Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar"

Transkript

1 Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar FoU-rapport 2004:8

2 FoU-rapporter Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 2003 (Anders Rönmark) 3. Etnisk mångfald och integration visar idrotten vägen? (Jesper Fundberg) 4. Möjligheten till motion och fysisk aktivitet lika för alla? 5. Kvinnor och män inom idrotten 2003 statistik från Riksidrottsförbundet Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson) 2. Kostnader för idrott en studie om kostnader för barns idrottande Varför lämnar ungdomar idrotten en undersökning av fotbollstjejer och killar från 13 till 15 år (Mats Franzén, Tomas Peterson) 4. IT-användning inom idrotten (Erik Lundmark, Alf Westelius) 5. Svenskarnas idrottsvanor en studie av svenska folkets tävlings- och motionsvanor Idrotten i den ideella sektorn en kunskapsöversikt (Johan R Norberg) 7. Den goda barnidrotten föräldrar om barns idrottande (Staffan Karp) 8. Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar (Göran Patriksson, Stefan Wagnsson) Rapporterna kan beställas från Riksidrottsförbundets kundtjänst eller tel STOCKHOLM OKTOBER 2004

3 Förord Idrottsrörelsens samlar varje år barn och ungdomar till mer än aktiviteter över hela landet, i många olika idrotter och på alla nivåer. Det blir nästan varje dag, en fantastisk omfattning som visar att barn- och ungdomsidrotten idag är en verklig folkrörelse. Faktum är att över 80 procent av alla barn och ungdomar i Sverige någon gång går med i en idrottsförening. För att det ska vara möjligt att åstadkomma all denna aktivitet krävs ledare, ideella ledare. Hundratusenstals vuxna ställer upp, nästan alltid utan någon som helst ersättning, för att hjälpa de unga att utvecklas, inte bara som idrottare utan även som människor. De allra flesta av dessa ledare är föräldrar till de idrottande barnen. Föräldrar fungerar inte bara som tränare, det finns en oändlig rad andra sysslor som måste skötas för att idrottens hjul ska snurra utan gnissel. Barn ska skjutsas till träning och matcher/tävlingar, smutsiga tröjor ska tvättas, lotter ska säljas och bullar ska bakas. Allt detta görs också, ofta utan att någon lägger märke till det förrän det inte längre fungerar. Trots föräldrarnas viktiga roll är de ett hittills nästan helt outforskat område. Har alla idrottsföreningar engagerade föräldrar som ställer upp eller är det endast få föreningar förunnat? Kan, vill och orkar de det och hur stor andel av och i vilken grad engagerar sig föräldrarna i barnens idrottsföreningar? Hur väl känner föräldrarna till föreningarnas verksamhet? Vill och brukar föräldrarna vara med och påverka föreningens verksamhet? Det är bara några av de frågor man kan ställa, och som nu ställts av forskarna Göran Patriksson, Göteborgs universitet, och Stefan Wagnsson, Karlstads universitet. De har frågat drygt 700 föräldrar i 97 olika idrottsföreningar om deras engagemang i sina barns idrottande. Rapporten, som nu är klar, bekräftar vissa uppfattningar men tar också död på en del myter. Framför allt ger den en betydligt solidare bas för fortsatta diskussioner om föräldrarnas roll inom idrotten samt deras vilja och möjlighet att spela den rollen. Det är en viktig diskussion för barn- och ungdomsidrottens fortsatta utveckling. Anders Lundin Breddidrottschef Fotnot: Samtidigt med denna rapport publiceras rapporten Den goda barnidrotten - föräldrar om barns idrottande (FoU-rapport 2004:7).

4 Sammanfattning Föräldrarnas betydelsefulla roll i barnens idrottsföreningar har sällan ifrågasatts. Engagerade föräldrar som skjutsar, ställer upp som funktionärer, står i kiosk, säljer lotter, agerar tränare eller sitter i styrelsen m m har i vissa föreningar varit en förutsättning för dess utveckling och ibland överlevnad. Arbetsuppgifterna har då kunnat fördelas på fler medlemmar och en balans mellan föreningens arbetskrav och medlemmarnas samlade förmåga lättare kunnat uppnås, samtidigt som förutsättningarna för en väl fungerande demokrati gynnats. Trots den allmänna uppfattningen om föräldrarnas betydelse har forskningen rörande detta område varit starkt eftersatt. Syftet med denna studie har således varit att undersöka föräldrarnas engagemang i sina barns (7-12 år) idrottsföreningar samt att undersöka föräldrarnas insikt i och förståelse för verksamheten i dessa idrottsföreningar. Frågor vi ställt oss i denna studie är huruvida idrottsföreningar har engagerade föräldrar som ställer upp i föreningsarbetet eller om det endast är få föreningar förunnat? Kan, vill och orkar de det och hur stor andel av och i vilken grad engagerar sig föräldrarna i barnens idrottsföreningar? Hur väl känner föräldrarna till föreningarnas verksamhet? Vill och brukar föräldrarna vara med och påverka föreningens verksamhet? Med hjälp av ett frågeformulär, med i huvudsak frågor med fasta svarsalternativ, samlades data in från 734 föräldrar till idrottande barn i 97 olika idrottsföreningar runt om i Sverige. Svaren analyserades utifrån teorier om demokratiska processer samt med hjälp av en modell som innehöll olika dimensioner av föräldraengagemanget i barnens idrottsföreningar och hur de tillsammans påverkar graden av det totala föräldraengagemanget i idrottsföreningarna. Resultaten visade att föräldrarna i hög grad är engagerade i barnens idrottsföreningar, där 80 procent av föräldrarna på något sätt är engagerade i någon av sitt/sina barns föreningar, främst i form av att skjutsa barnen till match eller tävling. I genomsnitt engagerar de sig 3,5 timmar/normalvecka i barnens idrottsföreningar. Vidare framkom att graden av föräldraengagemang är högst inom lagidrotterna, att mer tid ägnas åt arbete i pojkarnas idrottsföreningar jämfört med flickornas och att andelen engagerade mammor och pappor är lika stor, men att pappor ägnar signifikant mer tid åt föreningsarbete än mammor. Av resultaten framkom även att föräldrarna har relativt god kännedom om föreningarnas organisation och målsättningar men inte om föreningarnas ekonomi. Diskussioner fördes om betydelsen av föräldrarnas höga grad av engagemang, vilka inte enbart utgör en viktig resurs för idrottsföreningarna och barnens idrottande, utan även skapar en del av förutsättningarna för en väl fungerande demokrati i Sverige. Författarna: Göran Patriksson, professor i pedagogik vid Idrottshögskolan, Göteborgs universitet och professor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet. Stefan Wagnsson, adjunkt i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet. 4

5 5

6 6

7 Inledning Bakgrund Idag är närmare föreningar anslutna till Riksidrottsförbundet och inbegriper över 3 milj medlemskap (www.rf.se/scb, 2003). I vissa åldersgrupper är mer än varannan flicka och två tredjedelar av pojkarna medlem i någon idrottsförening. En verksamhet av sådan omfattning kräver en väl fungerande organisation med medlemmar som kan och vill engagera sig i föreningens arbete. Ur ett samhälleligt perspektiv kan ett sådant engagemang även sägas utgöra basen för en väl fungerande demokrati (Putnam, 1996). Föreningslivet skapar förutsättningar för demokratin genom att tillhandahålla gemensamma mötesplatser i samhället. Det är främst här som den för demokratin så centrala dialogen mellan människor kan föras och förtroende, vana att samarbeta och känsla av samhörighet medborgarna emellan kan utvecklas (socialt kapital) (Rothstein m fl, 1995). Här ges även möjligheter att träna upp och utveckla förmågan att formulera sig, argumentera, värdera och att gemensamt kunna fatta beslut (Vogel, Amnå, Munck, Häll/SCB, 2003). I Sverige har frivilliga medborgarsammanslutningar, som nykterhetsrörelsen, humanitära hjälporganisationer, fredsorganisationer och idrottsrörelsen ibland kallats för skolor i demokrati. Idrottsföreningarnas syften och mål har varierat genom åren men gemensamt för dessa har varit att de i huvudsak bedrivits på ideell basis. Krav på engagemang har således ej kunnat ställas i samma utsträckning som inom sammanslutningar där betalning för utförda tjänster verkat som incitament till engagemang. Idrottsföreningarna har istället fått förlita sig på att medlemmarnas intressen och behov kunnat tillfredsställas i den omfattning att de ansett det vara värt den tid som använts till arbete i föreningen. Väl omvittnade är de s k eldsjälarna, som genom sitt stora engagemang sett till att föreningsverksamheten kunnat fortleva utan några större krav på ekonomisk ersättning för sitt arbete. Idrottsföreningar kan i längden få svårt att utvecklas eller ens överleva om verksamheten bärs upp av endast ett fåtal individer vilka är starkt involverade i verksamheten. Risken att dessa eldsjälar åtar sig för mycket föreningsarbete är uppenbar, vilket kan leda till utbrändhet/utmattningsdepression och i förlängningen att dessa slutar engagera sig i föreningen. Det föreligger även en risk att de demokratiska värdena åsidosätts i föreningar där endast ett fåtal individer engagerar sig och beslutar om dess inriktning. I detta sammanhang kan föräldrar till barn i olika idrottsföreningar sägas ha en betydelsefull roll. Engagerade föräldrar som skjutsar, ställer upp som funktionärer, står i kiosk, säljer lotter, agerar tränare eller sitter i styrelsen m m har i vissa föreningar varit en förutsättning för dess utveckling och ibland överlevnad. Arbetsuppgifter har kunnat fördelas på fler medlemmar och en balans mellan föreningens arbetskrav och medlemmarnas samlade förmåga kunnat uppnås, samtidigt som förutsättningarna för en väl fungerande demokrati gynnats. Det finns en tendens att föreningsengagemanget i Sverige minskar. Människor har helt enkelt svårt att få tiden att räcka till. En kraftig ökning av arbetslösheten under 1990-talet kombinerat med en ökad arbetstakt, en allmänt ökad otrygghet och ökad konkurrens på arbetsmarknaden är några faktorer som tros ligga bakom ökade konflikter i valen mellan fritidsintressen, familj och arbete (Vogel m fl, 2003). Hur ser det då ut inom barnidrotten? Har de flesta idrottsföreningar engagerade föräldrar som ställer upp i föreningsarbetet eller är det få föreningar förunnat? Har föräldrarna tid att engagera sig i barnens idrottsföreningar? Kan, vill och orkar de det? Vid diskussioner med företrädare inom idrottsrörelsen rörande föräldrarnas engagemang i idrottsföreningarnas arbete framträder ibland två motsatta bilder. Av några målas en bild upp av fantastiska föräldrar som i hög grad alltid ställer upp och hjälper till i föreningsarbetet. Av andra en bild av föräldrar med bristande intresse för verksamheten, svag vilja att hjälpa till eller påverka föreningens verksamhet och där barnens idrottande används som en täckmantel för barnpassning. Dessa kanske överdrivna bilder av föräldraengage- 7

8 manget föranleder, tillsammans med ovanstående resonemang, ett flertal frågor som söker mer nyanserade svar. Hur stor andel av och i vilken grad engagerar sig föräldrarna i barnens (7-12 år) idrottsföreningar? Hur väl känner föräldrarna till föreningarnas verksamhet? Vill och brukar föräldrarna vara med och påverka föreningens verksamhet? Engagerar sig män mer än kvinnor och skiljer sig engagemanget åt mellan olika idrotter? Detta är bara några av de frågor som söker svar i föreliggande undersökning. Med dem i bakhuvudet ger vi oss i kast med tidigare forskning inom problemområdet för att om möjligt komma närmare svaren. Tidigare forskning Det är ont om studier rörande föräldraengagemang i barnens idrottsföreningar. Förvisso förekommer ett antal undersökningar som tangerar området. Dessa har dock främst varit inriktade på föräldrarnas engagemang i relation till barnens aktivitet, varav den övervägande delen i huvudsak riktats mot de negativa aspekterna av föräldrarnas engagemang (överdrivet engagemang/föräldrapress) (Augustsson, 1997; Wagnsson, 2001; Nyberg, 2000; Söderqvist, 2002). De fåtal studier som behandlat det aktuella problemområdet har primärt inriktat sig mot andra närliggande forskningsfrågor och således har inte föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar mer specifikt belysts. Av äldre mindre studier kan nämnas att Malmsten m fl (1983) intervjuade 20 föräldrar med barn 7-9 år inom idrotterna ishockey, fotboll och gymnastik om deras engagemang och kännedom om sina barns idrottsutövande. Utifrån undersökningsresultaten framkom en bild av föräldrar som i hög grad är intresserade av att hjälpa till i föreningens verksamhet. I stort sett alla föräldrar (18 st) ville hjälpa till i föreningarna vid tävling och träning t ex som chaufförer eller genom att samla in pengar och priser. Malmsten m fl pekade även på föreningsinformationens betydelse, där föräldrar som fått information i form av föreningsblad, tidningar m m i högre grad var engagerade i föreningen. Undersökningens ringa urval och inaktualitet tillåter oss dock inte att utifrån den dra några större slutsatser om föräldrarnas engagemang idag. En av få studier som behandlat problemområdet på senare tid, om än indirekt, är Staffan Karp (2000) som i sin avhandling Barn, föräldrar och idrott undersökt idrottens betydelse för idrottsaktiva barn och deras föräldrar. Studien omfattade 18 barn i åldrarna år med respektive föräldrar inom idrotterna golf och fotboll fördelat på två idrottsföreningar. Med hjälp av djupintervjuer tillfrågades föräldrarna bl a om sitt deltagande och sina uppfattningar om den aktuella föreningens verksamhet. Här framkom att flertalet föräldrar med barn inom golfföreningen (1 500 medlemmar) engagerade sig i sitt barns idrottande och då företrädesvis genom att skjutsa barnen till och från träning och tävling. Den övervägande delen av föräldrarna spelade själva golf för att tillfredsställa sina sociala behov. På grund av föreningens expansion hade dock samhörigheten och klubbkänslan kommit att försämras med påföljden att små subgrupper inom föreningen hade bildats. Intervjusvaren visade även att det inte var ovanligt att barnen följde med sina föräldrar och spelade golf och att behovet av organiserad, ledarledd träning därför inte var lika stort som inom övriga idrotter. Ett visst motstånd mot att utveckla verksamheten för yngre uttrycktes, då denna i viss mån ansågs minska tillgängligheten på banan för de vuxna medlemmarna. Vad gäller föräldraengagemanget inom fotbollsföreningen var involveringen i föreningen överlag stort men varierande. Intervjusvaren visade på intressanta skillnader i föräldraengagemang mellan de olika lagen inom samma förening, där föräldrar i vissa lag upplevdes som starkt involverade i verksamheten, medan man i andra lag upplevde stora svårigheter att engagera föräldrarna. En av respondenterna uppskattade att % av föräldrarna ställde upp i en eller annan form och arbetade ideellt, vilket bör ställas i kontrast till en annan respondent med ledarfunktion i samma förening som uttryckte en känsla av att ständigt få ta hand om allt. Karp noterade vidare intressanta skillnader mellan de två idrotterna där han bl a menade att golfföräldrarna i större utsträckning valde golfen åt sina barn, medan föräldrarna inom fotbollen mer rekryterades till föreningen som ledare och tränare via barnen. Karps studie låter oss förstå hur olika bilder 8

9 av föräldraengagemanget kan uppstå och att det förekommer stora skillnader i föräldraengagemang mellan olika idrotter, men även att det kan skilja sig mellan olika lag i samma förening. Karps kvalitativa ansats tillhandahåller möjligheter att ge en detaljrik och kontextualiserad bild av det aktuella problemområdet (Bryman, 1997). Den kvalitativa ansatsen är dock behäftad med vissa problem. Det ringa urvalet medför stor försiktighet med att dra allt för långtgående slutsatser bör vidtas och möjligheterna att kunna generalisera till andra idrottsföreningar eller idrotter begränsas. Ytterligare en forskare, som i viss mån har berört det aktuella problemområdet, är Redelius (2002) vars avhandling Ledarna och barnidrotten syftade till att öka kunskaperna om vilka barn- och ungdomsidrottsledarna är och vad de står för. Den empiriska grunden utgjordes av enkätsvar från 525 idrottsledare, 564 blivande lärare och 521 blivande fritidsledare. I tillägg till detta utfördes även 18 djupintervjuer av idrottsledare. Svaren analyserades utifrån ett kulturellt, sociologiskt och genusteoretiskt perspektiv. Här visade resultat, som kan vara av intresse för denna studie, att minst 20 procent av ledarna är kvinnor och att en stor grupp, framförallt män uttryckte att det egna barnet utgjorde incitament för engagemang i föreningen. Männen motiverade det delvis med att de ville få mer tid tillsammans med sina barn men även med att deras barn saknade tränare. Ytterligare orsaker till föräldrarnas engagemang var att de ville försäkra sig om att barnen fick plats i föreningen samt garantera att verksamheten blev bra. Redelius konstaterade att den manliga dominansen bland ledare är ett utmärkande drag inom barnidrotten, medan annan föreningsverksamhet oftast förenas med ett lågt manligt åtagande. I avhandlingen framkom även negativa aspekter av föräldrarnas engagemang, där en stor del av ledarna upplevde föräldrarna som ett problem. Vissa upplevde att föräldrarna var okunniga men ändå lade sig i ledarens uppgifter eller uttryckte åsikter på ett icke önskvärt sätt. Vidare uttryckte en del ledare oro eller medkänsla för barn som pressades för hårt av sina elitinriktade föräldrar. Vogels m fl, (2003) rapport om Föreningslivet i Sverige är den undersökning som kanske bäst, om än indirekt, behandlat föreliggande studies frågeställningar. De har till skillnad från Karp (2000), använt sig av en kvantitativ ansats. Nämnda rapport bygger på en av SCB/ Häll, (1994) tidigare utförd intervjuundersökning rörande 1992 års föreningsliv i Sverige. Studien hade en såväl tvärsnitts- som longitudinell design. Syftet med rapporten var att studera förändringar mellan 1992 och 2000 i fråga om medlemskap, medlemsprofiler, medlemmarnas aktivitet, tidsinsats och intresse att arbeta i föreningarna samt att undersöka för vilka befolkningsgrupper deltagandet förändrats. Vogel m fl studie riktade sig till vuxna i åldern år, verksamma inom politiska organisationer, intresseorganisationer, solidaritetsrörelser, religiösa organisationer och livsstilsorganisationer, där idrottsföreningar innefattas i sistnämnda kategori. Resultat visade att idrottsrörelsen år 2000 vid sidan om fackföreningsrörelsen utgjorde den största gruppen av organisationer i fråga om medlemstal, förtroendemän och aktiva medlemmar. 31 % av Sveriges befolkning var medlemmar i någon idrottsförening varav 17 % var aktiva medlemmar och 7 % av hade något förtroendeuppdrag. En fjärdedel av medlemmarna var med i flera idrottsföreningar. Vidare var andelen aktiva medlemmar i särklass högst inom idrottsföreningarna vid en jämförelse med övriga sammanslutningar. Resultaten visade dessutom, liksom inom de flesta andra föreningstyper, att lägre ekonomisk och social status hade samband med ett lägre engagemang i idrottsföreningarna och följaktligen var arbetarklass, lågutbildade, utländska medborgare och låginkomstfamiljer underrepresenterade. I övrigt påvisades könsskillnader i medlemskap och aktivitet inom idrottsföreningarna. Här framgick även att det överlag var fler män (38 %) än kvinnor (24 %) som var medlemmar, och att män i större omfattning än kvinnor hade olika förtroendeuppdrag i idrottsföreningarna. I genomsnitt arbetade dessa 14 tim/mån inom ramen för föreningens verksamhet, vilket är en arbetsinsats som inte nämnvärt förändrats sedan Skillnader i medlemskap och förtroendeuppdrag mellan lag- och individuella idrotter noterades till lagidrotternas fördel. Vad gäller andelen 9

10 medlemmar tenderade denna att minska något (-2 %), dock inte lika markant som inom politiska partier, där en tredjedel av medlemmarna hade försvunnit under 90-talet. Vogel m fl (2003) konstaterade att idrottsrörelsen skiljer sig från övriga sammanslutningar i det avseendet att aktiviteten där är mer begränsad till barn- och ungdomen. Resultaten visade vidare att föräldrar ofta deltog aktivt i idrottsföreningens verksamhet och då främst i anslutning till barnens idrottande. Totalt sett var närmare hälften av papporna och nästan en tredjedel av mödrarna medlemmar i någon idrottsförening. Av undersökningen framgick även att det främst var föräldrar, och då företrädesvis pappor, som dominerade bland förtroendevalda. 15 % av papporna hade ett styrelseuppdrag i någon idrottsförening jämfört med 6 % av mödrarna. Detta kan jämföras med sammanboende utan barn där 8 % av männen respektive 4 % av mödrarna hade något förtroendeuppdrag. Föräldrar talade också oftare på möten och försökte själva påverka beslutsfattandet. Främst var det gruppen sammanboende med barn som var engagerade i föreningen där 48 % av de sammanboende männen respektive 33 % av kvinnorna var medlemmar i någon idrottsförening. Motsvarande siffror för ensamstående män med barn var 50 % gentemot 26 % av kvinnorna. Av resultaten framgick även att det var sammanboende föräldrar inom lagidrotter som har störst andel medlemmar och i störst utsträckning hade förtroendeuppdrag. Utifrån resultaten från ovanstående rapport kan man konstatera att idrottsrörelsen står sig stark gentemot andra frivilligorganisationer i Sverige och att föräldrarna här tillmäts en betydande roll. Vogel m fl (2003) bidrar starkt till att öka förståelsen för vårt problemområde, dock saknas fortfarande svar på flertalet av de frågor som inledningsvis ställdes. Bland annat saknas resultat som mer i detalj är kopplade till frekvensen och karaktären av föräldrarnas engagemang, d v s vilka arbetsuppgifter som utförs och i vilken utsträckning. Dessutom saknas utförligare resultat rörande föräldrarnas påverkan på och vilja att påverka verksamheten i barnens idrottsförening. Med anledning av att det främst är föräldrar som får ta det ekonomiska ansvaret för barnets idrottande har vi även valt att redogöra för en rapport av Centrum för Marknadsanalys AB (CMA) (2004). På uppdrag av RF utfördes en undersökning där familjer tillfrågades om sina kostnader för barnens (7-15 år) idrottande inom tio av de mest vanligast förekommande idrotterna 1. Resultaten visade att det i genomsnitt kostar kr/år för föräldrarna att låta barnen ägna sig åt någon av de undersökta idrotterna. Det framkom vidare att kostnaderna är som högst inom idrotterna ishockey (9 300 kr/år) och ridsport (8 200 kr/år). Det rörde sig främst om kostnader för utrustning, avgifter och resor. Kostnader för resor uppgick till i genomsnitt kronor (högst inom ishockey, kr, och simning, kr). Kostnaderna för utrustning uppgick i medeltal till 870 kr (högst inom ishockey, kr, och ridsport, kr) och kostnader för avgifter (högst inom ridsport, kr, och inom tennis, kr). Med tanke på det stora ekonomiska ansvar som åligger föräldrarna kan detta åtagande sägas falla inom ramen för ett indirekt engagemang i idrottsföreningarnas verksamhet. Sammanfattningsvis kan vi sluta oss till att forskningen inom området är starkt eftersatt, där för närvarande inte någon studie primärt behandlat det aktuella problemområdet. Fortfarande finns frågor som ytterligare bör bearbetas varvid föreliggande undersökning i högsta grad är relevant för att inte säga nödvändig för att kunna kunskapen om föräldraengagemang inom barnidrotten. Syfte 1 Basket, fotboll, friidrott, golf, gymnastik, innebandy, ishockey, ridsport, simning och tennis Med anledning av den bristfälliga forskningen rörande föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar finns ett antal frågor som söker svar. Syftet med föreliggande studie är således att: ge en övergripande bild av föräldrars engagemang i sina barns (7-12 år) idrottsföreningar undersöka föräldrarnas insikt och förståelse för verksamheten i barnens (7-12 år) idrottsföreningar Dessutom kommer vi att studera ovanstående frågeställningar med uppdelning på kön (mammor, pappor), olika idrottsgrenar m m. 10

11 Teoretiska utgångspunkter Våra teoretiska utgångspunkter tar avstamp i Robert Putnams (1996) forskning om demokratins effektivitet. Vidare har inspiration hämtats från Rothsteins m fl (1995) syn på demokrati som dialog. Bidrag har även hämtats utifrån Vogels m fl (2003) differentiering av olika deltagandenivåer i föreningslivet och Kenyons (1969) modell över olika involveringstyper och roller i idrottssystemet. En förutsättning för en väl fungerande demokrati är förekomsten av gemensamma mötesplatser i samhället (Rothstein m fl 1995). Här pekar författarna, med stöd av Putnams forskning på det organiserade föreningslivets stora betydelse. Det är främst inom ramen för detta som den för demokratin så centrala dialogen mellan människor kan föras och förtroende och samhörighet medborgarna emellan kan utvecklas, något som Putnam benämner skapandet av ett socialt kapital. Putnam kunde, genom longitudinella studier av olika regioner i Italien, där förutsättningarna för demokratin var väsensskilda, visa ett samband mellan medborgarnas engagemang i frivilliga organisationer och en väl fungerande demokrati. Som en bieffekt visade sig medborgarnas involvering även ha betydelse för en stark ekonomisk utveckling i dessa regioner. Redan på talet hade dock Alexis de Tocqueville i sin klassiska analys av den framväxande demokratin i USA kommit fram till liknande slutsatser. Medborgarnas benägenhet att frivilligt organisera sig och samverka för att få saker och ting gjorda i närmiljön, men även i vidare sammanhang, medförde att den amerikanska demokratin i högsta grad var aktiv och vital (Hadenius, 2001). Tocqueville betonade, liksom Putnam, vikten av ett livaktigt civilt samhälle, där olika organisatoriska nätverk och starka relationer (socialt kapital) till andra människor utanför familjen, tillsammans utgör incitament för ett starkt civilt samhälle och fungerar därmed som en länk mellan familjen och staten. Dessa för demokratin och samhället så viktiga nätverk eller sammanslutningar kan delas in i olika, delvis överlappande områden, vilka visas i figur 1. Sociala sfären Staten Politiska sfären Individ-Familj Ekonomiska sfären Figur 1. Det civila samhället (Hadenius, 2001) Den politiska sfären innehåller organisationer som har till uppgift att påverka den offentliga verksamheten (främst politiska partier men även fackföreningar och miljögrupper). Den ekonomiska sfären i sin tur omfattar intressesammanslutningar med ekonomisk inriktning (företagarföreningar, fackliga organisationer, kooperativa föreningar m m). Till den sociala sfären räknas fritidslivets sammanslutningar och kulturella, religiösa och ideella föreningar, däribland idrottsföreningar. Norén (1995) har i sin rapport Förändringen av socialkapitalet i Sverige försökt att mäta styrkan av det civila samhället i Sverige och har här valt att utgå från några av Putnams (1996) huvudsakliga mätvariabler av det sociala kapitalet: fritidens användning (områden personen väljer att aktivera sig inom), förtroendet för de offentliga institutionerna samt engagemanget i föreningar och organisationer. Föreliggande studie ämnar i huvudsak inte att mäta det sociala kapitalet i Sverige i sin helhet utan har begränsats till att undersöka föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar 2. Således är det främst variabeln engagemang i föreningar och organisationer som tilldrar sig vårt intresse. 2 En mätning av detta engagemang kan likväl ge en indikation/indirekt delmått på det sociala kapitalet i samhället 11

12 Idrottsrörelsen, med över 3 miljoner medlemmar 3 fördelat på olika föreningar, utgör en betydande del av den sociala sfären och är näst efter fackföreningsrörelsen den största frivilliga organisationen i Sverige. En uppslutning av denna dignitet ger förvisso indikationer på ett stort engagemang, men att enbart använda medlemsantalet som måttstock för engagemanget inom olika organisatoriska nätverk är vilseledande. En person kan inneha medlemskap i flera föreningar samtidigt och kan dessutom vara såväl aktiv som passiv medlem. Vidare låter medlemsantalet oss inte utröna aktivitetsnivån hos medlemmarna. Inte heller huruvida de genom olika demokratiska processer väljer att påverka föreningarnas verksamhet. Medlemskapet kan således endast ge oss en fingervisning om vidden av föreningsengagemanget. För att få en mer adekvat bild av engagemanget bör vi inkludera andra dimensioner av begreppet. Här har vi valt att ta hjälp av Vogels m fl (2003; s 24) rikstäckande undersökning om föreningslivet i Sverige. De har i sin studie valt att differentiera deltagandet i idrottsföreningarna utifrån graden av engagemang i föreningarna vilket, förutom det formella medlemskapets utveckling, ger möjligheter att visa hur medborgarna använder föreningarna i vidare mening. De skiljer således på nio olika nivåer av deltagande: 1. Formellt medlemskap 2. Förtroendeuppdrag 3. Övrigt aktivt deltagande 4. Passivt medlemskap 5. Antal föreningar man är med i 6. Om man talat på möten 7. Om man påverkat besluten 8. Tidsinsatsen i föreningarna 9. Intresse att arbeta inom olika föreningar I Vogels m fl (2003) uppdelning finner vi dock ingen åtskillnad i engagemanget beroende av de olika roller som man kan inneha inom idrottssystemet. Som idrottsförälder kan man t ex vara starkt involverad i föreningens styrelsearbete, men inte i rollen som funktionär, eller vara en förälder som ivrigt hejar på sitt barn som åskådare men sällan vara engagerad som ledare o s v. I detta sammanhang har vi därför tagit hjälp av Kenyons (1969) modell för att ytterligare tillföra en dimension av begreppet engagemang. Kenyon skiljer i huvudsak på två sätt att engagera sig i idrott: Primär respektive sekundär involvering. Det förra begreppet innebär ett aktivt deltagande i någon idrott i antingen tävling eller träningsform (elitidrott, breddidrott, motionsidrott) och det senare alla andra former av deltagande. Kenyon särskiljer vidare mellan två olika former av sekundär involvering i idrott: 1. Involvering i form av konsument, som kan ske dels direkt i form av åskådare, dels indirekt via massmedia. 2. Involvering som producent, vilket innefattar personer som ser till att aktiv idrott möjliggörs. Dessa producenter indelas i sin tur i tre kategorier: Ledare (tränare, lagledare, materialförvaltare m m), skiljedomare (funktionärer, domare, regelstiftare m m) och idrottsföretagare med kommersiella intressen (tävlingsarrangörer, tillverkare av idrottskläder och annan utrustning m m). Av Kenyons modell framgår att man kan vara engagerad i idrottssystemet på olika sätt. Det bör dock tilläggas att en och samma individ kan ha olika roller vid olika tillfällen. En breddidrottare kan exempelvis vara såväl åskådare, TV-tittare som lagledare. Med utgångspunkt i ovanstående förefaller det som en fusion av huvudinriktningarna i Kenyons typologi och Vogels m fl (2003) uppdelning vore det mest fruktbara redskapet att använda vid analys och diskussion av resultaten. Denna sammansmältning av perspektiv saknar dock några för denna studie relevanta element. Såväl frekvensen (hur ofta man engagerar sig) som intensiteten (i vilken utsträckning individen mobiliserar sina fysiska och psykiska resurser) är viktiga dimensioner av begreppet föreningsengagemang som bör innefattas i en modell för att öka dess relevans och på så sätt göra den mer komplett medlemmar i åldern år. 12

13 I Figur 2 redovisas en enkel modell där vi försökt integrera relevanta dimensioner av begreppet föräldraengagemang, utifrån ovan diskuterade teoretiska perspektiv med syftet att använda denna som mall och förklaringsmodell vid analys och tolkning av resultaten. såväl aktiva som passiva medlemmar. Primärt engagemang avser föräldrar som själva utövar någon form av idrott i sitt barns idrottsförening och dimensionen förtroendeuppdrag omfattar föräldrar som har olika styrelseuppdrag. Dimensionen intresse avser föräldrar- Figur 2. Schematisk modell över föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar Modellen visar olika dimensioner av föräldraengagemanget i barnens idrottsföreningar och hur de tillsammans påverkar graden av det totala föräldraengagemanget i idrottsföreningarna. Dessa dimensioner utesluter ej varandra och således kan föräldrar återfinnas inom olika dimensioner samtidigt. I ovanstående modell omfattar begreppet indirekt engagemang de föräldrar som genom olika medvetna processer aktivt påverkar utformningen av verksamheten i föreningen, genom att t e x göra sin röst hörd på medlemsmöten, kommer med förslag till tränaren angående ändring av innehåll i träningen, ger ekonomiska bidrag eller röstar på medlemsmöten/årsmöten. Ett direkt engagemang omfattar föräldrar som är aktivt involverade i föreningen i form av att t ex hjälpa till att skjutsa barnen till och från match/tävling, stå i kiosken, att hjälpa till eller sälja bingolotter, men som inte har ambitioner att medvetet påverka föreningens verksamhet. Dimensionen medlemskap innefattar föräldrar som är betalande föreningsmedlemmar och består av nas intresse och vilja att påverka föreningens verksamhet och omfattning avser andelen engagerade föräldrar i barnens samtliga idrottsföreningar (om barnet/barnen är med i mer än en idrottsförening). Begreppen omfattning, tid, intensitet och frekvens förekommer i olika grad och har inneslutits av det skälet att samtliga andra dimensioner varierar i avseende på dessa. Modellens två streckade cirklar illustrerar den dynamiska aspekten av föräldraengagemanget så till vida att graden av engagemang varierar beroende på styrkan hos respektive dimension. Föräldraengagemanget kan således ses som ett kontinuum där Inget engagemang och Mycket hög grad av engagemang utgör ändpunkterna. Sammanfattningsvis har vi, med utgångspunkt av ovanstående teoretiska genomgång, valt att definiera föräldraengagemang i barnens idrottsföreningar som: Föräldrarnas delaktighet, påverkan och intresse för arbetet i barnens idrottsföreningar. 13

14 Undersökningens uppläggning Bakgrund Föreliggande rikstäckande undersökning har initierats av Riksidrottsförbundet (RF) med syftet att kartlägga föräldrarnas insikt, förståelse och engagemang i sina barns idrottsföreningar. I samband med ett möte, tillsammans med representanter för Breddidrottsenheten inom RF, drogs riktlinjerna i stora drag upp för undersökningens design, urvalsförfarande, val av datainsamlingsmetod och genomförande. Design Med syftet att erhålla en övergripande bild av föräldrarnas insikt, förståelse och engagemang i barnens idrottsföreningar i Sverige totalt sett, föll valet på att utföra en survey-undersökning där data samlades in med hjälp av frågeformulär. Denna datainsamlingsmetod lämpar sig väl när man vill samla in en större mängd relevant information förhållandevis snabbt och billigt (Thomas & Nelson, 1996). Man bör dock vara medveten om att denna metod har vissa svagheter. Föräldrarna kan utifrån sina erfarenheter, förväntningar och aktuella känslotillstånd vara olika motiverade att besvara frågorna eller ha olika svårt att läsa och förstå frågorna vilket kan påverka studiens giltighet. Vidare kan det vara svårt att få en helhetsbild och en djupare förståelse för föräldraengagemanget inom barnidrotten då fenomenet uppkommer i ett komplext samspel mellan individer (föräldrar, barn, tränare/ledare m fl) och den omkringliggande miljö (Dyer, 1995; Thomas & Nelson, 1996). Här hade en kvalitativ ansats i form av djupintervjuer med fördel kunnat användas som ett komplement till enkärmetoden (Bryman, 1997). Begränsade ekonomiska och tidsmässiga resurser inom projektet tillät emellertid inte en kompletterande undersökning av denna karaktär. I frågeformuläret fanns dock ett fåtal öppna frågor, där föräldrarna gavs möjligheter att utveckla sina svar för att därigenom kunna ge en mer fyllig och nyanserad bild av sitt engagemang. Urval Valet av respondenter har stor betydelse för i vilken utsträckning man kan generalisera resultaten till avsedd population (Trost, 2001). I ett försök att ge en så övergripande och bra bild av föräldrarnas engagemang som möjligt gjordes därför ett rikstäckande slumpmässigt urval av föräldrar till barn 4 (7-12 år) som var aktiva medlemmar i en idrottsförening inom de 10 idrotter som enligt statistik från RF (2003) 5 hade flest utövare, d v s inom basket, fotboll, friidrott, golf, gymnastik, handboll, innebandy, ishockey, ridsport och simning. Valet av ovanstående idrottsgrenar grundade sig även på det faktum att dessa representerade en jämn fördelning av individuella idrotter och lagidrotter samt en sammantaget jämn könsfördelning mellan pojkar och flickor i avseende på antal utövare. Med utgångspunkt från ovanstående strategiska urval av idrottsgrenar utfördes därefter ett stratifierat urval 6. Detta stickprov drogs utifrån samtliga registrerade idrottsföreningar i Sverige (inom respektive idrott/strata) och innefattande 10 idrottsföreningar per idrott/ strata. Undersökningens ursprungliga urval omfattade således 100 olika föreningar inom 10 olika idrotter. Ett överurval på 10 föreningar inom respektive idrott utfördes baserat på erfarenheter av tidigare studier (CMA, 2004), där svårigheter att erhålla aktuellt medlemsregister från valda idrottsföreningar förekom, en farhåga som även besannades i denna undersökning. Insamling av aktuella medlemsregister pågick därför avsevärt längre än beräknat. Mot slutet av den beräknade projekttiden togs ett beslut att inte fortsätta förfrågan om aktuella medlemsregister. Med anledning av detta kom föräldrar till barn inom 97 olika idrottsföreningar (10 basket-, 10 fotboll-, 10 friidrott-, 10 golf-, 9 gymnastik-, 9 handboll-, 9 innebandy-,10 ishockey-, 10 ridsport- och 10 simföreningar) att ingå i studien. Utifrån insamlade medlemsregister valdes 10 barn per förening slumpvis ut 7. Med ambi- 4 Med utgångspunkt från RF åldersindelning för barnidrott (Idrottens vill, 1995) valdes föräldrar till barn i åldrarna 7-12 år att ingå i undersökningen 5 6 Med hjälp av data från Statistiska centralbyrån (SCB) 14

15 tionen att få en så jämn könsfördelning hos föräldrarna som möjligt, riktades varannan enkät till barnets mamma/kvinnliga ansvariga respektive varannan till pappan/manlige ansvarige. Sammantaget sändes således enkäter ut riktade till föräldrar (500 mammor/ kvinnliga ansvariga respektive 500 pappor/ manlige ansvarige) med föreningsaktiva barn i åldrarna 7-12 år (födda ), inom 97 olika idrottsföreningar fördelade på 10 olika idrottsgrenar. Frågeformulärets utformning Med intentionen att stärka studiens reliabilitet (tillförlitlighet) och validitet (att undersökningen mäter vad den avser att mäta) utfördes inledningsvis en s k pilotstudie. Detta förfaringssätt möjliggör kontroll av att rätt frågor ställs i förhållande till studiens syfte samt att man, om det visar sig nödvändigt nödvändigt, kan omformulera, förkasta eller lägga till frågor och på så vis minimera risken för olika mätfel (Dyer, 1995; Patel & Davidson, 2003). Pilotstudier genomfördes i 4 olika omgångar. Första omgången omfattade 20 föräldrar med barn aktiva i friidrottsföreningen IF Göta i Karlstad inom vilken projektassistenten är aktiv. Andra omgången omfattade två forskare och en administratör på Karlstads universitet tillika föräldrar till barn i aktuell målgrupp. Tredje omgången omfattade tio föräldrar till barn inom IF Göta och fjärde omgången fyra föräldrar till barn inom samma förening. Frågeformuläret modifierades efter varje omgång till sin slutgiltiga form (bilaga 1) utifrån diskussioner och förslag som framkom vid varje omgång. I syfte att ytterligare stärka studiens validitet fördes en kontinuerlig dialog med Breddidrottsenheten inom RF gällande utformningen av enkätfrågorna. I frågeformuläret klargjordes inledningsvis vilken idrott och idrottsförening som respondenten skulle ha i åtanke vid ifyllandet genom att förtrycka utvald idrott, föreningens namn samt förälderns kön på framsidan av respektive formulär. Detta för att dels kunna särskilja andra eventuella föreningar som barnet var medlem i, dels kunna rikta frågeformuläret till avsedd förälder (mamma/kvinnlig ansvarig eller pappa/manlig ansvarig). Med anledning av detta tillvägagångssätt utformas 194 separata framsidor 8. Något som betydligt försvårade och ökade kostnaderna för den administrativa delen av projektet. Därefter ställdes ett antal bakgrundsfrågor (fråga 1-13) följt av frågor (14-16) som avsåg att mäta föräldrarnas nuvarande engagemang i den utvalda föreningen men även i övriga idrottsföreningar. Fråga 17 syftade till att ge svar på föräldrarnas syn på sin nuvarande grad av engagemang. Frågorna avsåg att undersöka respondenternas kännedom om mål, organisation och ekonomi i idrottsföreningen i stort, men även i barnets träningsgrupp. Därefter tillfrågades (21-24) de om aktuell påverkansgrad samt viljan och möjligheten att påverka idrottsföreningen i stort samt i barnets/barnens träningsgrupp. De därpå följande frågorna (25-26) behandlade idrottsföreningarnas satsning på speciell idrottsverksamhet för föräldrarna. Avslutningsvis ställdes en öppen fråga (27) där respondenterna gavs möjlighet att ge övriga synpunkter. För att underlätta ifyllandet av enkäten var övervägande den delen av frågorna i formuläret utformade med fasta svarsalternativ. Genomförande I inledningsskedet av projektet sändes ett brev ut till berörda föreningar (200 föreningar inklusive överurvalet), där syftet med studien förklarades samt en förfrågan om tillstånd att genomföra undersökningen framfördes. Därefter kontaktades representanter (tränare, sekreterare, ordförande, kassör) för föreningarna telefonledes för att erhålla ett så aktuellt medlemsregister som möjligt, främst med syftet att försöka minimera bortfallet i undersökningen. Allteftersom medlemsregistren inkom sändes frågeformuläret ut tillsammans med svarskuvert och följebrev (bilaga 2) som beskrev syftet med undersökningen samt en försäkran om respondenternas anonymitet/ konfidentialitet. Föräldrarna ombads i följebrevet att besvara enkäten senast dagar efter frågeformulärets emottagande 9 Svarsfrekvensen varierade mellan % inom respektive idrottsgren efter första utsänd- 7 Ytterligare ett överurval på 10 föreningar inom basket, gymnastik, innebandy och friidrott utfördes då det visade sig vara svårt att erhålla aktuella medlemsregister (se bortfallsanalys nedan) olika idrottsföreningar. Varannan mamma respektive pappa (97x2=194) 15

16 ningen. Ett första påminnelsebrev sändes ut tillsammans med frågeformuläret (i genomsnitt efter 2-3 veckor) vilket resulterade i en ökning av svarsfrekvensen till %. Därefter sändes ytterligare ett påminnelsebrev tillsammans med frågeformuläret ut, vilket resulterade i en slutlig svarsfrekvens på 73 %. I figur 3 visas en övergripande schematisk bild över undersökningens uppläggning. Inkomna data behandlades och analyserades i dataprogrammet Windows SPSS Främst har deskriptiv statistisk använts vid bearbetning och presentation av datamaterialet. I de fall vi använt oss av inferensstatistik har främst chitvåtest (χ2) utförts, då datamaterialet inte uppfyllt kraven för parametriska test (Dyers, 1997). lämna ut medlemsregistren. 13 % av bortfallet berodde på att föreningar, som lovat sända ut medlemslista, inte gjort detta inom tidsramen för projektet. Slutligen var orsaken till 5 % av bortfallet kopplat till att idrottsföreningen hade upphört. En mindre del av bortfallet (15 %) var alltså relaterat till en ovilja att delge föreningens medlemsregister. Här kan kännedom från föreningarnas sida om föräldrarnas bristande engagemang ha påverkat beslutet, vilket i sig kan påverka resultatens giltighet. Vid kontakten med föreningarna uppgavs dock att den främsta anledningen till att inte vilja delge medlemsregister var att skydda medlemmarnas integritet i enlighet med tagna styrelsebeslut eller föreningens policy. Utifrån karaktären av Figur 3. Överskådlig bild över studiens genomförande. Svarsfrekvens, bortfall och generaliseringsmöjligheter För kunna göra en rimlig bedömning av hur representativ denna undersökning är bör man först beakta vissa aspekter, som undersökningens svarsfrekvens och bortfall. I en första fas bör bortfallet i samband med förfrågan om aktuellt medlemsregister i olika idrottsföreningar beaktas. 100 idrottsföreningar kom av olika skäl inte att ingå i studien 10. Vid en närmare analys av detta bortfall visade det sig att 48 % av det totala bortfallet berodde på att föreningarna inte har någon verksamhet för barn i avsedda åldrar. 19 % av bortfallet var kopplat till svårigheter att nå ansvariga för medlemsregistren. Vidare var orsaken till 15 % av bortfallet att kontaktpersonerna uppgav att de inte hade tillåtelse (t ex genom styrelsebeslut) att ovanstående bortfallsorsaker kan man vidare se att de i huvudsak är relaterade till inaktuella eller bristfälliga urvalslistor. Således bör inte föreningsbortfallet ha påverkat studiens representativitet i någon högre grad. Vad gäller svarsfrekvensen (kopplat till enkäten) i föreliggande undersökning uppgick den totalt till 73,4 % vilket vid en undersökning av denna karaktär får anses vara relativt bra. Detta kan delvis ha sin förklaring i att studien rönte ett stort intresse och upplevdes som högst relevant av de föräldrar som vi kom i kontakt med under studiens gång. Vid analys av svarsfrekvensen/bortfallet visar resultaten (tabell 1) på en tämligen jämn svarsfrekvens inom respektive idrott (67-82 %) och följaktligen bör inte bortfallet i så stor utsträckning ha påverkat resultaten vid jämförelser idrotterna emellan. 9 Datumet för återsändandet ändrades kontinuerligt på följebrevet, beroende på när medlemslistorna inkom. Om enkätutsändningen inträffade i samband med en långhelg eller lov, utökades datumet för återsändandet till 14 dagar slumpvis utvalda idrottsföreningar av totalt 240 ingick i studien. 16

17 Tabell 1. Svarsfrekvens uppdelad på idrott Idrott Antal utsända Antal besvarade Bortfall (%) enkäter enkäter Golf Ishockey Friidrott Fotboll Simning Ridsport Handboll Innebandy Basket Gymnastik Tabell 2. Orsaker till bortfall fördelat på olika kategorier (n=27). Orsaker till bortfall Antal % Tidsbrist 9 33 Slutat i aktuell idrottsförening 8 29 Ej förälder till barnet 3 11 Barnet ej delaktig i aktuell idrottsgren 3 11 Postad enkät men ej mottagen 1 4 Känsla av att inte vara anonym 1 4 Svårt att förstå en del frågor 1 4 Nyligen flyttat/felaktig adress 1 4 Totalt Totalt ,6 Den relativt goda svarsfrekvensen utesluter dock inte behovet av att utföra en grundligare bortfallsanalys. Följaktligen kontaktades ett slumpmässigt urval, omfattande 10% av de respondenter som utgjorde det totala bortfallet d v s 27 av 266 respondenter, via telefon. De ombads berätta varför de valt att inte delta i undersökningen samt i vilken grad de var engagerade i den utvalda idrottsföreningen. Könsfördelningen inom bortfallsurvalet visade sig vara jämn, 52 % kvinnor respektive 48 % män. Vidare innefattade bortfallsurvalet föräldrar till barn från samtliga grenar förutom ishockey (golf 2 st; friidrott 5 st; fotboll 2 st; simning 4 st; ridsport 3 st; handboll 3 st; innebandy 3 st; basket 3 st; gymnastik 2 st). Denna förhållandevis jämna fördelning av kön och idrottsgrenar ger indikationer på ett representativt bortfallsurval. Efter att ha erhållit svar från respondenterna kategoriserades dessa och delades in i 8 olika kategorier (tabell 2). En stor bidragande orsak till bortfallet tycks vara att enkäter sänts ut till föräldrar vars barn inte är medlemmar i utvald/aktuell förening (29 %) och/eller delaktig i utvald idrottsgren (11 %). Dessa båda bortfallskategorier hade kunnat undvikas om det varit möjligt att erhålla helt aktuella medlemsregister. De påverkar dock inte graden av generaliserbarhet då dessa respondenter egentligen inte representerar målpopulationen. Detta gäller även individer tillhörande kategorin Ej förälder/ansvarig för barnet. Här förekom bortfall på grund av skilsmässa i kombination med att frågeformuläret inte vidarebefordrades. Utifrån ovanstående tabell 2 kan man vidare konstatera att en av de främsta orsakerna till det externa bortfallet tycks vara en upplevd tidsbrist, vilket delvis kan ha sin förklaring i en ökad upplevd konflikt mellan arbetstid, fritid och tid till familjeliv (Vogel m fl, 2003). Den uppskattade tidsåtgången för ifyllande av enkäten på ca minuter föranleder dock frågan om någon annan förklaring till bortfallet inom denna kategori föreligger. En annan möjlig förklaring skulle kunna vara att ett lågt upplevt föräldraengagemang leder till en större ovilja att besvara enkäten. Detta antagande stärks i viss mån av resultaten från bortfallsanalysen där det visade sig att huvuddelen (7 av 9 respondenter) inom kategorin tidsbrist, i låg grad (0h/normalvecka) eller inte alls är 17

18 engagerade i den aktuella föreningens verksamhet. Detta bör tas i beaktande vid tolkning av föreliggande studies resultat gällande graden av engagemang då det kan påverka dessa i en liten men ändock något positivare riktning. Inom resterande bortfallskategorier (postad enkät, ej anonym, svårt förstå, felaktig adress) var hälften av föräldrarna engagerade i barnens idrottsförening på något sätt. Dessa kategoriers relativt låga representativitet (4 av 27 respondenter) bör inte ha påverkat studiens giltighet nämnvärt, men kan vara exempel på vad som kan leda till bortfall vid studier av denna karaktär. Respondenterna från bortfallsurvalet tillfrågades även om deras genomsnittliga engagemang i den aktuella förening 1,6 h/ normalvecka (max=14h; min=0h) att jämföra med föreliggande studies resultat (M=1,8 h/ normalvecka), vilket indikerar att resultaten i denna studie kan ge en något för positiv bild av föräldraengagemanget i barnens idrottsföreningar Det interna frågebortfallet visade sig vara litet med endast några enstaka frågor som lämnats obesvarade, vilket kan vara en följd av den omfattande pilotstudien. Vid en sammanställning av ovanstående bortfallsanalys kan vi konstatera att 50 % av föräldrarna på något sätt är engagerade i sina barns föreningar, och att de en normalvecka i genomsnitt engagerar sig 1,6 h/vecka. Vid beaktande av ovanstående jämna och förhållandevis höga svarsfrekvens samt redovisad bortfallsanalys får generaliseringsmöjligheterna av undersökningen sammantaget anses som goda, med vissa reservationer. Man bör dock, som ovan nämnts, ha i åtanke att resultaten kan visa på en något för positiv bild av föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar. Vidare bör man även vara medveten om begränsningarna att generalisera resultaten till att även gälla föräldrar till barn inom idrottsgrenar med relativt få utövare eftersom endast föräldrar till barn inom de tio idrottsgrenar med flest utövare tillfrågades. I övrigt borde möjligheterna att generalisera resultaten till att gälla föräldrar inom barnidrotten vara goda då ett brett spektrum av åldrar, civilstånd, idrottsföreningar och idrottsgrenar finns representerade i undersökningen. 18

19 Resultat Inledning Resultaten från denna undersökning bygger på analyser av datamaterial som samlats in med hjälp av enkäter riktade till 734 föräldrar med föreningsaktiva idrottande barn. Resultatpresentationen inleds med en kort beskrivning av respondenternas karaktäristika för att kunna ge en bild av personerna i undersökningen, men även för att ytterligare belysa undersökningsgruppen. Därefter redovisas de resultat som behandlar undersökningens centrala begrepp och frågeställningar. Huvudsyftet med föreliggande studie har varit att försöka kartlägga föräldrarnas engagemang i sina barns idrottsföreningar. Som kompass för att hitta rätt i denna kartläggning har vi använt oss av en modell (se teoretiska utgångspunkter) som innefattar olika dimensioner av föräldraengagemanget. Resultaten nedan kommer i huvudsak att behandla dessa dimensioner. För att erhålla en mer nyanserad bild kommer resultaten från de öppna frågorna att integreras med statistiska data, där de mest relevanta och belysande svaren presenteras i form av citat. Beskrivning av föräldrarna Om vi till en början betraktar könsfördelningen hos föräldrarna (n=734) visar tabell 3 att den är relativt jämn, dock med en svag överrepresentation av kvinnor/mammor. 11 Tabell 3. Könsfördelningen i undersökningsgruppen (n=734) Kön N % Pappa Mamma Totalt Majoriteten av respondenterna (59 %) är förälder till ett barn i den utvalda föreningen och idrottsgrenen. I övrigt är 34 % förälder till två barn och 7 % förälder till 3 barn. Åldrarna hos dem som besvarade enkäten varierar mellan år. Den övervägande delen (93 %) har ett förhållande med någon varav 64 % är gifta, 28 % är sammanboende och 1 % är särbo. Resterande (7 %) är således ensamstående. Föräldrarna försörjer sig huvudsakligen som arbetare (41 %) eller tjänstemän (37 %). I övrigt är de egna företagare (11 %), studerande (4 %), sjukpensionärer (2 %) eller har ett hemarbete (1 %). Två procent uppgav att de är yrkesverksamma inom andra områden eller erhåller försörjning på annat sätt (t.ex. arbetslöshetsersättning). Största andelen föräldrar (46 %) har gymnasial utbildning som högsta avslutade utbildning och 36 % har eftergymnasial utbildning i form av antingen högskole- eller universitetsutbildning. Vidare har 16 % grundskola/yrkesskola och 2 % folkhögskola som högsta utbildning. Utbildningsnivån hos föräldrarna i denna undersökning är således marginellt högre än riksgenomsnittet % av respondenterna bor på mindre orter (under inv), huvuddelen av respondenterna (42 %) bor i mindre orter/städer ( inv). I övrigt bor 10 % i medelstora städer ( inv.), 15 % i större städer ( inv) och 14 % i en storstadsregioner. Främsta boendeform är villa/radhus (85 %). 14 % bodde i lägenhet och 1 % uppgav sig bo på annat sätt. Boendefördelningen visar att föräldrar från alla befolkningsnivåer och boendeformer finns representerade i undersökningen, med en viss överrepresentation av villa/radhusboende och möjligen även boende i mindre städer. Beskrivning av barnen Sammantaget är respondenterna (734 st) föräldrar till barn i de utvalda idrottsföreningarna. Könsfördelningen är relativt jämn med 53 % pojkar respektive 47 % flickor. Flertalet barn (68 %) har varit medlemmar i föreningen i mer än ett år och resterande i ett år eller mindre. Åldersfördelningen 13 i tabell 4 visar på en relativt jämn fördelning åldersmässigt för 11 För att underlätta läsandet av resultaten har vi genomgående valt att använda begreppet förälder/föräldrar (alt mamma/mammor eller pappa/ pappor) istället för i kombination med manlig ansvarig respektive kvinnlig ansvarig. 12 Enligt statistik från SCB (2003) hade 27 % av Sveriges befolkning eftergymnasial utbildning (motsvarande högskola/universitet) och 15 % grundskola som högsta avslutade utbildning. 13 M=10,1 år; Sd=1,86; min=3 år, max=21år 19

20 denna studies målgrupp (7-12 år), med undantag för barn i åldrarna 7-8 år. Tabell 4. Åldersfördelningen hos (n=734) barnen iden utvalda idrottsföreningen. Barnålder 3-6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år år Totalt Antal Procent Noterbart är att 14 % av barnen är mellan 13 och 21 år vilket bör beaktas vid tolkning av resultaten, då det möjligen kan vara svårt för föräldrarna att särskilja sitt engagemang i föreningen för respektive barn, även om det framgick i ett medföljande följebrev, att föräldrarna endast skulle redogöra för sitt engagemang rörande sitt/sina barn i åldrarna 7-12 år. Tillläggas bör att 64 % av barnen är medlemmar i någon annan idrottsförening och då främst i en annan idrottsförening. Totalt är således övervägande andelen barn medlemmar i minst två idrottsföreningar. 14 Beskrivning av föreningarna Studien omfattar föräldrar till barn inom 97 olika idrottsföreningar i Sverige, fördelat på tio olika idrottsgrenar, med en jämn fördelning mellan individuella och lagidrotter. Medlemsantalet i de föreningar som kom att ingå i studien varierade från 17 till medlemmar. 15 Omfattningen av föräldrarnas engagemang För att få en övergripande bild av omfattningen av föräldrarnas engagemang i den utvalda idrottsföreningen ställdes inledningsvis en direkt fråga där respondenterna fick ta ställning mellan ett Ja - och ett Nej -alternativ. Figur 3. Föräldrarnas engagemang (n= ) i barnets idrottsförening. Figur 3 visar att en stor andel (68%) av föräldrarna i någon utsträckning engagerar sig i sitt barns idrottsförening vilket är positivt ur ett såväl samhälleligt som föreningsperspektiv. Man bör dock betänka att det förhållandevis stora föräldraengagemanget kan, som tidigare diskuterats, bero på att respondenter, som inte är engagerade i utvald idrottsförening, i något större utsträckning valt att ej besvara enkäten. 17 Ovanstående resultat bör även ses mot bakgrund av respondenternas egna subjektiva definition av föräldraengagemang. En skillnad kan t ex vara i vilken mån man anser att skjuts av barn till och från träningen definieras som engagemang i föreningens verksamhet. Med anledning av detta delades föräldrarna in i två grupper utifrån sitt engagemang inom de av oss definierade engagemangsområdena (fråga 14 b; Bilaga 1). Föräldrar som svarat 1-4 gr/år, 1-4 ggr/mån, 2-3 ggr/v eller 4-5 ggr/v eller mer på något svarsalternativ utgjorde gruppen Engagerad. Föräldrar som svarat Inte alls engagerad på samtliga svarsalternativ utgjorde den andra gruppen Ej engagerad. Resultaten visar att 66 % av föräldrarna är engagerade (direkt eller indirekt) i barnets idrottsförening inom något av ovanstående områden. Detta resultat kan stäl- 14 M=1,0;Md=1,Min=0; Max=7 15 M=486;Md=256;T=81;Sd= Det interna bortfallet medför att antalet personer i tabeller och diagram varierar. 17 Se bortfallsanalys sid 17 20

Föräldrarnas engagemang. i barnens idrottsföreningar var. myt eller verklighet?

Föräldrarnas engagemang. i barnens idrottsföreningar var. myt eller verklighet? Föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar myt eller verklighet? Idrottsföreningarnas syften och mål varierar men gemensamt för flertalet av dessa är att de i huvudsak bedrivs på ideell basis.

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor Svenska folkets idrotts- och motionsvanor 1 Svenskarnas idrottsvanor Vi vet att idrott och motion tillhör svenskarnas mest populära fritidsintressen. Men hur mycket motionerar vi? Vilka idrotter ägnar

Läs mer

Svenskarnas idrottsvanor

Svenskarnas idrottsvanor Svenskarnas idrottsvanor EN STUDIE AV SVENSKA FOLKETS TÄVLINGS- OCH MOTIONSVANOR 2003 FoU-rapport 2004:5 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 2003

2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 2003 FoU-rapporter 23 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 23 3. Etnisk mångfald och integration visar idrotten

Läs mer

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Förord Sverige är idag ett mångkulturellt land. Cirka tio procent av Sveriges befolkning, eller 950 000, är födda utomlands. Ytterligare åtta procent,

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Idrotten landets ledande ledarskola. Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007

Idrotten landets ledande ledarskola. Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007 Idrotten landets ledande ledarskola Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007 1 STOCKHOLM JULI 2007 ANDRÈN & HOLM FOTO: Bildbyrån ILLUSTRATION: Katti

Läs mer

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015 Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga Datum: februari Bakgrund, syfte och sammanfattning av resultat I idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill betonas att barn- och ungdomsidrotten, i enlighet

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

Ren Idrott. Barn och ungdomar om doping 130605 Mätning 2013

Ren Idrott. Barn och ungdomar om doping 130605 Mätning 2013 Ren Idrott Barn och ungdomar om doping 130605 Mätning 2013 Om undersökningen Föreliggande undersökning har genomförts under perioden 15 till 28 maj 2013 i form av digitala enkäter distribuerade via e-post.

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Barn och ungdomar om doping. Undersökning

Barn och ungdomar om doping. Undersökning Barn och ungdomar om doping Undersökning De svarande 977 intervjuer med 15 25-åringar. 203 intervjuer med 12 14-åringar. Totalt 1 170 intervjuer vilket ger stor statistisk tillförlitlighet. Om undersökningen

Läs mer

LIDINGÖIDROTTEN VILL

LIDINGÖIDROTTEN VILL LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Medlemskap i ideella föreningar

Medlemskap i ideella föreningar Medlemskap i ideella föreningar en mångtydig relation i förändring Gymnastikförbundet, november 2011 Johan Hvenmark (ekon. dr.) Ersta Sköndal högskola Riksidrottsförbundet Tre delar Medlemskap som proxy

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-23 KFN-2014/344.387 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats 08-535 317 37 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Andel svenskar (16-64 år) som har störst engagemang, är medlem och delaktig i olika sorters av organisationer

Andel svenskar (16-64 år) som har störst engagemang, är medlem och delaktig i olika sorters av organisationer Idrottens omfattning Svensk idrott är bäst på att sätta folket i rörelse Svensk idrott är Sveriges största idéburna organisation sett till hur många som är delaktiga och engagerade. Nästan halva befolkningen

Läs mer

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012 Ekonomiskt Bistånd Norrköping Brukarundersökning 2012 November 2012 Inledning Bakgrund Under våren 2012 har det genomförts en brukarundersökning i syfte att mäta hur medborgare (brukare) som söker försörjningsstöd

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Segrar föreningslivet?

Segrar föreningslivet? Segrar föreningslivet? En studie av svenskt föreningsliv under 30 år bland barn och unga Magnus Åkesson RF 150325 The Capital of Scandinavia Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Elittränarutbildning 2014

Elittränarutbildning 2014 Elittränarutbildning 2014 Vikten av varierad träning i ung ålder - avgörande för vem som lyckas eller inte? Roger Forsberg 1 Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka om det läggs för stor

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Måste idrotten bry sig om mänskliga rättigheter? En undersökning bland svenska folket om idrottens betydelse för samhällsutvecklingen.

Måste idrotten bry sig om mänskliga rättigheter? En undersökning bland svenska folket om idrottens betydelse för samhällsutvecklingen. Måste idrotten bry sig om mänskliga rättigheter? En undersökning bland svenska folket om idrottens betydelse för samhällsutvecklingen. Inledning För Svenska Spel är idrottens utveckling en hjärtefråga.

Läs mer

Rapport till Svenska kyrkan i Göteborg mars 2012

Rapport till Svenska kyrkan i Göteborg mars 2012 -research SKOP genomför regelbundna undersökningar bland invånarna i Göteborgs stad. Mellan den 16 och intervjuade 5 personer på uppdrag av bland andra. Resultaten redovisas i denna rapport som i SKOP:s

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013 Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013 Varje år gör vi undersökningar om hur våra kunder upplever de tjänster, den service och den information som vi ger om den statliga

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Brukarundersökningen 2008

Brukarundersökningen 2008 MÖLNDALS STAD RAPPORT 1(8) Vård- och omsorgsnämnden Brukarundersökningen 2008 Under senhösten 2008 genomfördes den första gemensamma brukarundersökningen inom Vård och omsorg, där vi skickade enkäter till

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport : Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Marknadsundersökningens Dag 2009 Karin Stenebo, Apoteket AB Barbro Eriksson, CMA Centrum för Marknadsanalys AB Bakgrund Utblicken

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 1 Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 2 Innehållsförteckning Inledning -Bakgrund och syfte 5 -Urval och svarsfrekvens 6 -Bortfallsanalys 9 -Frågorna 11 -Läsanvisning 13 Resultat -Bakgrund 14 -Totalresultat

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Valuta för pengarna - om föräldrars kostnader för barnens deltagande i tävlingsidrott

Valuta för pengarna - om föräldrars kostnader för barnens deltagande i tävlingsidrott Valuta för pengarna - om föräldrars kostnader för barnens deltagande i tävlingsidrott Krister Hertting FoU-rapport 2009:4 FoU-rapporter STOCKHOLM FEBRUARI 2010 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN 2004:1 Ätstörningar

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Analys av träningstider inom föreningsidrotten - en studie av sju lagidrotter sett ur ett ålders- och könsperspektiv

Analys av träningstider inom föreningsidrotten - en studie av sju lagidrotter sett ur ett ålders- och könsperspektiv Analys av träningstider inom föreningsidrotten - en studie av sju lagidrotter sett ur ett ålders- och könsperspektiv FoU-rapport 2007:6 STOCKHOLM DECEMBER 2007 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN FoU-rapporter

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar Av Karin Redelius 1 STOCKHOLM JUNI 2007 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTON: Bildbyrån Skriftserie om idrottens ledarskap I projektet Idrottens ideella ledare erbjuder vi

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Serviceundersökning 2012 Örebro Kommun

Serviceundersökning 2012 Örebro Kommun Serviceundersökning 2012 Örebro Kommun Bakgrund och syfte För att följa upp kvaliteten i verksamheterna har Örebro Kommun låtit genomföra en brukarundersökning för servicetjänster. Undersökningen är en

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Effektmätning av gratistidningen

Effektmätning av gratistidningen Effektmätning av gratistidningen Nr 8, november 011 Kampanjnummer: 01150 Målgrupp: Konsument, villahushåll Utskicksperiod: måndag 7 november, v. 45, 011 Mätperiod: slutet v 45 början 48, 011 Mediaeffekter

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Kvalitetsbarometern 2011

Kvalitetsbarometern 2011 Kvalitetsbarometern 2011 Brukarnas upplevelser av kvalitet i vård och omsorg i Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun. Bo Engström Sammanfattning En konsultrapport från Utredningsspecialisten

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Förord. Stefan Bergh idrottspolitisk chef, RF

Förord. Stefan Bergh idrottspolitisk chef, RF Förord De ideella ledarna utgör idrottsrörelsens ryggrad. Över en halv miljon ledare lägger varje år ner ett oräkneligt antal timmar på de över 20 000 föreningarnas verksamhet. Dessa ledare är idrottens

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer