1. Vilket projekt redovisar du? Fiber till alla i Hejde/Väte och Grötlingbo Lantbrukarnas Ekonomi AB, Serviceenheten Gotland I 3082

Transkript

1 1. Vilket projekt redovisar du? Fiber till alla i Hejde/Väte och Grötlingbo Lantbrukarnas Ekonomi AB, Serviceenheten Gotland I Vilka personer kan svara på frågor om projektet? Eva Pettersson, LRF tel: e-post: eva.m.pettersson@lrf.se 3. Hur sammanfattar du projektet? Bakgrunden till projektet var ett behov av att få tillgång till bredband av acceptabel kvalitet för boende i Hejde - Väte med omnejd samt Grötlingbo. Detta skulle ske genom ett samarbete mellan LRF och sockenborna/lrf-avdelningarna. Det handlade om ett fibernät med upp till 100 mbit/s för bredband, telefoni och TV, sk Triple play. Goda och driftsäkra förbindelser med tele, data och elkraftförsörjning krävs för att vår landsbygd ska utvecklas och vara attraktiv att bo och leva i. Den maktlöshet och frustration som landsbygds/lantbruksföretagare känner för att inte kunna sköta sitt arbete på ett rationellt och snabbt sätt genom Internet var större än jag trott. Kraven på företagarna är stora och bristen på snabb kommunikation medför en stor konkurrensnackdel för företagen på landsbygd där det saknas bredband. Detta har även framkommit de senaste åren i den lantbruksbarometer som LRF årligen presenterar tillsammans med Swedbank och LRF- Konsult. Många av våra medlemmar ute på landsbygden upplevde stora problem med att få operatörer, både på bredband och mobiltelefoni, att erbjuda acceptabla funktionsdugliga lösningar för dagens landsbygdsföretag och andra boende på landsbygden. Flera LRF-avdelningar har under ett antal år motionerat till LRF Gotlands regionstämma i frågan. Efter påstötningar från medlemmar och andra boende på landsbygden startades förstudien Förbättrad infrastruktur på landsbygden i augusti I den framkom att det i bl a ovan nämnda område rådde stora svårigheter, för att inte säga obefintliga möjligheter, att idag utnyttja någon av de möjligheter som annars finns för bredbandskommunikation på landsbygden. ADSL var inte utbyggt, radiolänk fungerade endast på ett fåtal ställen och mobiltäckningen var dålig vilket gör att inte heller mobilt bredband var att rekommendera. I Hejde-Väte och Grötlingbo hölls två informationsmöten i vardera socknen där samtliga boende i socknarna har varit inbjudna. Drivande var LRF-avdelningarna samt flera intresserade sockenbor. Under förstudien växte en projektidé fram som kallades Fiber to the Farm som innebar ett samarbete mellan sockenbor, LRF och Skanova för att bygga ut bredbandsfiber till då tre intresserade områden. Vi började då se på vilka alternativa möjligheter till finansiering som fanns, och efter diskussioner med både Gotlands kommun och Länsstyrelsen lämnade Lantbrukarnas Ekonomi AB (LEAB) den 23/ in en ansökan till Leader Gotland om projektstöd för ett projekt för de tre områdena: Hejde-Väte, Grötlingbo och Fardhem-Linde- Lojsta. Dessa projektplaner var mycket långt framskridna när Skanova fick en ny VD, och efter det tog Skanovas styrelse beslut att avsluta arbetet med "Fiber to the farm" och att inga piloter skulle genomföras, varken på Gotland och på fastlandet, bland annat i Västra Torsås. Avhoppet förklarade Skanovas VD med: "att för liten penetration och för höga

2 kostnader/kund var huvudorsakerna till detta. Vi är fortfarande intresserade av "idén", men vill ha högre kostnadstäckning, i alla fall i de riktigt glesa områdena." Samtidigt beslutade sig Fardhem-Linde-Lojsta LRF-avdelning att hoppa av projektet, som de insåg skulle innebära ett i deras tycke för stort ideellt engagemang. LEAB gick vidare med två ansökningar, ett för vardera Grötlingbo och Hedje-Väte, vilka under senhöst 2008 och vår 2009 bildade sina ekonomiska Fiberföreningar. Dessa arbetade under tiden tillsammans med projektledaren med att ta in intresseanmälningar från alla boende i socknarna, ta in offerter på schaktarbetena, ta fram alla handlingar som kontrakt och markavtal, mm. Informationsmöten hölls för att hela tiden hålla de intresserade fastigheterna à jour med vad som hände. Under hösten och vintern hade jag täta kontakter med Leaderkontoret och diskuterade projektplanens och budgetens utformning. Leader Gotland lämnade besked att vi inte kunde söka Leaderbidrag om det gynnade privat boende, vilket jag efter kontakt med Jordbruksverket fick veta inte gäller för utbyggnad av bredbandsnät. Förbättrad infrastruktur och särskilt bredband är en så avgörande tjänst för boende och utveckling av landsbygden så det är ett specialfall enlig Johan Fors på Jordbruksverket. Efter Skanovas svek tog styrgruppen kontakt med bynet för att gå vidare med projektet, eftersom de arbetar med samma sockenmodell som vi planerat. Efter att ha omarbetat ansökan och projektplanerna enligt önskemål skickade vi in ansökan till LAGs beslutsmöte den 19 maj. LAG tog inget beslut utan bordlade frågan till mötet den 17 juni pga att de inte var beslutsmässiga. Efter diskussioner med LAG-gruppens AU beslutades att slå ihop de två områdena till en ansökan, pga att den ena ansökan annars inte kunde ses som innovativ. Leaders LAG-grupp tog den 17 juni 2009 beslut om att projektet får de 6,4 miljoner som vi sökt av Leader, men med vissa villkor. Dessa bestod i att projektet skulle ha uppnått målet om kontant medfinansiering via anslutna abonnenter i etapp 2 till den 30 juni 2009 och redovisat detta till den 31 juli Efter det skulle LAGs AU ta beslut om tillstyrkan av etapp 3. Detta innebar att vi hade två veckor på oss att göra klart kontrakt och markavtal och få dessa underskrivna till den 30 juni. Ett annat problem var att vi inte fick se beslutet skriftligt i form av protokollsutdrag förrän i slutet av sommaren, så det fanns bara muntliga besked. Det besked vi fick var att antalet anslutna skull uppgå till det totala mål vi satt i projektet. Kontraktsskrivningen innebar en mycket intensiv period av ideellt arbete ute i socknarna för att nå alla som tidigare anmält intresse av att ansluta sin fastighet. Eftersom en hel del av fastighetsägarna bor på fastlandet och endast vistas på Gotland under sommaren skulle även dessa hinnas nås med post. Föreningarna hade under den här tiden också möten med information om det uppkomna läget och projektfinansieringen och där gavs också möjlighet att skriva under sina kontrakt med föreningen. I slutet av juli fick vi också veta att Skanova ville ansluta Hejde-Vätes accessnät till sitt stomnät vid Björke kyrka istället för i Sanda som varit tanken från början. Projektet fick positivt besked från Leaderkontoret att det gick bra att ansluta Atlingbo till projektet eftersom vi skulle gräva igenom för att nå anslutningspunkten. Det anordnades då ett möte i Atlingbo bygdegård för att informera om projektet. Detta gjorde att ett 25-tal fastigheter anslöt sig till Hejde-Vätes Fiberförening. Eftersom vi fått besked att vi skulle redovisa antalet anslutna, skickade jag den 28 juli in följande redovisning: Grötlingbo har 138 kontrakt, inkl flerbostadskontrakten, (Målet var 128 kontrakt med huvudfastighet) och Hejde-Väte har i dagsläget 226 kontrakt, inkl

3 flerbostadskontrakten (Målet var 220 kontrakt med huvudfastighet). Vi fick därefter komplettera med kontrakten osv för att visa vad var och en betalt. Eftersom de som även skrivit kontrakt för flyglar och lägenheter betalat mindre för 2:a och 3:e anslutningen så fattades det ca kr (av totalt kr). Den 1 september 2009 beslutade LAGs AU att tillstyrka etapp 3 i projektet. Och vi kunde därmed slutföra projektering och förberedelser inför grävstarten i september. Entreprenaden upphandlades och kartor fingranskades. Möten arrangerades tillsammans med grävfirmorna och bynet, som ansvarar för teknisk kunskap och material i form av slang till kanalisation, fiber och fiberskåp, mm och styrelserna samt områdesansvariga. Entreprenadgrupperna förberedde utstakning och märkning av grävsträckningarna, sk käppning och kontakter med Länsstyrelsen och Fornsalen pågick om fornlämningar och biotoper osv. Kabelvisning beställdes av Telia och GEAB. Skyltar sattes upp i båda områdena som informerade om projektet och vilka som var medarrangörer. I mitten av september 2009 började schaktningen i Väte och hela projektet invigdes den 22 september av Eva Nypelius inför inbjuden press och andra intresserade. I Grötlingbo kom grävningen igång strax efter. Schaktarbetet gick i stort sett efter planerna, men det myckna regnandet under hösten gav upphov till en hel del problem genom att vattnet var tvunget att pumpas bort efter hand för att slangen skulle kunna läggas. Under senare delen av november lämnade Skanova besked om att anslutningspunkten blev flyttad till Roma och vi fick då gräva dit, ca 3 km extra, för utom de 9 km vi redan grävt extra till Björke för att nå en anslutningspunkt för Hejde-Vätes del. I Grötlingbo fick vi anslutningspunkten i Grötlingbo bygdegård utan extra kostnad. Under vintern schaktades det sista och de problem som uppstod då var att den kraftiga tjälen under vägarna gjorde att det var svårt och ibland omöjligt att borra under vägen för väggenomgångar. Det gjorde bland annat att ny TA-plan för nära väg -arbete fick sökas eftersom den befintliga hann gå ut innan arbetet kunde slutföras. Mycket snö gjorde det också problematiskt när Eltel skulle blåsa och svetsa fiber. Stora snövallar fick skottas bort och ibland fick man lämna skåp som inte var tillgängliga under snövallar eller gjorde arbetet farligt pga av skymd sikt mm. Vid blåsningen upptäcktes också vid ett antal tillfällen att man fick gräva upp slangen för att den bland annat var för krokig för att det skulle gå att blåsa fibern. Från början var det meningen att några personer ideellt skulle läras upp att svetsa alla enklare svetsningar i fastigheterna och Eltel skulle göra de större svetsjobben. Då det framkom att vi inte skulle få garanti på svetsningen eftersom lekmän skulle utföra en del av svetsningen blev beslutet att bynet upphandlade hela svetsningen av Eltel. Vi insåg under slutet av hösten att etapp 3 inte skulle klaras inom utsatt tid och sökte uppskov ett par månader i och med ovanstående problem gjorde att inte alla hann kopplas in i tid. Den 27/1 blir en historisk dag för Grötlingbo och Gotlands landsbygd, då kunde några av medlemmarna i Grötlingbo fiber ekonomisk förening börja nyttja det dolda ljuset fibern för att gå ut på Internet och för att titta på tv. Några kommentarer jag hört är perfekt Häftigt Fy sat-n vad snabbt Äntligen, säger Stefan Johansson Ordförande i Grötlingbo Fiber. Sedan den 19 februari 2010 är samtliga abonnenter i Grötlingbo anslutna till switcharna.

4 I mitten av mars var även samtliga i Hejde-Väte-Atlingbo uppkopplade. 186 dagar efter grävstart i Väte var fibern inkopplad och ljussatt. Totalt schaktades ca 4 mil i Grötlingbo och ca 8 mil i Hejde-Väte. En del fräsning/spettning genomfördes i Hejde och delar av Grötlingbo (udden). Det behövdes många fler (ca 22 i Grötlingbo och ett 40-tal i Hejde-Väte) vägövergångar (borrningar under väg) än vi räknat med och hade heller inte kunskap om hur man räknar på slang och fiber. Vi räknade samma sträcka som grävningen, men det ligger ofta dubbla slangar/fiber i dikena. Så åtgången av fiber är totalt många fler mil än grävsträckan. Under hela arbetet kunde man följa projektet på respektive förenings hemsida. Vi bad också alla att skaffa en mailadress som vi också använt för att informera medlemmarna mellan stormötena. Några informationsmöten filmades också och lades ut på nätet så att alla som inte kunnat närvara fick del av informationen. Detta uppskattades mycket, speciellt av dem som bor på fastlandet. I februari 2010 lämnade vi in två omprövningar av budgeten. Den första handlade om att få använda de ökade intäkterna, som de överstigande anslutningarna gav mot budget. Den andra handlade om att korrigera ett skrivfel som upptäckts i budget på investeringarna i Hejde-Väte. Den första ansökan fick vi beviljad direkt av LAG men den andra bordlades till LAGs möte i april. Sammanlagt blev 407 bostäder anslutna till fibernäten i Grötlingbo och Hejde-Väte-Atlingbo. I Grötlingbo 143 huvudfastigheter och 20 flyglar/lägenheter och i Hejde-Väte-Atlingbo 205 huvudfastigheter och 39 flyglar/lägenheter. 43 stycken fler än de 364 stycken vi redovisade i etapp 2 och 59 fler än vi hade i budgeten från början. Eftersom projektet heter Fiber till alla i Hejde-Väte och Grötlingbo och det står i projektplanen att vi ska Säkra att alla hushåll i området erbjuds fiberanslutning så trodde vi att det var OK att ansluta alla som ville vara med fram till 31/ enligt tidsplanen, det var också klart uttalat av erfarenhet att det är först när grävningen startar som de sista ansluter sig. I projektplanen står också: Syftet är att alla i socknen erbjuds 100 mbit/s fiber med tillgång till bredband, telefoni och TV. Enligt intresseförfrågan som har gjorts i Hejde-Väte är 170 av ca 240 fastigheter mycket intresserade av att delta och i Grötlingbo är 128 av ca 140 fastigheter mycket intresserade av att delta. Alla ska tillfrågas om deltagande i projektet även sommargotlänningar och andra med sommarstugor i socknen. Då detta har varit ett pilotfall och det inte finns någon tidigare erfarenhet av fiberutbyggnad till landsbygd på Gotland så var det viktigt att få med så många som möjligt för att hålla kostnaderna nere. Vilket också stod i projektplanen. Vår uppfattning var att det skulle gå att revidera budgeten när vi såg hur det hela föll ut. Vi har hela tiden angett att fler än budgeterat anslutit sig och också ansökt om att få använda de ökade intäkterna i projektet, vad vi inte förstod eller fick någon fingervisning om var att vi redan då skulle ha ansökt om utökning av budgeten för de ökade materialkostnaderna som uppstod i o m att fler anslutit. Med facit i hand skulle vi naturligtvis ha ansökt om medel att ansluta samtliga boende i socknarna och sen lämnat igen det vi inte behövde. Hade vi gjort det tror jag dock inte att det blivit något projekt eftersom man i LAG redan tyckte att hela projektet var för stort, så då hade det kanske blivit avslag på hela projektet. När vi såg att kostnaderna för framför allt svetsningen blivit högre än vi räknat med så ansökte vi hos LAG om en utökning av budgeten, men fick avslag med motiveringen att projektet gått för bra, att vi anslutit väsentligt över det

5 antal som vi blivit beviljat stöd för och att vi inte hade sökt om medel till detta i rätt tid och att vi därför får ta det fulla ansvaret för de ökade kostnaderna. Detta medför att de anslutna fastigheterna kommer att få en betydligt högre medfinansiering än de räknat med. Avsikten med projektet var dessutom att få fram en modell som kan bana väg för framtida utbyggnad av fiber över hela ön. Detta har skett i samråd med ansvariga inom Gotlands kommun och andra intressenter. 4. Vilka genomförde projektet? LEAB har varit projektägare och skött administration och projektledning och har i samarbete med styrelserna i de båda ekonomiska föreningarna i Hejde-Väte och Grötlingbo ansvarat för projektet. Projektledare har Eva Pettersson, LRF Gotland varit och i styrgruppen satt förutom de bägge styrelserna även Anne Ståhl Mousa från Gotlands Kommun. Ordförande i styrgruppen har varit Tomas Björkqvist i Väte. I det praktiska genomförandet spelade även de områdesansvariga en stor roll. De hade ca 10 fastigheter var som de ansvarade för. 5. Varför ville du genomföra projektet? I den förstudie som gjordes under framkom att det i bl a ovan nämnda område rådde stora svårigheter, för att inte säga obefintliga möjligheter, att idag utnyttja någon av de möjligheter som annars finns för bredbandskommunikation på landsbygden. ADSL var inte utbyggt, radiolänk fungerade endast på ett fåtal ställen och mobiltäckningen var dålig vilket gör att inte heller mobilt bredband var att rekommendera. Det styrgruppen också såg var att detta projekt skulle kunna fungera som pilot för den framtida bredbandsutbyggnaden på Gotlands landsbygd. 6. Vem riktade sig projektet till? Alla boende i de socknar som ingår i projektet, samt de i Atlingbo som bor efter vägen till anslutningspunkten fick erbjudande om att ansluta sig till fibernätet. Mest nytta av projektet har alla landsbygds- och lantbruksföretagare i socknarna fått, eftersom uppkopplingen innebär att man kan sköta sitt företags kommunikationer på ett snabbt och effektivt sätt både när det gäller registreringar från bonden till CDB (den centrala djurdatabasen), foderbeställning, slaktanmälan, ansökan EU-stöd, mm utan att bli nedkopplad mitt i. Företagare som har landsbygdsturism kan nu marknadsföra sig mot sin kundkrets. Man kan sköta bankärenden och myndighetskontakter För de sommarboende innebär det att man nu kan stanna längre perioder och även sköta sitt arbete från Gotland. Det finns också exempel på dem som har sitt arbete på fastlandet men nu valt att bosätta sig på Gotland och sköta sitt arbete här ifrån. (Ex. Bengt Lidmark, Väte) 7. Vad genomförde du i projektet? Se ovan 8. Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet? Projektets mål, baserat på intresseförfrågningar innan projektstart, var att bygga ut fibernät i de ingående socknarna och erbjuda Triple Play till de boende. Målet var att 220 av totalt ca

6 240 hushåll i Hejde-Väte och 128 av tot ca 140 i Grötlingbo skulle få uppkoppling med upp till 100 mbit/s in i huset och detta nåddes med råge. Det innebär stora vinster för miljön genom att möjliggöra att sammanträden och möten kan genomföras via nätet med webcamera från hemmet (ex via Skype) eller genom videokonferenser i socknarnas samlingslokaler. Det innebär också ett ökat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter på landsbygden dels genom att framförallt ungdomar (men även pensionärsgrupper) kan ladda hem film och musik till sina datorer precis som i tätorterna. Genom att bygdegårdarna i socknarna ansluts ges också möjlighet att där visa film och andra TV-sändna arrangemang i en social gemenskap. Genom att ha tillgång till fiberuppkoppling kommer fler att kunna/vilja bo kvar på landsbygden. Speciellt ungdomar är mycket beroende av detta. Även inflyttningen till socknarna kommer att öka liksom attraktionskraften i bygden. Sommargotlänningar får möjlighet att permanenta eller förlänga sitt boende genom att möjligheten finns att sköta sitt företag/arbete från hemmet. 9. Vilka är projektets mätbara resultat? Ordförandena i Fiberföreningarna anser att det är svårt att se resultat direkt efter projektets slut men tror att om inte projektet genomförts hade flera av de större lantbruken fått stora problem att sköta sina företag på ett rationellt sätt vilket skulle ha påverkat arbetstillfällena på gårdarna, både vad gäller bevarade och nya. Några företag som tidigare legat på fastlandet sköts numer från Gotland. Antalet nya tjänster är många i och med de möjligheter den snabba internetuppkopplingen ger. Totalt har knappt personer fått tillgång till bredband i de socknar som projektet berör. Projektet används nu som modell för Gotlands kommuns utbyggnad av bredbandsfiber på resten av Gotland. Delar av projektets styrgrupp kommer också att sitta i styrgruppen för det framtida Telia/kommunen projekt, som beräknas starta med två pilotområden hösten Hur har du spridit resultatet? Resultatet har informerats om till resterande LRF-avdelningar genom direkta utskick, genom artiklar i medlemstidningen Land, i dagspressen samt till LRF Riks, Gotlands Kommun och dess IT-ansvariga. Genom att hela processen, från grävning, kabeldragning och användning av tekniken har dokumenterats på flera olika sätt bl.a. genom digitalteknik (digitalkamera och videokameror) har andra med planer på fiberutbyggnad kunnat ta del av projektet och därmed kunnat få tips för att utveckla sitt eget område. Resultaten finns till påseende på föreningarnas hemsidor, som skapades under projektet. och hejdevatefiber.homeip.net/. Projektledaren och ordförandena i Fiberföreningarna blev intervjuade av PTS till deras rapport Utbyggnad av bredband på landsbygden, samt till Landsbygdsnätverkets tidning. Projektledaren blev också kontaktad av Näringsdepartementet, som vill veta mer om projektet som de fann mycket intressant. 11. Vilka kostnader har projektet haft? Hur har dessa finansierats? Kostnader totalt:

7 Löner: ,00 Investeringar: kr Schakt: ,00 Slang (kanalisationsrör), skåp, lås: ,40 Fiberkabel, blåsning, svetsning: ,00 Fiberskåp (inne): ,00 Elinstallationer: ,00 Övrigt: ,50 kr Projektering: kr Resor: 9 182,00 Hyror: ,00 Arvoden: ,00 Div: ,50 Telia, etableringskostnad: ,00 kr Totalt kostnader: ,90 kr Finansiering: Privat medf Leader Gotland (LAG) JSV kanalisationsstöd total finansiering Återstår vilket finansieras av: Lantbrukarnas Ekonomi AB kr Utökad privat medf kr Ideellt arbete: kr Varav: Grötlingbo: tim á 175 kr = kr 28 tim á 50 kr = kr kr Hejde-Väte: tim á 175 kr = kr

8 9 tim á 120 kr = kr 9 tim á 50 kr = 450 kr kr Övr. privat ideell finans.: kr (bynet) 12. Vilka slutsatser drar du från projektet? Tillsammans med ordförandena i Fiberföreningarna drar vi följande slutsatser av projektet: Det som varit svårt var den stora tidspress som blev i projektet för att hinna få alla nödvändiga tillstånd som vi var lyckligt ovetande om att vi behövde, (ta-plan, stenvastar, fornlämningar, nyckelbiotoper, kabelvisningar). Vi trodde inte att etappangivelsen var så fast utan mer en plan för hur arbetet skulle läggas upp. Det har varit svårt att planera och göra projektansökan med den tidspress som projektgruppen befann sig i, i och med ändrade förhållanden i början av processen. Möjligheten att planera och kvalitetssäkra ett projektet på ett helt nytt område är svårt med den brist på kompetens och erfarenhet som finns innan start. Intressant att uppleva vilken sockenkraft det finns att plocka fram om man hittar ett projekt som engagerar alla! Mervärden är att vi fått en attraktivare socken att bo/verka i och att vi har stärkt gemenskapen i socknen mellan åretruntboende och visstidsboende! Rekommendationer till andra blir att man måste hitta personer som verkligen brinner för projektet för att det skall gå att genomföra, och att det är värt allt jobb för att det blir så fantastiskt mycket bättre. Eva Pettersson, projektledare