Ett decennium av sjöbefälsstuderande

Transkript

1 Ett decennium av sjöbefälsstuderande En uppföljningsstudie av examensåren Viktor Karlsson Mantel Emelie Goetzinger Högskolan på Åland serienummer 35/2015 Sjöfart Mariehamn 2015 ISSN

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Sjökaptensprogrammet Viktor Karlsson Mantel, Emelie Goetzinger Ett decennium av sjöbefälsstuderande Henrik Nordlund Högskolan på Åland Abstrakt: Syftet med detta arbete är att få en klarhet i hur arbetssituationen har sett ut för sjöbefälsstuderande från Högskolan på Åland. Vi ville ta reda på hur lätt det har varit för de studerande att få befälsjobb samt hur många av Högskolans studerande som fortfarande arbetar till sjöss. Vi kontaktade tidigare utexaminerade elever via uppgifter vi fått från skolan och därefter gjorde vi en strukturerad intervju i form av en enkät som besvarades över telefon. De intervjuade bestod av både sjökaptener och maskiningenjörer. Resultaten vi fått visar att eleverna som tagit examen mellan haft goda möjligheter till direkt befälsarbete och att många fortfarande idag arbetar till sjöss. Med denna undersökning har vi förhoppningar på att det kan komma att ligga till underlag för kommande liknande studier. Nyckelord (sökord): Enkätundersökning, Sjökapten, Maskiningenjör, Högskolan på Åland, Figur, Befälsarbete Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 35/ Svenska 48 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Nautical Science Viktor Karlsson Mantel, Emelie Goetzinger A decade of marine students Henrik Nordlund Åland University of Applied Sciences Abstract: The purpose of this Degree Thesis is to study and follow up how the work situation has been for the students that graduated from Högskolan på Åland. We wanted to get some knowledge on how easy it have been for the students to get employment and how many of them that still are working at sea to this date. We contacted students that had graduated with information that was given by the school and made structured interviews in the form of questionnaires by telephone. The students that were interviewed were both from deck and engine department. The result showed that students who graduated from the school between 2000 and 2010 had good opportunities to work as an officer directly from the graduation day, and that many of them are still working at sea. We hope that this study can be the basis for future studies of the same kind. Key words: Survey, Sea Captain, Chief Engineer, Åland University of Applied Sciences, Figure, Command work Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 35/ Swedish 48 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLL Figurförteckning INLEDNING Orsak Syfte Frågeställning Avgränsning BAKGRUND Utbildning och internationella krav Handelssjöfarten mellan 2000 till METOD Insamlingsmetod Urvalsgrupp Bortfall Genomförande Etik RESULTAT GENOMSNITTLIGT RESULTAT Tid som befäl innan examen Tid att få en befälsanställning Tid till sjöss innan man gått iland ANALYS DISKUSSION SLUTSATS KÄLLFÖRTECKNING BILAGA 1

5 Figurförteckning Figur 1 (United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD) Review of Maritime Transport 2014., 2015)... 7 Figur 2 (United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD) Review of Maritime Transport 2014., 2015)... 8 Figur 3 Enkätsvar Sammanslaget Sjökapten och Maskiningenjör Figur 4 Vad har du för examen? Figur 5 Arbetade du som befäl innan examen? Sammanslaget Figur 6 Arbetade du som befäl innan examen? Sjökapten Figur 7 Arbetade du som befäl innan examen? Maskiningenjör Figur 8 Hur länge arbetade du som befäl innan din examen? Sammanslaget Figur 9 Hur länge arbetade du som befäl innan din examen? Sjökapten Figur 10 Hur länge arbetade du som befäl innan din examen? Maskiningenjör Figur 11 Har du arbetat till sjöss efter din examen? Sammanslaget Figur 12 Hur lång tid efter examen fick du anställning ombord? Sammanslaget Figur 13 Hur lång tid efter examen fick du anställning ombord? Sjökapten Figur 14 Hur lång tid efter examen fick du anställning ombord? Maskiningenjör Figur 15 Vilken befattning fick du anställning som? Sammanslaget Figur 16 Vilken befattning fick du anställning som? Sjökapten Figur 17 Vilken befattning fick du anställning som? Maskiningenjör Figur 18 Blev du uppmönstrad till befäl/har du arbetat som befäl? Sammanslaget Figur 19 Hur lång tid efter examen blev du uppmönstrad? Sammanslaget Figur 20 Under vilken flagg seglade du som befäl första gången? Sammanslaget Figur 21 Under vilken flagg seglade du som befäl första gången? Sjökapten Figur 22 Under vilken flagg seglade du som befäl första gången? Maskiningenjör Figur 23 Arbetar du till sjöss idag? Sjökapten Figur 24 Arbetar du till sjöss idag? Maskiningenjör Figur 25 Arbetar du till sjöss idag? Sjökapten Figur 26 Arbetar du till sjöss idag? Maskiningenjör Figur 27 Har du arbetat kontinuerligt till sjöss? Figur 28 Hur länge hade du uppehåll? Sammanslaget Figur 29 Under vilken flagg seglar du just nu? Sammanslaget Figur 30 Under vilken flagg seglar du just nu? Sjökapten Figur 31 Under vilken flagg seglar du just nu? Maskiningenjör Figur 32 Inom vilken bransch seglar du just nu? Sammanslaget... 32

6 Figur 33 Inom vilken bransch seglar du just nu? Sjökapten Figur 34 Inom vilken bransch seglar du just nu? Maskiningenjör Figur 35 När gick du iland? Sammanslaget Figur 36 När gick du iland? Sjökapten Figur 37 När gick du iland? Maskiningenjör Figur 38 Varför gick du iland? Sammanslaget Figur 39 Varför gick du iland? Sjökapten Figur 40 Varför gick du iland? Maskiningenjör Figur 41 Har utbildningen bidragit till att du fått arbete iland? Sammanslaget Figur 42 Arbetar du idag inom Sjöfartsbranschen? Sammanslaget Figur 43 Arbetar du idag inom Sjöfartsbranschen? Sjökapten Figur 44 Arbetar du idag inom Sjöfartsbranschen? Maskiningenjör Figur 45 Genomsnittlig tid som befäl innan examen Figur 46 Genomsnittlig tid som befäl innan examen Figur 47 Genomsnittlig tid att få befälsanställning efter examen Figur 48 Genomsnittlig tid till sjöss, för de som gått iland Figur 49 Genomsnittlig tid till sjöss, totalt alla svarande... 42

7 1. INLEDNING Sjöfarten har alltid varit ett av de viktigaste medlen när det kommer till transport. Under århundraden har transporter till sjöss mellan länder och kontinenter ökat, likaså kryssningsindustrin. För ett antal år sedan ansågs det vara brist på sjöbefäl i världen. Hur kommer det sig då att sjömän går i land? Beror det endast på att marknaden gått ner och fartyg måste flaggas ut och samtidigt att intresset ökat så pass mycket för sjöfart de senaste åren att det helt plötsligt finns för många sjöfarare än jobb ombord? Eller finns det någon annan anledning till allt detta? Vi har valt att göra en enkätundersökning gällande utexaminerade sjökaptener och maskiningenjörer för att se hur många som flera år efter avslutade studier fortfarande arbetar till sjöss Orsak När vi började studera till sjökaptener vid Högskolan på Åland gick det rykten om att nordiska sjömän endast arbetade i genomsnitt 4 år till sjöss efter sin examen. Detta har vi funderat på under hela vår utbildning och blivit intresserade av att ta reda på om detta stämmer och i så fall varför man väljer att gå i land så pass tidigt och inte till fullo utnyttja sin gedigna utbildning Syfte Syftet med detta arbete är att ta reda på om det stämmer att sjömän går iland efter fyra år till sjöss eller om detta endast är en vandringssägen. Vi vill också veta varför de som gått iland valt att inte arbeta till sjöss längre. 3

8 1.3. Frågeställning Med det här arbetet har vi som mål att få information om hur utvecklingen har varit för de båda befälsutbildningarna Sjökapten och Maskiningenjör från Högskolan på Åland mellan år 2000 och De huvudsakliga frågorna som vi hoppas att få svar på i vårt arbete är: Vad är den genomsnittliga arbetstiden till sjöss för dagens sjöbefäl? Hur många arbetar idag till sjöss av de som gått en Sjöbefälsutbildning vid Högskolan på Åland? Vad är den huvudsakliga orsaken att man har gått iland? Ger Högskolan på Ålands Sjöbefälsutbildningar arbete iland? 1.4. Avgränsning Vi har valt att avgränsa oss till utexaminerade från Högskolan på Åland som tagit examen mellan år Anledningen till detta är att då vi gör studien år 2014 så kan vi använda oss av hypotesen att genomsnittlig arbetstid till sjöss är 4 år, vilket innebär att vi kan använda oss av avgångsklasser fram till Vi vill få möjligheten att fråga så många som möjligt och har därför valt att gå ända tillbaka till Detta beror också på att skolan haft god dokumentation och kontaktuppgifter på utexaminerade elever från det årtalet. Vi har också valt att använda oss av både sjökaptener samt maskiningenjörer. Dock har inte alla maskiningenjörer valt att läsa sjörelaterade kurser och dessa har inte gått till sjöss alls. Därmed har vi valt att inte ta med dessa i undersökningen. Elingenjörer ingår också som utexaminerade maskiningenjörer, men dessa får aldrig befälsposition i Finland. Däremot ses deras behörighet som befäl i andra länder i världen, så vi väljer att ta med elingenjörer i arbetet. 4

9 2. BAKGRUND När vi valde ämne till vårt examensarbete hade vi hört att sjökaptener i genomsnitt endast arbetar fyra år till sjöss innan de går iland. Då vi började leta fakta rörande sjökaptener som arbetar iland fann vi flera arbeten rörande samma område. Sjöbefäl Till sjöss eller på land? är en undersökning gjord av Sami Jeppsson och Peter Eklund från Linnéuniversitetet I undersökningen tog de reda på om utexaminerade sjökaptener från befälsskolan i Kalmar fortfarande arbetade till sjöss samt hur länge de totalt varit i befälsposition. Jeppsson och Eklund valde att rikta in sig på tre klasser de som gått ut 1970, 1980 och Efteråt kunde de konstatera att de som tagit examen 1970 hade arbetat till sjöss betydligt länge innan de gick iland än de som gick ut Deras slutsats var att fler kaptener nuförtiden går iland än tidigare eftersom tekniken utvecklats så snabbt under det spannet på 20 år att besättningarna minskat och likaså hamntiderna. Därför har många känt sig så överflödiga och uttråkade då tekniken tagit över deras arbeten att de till slut valt att gå iland. I klassen 1970 låg genomsnittstiden till sjöss på 38 år. För de från 1980 låg den tiden på 21 år och 1990 hade den sjunkit till 16 år. Observera att man då har räknat med alla kaptener, oavsett om de fortfarande arbetar till sjöss eller inte. Då man endast tittat på de sjökaptener som valt att gå iland, alltså de som slutat, ligger genomsnittstiden till sjöss på 9,5 år. Jeppssons och Eklund kunde konstatera att tiden till sjöss sjunker år för år. Vi tycker att det vore intressant att jämföra deras arbete med de data som vi kommer få fram och se hur det ligger till i dagens läge. (Jeppsson & Eklund, 2011) 2014 skrev Emma Friman och Alexander Woivalin ett arbete, Karriärsmöjligheter utanför fartyget, där de tog reda på vilka möjligheter man har som utbildad sjökapten att arbeta iland men fortfarande inom sjöfartsnäringen. De kom fram till att sjökaptener är eftertraktade inom sjöfartsbranschen iland. Vi anser att det skulle vara intressant att ta reda på hur många som faktiskt har ett sjöfartsrelaterat arbete iland av de som vi kommer intervjua. (Friman & Woivalin, 2014) År 1998 skrev Jarkko Janhunen och Tony Schröder från Chalmers tekniska högskola ett arbete de kallade Sjökapteners yrke och karriär. Där har de tagit reda på hur många sjökaptener som gått iland och också varför de gjort det. Det visade sig att av de 5

10 intervjuade kaptenerna var där 35 % som gått iland. Av dessa hade hälften blivit erbjudna arbete iland och hälften hade sökt landarbete själva. Anledningen till att sjömän går iland visar sig till största delen vara av familjerelaterade orsaker. Hela 70 % av de sjökaptener som planerat att gå iland gör det på grund av familjen, skriver Janhunen och Schröder. (Janhunen & Schröder, 1998) Vi vill undersöka om tiderna förändrats, då det gått 17 år sedan detta arbete skrevs, eller om lika stor andel fortfarande går iland av samma skäl Utbildning och internationella krav År 1978 infördes STCW-konventionen (Standards of Training, Certification and Watchkeeping) som, med grundläggande krav på utbildning, certifiering och vakthållning till sjöss, och föreskrivande av miniminormer för sjömän på internationell nivå, styr sjökaptensutbildningen. Konventionens syfte är att säkra att sjömän har behörighet att arbeta ombord på fartyg så att inte personer, fartyg eller den marina miljön kommer till skada på grund av okvalificerade sjömän. (IMO, 2015) Innan 1997 erhölls utbildningen på Ålands Sjöfartsläroverk, men i och med en granskning av finlands utbildningspolitik 1981 som landade i en rekommendation att ändra utbildningen så den motsvarade europeiska polytechnics, dvs. yrkeshögskola parallellt med universitet, skulle utbildningen komma att ändras. (Malmberg, 2010) 1997 inleddes ett försök till gemensam yrkeshögskola mellan Ålands Sjöfartsläroverk, Ålands tekniska läroverk och några andra utbildningar. Från och med 1 januari 2003 övergick dessa till att bli Högskolan på Åland. Man införde gemensamma kurser och lärare i så stor mån som möjligt. De studerande som påbörjat sin utbildning innan 2003 kunde då välja att avlägga sin examen enligt den nya förordningens bestämmelser. (regeringen.ax, 2015) Då vi valt att undersöka och intervjua utexaminerade redan från 2000, 2001 och 2002 så har dessa elever alltså inte gått på Högskolan, utan har en yrkeshögskoleexamen. Dock är utbildningarna i praktiken desamma när man tagit examen, båda har följt STCWkraven och man har samma möjligheter till samma arbeten. Därför har vi valt att gå så långt bak i tiden som skolan har telefonuppgifter, och det är till år

11 2.2. Handelssjöfarten mellan 2000 till 2010 Den internationella ekonomin har under åren 2000 till 2008 gått stadigt uppåt. Se UNCTAD Review of Maritime Transport 2014 (Figur 1) Figur 1 (United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD) Review of Maritime Transport 2014., 2015) Dock bröts den positivt ekonomiska trenden år 2009 då världsekonomin gick kraftigt tillbaka. Den övre röda kurvan motsvarar varuhandel på global nivå, man kan se hur den stod något stilla vid millenniumskiftet och började sedan öka stadigt för att få en kraftig tillbakagång år Den gröna kurvan som befinner sig under Worlds Merchandise Trade är World Seaborne Trade vilket motsvara den maritima aktiviteten inom världshandeln. Man kan enkelt tyda att World Seaborne Trade-kurvan följer World Merchandise Trade kurvan näst intill identiskt, med undantag på att tillbakagången år 2009 var något minde än för World Merchandise Trade kurvan. På detta sett framgår det att handelssjöfarten är direkt beroende av hur den globala marknaden mår och utvecklas. UNCTAD Review of Maritime Transport 2014 (Figur 2) visar hur utvecklingen har varit för handelsflottan i antal miljarder ton per miles. Man ser här fördelningen av de 7

12 olika lasttyperna på ett tydligt sett. Det framgår även att branschen RORO är förhållandevis liten och räknas in i kategorin för mindre bulklaster och övriga laster. (United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD) Review of Maritime Transport 2014., 2015) Figur 2 (United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD) Review of Maritime Transport 2014., 2015) 8

13 3. METOD Vid val av vår metod föll det sig naturligt för oss att göra en kvantitativ undersökning då vi valt att intervjua många personer Insamlingsmetod Vi valde att göra vår undersökning endast genom telefonintervjuer då vi trodde att det skulle vara det bästa sättet att få så många svar som möjligt och på så sätt också få bättre resultat att kunna dra slutsats ifrån. Högskolan på Åland har utdrag på alla tidigare studerande och till de flesta tillhörande telefonnummer. Utdraget har legat till grund för antalet personer vi försökt kontakta. Vi har även använt oss av telefonkatalogen för att få kontakt med de elever vars telefonnummer inte fanns i skolans utdrag. Därtill har vi också kontaktat några personer via e-post Urvalsgrupp Vi har valt att intervjua utexaminerade från Högskolan på Åland som tagit examen mellan år 2000 och 2010, dels för att skolan endast haft uppgifter och telefonnummer till de elever som tagit examen från år 2000 och framåt och dels för att vi hittat gamla arbeten som behandlat precis samma ämne som vi. Dessa arbeten har dock endast undersökt studerande som tagit examen tidigare än år Bortfall Av Högskolan på Åland fick vi tillgång till 156 namn på utexaminerade sjökaptener och maskiningenjörer. Däribland fanns sammanlagt 109 tillhörande telefonnummer. Många av dessa nummer var gamla och fanns inte längre, men tack vare skolpersonal och lärare kunde vi hitta de rätta numren till många av de personer som vi ville undersöka. Dock fanns där en hel del som vi inte lyckats kontakta på grund av att de antingen antagligen varit ute till sjöss, flyttat från Åland och inte gått att spåra. Detta har gjort att vi sammanlagt fått tag på 82 personer, dvs. 74 personer har vi inte fått tag på (se tabell 1 & 2 samt Figur 3 på sid.15-16). 9

14 3.4. Genomförande Vi valde att genomföra en kvantitativ undersökning för att få så många svar som möjligt. Vi utformade en enkät som vi ville ha kort, då vi skulle undersöka så pass många personer, men ändå koncis för att få ut så mycket information som möjligt. Vi ställde samma frågor till alla deltagare och skrev själva ner på papper hur de svarade Etik Vid intervjuer måste vi som intervjuar vara väl medvetna om de etiska regler som gäller vid själva intervjun och de rättigheter som våra objekt har. För att få klarhet i detta har vi studerat en guide i intervju på forskningsnivå Intervju som forskningsmetod av Monica Dalen (2007). Här framställs tydligt de krav på information som måste belysas av intervjuaren och hans eller hennes objekt. Det som skall förklaras innan själva intervjun får starta är följande Den övergripande planen med arbetet Syftet med arbetet De metoder som kommer att användas De följder och risker som arbetet kan medföra Vem som är arbetets huvudman Att deltagandet i arbetet är frivilligt och, Objekten som är med i undersökningen är införstådd i att hen kan avbryta intervjun när som helst hen behagar, och behöver i och med det alltså inte slutföra intervjun. Denna lista är anpassad till en större forskningsstudie där själva chefsforskaren inte kommer kunna delta i alla intervjuer, därför måste då assistenter understöda med fältarbetet. I vårt fall var vi två som delade på huvudansvaret att göra alla undersökningar tillsammans eller var och en för sig. Dessutom klassas detta arbete inte som en förstklassig universitetsstudie vilket innebär att vissa av punkterna ovan hade varit något överflödiga att presentera för objektet när själva intervjun skulle göras. 10

15 Det som vi har informerat om innan vi startat intervjun är: Namn på oss ansvariga för arbetet Kort vad frågorna kommer att belysa Denna enkätintervju kommer göras över telefon Frivilligt att delta Rättighet att inte svara på specifik fråga Val att avbryta intervjun när objektet själv behagar. 11

16 4. RESULTAT Resultatet presenteras i samma ordning som frågorna ställdes till de intervjuade. För varje fråga visas ett till tre diagram för att på bästa sätt behandla och visa fördelningen av de två utbildningarna samt från de olika examensåren. Tabell 1 och Tabell 2 nedan visar svarsfördelningarna mellan de olika klasserna från sjökapten- och maskiningenjörsutbildningen. Tabell 1 Sjökapten Sjökapten Examensår Svarade Ej svarat Som svarat % % % % % % % % % % % Totalt % Tabell 2 Maskiningenjör Maskiningenjör Examensår Svarade Ej svarat Som svarat % % % % % % % % % % Totalt % I tabell 1 kan man se att vi har intervjuat 54 % av alla sjökaptensstuderande som tagit examen mellan år Tabell 2 visar hur svarsfördelningen har varit över de olika Maskiningenjörsklasserna och vi har fått tag på hälften av de vi försökt kontakta. 12

17 Cirkeldiagrammet nedan visar hur många som har svarat respektive inte svarat av alla som detta arbete har berört. Man kan se att vi fått tag på 80 stycken av alla som tagit examen mellan 2000 och 2010, vilket motsvarar 52 %. Enkätsvar Sammanslaget Sjökapten och Maskiningenjör Ej svarat; 74; 48% Svarade; 80; 52% Figur 3 Enkätsvar Sammanslaget Sjökapten och Maskiningenjör Undersökningen avhandlade personer som tagit en sjökaptensexamen eller en maskiningenjörsexamen. I svaren för maskiningenjör finns även tre stycket som gått en el-inriktad utbildning men som även har gått till sjöss. Vad har du för examen? Maskiningenjör; 36; 45% Sjökapten; 44; 55% Figur 4 Vad har du för examen? Detta cirkeldiagram visar att utav alla som svarat har 55 % varit sjökaptener och 45 % varit maskiningenjörer. Frågan Arbetade du som befäl innan din examen på Högskolan på Åland? ligger till 13

18 grund för ett av de resultat arbetet har som syfte med att presentera. Här räknas personer in som har arbetat som befäl under sin aktiva skolgång samt de som har arbetat en längre tid mellan olika klasser. Har man t ex gått ut skolan till sommaren, men först kommande sommar blivit klar med alla kurser och examensarbetet och under denna tid arbetat som befäl räknas det som att man har arbetat som befäl innan sin examen. Arbetade du som befäl innan examen? Sammanslaget Sjökapten och Maskiningenjör Nej; 27; 34% Ja; 53; 66% Figur 5 Arbetade du som befäl innan examen? Sammanslaget Vi kan i detta cirkeldiagram se att totalt sett från sjökaptens- och maskiningenjörsklasserna har totalt 53 st vilken motsvarar 66 % som arbetat som befäl innan de tog sin examen. Detta kan då vara under skoltiden, men även om de valt ett uppehåll från skolan för att fokusera på att arbeta. 14

19 Personer Personer I figur 6 ser vi hur fördelningen från de olika sjökaptensklasserna har varit i frågan om de arbetat om befäl innan de tog sin examen. Arbetade du som befäl innan examen? Sjökapten Examensår Ja Nej Figur 6 Arbetade du som befäl innan examen? Sjökapten De examensår där man arbetat mest som befäl innan examen är för sjökaptenerna 2003, 2007 och Arbetade du som befäl innan examen? Maskiningenjör Examensår Ja Nej Figur 7 Arbetade du som befäl innan examen? Maskiningenjör I figur 7 ser vi hur fördelningen från de olika Maskiningenjörsklasserna har varit i frågan om de arbetat som befäl innan de tog sin examen. Flest som svarat Ja var för examensår 2004, 2008 och

20 Till de som svarade Ja på ovanstående fråga (fig 5-7), ställde vi en följdfråga. Vi valde att låta personerna svara hur länge de ansett sig vara aktiva som befäl också innan examen för att se hur många som redan varit erfarna sjöbefäl sedan tidigare. Hur länge arbetade du som befäl innan din examen? Sammanslaget Sjökapten och Maskiningenjör + 5 år; 1; 2% mån; 3; 6% 2-5 år; 10; 19% 7-12 mån; 12; 23% 0-3 mån; 15; 28% 4-6 mån; 12; 22% Figur 8 Hur länge arbetade du som befäl innan din examen? Sammanslaget Figur 8 ser vi arbetslängden som befäl innan man tog sin examen. Detta är sammanslaget och visar både för sjökaptener och maskiningenjörer. Man kan här då till exempel se att 12 st vilket motsvarar 22 % har arbetat 4-6 månader som befäl innan de erhöll sin examen. 16

21 Personer Personer I figur 9 visas fördelningen mellan de olika sjökaptensklasserna hur länge man arbetat som befäl innan sin examen Hur länge arbetade du som befäl innan din examen? Sjökapten Examensår 0-3 mån 4-6 mån 7-12 mån mån 2-5 år + 5 år Figur 9 Hur länge arbetade du som befäl innan din examen? Sjökapten Av de som tog examen år 2008 kan man se att 2 st arbetade som befäl 0-3 månader innan sin examen, 2 st arbetade i 4-6 månader och en person arbetade i 7-12 månader. 5 Hur länge arbetade du som befäl innan din examen? Maskiningenjör Examensår 0-3 mån 4-6 mån 7-12 mån mån 2-5 år + 5 år Figur 10 Hur länge arbetade du som befäl innan din examen? Maskiningenjör I figur 10 visas även från maskiningenjör hur många år de olika personerna från respektive examensår har arbetat som befäl innan sin examen. Av de som tog examen år 2009 så har 3 personer arbetat 7-12 månader som befäl, 3 st 2-5 år och en person 2-5 år. Detta innebär att de har skjutit upp sin examen till detta år och fokuserat på att arbeta under en tid. 17

22 För att få ett resultat på hur många som arbetat till sjöss efter att de fullföljt studierna helt och hållet, ställde vi frågan om de arbetat till sjöss efter sin examen, vilken behandlar alla tillfrågade. Har du arbetat till sjöss efter din examen? Sammanslaget Sjökapten och Maskiningenjör Nej; 4; 5% Ja; 76; 95% Figur 11 Har du arbetat till sjöss efter din examen? Sammanslaget Av alla de som svarat på enkäten var det 76 st vilket är hela 95 % som valde att arbeta till sjöss efter sin examen. 4 st vilket motsvarar 5 % gick inte till sjöss efter sin examen. Av de 4 st som svarat nej är en person maskiningenjör och 3 st är sjökaptener. 18

23 Med frågan Hur lång tid efter examen fick du anställning ombord är syftet att se om man kan följa svårigheten som de nyutexaminerade hade att få tag på ett arbete till sjöss. En del svar har innefattat att de redan var anställda och arbetade innan examen, och när examen väl erhölls så var de redan anställda. De personer har skrivits in som Inom en månad. De som svarade att de fick jobb praktiskt taget direkt efter examen har även skrivits in som Inom en månad. Resten är uppdelade i de kategorier som stämde överens med dem (se figur 12). Hur lång tid efter examen fick du anställning ombord? Sammanslaget Sjökapten och Maskiningenjör 7-12 mån; 0; 0% 4-6 mån; 5; 7% mån; 1; 1% 1-3 mån; 9; 12% Inom 1 mån; 61; 80% Figur 12 Hur lång tid efter examen fick du anställning ombord? Sammanslaget Figur 12 visar hur lång tid det tog får de frågade personerna som gick till sjöss efter sin examen att få en anställning ombord. Det bör noteras att många av de som svarade inom 1 månad, redan var anställda på ett rederi när examen blev fullföljd. 19

24 Personer Personer Figur 13 visar fördelningen för varje examensår hos sjökaptener. Hur lång tid efter examen fick du anställning ombord? Sjökapten Examensår Inom 1 mån 1-3 mån 4-6 mån 7-12 mån Figur 13 Hur lång tid efter examen fick du anställning ombord? Sjökapten Man kan se att av dem som tog en examen år 2003 fick alla anställning inom en månad, detsamma gäller de från 2005, 2006 och Hur lång tid efter examen fick du anställning ombord? Maskiningenjör Examensår Inom 1 mån 1-3 mån 4-6 mån 7-12 mån mån Figur 14 Hur lång tid efter examen fick du anställning ombord? Maskiningenjör I figur 14 ser man fördelningen för varje examensår när det gäller hur lång tid efter examen maskiningenjörer fick en anställning ombord. Också här fick majoriteten anställning redan inom en månad. 20

25 Personer Eftersom det kan variera vad personerna har tagit som första arbete efter sin examen finns frågan Vilken befattning fick du anställning som? med för att kunna ge ett resultat på hur fördelningen har varit över åren när det kommer till den första ombordanställning som togs efter examen. Vilken befattning fick du anställning som? Sammanslaget Sjökapten och Maskiningenjör Manskap; 16; 21% Befäl; 60; 79% Figur 15 Vilken befattning fick du anställning som? Sammanslaget I figur 15 kan man se att 60 st vilket motsvarar 79 % fick en befälsbefattning som första arbete efter examen. Detta inne bär att det var 16 st endast 21 % som fick en manskapsbefattning som första anställningen efter examen. Vilken befattning fick du anställning som? Sjökapten Examensår Befäl Manskap Figur 16 Vilken befattning fick du anställning som? Sjökapten I figur 16 ser vi hur fördelningen för sjökaptensklasserna över vilken befattning man fått som första anställning efter examen. 21

26 Personer Vilken befattning fick du anställning som? Maskiningenjör Examensår Befäl Manskap Figur 17 Vilken befattning fick du anställning som? Maskiningenjör I figur 17 ser vi likt tidigare diagram vilken befattning man fick efter examen beroende på exmansår, men nu visat för maskiningenjörer. Till dem som svarade manskap ställde vi en följdfråga gällande om de blev uppmönstrade till befäl. För att få resultat om de som tog en befattning som manskap efter sin examen någon gång arbetade som befäl finns denna fråga med. Blev du uppmönstrad till befäl/har du arbetat som befäl? Sammanslaget Sjökapten och Maskiningenjör Nej; 1; 6% Ja; 15; 94% Figur 18 Blev du uppmönstrad till befäl/har du arbetat som befäl? Sammanslaget I figur 18 ser vi att en person av 16 st aldrig blev uppmönstrad eller arbetade som befäl efter sin examen. Av dessa så var det 100 % av sjökaptenerna samt 9 av 10 st från maskiningenjörerna som blev uppmönstrade. 22

27 De som svarade Ja på frågan innan frågade vi också hur lång tid efter examen man blev uppmönstrad. Detta för att kunna kontrollera hur lång tid det tog för dessa personer att få befälsposition, samma orsak som i frågan om hur lång tid efter examen som man fått anställning ombord. Hur lång tid efter examen blev du uppmönstrad? Sammanslaget Sjökapten och Maskiningenjör + 2 år; 4; 27% 0-6 mån; 4; 26% 1-2 år; 4; 27% 7-12 mån; 3; 20% Figur 19 Hur lång tid efter examen blev du uppmönstrad? Sammanslaget I figur 19 ser vi sammanslaget för både sjökaptener och maskiningenjörer hur snabbt de blev uppmönstrade till en befälsposition. Man kan t.ex. se att det är jämt fördelat på de olika svaren, med bara ett svar i skillnad. 23

28 Personer För att få en uppfattning av utvecklingen rörande under vilket flagg man seglat ställde vi frågan Under vilket flagg seglade du som befäl första gången? Under vilken flagg seglade du som befäl första gången? Sammanslaget Sjökapten och Maskiningenjör Gibraltar; 1; 1% Tysk; 2; 3% Bahamas; 9; 12% Norsk; 1; 1% Svensk; 9; 12% Finsk; 54; 71% Figur 20 Under vilken flagg seglade du som befäl första gången? Sammanslaget I figur 20 kan vi se fördelningen över vanligast flagga under vilket man arbetade som befäl första gången. Inte förvånande är att finsk flagga dominerar med hela 71 %. Under vilken flagg seglade du som befäl första gången? Sjökapten Examensår Finsk Svensk Bahamas Norsk Gibraltar Tysk Figur 21 Under vilken flagg seglade du som befäl första gången? Sjökapten I figur 21 ser vi mer i detalj för Sjökaptenerna under vilken flagg man seglade som befäl första gången. Man kan se att av dem som tog examen år 2003 var det 5 st som seglande under finsk flagg, 1 st på Bahamasflagg respektive Gibraltarflagg när de förde befäl första gången. 24

29 Personer Under vilken flagg seglade du som befäl första gången? Maskiningenjör Examensår Finsk Svensk Bahamas Norsk Gibraltar Tysk Figur 22 Under vilken flagg seglade du som befäl första gången? Maskiningenjör I figur 22 ser man fördelningen för maskiningenjörer över vilken flagg det var på fartyget när man seglade som befäl första gången. En av studiens huvudfrågor kretsar kring den frågan om man arbetar till sjöss idag. Här räknas de som arbetar som lots vid en hamn inte in som till sjöss, medan en linjelots räknas med till att man arbetar till sjöss. Arbetar du till sjöss idag? Sjökapten Nej; 13; 30% Ja; 31; 70% Figur 23 Arbetar du till sjöss idag? Sjökapten Av de som tog en sjökaptensexamen kan man i figur 23 se att 31 stycken, vilket motsvarar 70 %, fortfarande arbetar till sjöss. Medan 13st vilket motsvarar 30 % har gått iland. 25

30 Personer Arbetar du till sjöss idag? Maskiningenjör Nej; 9; 25% Ja; 27; 75% Figur 24 Arbetar du till sjöss idag? Maskiningenjör I figur 24r kan man se att av de Maskiningenjörer som har svarat på enkäten så är det 27 st vilket motsvarar 75 % som fortfarande är till sjöss. Det innebär att 9 st vilket motsvarar 25 % har gått iland. Detta gör att totalt sett av alla de som svarat på enkäten är 58 st vilket motsvarar 72 % till sjöss idag, medan 22 st vilket motsvarar 28 % har gått iland Arbetar du till sjöss idag? Sjökapten Ja Nej Examensår Figur 25 Arbetar du till sjöss idag? Sjökapten Figur 25 visar fördelningen över de med en sjökaptensexamen som idag är till sjöss eller inte, baserat på examensår. Fördelningen av de som gått iland är här relativt jämn. 26

31 Personer I figur 26 kan man se fördelningen över de med en maskiningenjörsexamen som idag är till sjöss eller inte, baserat på examensår Arbetar du till sjöss idag? Maskiningenjör Examensår Ja Nej Figur 26 Arbetar du till sjöss idag? Maskiningenjör I figur 26 ser vi att av de nio personer från maskinsidan som gått iland tog 4 stycken examen år 2004, dvs. nästan hälften. De resterande fem personer som inte längre arbetar till sjöss är fördelade på andra klasser. 27

32 För att få en uppfattning på hur länge personerna arbetar till sjöss är frågan Har du arbetat kontinuerligt till sjöss? väsentlig. För att resultatet skall bli så exakt som möjligt måste vi kunna räkna bort om en person varit i land vid ett antal perioder och då räkna bort detta i personens arbetslängd till sjöss. Har man varit arbetslös och mellan arbetet under en kortare tid (upp till 3 månader) har man fortfarande klassats in som kontinuerlig arbetstid till sjöss, om man inte vid tillfället där emellan tagit ett landbaserat arbete. Har du arbetat kontinuerligt till sjöss? Sammanslaget Sjökapten och Maskiningenjör Nej; 6; 10% Ja; 52; 90% Figur 27 Har du arbetat kontinuerligt till sjöss? I figur 27 kan man se att endast 6st av de 58st som gick till sjöss efter examen har haft uppehåll från sjöarbetet. Allt som är över 3 månader efter vederlagsdagar anses som uppehåll. 28

33 Om den intervjuade personen inte har arbetat kontinuerligt till sjöss ställde vi frågan om hur länge de uppskattade att de hade varit ifrån arbete till sjöss. Här förs antalet år och månader in. Här räknar vi med att ett uppehåll på mindre än tre månader fortfarande anses vara kontinuerligt arbete till sjöss. Hur länge hade du uppehåll? Sammanslaget Sjökapten och Maskiningenjör 2 år; 1; 17% 3-6 mån; 2; 33% 1 år; 3; 50% Figur 28 Hur länge hade du uppehåll? Sammanslaget I figur 28 kan man se hur fördelningen över hur lång tid man varit ifrån arbetet till sjöss, av dem som inte arbetat kontinuerligt till sjöss. Man kan se att 3 stycken, vilket motsvarar 50%, var borta i ca 1 år från ombordanställning. 29

34 För att få ett resultat om fördelningen över vilken flagga som seglas av dem som är till sjöss idag samt följa upp från vad de svarade i frågan om vilken flagg de seglade under som befäl första gången ställde vi frågan Under vilket flagg seglar du just nu? Under vilken flagg seglar du just nu? Sammanslaget Sjökapten och Maskiningenjör Malta; 1; 2% Färöisk; 1; 2% Cayman island; 1; 2% Norsk; 10; 17% Bahamas; 2; 3% Finsk; 29; 50% Svensk; 14; 24% Figur 29 Under vilken flagg seglar du just nu? Sammanslaget I figur 29 ser man den sammanslagna fördelningen för både sjökaptener och maskiningenjörer för vilken flagg de seglar under idag. Man kan se att finsk flagg fortfarande dominerar med 29 st vilket motsvarar 50 %. Men jämför man med frågan 6.2 vilken flagg man seglade som befäl första gången kan man se att den sjunkit med 21 % enheter ifrån 71 %. 30

35 Personer Personer Under vilken flagg seglar du just nu? Sjökapten Examensår Finsk Svensk Bahamas Norsk Malta Färöisk Cayman island Figur 30 Under vilken flagg seglar du just nu? Sjökapten I figur 30 ser vi vad de olika Sjökaptenerna seglar idag baserat på deras examensår. Finsk och svensk flagg dominerar bland sjökaptenerna. Under vilken flagg seglar du just nu? Maskiningenjör Examensår Finsk Svensk Bahamas Norsk Malta Färöisk Cayman island Figur 31 Under vilken flagg seglar du just nu? Maskiningenjör I figur 31 ser man vad de olika Maskiningenjörerna seglar för flagg idag, baserat på deras examensår. 31

36 För att få en uppfattning om vilka branscher sjöfartsstuderande studerande från Högskolan på Åland idag seglar inom, ställdes frågan om vilken bransch de tillfrågade seglar inom idag. ROPAX anses vara alla fartyg som har passagerar och bildäck, t. ex. färjor. Offshore innefattar allt inom den så kallade offshorebranschen, supply, AHTS, osv. Inom vilken bransch seglar du just nu? Sammanslaget Sjökapten och Maskiningenjör Kryssning; 4; 7% Bulk; 1; 2% RoRo; 11; 19% Offshore; 10; 17% Yacht; 1; 2% Militär/bevakning; 4; 7% Skärgårdsfärja; 6; 10% RoPax; 18; 31% Bogserbåt; 1; 2% Tank; 2; 3% Figur 32 Inom vilken bransch seglar du just nu? Sammanslaget I figur 32 ser man sammanslaget för både sjökapten och maskiningenjör inom vilken bransch man seglar idag. Man kan här se att det är ROPAX som dominerar med hela 18 st vilket motsvarar 31 %. Till ROPAX räknas passagerarfärjor som har ett bildäck. 32

37 Personer Personer Inom vilken bransch seglar du just nu? Sjökapten Examensår Bulk RoRo RoPax Tank Militär/bevakning Bogserbåt Yacht Skärgårdsfärja Offshore Kryssning Figur 33 Inom vilken bransch seglar du just nu? Sjökapten I figur 33 visas vad de olika personerna från sjökaptensklasserna seglar idag, baserat på deras examensår. Man kan se att av de som tagit examen år 2007 seglar 2s t inom RORO, 2st inom RoPax och en person inom Offshore Inom vilken bransch seglar du just nu? Maskiningenjör Examensår Bulk RoRo RoPax Tank Bogserbåt Skärgårdsfärja Yacht Militär/bevakning Offshore Kryssning Figur 34 Inom vilken bransch seglar du just nu? Maskiningenjör Figur 34 visar, fördelat på de olika examensåren, inom vilken bransch som maskiningenjörerna seglar idag. Av dem som tagit examen år 2008 kan man se att en person seglar RORO, en annan inom skärgårdstrafiken och 2 st inom offshore. 33

38 Personer Till dem som svarat att de inte arbetar till sjöss idag, ställde vi frågan om när de gick iland. För att kunna räkna ut hur länge personer har arbetat till sjöss innan de gick iland finns denna fråga med. När gick du iland? Sammanslaget Sjökapten och Maskiningenjör år; 1; 5% Direkt; 4; 18% 1 år; 1; 4% 7-10 år; 5; 23% 2-3 år; 2; 9% 4-6 år; 9; 41% Figur 35 När gick du iland? Sammanslaget Figur 35 visar hur lång tid efter examen som personerna har gått iland. Man kan se att det vanligaste var att man seglade mellan 4-6 år innan man gick iland, det var 9 st som svarade detta, det motsvarar 41 %. När gick du iland? Sjökapten Examensår Direkt 1 år 2-3 år 4-6 år 7-10 år år Figur 36 När gick du iland? Sjökapten I figur 36 ser man för de olika examensåren hur länge sjökaptenerna arbetade innan de gick iland. Av de som tagit examen kan man se att 2 st gått iland 4-6 år efter sin examen och att en person gick iland 2-3 år efter examen. 34

39 Personer När gick du iland? Maskiningenjör Examensår Direkt 1 år 2-3 år 4-6 år 7-10 år år Figur 37 När gick du iland? Maskiningenjör Figur 37 visar hur lång tid efter sin examen som maskiningenjörerna har gått iland. Av dem som tagit examen år 2004 ser man att 2 st gick iland 7-10 år efter sin examen, en person efter ca 1 år och en annan efter ca 4-6 år. En av våra viktigaste frågor och det viktigaste syftet med detta arbete var att ta reda på varför sjömän går iland. Här nedan har de intervjuade fått välja den huvudsakliga orsaken till att de gått iland. Varför gick du iland? Sammanslaget Sjökapten och Maskiningenjör Avstod svar; 1; 5% Blev Lots; 0; 0% Övrigt; 4; 18% Uppsagd; 0; 0% Familjerelaterat; 6; 27% Blev aldrig uppmönstrad; 0; 0% Blev erbjuden jobb iland; 6; 27% Löner; 0; 0% Bristande intresse; 3; 14% Hälsoskäl; 2; 9% Figur 38 Varför gick du iland? Sammanslaget Figur 38 visar sammanslaget för sjökapten- och maskiningenjörsklasserna vad den huvudsakliga orsaken var att man gått iland. De två med flest svar var Familjerelaterat och Blev erbjuden jobb iland. Det var 6 st vilket motsvarar 27 % i båda delarna. 35

40 Personer Personer Varför gick du iland? Sjökapten Examensår Uppsagd Familjerelaterat Hälsoskäl Bristande intresse Löner Blev erbjuden jobb iland Blev aldrig uppmönstrad Blev Lots Figur 39 Varför gick du iland? Sjökapten I figur 39 ser man hur sjökaptenerna har svarat i fråga om varför man gick iland. Från dem som tagit examen år 2008 så har en svarat familjerelaterat, en svarade bristande intresse och en annan att denne blev erbjuden arbete iland Varför gick du iland? Maskiningenjör Examensår Uppsagd Familjerelaterat Hälsoskäl Bristande intresse Löner Blev erbjuden jobb iland Blev aldrig uppmönstrad Figur 40 Varför gick du iland? Maskiningenjör I figur 40 visas hur maskiningenjörerna har svarat om varför man gick iland. Man kan se att av de som tagit examen år 2004 och gått iland var det 2 st som gick iland av familjerelaterade orsaker, en svarade övrigt, och en sista att denne blev erbjuden arbete iland. 36

41 Frågan Har utbildningen bidragit till att du fått arbete iland? syftar till att få reda på om Högskolan på Ålands utbildningar kan hjälpa till att ge arbete iland. Har utbildningen bidragit till att du fått arbete iland? Sammanslaget Sjökapten och Maskiningenjör Nej; 1; 5% Ja; 21; 95% Figur 41 Har utbildningen bidragit till att du fått arbete iland? Sammanslaget I frågan om utbildningen har bidragit till att få arbete iland svarade hela 21 st vilket motsvarar 95 % ja på den frågan, och bara en person vilket motsvarar 5 % svarade nej. Den person som inte ansåg att utbildning har bidragit till dennes landbaserade arbete hade en maskiningenjörsexamen. Detta betyder då att alla som har en sjökaptensexamen har haft hjälp av sin utbildning för att få ett landbaserat yrke (se figur 41). 37

42 Personer Den sista frågan vi ställde var om de intervjuade fortfarande arbetar inom sjöfartsbranschen idag. Allt som personerna ansåg hörde till sjöfart kunde de svara Ja på här. Arbetar du idag inom Sjöfartsbranschen? Sammanslaget Sjökapten och Maskiningenjör Nej; 4; 18% Ja; 18; 82% Figur 42 Arbetar du idag inom Sjöfartsbranschen? Sammanslaget I frågan om man idag arbetar inom Sjöfartsbranschen svarade 18st vilket motsvarar 82 % att de arbetar iland inom Sjöfartsbranschen. 4st vilket motsvarar 18 % svarade nej, se figur Arbetar du idag inom Sjöfartsbranschen? Sjökapten 2 1 Ja Nej Examensår Figur 43 Arbetar du idag inom Sjöfartsbranschen? Sjökapten Tittar man på hur de som gått sjökapten svarat så har två svarat att de idag inte arbetar inom Sjöfartsbranschen, se figur

43 Personer Arbetar du idag inom Sjöfartsbranschen? Maskiningenjör Ja Nej Examensår Figur 44 Arbetar du idag inom Sjöfartsbranschen? Maskiningenjör När man ser på maskiningenjörerna är det även där 2 personer som idag inte arbetar inom Sjöfartsbranschen, se figur

44 År 5. GENOMSNITTLIGT RESULTAT För att kunna presentera resultat för grundtesen sammanställde vi den genomsnittliga arbetstiden i olika frågor Tid som befäl innan examen I figur 45 kan man se att det är precis samma för både sjökapten och maskiningenjör när det kommer till att arbeta som befäl innan man erhåller sin examen från högskolan. 2,00 Genomsnittlig tid som befäl innan examen Inkluderat bara de som arbetat som befäl innan de tog examen 1,50 1,27 1,34 1,30 1,00 0,50 Sjökapten Maskiningenjör Sammanslaget Figur 45 Genomsnittlig tid som befäl innan examen Det genomsnittliga värdet är alltså näst intill 1,3 år man varit aktiv som befäl innan man tagit sin examen. Värdet är endast baserat på dem som faktiskt har arbetat som befäl innan de tagit examen. De som inte arbetat som befäl är inte inkluderade här. 40

45 Månader År Genomsnittlig tid som befäl innan examen Inkluderat alla svarande 2,00 1,50 1,00 0,89 0,82 0,86 0,50 0,00 Sjökapten Maskiningenjör Sammanslaget Figur 46 Genomsnittlig tid som befäl innan examen I figur 46 ses hur genomsnittstiden som befäl innan examen blir om man inkluderar alla som har svarat och inte enbart dem som arbetade som befäl innan de tog examen. Man kan då se att det är lite mer skillnad, men inte stor Tid att få en befälsanställning Figur 47 visar den genomsnittliga tiden i månader det tog att få en befälsanställning. Genomsnittlig tid att få befälsanställning efter examen Inkluderar endast de som gick till sjöss efter examen 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 6,3 4,4 2,9 Sjökapten Maskiningenjör Sammanslaget Figur 47 Genomsnittlig tid att få befälsanställning efter examen Här är alla som har arbetat till sjöss efter sin examen inkluderade. Men har man arbetat som manskap i t.ex. 18 månader innan man fick en anställning som befäl räknas de inte in, eftersom det är baseras på hur lång tid efter examen det tog innan man fick en anställning som befäl. 41

46 År År 5.3. Tid till sjöss innan man gått iland Figur 48 visar den genomsnittliga arbetstiden till sjöss efter examen för alla de som har gått iland. 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Genomsnittlig tid till sjöss För de som gått iland 3,8 6,4 Sjökapten Maskin sammanslaget 5,1 Figur 48 Genomsnittlig tid till sjöss, för de som gått iland Här räknas den totala arbetstiden in, alltså även om man arbetat som manskap under en period. Vi kan här se att den genomsnittliga tiden innan man gick iland för en sjökapten är lite under 4 år. För maskiningenjörer är den nästan 6,5 år, och sammanslaget blir det lite över 5 år. 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 7,5 Genomsnittlig tid till Sjöss Totalt alla svarande 8,1 Sjökapten Maskiningenjör Sammanslaget 7,7 Figur 49 Genomsnittlig tid till sjöss, totalt alla svarande Ser man till alla som svarat på enkäten blir resultatet som figur 49. Värdena ökar hela tiden för varje år som går, men i november år 2015 ser det ut enligt följande. Sjökaptener arbetar 7,5 år till sjöss. Maskiningenjörer arbetar 8,1 år och sammanslaget får båda sjöfartsyrken blir det 7,7 år till sjöss i genomsnitt innan man går iland. 42

47 6. ANALYS Våra resultat visade ofta att sjökaptener och maskiningenjörer svarade, i förhållande till andel, lika. Det var exempelvis lika stor andel sjökaptener som fortfarande arbetar till sjöss (76 %) som maskiningenjörer (75 %). Nästan lika stor andel fick sitt första befälsjobb på finskflaggat fartyg, 69 % av sjökaptenerna och 73 % av maskinbefälen. 66 % av alla vi intervjuat, dvs. 53 stycken, hade arbetat som befäl innan examen. Majoriteten av dessa hade vikarierat någon eller några somrar (0-3 månader eller 4-6 månader), medan andra hade arbetat några år. De som svarat att de arbetat som befäl minst ett år har antagligen tagit studieuppehåll eller fått fördröjda studier p.g.a. släpande kurser. Noteras bör att de som tagit examen år 2000 då har kunnat arbeta som befäl sedan 90-talet, medan andra från klassen 2010 som inte arbetat som befäl innan examen, fått befälsjobb efter Detta ger oss ett stort spann på över tio år gällande när man fått arbete som befäl och vilken flagg man seglade under som befäl första gången. Hela 80 % av de svarande fick arbete redan inom en månad efter examen. Många av dem hade arbetat som befäl tidigare och vi tror att det har att göra med att de redan då var anställda inom ett rederi. När det kommer till under vilket flagg man seglat som befäl första gången svarade 71 % att de seglat under finsk flagg och 12 % som seglat under bahamasflagg. Denna siffra har dock ändrats idag då båda dessa sjunkit till 50 % respektive 3 %. Däremot seglar fler under svensk och norsk flagg, som ökat från 12 % (svensk) och 1 % (norsk) till 24 % respektive 17 %. Detta kan ha att göra med att finska fartyg fram till idag flaggats ut och sålts, samtidigt som fler söker sig till norska offshorebranschen. Observeras bör också att en person som svarat att han arbetat under finsk flagg både första gången som befäl och nu, betyder inte att han gjort det hela tiden. Därför vill inte vi spekulera för mycket i varför dessa två grafer (Figur 20 och Figur 29) ser så olika ut. Sami Jeppsson och Peter Eklund från Kalmar 2011 kom som tidigare sagt fram till att sjöbefäl arbetade längre tid till sjöss förr i tiden. Vi kan nu också se en fortsatt nedåtgående trend då de sjökaptener vi intervjuat i genomsnitt arbetat 3,8 år till sjöss 43