeller och histogram före beräkning av inferentiell statistik. För att undersöka eventuella skillnader mellan de olika yrkeskategorierna samt erfarenhetsnivåerna med avseende på antal insatser samt antal insatser gjorda i team användes det icke-parametriska Kruskal-Wallis-testet då data inte var normalfördelad. Vid signifikanta skillnader på p-nivå < 0,05 gjordes Moods mediantest för att undersöka vilka grupper som skiljde sig från övriga vad gällde medianen. Skillnader i distributionen av svaren på frågorna som rörde StAKK-användningen samt uppfattning om StAKK mellan yrkes- och erfarenhetsgrupperna beräknades på samma sätt med Kruskal-Wallis följt av Moods mediantest vid signifikanta effekter. För att öka power i beräkningarna sammanställdes även yrkesgrupperna arbetsterapeut, specialpedagog och sjukgymnast i en kategori. Dessa yrken antas inte ha samma förkunskap inom AKK som logopeder och kan därmed grupperas som en och samma kategori i sammanhanget. Erfarenhetskategorin delades också i två grupper, den ena mellan 0-5 år och den andra med 6-över 10 år, för att även här öka power. Beräkningar utfördes då på samtliga beroende variablerna. Eftersom beräkningarna nu gjordes på två grupper användes det icke-parametriska Mann-Whitney U-testet för parvisa jämförelser. Samtliga statistiska analyser utfördes med hjälp av IBM SPSS Statistics version 21. Forskningsetiska överväganden Enkäten efterfrågade inga uppgifter som kan tänka sig strida mot anonymitetskraven som studien ställde. Frågor som eventuellt skulle varit av intresse för studien, exempelvis kring arbetsort eller arbete inom barn- eller vuxenhabilitering, undveks då dessa skulle kunna avslöja enskilda respondenter. Inte heller några personuppgifter samlades in som kunde möjliggöra en indirekt identifikation av deltagarna utifrån svaren på enkäten. Efter att enkäten besvarats var det inte möjligt att avbryta medverkan då författaren inte kunde knyta enskilda personer till enkätsvaren. När en enkätstudie görs strävar forskningsgruppen efter en så hög svarsfrekvens som möjligt. Svarsfrekvensen i enkäter förefaller generellt minska i många länder, inklusive 10

12 Frekvens i Sverige (Wenemark, 2010, s ). Detta kan leda till att tvivelaktiga metoder används för att öka svarsfrekvensen, där forskare tänjer på gränsen mellan frivillighet och tvång såsom genom övertalning och manipulation (Wenemark, 2010, s. 18). Detta kan ske exempelvis genom att respondenterna utlovas belöning eller att de får upprepade påminnelser. Hur många påminnelser kan sändas ut utan att inkräkta på principen av frivillighet (Wenemark, 2010, s. 19)? Wenemark (2010, s ) menar att den forskning som gjorts kring sådana strategier visar att de inte lönar sig eftersom de dels ofta drar till sig grupper som redan finns representerade i svaren, dels svarar deltagarna mindre eftertänksamt vilket kan påverka datakvaliteten. Dessutom riskerar upprepade påminnelser att underminera deltagarnas förtroende för framtida enkätstudier vilket leder till oönskade konsekvenser för enkätmetodiken långsiktigt (Wenemark, 2010, s. 21). Till följd av dessa överväganden bestämdes det att deltagarna i StAKK-enkäten endast skulle få ett påminnelsebrev utskickat. De blev informerade om detta i introduktionsbrevet för att på så sätt försöka minska den eventuella känslan av irritation som skulle kunna uppstå av att få en påminnelse. Detta var ännu viktigare då det inte var möjligt att veta vilka deltagare som redan besvarat enkäten och som därmed skulle få påminnelsebrevet i onödan. För att adressera dessa deltagare tackades de för sin medverkan. På så sätt har denna studie förhoppningsvis bidragit till etisk forskning inom enkätmetodik. Resultat Hur används StAKK för bedömning av kommunikation? Antal insatser och teamarbete. Antal insatser gjorda med hjälp av StAKK de senaste tolv månaderna av varje behandlare (N = 50) varierade mellan 0 och 30 insatser. Medianen var 2,5 med ett typvärde på två, se figur Insatser Figur 2. Antal rapporterade StAKK-insatser. Antal insatser gjorda i team varierade mellan 0 och 23 insatser. Medianen var lika med en och typvärde både noll och ett, se figur 3. 11

13 Frekvens Insatser i team Figur 3. Antal StAKK-insatser gjorda i team. När de som svarade noll på både antal insatser och antal insatser gjorda i team räknades bort (N = 8) var 52 % av insatserna gjorda i team (N = 22) medan 48 % (N = 20) av insatserna utfördes av en ensam behandlare. Den teamkonstellation som oftast förekom bestod av logoped och arbetsterapeut (N = 15), följd av logoped, arbetsterapeut och specialpedagog (N = 11). Andra grupperingar som nämndes var logoped och specialpedagog (N = 5), logoped, arbetsterapeut och sjukgymnast (N = 3), arbetsterapeut och specialpedagog (N = 2), logoped och sjukgymnast (N = 1) och logoped och logoped (N = 1). De yrkesgrupper som oftast gjorde insatser ensamma var logopeder och specialpedagoger. Elva av 25 logopeder och två av nio specialpedagoger gjorde några insatser ensamma. Tre logopeder och två specialpedagog gjorde samtliga insatser ensamma. Användning av det konkreta materialet. 36 % av respondenterna svarade att de alltid väljer ut några delar ur materialet när de gör en insats med StAKK (N = 19) och lika många svarade att de oftast väljer ut några delar (N = 19). 15 % av respondenterna svarade att de oftast använder hela materialet (N = 8). Ingen respondent angav av de alltid använde hela materialet och sju respondenter besvarade inte frågan (13 %). Den delen som oftast användes vid alla insatser var föremålen (N = 38, 29 %), följd av den inledande kartläggningen (N = 27, 21 %), bildmaterialet och metodbladen (N = 26, 19 %) och redskapen (N = 15, 12 %). Här är det viktigt att notera att deltagarna fick välja så många alternativ som de ville. Fem respondenter besvarade inte frågan. Till frågan om vilka delar av materialet som de aldrig hade använt svarade de flesta av deltagarna noll (N = 38, 74 %), följd av redskapen (N = 5, 10 %), bildmaterialet (N = 4, 8 %), inledande kartläggning (N = 2, 4 %) och metodbladen och föremålen (N = 1, 2 %). Några kommentarer angående dessa frågor visade att behandlarna väljer ut delar utifrån den person som de möter i bedömningen och att de även lägger till material, exempelvis kompletterande bilder. Behandlarna uppgav att allt inte passar till alla personer, men många nämnde att de har använt alla delar i olika omfattning. Som en arbetsterapeut med 6-9 års erfarenhet uttryckte det: Allting i materialet passar ju inte alla barn i alla åldrar så självklart väljer man ut delar som man tror passar eller lägger till nya leksaker som man tar bilder på. Men upplägget, hur man börjar och hur man går vidare steg för steg görs enl manual. 12

14 Utförande av en bedömning med StAKK. I själva utförandet av en bedömning med StAKK väljer störst andel att alltid videofilma insatserna följt av de som väljer att videofilma i mindre än hälften av fallen. Ytterligare resultat ses i figur 4. Ej svarat Aldrig 10% 8% I mindre än hälften av fallen 21% Alltid 36% I cirka hälften av fallen 6% I mer än hälften av fallen 19% Figur 4. Svar till fråga 13, Hur ofta väljer du att videofilma insatserna? i procent. I kommentarerna nämndes att behandlarna filmar när de är flera, men inte när de är ensamma. Andra nämnde att de filmar någon gång under utredningen dock inte alla tillfällen, eller att de filmar endast när det är fråga om en större insats. Det nämndes även fördelar med att videofilma, såsom att behandlarna kan se mer eller att det är bra att kunna visa videon till nätverket, men även nackdelar som exempelvis att det kan vara svårt att hinna se filmen i teamet. Ett inledande samtal bokades alltid av 44 % av respondenterna och i mer än hälften av fallen av 23 %. Övriga svar hittas i figur 5. I cirka hälften av fallen 4% Aldrig 10% I mindre än hälften av fallen 8% Ej svarat 11% I mer än hälften av fallen 23% Alltid 44% Figur 5. Svar till fråga 14, Hur ofta väljer du att boka ett inledande samtal med nätverket innan du börjar en insats med StAKK? i procent. Kommentarerna delade sig mellan de som anser att samtalet är en förutsättning för insatsen och de som anser att de kan börja insatsen direkt då de redan känner personen väl. Ett utvärderingsmöte direkt efter insatsen bokades alltid av 38 % av respondenterna och i mer än hälften av fallen av 21 %. De resterande alternativen presenteras i figur 6. 13

15 I mindre än hälften av fallen 10% I cirka hälften av fallen 8% Aldrig 10% Ej svarat 13% I mer än hälften av fallen 21% Alltid 38% Figur 6. Svar till fråga 15, Hur ofta väljer du att boka ett utvärderingsmöte med nätverket direkt efter en insats med StAKK? i procent. Även här fanns en skillnad i kommentarerna mellan de som anser att mötet är själva syftet med insatsen och de som angav att de antingen återrapporterar beroende på omfattningen av insatsen eller att de inte återrapporterar eftersom bedömningen går över i deras vanliga insatser. Störst andel av respondenterna gjorde en uppföljning en längre tid efter insatsen i mer än hälften av fallen (N = 13), tätt följd av de som alltid gjorde det (N = 12) och de som gjorde det i mindre än hälften av fallen (N = 11). Svarsfrekvensen för samtliga alternativ finns i figur 7. Aldrig 14% Ej svarat 13% I mindre än hälften av fallen 21% Alltid 23% I cirka hälften av fallen 4% I mer än hälften av fallen 25% Figur 7. Svar till fråga 16, Hur ofta väljer du att boka ett uppföljningsmöte med nätverket en längre tid efter en insats med StAKK? i procent. I kommentarerna nämndes att uppföljningen görs kontinuerligt inom habiliteringen, till exempel med habiliteringsplan. Andra nämnde att det vore bra att göra det eller att det görs om det finns tid. Beslutsfattande kring att använda StAKK eller annat material. När deltagarna tillfrågades vilka aspekter de beaktar när de väljer att använda StAKK som bedömningsmaterial svarade respondenterna i termer av faktorer hos personen, faktorer hos omgivningen och faktorer hos behandlaren. Dessa beskrivs utförligt i tabell 2. 14

16 Tabell 2 Aspekter som behandlare beaktar när de väljer att använda StAKK. Faktorer hos personen Faktorer hos omgivningen Faktorer hos behandlaren Personen måste befinna sig på rätt utvecklingsnivå, en låg kommunikativ nivå Annat testmaterial kan inte användas Materialet måste vara tilltalande Andra saker kan vara motiverande Förutsättningar och förmågor, t.ex. syn, hörsel, motorik, initiativförmåga Tidigare insatser Intressen Hänsyn måste tas till personens energi och fokus Nätverkets motivation, intresse och ork Någon i nätverket måste delta Nätverket måste förstå vad insatsen går ut på Nätverkets kunskap om kommunikation Materialet måste tilltala nätverket Materialet kan skapa förväntningar i omgivningen Ett gemensamt mål måste sättas Insatsen bör utföras i en lugn och tyst miljö Det måste finnas tid Materialet måste tilltala behandlaren Tid måste avsättas till att titta på filmerna i team Det är en tydlig och strukturerad metod Behandlarens och kollegornas uppfattning om personens aktuella kommunikation Det är viktigt att tydliggöra insatsen för nätverket Behandlaren måste vara väl förberedd Som en logoped med över tio års erfarenhet sammanfattade: Nätverket. Tid! Barnets utvecklingsnivå, syn, hörsel, motorik. Som alternativ till StAKK nämndes olika former av konsultation, en informell utredning, andra metoder och att StAKK var det enda material som användes. Konsultation kunde vara rådgivning, information eller diskussion med nätverket. En informell utredning kunde bestå av att observera personen i sin vardag och intervjua nätverket och att använda annat material eller eget material som till exempel andra föremål och bilder eller digitala alternativ. Andra metoder som nämndes var sedvanliga logopediska test med eventuella anpassningar, Gemensam problemlösning och Hylls och Östgrens bedömningsmaterial. Några respondenter svarade att de inte hade några alternativ till StAKK, att de använde bara StAKK med eventuell komplettering med andra föremål och att de alltid använde StAKK när de var inkopplade. Enligt en logoped med 6-9 års erfarenhet: Intervju och generella råd till nätverket. Det kan också hända att jag har med mig föremål och mer direkt testar vad som är möjligt, utan att ha med mig hela kittet. Jag har dock nytta av de kunskaper jag fick på kursen och bär med mig den kunskapen. Hur uppfattas StAKKs användbarhet som bedömningsmaterial? Behandlares egen uppfattning och uppfattning om omgivningen. Deltagarna tillfrågades hur de uppfattade StAKK i termer av användbarhet. Majoriteten svarade att de fann materialet mycket användbart (71 %) eller användbart (23 %). Ingen ansåg att materialet var mindre användbart eller oanvändbart. Tre respondenter besvarade inte frågan (6 %). Behandlarnas intryck av omgivningens uppfattning var även överlag positivt, med 73 % svarande övervägande positivt (N = 38). 10 % (N = 5) angav att de inte märker några speciella reaktioner från omgivningen. Övriga deltagare rapporterade en övervägande neutral reaktion (N = 2). Frågan besvarades inte av sju deltagare (14 %). 15

17 Behandlares uppfattning om nyttan av olika delar av StAKK. De delar som respondenterna hade mest nytta av var föremålen (N = 27, 26 %) och bildmaterialet (N = 20, 19 %). Metodbladen nämndes 17 gånger (16 %) och den inledande kartläggning 16 (15 %). Femton respondenter uppgav att de hade lika mycket nytta av samtliga delar (14 %). Redskapen nämndes tio gånger (10 %). Vad gäller frågan om minst nytta nämndes redskapen flest gånger (N = 16, 31 %). Femton respondenter svarade att de hade lika mycket nytta av samtliga delar (29 %). Andra delar som nämndes var den inledande kartläggningen (N = 12, 24 %), bildmaterialet (N = 5, 10 %), föremålen (N = 2, 4 %) och metodbladen (N = 1, 2 %). Till båda frågorna fick deltagarna kryssa i flera alternativ. Kommentarerna nämnde att behandlarna har oftast lika mycket nytta av samtliga delar men att alla delar inte är lika viktiga. Alla delar ansågs vara avgörande i de fall de behövdes. Nyttan varierade också beroende på personen. Behandlares uppfattning om för- och nackdelar med StAKK. Deltagarna ombads redogöra för för- och nackdelar i användningen av StAKK. De fördelar som nämndes flest gånger var bland annat att materialet är lättillgängligt och heltäckande. Nackdelar som ofta förekom var att det tar tid att använda StAKK och att personen måste befinna sig på rätt nivå för att materialet ska kunna användas. Andra för- och nackdelar beskrivs i detalj i tabell 3. Tabell 3 Behandlarnas redogörelse för för- och nackdelar med StAKK. Parentesen visar antal gånger som aspekten nämndes. Fördelar Materialet är lättillgängligt och praktiskt, allt finns samlat på samma ställe (N = 15) Heltäckande, det finns något för alla (N = 10) Strukturerat, det är skönt att följa en metod (N = 9) Nätverket sätts i fokus då samarbete uppmuntras (N = 9) Motiverande, lockande, lustfyllt och roligt för personen (N = 7) Tydligt (N = 5) Enkelt att använda (N = 5) Kartläggningen är bra (N = 4) Flexibelt, materialet kan individanpassas, varieras och kompletteras (N = 4) Det sparar tid och kraft och underlättar liknande insatser (N = 4) Metodbladen och metodiken är bra (N = 4) Det kombinerar teori och praktik (N = 3) Personen sätts i fokus med ett gemensamt mål och en tydlig planering av framtida insatser (N = 3) Det stimulerar teamarbetet (N = 2) Kommunikation kommer på agendan (N = 2) Det är bra att videofilma (N = 1) En logoped med 3-5 års erfarenhet summerar fördelarna: Nackdelar Det tar tid (N = 8) Personen måste befinna sig på rätt nivå (N = 7) Det kräver engagemang och motivation från nätverket (N = 6) Metoden är krånglig och stelbent (N = 5) Det är svårt att få tid med teamet (N = 4) Resurskrävande (N = 2) Det är svårt att utföra en insats ensam, det kan falla mycket på en person i teamet (N = 2) Andra svårigheter med teamarbete, såsom att alla måste ha gått kursen och att alla måste vara överens (N = 2) Behandlarens uppdrag tillåter inte mer arbete med kommunikation (N = 2) Praktiska svårigheter såsom att delar går sönder, batterier tar slut, det är mycket att bära (N = 2) Det finns inga nackdelar (N = 2) 16

18 Bra att ha hela materialet samlat och lättillgängligt. Finns något för alla - täcker in samtliga sinnen på ett enkelt sätt. Mycket tidsbesparande att själv slippa uppfinna hjulet och plocka ihop material inför en utredning. Och en arbetsterapeut med 6-9 års erfarenhet listar nackdelar: Du behöver ha nätverket med på tåget vilket kanske inte alltid är så lätt. Kan upplevas tidskrävande med besök, möten och planering. Även redigering och hantering av filmer och checklistor. Skiljer sig mer erfarna och mindre erfarna behandlare vad gäller beslutsfattande och arbetssätt med StAKK? Beslutsfattande kring att använda StAKK eller annat material. Deltagarna tillfrågades vilka aspekter de beaktar när de väljer att använda sig av StAKK för en kommunikationsutredning. När svaren analyserades vad gäller erfarenhet visade det sig att samtliga erfarenhetsgrupper nämnde faktorer hos personen och faktorer hos omgivningen. Respondenter med mellan noll och två års erfarenhet av arbete inom habilitering nämnde inte några faktorer hos behandlaren, till skillnad från de övriga grupperna. Respondenter med minst erfarenhet angav inte heller andra metoder som möjliga alternativ till StAKK, vilket de övriga grupperna gjorde. Samtliga erfarenhetsgrupper uppgav att de använde sig av informella utredningar eller att de inte hade några alternativ till StAKKmaterialet. Grupperna 0-2 års erfarenhet och 6-9 års erfarenhet nämnde även konsultation som alternativ. Användning av StAKK och utförande av bedömningen. Bruket av StAKK i förhållande till erfarenhet presenteras i tabell 4. Deltagarna fick kryssa i flera alternativ. Tabell 4 Delar av StAKK som används vid alla insatser i förhållande till erfarenhet. Tabellen visar hur ofta de olika alternativen nämnts. Erfarenhet inom habilitering (i år) Kartläggning Metodbladen Redskapen Föremålen Bildmaterial 0-2 (N = 5) (N = 12) (N = 15) Över 10 (N = 20) Som det framgår av tabellen använder behandlare med mellan 0-2 års erfarenhet mestadels av materialet i samma utsträckning medan de övriga grupperna skiljer sig i relation till vilka delar de oftast använder vid samtliga insatser. Föremålen är den del som oftast nämndes i alla grupper. Angående utförandet av bedömningen visade Kruskal-Wallis-testet ingen signifikant skillnad i huruvida deltagarna väljer ut material beroende på erfarenhetsnivå, p = 0,66. Samma resultat erhölls för frågor kring hur ofta deltagarna videofilmar insatserna (p = 0,16), hur ofta de bokar ett inledande samtal (p = 0,54), hur ofta de bokar ett utvärderingsmöte direkt efter insatsen (p = 0,48) samt hur ofta de bokar ett uppföljningsmöte en 17

19 längre tid efter insatsen (p = 0,36). En indelning av erfarenhetsgrupperna i två kategorier, med mer och mindre erfarna behandlare, resulterade i samma utfall. Mann-Whitney U påvisade alltså inga signifikanta skillnader (p = 0,48 för att välja ut delar, p = 0,82 för att videofilma, p = 0,40 för inledande samtal, p = 0,45 för utvärderingsmöte och p = 0,91 för uppföljningsmöte). Kruskal-Wallis visade att spridningen av insatser gjorda de senaste tolv månaderna mellan de fyra erfarenhetsgrupperna inte skiljde sig över kategorierna, p = 0,21. När erfarenhetsgrupperna delades i två kategorier blev resultatet detsamma. Mann-Whitney U visade p = 0,63, det vill säga att spridningen av antal insatser inte skiljde sig signifikant mellan kategorierna. En korstabell av insatser gjorda i team och erfarenhetsnivå visade en påfallande högre frekvens av många insatser gjorda i team för gruppen med 0-2 och 6-9 års erfarenhet. Jämförelsevis verkade grupperna med 3-5 och över 10 års erfarenhet mindre ofta göra insatser i team. Kruskal-Wallis visade att spridningen faktiskt skiljde sig signifikant mellan erfarenhetsgrupperna, H(3, N = 50) = 8,78, p < 0,05. Moods mediantest visade att 0-2- och 6-9-grupperna gjorde flera insatser i team över medianen och att grupperna 3-5 och över 10 års erfarenhet gjorde flera insatser i team lika med eller under medianen, p < 0,05. Den vanligaste teamkonstellationen, logoped och arbetsterapeut, förekom i alla erfarenhetsgrupper. Team bestående av logoped, arbetsterapeut och specialpedagog förekom oftare för de med längre erfarenhet (N = 5 för både 6-9 och över 10 grupperna) än för de med mindre erfarenhet (N = 1 för 0-2 års erfarenhet och N = 0 för gruppen 3-5 års erfarenhet). Skiljer sig synsättet på StAKK samt arbetssättet mellan de olika yrkeskategorierna? Uppfattning om StAKK. Kruskal-Wallis visade ingen signifikant skillnad i distributionen av behandlarnas egen uppfattning om StAKK-materialet över de fyra yrkeskategorierna, p = 0,70. När yrkesgrupperna delades i två kategorier, den ena bestående av enbart logopeder och den andra av övriga yrken, förblev skillnaden mellan yrkesgrupperna ej signifikant enlig Mann-Whitney, p = 0,93. Vad gäller hur behandlarna uppfattar omgivningens reaktioner till StAKK visade Kruskal-Wallis en signifikant skillnad över yrkeskategorierna, H(3, N = 52) = 8,51, p < 0,05. Moods mediantest visade att logopeder och sjukgymnaster var mer benägna att svara att omgivningen reagerar övervägande neutralt eller att de inte märker några speciella reaktioner, dock ej på en signifikant nivå, p = 0,12. Efter grupperingen av yrkeskategorierna visade Mann- Whitney U ingen signifikant skillnad på uppfattning av omgivningens reaktioner mellan yrken, p = 0,27. Fördelningen av vilka delar av StAKK de olika yrkesgrupperna hade mest och minst nytta av presenteras i tabell 5. 18

20 Tabell 5 Delar av StAKK behandlarna har mest och minst nytta av i förhållande till yrke. Tabellen visar de två alternativ som oftast nämnts. Yrke Mest nytta Minst nytta Arbetsterapeut (N = 16) lika mycket nytta (N = 6)/ föremålen (N = 5) lika mycket nytta (N = 9)/ kartläggning (N = 2) Logoped (N = 25) föremålen (N = 16)/ bildmaterialet (N = 12) redskapen (N = 10)/ kartläggning (N = 7) Specialpedagog (N = 9) föremålen (N = 6)/ bildmaterialet (N = 5) redskapen (N = 4)/ kartläggning (N = 3) Sjukgymnast (N = 2) lika mycket nytta (N = 1) lika mycket nytta (N = 1) Från tabellen framgår det att logopeder och specialpedagoger har en snarlik uppfattning om vilka delar av materialet som de har mest och minst nytta av som behandlare. Arbetsterapeuter skiljer sig något ifrån de övriga yrkeskategorierna. Beträffande fördelar med StAKK uppmärksammade logopederna som enda yrkesgrupp teamarbetet, metodiken och det faktumet att materialet sparar tid och kraft samt underlättar liknande insatser. Både logopeder och specialpedagoger nämnde i synnerhet kartläggningen som en fördel. Logopeder och arbetsterapeuter uppgav att strukturen i metoden ger en säkerhet. De nämnde även att StAKK kombinerar teori och praktik. Övriga synpunkter, som exempelvis att materialet är praktiskt och lättillgängligt, delades av samtliga grupper. Sjukgymnaster fanns inte representerade bland svaren. Behandlarna delade även många åsikter vad gäller nackdelar med StAKK, som till exempel aspekter av teamarbetet och att StAKK är tidskrävande. Det som skiljde sig grupperna emellan var framför allt vilka hinder de olika yrkena nämnde för teamarbetet. Logopeder uppgav att det är svårt att göra en insats med StAKK ensam och att det faller mycket på dem. Arbetsterapeuter och specialpedagoger nämnde snarare att deras uppdrag kom i väg för arbetet med StAKK. Andra skillnader mellan yrkesgrupperna var att några arbetsterapeuter och specialpedagoger angav att StAKK inte hade några nackdelar och att bland några logopeder och arbetsterapeuter ansågs metoden vara krånglig och stelbent. Även här saknades sjukgymnaster bland respondenterna. Användning av StAKK och utförande av bedömningen. Vilka delar av materialet som används vid samtliga insatser i förhållande till yrkeskategori redovisas i tabell 6. Tabell 6 Delar av StAKK som används vid alla insatser i förhållande till yrke. Tabellen visar hur ofta de olika alternativen nämnts. Yrke Kartläggning Metodbladen Redskapen Föremålen Bildmaterial Arbetsterapeut (N = 16) Logoped (N = 25) Specialpedagog (N = 9) Sjukgymnast (N = 2)

Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK. Projektägare: Inga-Lill Kristiansson

Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK. Projektägare: Inga-Lill Kristiansson Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK Projektägare: Inga-Lill Kristiansson Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller: JA NEJ Kommentar: Beslut att godkänna Slutrapport och avsluta

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8 Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts) SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Under mars månad i år svarade ni på en undersökning gällande Kommuners användning av sociala medier som utfördes som del av ett examensarbete

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

14 Utvärdering och kvalitetsarbete

14 Utvärdering och kvalitetsarbete 14 Utvärdering och kvalitetsarbete Vad är en utvärdering och vilken nytta har du som distanslärare av en sådan? I Högskoleförordningen 1 kap 14 finns följande text angående kursutvärderingar: 14 Högskolan

Läs mer

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart. Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering

Läs mer

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning Steg för steg-guide för Medarbetarundersökning En av de viktigaste resurserna i en organisation är medarbetarna. Hur dina medarbetare samarbetar kommer att i hög utsträckning påverka resultatet för din

Läs mer

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK är ett kompletterande stöd till habiliteringens basverksamhet. Vi arbetar med information, utbildning och konsultation inom kommunikativt

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare.

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare. Riktlinjer för PM Det är nu dags att påbörja ert examensarbete som ska ha anknytning till ämnet odontologisk profylaktik. Examensarbetet skall skrivas enligt Kis riktlinjer som gäller från och med VT11.

Läs mer

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling -

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling - Utvärdering Fredag 1 oktober 13-15 F1 Ann Lantz - alz@nada.kth.se Anna Swartling - ast@kth.se Övergripande (1) Av den verkliga världen: Hur agerar man, vad händer? Hur används teknik? Beteendevetenskapliga

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens) IKT PLAN - FÖRSKOLA Att rusta våra barn, elever och personal för en framtid som vi ännu inte vet något om så att de med öppenhet, nyfikenhet och självförtroende vågar prova, utforska nytt och ständigt

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete Deskriptiv del Enheten för kunskapsutveckling Socialstyrelsen Dokument för granskning av standardiserade

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Personals erfarenheter av en utbildning i AKK -Alternativa kompletterande kommunikationstekniker. Britta Svärling. Karl-Anton Forsberg

Personals erfarenheter av en utbildning i AKK -Alternativa kompletterande kommunikationstekniker. Britta Svärling. Karl-Anton Forsberg Personals erfarenheter av en utbildning i AKK -Alternativa kompletterande kommunikationstekniker. Britta Svärling Karl-Anton Forsberg Inledning AKK är en samlingsterm för insatser som avser att förbättra

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK Lite forskning om AKK, om AKK och inlärning Många svårigheter känner vi igen som typiska för området AKK dessa kompliceras dock

Läs mer

Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016. Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer

Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016. Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016 Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer Verksamhet: Ansvarig verksamhetschef: Projektets medarbetare:

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Habiliteringsprogram Cerebral pares

Habiliteringsprogram Cerebral pares Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(5) Habiliteringsprogram cerebral pares Habiliteringsprogram Syftet med programmet är att möta målgruppens specifika behov med ett anpassat utbud av insatser. Habiliteringsprogrammet

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Innehåll. Dokumentationsmall Inkubator Sida 2 (11) Introduktion 3

Innehåll. Dokumentationsmall Inkubator Sida 2 (11) Introduktion 3 stockholm.se Sida 2 (11) Innehåll Introduktion 3 Beskrivning av arbetssätt 4 Interaktiv karta 4 Poängsystem 5 Troféer/Medaljer/ Badges 5 Genomförande av arbetssätt 6 Del 1: Individuell förberedelse 6 Del

Läs mer

Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. september 2016 Styrdokument Denna handlingsplan har sin utgångspunkt i vad som sägs om extra anpassningar samt åtgärdsprogram

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Enkäten skickades ut i första halvan av augusti 2014. Sista svarsdatum var den första

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund Delaktighet för personer med lindrig utvecklingsstörning vid förskrivning och användning av kognitiva hjälpmedel Birgitta Wennberg Leg. arbetsterapeut Bli lyssnad på är OK men delaktig nja Jag frågar mamma,

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

3/30/12. Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Stjärnmodellen. Översikt. Analys. Prototyper Krav. Design

3/30/12. Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Stjärnmodellen. Översikt. Analys. Prototyper Krav. Design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred

Läs mer

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING 2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta

Läs mer

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet Termin 5 Höstterminen 2013 Procedur för enkät och statistikuppgiften Välj ämne/område Litterturgenomgång + webföreläsningar Granska valt ämne

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service)

Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service) Skalan West Birmingham Speech & Language Therapy Service ingår som obligatorisk bedömning av kommunikativ förmåga i aktivitet. Skall göras före start av åtgärder och vid uppföljning efter 1 år och efter

Läs mer

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård - en enkätstudie

Uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård - en enkätstudie Uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård - en enkätstudie Thomas Modéer Januari 2013 2 (19) Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Uppdraget... 5 Metod... 6 Resultat... 6 Examensår...

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Förskolan Bjursens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bjursens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bjursens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Riskanalyser inom extern strålbehandling med inriktning mot MTO Förutsättningar att dra lärdom av inträffade händelser inom sjukvård

Riskanalyser inom extern strålbehandling med inriktning mot MTO Förutsättningar att dra lärdom av inträffade händelser inom sjukvård Riskanalyser inom extern strålbehandling med inriktning mot MTO Förutsättningar att dra lärdom av inträffade händelser inom sjukvård Marcus Arvidsson 1 Syfte med projektet Öka kunskapen om metoder för

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen!

Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen! Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen! Nytorps gård, gården revs cirka 1973 för att ge plats åt Sollentuna sjukhus. Sammanfattning: I den givna organisationen

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer