Internetbaserade fokusgruppintervjuer: Användning och respondenters upplevelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internetbaserade fokusgruppintervjuer: Användning och respondenters upplevelser"

Transkript

1 Internetbaserade fokusgruppintervjuer: Användning och respondenters upplevelser Not everything that can be counted counts, and not everything that counts can be counted. Albert Einstein Hanken Svenska Handelshögskolan Institutionen för Marknadsföring Författare: Hanna Kiehelä Matrikelnummer: Handledare: Johanna Gummerus Datum: den 2 november 2009

2 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN Institution Svenska Handelshögskolan Författare Hanna Kiehelä Avhandlingens rubrik Internetbaserade fokusgruppintervjuer: Användning och respondenters upplevelser Arbetets art Avhandling Datum Sammandrag Inom den finländska forksningsindustri finns det ett behov för kvalitativa online-metoder, och internetbaserade online-fokusgrupper är en möjlig lösning för detta problem. Emellertid finns det ett forskningsgap som kräver förtydligande. Online-fokusgrupper har inte undersökts som en individuell undersökningsmetod, utan majoriteten av forskningar koncentrerar sig antingen på kulturella skillnader i olika länder eller jämförelse av online- och offline-foksugrupper. Ytterligare sakans det ordentlig undersökning som kartlägger även respondenters åsikter och upplevelser angående denna metod. Denna avhandlings syfte är att undersöka hur online-fokusgrupper kan utnyttjas i forskningar och detta syfte svaras på genom att 1) kartlägga metodens för- och nackdelar genom en litteraturgenomgång 2) granska metodens tillämpning och respondenters åsikter angående lämpliga forskningsfrågor och intresse för deltagande i online-fokusgrupper samt 3) förtydliga respondenters upplevelser på basen av deras erfarenheter med deltagandet i en online-fokusgrupp. Den mest avgörande avgräsning i denna avhandling är att respondenter tillhör ett foskningsbyrås respondentpanel, vilket innebär att resultaten inte kan genereliseras utanför denna panel. Litteraurgenomgången bygger på delar som handlar om kvalitativa forskningsmetoder allmänt, traditionella intervjuer och fokusgrupper, internetbaserade undersökningar och kvalitativa online-undersökningar. Slutligen ska litteraturen besvara syftets första foskningsfråga genom att sammanfatta online-fokusgruppers för- och nackdelar tydligt. Därutöver avslöjer litteraturgenomgången outforskade frågor kring onlinefokusgrupper. Medan denna avhandling svarar på många av dessa frågor, förblir andra frågor outforskade. Dessa frågor kan användas för att vägleda framtida forskningar. Den empiriska undersökningen av denna avhandling består av två delar; den kartläggande undersökningen och undersökningen om respondenters upplevelser. Den första fasen är en kvantitativ studie som sytfar på att svara den andra forskningsfråga; metodens tillämpning och respondenters åsikter. Den senare fasen innehåller en internetbaserade fokusgruppdiskussion samt kartläggande av deltagares upplevelser på basen av deras erfarenheter med deltagandet i online-fokusgruppen. Den andra fasen besvarar forksningsfråga 3. De viktigaste resultatena av den kartläggande undersökningen är att det faktiskt finns respondenter som är intresserade i att delta i en online-fokusgrupp och dikustera ett brett utbut samtalsämnen. Ytterligare visar resultaten av den kartläggande undersökningen att det finns skillnader mellan olika faktorer; det finns respondenttyper som är mer benägna att delta i en online-fokusgrupp, det finns samtalsämnen som är mer lämpliga än andra, och det finns tidpunkter som är mer passande än andra. Resultaten som stammar från undersökningens andra fas i sin tur visar att respondenters upplevelser var huvudsakligen positiva och att de är villiga att delta på nytt i en motsvarande online-diskussion. Dessutom visar respondenters åsikter de aspekter som kräver utveckling. Slutligen visar den andra fasen av undersökningen att det är viktigt att granska respondenters åsikter, eftersom den uppfattning som moderatorn får under online-diskussionen inte alltid motsvarar respondenters verkliga upplevelser och åsikter. Nyckelord Marknadsundersökning, internet, fokusgrupper, respondenters perspektiv

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Problemområde Avhandlingens syfte och avgränsningar Avhandlingens uppläggning 9 2 GENOMGÅNG AV LITTERATUREN Kvalitativa forskningsmetoder Intervjuer Fokusgrupper Användning av fokusgrupper Fokusgruppers fördelar Fokusgruppers nackdelar Traditionella online-undersökningar Internets inverkan på forskningsbranschen Allmänna begränsningar med online-undersökningar Internetbaserade fokusgrupper Den tekniska fördelen Geografisk nytta Avsaknad av visuell evidens Fördelar av avsaknad av visuell evidens Nackdelar av avsaknad av visuell evidens Respondenters inverkan på online-fokusgrupper Att motivera respondenter Praktiska aspekter i online-diskussioner Respondenters perspektiv Sammanfattning av online-fokusgruppers egenskaper Sammanfattning av den teoretiska referensramen 32 3 DEN EMPIRISKA UNDERSÖKNINGEN Den kartläggande undersökningen Enkät för den kartläggande undersökningen Verktyg för att säkra studies validitet och reliabilitet Undersökningen om respondenters upplevelser Enkät för respondenters upplevelser Deltagare i online-fokusgruppen Planering av en internetbaserade fokusgruppdiskussion 41

4 3.3 Beskrivning av resultaten Den kartläggande undersökningen Samplet i den kartläggande undersökningen Den kartläggande undersökningens validitet och reliabilitet Resultat angående metodens tillämpning Respondenters åsikter Demografiska egenskaper bakom intressegrader Sammanfattning av resultaten från den kartläggande undersökningen Undersökningen om deltagares upplevelser Samplet i undersökningens andra fas Undersökningsprocess Tekniska kvalitet av den internetbaserade fokusgruppdiskussionen Funktionella kvalitet av den internetbaserade fokusgruppdiskussionen Sammanfattning av resultat angående deltagares upplevelser 67 4 DISKUSSION Metodens tillämpning och respondenters åsikter Respondenters åsikter Demografiska faktorer Internetanvändning Deltagares upplevelser Tekniska kvaliteten Funktionella kvaliteten Teoretiska implikationer Implikationer för företaget 84 5 SAMMANFATTNING Konklusioner och förslag för framtida forskningar 91

5 FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Samplets fördelning jämfört med befolkningsstrukturen 44 Figur 2: Samplets intresse jämfört med den genomsnittliga fördelningen 46 Figur 3: Prefererande av samtalsämnen 48 Figur 4: Prefererande av känslor 50 Figur 5: Personuppgifter som respondenter skulle vilja veta och visa 50 Figur 6: Påståenden angående den tekniska kvaliteten 62 Figur 7: Påståenden angående den tekniska kvaliteten 64 TABELLFÖRTECKNING Tabell 1: Online-fokusgruppers för- och nackdelar samt outforskade frågor 31 Tabell 2: Frågorna i undersökningens andra fas kategoriserade enligt de två kvalitetsdimensionerna 39 Tabell 3: Regression av de demografiska egenskaper som påverkarintresse mot online-fokusgrupper 54

6 4 1 Inledning Internet har revolutionerat i praktiken varje bransch, och inte minst forskningsbranschen. Internet har effektiviserat verksamheten i forskningsbyråer genom att erbjuda ett kostnadseffektivt och snabbt medel för att insamla data. Det har blivit vanligt att använda webbenkäter, och allt färre forskningsbyråer samlar data med pappersblanketter nuförtiden. Särskilt när målgruppen tillhör den stora gruppen av populationen som använder internet varje dag, antingen i jobb eller i fritid. I Finland är det typiskt endast barn och äldre människor som inte har tillgång till internet. (www.stat.fi) Alltså webbenkäter och andra kvantitativa undersökningar som görs via webben har blivit en standard inom forskningsbranschen. Men frågan, om internet kan utnyttjas också för kvalitativa syften, är tämligen ny. I Finland är kvalitativa onlineundersökningar fortfarande i sina barnafötter, men utomlands, speciellt i USA och Storbritannien, har en del forskningsbyråer tillfogat online-fokusgrupper i sina repertoarer och de används regelbundet. Orsaken till att detta inte har gjorts i Finland är möjligen att det inte finns så mycket skrivet om ämnet och att det kräver relativt mycket resurser bland annat specifikt dataprogram och personalens utbildning från byråer att börja erbjuda kvalitativa forskningstjänster. (Mann & Stewart 2004:26) Dessutom är det möjligt att de kundföretag som använder forskningstjänster inte vet vad som går att göras och följaktligen kräver de inte sådana tjänster, och således är behovet så latent att tjänsteleverantörer inte vet om det. Jag jobbar som marknadsforskare i en forskningsbyrå som är synnerligen intresserad i kvalitativa online-undersökningar. Vi har märkt det samma som de forskare som har undersökt kvalitativa online-metoder; det räcker inte att använda kvantitativa metoder när det gäller att undersöka konsumenters åsikter och tankar med hjälp av internet. Enkäter med färdiga svarsalternativ och Likert-skalor svarar huvudsakligen på frågan vad i stället av på frågan varför, en fråga som i vissa situationer är det som är viktig och intressant. Silverman (2006:34) poängterar att man bör välja metoden på basis av forskningsfrågan, men i den finska forskningsindustrin tenderar vi välja

7 5 forskningsfrågor på basis av de metoder som vi är vana vid att använda. Detta betyder att alla forskningar som inte är lokala är nästan automatiskt kvantitativa eftersom det kräver för mycket resurser såsom tid och pengar att utgöra traditionella kvalitativa undersökningar nationellt och internationellt. Utöver geografiska aspekter har forskningsbyråers inte verktyg som mäter gruppbeteende, beslutsfattande i grupp eller andra människors inverkan på en respondent. Det är här var det mest betydande behov för internetbaserade gruppintervjuer ligger. Mitt speciella intresse ligger i online-fokusgrupper på grund av deras natur att avslöja mer än vad som ska undersökas. Till skillnad från intervjuer, eller online-intervjuer, som huvudsakligen består av frågor, svar och probing mellan intervjuare och respondent, innehåller fokusgrupper ytterligare interaktion mellan deltagarna i gruppen. Detta kan i vissa situationer, i vissa undersökningar och med vissa forskningsfrågor vara oerhört viktigt. Till exempel när undersökningen handlar om andra människors inverkan på en konsument eller när ämnet är så komplex att det är svårt för en enskild respondent att fundera på alla möjliga aspekter ensam. Då hjälper gruppen så att trots att alla deltagare har egna tankar och problem, diskuterar gruppen dessa aspekter tillsammans och genererar troligen nya kollektiva idéer som uppstår från synergin mellan deltagarna. Det är omöjligt att skapa liknande information genom kvantitativa online-metoder. Dessutom är fokusgruppintervjuer mer kostnadseffektiva än individuella intervjuer (Threlfall 1999). Förutom de tekniska och ekonomiska aspekterna verkar det vara så att samhället börjar betona mjuka värden. Ereaut (2004) påpekar att nutiden är globalt kännetecknad av postmodern marketing vilket innebär att trenden är att ändra data till information, hårda fakta till mjuka spekulationer som låter företag komma åt konsumenter. Givet att kvalitativ undersökning genererar annorlunda information än kvantitativ undersökning, att gruppintervjuer river upp annorlunda information än individuella intervjuer, och att onlineundersökning är ett mycket effektivt medium att samla

8 6 information in, kan man inte neka faktumet att internetbaserade fokusgruppundersökningar har en möjlighet att revolutionera branschen. 1.1 Problemområde Det har skrivits mycket om kvalitativa undersökningsmetoder generellt (t.ex. Patton, 2002; Silverman 2006; Gubrium & Holstein 2002) och fokusgrupper speciellt (t.ex. Krueger 1988; Boddy 2005). Dessutom finns det akademiska artiklar om internet och dess möjligheter och avgränsningar (t.ex. Mann & Stewart 2004, Cooke 2008, Cooke & Buckley 2008). Men mängden litteratur som handlar om kombinationen av de ovan nämnda faktorerna är mycket begränsad. Traditionellt har man samlat in information manuellt, med blanketter och anteckningar. Detta kallades fältarbete. Nuförtiden kallas informationsinsamling fortfarande som fältarbete, men dess natur har ändrats betydligt över tiden, huvudsakligen på grund av internet. Internet har försnabbat processen så att det nuförtiden är möjligt att göra en nationell kvantitativ undersökning i ett par timmar. Så varför har det inte blivit vanligt att försnabba kvalitativa forskningar med hjälp av internet? Man har dock utvecklat Computer Assisted Qualitative Data Analysis, CAQDAS (t.ex. Rettie, Robinson, Radke & Ye 2008 eller Bong 2002) och andra analysprogram (t.ex. Catterall & Maclaran 1997, Cooper & Schindler 2008:175) som används för analysdelen av forskningar. Därutöver finns det en metod, som kallas netnografi, som utnyttjar etnografiska approacher i internetsamfunder (Kozinets 2002). Enligt Kozinets (2002) innebär detta att forskare undersöker onlinegrupper genom att observera hur medlemmar i samfunden diskuterar och interagerar med varandra i publika forum. Simpson (2006) framhäver att detta ger forskare möjligheten att granska konsumenter både som individer och som del av ett konsumtionssystem. Kozinets (2006) påpekar att den netnografiska metoden inte är så påträngande som fokusgruppintervjuer och individuella intervjuer eftersom forskare inte deltar i diskussionen och situationen inte är tillgjord, utan samfundsmedlemmar pratar fritt med varandra.

9 7 Även om den netnografiska approachen existerar och är bevisligen en legitim undersökningsmetod anser jag att netnografi och intervjuer inte är varandras substitut, utan att de passar i olika situationer och till olika forskningsfrågor. Den största bristen som jag ser i netnografi är att det saknar interaktion mellan respondenter och forskare. Dessutom är det synnerligen viktigt i forskningsindustrin att nå en viss målgrupp och få svar på specifika frågor inom en given tidtabell. Då är det svårt, om inte omöjligt, att använda netnografiska approacher eftersom man inte alltid kan definiera samfundsmedlemmars karaktärer på en tillräckligt grundlig nivå. Ytterligare har man inte resurser och tid att hitta ett sådant forum där ämnet i fråga diskuteras brett och djupt, och dessutom är det inte garanterad att ett sådant forum existerar. När det gäller andra undersökningar rörande online-fokusgrupper har Scholl, Mulders & Drent (2002) utfört en undersökning gällande online-intervjuer och onlinefokusgrupper, men deras undersökning koncentrerar sig mest på att behandla kulturella skillnader, och berör alltså inte enligt min åsikt själva metoden i en tillräcklig grad. Syftet av undersökningen av Scholl et al. (2002) är att jämföra skillnader mellan respondenterna i tre länder, i stället av att granska metoden i sig. Ytterligare har Tse (1999) undersökt kinesiska elektroniska fokusgrupper men även denna artikel har kulturella aspekter i fokus, och dessutom möjliggör nutids teknologi mer omfattande fokusgruppdiskussioner än vad Tse skriver om. Utöver de kulturella skillnaderna finns det en annan aspekt som står i brännpunkten i den vetenskapliga forkningen angående kvalitativa online-metoder; jämförelse av metoder. Bland andra har Reid & Reid (2005) undersökt skillnader mellan face-to-face (härefter FTF) och computer-mediated (härefter CMC) fokusgrupper. Denna undersökning gjordes i ett laboratorium i en kontrollerad situation, vilket kan förvränga resultaten eftersom respondenter inte är i en bekant och trygg miljö, vilket enligt O Connor & Madge (2003) och Scholl et al. (2002) är en av de mest avgörande fördelar i internetbaserade fokusgruppsintervjuer, d.v.s. att respondenter kan själv välja platsen i vilken de deltar i fokusgruppen. Därutöver följer den färskaste undersökningen utfört av Brüggen & Willems (2009) gällande online-fokusgrupper Reid & Reids fotspår genom att jämföra FTF- och CMC-fokusgrupper.

10 8 Trots att jämförelse naturligtvis är ett väsentligt element, saknar den akademiska världen en ordentlig undersökning som granskar online-fokusgrupper i sig som en forskningsmetod. Detta är det som jag är intresserad av och vad som inte har undersökts i Finland; online-fokusgruppers för- och nackdelar samt tillämpning som en undersökningsmetod. Dessa aspekter är relevanta ur forskningsbyråers synvinkel eftersom de möjliggör användning av metoden. Det vill säga, att för att en metod ska vara lämplig ur forskningsbyråers synvinkel bör dess egenskaper vara tydliga likaväl som dess tillämpning så att det är möjligt att erbjuda en omfattande undersökning som sannolikt löser kundföretags problem. Att undersöka metoden för den akademiska världen även innebär nya möjligheter för det praktiska livet och marknadsundersökningsverksamheten. En annan aspekt som jag anser är synnerligen väsentlig i forskningsindustrin, och som inte har undersökts är respondenters åsikter och upplevelser angående metoden. Visserligen har Reid & Reid (2005) tagit respondenters åsikter om online-fokusgrupper i hänsyn. Respondenter fyllde i ett frågeformulär efter både FTF- och CMC-intervjuer och fick således berätta vad de tyckte om metoderna. Meningen med detta var att ta reda på vilken metod respondenter prefererar. Men även här kan det att Reid & Reid utförde studien i ett laboratorium i stället av att respondenterna fick välja platsen själv försvaga resultatens reliabilitet. Respondenters perspektiv är ett av de intresseområdena även i denna avhandling. Men i stället av att jämföra internetbaserade fokusgruppdiskussion med andra forskningsmetoder, kommer jag att få reda på hur respondenter upplever internetbaserad fokusgruppsintervju i sig samt spegla respondenters åsikter med analys av metoden. För forskningsbyråer är respondenters åsikter betydande viktiga. Forskningsbyråer har vanligtvis en respondentpanel vilken ses vara företags viktigaste resurs, eftersom panellister är företagets informanter som möjliggör det att företag får pålitlig och relevant information för undersökningar. Utan respondenter är det omöjligt att utföra undersökningar som handlar om mänsklig beteende, och om undersökningsmetoden är obehaglig för respondenter är risken att förlora dem synnerligen stor. Därför är det relevant att ta deras åsikter i beaktande då en ny undersökningsmetod studeras; att säkra

11 9 att metoden är lämplig ur respondenters synvinkel och att respondenter är villiga att delta i underökningar som utnyttjar metoden i fråga. 1.2 Avhandlingens syfte och avgränsningar Syftet med denna avhandling är att analysera online-fokusgrupper som undersökningsmetod. Jag kommer att svara på tre forskningsfrågor, som tillsammans svarar på den övergripande frågan hur online-fokusgrupper kan utnyttjas i forskningar. De tre forskningsfrågorna är: 1) Metodens för- och nackdelar ska kartläggas genom en litteraturgenomgång. 2) Metodens tillämpning och respondenters åsikter angående lämpliga forskningsfrågor och intresse för deltagande i online-fokusgrupper. 3) Respondenters upplevelser på basen av deras erfarenheter med deltagandet i en online-fokusgrupp. Denna avhandling är begränsad så att jag inte kommer att undersöka eller analysera svårigheter och pitfaller i att samla respondenter och få dem vara online vid en viss tidpunkt. Dessa är dock väsentliga frågor vad gäller online-fokusgrupper, men respondenter i denna undersökning tillhör respondentpanelen av det företag som jag jobbar på, och följaktligen är respondenterna vana vid att delta i undersökningar och representerar således inte den genomsnittsbefolkningen. Denna är orsaken dessutom till det att problem med e-trust inte ska spekuleras i denna avhandling; respondenterna känner till företaget och frågan av pålitlighet är inte relevant i detta fall. Ytterligare gäller denna avhandling endast ett av fokusgruppers användningsområden. Detta innebär att avhandlingen koncentrerar sig på att få en uppfattning av konsumenters tankar och åsikter, medan andra användningsområden brainstorming och problemlösning inte ska undersökas i denna avhandling. 1.3 Avhandlingens uppläggning I detta kapitel har jag konstaterat forskningsindustrins behov för kvalitativa onlineundersökningar, samt klargjort avhandlingens syfte. I kapitel 2 kommer jag att genomgå

12 10 litteratur om ämnen kvalitativa metoder, intervjuer och fokusgrupper, internetbaserade undersökningar samt kvalitativa online-undersökningar. De två första ämnena fungerar som en bas till omfattande förståelse av online-fokusgrupper, medan de två senare ämnena bygger på att besvara syftets forskningsfråga 1 metodens för- och nackdelar. I stycke ska svaren på denna fråga sammanfattas. Kapitel 3 syftar på att förtydliga den empiriska undersökningen av denna avhandling. För att undersöka forskningsfråga 2 utförs det en kvantitativ studie, som härmed heter den kartläggande undersökningen. Kapitel 3.1 syftar på att klargöra de metoder som ska användas i den kartläggande undersökningen. Enkäten som används i denna fas genomgås, och ytterligare ska verktyg för att säkra den kartläggande undersökningens validitet och reliabilitet förklaras. Forskningsfråga 3 svaras på genom en internetbaserade fokusgruppdiskussion i undersökningens andra fas undersökning om respondenters upplevelser. I kapitel 3.2 ska genomgås enkäten som används i denna fas, beskriva hur respondenter insamlades samt förklara hur online-diskussionen planerades. Kapitel 3.3 går ut på att presentera resultaten från den empiriska undersökningen. Resultaten som stammar från den kartläggande undersökningen samt dess validitet och reliabilitet ska genomgås i kapitel På motsvarande sätt ska resultaten från undersökningen om respondenters upplevelser samt undersökningsprocess presenteras i kapitel För att ge läsaren en omfattande helhetsbild av elementer bakom denna studie ska fasernas sampel föreställas i början av respektive kapitlen. I kapitel 4 ska resultaten av båda faser diskuteras (kapitlen 4.1 och 4.2) och dessutom ska teoretiska implikationer samt implikationer för företaget konstateras i kapitlen 4.3 och 4.4. Det sista kapitlet (kapitel 5) går ut på att sammanfatta avhandlingen och etablera konklusioner samt förslag för framtida forskningar.

13 11 2 Genomgång av litteraturen I detta kapitel ska jag gå igenom litteratur angående kvalitativa metoder allmänt och speciellt om fokusgrupper. Dessutom ska jag granska den litteratur som handlar internet och dess användning. Sist kommer jag att genomgå teorier gällande kvalitativa onlineundersökningar. 2.1 Kvalitativa forskningsmetoder Ordet kvalitativ i kvalitativa undersökningsmetoder hänvisar till kvaliteten, egenskaper av undersökningsenheter, till skillnad från ordet kvantitativ i kvantitativa undersökningsmetoder, som hänvisar till kvantiteten, frekvensen av enheter. (Lincoln 2008:14) I all sin enkelhet är denna definition både uttömmande och intetsägande. Till samma kategori hör Grahames (1999:4) kvalitativa metoder är de som är ickekvantitativa. Trotts att det inte finns en enda etablerad definition för dessa begrepp, och att det skulle vara möjligt att skriva en bok om de filosofiska skillnader och likheter mellan kvantitativa och kvalitativa metoder, finns det några definitioner för kvalitativa undersökningar som ger en tillräckligt omfattande bild av denna metod. Enligt Cooper & Schindler (2008:162) kan kvalitativa metoder definieras som tekniker som eftersträvar beskrivning, avkodning, tolkning eller annat som handlar om meningar inte frekvenser av vissa fenomen i den sociala världen. Dessutom beskriver de att medan kvantitativa data alltid reduceras i siffror, har kvalitativa data allt att göra med text. Alltså, enligt dem, består kvalitativa data av antingen verbala eller visuella beskrivningar av händelser, situationer eller interaktioner och, per definition, genererar ord som sedan ska kodas och analyseras. Saunders, Lewis & Thornhill (2007:472) tillägger ytterligare en distinktion i listan; de illustrerar att kvantitativa analyser utföras med hjälp av diagrammen och statistiker, medan kvalitativa analyser utgörs genom konseptualisering. Silverman (2006:34) i sin tur påpekar att man inte borde kategorisera forskningsmetoder enligt rigorösa definitioner utan enligt användningsändamål. Han förklarar att när man vill ta reda på hur folk röstar, ska man använda kvantitativa metoder, men vill man undersöka människors livshistorier eller sätt att bete sig, är kvalitativa metoder lämpligare.

14 12 Den praktiska skillnaden mellan kvalitativa och kvantitativa undersökningar är att kvantitativa metoder används för att få tag på och ställa endast få frågor åt stora mängder människor. Resultanterna är breda och generaliserbara. Kvalitativa undersökningar i sin tur syftar till att få synnerligen detaljerad och djupgående information från en handfull människor. (Patton 2002:14) Kvalitativa metoder är användbara när forskare vill veta vad respondenter tycker, vad vissa saker betyder åt dem eller varför de gör det som de gör (Patton 2002:13). I nästa kapitel ska jag koncentrera mig på intervjuer som kvalitativa forskningsmetoder för att ge en helhetsbild av intervjuer generellt innan jag fortsätter och specificerar fokusgrupper och internetbaserade undersökningar. 2.2 Intervjuer Syftet av öppna intervjuer är att förstå världen som respondenter förstår den (Patton 2002:21), och intervjuer används för forskningsfrågor som handlar om saker som inte kan observeras (Patton 2002: ). Dessa saker är bl.a. känslor, tankar och intentioner samt händelser som har skett tidigare (ibid.). Patton (ibid.) hävdar att genom intervjuer det är möjligt för forskare att komma in i huvudet på respondenter, mellan Silverman (2006: ) i sin tur påstår att man varken kan veta vad en annan person tänker eller känna till personen på grund av intervjuer. Silverman (ibid.) illustrerar att de intervjuade personerna kan berätta t.ex. kulturella historier eller endast de saker som de vill föreställa trots att de inte innehåller sanningen. Men trots att dessa två akademiker har skiljande synsätt av intervjuers transparens, båda två betonar att det är intervjuare som spelar en stor roll i intervjusituationen (Patton 2002:341, Silverman 2006:118). Patton (2002:341) påpekar att kvaliteten av intervju beror i hög grad på intervjuaren. Intervjuare bör låta bli att påverka respondenter och vara endast en lyssnare. Emellertid är det intervjuare som styr diskussion, vanligen genom att använda en förutbestämd guide. (Patton 2002:342). Även Cooper & Schindler (2008:170) betonar intervjuares kunskaper i intervjusituation. De anmärker att intervjuare bör bl.a. kunna få respondenten känna behaglig, ställa tilläggsfrågor utan att respondenten blir irriterad, följa respondentens tankar och reagera på dem snabbt. De poängterar att en sakkunnig

15 13 intervjuare utnyttjar hans egna egenskaper t.ex. personliga likheter med och skillnader från respondenten och kombinerar dessa med en lämplig intervjuteknik och guide. Patton (2002:21) poängterar att, trotts att intervjuare använder en guide, är det viktigt att låta respondenterna bestämma synpunkter och berätta dem för intervjuaren, i motsats till kvantitativa undersökningar som består av enkäter med synpunkter färdigt bestämda i dem. En avgörande del av kvalitativ analys är att analysera det som respondenter säger, och därför är det viktigt att låta respondenter använda deras egna ord, termer och språkbruk (Lofland 1971). Miller & Brewer (2003) påpekar att trots att kvalitativa intervjuer ger viktig och djup information, finns det ändå avgränsningar som gör intervjuapproachen svårt. De hävdar att individuella intervjuer kan vara arbetsamma, tidskrävande och kostsamma att arrangera och utgöra. Detta innebär att det är vanligt att antingen intervjuare eller respondent (eller båda två) är tvungen att resa för att träffa den andra parten (Scholl et al. 2002), och respondenter ofta kräver någon sorts kompensation för att delta i undersökningen. Dessutom måste intervjuare transkribera intervjuer efteråt. Alla dessa aspekter konsumerar resurser. Dessutom bär intervjuer risken att intervjuare inverkar på respondenters svar, eller tvärtom, intervjuare drar fel slutsatser på grund av respondentens inverkan på intervjuare. Speciellt ålder, kön, ras och fysisk utseende tenderar ha ett inflytande på båda parter. (Gruber et al. 2008) 2.3 Fokusgrupper Den traditionella formen av intervjuer är en individuell intervju, men det är dessutom vanligt att intervjua många människor på en gång (Patton 2002:385). Krueger (1988:18) definierar dessa fokusgruppintervjuer mer exakt som noggrant planerat diskussion vars syfte är att nå uppfattningar kring ett visst intresseområde och som sker i en fördragsam och icke-hotande miljö. Denna metod kan kallas fokusgruppintervju, fokusgruppdiskussion, gruppdiskussion, gruppintervju, kvalitativ gruppdiskussion eller nominal gruppintervju (Boddy 2005), och den betyder att en liten grupp av människor ska intervjuas och de ska interagera sinsemellan (Patton 2002:385). Det är vanligt att de

16 14 ovannämna termerna är omväxlande i praktik, eftersom det inte finns exakta definitioner för dessa termer och följaktligen används olika ord för en och samma begrepp och samma ord för olika begrepp. Boddy (2005) har lagt märke till detta problem och definierat två begrepp som täcker alla variationer. Han klargör att fokusgruppdiskussion är en informell situation där en grupp av människor deltar i en diskussion, interagerar med varandra och syftar till att skapa både bred och djup förståelse av ämnet. Medlemmar i fokusgruppdiskussion är huvudsakligen deltagare. Boddys fokusgruppintervju i sin tur är mer officiell och strukturerad. Moderatorn kontrollerar diskussion strikt och därför sker diskussionen huvudsakligen mellan moderatorn och individuella medlemmar, i stället av mellan själva medlemmarna; medlemmar fungerar snarare som respondenter än deltagare. I denna avhandling ska jag använda ordet fokusgruppdiskussion enligt Boddys rekommendation för att hänvisa till den andra fasen av den empiriska kontexten av avhandlingen. Emellertid, då texten hänvisar till andras teorier, kommer jag att använda det ord som skribenten i fråga har använt Användning av fokusgrupper Beaktande att fokusgrupper såsom alla forskningsmetoder har både för- och nackdelar, Patton (2002:388) anser att fokusgrupper fungerar bäst när det är frågan om att få reaktioner gällande t.ex. produkter, program eller en gemensam erfarenhet. Cooper & Schindler (2008:181) instämmer med Patton men skulle även använda fokusgrupper för att nå en generell bakgrundsförståelse om ett samtalsämne eller om deltagares livsuppfattningar. Dessutom skulle de generera information för att formulera en kvantitativ undersökning eller för att tolka resultaten av en kvantitativ undersökning genom fokusgruppsintervjuer. Threlfall (1999) anser ytterligare att fokusgrupper ska används för att få preliminär information före en större kvalitativ undersökning. Enligt Krueger (1988:31 37) är det motiverat att använda fokusgrupper som stöd antingen före, under eller efter ett projekt. Tre olika sätt att använda fokusgrupper kan identifieras. För det första kan fokusgrupper användas för att nå en omfattande uppfattning av konsumenters tankar, åsikter och beteende (t.ex. Threlfall 1999). Bland andra har Von Seggern & Young (2003) utnyttjat

17 15 fokusgrupper i sådana fall, då de utförde en undersökning som handlare om studenters föreställningar och upplevelser av tjänster i ett bibliotek. På motsvarande sätt använde O Connor & Madge (2003) internetbaserade fokusgruppmetoden i deras undersökning vars syfte var att ta reda på varför en specifik intressegrupp nya mammor använder en webbsida som är inriktad till föräldrar. Ett annat sätt att använda fokusgrupper för är idégenererande eller brainstorming (t.ex. Wagner 1995). Detta är något som är populärt bland företag när de designar nya produkter. Till exempel har Scholl et al. (2002) undersökt Philips produkter med hjälp av fokusgrupper, medan uppgiften av Szymanskis (1999) fokusgrupp var att testa leksaker. Baruah & Paulus (2008) bevisar att det är även möjligt att träna idégenererande i grupper. Det tredje sättet att utnyttja fokusgrupper är problemlösning (Straus 1996). Bland andra har Swaab, Phillips, Diermeier & Medvec (2008) samt Hyldegard (2009) undersökt detta område i kontext av mänsklig gruppbeteende i fokusgrupper Fokusgruppers fördelar Patton (2002:385) klargör att fokusgrupper ursprungligen utvecklades eftersom forskare märkte att många beslut fattas i sociala kontexter, vanligen genom att diskutera saken med andra konsumenter. Han hävdar att syftet med att intervjua grupper är att få noggrann information om hurdana konsumenters evalueringsprocesser är i grupp. Krueger (1988:23) förklarar att fokusgruppsintervjuer bitar sig fast i primitiva tendenser av den mänskliga naturen, vilket innebär att människor brukar skapa attityder och uppfattningar delvis i interaktion med andra individer som kan ha en dramatisk inverkan på dessa attityder. Därför är det motiverat att använda en sådan undersökningsmetod som baserar sig på den samma interaktionsprocessen. Fördelar av att intervjua många människor på en gång är att respondenter hör de andras svar och åsikter och kan således kommentera på dem och kanske utvidga deras egna synpunkter på basis av det som de andra har sagt. Krueger (1988:44) betonar att denna dynamiska aspekt av fokusgrupper är synnerligen väsentlig eftersom det är elementärt för människor att agera i grupp. En

18 16 annan fördel av fokusgrupper är att det är kostnadseffektivt att intervjua många respondenter på en gång (t.ex. Patton 2002:386, Threlfall 1999, Krueger 1988:45). Ytterligare är fokusgrupper ofta behagligare för respondenter än individuella intervjuer (Patton 2002:386). Threlfall (1999) och Krueger (1988:45) tillägger i listan den fördel som handlar om flexibiliteten av gruppintervjuer. Båda två poängterar att det är lätt och snabbt att byta diskussionens kurs och betoning när någonting intressant dyker upp, och detta ökar validiteten av resultaten Fokusgruppers nackdelar Naturligtvis har fokusgrupper även avgränsningar. Den första är att, även om kvaliteten av data är ofta högre, antal frågor är mycket mindre än i individuella intervjuer och följaktligen kan djupet och bredden av data vara sämre. Dessutom har varje respondent mindre tid att prata än i individuella intervjuer. (Patton 2002: ) Ytterligare bär fokusgrupper risken av att diskussionen koncentrerar sig på något annat än vad undersökningen handlar om. Det kan vara svårt för moderatorn att kontrollera en grupp människor och därför kan deltagare i gruppen skapa en egen agenda. (Threlfall 1999 och Krueger 1988:46) En nackdel till handlar om logistiska problem; för att få deltagare i fokusgruppen känna behagliga och prata fritt, kräver det en bekväm miljö, vilket i sin tur kräver transport av deltagare till en viss plats. Detta leder till extra kostnader och tidtabellsproblem. (Krueger 1988:47 och Scholl et al. 2002) Trots att fokusgrupper generellt anses vara behagligare än individuella intervjuer, kan det vara svårt för vissa människor att uttala sina åsikter i grupp, särskilt om ämnet är känsligt. (Patton 2002: ) Emellertid betonar Wagner (1995) att det beror synnerligen mycket på individen om han är lämplig och färdig att delta i gruppdiskussion. Han klargör att graden av individualismen/kollektivismen inverkar på individens beteende. Individualister har straka åsikter och de inte böjer inför majoriteten om gruppens åsikter strider mot deras egna personliga uppfattningar. Kollektivister i sin tur tenderar att instämma med majoriteten även när deras personliga åsikter inte stämmer med gruppen. Men dessa egenskaper avslöjar inte om man är lämplig för en gruppdiskussion eller inte. Det som krävs för att delta i en gruppdiskussion är

19 17 samarbetskunskaper. Wagner anmärker att det inte går att anta att den ena typen är mer kunnig att samarbeta än den andra. Han förklarar att en individualist kan vara ett värdefullt element i gruppen, eftersom han lyfter fram missförhållanden och avvikande åsikter, men å andra sidan kan hans enda syfte vara att sträva efter personliga mål och nytta. Kollektivister i sin tur kan vara onödiga, tunna resurser, i gruppdiskussionen eftersom de inte har nya aspekter att lyfta fram, men å andra sidan är de vanligen synnerligen grupporienterade vad gäller gemensamma mål. Threlfall (1999) dessutom poängterar att respondenter som instämmer med majoriteten kanske gör det eftersom de inte känner att de är ansvariga för resultaten, i motsats till individuella intervjuer. Jag anser att detta är en motivationsfråga, att forskare bör välja tillräckligt motiverade respondenter i fokusgruppen för att undvika låtgåmentalitet. Krueger (1988:23) nämner dessutom termen självavslöjande (self-disclosure) vilket hänvisar till allt det som deltagare i en fokusgrupp avslöjar av sig själva. Han poängterar att självavslöjandet är naturligt och lätt för en del av individer medan andra har svårigheter att röja personliga saker av sig själva. Detta är något man måste ta i hänsyn när man formar en fokusgrupp och styr diskussion. Krueger (1988:26) betonar att det är viktigt att välja deltagare som är likadana; för att underlätta varje deltagares självavslöjande, fokusgrupper ska inte vara heterogena. Cooper & Schindler (2008:177) i sin tur anser att grupper kan vara både heterogena och homogena, och att det beror på situationen vilket slags grupp som är lämpligare. Wagner (1995) har märkt i sina undersökningar att liten gruppstorlek, hög identifierbarhet och hög delat ansvar ofta leder till bättre kollaboration i gruppen. 2.4 Traditionella online-undersökningar I de föregående kapitlen har jag berört intervjuer och fokusgrupper generellt. Men givet att syftet med denna avhandling är att få reda på aspekter gällande internetbaserade fokusgrupper, ska jag nu koncentrera mig på internetundersökningar. Först ska jag diskutera ämnet generellt och därefter granska styrkor och svagheter av onlinefokusgrupper.

20 18 Monster & Pettit (2002) har undersökt trender i marknadsforskningsbranschen. År 2002 konstaterade de att internet är överallt och att allt har att göra med internet. Idag är detta påstående troligen ännu mer sant. Cooke (2008) och Jarvis (2002) i sin tur har märkt att svarsgrad i offline-undersökningar har rasat dramatiskt under senaste åren, och detta leder till att marknadsforskningar flyttar från traditionella världen till online-världen, eftersom svarsgrad påstås vara betydande högre i online-undersökningar (bl.a. Kehoe & Pitkow 1996 Bachmann, Elfrink & Vazzana 2000 och Jackson & De Cormier 1999). Utveckling har lett till uppkomst av Web 2.0, vilket gör det möjligt för individer att interagera, samarbeta samt skapa och publicera innehåll på internet som aldrig förut. (Cooke & Buckley 2007). Dessutom förändrar Web 2.0 synvinklar så att respondenter blir co-creators of value (Cooke 2008), alltså respondenter blir deltagare i undersökningar som skapar värde tillsammans med forskare i stället av att vara passiva informationsgenererare Internets inverkan på forskningsbranschen I forskningsbranschen i Finland används det huvudsakligen webbenkäter för att utföra undersökningar. Webbenkäter är synnerligen praktiska med beaktande av geografiska och ekonomiska fördelar. Det vill säga, det är möjligt att nå stora mängder människor snabbt och kostnadseffektivt i vilken del av landet som helst, inte att tala om internationella undersökningar (t.ex. Scholl et al. 2002, Mann & Stewart 2004:17). Enligt Mann & Stewart (2004:17 18) är det dessutom möjligt att nå svårt-att-nåpopulationer via internet, bland annat hemmamammor, skiftarbetare, människor som har agorafobi, och invalider. Mann & Stewart (2004:24) hävdar dessutom att onlineunderökningar är behagligare för respondenter än traditionella offline-undersökningar. De påstår att det är lättare för en respondent att delta i undersökningen då han kan svara frågor via internet när som helst, när det bäst passar honom; han behöver inte stoppa i mitten av vägen till jobbet för att fylla i en blankett och han behöver inte komma överens en specifik tid för att delta i en FTF-intervju. Jämfört med snail mail -undersökningar (Bachmann et al. 2000), som skickas via traditionell post har online-undersökningar en mycket snabbare svarstid. (Comley 1997,

21 19 Cho & LaRose 1999, Dommeyer & Moriarty 2000, Schaefer & Dillman1998) Detta innebär att människor tenderar svara snabbare på de undersökningar som kommer via e- post när de inte behöver gå till brevlådan och sända ett kuvert. Därutöver är det tekniskt snabbare att svara via internet då forskare kan få svaren nästan i realtid. (McDonald & Adam 2003) Ytterligare påpekar Duffy, Smith, Terhanian & Bremer (2005) och Rae & Brennan (1998) att när undersökning utförs via internet, är det möjligt att presentera mer visuella, flexibla och interaktiva stimuli. Detta innebär att forskare kan t.ex. be respondenter besöka en specifik webbsida, titta på videor eller lyssna på radioreklam på internet under undersökningen. Det har dessutom påstods att man får bättre svar via internet än via traditionella kanaler (FTF-intervju, telefonintervju, enkät via posten). (Duffy et al. 2005) Kellner (2003) hävdar att detta beror på det att det finns en hel del individer som är välutbildade och har alltid bråttom och som systematiskt ignorerar traditionella undersökningsinvitationer men svarar gärna på online-undersökningar, vilket leder till det att resultat kan vara snedvriden på grund av respondenters demografiska egenskaper. Duffy et al. (2005) i sin tur anser att anledning till bättre svar i online-undersökningar är att online-respondenter har ofta mer att säga; de har starkare åsikter och är mer benägna att uttala sina synpunkter än offline-respondenter. Ett alternativ till är att onlinerespondenter känner tryggare på grund av anonymiteten på internet (Mann & Stewart 2004:18). Det är troligen lättare att ha åsikter och stå för sina ord när situationen saknar risken att tappa ansiktet. En ytterligare fördel av internetbaserade undersökningar är att de är nyttiga då ämnet är känsligt (Mann & Stewart 2004:18). Det vill säga att online-undersökningar kan lösa problem med självavslöjande åtminstone med en del respondenter, då de kan diskutera ämnen och svara frågor anonymt.

22 Allmänna begränsningar med online-undersökningar Trots att fördelar av online-undersökningar är givna, finns det också nackdelar i dem. Exempelvis är det konstaterat att den typiska internetanvändare är en yngre högutbildad man (Scholl et al. 2002), vilket uppväcker frågan om det är möjligt att nå en representativ sampel i internet. Å andra sidan, enligt den finska statistikcentralen (www.stat.fi) finns det allt fler hushåller med internettillträde samt allt äldre människor som använder internet regelbundet. Till exempel, på våren 2008 använde 43 % av 60 till 74 år gamla finländare internet regelbundet och 2002 var den procentuella andel män som använder internet dagligen endast 6 procentenheter större än andel kvinnor. Emellertid poängterar Duffy et al. (2005) att via internet når man endast individer som använder internet, och vanligen krävs det att individer är medlemmar i en respondentpanel eller en e-postlist genom vilka respondenter kontaktas. Även Scornavacca, Becker & Barnes (2004) påpekar att en stor del av det potentiella samplet utestängas eftersom de inte har tillgång till internet. Ranchhod & Zhou (2001) tillägger att problemet kan uppstå när forskare analyserar data, eftersom enligt deras undersökning de individer som deltar i online-undersökningar är vanligen mer teknologiorienterade och använder internet mer som en kommunikationskanal. Detta kan påverka analysen och resultaten om syftet inte är att studera specifikt denna techsavvy populationen. Förutom e-postlistor och paneler är det möjligt att rekrytera respondenter fritt i internet, men Mann & Stewart (2004:26 27) anmärker att det kan vara överraskande svårt att hitta respondenter online. De förklarar att om forskare gör reklam för undersökningen på relevanta webbsidor, behövs det ändå ett catch för att väcka potentiella respondenters intresse. Som Turban, King, Lee, McKay & Marshall (2008:186) anmärker, finns det så mycket stimulus på internet att rutinerade webbanvändare så småningom har börjat undermedvetet blocka ut den största delen av stimuli, och därför kräver det synnerligen mycket av en annons eller en banner att väcka uppmärksamhet på webben.

23 21 Mann & Stewart (2004:26) påpekar att en av online-undersökningars nackdelar är stora kostnader i början. Alltså det krävs dataprogram och utbildad personal för att börja göra internetbaserade undersökningar. Vehovar, Lozar Manfreda and Batagelj (2001) anser att de största igångsättningskostnader inkluderar webbsidadesign och testning. Å andra sidan sjunker enhetskostnader snabbt. (bl.a. Clayton & Werking 1998 och Boyer, Olson, Calantone och Jackson 2002). Ytterligare finns det bevismaterial om att online-respondenter använder skalor på ett olikt sätt än offline-respondenter. Duffy et al. (2005) förklarar att enligt en del undersökningar använder online-respondenter mer punkter mitt i skalan (typiskt vet inte -svar), medan, enligt Duffy et al. (2005), hävdar andra undersökningar att det är precis tvärtom, att online-respondenter tenderar att välja extremvärden oftare än offlinerespondenter. Duffy et al. (2005) påpekar att detta inte betyder att online-respondenters svar är mindre trovärdiga, men detta kan leda till problem om man jämför svar i online- och offline-undersökningar, eftersom resultat inte motsvarar varandra och är följaktligen inte jämförbara. Vidare är en av de största nackdelar i, speciellt kvalitativa, online-undersökningar att man tappar bort visuella signaler på internet (Mann & Stewart 2004:162). Scholl et al. (2002) löste detta problem i deras online-intervjuer genom att ge respondenter färdiga texter för att välja. Texterna reflekterar de återstående visuella signaler, bl.a. skrattar hysteriskt och hoppar entusiastiskt upp och ner. I följande stycke kommer jag att förklara hur internetbaserade fokusgrupper kan lösa en del problem som andra undersökningsmetoder beskrivit i denna avhandling har. Dessutom kommer jag att klargöra nackdelar och problem med online-fokusgrupper.

24 Internetbaserade fokusgrupper Detta stycke går ut på att granska egenskaper samt för- och nackdelar av onlinefokusgrupper med syfte att kontribuera utvecklingen av internetbaserade fokusgruppintervjuer som undersökningsmetod Den tekniska fördelen Kvalitativa offline-undersökningar bär alltid risken att förlora information på grund av ofullkomlig eller ofungerande dokumentationssystem (Gruber et al. 2008), och även om systemet fungerar finns det alltid risken av systematisk avvikelse i transkriberingen (transcription bias) som stammar från skribentens individuella tolkningar av icke-verbala uttryck, såsom gester, miner eller susande (Mann & Stewart 2004:22). En av de mest praktiska fördelar av internetbaserade fokusgruppintervjuer är att diskussionen lagras in kontinuerligt och följaktligen har forskare en färdig transkribering strax efter intervjun avslutas. (Mann & Stewart 2004:22) För övrigt är transkriberingen identisk med den ursprungliga diskussionen, vilket innebär att man undviker risken att tappa bort väsentliga aspekter under transkriberingen. (Scholl et al. 2002) Geografisk nytta En av de mest uppenbara fördelar av internetbaserade fokusgrupper är den geografiska friheten. Den kan delas i lokala och globala faktorer. Den lokala aspekten är att i onlinefokusgrupper får respondenterna vara i en bekant och bekväm omgivning, till exempel hemma, vilket hjälper respondenter att avslappna och delta fritt i diskussionen. (Scholl et al. 2002) O Connor & Madge (2003) tillägger att respondenterna känner bekväm eftersom de kontrollerar situationen när de är hemma i stället av en främmande plats där man lätt blir osäker. Vad gäller den globala faktorn, anmärker Scholl et al. (2002) att det är typiskt för företag att göra kvantitativa undersökningar i en del länder och sedan gissa hur resten av världen reagerar t.ex. till en ny produkt. Kvalitativa onlineundersökningar hjälper företag att undvika ett sådant oexakt medel att fatta strategiska

25 23 beslut, eftersom via internet är det möjligt att nå respondenter i praktiken i vilket land som helst. (Scholl et al. 2008) Avsaknad av visuell evidens Att diskussionen sker via internet betyder att man förlorat alla visuella kontakter, såsom utseende, tonfaller och miner. Detta kan vara både för- och nackdel i internetbaserade fokusgruppintervjuer Fördelar av avsaknad av visuell evidens Scholl et al anser att online-fokusgrupper är mer demokratiska än FTF-fokusgrupper eftersom online-situationen saknar alla visuella evidens, såsom utseende, kläder och habitus. Dessutom kan denna aspekt förminska självmedvetande eftersom respondenterna inte behöver stressa över eget utseende heller. Även respondenter som vanligen är synnerligen osäkra på sitt yttre kan känna jämställda med andra på internet där utseende inte är en faktor. (O Connor & Madge 2003) Gruber et al. (2008) poängterar att på grund av avsaknaden av den visuella kontakten respondenterna känner mer anonyma och mer privata och tenderar därför avslöja mer personlig information i online-omgivningen än i traditionell FTF-situationen. Det är vanligt at individer som inte vill delta i FTF-fokusgrupper är villiga att delta i onlinefokusgrupper på grund av anonymiteten och det psykologiska avståndet som internet erbjuder. (Reid & Reid 2005) Ett av gruppintervjuers syfte är att få en djupgående uppfattning av konsumenters åsikter och attityder (t.ex. Threlfall 1999) och då är det viktigt att iaktta graden av självavslöjande. Gruber et al. (2008) hävdar att respondenterna uttrycker sina djupaste känslor och direkta åsikter mer sannolikt på internet än i traditionella intervjuer. Å andra sidan anser Scholl et al. (2002) att online-respondenter inte är så villiga att studera sitt innersta jag än FTF-respondenterna, och således blir online-diskussioner ytliga.

26 24 Gruppintervjuers syfte kan dessutom vara att generera nya idéer (t.ex. Wagner 1995), i vilket fall spelar självavslöjandet också en stor roll. Enligt Cooper, Gallupe, Pollard & Cadsby (1998) beror graden av självavslöjande på anonymiteten i ett brainstormingstillfälle. De hävdar att på grund av anonymiteten, som internet möjliggör, vågar respondenter uttrycka sig fritt, medan i FTF-situationer finns det alltid risken att tappa ansiktet. Cooper et al. (1998) poängterar att anonymiteten underlättar både generande och producerande av idéer. Den förre hänvisar till det att respondenten tänker på nya idéer medan den senare betyder att respondenten berättar om sina idéer för andra deltagare i gruppen. I samtliga fall är en väsentlig fördel av online-fokusgrupper jämfört med FTFfokusgrupper att när diskussionen sker på internet behöver respondenterna inte värmas upp innan den riktiga intervjun kan börja på grund av avsaknaden av visuell evidens. (Scholl et al. 2002) Nackdelar av avsaknad av visuell evidens Avsaknad av visuella kontakter kan även leda till problem. Scholl et al. (2002) betonar att i FTF-situationer ser moderatorn det som händer under tystna stunder. I onlinesituationer är det omöjligt för moderatorn att veta om respondenter inte vill svara, om de fortfarande skriver ett svar eller om de har gått till toaletten. Ett sätt att undvika detta problem är att ha en sådan egenskap i gruppdiskussionsprogram som låter respondenten att informera andra att han fortfarande skriver och att svaret är på väg. (Scholl et al. 2002) Ytterligare kan problem stamma från det att texten inte innehåller tonfall, miner och andra fysiska evidens som ingår i FTF-situationer. Det är vanligt att försöka minimera dessa problem med ersättande funktioner i dataprogram. Till exempel hjälper smilisar eller ord som reflekterar det som texten saknar (bl.a. ler och förvånad ) att förstå den riktiga meningen i argument, samt att göra stämningen mer avslappnad (Scholl et al. 2002). Emellertid påpekar O Connor & Madge (2003) att det finns stora skillnader i användning av smilisar mellan respondenterna, vilket i sin tur kan förorsaka

27 25 missuppfattningar. Brüggen & Willems (2009) i sin tur märkte att avsaknad av visuell evidens kan lätt kompenseras med specifika innehåll och funktioner av dataprogrammet, men författarna inte preciserar vilket slags innehåll och funktioner de menar. Därutöver märkte Scholl et al. (2002) att avsaknad av visuell evidens kan vara en nackdel i analysdelen av undersökningen, eftersom forskare inte får en duglig uppfattning på vilket han baserar sin analys av respondenter. Dessutom poängterar Reid & Reid (2005) att avsaknad av visuella kontakter kan leda till det att respondenter förlorar realiteten och skapar en fantasiroll, ett slags virtuellt alter ego. Detta kan leda till flaming, termen som amerikanska forskare använder när de menar socialt ovälkommen beteende i online-fokusgrupper. Trots att detta är ett allvarligt problem, påpekar Reid & Reid (2005) att evidens av flaming är diskutabelt och att merparten forskare inte har observerat detta i undersökningar Respondenters inverkan på online-fokusgrupper Utöver utseende finns det psykiska skillnader mellan respondenter som påverkar fokusgruppintervjuer. Reid & Reid (2005) påpekar att online-fokusgrupper är mer jämnstarka än FTF-fokusgrupper eftersom respondenters karaktärer inte bestämmer floor time, den sammanräknade tiden som en respondent har att prata i en fokusgruppintervju. Detta innebär att i FTF-situationen är det vanligen de högljudda och aggressiva individer som får prata mer än andra. I online-situationen spelar högljuddhet ingen roll och även de tystlåtna individerna får uttrycka sig fritt. Även Straus (1996) fått motsvarande resultat i sin undersökning som jämförde CMCoch FTF-fokusgrupper. Naturligtvis finns det även andra aspekter som påverkar floor time i internet. Till exempel, Scholl et al. (2002) rekommenderar att alla respondenter i en online-fokusgrupp har likadana skrivningsfärdigheter för att undvika det att en respondent svarar alltid först och en annan aldrig hinner skriva ett svar innan diskussionen går framåt.

28 Att motivera respondenter Det som påverkar mest mängden och kvaliteten av information som fokusgruppintervjuer producerar är respondenters motivationsnivå. (Curasi 2001). Detta kan vara ett problem med online-fokusgrupper; hur motiverar man respondenter tillräckligt? De är ju hemma utan att se andra respondenter, vilket kan lätt leda till det att de inte tar situationen på allvar och tappar intresset. Brüggen & Willems (2009) märkte att svaren i online-fokusgrupp var synnerligen kortare än i FTF-fokusgrupp och liknade mer kodord än riktiga svar. O Connor & Madge (2003) hade en öppen strategi för att motivera respondenterna; de berättade personliga saker för respondenter i förhand för att skapa förtroende och för att binda respondenten. Dessutom uppmuntrade de respondenter att berätta om sig själva också för andra fokusgruppdeltagare i början av fokusgruppintervju. Mann & Stewart (2004:118) anmärker emellertid att i vissa fall är det precis tvärtom, att ju mindre andra deltagare vet om en respondent desto behagligare han känner. Detta betyder att det är möjligt att respondenter tappar motivationen om de känner osäkra och skyddslösa. Mann & Stewart (2004:118) även poängterar att användning av riktiga namn kan göra respondenter känna obekväma och följaktligen försvaga självavslöjande och motivation. Därför bör man överväga användning av signaturer i stället av namn. Jag anser att mängden information som avslöjas beror på situationen. Ibland kan det vara väsentligt för alla deltagare att veta t.ex. kön och ålder av andra respondenter för att kunna reagera ordentligt på deras argument. Däremot i andra situationer, till exempel om fokusgruppen består av anställda i ett företag, kan det vara viktigt att förbli helt anonyma Praktiska aspekter i online-diskussioner Online-fokusgrupper används vanligen på precis samma sätt som offline-fokusgrupper; fokusgrupper användas 1) för att nå en omfattande uppfattning av konsumenters tankar, åsikter och beteende [t.ex. Threlfall 1999] 2) för idégenererande eller brainstorming [t.ex. Wagner 1995] och 3) för problemlösning [Straus 1996]. I litteraturen finns det inga hänvisningar till om dessa tre användningsområden genererar liknande resultat, om

29 27 processerna liknar varandra eller hur respondenter upplever undersökningar som angår olika områden. Processen kring internetbaserade fokusgruppdiskussionen börjar med att inbjuda respondenter till fokusgruppen, vilket är naturligast att göra via internet eftersom det är frågan om en online-undersökning. Det kan dock vara svårt att nå lämpliga respondenter via internet. Duffy et al. (2005) påpekar att sampel i online-undersökningar inte är representativa eftersom forskare når endast de respondenter som har tillgång till internet. Scholl et al. (2002) anmärker att detta problem inte är numera så aktuell, eftersom antal människor med internettillträde ökar kontinuerligt. Emellertid nämner Scholl et al. (2002) problem med att kontakta potentiella respondenter. Scholl et al. utförde en internetbaserade fokusgruppintervju år 2002, och de använde ett internationellt chat-program ICQ (I seek you) för att lokalisera människor som möjligen kunde delta i deras online-fokusgrupp. De märkte att den största delen av människor inte är online (eller åtminstone inte i ICQ) varje dag och endast en del av potentiella respondenter svarade forskares e-post. Ytterligare märkte de att många e-postadresser inte används eller är inte längre valida. Ett annat problem som Scholl et al. (2002) mötte var respondenter som inte kommer och deltar i fokusgruppen även om de hade lovat att göra det. O Connor & Madge (2003) i sin tur inte hade sådana problem, vilket kan bero på det att forskarna korresponderare med sina respondenter flera gånger före fokusgruppintervjun. O Connor & Madge (2003) förklarar att de blev bekanta med respondenterna i förhand och berättade mycket om sig själva för respondenterna för att öka förtroende. Detta ledde till att de inte hade problem med självavslöjande, pålitlighet eller avsaknad av respondenter. Ett faktum som möjligen underlättade deras jobb är att ämnet av fokusgruppintervjun var föräldraskap, och både forskarna och respondenterna var av samma kön. Med andra ord, det är möjligt att respondenterna identifierar starkare med både forskare och ämnet då de vet att alla i fokusgruppen har någonting gemensamt; de är alla mammor, de har liknande upplevelser och att vara en förälder är något som andra människor kanske inte förstår medan de alla gör det. Det vill säga, att ett känsligt och

30 28 hjärtligt ämne som föräldraskap kan göra respondenterna bundna och motiverade bättre än ett vardagligt ämne såsom mjölksvarumärken. En aspekt till, som borde tas i beaktande är att det är långsammare att skriva än det är att prata, och därför kräver internetbaserade fokusgruppintervjuer mer tid än traditionella fokusgrupper. Scholl et al. (2002) märkte att användning av samma intervjuguide i online- och FTF-fokusgruppintervju ledde till att forskarna var tvungna att skippa hälften av frågorna i online-situationen. Reid & Reid (2005) i sin tur märkte att trots att online-intervjuer går långsammare, var mängden information likadan i FTF- och onlinefokusgrupper. Ytterligare hävdar Reid & Reid (2005) att online-fokusgrupper kan generera även bättre resultat än FTF-fokusgrupper eftersom i internetomgivningen behöver respondenter inte vänta på ordet utan de kan skriva idéer i samma mån som hjärnan producerar dem. Brüggen & Willems (2009) undersökning i sin tur genererade information som tyder på att svar i online-fokusgrupper är betydande kortare och ytligare än i FTF-fokusgrupper. Utöver de aspekter som handlas i litteraturen anser jag att det dessutom är viktigt att klargöra i början av diskussionen att respondenterna inte behöver bekymra sig över rättskrivning. Detta betyder, att de inte behöver kolla om de har skrivit rätt utan det viktigaste är att skicka svaret så snabbt som möjligt (utan att påskynda respondenter, naturligtvis) för att säkra flytande diskussion. Ytterligare anser jag att en annan viktig aspekt är klargörande av argument och frågor. Detta innebär att forskare ska uppmuntra respondenterna att be om förtydligande om de inte förstår vad moderatorn eller andra deltagare menar Respondenters perspektiv Mängden undersökningar som utforskar respondenters synvinkel och åsikter angående forskningsmetoder är synnerligen begränsad. Detta är överraskande beaktande att respondenter är en av de viktigaste resurser i kvalitativa undersökningar. I praktik finns det inga djupgående forskningar om denna aspekt inom marknadsföring. I sin undersökning var Reid & Reid (2005) intresserade i hur respondenter jämför FTF- och

31 29 CMC-metoder, och deras resultat hävdar att hälften av respondenter prefererar onlinefokusgrupper medan hälften föredrar offline-fokusgrupper. Emellertid är det möjligt att dessa resultat inte är reliabla och valida eftersom undersökningen genomfördes i ett laboratorium, vilket innebär att respondenter inte fick delta i online-fokusgruppen hemma eller någon annan valfri plats. Enligt O Connor & Madge (2003) och Scholl et al. (2002) är det att deltagare själv får välja platsen en av de mest avgörande fördelar i internetbaserade fokusgruppsintervjuer eftersom den hjälper dem känna trygg och behaglig. I Reid & Reids (2005) undersökning kunde respondenterna inte evaluera denna aspekt och därför kan resultaten inte beaktas pålitliga. Utanför marknadsföring har Tates, Zwaanswijk, Otten, van Dulmen, Hoogerbugge, Kamps & Bensing (2009) undersökt prefererande av online-fokusgrupper bland cancerpatienter. Resultaten visar att 71 % av deltagarna föredrar online-fokusgrupper samt att 35 % skulle inte alls ha deltagit i en offline-fokusgrupp. Trots att en del av deltagarna konstaterade att det är bättre att ha en visuell kontakt med individer de talar med, betonade Tates et al. att anonymiteten verkar spela en enorm roll när deltagarna listar online-metodens fördelar. Givet att samtalsämnet är synnerligen känsligt kan dessa resultat inte heller generaliseras så att de skulle gälla även marknadsundersökningar. Det som inte handlas i litteraturen är t.ex. om det äverhuvudtaget finns respondenter som är villiga att delta i en online-fokusgrupp. Dessutom vet vi inte om respondenters egenskaper inverkar på deras villighet att delta i online-fokusgrupper. Ytterligare vet man inte om respondenter är benägna att diskutera olika samtalsämnen eller hur de upplever online-fokusgrupper överhuvudtaget. Eftersom det inte finns etablerade modeller för att undersöka respondenters upplevelser, kommer jag att tillämpa en kundtillfredställandemodell som handlar ursprungligen om tjänstekvalitet. Enligt modellen kan tjänstekvalitet (i detta fall undersökningens kvalitet) delas i två dimensioner; teknisk dimension och funktionsmässig dimension. (Grönroos 2008:81, Grönroos 1984) Den första dimensionen består av det resultat av tjänsteprocessen som respondenten får när processen avslutar, och därför kallas den

32 30 även resultatmässig dimension eller tekniska kvalitet. (ibid.) Denna dimension besvarar frågan vad när respondenten evaluerar undersökningen; vad erhåller deltagaren i undersökningen? Hurdana tankar har han efteråt? Skulle han vilja delta på nytt? Den andra dimensionen hänvisar till den funktionella naturen av kvalitet, d.v.s. det som sker under tjänsteprocessen. Denna dimension kallas även processinriktad dimension eller processens funktionella kvalitet. (ibid.) Den funktionsmässig dimension besvarar frågan hur när undersökningsprocess värderas; hur levererades gruppintervjun? Hur fungerade teknologin? Inverkade forskare på respondentens svar? I denna avhandling ska denna modell anpassas till respondents tillfredställande och respondenternas upplevelser på basen av deras erfarenheter med deltagandet i en online-fokusgrupp ska analyseras enligt modellen Sammanfattning av online-fokusgruppers egenskaper För att förtydliga online-fokusgruppers egenskaper presenterar jag tabell 1 som rafsar ihop de metodens för- och nackdelar som litteraturen överser samt de outforskade frågorna som kom upp i litteraturen.

33 31 Tabell 1: Online-fokusgruppers för- och nackdelar samt outforskade frågor Fördelar Nackdelar Outforskade frågor Transkribering behövs inte Respondenter nås oavsett geografiska eller transportsmässiga begränsningar Respondenter får vara hemma Avsaknad av visuell kontakt har ett positivt inflytande på självavslöjande Avsaknad av visuell kontakt förebygger fördomar En snabb och kostnadseffektiv metod Behaglig metod för respondenter Tillåter presentation av visuella, flexibla och interaktiva stimuli Respondenter behöver inte värmas upp Diskussionens djup och bredd är sämre en i offline-fokusgrupper Når endast respondenter som har tillgång till internet Respondenter dyker inte upp Kan vara svårt att motivera respondenter Avsaknad av icke-verbal evidens (miner, känslor, tonfaller) Floor time är begränsad Stora kostnader i början Diskussion går långsamt framåt Forskare känner inte respondenter på en tillräcklig nivå 1. Är respondenterna överhuvudtaget beredda att delta i en internetbaserade fokusgruppundersökning? 2. Är respondenter villiga att diskutera ett brett sortiment ämnen? 3. Inverkar respondenters egenskaper på deras åsikter angående online-fokusgrupper? 4. Hur upplever respondenter onlinefokusgrupper? 5. Genererar fokusgruppers andra användningsområden liknande resultat? 6. Kan en onlineundersökning nå ett representativ sampel? 7. År människor som svarar på online-undersökningar signifikant olika än människor som svarar på offline-undersökningar? 8. Svarar respondenter på online-undersökningar på ett olikt sätt än på offlineundersökningar? Medan metodens för- och nackdelar är aktuella för företaget, så att det får en helhetsbild av aspekter som bör tas i beaktande när en ny undersökningsmetod skapas, står de outforskade frågorna i blickpunkten ur den akademiska synvinkeln. Detta innebär att dessa frågor skapar ett forskningsgap som bör utforskas vidare. Denna avhandling ska svara på frågor 1-4, medan frågor 5-8 kräver ännu närmare undersökning.

34 Sammanfattning av den teoretiska referensramen Kvalitativa undersökningsmetoder används då forskningsfrågan handlar något som inte kan mätas, t.ex. konsumenters beteende, tankar, åsikter och livsuppfattning. Till skillnad från kvantitativa metoder, syftar kvalitativa undersökningar till att få detaljerad och djupgående information från en liten grupp av respondenter. Resultaten är inte alltid generaliserbara, men forskarens förståelse av en specifik aspekt utvidgas. Syftet med kvalitativa intervjuer är att se världen eller en liten del av världen som konsumenter gör det. Forskare försöker förstå det som respondenten tänker och tycker, och vad vissa saker betyder åt respondenten. Ibland är det motiverat att få reda på hur konsumenter agerar i grupp, och hur det samarbetar och fattar beslut i grupp. Fokusgruppintervjuer och diskussioner syftar till att förstå konsumenters evalueringsprocess när de inte agerar ensamt. Termen självavslöjande hänger ihop med fokusgruppintervjuer; självavslöjandet bestämmer hur mycket och hur personliga saker respondenter är villiga att avslöja av sig själva åt andra deltagare i gruppen. Det har blivit vanligt att utföra undersökningar speciellt kvantitativa undersökningar via internet. Det är snabbare och mer kostnadseffektivt än traditionella undersökningar. Dessutom är undersökningen inte geografiskt begränsad när man når respondenter via internet. Den största nackdelen är, att man når endast de individer som har tillgång till internet, vilket kan i vissa fall utesluta en viktig målgrupp. Internetbaserade kvalitativa undersökningar är en stigande trend; idag finns det endast en handfull forskningsbyråer som erbjuder kvalitativa online-undersökningar, och ingen av dessa agerar i Finland. Online-fokusgrupper, som är i blickpunkten i denna avhandling, löser en hel del problem som offline-fokusgrupper har och dessutom ger de mer djupgående information än kvantitativa online-undersökningar. Fördelar av internetbaserade fokusgruppintervjuer är att forskare får en färdig transkribering strax efter intervjun avslutas, respondenter kan delta i fokusgruppen hemma, självavslöjandet är vanligen högre, och respondenterna inte distraheras av aspekter såsom egen eller andras utseende. Nackdelar i online-fokusgrupper är att man förlorar icke-verbal

35 33 evidens, såsom miner, gester och tonfaller, som kan hjälpa undvika missuppfattningar och analysen. Dessutom kräver online-fokusgrupper en hög motivation av respondenter så att de dyker upp vid den överenskomna tiden och deltar i diskussionen. I forskningsbranschen är det viktigt att ha sådana metoder och undersökningar som respondenter är nöjda med för att försäkra en tillräcklig stor mängd motiverade respondenter. Även outforskade frågor kan identifieras genom att studera litteraturen. Det finns ingen etablerad modell för att evaluera respondenters tillfredställande. Därför ska en tjänstekvalitetsmodell tillämpas till denna avhandling. Enligt modellen kan den totala kvaliteten delas i två dimensioner. Den första är den tekniska dimensionen som värderar det som kunden erhållit efter tjänsteprocessen eller som i detta fall undersökningen. Den andra är den funktionsmässiga dimensionen som evaluerar det som sker under undersökningsprocessen. Dessa två dimensioner tillsammans skapar den totala upplevelsekvaliteten. Utöver respondenters upplevelser kommer denna avhandling svara på tre övriga outforskade frågor. Först ska respondenters villighet att delta i en online-fokusgrupp granskas, samt om respondenters egenskaper påverkar attityder mot onlinefokusgrupper. Slutligen ska respondenters benägenhet att diskutera olika ämnen utforskas. Emellertid finns det även outforskade frågor som kräver närmare forskning. För det första är det inte tydligt om det är mojligt att nå ett representativt sampel via internet. För det andra bör det undersökas om människor som svarar på online-undersökningar signifikant olika än människor som svarar på offline-undersökningar. Slutligen borde det förtydligas om respondenter svarar på online-undersökningar på ett olikt sätt än på offline-undersökningar. I nästa kapitel kommer jag att klargöra avhandlingens empiri; metodiken som används i denna avhandling samt undersökningens resultat.

36 34 3 Den empiriska undersökningen Den första forskningsfrågan i syftet var att kartlägga online-fokusgruppers för- och nackdelar, och den gjordes genom litteraturgången i det föregående kapitlet. De två andra frågor besvaras genom avhandlingens empiriska undersökning. Den empiriska delen är delad i två faser; den kartläggande undersökningen och undersökningen om respondenters upplevelser. Den förre svarar huvudsakligen på forskningsfråga 2 metodens tillämpning och respondenters åsikter medan den senare delen svarar på den tredje forskningsfrågan hur respondenter upplever en internetbaserade fokusgruppdiskussion. Detta kapitel består av metodik som används i den empiriska delen, beskrivning av det data som samlades inom processen samt belysning av undersökningens resultat. 3.1 Den kartläggande undersökningen Den kartläggande undersökningen består av en kvantitativ online-undersökning där respondenter svarar på en internetbaserade frågeformulär. Denna fas genererar generaliserbar information angående metodens tillämpning och respondenters åsikter angående lämpliga forskningsfrågor och intresse för deltagande i online-fokusgrupper. Emellertid måste jag poängtera att resultaten kan generaliseras så att de gäller endast företagets respondentpanel i stället av hela befolkningen Enkät för den kartläggande undersökningen Den kartläggande undersökningen genomförs via internet då respondenter emottar en elektronisk webbenkät via e-post. Enkäten består av 11 frågor och 10 bakgrundsfrågor (se bilaga 1: Enkät för den kartläggande undersökningen). I början av undersökningen läser respondenterna en beskrivning av internetbaserade fokusgruppintervjuer så att de har en uppfattning om ämnesområde innan de börjar svara på frågorna. Den generella intressenivån granskas med hjälp av frågor 1 och 10, som utreder om respondenter är allmänt intresserad av att delta i en online-fokusgrupp samt om idén av internetbaserade

37 35 fokusgrupper känns naturliga eller främmande. Mer praktiska aspekter undersöks med frågor 2 och 3; båda två har att göra med tidsanvändning; den första frågan granskar hur länge respondenterna är villiga att diskutera online, medan den senare utreder när det passar för respondenterna att delta i en online-fokusgrupp. Frågor 4 och 5 handlar om de ämnesområden som respondenterna är villiga och ovilliga att diskutera i onlinefokusgrupp. Svarsalternativen innehåller typiska exempel om ämnen som skulle undersökas i forskningsbyråer. Dessutom finns det en del alternativ som känner efter respondenternas självavslöjandegränser (t.ex. användning av intimhygiensprodukter och alkoholkonsumtionsvanor). För att undvika ordningens inverka på svaren, är ordningsföljden av svarsalternativen slumpmässig och dessutom olik för varje respondent. Eftersom det är svårare att uttrycka känslor i internetbaserade diskussion än i FTFdiskussion, frågades respondenterna hur de skulle vilja uttrycka känslor i onlinefokusgrupp (fråga 6). Dessutom togs det reda på vilka känslor som respondenterna vill uttala (fråga 7). Frågor 8 och 9 redogör hur mycket och vilket slags information respondenterna skulle vilja ha om andra deltagare i fokusgruppen samt ge av sig själva åt de andra deltagarna. Även denna aspekt har att göra med självavslöjande, eftersom graden av självavslöjandet beror i viss mån på anonymiteten (Cooper et al. 1998). Fråga nr. 11 är ett slags tilläggsfråga vars syfte är att säkra att alla väsentliga aspekterna behandlas, att det inte finns någon faktor som har negligerats. Bakgrundsfrågorna i enkäten handlar om kön, ålder, boplats, livssituation, utbildning, yrke, och inkomster. Dessa är typiska bakgrundsuppgifter som forskningsbyråer granskar i samband med samtliga undersökningar. Även svarsalternativen och kategoriseringarna i dessa frågor följer den generella riktlinjen. Emellertid är de två sista bakgrundfrågorna enastående i denna undersökning, och deras syfte är att reflektera respondenternas internetanvändningsvanor samt rutin gällande internetbaserade diskussion. Dessa bakgrundsuppgifter ska härmed kallas internetanvändning och chatdeltagande.

38 36 Den kartläggande undersökningen ska analyseras med hjälp av programmet SPSS med vilket jag kommer att genomföra ANOVA-tester och χ 2 -tester. Syftet med detta är att få reda på om skillnader i svaren beror på statistiskt signifikanta beroenden eller slumpmässiga sammanträffanden. Dessutom ska en regressionsanalys genomföras för att få pålitlig information angående demografiska egenskaper bakom respondenters intressegrad Verktyg för att säkra studies validitet och reliabilitet Den första aspekten som ska iakttas när en kvantitativ undersökning utförs är samplets storlek. Detta innebär att samplet varken bör vara för litet eller för stort. Ett litet sampel leder till det att exempelvis alla korrelationer blir statistiskt signifikanta trots att resultaten är närmast specifika för fallet i fråga. Ett mycket stort sampel i sin tur gör nästan varje effekt signifikant, vilket inte är ändamålsenligt. (Hair, Black, Babin & Anderson 2008:10,175) I denna avhandling ska samplets storlek granskas till ca 200 respondenter. Denna storlek motsvarar sampel som rekommenderas både av Hair et al. (2006:10) och av de allmänna riktlinjer i forskningsbranschen. Övriga aspekter som man bör kontrollera är att samplet är normalt fördelat, homoskedastiskt och linjärt. (Hair et al. 2006:71 76) Normalitet ska testas genom att granska fördelningens snedhet och kurtosis samt föra testen av statistisk normalitet (Hair et al. 2006:79). Homoskedastisitet däremot ska kontrolleras genom att föra Levenes test som undersöker om varianserna är likadana (Hair et al. 2006:82). Linjäritet ska evalueras genom att granska sambandsdiagrammer för att konstatera om det finns icke-linjära relationer i data (Hair et al. 2006:86). Utöver linjäritet ska även normalitet och homoskedastisitet kontrolleras genom att granska sambandsdiagrammer av residualerna. (www.ats.ucla.edu) Jag kommer att diskutera validiteten och reliabiliteten av denna avhandling närmare i kapitel 3.3.

39 Undersökningen om respondenters upplevelser Avhandlingens andra fas är en kvalitativ undersökning som går ut på att analysera online-diskussionsprocess i praktik samt få reda på hur respondenterna upplever internetbaserade fokusgruppdiskussionens kvalitet. Först kommer respondenterna att delta i en internetbaserade fokusgruppdiskussion, och efter intervjun ska deltagare i fokusgruppen få en webbenkät som handlar om deras åsikter, tankar och upplevelser av fokusgruppintervjun. Ämnet som diskuteras i online-fokusgrupp under undersökningens andra fas är engelskspråkig reklam i Finland. Ämnet har valts med företaget och det representerar företagets kärnkompetens, och resultaten kan därför tillämpas på företagets verksamhet. Processen av diskussionen kommer att vara i fokus och ska härmed analyseras ur moderatorns synvinkel samt ur respondenters synvinkel. För att få en omfattande bild av respondenternas upplevelser, fick respondenterna svara på en webbenkät efter onlinefokusgruppdiskussionen. Information som genereras genom webbankäten hjälper att utveckla metoden vidare Enkät för respondenters upplevelser Enkäten i den empiriska undersökningens andra fas består av 14 frågor (se bilaga 2: Enkät för undersökningen om respondenters upplevelser). Den första frågan kartlägger de tankar som online-diskussionen väckte hos deltagarna. Därefter ska granskas om dessa tankar var positiva, negativa, både positiva och negativa eller neutrala. Syftet med denna fråga är att säkra att forskare har förstått rätt svaren på den första frågan. Ibland är det svårt att tolka tonfaller i en skriftlig text och därför är det ändamålsenligt att säkerställa naturen av tankar. Som Patton (2002) och Silverman (2006) poängterar spelar intervjuare en stor roll i intervjuer och denna roll bör tas i beaktande i analysen av intervjuer. Fråga nummer 3 ställs för att efterspåra graden av min inverkan på respondenters svar. Om respondenterna känner att jag som intervjuare påverkade deras åsikter ska fråga nummer

40 38 4 granska närmare hur respondenterna påverkades och vad intervjuaren borde ha gjort annorlunda. Fråga nummer 5 är en matris som innehåller 9 påståenden, och respondenterna ska evaluera om de instämmer med dem eller ej. Jag valde använda en standardskala som företaget brukar använda i sina undersökningar. Påståenden a), c) och i) handlar om processen; hur respondenter upplever själva skrivning och deltagning. Påståenden b) och f) däremot handlar om den emotionella upplevelsen; vad respondenter tycker om diskussionen. Påståenden d) och e) klargör ämnets roll i upplevelsen, och påståenden g) och h) redogör hur deltagare upplever deras egen roll i diskussionen. Påståendena ska exponeras i slumpmässig ordning för att undvika ordningens inverka på svaren. Fråga nummer 6 handlar om den praktiska aspekten, om diskussionens längd var läglig. Om respondenter inte anser att längden var passande, ska fråga nummer 7 ställs för att få reda på en lämpligare längd för en online-diskussion. Fråga nummer 8 klargör anonymitetens inverkan på diskussion; hur respondenterna upplever att en anonym internetdiskussion påverkar deras beteende samt hur den skiljer sig från en FTF-diskussion. Frågor 9 och 10 handlar om tolkning och följning av skrivet text och om respondenterna anser att det var lätt eller svårt. Fråga nummer 11 uppmuntrar respondenterna att fundera på hur de uttryckte sig under diskussionen och i fråga nummer 12 bes respondenterna att ge förbättringsförslag. Syftet med fråga nummer 13 är att granska helheten; det som respondenterna erhåller efter undersökningen. Detta mäts direkt genom att fråga om respondenterna är villiga att delta i en online-fokusgrupp igen (13 a) samt om de skulle rekommendera deltagandet för andra panellister (13 b). Frågeställningarna förändrades efter online-diskussionen så att den sats som angår tekniska problem tillfogades. Orsaken till detta var att de tekniska problemen dominerade diskussionen så mycket, att för att kunna få ordentliga svar gällande annat än tekniken, var det motiverat att ställa frågorna så att de tekniska problemen uteslutas. Den sista frågan granskar tilläggskommentarer för att säkra att det inte finns något som inte har iakttagits.

41 39 Tabell 2 sammanfattar frågor i enkäten genom att kategorisera dem i två grupper enligt de två kvalitetdimensionerna och vilken dimension frågorna evaluerar. Frågorna har översatts till svenska efteråt, den ursprungliga enkäten finns i bilaga 2. Tabell 2: Frågorna i undersökningens andra fas kategoriserade enligt de två kvalitetsdimensionerna 1. Hurdana tankar och associationer väckte diskussionen? (Öppen fråga) 2 Var dessa tankar huvudsakligen a) positiva b) negativa c) både positiva och negativa d) neutrala e) Vet ej 3 Känner du att forskare opverkade dina svar eller åsikter under diskussionen? 4 (Om svaret på den föregånde frågan är "Ja") Hur påverkade forskaren dina svar och åsikter? (Öppen fråga) 5a Diskussionen var flytande 5b Samtalstonen var behaglig 5c Alla deltog i diskussionen jämlikt 5d Samtalsämnet var intressant 5e Samtalsämnet var generande 5f Jag tyckte om att delta i diskussionen 5g Jag uttalade mina åsikter öppet 5h Jag känner att mina åsikter uppskattades 5i Diskussionen gick framåt för snabbt 6 Anser du att diskussionens längd var passande? 7 (Om svaret på denföregående frpgan är "Nej") Hur lång skulle en internetbaserade diskussion vara? (Öppen fråga) 8 Känner du att anonymiteten inverkade på diskussionen? Hur skiljer online-diskussioner från offline-diskussioner? (Öppen fråga) 9 Var det svårt att följa andras kommentarer? 10 Hur lyckade du tolka andra deltagares känslor och tonfaller under diskussionen? 11 Hur väl lyckade du uttrycka din aåsikter? Hann du säga allt? Finns det någonting som du inte fick säga? (Öppen fråga) 12 Hur skulle du förbättra online-diskussionen (Öppen fråga) 13 a Jag skulle vilja delta i en motsvarande online-fokusgrupp på nytt när de tekniska problem har fixats 13 b Jag skulle rekommendera deltagabdet åt andra panellister när de tekniska problem har fixats 14 Eventuella övriga kommentarer (Öppen fråga) Den tekniska kvaliteten Den funktionella kvaliteten

42 40 Data i undersökningens andra fas ska analyseras så att de data som samlas in under fokusgruppintervjun ska speglas mot respondenternas svar på de frågor som ställs efter fokusgruppdiskussionen. Deltagarnas upplevelser kommer att granskas enligt de två kvalitetsdimensionerna Deltagare i online-fokusgruppen Respondenter i undersökningens andra fas ska härmed kallas deltagare för att undvika sammanblandning av respondenterna av de två faserna. Deltagare i fokusgruppen ska inbjudas via företagets egen respondentpanel. Detta betyder att deltagare är frivilliga och de är vana vid att delta i undersökningar. I detta sammanhang ska förklaras att alla panellister har samarbetat med företaget tidigare och har därför en etablerad förtroende för det. Dessutom är alla panellister medvetna om företagets integritetsskydd och vet följaktligen att de kan uttrycka sig fritt utan att varken intervjuare eller andra deltagare i fokusgruppen kan möjligen identifiera dem. Därför ska begreppet av e-trust inte diskuteras i denna avhandling. Samplet i den internetbaserade fokusgruppdiskussionen ska väljas genom att använda ett meningsfullt urval samt ett typiskt falls urval (Patton 1990: ). Detta innebär att deltagare väljs så att de representerar a) studieobjekt som kan ge mest information samt b) typisk internetanvändare som är vana vid att kommunicera via internet. (ibid.) Fokusgruppen konstrueras så att å ena sidan är den heterogen och å andra sidan homogen. Detta innebär att demografiskt ska deltagarna vara i viss mån heterogena; deltagarna är av båda kön, av olika ålder och från olika landsdelar. Emellertid är samplet homogent så att alla deltagarna är i viss mån jämbördiga när det gäller tekniska kunskaper. Detta betyder att deltagarna använder internet tämligen mycket, är vana vid att skriva med tangentbordet och har erfarenhet av att diskutera online. Meningen är att alla skriver relativt snabbt och att alla är vana vid internetspråk, d.v.s. allmänna förkortningar och användning av smilisar. Syftet av ett sådant sampel är att få en grupp som är demografiskt så representativ som möjligt men som är tämligen jämbördig för att undvika problem som kan uppstå när en del av gruppen är mer tech-savvy än annan.

43 Planering av en internetbaserade fokusgruppdiskussion Den del av processen som är synlig för deltagarna börjar från en inbjudan via e-post till fokusgruppdiskussionen. När deltagarna har accepterat inbjudan, ska de frågas med hjälp av en webbenkät samma bakgrundsuppgifter som respondenter i den kartläggande undersökningen. Deltagarna ska motta ännu en e-post en dag före fokusgruppdiskussionen. Syftet med detta meddelande är att påminna dem och säkra att de verkligen kommer och deltar i diskussionen. I samband med denna e-post får deltagarna användaridentifikationer och lösenord med vilka de kan logga in i diskussionsprogrammet. Scholl et al. (2002) hade problem att nå respondenter eftersom konsumenter inte använder programmet ICQ regelbundet och eftersom en stor mäng e-postadresser var inte valida. Jag kommer att undvika dessa problem genom att använda respondentpanel av det företag som jag jobbar för. Detta innebär att människor inte behöver använda ett specifikt program i internet, utan det räcker att de läser sina e-post. Därutöver är det osannolikt att jag sänder e-post till ogiltiga adresser, eftersom i företaget kontrollerar vi kontinuerligt att alla e-postadresser i panelen är i kraft och att ägarna läser dem regelbundet. Diskussionsprogrammet som jag använder i online-fokusgruppdiskussion innehåller egenskaper som underlättar skrivandet. Till exempel, deltagarna kan hänvisa till andras texter genom att trycka en enda ikon, de kan titta på de affischer och reklamfilmer som har sparats in i programmet och de kan uttrycka sina känslor och miner med hjälp av en smilisgalleri som innehåller 26 olika smilisar. Detta bestämdes på basis av den första fasen av undersökningen; majoriteten av respondenterna föredrar smilisar när de vill uttala känslor i texter. Dessutom finns det en sådan egenskap i programmet som låter moderatorn att ta bort deltagare om kommentarerna blir otillbörliga. Deltagare i fokusgruppen ska se endast kön och ålder av andra deltagare. Detta betyder, att de inte kan dra djupgående slutsatser av andras personlighet, utan får endast sådan information som är i viss mån irrelevant. Således ska problem med fördom och

44 42 ojämställdhet undvikas. Syftet med detta är att få deltagarna känna anonyma och således öka självavslöjandet. I början av diskussionen ska reglerna etableras. Detta innebär att alla kommentarer ska vara tillbörliga och korrekta, och att kritik mot andra deltagare ska vara konstruktiv. Dessutom ska jag uppmuntra deltagarna att tala fritt och kommentera andras texter. Därutöver kommer jag att klargöra att deltagarna inte behöver bekymra sig över rättskrivning, utan det är budskapet som är viktigt. Deltagarna ska ytterligare anmodas att svara på frågan trots att någon annan redan har svarat på den samt signalera om de skriver ett långt svar så att andra förstår att svaret är på väg. Fokusgruppdiskussionen ska dröja en timme. Även detta bestämdes på basis av respondenternas svar i den första fasen av undersökningen. Eftersom diskussionens tempo beror på deltagarna, är det svårt att bedöma i förhand antal aspekter som hinnas diskutera. Därför har jag en tämligen kort intervjuguide som ska tillämpas i antal affischer. Detta betyder, att tidtabellen ska regleras genom att justera antal affischer som ska visas åt deltagarna. Efter online-diskussionen ska ett tackmeddelande samt en webbenkät som kartlägger deltagarnas upplevelser skickas till deltagarna. 3.3 Beskrivning av resultaten Detta stycke går ut på att presentera resultaten av de två faserna av den undersökning som utförs i denna avhandling. Först kommer jag att gå igenom resultaten av den kartläggande undersökningen som svarar på frågan av metodens tillämpning och respondenters åsikter. I följande stycke ska resultaten från undersökningens andra fas, som handlar om deltagares upplevelser gås igenom så att först ska processen av den internetbaserade fokusgruppdiskussionen förklaras, och efter det ska jag genomgå deltagarnas upplevelser.

45 Den kartläggande undersökningen Syftet med den kartläggande undersökningen var att få reda på hur potentiella respondenter upplever idén av online-fokusgrupp, hur intresserade de är i deltagande, vilka samtalsämnen är lämpliga och hurdan de tycker att processen ska vara, samt vilka fakta de vill veta om andra gruppdeltagare och vilka fakta de vill ge av sig själva. Denna fas svarar på forskningsfråga 2 metodens tillämpning och respondenters åsikter angående lämpliga forskningsfrågor och intresse för deltagande i online-fokusgrupper. Enkäten i sin helhet presenteras i bilaga 1. I detta stycke ska jag presentera resultaten gällande allmänt intresse och attityder mot online-fokusgrupper, tidsmässiga skillnader, ämnen som respondenter skulle vilja och skulle inte vilja diskutera samt vilka uppgifter skulle respondenterna vilja se om varandra under online-diskussionen. Därefter ska respondenters egenskapers inverkan på deras åsikter presentera. Men först ska beskrivas samplet och analyseras undersökningens validitet och reliabilitet Samplet i den kartläggande undersökningen I den första fasen, den kartläggande undersökningen, skickades enkäten till 685 människor som valdes så att de representerar Finlands befolkningsstruktur (www.stat.fi). Svarsgraden var 31 %, vilket betyder att antal svar var 212. Denna svarsgrad är genomsnittligt kongruent med företagets andra online-undersökningar. Respondenter som svarade på enkäten fördelar sig ungefärligt enligt befolkningsstrukturen. Fördelningen illustreras i figur 1.

46 44 Figur 1: Samplets fördelning jämfört med befolkningsstrukturen I figur 1 syns det att den relativa kvoten medelåriga respondenter i samplet är högre än vad befolkningsstrukturen rekommenderar. Dessutom är antal Södra Finlands invånare högre och antal Västra Finlands invånare lägre än i befolkningsdistributionen. Därutöver innehåller samplet en liten mängd mer män än kvinnor, mellan enligt befolkningsstrukturen skulle det vara tvärtom. Emellertid är samplet i huvuddrag kongruent med befolkningsstrukturen Den kartläggande undersökningens validitet och reliabilitet Den kartläggande undersökningens validitet och reliabilitet granskas genom att följa rekommendationer av Hair et al. (2008), som presenterades i stycke Den första aspekten som behövs kontrollering är samplets storklek. Utöver Hair et al. (2008) rekommenderas det i forskningsbranschen att samplet varken ska vara för litet eller för stor. Ett exempel av ett för litet sampel är N=30, medan för stort sampel är exempelvis N=1000 (Hair et al. 2008:10). Ett exempel av en lämplig storlek är N=200 (ibid.), och i

47 45 denna avhandling är samplet ungefärligt likadan (N=212). Dessutom rekommenderar Hair et al. (2008:175) att förhållande mellan observationer och den oberoende variabeln är 5:1, vilket innebär att det bör finnas 5 observationer per varje oberoende variabel. Avhandlingens data var sammansatt så att detta kriterium uppfylldes med alla variabler förutom två. Detta problem löstes så att i det första fallet inkluderades de övriga observationerna i den närmaste kategorin, och i det andra fallet ekskluderades det enstaka svaret som inte uppfyllde 5:1-regeln. När det gäller normalitet av data, visar Kolmogorov-Smirnov-tester att varje variabel inte är normalt fördelad (p=0,000). Emellertid hänvisar snedhet och kurtosis att majoriteten av variablerna är acceptabla (snedhet< ±2; kurtosis< ±2). De enda variablerna vars kurtosis är inte ideal är längden av diskussion, antal samtalsämnen som inte viljas diskutera samt livssituation. Detta hänvisar till att man bör ställa sig kritiskt till resultaten angående dessa variabler. Sambandsdiagrammer av residualer däremot är huvudsakligen rätlinjiga, vilket tyder på att normalitet i sin helhet inte är ett problem. Homoskedastisitet testades med Levenes test. Resultaten visar att majoriteten av variablerna hade kongruenta varianser (p>0,05). De enda variablerna vars varianser var avvikande var chatdeltagande samt antal känslor som viljas uttrycka. Följaktligen är resultaten angående dessa variabler inte nödvändigtvis valida. Å andra sidan visar sambandsdiagrammer att varianser inte avviker dramatiskt från varandra och allmänt kan man säga att data är acceptabel. Slutligen granskades linjäritet med hjälp av sambandsdiagrammer. Diagrammen bevisar att data är någorlunda linjär. Detta innebär att modellen är inte precis ideal men kan ändå användas utan att linjäritet orsakar problem Resultat angående metodens tillämpning I detta stycke ska gås igenom de resultat som svarar på forskningsfråga 2 metodens tillämpning och respondenters åsikter.

48 46 En av de mest viktiga aspekterna som frågades i den kartläggande undersökningen är panellisters intresse mot internetbaserade fokusgrupper. Detta är en av de väsentligaste faktorerna eftersom den definierar om det finns potentiella respondenter för att delta i sådana undersökningar. Av 212 respondenter 6 % sade att de är synnerligen intresserade och 30 % förklarade att de är tämligen intresserade. Andel respondenter som var inte särskilt intresserade var 44 % medan 14 % anmälde att de är inte alls intresserade. Dessutom finns det 6 % av respondenter som svarade att de inte vetom de är intresserade. (t=47,610; p=0,000). Företaget har statistiker angående sin panels svarsbeteende. Figur 2 visar hur panellister genomsnittligt svarar på frågor angående intresse mot nya saker jämfört med svaren i denna undersöknings resultat. Vi ser att denna typs fråga får vanligen flera inte alls - svar och färre inte särskilt intresserad svar, medan medelvärdet är ungefär likadan. Figur 2: Samplets intresse jämfört med den genomsnittliga fördelningen Attityd mot internetbaserade fokusgrupper mättes med hjälp av en naturlig/främmande -skala. Detta betyder, att respondenter såg ett mätinstrument vars en ända (värde 0) stod för det att online-diskussion känner helt främmande och den andra änden (värde 100) för att den känner totalt naturlig. Respondenterna flyttade pilen

49 47 i mitten så att den illustrerar deras åsikt om ämnets naturlighet. Respondenterna såg inga siffror, utan de valde pilens position enligt uppskattning och föreställning. Det genomsnittliga resultatet var 52,79 (t=28,129; p=0,000), vilket innebär att respondenterna genomsnittligt anser online-fokusgrupper lite mer naturliga än främmande. På den öppna frågan, som handlade om övriga saker som respondenter funderar angående internetbaserade fokusgruppdiskussion, svarade 55 % av respondenterna att det har inga övriga saker att säga, medan 12 % av respondenter påpekade att diskussionen ska ha en bra och kvalificerad moderatorn som för ordet och kontrollerar att alla svar är korrekta. Därutöver svarade 8 % av respondenterna att de bekymrade sig över dataskydd och pålitlighet som uppstår från internetkommunikation som saknar visuell evidens och personlig kontakt. Alla dessa respondenter skulle vilja agera anonymt i online-diskussion. Ytterligare svarade 4 % av respondenterna att systemet bör vara lätt att använda samt att internetkopplingar inte ska bli problematiska. Respondenterna visades en lista av 19 samtalsämnen av vilka de valde de ämnen som de skulle vilja diskutera samt de ämnen som de inte skulle vilja diskutera. Detta är en viktig aspekt för forskningsbyråer, eftersom samtalsämnen som presenteras i enkäten är typiska undersökningsobjekt i forskningsbranschen och därför är det betydande avsevärd att veta hur respondenter upplever idén av att diskutera dessa ämnen. Det ämne som respondenterna helst skulle vilja diskutera (54 %) var kundtillfredställande (t=14,803; p=0,000). Det näst omtyckta ämnet (43 %) var misslyckade kundupplevelser (t=12,001; p=0,000). Reklamfilmer (t=11,537; p=0,000), lyckade kundupplevelser (t=11,422; p=0,000) och semestrandevanor (t=11,537; p=0,000) fick understöd från 41 % av alla respondenter. Det minst omtyckta ämnet i sin tur var användning och köpande av intimhygienprodukter (t=12,597; p=0,000), eftersom 50 % av alla respondenter skulle vara ovilliga att diskutera detta ämne. På andra platsen på listan av minst omtyckta ämnen är multinationella företags etiska ställning (t=11,652; p=0,000) som understöds av 46 % av alla respondenter, och näst är reklam

50 48 på barnmat, leksaker och barnkläder (t=11,537; p=0,000) som valdes av 45 % av alla respondenter. Figur 3 sammanfattar prefererande av alla samtalsämnen. Figur 3: Prefererande av samtalsämnen I medeltal vill respondenterna tala om 5 (5,06) ämnen (t=19,351; p=0,000). På motsvarande sätt är respondenterna ovilliga att diskutera genomsnittligt 4 (3,81) ämnen (t=15,472; p=0,000). Dessutom frågades respondenterna hur länge de skulle vara beredda att diskutera i en fokusgrupp via internet. Nästan hälften (45 %) av alla respondenter är redo att diskutera

51 49 högst i en timme. Ungefär en tredjedel (32 %) skulle vilja diskutera högst 30 minuter och endast 5 % högst 1,5 timmar. En procent var beredd att diskutera högst 2 timmar likaväl som 2,5 timmar. Andel respondenter som anmälde att de inte skulle vilja diskutera alls var 5 %. Skillnader mellan olika längder är statistiskt signifikanta (t=26,981; p=0,000). När det gäller specifika tidpunkter, 67 % av alla respondenter skulle vilja delta i en online-fokusgrupp på en vardagkväll mellan kl. 16 och 20. Den näst populäraste tidpunkten (37 %) är samma tid söndagskvällar och sedan lördagskvällar (34 %). Skillnaderna mellan tidspunkterna är statistiskt signifikanta (t-värde varierar mellan 5,190 och 20,689, medan p-värde förblir 0,000). Ytterligare frågades respondenterna hur de vill uttrycka miner och känslor när alla visuella evidens saknas. Av alla respondenter 43 % skulle vilja använda smilisar för att ersätta miner, känslor och tonfall (t=27,650; p=0,000), medan 26,9 % skulle vilja skriva själv om de ville uttrycka känslor. Färdiga texter prefererades av 16,5 % av respondenter, och 13,7 % av alla respondenter berättade att de inte vill uttrycka känslor alls. Dessa resultat användes för att bestämma hur den återstående visuella evidensen ersättas under den internetbaserade fokusgruppdiskussionen. Härutöver frågades respondenterna vilka känslor som de skulle vilja uttrycka under en online-diskussion. Av alla respondenter valde 72 % smil (t=18,473; p=0,000) och 71 % valde accepterande nickning (t=18,290; p=0,000). Dessutom finns det tre andra känslor som valdes av majoriteten (>50 %) av respondenterna: Huvudskakning (t=14,803; p=0,000) valdes av 59 % av respondenter, 56 % valde irritation (t=14,120; p=0,000) och 55 % valde glädje (t=13,865; p=0,000). De minst populära känslorna är grimas (t=6,125; p=0,000) som valdes av 17 % av alla respondenter, snopenhet (t=7,434; p=0,000) som valdes av 24 % av respondenter och skälmaktighet (t=7,647; p=0,000) som valdes av 25 % av alla respondenter. Figur 4 sammanfattar prefererande av alla känslor.

52 50 Figur 4: Prefererande av känslor I genomsnitt skulle respondenterna vilja uttrycka 5,56 känslor (t=19,735; p=0,000). En aspekt till i den kartläggande undersökningen var att få reda på vilka personuppgifter respondenter skulle vilja veta om andra deltagare om de deltog i en online-fokusgrupp, samt vilka egna uppgifter skulle de ge åt de andra deltagarna. Figur 5 visar de genomsnittliga andelarna respondenter som valde respektive personuppgifter. Figur 5: Personuppgifter som respondenter skulle vilja veta och visa

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del

Läs mer

Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring?

Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring? Uppsala Universitet 2 januari 2009 Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomi D Magisteruppsats Handledare: Konstantin Lampou Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring? - en fallstudie om Google

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Fältstudier. Rósa Guðjónsdóttir

Fältstudier. Rósa Guðjónsdóttir Fältstudier Rósa Guðjónsdóttir Fältstudier Fältstudier Undersöka ett fält med fokus på händelser, relationer, erfarenheter eller processer Inga variabler kontrolleras Genomförs i fältet som undersöks Denscombe

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Den äldre, digitala resenären

Den äldre, digitala resenären Den äldre, digitala resenären Resebranschen är en av de mest växande branscherna i världen. Digitaliseringen har dock gjort att branschen förändrats mycket under de senaste åren. Många resenärer agerar

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

Skolenkäten hösten 2011

Skolenkäten hösten 2011 Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Liljaskolan 1 i Vännäs Antal elever: 42 Antal svarande: 36 Antal borttagna svar: 0 Svarsfrekvens: 86% Svarande klasser:

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

SMARTA SÄTT ATT HITTA NYA KUNDER! Lyckas är att ligga steget före

SMARTA SÄTT ATT HITTA NYA KUNDER! Lyckas är att ligga steget före fem SMARTA SÄTT ATT HITTA NYA KUNDER! Lyckas är att ligga steget före Fem smarta sätt att hitta nya kunder Om inte du hittar dem, så kommer dina konkurrenter att göra det För varje företag är nya kunder

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Skolenkäten hösten 2011

Skolenkäten hösten 2011 Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 På grund av för få svarande finns det inte något enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Birgittaskolan i Linköping i Linköping * Antal elever: 121 Antal

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Frågor och svar avseende upphandling av ramavtal avseende konsulter för utredningar, undersökningar och analyser

Frågor och svar avseende upphandling av ramavtal avseende konsulter för utredningar, undersökningar och analyser PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-10-31 Dnr: 11-8652 1(6) Administrativa avdelningen Anna-Karin Hellsten anna-karin.hellsten@pts.se Frågor och svar avseende upphandling av ramavtal avseende konsulter

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012 Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav

Läs mer

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer? Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Vår moral och framtida generationer

Vår moral och framtida generationer Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren

Läs mer

OPQ Profil OPQ. Kandidatens rapport. Namn Sample Candidate. Datum 21 maj

OPQ Profil OPQ. Kandidatens rapport. Namn Sample Candidate. Datum 21 maj OPQ Profil OPQ Kandidatens rapport Namn Sample Candidate Datum 21 maj 2014 www.ceb.shl.com INLEDNING Rapporten är konfidentiell och endast avsedd för den som besvarat formuläret. Syftet med rapporten är

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Inventering av kompetensbehov m.m. inom informationssäkerhet i offentlig sektor

Inventering av kompetensbehov m.m. inom informationssäkerhet i offentlig sektor Sidan 1 (10) Rapport Dnr. 0707/2005 2005-06-16 Informationssäkerhets- och analysenheten Kjell Kalmelid Johan Gustavsson Inventering av kompetensbehov m.m. inom informationssäkerhet i offentlig sektor Sid

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 130409 Datainsamling

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management 6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst

Läs mer

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning Steg för steg-guide för Medarbetarundersökning En av de viktigaste resurserna i en organisation är medarbetarna. Hur dina medarbetare samarbetar kommer att i hög utsträckning påverka resultatet för din

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning

Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning Chalmers tekniska högskola, IT-universitetet 2004-01-12 MDI Interaktionsdesign Designmetodik, 3 p HT-03 Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning Sofia Torberntsson Kursansvariga: Hanna Landin Staffan

Läs mer

Skolenkäten våren 2012

Skolenkäten våren 2012 Skolenkäten våren 2012 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 2 i S:t Botvids gymnasium i Botkyrka Antal elever i gymnasiets år 2: 101 Antal svarande: 91 Svarsfrekvens: 90,1% Klasser: HVF10, ESC10, NV10,

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP Karina Kight FOKUSGRUPP Ett strukturerat samtal kring några centrala teman eller frågeområden Gruppdynamiken bidrar till att

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Steg 3: Modellering. Mål. Metod. Intressenter. Användare. Tekniker för analys: Goal directed design 1. Projektplanering

Steg 3: Modellering. Mål. Metod. Intressenter. Användare. Tekniker för analys: Goal directed design 1. Projektplanering Goal directed design 1. Projektplanering Steg 3: Modellering 2. Research (undersökning) 3.Modellering (av undersökningsresultatet) 4. Kravsammanställning 5. Ramverksdesign (övergripande designbeslut) 6.

Läs mer

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Av alla besökare i en webbutik är det statistiskt sett bara en liten andel som handlar något. Tänk om du kunde återengagera den stora andelen potentiella

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Avdelningen för industriell marknadsföring, e-handel och logistik Åsa Wallström Anne Engström BAKGRUND Huvudsakligt fokus har varit på: informationsteknologi

Läs mer