fröknar till häst hus med historia logga in Staden ur ett historiskt perspektiv s. 14 Skolpersonal rider ut med SK65 i Knoppe s.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "fröknar till häst hus med historia logga in Staden ur ett historiskt perspektiv s. 14 Skolpersonal rider ut med SK65 i Knoppe s."

Transkript

1 Skopet Personaltidningen för dig inom Sundsvalls kommunkoncern, nr 5/2012 hus med historia Staden ur ett historiskt perspektiv s. 14 fröknar till häst Skolpersonal rider ut med SK65 i Knoppe s. 17 logga in Inloggnad byter skepnad s. 6

2 nyheter 3 Innehåll 4 Ny bok till nya medarbetare 5 Inloggad, nytt arbetsverktyg 6 Statistik och mätmetoder 8 Med anställning som mål 10 Lockande internetutbildning 12 Anita, krönikör från ett bolag 13 Ur ett historiskt perspektiv 14 SK65 inspirerar 16 Medarbetare rider ut 17 Brandskydd i fokus 18 Kommunen goes abroad skopet online Gå in på intranätet Inloggad o ch klicka dig vidare till Anställd i kommunkoncernen/ Personaltidningar och nyhetsbrev. nästa nummer av skopet kommer den 13 februari Tack för det som varit, nu blickar vi framåt Ja då närmar vi oss åter slutet av ett år och som sig bör skall året summeras och läggas till handlingarna. Som vanligt har Sundsvalls kommun gjort det goda livet möjligt för alla oss som bor här i Sundsvall men även för tusentals besökare. Vi har klarat detta samtidigt som stora förändringsarbeten pågått i organisationen parallellt med en politisk situation som saknar jämförelse i Sverige. För allt detta skall ni alla ha ett stort tack. Händelserikt 2012 Det har hänt mycket under året och att lyfta fram allt låter sig inte göras. Några saker vill jag dock nämna som jag är både stolt och glad över. Ett arbete som rönt mycket uppmärksamhet både i Sundsvall och ute i landet är arbetet inom hemtjänsten. På Skönsmon har ett fantastiskt pilotprojekt gjorts i syfte att skapa bättre förutsättningar både för kunden och för personalen. Lärdommar av detta rullas nu ut på bred front inom socialtjänsten. Ett annat arbete som också sticker ut är skolans utvecklingsarbete där modellskolorna är intressanta metoder för att fokusera på barnens utveckling och resultat i skolan. Aldrig tidigare har det genomförts så många åtgärder på våra gator, stora satsningar har gjorts på att förbättra möjligheterna för gång och cykeltrafiken i kommunen. Listan kan göras lång och jag glömmer massor så låt oss alla tillsammans klappa oss på axeln och känna oss nöjda med våra insatser i år och gå in i julledigheten med en känsla av stolthet. Ni är alla högt värderade I år ställde vi in julgåvan vilket naturligtvis är tråkigt då ni alla är värda att uppmärksammas och få en liten uppskattning av arbetsgivaren. För mig var det dock självklart att ställa in julgåvan då en förvaltning bedömde att man inte klarade detta på grund av ekonomin. För mig är det viktigt att alla våra medarbetare behandlas lika. Jag hoppas att vi till kommande år kan finna metoder för att åter ge er alla detta lilla tecken på uppskattning. God jul och välkommen tillbaka på det nya året. manusstopp den 5 januari Webb-fullmäktige Vet du att du kan följa kommunfullmäktiges möten direkt via webb-tv på kommunens hemsida, Du kan se hela mötet eller välja det ärende du är intresserad av. Där finns även webb-tv sändningar från tidigare möten. Mellan 50 och 100 anställda får i dagarna beslutet om avtalspension. När erbjudandet gick ut i oktober sökte mer än 300 och det är ett bra resultat menar Kenneth Lidgren på koncernstaben. Det visar att det var ett generöst erbjudande, säger han. D et var när kommunen skulle få tillbaka pengar från AFA försäkring som beslutet att erbjuda avtalspension togs. I nuvarande mål och resursplan ligger ett besparingskrav på 20 miljoner i administrationskostnader och med tillskottet från AFA fanns en möjlighet att minska personalkostnader utan att säga upp personal. Det var inte givet med personalminskningar, men vi var ändå tydliga med att vi ville använda pengarna till avtalspensioner, säger Kenneth Lidgren på koncernstaben. Erbjudande till 550 personer Av de 88 miljoner som Sundsvall får tillbaka, kommer 50 miljoner att avsättas till avtalspensioner. Det räcker till mellan 50 och 100 avgångar, beroende på vilken lön personen i fråga har. Ingen ska behöva gå med lägre än kronor, säger Kenneth Lidgren. Erbjudandet om avtalspension gick ut till 550 personer som uppfyllde ålders- och anställningskravet och av dem sökte drygt 300. Vilka som slutligen erbjudits avtalspension beror på vilka som sökt och hur förvaltningarna prioriterat. Illustration: Anna Fossane Ska vi spara pengar genom att låta folk sluta jobba? Det var ingen som betalde mig när jag fick gå. Skopet Fotnot: AFA Försäkring är en organisation som ägs av arbetsmarknadens parter. Genom kollektivavtalen försäkrar AFA anställda bland annat inom kommuner. Text: Björn Nyström Spara in på administration Tanken är alltså att spara pengar och i och med att kostnaden för avtalspensionerna täcks av AFA, innebär varje påskrivet avtal en direkt besparing på respektive förvaltning. Ambitionen i Det är svårt att säga vad den slutliga besparingen blir. Alla som sökt ingår inte i administrationen. Sett till ansökningarna var det tio procent. mål och resursplanen är att pengarna ska sparas på administration, så det är också där fokus ligger på avtalspensionerna. Svårt att spå utgången ännu Det är svårt att säga vad den slutliga besparingen blir. Alla som sökt ingår inte i administrationen. Sett till ansökningarna var det tio procent, säger Kenneth Lidgren. De som erbjudits avtalspension kommer att kunna gå tidigast 1 april 2013, eftersom AFA behöver tre månader för att registrera utbetalningarna. Egentligen hade hon tänkt fortsätta att jobba, kanske i många år. Men så satte hon sig in i erbjudandet om avtalspension och nu överväger Christina Lindqvist att tacka ja. Jag började tänka på allt jag skulle kunna göra, säger hon. Foto: Thomas Hagfors På tal om avtalspension... Erbjudandet ska gå till någon som inte behöver ersättas, säger Kenneth Lidgren, som ser fördelar med att kunna erbjuda avtalspension. Det är bra med frivillighet i avgången. Så fungerar avtalspensionen: Erbjudandet har gått ut till dem som är född mellan och , samt arbetat i tio år i kommunen. Intresserade har anmält sitt intresse via blankett Förvaltningen har därefter undersökt förutsättningarna för avtalspension och gjort en första bedömning. Koncernstaben har under november genomfört en kommunövergripande prioritering. Kommundirektör Stefan Söderlund har beslutat vilka som får avtalspension. Avtalen måste vara påskrivna senast 31 december Under avtalspensionen kan man inte samtidigt ta ut tjänstepension. Den som får avtalspension får inte ta anställning i kommunen, men pensionen påverkas inte av annan inkomst. Avtalspensionen betalas ut till och med månaden innan 65-årsdagen. Christina Lindqvist har tänkt om Hälsningar stefan söderlund Kommundirektör Aktuella Datum: 17 december och 28 januari erbjuder Avtalspension Personaltidningen för dig inom Sundsvalls kommunkoncern, nr 5/2012, årgång 21 Ansvarig utgivare: Camilla Nilzén tel: , e-post: Redaktör: Björn Sidén Produktion: Björn Sidén Idé & design Form: Kristina Jeppson och Anna Fossane Adress: Skopet, Björn Sidén Ide & design, Åkroken Science Park, Sundsvall Upplaga: Tryck: Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvall Omslagsfoto: Björn Sidén Personaltidningssamordnare: Joel Rankila tel: C Idé- och referensgrupp: Kontaktpersoner från olika verksamheter inom kommunkoncernen Personaltidningsråd: Christina Lindqvist, Ann-Britt Nilsson, Ulf Wallin Utebliven tidning? Adressändring? Färre exemplar till arbetsplatsen? Hör av dig till Hans Engqvist, eller gå in på intranätet: Skopet felanmälan och prenumerationsärenden. Tidningen distribueras kostnadsfritt till anställda och förtroendevalda inom Sundsvalls kommunkoncern. Christina Lindqvist ska gå i pension. hristina Lindqvist jobbar som informatör på avdelningen för kommunikation och marknad. Innan erbjudandet om avtalspension gick ut var hon inte främmande för att jobba till närmare 70. Jag hade aldrig tänkt på att bli pensionär, säger hon. Men när hon ombads hjälpa till att formulera det brev som skickades ut till alla som var kvalificerade för avtalspension började hon sätta sig in i vad det skulle betyda. Framförallt för att hon insåg att hon själv uppfyllde kriterierna. Jag var på en informationsträff och fick veta att de sista åren man jobbar inte betyder så mycket för pensionen, säger Christina Lindqvist. Tänk att få 70 procent av lönen och vara helt fri. Då började tankarna på allt hon kunde göra som avtalspensionär växa sig starkare. Tänk att få 70 procent av lönen och vara helt fri. Jag är inte i den situationen att jag måste arbeta och då ser jag det här som en frihet. Vad ska du då göra som pensionär? Jag har en tanke om att ägna mig åt att skriva, jag har redan gett ut några noveller och vill gärna skriva mer skönlitterärt. Jag har också en liten firma vilande och skulle kunna tänka mig att göra lite skrivuppdrag. Jag är språknörd och har haft tankar i flera år på att kanske jobba som copy eller vara språkkonsult, säger ChrisText: Björn Nyström tina Lindqvist. Foto: Björn Sidén

3 4 nyheter nyheter 5 Kommunen välkomnar nya ögon Att vara ny på jobbet är både spännande och krävande. Det är mycket som ska falla på plats med rutiner, lokaler och kollegor. Så börjar boken som tagits fram för att välkomna och introducera nya medarbetare i Sundsvalls kommun. S Bilderna är tagna i en förskoleklass under Annelie Luthmans besök i The peaseful school i Leeuwarden. Diskussionerna om likheter och skillnader i de olika skolsystemen var intensiva. Vi delade kunskaper om våra länder men i synnerhet om skolornas förutsättningar att skapa likvärdighet för eleverna, berättar Annelie. yftet med boken är att förmedla kommunens värdegrund och ge medarbetarna en genensam plattform att stå på. Ett av målen är att boken ska öka stoltheten i att vara en del av Sundsvalls kommun. Ett flexibelt verktyg Vi har länge pratat om att vi skulle vilja ha någonting att lämna ut som visar vårt förhåll- Sundsvall vill lära känna världen En inblick i hur andra arbetar kan göra att vi ser vårt eget yrke ur ett helt nytt perspektiv, speciellt om vi tittar utanför Sverige. Andra länders arbetssätt kan hjälpa oss att utveckla vårt eget. artistisk framställning och låtit mellanstadieelever studera lokala konstnärer. Elever och personal lär sig massor av att skapa internationella relationer, de får både ett socialt och ett kulturellt utbyte. Samarbetet handlar A Självförtroendet för ens egna engelska språk är ofta lågt. Men vi svenskar är kanske de bästa på att prata engelska frånsett de länder som har det som modersmål. tt se sig om i världen är lärorikt, därför stimulerar kommunen olika typer av internationella samarbeten. Det är öppet för anställda inom skola och utbildning att söka bidrag för att åka utomlands och fortbilda sig. Genom internationella kontakter får man en större förståelse för människors olika förutsättningar, berättar Hans Ekman som är internationell samordnare i kommunen. Sätter fart på samarbeten Hans Ekman är projektanställd av kommunförbundet i ett länsprojekt för att stimulera internationellt samarbete inom skola och utbildning. Han började för tre år sedan och nu är det knappt två månader kvar. Vi ska utvärdera projektet nu och vi ser mycket positiva effekter, berättar han. För tre år sedan var Västernorrland dåliga på att söka den här typen av bidrag. Sedan dess har det internationella samarbetet ökat i kommunen. Länsstyrelsen har gått in och bidragit med 50% av kostnaderna för att stötta det regionala utvecklingsarbetet. Vinsten av det ökade internationella samarbetet är att eleverna får en global dimension i sin undervisning. På egen hand Förutom att personalen kan söka bidrag för vidareutbildning i andra länder kan arbetsplatserna också skapa internationellt samarbete på egen hand. Skönsmons skola avslutade nyligen sitt projekt, de har ingått i ett samarbete med 4 5 europeiska skolor. Där har de arbetat med ofta om tematiskt arbete där de får kompetens och kunskaper inom ett visst område. De får också en förståelse om att vi kan prata engelska som få andra länder kan. Självförtroendet för ens egna engelska språk är ofta lågt. Men vi svenskar är kanske de bästa på att prata engelska frånsett de länder som har det som modersmål, säger Hans Ekman. Med rötter i Harlem Annelie Luthman, ordförande i barn och utbildningsnämnden, har varit på studiebesök i The peaceful school i Leeuwarden. Peaceful school är en skolmodell för grundskola och förskola med rötter i Harlem, New York. Annelie berättar att skolformen bildades som en effekt av terrorattackerna i New York 2001 och den främlingsfientlighet som skapades därefter. Skolmodellen är framgångsrik även i Nederländerna. Besök utifrån I mitt uppdrag har det också ingått att bjuda in utländska deltagare till olika former av besök, säger Hans Ekman. Sundsvalls kommun har varit delaktig i 4 studiebesök de senaste tre åren. I september kom till exempel 15 utländska pedagoger hit. Kommunen har även satsat på att få utländska lärarassistenter intresserade av att besöka och praktisera på en värdskola i Sundsvall. Vi välkomnar utländska lärarstudenter att under handledning assistera och inspirera samt att få en bild av hur det är att vara lärare/elev i en svensk skola, berättar Hans. Här avgörs framtiden Den 15 november hölls en konferens om internationella samarbeten i kommunen. Där uppmärksammades framgångsexempel från Sundsvall, Timrå, Härnösand och Sollefteå. Konferensen heter Internationalisering som utvecklingskraft och innehöll även en föreläsning om internationalisering i skolans styrdokument. Det som sades under konferensen kan komma att ligga till grund för hur Internationalisering ska ingå som en naturlig del av skolans verksamhet i framtiden. Varje kommun får avgöra om de lever upp till det som står om internationalisering i dokumentet eller inte, berättar Hans. Det nuvarande projektet som Hans arbetar med upphör till nyår. Vad som händer därefter är inte klart ännu. Men det finns ett intresse av att han fortsätter engagera sig i internationella samarbeten även under vårterminen, dock utan finansiering från länsstyrelsen. Global förståelse Hans Ekman anser att om inte kommunen underlättar för internationella samarbeten får inte eleverna rätt input i sitt framtida liv. De lever i en helt annan globaliserad värld idag och behöver därför ett internationellt perspektiv i sin utbildning. Vi måste lyfta Västernorrlands skolor till en nivå som helst är i topp i Sverige, säger han. Text: Kristina Jeppson Foto: Annelie Luthman ningssätt och ger den känsla vi vill förmedla, berättar Siv Thun som är ansvarig för introduktionen av nya medarbetare. Tanken är att boken ska vara flexibel och kunna användas på många olika sätt. Den innehåller bland annat texter om Norrlands huvudstad, draken som symbol, kommunens vision och tillväxtstrategi. Men den ger också utrymme för egna anteckningar. Anteckna funderingar Det är en bok man ska kunna bära med sig under sin första tid på jobbet. I den kan man skriva upp tankar och funderingar man har, säger Siv Thun. Dessa tankar är användbar information, inte bara för den nyanställda. Genom att ta del av dem kan kommunen få hjälp att hitta goda exempel som bör lyftas fram. De nyanställda hjälper oss att se vad vi ska vara stolta över, berättar Siv Thun. Genom nyanställdas ögon kan kommunen även hitta områden där det finns potential att förbättra eller skäl att förklara saker annorlunda. Det bidrar till att skapa en ännu bättre verksamhet. Det är nyttigt att få in nya människor och höra deras tankar. Siv Thun är ansvarig för introduktionen av nya medarbetare i kommunen. Hon tycker att det är nyttigt att höra nyanställdas synpunkter. De kommer utifrån och ser allting från ett helt annat perspektiv. Det dem ser är viktig information för oss, säger Siv Thun. Lanseras nästa år Boken kommer gå att beställa. Men som den ser ut nu är den ett första förslag som ska förbättras efter de synpunkter som kommer fram. Under Stora chefsdagen 15 mars lanseras den på allvar. Text: Kristina Jeppson Foto: Björn Sidén Matfors skola tidigt ut i Printprojektet Skrivarna är bytta mot multifunktionskopiatorer och svartvitt är utskriftsstandard. På skolan i Matfors är Printprojektet skarpt sedan slutet av september, men redan talas det om steg två i effektiviseringen av skrivarparken. Målet är att minska utskrifterna med 25 procent, säger skolintendent Johan Henriksson. I ett tidigare nummer av Skopet berättade vi om Printprojektet, som genomförs på ett flertal arbetsplatser i kommunen. Matfors skola var bland de första att i större skala byta ut sina skrivare, berättar Merja Koponen på ITservice. Varje skrivare kostar pengar, så vi drar in så många som möjligt. Enligt Johan Henriksson, skolintendent på Matfors skola, fanns det ett utbrett missnöje över skrivarna på skolan. Det var ofta pappersstopp och andra problem, vilket inte minst drabbade skolans elever. Han var tidigt i kontakt med IT-service och därför är skolan också en av de arbetsplatser där Printprojektet kommit längst. Vi har minskat antalet skrivare och dessutom gått från färg till svartvitt, säger Johan Henriksson. Miljöeffekterna blir stora Hur många maskiner som försvunnit beror lite på var i skolan de finns. Johan berättar om en avdelning där fem skrivare ersatts med en enda. Men generellt tror han att det är trettio procent färre. Med inställningar som dubbelutskrift och kvittens sparas också en hel del papper och därmed även miljön. Än är det för tidigt att dra några stora slutsatser av förändringarna, men Johan Henriks- son tycker att det fungerar bra och ser redan hur ännu fler skrivare och utskrifter kan rationaliseras bort. I dag har vi backup-skrivare på skolan, men kan vi få säkerheten att fungera så kan vi ta bort tre till, säger han. Endast behörig kommer åt Ytterligare ett sätt att effektivisera utskrifterna är att installera så kallade follow print-system. Det handlar då om att sekretesskyddade dokument kan skrivas ut på vilken skrivare som helst, genom att utskriften bara kan kvitteras genom identifiering av behörig personal, exempelvis skolsköterska. Redan nu har man inom Matfors och Stöde skolområde börjat testa det som Johan Henriksson ser som steg två i Printprojektet. Det känns bra att vi kan minska skrivare och utskrifter samtidigt som maskinerna blir mer lättanvända, säger han. Text: Björn Nyström

4 6 nyheter Få koll på nya inloggad Med en rad förbättringar lanseras nya intranätet senare i december. Inloggad ska i framtiden fungera mer som ett arbetsverktyg än en informationskanal. Inloggad är en digital arbetsplats för alla anställda, säger intranätredaktör Monica Sjöqvist. Det gamla inloggad har gjort sitt och ersatts av ett helt nytt intranät. Nya Inloggad bygger på samma struktur som sundsvall.se och innehåller en rad förbättringar. Vi har gjort en riktig storstädning, konstaterar Joel Rankila på avdelningen för kommunikation och marknad. Lättare att hitta rätt En av de främsta och tydligaste förändringarna är utseendet på Inloggad. Det gamla intranätet var svåröverskådligt och lätt att tappa bort sig i. Nu ska navigeringen mellan sidorna vara enklare. Vi har samlat ihop mycket information som tidigare var utspridd, säger Joel Rankila. Förutom att Inloggad har gjorts mer användarvänlig finns också en vision om att intranätet i framtiden ska fungera mer som ett arbetsverktyg och bli en naturlig del av det dagliga arbetet. Jag kan se att det blir mer som görs genom Inloggad, exempelvis att man har det med sig i mobilen, säger Monica Sjöqvist, som är ansvarig för Inloggad. Lika för alla På sikt hoppas hon också att Inloggad blir gemensam för hela kommunkoncernen och på så sätt frigör resurser, inte minst i form av tid. Målet är att det ska fungera så bra att alla vill vara här, säger hon. Text: Björn Nyström De viktigaste förbättringarna på nya Inloggad Samarbetsrum. I samarbetsrummen kan två eller fler deltagare dela dokument och kalendrar med varandra. Inspiration till samarbetsrummen kommer via lösningar som First Class, som bland annat används i skolan. Kommer under Webbshop. Den tidigare webbshopen har uppdaterats till en mer modern variant med varukorg. Nu kan du som ska göra inköp samla allt material i varukorgen och checka ut alla varor på en gång, precis som i de flesta internetbutiker. Gränssnittet och intranätets utseende är detsamma som sundsvall.se Utrymmet längst upp till vänster är kommungemensamt och visar dagens toppnyhet. I menyraden visas namnet på den som är inloggad som en länk. Genom att klicka på den visas ett kontaktkort, som också går att söka på av andra medarbetare. Här kan alla lägga till information om sig själva och också en bild. En annan efterfrågad nyhet är möjligheten att kommentera och diskutera anslag eller andra inlägg. I vänsterspalten visas aktuell information och nyheter från den egna förvaltningen. Funktionen Mina samarbetsrum är en den största och främsta nyheten i nya Inloggad. Här kan olika deltagare dela arbetsmaterial och föra diskussioner, exempelvis i ett gemensamt projekt. Samarbetsrummen lanseras under Under rubriken Mina ärenden visas aktuell information om pågående ärenden. Till en början är bara ITservice kopplad till tjänsten, men allt eftersom ska fler funktioner kopplas in, bland annat Addera kundtjänst och bilbokningen. Ny sökfunktion. Med den nya sökfunktionen hittar du lättare det du söker. Sökningen kan filtreras och görs i hela systemet. Huvudredaktörer. Varje förvaltning utser en huvudredaktör för innehållet på de förvaltningsspecifika sidorna och i nyhetsflödet. Kommentarsfunktioner. En efterfrågad funktion som nu gör att det går att kommentera och diskutera inlägg, nyheter med mera. Möjlighet att följa andras anslagstavlor. Här kan du se om ett nytt e-postmeddelande har kommit. Sökfunktionen har förbättrats med bland annat möjlighet att filtrera sökningen, för ett bättre resultat. Gemensam ämnesrad för snabb åtkomst till viktiga sidor och dokument, exempelvis personalhandboken eller regler och styrning. En nyhet är menyraden, som är personlig och innehåller länkar till favoritsidor och e-tjänster. Driftinformationen har flyttats och syns nu bättre. Här visas alla aktuella störningar i systemet. Högerspalten finns kvar från gamla Inloggad och visas på startsidan. Innehållet beror på den arbetsplats man har och ger tillgång till olika e-tjänster. Kalenderfunktion där de tre närmast kommande bokningarna visas. Förändrade koder från årsskiftet Redovisningen av kommunens kostnader genomgår en smärre uppdatering från och med årsskiftet. En del av de gamla redovisningskoderna förändras och påverkar dig som bokför fakturor. Det är de sifferkombinationer som utgör kommunens kodplan som kommer att uppdateras. Framförallt handlar det om koden för verksamhet som utökas från fyra siffror till sex. Det är i enlighet med vad kommunförbundet och SCB föreslår, säger projektledare och ekonom Mats Lundahl på Addera ekonomiservice. Syftet är bland annat att likställa kommunens sätt att redovisa kostnader med andra kommuner, vilket underlättar jämförelser, samt anpassa sig till nationell statistikinsamling. Alla som arbetar med fakturor och bokföring i kommunen berörs av förändringarna. Det kan betyda att personliga inställningar i till exempel kodmallar måste justeras. De koder man är van att använda kommer att bytas ut, säger Mats Lundahl. Redovisningskoderna är sifferkombinationer som betecknar vilken verksamhet som har en kostnad, vem som har det ekonomiska ansvaret för kostnaden, samt vilken typ av kostnad det rör sig om. Exempelvis förskola, förskolechef och livsmedel. Koderna fungerar lite som butikens streckkod, där varan känns igen i kassan med hjälp av den för varan unika koden. För mer information, kontakta din förvaltningsekonom eller titta på Inloggad. Text: Björn Nyström Skynda med tidrapporterna I dag, den 5 december, måste handläggarna på Lön och Pension få in alla attesterade timrapporter för att de ska hinna med på decemberlönen. Andra underlag som påverkar lönen, men inte administreras via lön och arbetstid, måste lämnas senast den 10 december. Lönen för december betalas ut den 21 december. Vi ber om ursäkt I förra numret av Skopet blev två namn i artikeln om Ip-telefoni förväxlade. På en av bilderna är det Karin Larsson som sitter vid den gamla telefonväxeln och inte Monika Lindkvist. Skopet beklagar förvirringen. Börja sortera matavfallet Sundsvalls kommun har som bekant infört sortering av matavfall. Sortering av matavfall kan ske också på arbetsplatsen och flera verksamheter gör det redan idag. Hur ser det ut på din arbetsplats? Under ingången Boka, beställ och köp på Inloggad, finns mer information om hur ni kommer igång. Språka på rätt sätt Språket i kommunen ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Från och med oktober finns ett ramavtal med språkkonsulter som kan hjälpa till när det behövs. Avtalet har tecknats med tre språkkonsultföretag och i första hand Expertinfo, som vann upphandlingen. Språkkonsulterna kan bistå med texttjänster, skrivutbildning och språkstöd i olika projekt. Fastighetsavdelningen blir Drakfastigheter Kommundraken tar sig in i allt fler verksamheter. Från och med den första januari kommer den även att ingå i fastighetsavdelningen, som då byter namn till Drakfastigheter. Det har funnits en otydlighet om vad fastighetsavdelningen gör. Många kontaktar oss i bygglovsärenden så vi har funderat över hur vi kan skapa en tydligare identitet, säger avdelningschef Magnus Fridell. Tanken är att Drakfastigheter i framtiden ska föra tankarna till en professionell fastighetsförvaltare, som tillhandahåller kostnadseffektiva och ändamålsenliga lokaler, enligt Magnus Fridell. Vi är ju kommunens fastighetsägare, säger han. Illustration: Anna Fossane nyheter 7

5 8 Nyheter nyheter 9 Att mäta med simpla indikatorer räcker inte för att förstå vad som händer bakom alla siffror. Man vill tänka mer kring sin statistik och redovisning. hitta siffror med metodtriangulering Lite skämtsamt sägs det finnas tre slags lögner; lögn, förbannad lögn och statistik. Vilket möjligen också kan stämma om statistiken tolkas felaktigt eller onyanserat. Inom koncernen har ett initiativ tagits till att mäta på ett sätt som kallas metodtriangulering. Dock är inte benämningen helt vedertagen hos alla fast de gör på samma sätt. Det handlar om att mäta med olika metoder, säger Ulla Näsman förvaltningschef för Kultur & Fritid, som utifrån tidigare forskarerfarenheter, tycker det är självklart att använda sig av flera metoder för att mäta verksamhet. Inom den samhällsvetenskapliga forskarvärden är detta vedertaget, men även försvarsmakten använder sig av den här metoden med en mångfald av mätmetoder. Och det känns ju lite spännande, säger hon och tar ett exempel: Om vi mäter hur många som besökte kulturmagasinet åren 2009 och 2010, så har vi fått ett mätvärde. Vi ser att det varit en betydlig ökning men vi vet inte vad vi ska använda informationen till. Vi kan inte bara med ökande besökssiffror säga att kulturlivet har utvecklats i Sundsvall. Vi kan heller inte använda det för att utveckla verksamheten, för vi vet inte varför besökarna var där. Används i försvaret För att ge en bättre bild görs en enkät och personer tillfrågas om varför de är där. Kanske till och med att det görs några djupintervjuer med några få utvalda för att få dela deras upplevelser av kulturlivet. Då har vi samlat på oss betydligt mer uppgifter i vår utredning. Till den rapporten läggs uppgifter om vad som hände de åren som jämförs, det ger en bättre bild och möjlighet att hitta felkällor. Av de mätta åren var det senare ett valår och folk kom och röstade i lokalerna. Vilket gjorde att besökssiffran fick en väldig topp det året. Ett annat år var det en spektakulär utställning som lockade en stor Att bara gå på det kvantifierbara mätvärdet blir alltså fel och därför måste det användas en mångfald av metoder och läggas olika aspekter där av namnet metodtriangulering. publik. Vädret spelar också en stor roll i sammanhanget. En regnig sommar ger mer besök än sol och värme. Att bara gå på det kvantifierbara mätvärdet blir alltså fel och därför måste det användas en mångfald av metoder och läggas olika aspekter där av namnet metodtriangulering, förklarar Ulla Näsman. För mig är det så självklart att kombinera kvalitet och kvantitet och att man måste tänka på det viset. Det går inte att få fram sanningen genom att bara göra det ena - utan både och. Många parametrar ger bättre bild Inom socialtjänsten jobbar de på samma sätt när de gör sina analyser i sin pågående marknadsprocess när det gäller hemtjänsten och LOV (lagen om valfrihet). Åke Zetterberg, ekonomichef på socialtjänsten har i och för sig inte hört just uttrycket Nu vet ju jag som privatperson att det här inte alltid sker helt friktionsfritt. Men grundtanken hos alla kedjor, är att allt som inte skapar ett mervärde tar de bort. Och det är samma för oss. metodtriangulering men är stor förespråkare av att jobba med många olika parametrar för att få fram ett bra och fungerande underlag till beslut. Han är i många sätt väldigt kritisk till den statistik han har att jobba med idag, som inte innehåller tillräckligt mycket information för att ge en rättvis bild av verkliga förhållanden. Begränsad tid ger fel rapportering Om vi tar försörjningsstödet för hushåll som exempel. Om vi får in en person i åtgärd som går på försörjningsstöd idag. Så är den personen tillbaks i försörjningsstödet inom tolv månader och det gäller för ungefär 90 procent av alla hushåll som går in i försörjningsstödssnurran. Men det ser jättebra ut om du kollar månad sju månad tretton är personen tillbaks igen. Tar vi ut statistik ur en enskild månad och bygger vårt arbetssätt utifrån det så blir det ju väldigt fel. Den traditionella kommunala verksamheten socialtjänst bygger på budgetstyrning, med statistik på håll budget och 1,6 miljarder kronor att bedriva verksamhet på. Men gör vi rätt verksamhet? Om vi ska hålla på med statistik så måste vi börja producera statistik som skapar ett mervärde, menar han. När det gäller arbetet med den nya organisationen för hemtjänsten så jobbar Åke Zetterberg med att fånga upp andra indikatorer. Vad vi gör nu är att vi har skapat ett förfrågningsunderlag, och det är själva upphandlingen. Och det är ett första steg. Utifrån det ställer vi frågor till företagen och egen regi som ska bedriva hemtjänst. Hur de kommer att lösa olika problem och vilka förutsättningar de har att lösa dessa. Ett form av kvalitetsledningssystem. För att vända på begreppen och i stället för att tillrättavisa den som gör fel kommer socialtjänsten att jobba med ett stimulanssystem, om utföraren kan förbättra områden som inte är eller har varit tillfredställande så kommer hon att belönas. Och då måste det till andra indikatorer för att stimulera företag och egen regi till att lyssna till vad behovet hos kunden är. Allt detta sker naturligtvis inom ramen för vad socialtjänstlagen tillåter, vi kommer ju inte att bevilja beslut som är lagstridiga. Men högre grad av frihet att skapa mervärden för den enskilde - det måste myndigheten släppa till. Skalar bort onödigheter Åke Zetterberg som har ett förflutet som chef inom IKEA-koncernen menar att allting i det här bygger på att det skapar ett värde för kunden. Nu vet ju jag som privatperson att det här inte alltid sker helt friktionsfritt. Men grundtanken hos alla kedjor, är att allt som inte skapar ett mervärde tar de bort. Och det är samma för oss. Jag vill lyfta fram Skönsmons hemtjänst som det goda exemplet. Där personalen med stimulansåtgärder, vände en trend med missnöjda kunder och en utsatt personalsituation till att bli en mönsterorganisation och ett föredöme för andra. Vad vi gjorde var att vi befriade personal från styrsystemen. Vi tog bort väldigt många måsten och det var då det hände. Vi lämnade ansvaret längst ute i organisationen och chefen blev överflödig, om jag gör min egen tolkning, säger Åke Zetterberg. Precis som han varit van att jobba tidigare. För att det ska ske så måste han som chef vara beredd att lämna ifrån sig nyckeln och säga att han finns som stöd om personalen behöver honom. Det blev en enorm kraft när medarbetarna förstod att de hade bollen och ansvaret. Det är väl inte gyllene rosor i allt men vi märker att arbetssättet förändras positivt och det ger ett bättre svar än den gamla organisationen gav. Men det kräver ju att övriga förvaltningar och myndigheter samarbetar, att vi chefer släpper på en del av kontrollbehovet och vi börjar jobba på ett annat sätt, samt att vi inte mäter saker som inte skapar värde, säger Åke Zetterberg. Går inte mot lagen Allt detta sker naturligtvis inom ramen för vad socialtjänstlagen tillåter, vi kommer ju inte att bevilja beslut som är lagstridiga. Men högre grad av frihet av skapa mervärden för den enskilde - det måste myndigheten släppa till. Allt är fortfarande i sin linda. Men är det indikatorerna i lagstiftningen vi ska följa eller är det andra värden, säger Åke Zetterberg. Text & foto: Björn Sidén Verkligheten är så mycket mer mångfacetterad än det där man kan räkna, säger Ulla Näsman. Om vi ska hålla på med statistik så måste vi börja producera statistik som skapar ett mervärde, menar Åke Zetterberg.

6 10 REPoRTAGE Det övergripande målet är anställning - På praktikcentrum jobbas det mest på andra arbetsplatser REportage 11 Vi gör en uppföljning efter två veckor och om det fungerar bra går det att förlänga praktiken. Fortsätter samarbetet gör vi kontinuerliga uppföljningar, säger Lasse. Det blir en liten guldkant. Våra praktikanter kan hjälpa till med allt från det där lilla extra, som att se till att det finns fika när det är fikadags, till att utföra mer fullvärdiga insatser. Markus och Lasse pratar på lagret där Markus brukar pressa kartong. För Lasse och kollegorna blir det många platsbesök under veckorna. Vi försöker i möjligaste mån träffas och äta ihop på kontoret, säger Lasse. Markus Johansson har praktiserat på ICA Esplanad i ungefär två år och trivs mycket bra på sin arbetsplats. Markus jobbar måndag och tisdag, när det är som mest att göra i butiken. Då kommer oftast nya varor som ska ställas upp i hyllorna. I praktikcentrums lokaler på Tivolivägen är det sällan någon inne. Här är en handfull arbetscoacher anställda för att ta fram praktikplatser till personer med olika funktionsnedsättningar. Vi är ute väldigt mycket och träffar företag, säger arbetscoach Lasse Larsson. Praktikcentrum är ett svar på kommunens lagliga skyldighet att erbjuda individuell daglig sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Praktikcentrum sorterar under socialtjänsten och avdelningen stöd och omsorg. Här arbetar en handfull arbetscoacher med att hitta lämpliga praktikplatser för dem som så önskar. Det handlar om individer med olika funktionsnedsättningar som lindrig utvecklingsstörning, förvärvade hjärnskador eller psykisk ohälsa och ofta i kombination, förklarar Lasse Larsson, som nyligen började arbeta på Praktikcentrum som arbetscoach. En arbetsuppgift eller ett uppdrag i form av praktik på något företag kan betyda mycket för självkänslan. Det ger en delaktighet i samhället När man kommer dit och får träffas ansikte mot ansikte är det lättare att skapa kontakt och hitta en lösning för praktikplatsen. och får individen att växa och utvecklas. Beroende på förutsättningar kan det röra sig om allt från några timmar i veckan till i princip heltidsjobb. Individen får komma ut och känna värdighet och meningsfullhet i tillvaron, säger Lasse. Matchmaking på företagsnivå Hans och övriga coachers uppgift är att ta kontakt med företag och verksamheter och utifrån de önskemål om praktik som finns, försöka hitta en arbetsplats där både företaget och praktikanten blir vinnare. Därutöver fungerar de som kontaktperson för arbetsplatsen. Vår utgångspunkt är alltid deltagarens önskemål, säger Lasse Larsson. Studiebesök ger mer En vanlig arbetsdag innehåller oftast ett studiebesök någonstans. Besöket har bokats i förväg av Lars eller någon av kollegorna på Praktikcentrum. På studiebesöket följer praktikanten med och man diskuterar hur en praktikplats kan vara utformad, vilka arbetsuppgifter som ska utföras och så vidare. När man kommer dit och får träffas ansikte mot ansikte är det lättare att skapa kontakt och hitta en lösning för praktikplatsen, säger Lasse Larsson. Arbetsgivaren står för kläder Arbetsplatsen betalar ingen lön och praktikanterna är försäkrade genom Sundsvalls kommiun. Givetvis står företaget för det rent arbetsrättsliga, att det finns skyddskläder och en i övrigt god arbetsmiljö. I dagsläget finns ett ungefär hundra praktikplatser i Sundsvall med omnejd, och ett tjugotal personer som väntar på praktik. Men med ungefär arbetsgivare i kommunen brukar det alltid ordna sig. Att ta emot en praktikant kan vara värdefullt också för företagen, anser Lasse Larsson. Det blir en liten guldkant. Våra praktikanter kan hjälpa till med allt från det där lilla extra, som att se till att det finns fika när det är fikadags, till att utföra mer fullvärdiga insatser, säger han. Väl mottagna på plats Ofta är företagen måna om att visa upp sin arbetsplats när Praktikcentrum kommer på besök och Lars erfarenhet är att de blir väl mottagna. Jag beundrar verkligen våra företag och egna verksamheter. Jag har varit till arbetsplatser som säger att de normalt inte tar emot praktikanter, men som ändå öppnar sig för våra deltagare. Det tycker jag är ett stort plus för våra arbetsgivare här, säger Lars Larsson. Hur ser han då på sitt eget arbete? Ett arbete som för det mesta är förlagt till andra arbetsplatser. Det är intensivt och väldigt spännande. Det kan vara väldigt krävande, men är samtidigt mycket stimulerande också. Att vara med och hjälpa någon uppfylla sina önskningar så att det blir så bra som möjligt, det är ett roligt jobb. Det är stimulerande att träffa arbetsgivare och se att det fungerar, säger Lars Larsson. Men alla är väl inte så entusiastiska över att ta emot en praktikant, känns det inte motigt många gånger? När man jobbar med positivt tänkande gäller det att inte gräva ned sig. Varje nej är en lärdom och erfarenhet och de flesta nej finns det en klar anledning till säger Lars. Text & foto: Björn Nyström För butikschef Anders Eriksson är det självklart att ta emot praktikanter som Markus. Det är en möjlighet för dem att få komma ut. Vi har mycket samarbete med Praktikcentrum och skolorna i Sundsvall. Det är också en hjälp för oss, säger Anders Eriksson. Jag hade aldrig jobbat i butik förut och ville prova det, det är roligt, säger Markus om sitt jobb på ICA.

7 12 Reportage Krönika 13 Anita Öberg VD, Näringslivsbolaget vi gör skillnad Näringslivsbolaget skapar framtidstro Hans Fredriksson och Charlie Jonsson har som datorveteraner lätt att förstå den osäkerhet som kan finnas inför ny teknik. Intresset för att lära sig har dock varit stort och i Liden blev kursen snabbt fulltecknad. Det är inte omöjligt att det blir fler kurser. satsning på Glesbygdsinternet Det är nu snart tjugo år sedan internet gjorde sitt intåg i de svenska hemmen och samhället i övrigt. Tjugo år kan vara både långt och kort. De som var med på tåget från början tycker förstås att det var länge sedan. Trots det bedöms fortfarande många människor, främst äldre, vara ovana internetanvändare. För dem finns Digidel, en nationell kampanj för att få fler att bli deltagare i den digitala världen. Det är tisdag tredje veckan i november och det sista av fem kurstillfällen i Stöde skolas bibliotek. Under hösten har Charlie Jonsson och Hans Fredriksson från Stadsbiblioteket hjälp ett tjugotal pensionärer i Stöde och Liden att komma igång med datorn och att utforska internets möjligheter. Projektet vänder sig till människor i glesbygd, där möjligheterna med internet är särskilt stora. Inga-Lill Jonsson får hjälp av Hans Fredriksson med att föra över bilder från kameran till datorn. Digidelkursen varvar datorkunskap med internetkunskap, eftersom många också är ovana datoranvändare. Det är nästan rädsla som är det största problemet för oss, säger Inga-Lill, som oroar sig för att hennes bilder ska försvinna. Jag känner mig fortfarande mycket osäker, trots att jag arbetat med dator tidigare, säger hon. De jobbar med ett projekt som heter Digidel, en nationell satsning vars syfte är att minska de digitala klyftorna i samhället. Eller öka den digitala delaktigheten, med ett annat ordval. Projektet vänder sig till människor i glesbygd, där möjligheterna med internet är särskilt stora. Har man långt till banken, biblioteket eller kontakten med vården erbjuder internet en bra lösning, säger Hans Fredriksson. Deltagarna i Stöde försöker följa med när Hans och Charlie går igenom de olika momenten; e-post, informationssökningar och navigering på internet. Pengar från Internetfonden Att Stöde och Liden valdes ut för satsningen, som finansieras med pengar från Internetfonden, beror just på att tillgängligheten till Stadsbiblioteket och annan service är låg. I Liden finns inget bibliotek alls. Och att det är Stadsbiblioteket som driver projektet är bara naturligt. Internet är ju på sätt och vis en utveckling av biblioteksidén, säger Charlie Jonsson. Antalet tjänster som finns tillgängliga över internet har exploderat. Både han och Hans Fredriksson är bibliotekarier och har under många år arbetat med datorer och bibliotekets datasystem. De har på nära håll följt den digitala utvecklingen, inte minst eftersom biblioteken ofta ligger i framkant av den. Den första internetdatorn satte vi ut i Stadsbiblioteket I dag är stora delar av bibliotekets system uppkopplat mot internet, säger Hans Fredriksson. En viktig informationskälla Med allt mer information tillgänglig via internet blir det också allt viktigare att kunna ta del av den. Mycket offentlig information kan vara svår att ta till sig på annat sätt, menar Hans och Charlie. Ta bara en sån sak som sundsvall.se, har man inte internet kommer man inte åt den sidan. Där kan man läsa om kommande händelser, ta del av planer och projekt samt komma med synpunkter. Det är så mycket lättare att komma i kontakt idag, säger Hans Fredriksson. Antalet tjänster som finns tillgängliga över internet har exploderat, fyller Charlie Jonsson i. De är båda överens om att digitaliseringen har påverkat hela samhället och på så sätt är deras arbete viktigt inte minst ur demokratisk synpunkt. Trots att många är ovana nybörjare har intresset varit stort och nu diskuteras en fortsättning. Att kunna använda internet blir allt viktigare när mer och mer information och samhällsservice blir digital. Text och foto: Björn Nyström Illustration: Anna Fossane Sundsvalls yngsta kommunala bolag fyller snart 1 år! Lika länge har jag haft förmånen att få leda verksamheten och mina 13 medarbetare, som varje dag bevisar att deras huvudmål är att skapa ett ännu bättre Sundsvall. Deras unika kompetens skapar verkligen förutsättningar för service i världsklass för företag, invånare och besökare i Sundsvalls kommun som är den ena delen i Näringslivsbolagets verksamhetsidé. Den andra delen handlar om att bygga långvariga och hållbara relationer och vara det naturliga navet och mötesplatsen för Sundsvalls näringslivsutveckling. Efterlängtat bemötande Redan idag känns de här formuleringarna som en realitet! Med vår servicegaranti kan vi ge våra företagare den effektiva service och det bemötande som de har efterfrågat i många år. Våra företagarfrukostar besöks varje månad av minst 150 personer. På kort tid har vi faktiskt blivit det där naturliga navet för Sundsvalls näringsliv. Likaså har vi skapat ett digitalt nyhetsbrev som fått stor uppmärksamhet, vi anordnar seminarier, skapar utvecklingsråd med olika branschaktörer och organiserar matchmaking-event med IT-branschen bland annat. Då har jag bara nämnt en bråkdel av det som vårt näringslivsben utför i bolaget. Samtidigt har vi skapat ett svåröverträffat nav för besöksnäringen med vårt nystartade upplevelserum Stenstan Visitor Center (SVC). Under sommaren hade Turistbyrån och SVC 1000 besökare per dag. Nu i oktober under lågsäsong har personer hittat dit. Visa mig den turistbyrå i landet som kan matcha de siffrorna! Stärker identiteten Vi driver varumärkesarbetet Sundsvall Norrlands huvudstad, som snabbt har blivit ett mycket välkänt begrepp. Likaså rattar vi ett antal stora varumärkesstärkande evenemang som nationaldagen och Lyslördag som stärker vår stolthet och sundsvallsidentitet lite till mans. Hoppsan, det blev en liten skryt-krönika det här. Men det är svårt att låta bli när man ansvarar för en verksamhet som verkligen är på väg att skapa ett mervärde för Sundsvall när det gäller tillväxt och framtidstro. Ett år har gått. Jag tycker att vi gör skillnad. Vad tycker du?

8 14 reportage reportage 15 Stadsbyggmästarens samlade domäner Husen på norra sidan av Stora torget före branden, t.v. Anders Forsstedts gård som fungerade som rådhus i Sundsvall Hur Sundsvall ser ut idag, vilka hus som står här nu, beror på vad som hänt i staden tidigare. Följ med på en resa i stadens utveckling. Som många andra städer var Sundsvall själv den helt dominerande fastighetsägaren inom sina domäner. Staden förfogade från grundandet över stora, mestadels obebyggda jordområden, stränder och skär och den blev med åren också en stor ägare av byggnader och fasta anläggningstillgångar. Eftersom detta ägande har utgjort en strategisk bas för de infrastrukturella satsningar som varit en förutsättning för välfärdssamhället har förvaltningen av samma egendom alltid varit hårt sammanflätad med stadens yttre uppgifter på områden som fastighetsbildning, byggnadsväsende, hamnverksamhet, gatubyggnad, bostadsförsörjning med mera. Denna sammanflätning återspeglas också i arbetsuppgifterna för den störste mångsysslaren i Sundsvalls stads förvaltningshistoria - stadsbyggmästaren. Staden på den tiden Av 1847 års reglemente för drätselkammaren framgår att staden på den tiden hade både byggmästare och stadsingenjör och att kammaren dessutom kunde anställa lämplig person, som håller tillsyn vid förefallande arbeten för stadens räkning det vill säga en entreprenadkontrollant - men i 1864 års reglemente återfinner vi endast en stadsbyggmästare. Av den instruktion som utfärdades för stadsbyggmästaren år 1864 och den två år tidigare utfärdade brand- och byggnadsordningen finner man att den nye befattningshav aren i en och samma person faktiskt upp rätthöll funktionerna som byggnadschef, stadsingenjör och stadsarkitekt. Större byggnadsarbeten sköttes som tidigare med hjälp av entreprenader, men stadsbyggmästaren skulle svara för kalkyler, ritningar och byggkontroll års stadsbyggmästare hade därmed i ordrätt bemärkelse alla stadsbyggande verksamheter i sin hand: gator och parker, vatten och avlopp, renhållning, hamnanläggningar, men även de olika grenarna av fastighetsförvaltningen och delar av den yttre stadsbyggnad som efter 1875 kom under byggnadsnämndens Sundsvalls första stadskärna låg vid Åkroken. ansvarsområde. De skilda funktionerna i denna befattning låg i själva verket som växtgroddar för den kommunala infrastruktur som byggdes under de kommande 100 åren. Stadshuset runt år Kommunala byggnader Byggnadsunderhållet och byggnadsförvaltningen var under lång tid begränsad till de hus som stod under drätselkammarens vård och de var inte särskilt många - noga räknat fanns t ex så sent som år 1878 endast 24 byggnader att underhålla. I nära sammanhang med byggnadsunderhållet stod dock även ansvaret för uppförandet av de byggnader och anläggningar som stod under kammarens direkta vård, dvs byggherreuppgiften. Den beskrivs på följande sätt i 1871 års reglemente:... genom entreprenadauktion eller under hand träffa aftal om utförande af beslutade allmänna byggnadsarbeten, upphandling af byggnadsämnen, eller andra stadens förnödenheter. Dessa byggande, underhållande och förvaltande uppgifter verkställdes liksom fastighetsförvaltningen i övrigt av byggnadskontoret och blev kvar där ända till 1955, när fastighetskontoret bildades. Historiska utdrag Några utdrag ur protokoll från Stadsbyggnad och fastighetsbildning, SF 12 nov : Fastställs förnyad instruktion för stadsarkitekten (Ödlund no 15). Upphäver 1864 års instruktion för stadsbyggmästaren; Kallades även i reglementet för DK 1871 stadsbyggmästare. Sedan 1886 upprätthållen av Appelberg. Till en början ej en fast befattning. Hans huvuduppgift är att utföra ritningsgranskning, tillse att bygget svarar mot ritning och gällande bestämmelser samt, gemensamt med distriktsförman, göra byggbesiktning. Herr Bystedt yrkar i SF ett tillägg till instruktionen om att i bemälte tjänstemans åligganden jemväl borde inrymmas serskilt den bestämmelsen, dels att noga vaka öfver att taklister och takprydnader egde en säker konstruktion och vore eller blefve på ett betryggande sätt fästade, hvarjemte desamma skulle af honom hvart annat eller hvart tredje år afsynas.. vilket accepteras av SF. Östermalm i fokus SF 14 mars : Det förekommer byggverksamhet på oreglerat område, särskilt på Östermalm där ägaren till en större vret och beteshage styckar upp och säljer byggnadstomter till mindre bemedlade. Staden saknar möjligheter att reglera denna byggnadsverksamhet. Hr Davidsson föreslår att staden reducerar denna verksamhet genom att själv på billiga villkor upplåter tomter på oreglerat område åt mindre bemedlade. Till DK. SF 15 feb : Föreslår DK en ny bro över Selångerån som ersättning för den som raserades Livlig debatt varunder herr Lundström uttalade att man finge söka efter ett samhälle, där broarna låge så tätt som här. Problemet är att även träbroarna Storbron och Widesbron snart måste ombyggas; ej heller Tivolibron var något glädjeämne. SF beslutar att uppföra ny bro på den raserade brons ställe och att ge DK i uppdrag att utreda brofrågorna i allmänhet. Rådstugan Om rådhuset och den kommunala förvaltningen: i varje gammal anrik stad finns torget med rådhuset i centrum. Rådhuset är själva sinnebilden för stad. Rådhusets ålder, storlek och utformning visade stadens status. Ända sedan medeltiden styrdes de svenska städerna av ett antal rådmän, som valdes bland stadens borgare, och av vilka en eller ett par utsågs till borgmästare. Några gånger om året kallades stadens alla borgare samman till allmän rådstuga. På sådan allmän rådstuga valdes de personer som skulle inneha stadens olika ämbeten under det kommande året. Det praktiska arbetet med renhållning, komm unikationer, brandbekämpning med mera sköttes dock ända till mitten av 1800-talet till största delen av borgarna själva, på samma sätt som bönderna gjorde på landet. Man utsåg någon ansvarig och fördelade uppgifterna emellan sig. Städerna växer och det svenska samhället utvecklas. Städernas styrning regleras och delas upp i en administrativ del, som kallas magistraten och en juridisk som kallas rådhusrätten. Dessa båda underavdelningar utgjordes dock av samma personer, borgmästare och rådmän. Sundsvalls stads historia börjar Det första som måste ordnas är en lokal att samlas i och att välja borgmästare och råd. Sundsvalls första stadskärna låg vid Åkroken. Där uppfördes ett tullstaket och en kyrka. Under slutet av 1620-talet byggdes en sockenstuga, som blev Sundsvalls första rådhus kallar man det ännu inte, staden var ytterst liten. På denna plats blev staden kvar endast i ca 30 år. Staden flyttades österut 1650 till nuvarande läge. Dess centrum placerades nordost om Östra tjärnen, nuvarande Vängåvan, där ett torg anlades och ett rådhus byggdes. Det var Sundsvalls andra rådhus och det finns avbildat på en stadskarta från 1600-talet. Man ser en timmerbyggnad i ett och ett halvt plan med spånbelagt tak. På taket finns ett torn med något som liknar en lökkupol med spira på toppen. År 1721 brändes staden av ryssarna. Ett nytt rådhus det tredje byggdes Det var lite finare än det förra, det fick bl a koppartak, men var inte så mycket större. Det rådhuset brann ner Man ville nu bygga ett rådhus i sten. Den gamla träkyrkan väster om tjärnen, som länge varit dålig, hade rivits Där tänkte man bygga det nya rådhuset. Men det blev inget bygge av. Man fick inte råd att bygga i sten, och nu fick man inte längre tillstånd att bygga offentliga byggnader i trä. Ståtlig gård blir ledig Staden köpte 1778 den ståtliga Fahnehjelmska gården vid det gamla torget nordost om Vängåvan, som blivit ledig sedan Fahnehjelms flyttat till Stockholm. Det blev Sundsvalls fjärde rådhus, tre våningar högt och med 14 rum. År 1803 drabbades Sundsvall åter av brand och rådhuset brann ner. Torget flyttades till nuvarande läge och Anders Forsstedts gård på norra sidan om torget inköptes 1807 till nytt rådhus. Det var ett panelklätt trähus i två våningar som inte skilde sig mycket från andra hus i stan. Det försågs med klocktorn och klocka och det nya rådhuset det femte stod klart. Det sjätte rådhuset Med kommunalreformen aktualiserades behovet av ett nytt rådhus ytterligare, man behövde nu betydligt större lokaler. Sundsvalls första stadsfullmäktige tillträder Rådhusbygget blir en av de första frågorna för den att ta sig an. Det gamla rådhuset från 1807 var sedan länge trångt och omodernt. Sundsvall hade nu Stadshuset dagarna efter branden blivit länets största stad men hade ännu inte någon offentlig stenbyggnad mer än kyrkan och tullhuset. Härnösand däremot hade ända sedan slutet av 1700-talet både residenset och gymnasiet. Det nya rådhuset skulle bli Sundsvalls ansikte utåt. Här samlades makten I rådhuset samlades all stadens offentliga makt och därifrån styrdes all dess skötsel. Det gamla rådhuset innehöll såväl arrestlokaler som skolrum, auktionskammare och postkontor. Att även inhysa sådana verksamheter i den nya byggnaden ses som en självklarhet. På 1860-talet hade Sundsvalls in- och utländska affärskontakter blivit omfattande och en stad av Sundsvalls rang behövde nu också ett representativt stadshotell med tillhörande festlokaler. Man ville bygga både rådhuset och stadshotellet i sten. Om man slår ihop dem får man även lokaler för stadens representation och kan samtidigt hålla kostnaderna nere genom att dubbelutnyttja utrymmena. Genom 1862 års kommunalreform ersattes den gamla allmänna rådstugan av stadsfullmäktige varmed makten övergick från borgarna till de nya näringsidkarna. Den kommunala förvaltningen växer. År 1868 invigs Sundsvalls nya kombinerade rådhus och hotell i sten vid Stora torgets södra sida. Sundsvalls stadshus stadshus hade man börjat kalla sådana rådhus som även innehöll festlokaler blir det sjätte rådhuset i ordningen. I tjugo år var denna byggnad centrum i Sundsvalls offentliga liv, tills branden 1888 lade staden i ruiner. Stadshuset byggs upp igen och återinvigs Folkmängden ökade. Sundsvall hade blivit en betydelsefull stad. Förvaltningarna växer i det återuppbyggda stadshuset, som blivit betydligt större. Stadshotellet och bankerna har fått flytta ut. Stadens förvaltning och rådhusrätten samt polisen disponerar större delen av byggnaden. Det tillkommer dock allt fler kommunala förvaltningar och deras verksamheter utvidgas. Med tiden växer man ur även detta större stadshus. Skänktes till staden År 1916 testamenteras Hedbergska huset på Kyrkogatan 26 till Sundsvalls stad att användas för kommunala ändamål. Rådmannen John af Sandeberg hade övertagit det efter makarna Hedberg. När han avled 1916, skänkte han det till staden. Dit flyttar 1918 en betydande del av den kommunala förvaltningen, såväl drätselkammaren med stadskamreren och revisorerna, som byggnadsnämnden med byggnadskontoret, stadsingenjörskontoret och stadsarkitektkontoret, samt hamnstyrelsen. Dessa historiska händelser har haft stor betydelse för nuvarande stadsbild. Text: Utdrag ur Sundsvallsminnen Foto: Sundsvalls museum

9 16 Fritid Fritid 17 föreningen som sätter guldkant på din fritid Visste du att du som är anställd i kommunen också är medlem i SK65, Sundsvalls kommunanställdas Fritidsförening? Genom ditt automatiska medlemskap har du möjlighet att testa nya aktiviteter och skapa en aktiv fritid. Ordet fritidsförening kanske får dig att tänka på lagsporter. Men syftet med SK65 är inte alls att alla måste spela bandy varje tisdag. Med ett varierat utbud av motions- och fritidssysslor, där både idrottsliga och icke idrottsliga aktiviteter prioriteras, hoppas SK65 kunna locka fler att delta och främja sin fritid. Du erbjuds många typer av arrangemang och kan välja att delta i det som intresserar dig. Carin Smedberg, ledamot, Mari Norberg, IT- och marknadsansvarig, Yvonne Näslund, kontaktperson och navet i SK65, Lisa Pinhero, kassör, Teres Burström, sekreterare, Anders Norberg, ledamot och sittande Catharina Levin, ordförande. Saknas gör Birgitta Henriksson och Roland Nilsson. det senaste från SK65: Lördagen den 23 februari är det dags för TjejVasan mellan Oxberg och Mora, 30km. Örjans bussar ordnar bussresa samt boende på Hotell Älvdalen från fredag till lördag. Avresa från Sundsvall fredagen den 22 februari, hemresa på lördag den 23 februari när alla kommit i mål samt stopp i Orsa för middag. Som medlem i SK65 får du 150 kr rabatt samt en liten användbar profilprodukt. Anmäl dig till Örjans bussar om du vill följa med, tel För mer information och ytterligare aktiviteter besök SK65 startade: 1965 Medlemmar: Alla anställda i kommunen Medlemsavgift: 0:- Afterwork, löpning, chokladprovning och gån g tävlingar är bara några exempel på föreningens aktiviteter. Sprider hälsa SK65 stiftades 26 februari 1965 och har sedan dess arbetar för att öka trivseln och välbefinnandet hos kommunens anställda. Föreningen ska bidra till att de anställda mår bättre både fysiskt och psykiskt. Syftet är också att stärka sammanhållningen och kamratskapet bland medlemmarna. I våras utsågs en ny styrelse men det innebär inga drastiska förändringar. Förändringarna har istället skett successivt genom åren. SK65 har jobbat länge med förändringsarbete. Förut var det mer fasta tider, men det var längesedan. Nu organiserar vi mest provapå-aktiviteter, berättar Catharina Levin, ordförande i föreningen. Inspirerande verksamhet Genom att erbjuda olika prova-på-aktiviteter vill SK65 stimulera, initiera och skapa ett intresse hos medlemmarna att fortsätta aktiviteterna på egen hand. Aktiviteterna anpassas efter medlemmarnas intresse. Därför tar SK65 gärna emot önskemål om vad du vill göra på din fritid. Även politiker och kommunens bolag har möjlighet att bli medlemmar, genom att betala en årsavgift på 100 kr per person per år. För bolagen gäller då att alla anställda i bolaget blir medlem. Text: Kristina Jeppson Foto: Kristina Jeppson och Anders Norberg Text och foto: Kristina Jeppson SK65 har ordnat många roliga aktiviteter genom åren, som den här vandringsresan till jämtlandsfjällen. Ett annat exempel är ridturen på nästa sida. Syfte: Att sätta guldkant på tillvaron och uppmuntra till egna fortsatta aktiviteter E-post: Hemsida: Telefon: Eva Sving-Lindman finns vanligtvis på Sagogårdens förskola på Alnö. Till Häst i Hälsingland SK65 har åkt för att prova på ridning i knoppeskogarna Det är lördagsmorgon i början av november och klockan är runt tio. Morgondimman börjar lätta och det är nästan lite trolskt ute. Idag ska SK65 rida islandshäst, hos Stall Sarah Hill, vid Grännsjön i Hälsingland. Maria Bergqvist från Kyrkmons skola är en av de som tagit chansen att följa med på ridturen. Hon var med även för ett par år sedan när SK65 ordnade ridtur. Jag är intresserad av ridning och följer gärna med om jag har möjlighet, säger hon. Via grusväg Gården ligger fridfullt beläget i Knoppe en bit in i landet från Gnarp. Det är inte helt lätt att hitta hit via grusvägarna men det är vackert när man väl kommit fram. Det är väldigt fin natur här i området, säger Maria Bergqvist som ser fram emot att få uppleva den från hästryggen. Omfattande verksamhet Stall Sarah Hill har ridturer året runt om det finns efterfrågan. Här kan man följa med på Sarah Hill tar täten när SK65 lämnar gården. På omslaget ser du hela gänget. Deltog gjorde Carina Sandin, Matfors skola, Sarah Hill, Eva Sving-Lindman, Sagogårdens förskola, Maria Bergqvist, kyrkmons skola, Margareta Evaldsson och Margareta Asp, Essviks förskola. Stallhunden har fått upp ögonen för Carina Sandin och hennes häst för dagen. både halvdagsturer och kortare turer. Under höst och vår är det ridskola och på somrarna arrangeras även ridläger på gården. Historiska hästar Islandshästen härstammar från de hästar som vikingarna tog med sig när de bosatte sig på Island för över 1100 år sedan. Miljön som hästarna har levt i har gjort dem starka och uthålliga. Rasen är stadig och hästarna har ett lugnt temperament som gör att de lämpar sig bra för turridning. De flesta är supersnälla. Några måste man vara lite mer bestämd mot men det är sällan de hittar på något bus, säger Sarah Hill om sina hästar. Van vid hästar Eva Sving-Lindman arbetar på Sagogårdens förskola. Hon rider varje vecka och blir därför tilldelad en lite svårare häst, men det är inga problem. När de ridit färdigt är Eva jättenöjd. Det var en bra tur. Fina hästar, de kändes säkra. Vi fick både tölta och galoppera så det var jättekul, berättar hon. Tölt är en gångart som bara några få hästraser behärskar, däribland islandshästen. Ett roligt gäng På sin webbsida skriver Sarah Hill själv att det var en härlig tur i mysiga knoppeskogarna. Ett roligt gäng och världens bästa hästar. Text: Kristina Jeppson Foto: Kristina Jeppson och Anna Fossane Fakta: Svenska Islandshästförbundet

10 18 reportage tävlingar 19 satsar på brandskydd Samhällets krav på brandsäkerhet i offentliga lokaler är i ständig förändring. Just nu pågår två projekt i kommunen, där brandskyddet förbättras i kommunens förskolor och olika serviceboenden. Många av dem är byggda under -70 och -80-talen och då var kraven andra än i dag, säger Gert Cedervall, projektledare på fastighetsavdelningen. att tänka på: Julen rycker allt närmare och nu börjar julbelysningar och annan dekoration plockas fram. Även på arbetsplatsen kanske det pyntas? För att undvika olyckor och bränder rekommenderar Elsäkerhetsverket en extra kontroll av de elektriska ljus och apparater som kopplas in. Varje vinter testar myndigheten elektriska julprodukter. Statistik visar att andelen försäljningsförbud bland julbelysning är mycket högre än annan belysning, så det gäller att vara försiktig. Förra året klarade bara 13 procent av de testade produkterna säkerhetskraven utan anmärkning. Tänk på det här när du köper elektriska julprodukter: Titta efter CE-märkningen. Är produkten CE-märkt garanterar tillverkaren att den uppfyller EU:s säkerhetskrav. Det ska stå på produkten om den är avsedd för utomhusbruk. Att använda en ljusslinga för inomhusbruk till granen utomhus kan innebära direkt livsfara. Titta efter märketikett med uppgifter om tillverkare och IPklass som visar om produkten kan användas utomhus. IP44 eller högre siffervärde gäller för att produkten ska stå emot påfrestningarna med vatten, vind och kyla. Se efter att sladd och kontakt är hela och att det inte finns några sprickor. Släng ljusslingor med trasiga lampor om du inte kan byta ut dem. Tänk på att inte placera ljusslingor nära lättantändligt material. Medelpads räddningstjänstförbund genomför återkommande granskningar av lokaler och offentliga miljöer i kommunen, för att hitta och påpeka brister i bland annat brandsäkerheten. I våras gjordes en genomgång av framförallt förskolor och boenden för äldre och funktionsnedsatta. Resultatet är inte direkt nedslående kommunen har förhållandevis bra brandskydd enligt Gert Cedervall, som på kommunens uppdrag arbetar med att förbättra brandskyddet. Men kraven ändras i takt med att exempelvis de tekniska lösningarna blir bättre, eller att synen på vad som är adekvat säkerhet förnyas. Det kan handla om ändrad brandcellsindelning eller ändrade utrymningsvägar. I dag godkänns inte fönster som utrymningsväg, säger Gert Cedervall. Säkrare dörrar Ett annat exempel är de tvättrum som finns på många förskolor och boenden. De ska numera vara försedda med dörr och automatisk dörrstängare, kopplad till brandlarmet. Det beror på att tvättmaskiner ses som en klar brandrisk. En betydande del i brandskyddsarbetet handlar just om att montera dörrstängare. Det gäller även för olika äldre- och gruppboenden. Varje rum eller lägenhet måste ha dörrstängare som i händelse av brand stänger dörren till omgivande korridor eller lokal. Det rör sig om investeringar på i storleksordningen tio miljoner, berättar Gert Cedervall. Investerar i förskolor I förskolorna investeras ungefär tre och en halv miljon och de två pågående projekten går parallellt, med målet att vara färdig till utgången av Samtidigt med installationerna uppdaterar man också brandlarm och kopplar upp lokalerna mot Räddningstjänsten. Text och foto: Björn Nyström Illustration: Kristina Jeppson Trots att brandlarm idag ses som en självklarhet har det en gång sett annorlunda ut. Gert Cedervall berättar att det inte är ovanligt med förskolor och boenden som saknar larm. I Sundsvall är situationen bra i jämförelse med andra kommuner, men det var inte förrän 2003 som man systematiskt började installera brandlarm här. Dörrstängarna är vanligtvis inte inkopplade och dörren går då inte igen av sig själv. När brandlarmet startar kopplas stängaren in och stänger dörren. På så sätt skyddas omkringliggande korridorer och utrymmen. Dörren går fortfarande att öppna, men är lite tyngre. Gert Cedervall leder arbetet med det förbättrade brandskyddet, som bygger på räddningstjänstens tillsynsrapporter. Moderna brandlarmscentraler installeras och kopplas mot räddningstjänsten. Skopetkrysset Sport Geller Armé Bär Rudolf Dr med 007 Stockholmsdel Naturväsen Stjärntecken Sinkabirum Hammarsköld Flintas hund Fet pippi Reklamgas Mindre mått Första tonen Zetterling Lös Skopetkrysset och var med i utlottningen av tre presentkort på profilprodukter för vardera 250 kr. Skicka in din lösning senast 31 januari, till: Kontorsservice, Sundsvalls kommun, Sundsvall. Är ofta tomtens skägg Namn: Adress: Arbetsplats: Kan man ord 27 i månaden Maträtt på filé Röda Korset Polis hos Pippi Eurodel TRÄ- SLAG Eliot med Cats Lösningen till förra krysset hittar du under Skopets sidor på intranätet Inloggad. Innehållstävling Svara på följande frågor om innehållet i detta nummer av Skopet och var med och tävla om två biobiljetter. Priset lottas ut bland de som varit mest uppmärksamma och svarat rätt. 1. Vad är syftet med att uppdatera kodplanen? 2. När flyttades Sundsvalls stad till sitt nuvarande läge? 3. Vilket datum stiftades SK65? Maila dina svar till senast den 31 januari. Ange ordet innehållstävling i ämnesfältet och glöm inte att skriva ditt namn, din arbetsplats och din adress tillsammans med svaren. VINNARE i förra Innehållstävlingen var Sari Bolin, Södermalms skola. Grattis! Sjukdom Stränginstument Martinsson Spelform Grovkornig snö Inkorrekt Valhall var deras tillhåll Narcissist Bolag i kris Orre Greppar Verktyg o vattenväxt Kort nummer Rappakalja Tillflyktsorter i öknen Ett ögonblick ur Sundsvalls historia. Plikttrohet Tallinnbo Danspalats GULLIG Korsord: Hans Engqvist Skämttecknare Görs budgeten ofta Medhjälpare Vett Snäpp GOD JUL Gör man bl.a. i kyrkan VINNARE förra Skopetkrysset Annelie Helsing, Västermalms skola Leif Yngvesson, Socialtjänsten Elisabeth Walfridsson, Förtroendevald Grattis! Foto: Sundsvalls museum

11 POSTTIDNING B Returer: Sundsvalls kommun, Sundsvall Tre tycker till I samband med Internetdagarna i oktober ställdes frågan hur den digitala delaktigheten kan ökas. Enligt det nationella projektet Digidel har den offentliga sektorn allt mer omvandlats till en e-förvaltning där internet spelar en stor roll för att få stöd och service. Samtidigt ökar e-handeln med 15 procent årligen i de nordiska länderna och allt fler konsumenter tror att de kommer att handla ännu mer på nätet Detta enligt e-handelsrapporten från Bring. 1. Använder du e-tjänster i jobbet och privat? (bank, deklaration, bygglov m.m.) 2. Har du eller någon i ditt hushåll handlat varor på nätet någon gång? 3. Hur tycker du att e-handel och -tjänster påverkar samhället i stort, avseende service och tillgänglighet. Sara Büttner, Ekonomiassistent 1. Ja, privat använder jag skolans e-tjänst Skolsoft mycket, och får information om mina barns resultat, läxor och annat. I jobbet, särskilt här på ekonomiservice, betalar jag mycket fakturor, sköter autogiro och har kontakt med support för våra IT-system. Text: Björn Nyström Foto: Björn Sidén 2. Böcker och en del postordervaror brukar det bli. Jag är inte jätteflitig internetköpare men det är ju väldigt smidigt. Man behöver inte planera in sina köp. 3. Servicen ökar ju i samhället för dem som kan hantera det, andra riskerar att hamna utanför. Här har vi till exempel helt tagit bort kontanthanteringen, men nyligen hade jag en kund som inte hade internetbank och därför inte kunde betala med faktura. Tony Ersson, markingenjör 1. Jag använder mig mest av banktjänster och betalar räkningar privat. Här på jobbet har jag en del kontakt med medborgare via Synpunkt Sundsvall, där jag svarar på deras frågor. Jag bokar också bil genom bilpoolen ofta. 2. Nej, jag får nog av nätet på jobbet. Eller, jo, jag har köpt en resa någon gång. Jag är försiktig sedan jag fick mitt bankkort skimmat. Frugan brukar däremot handla en del. 3. Det är ju ett helt nytt sätt att tänka och mycket ny teknik. Det är synd om dem som inte hänger med, man måste tänka på att inte ta bort möjligheter för dem. Men det är ju bekvämt att sitta hemma och inte alltid behöva åka iväg för att uträtta ärenden. Julia Hägglund, lantmätare 1. Jag hanterar fakturor, beställer jobbresor och anmäler mig till utbildningar via jobbet. Privat deklarerar jag och betalar räkningar. När jag studerade använde jag CSNs e-tjänster för att söka studiebidrag. 2. Ja, ganska ofta. Allt från elektronik som datorer och telefoner till kläder eller andra prylar via till exempel Tradera eller Blocket. Jag har aldrig haft några problem. 3. Det kommer nog alltid att finnas telefoner, även om allt mer datoriseras. Det är smidigt med e-tjänster och e-post, men jag tycker man får en helt annan kontakt om man samtalar. Det blir lätt fel eller missförstånd annars. AEHKSGQNAEHKSGQNAEHKSGQNA God Jul Önskar Skopet!

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Introduktion för chefer i Orsa kommun

Introduktion för chefer i Orsa kommun Introduktion för chefer i Orsa kommun Välkommen som ny chef i Orsa kommun! En nyanställning är en stor investering och vi ska ta hand om den nyanställda på ett bra och genomtänkt sätt genom att ha en planerad

Läs mer

Riktlinjer för Sundsvalls kommunkoncern marknadsföringsavtal

Riktlinjer för Sundsvalls kommunkoncern marknadsföringsavtal 1(6) 2009-12-01 SBAB dnr 36/09 105 Riktlinjer för Sundsvalls kommunkoncern marknadsföringsavtal Beslutade av Stadsbacken AB:s styrelse 2009-12-09, 114. Utgångspunkt Stadsbacken AB har uppdraget att genomföra

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Var med och arbeta för en säkrare värld

Var med och arbeta för en säkrare värld Var med och arbeta för en säkrare värld människorna gör företaget Urban Karlström Generaldirektör Välkommen till en fascinerande arbetsplats Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund!

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund! Tips inför årsskiftet Nu återstår bara ett par veckor av 2010 ett år som har präglats av goda ekonomiska förutsättningar. Vi bad Ylva Yngveson, privatekonomisk expert på Swedbank, dela med sig av sina

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Granskning av förutsättningarna för ledarskap i KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Projektets syfte 3 2.3 Metod och genomförande 3 2.4 Bemanning

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Projektplan: Internwebben

Projektplan: Internwebben 1 (5) Projektplan: Internwebben Uppdragsgivare: Ulf Heyman Projektledare Maria Hart Uppdaterad projektplan vid teknikbyte: 2009-10-26 Bakgrund och motiv Nuvarande intranät MittSLU - håller inte måttet,

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Utbildningsnämnden ISSN 2000-043X HebyFS 2015:31 Infördes i författningssamlingen den10 juni 2015 Riktlinjer för godkännande av och bidrag till fristående förskolor Utbildningsnämnden

Läs mer

Lite om lanseringstankar

Lite om lanseringstankar Lite om lanseringstankar Carina Asplund Informationsstrateg (internkommunikation) och projektledare för nytt intranät Björn Hagström Systemintegratör (webb) och projektmedlem i intranätprojektet med speciellt

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Hälsobarometern. Tredje kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Tredje kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Tredje kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 24 november 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Introduktionsplan. för medarbetare och chefer. Förvaltningsövergripande introduktion. Arbetsplatsförlagd introduktion. Uppföljning av introduktion

Introduktionsplan. för medarbetare och chefer. Förvaltningsövergripande introduktion. Arbetsplatsförlagd introduktion. Uppföljning av introduktion för medarbetare och chefer Innehåll Förvaltningsövergripande introduktion Arbetsplatsförlagd introduktion Uppföljning av introduktion Program för chefsintroduktion Introduktion inom barn- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Framgångsrikt employer branding-arbete. Natalia Panassiouk, employer branding-ansvarig Jeanette Ahrling, employer branding-ansvarig

Framgångsrikt employer branding-arbete. Natalia Panassiouk, employer branding-ansvarig Jeanette Ahrling, employer branding-ansvarig Framgångsrikt employer branding-arbete Natalia Panassiouk, employer branding-ansvarig Jeanette Ahrling, employer branding-ansvarig Vem är vi natalia.panassiouk@helsingborg.se kommunikatör, HR-avdelningen

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

BESTÄLLARE. -din guide till avtalen

BESTÄLLARE. -din guide till avtalen BESTÄLLARE -din guide till avtalen VAD ÄR UPPHANDLING? Vi är alla konsumenter och gör dagligen olika val när vi bestämmer oss för vem vi ska handla olika varor eller tjänster av. Kanske väljer vi att alltid

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Huddingetrainee: socionom

Huddingetrainee: socionom Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

Kommunstyrelsens infrastruktur- och serviceutskott 16 juni 2015

Kommunstyrelsens infrastruktur- och serviceutskott 16 juni 2015 Kommunstyrelsens infrastruktur- och serviceutskott Kommunstyrelsens infrastruktur- och serviceutskott 16 juni 2015 Ärenden Sid Justering... 2 Dagordning... 3 93 Information om arbetsgivarfrågor... 4 94

Läs mer

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Diarienummer: Ks2013/0256.103 Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Gäller från: 2013-07-01 Gäller för: Medarbetare och förtroendevalda i Ljungby kommun samt Kommunala bolag

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Årsrapport, 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster

Årsrapport, 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster 1(6), 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster 1. Inledning Detta är en årsrapport från och över Göteborgs Stad Upphandlings

Läs mer

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Arbetsträning & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Vägen ut!s arbetsträning är kopplad till företagande och riktiga arbetsuppgifter. Arbetet formar vår vardag välkomnar alla. har medarbetare med egen

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Visita en del av en växande framtidsbransch

Visita en del av en växande framtidsbransch Bli medlem Visita en del av en växande framtidsbransch FÖR DIG SOM VERKAR INOM BESÖKSNÄRINGEN HAR Visita jobbat i över hundra år. Vi har sedan starten arbetat för branschens utveckling och för att våra

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

januari 2015 Kostnader för personalomsättning

januari 2015 Kostnader för personalomsättning januari 2015 Kostnader för personalomsättning Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell janurai 2015 Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell Inledning Kommuner och landsting står

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014

INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014 INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014 Svenska stadskärnor VÄLKOMMEN TILL ÅRSKONFERENSEN I VÄSTERÅS DEN 21-22 MAJ 2014 Årets största konferens och bankett håller vi i Västerås, Årets Stadskärna 2013! Här samlas

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Sammanträdesprotokoll. Ärendeförteckning 2014-03-24

Sammanträdesprotokoll. Ärendeförteckning 2014-03-24 2014-03-24 Ärendeförteckning 13 Sammanträdets öppnande... 2 13a Val av protokollsjusterare... 2 13b Godkännande av dagordning... 2 13c Godkännande av föregående protokoll... 2 13d Kvarstående ärenden,

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Praktikantprogram 2010

Praktikantprogram 2010 Praktikantprogram 2010 Inledning Svensk Fastighetsförmedling i sydvästra Skåne skapar nu en ny möjlighet för en utvald skara mäklarstudenter. Det är inte en traditionell mäklarpraktik där du går bredvid

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

Ungdomsfullmäktige 2013/2014

Ungdomsfullmäktige 2013/2014 Ungdomsfullmäktige 2013/2014 4 mars 2014 Knutssalen, Gamla Rådhuset I samband med att Ystads kommun nya hemsida startade har också Ungdomsfullmäktiges sida fått ny plats och nytt utseende. Inspirationen

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Protokoll. Kommunala Rådet för Funktionshinderfrågor 2013-11-18 33-41

Protokoll. Kommunala Rådet för Funktionshinderfrågor 2013-11-18 33-41 Kommunala Rådet för Funktionshinderfrågor 33-41 Kommunala Rådet för Funktionshinderfrågor 33 Mötets öppnande och presentationsrunda 34 Föregående protokoll och val av justeringsman 35 Vision Stora torget,

Läs mer

Så styr vi Lerum 2011

Så styr vi Lerum 2011 Hur styr man en organisation med mer än 2 500 anställda och 120 chefer, spridda på fler än 100 arbetsplatser och med 38 000 kunder mellan 0 och 100 år? Man behöver förstås ha en idé eller en modell för

Läs mer

Studieresa till Activa i Örebro 27 28 januari 2014

Studieresa till Activa i Örebro 27 28 januari 2014 Studieresa till Activa i Örebro 27 28 januari 2014 Karin Andersson, arbetsmarknadshandledare, från Lerums kommun När Projekt GRAF anordnade en andra studieresa för att besöka Activa i Örebro var det en

Läs mer

Kenneth Henningsson, Handikappkonsulent Carin L Andersson, Sekreterare

Kenneth Henningsson, Handikappkonsulent Carin L Andersson, Sekreterare KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET (KHR) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(6) Plats och tid Trineholme, Kristinehamns Konferens Center, 13.15-14.50 Beslutande Ledamöter Bosse Pettersson, Ordförande Inga-Lill Röhr, Överförmyndarnämnden

Läs mer

Inlämningsuppgift 1. Inlämningsuppgift 1. Metod. Tester. Högskolan i Kristianstad: Interaktionsdesign I. 2010-09-17, Per-Ola Olsson

Inlämningsuppgift 1. Inlämningsuppgift 1. Metod. Tester. Högskolan i Kristianstad: Interaktionsdesign I. 2010-09-17, Per-Ola Olsson Inlämningsuppgift 1 Metod Jag har valt att studera några av de vanliga funktionerna på en mobiltelefon, sk smartphone. Vi använde min iphone 3GS med ios 4.1 och språket inställt på svenska. Testerna genomfördes

Läs mer

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

instruktionsmanual till föräldrar

instruktionsmanual till föräldrar instruktionsmanual till föräldrar Välkommen till Pluttra! Pluttra är ett digitalt verktyg för dokumentation, kommunikation och information för förskolan. Genom en helhetslösning där skolan genom utbildning,

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Som hyresadministratör har man en rad olika arbetsuppgifter och Carolina beskriver sitt yrke enligt följande:

Som hyresadministratör har man en rad olika arbetsuppgifter och Carolina beskriver sitt yrke enligt följande: Hyresadministratör Carolina blev erbjuden arbete redan innan hon var klar! Carolina Pålssson har läst programmet fastighetsföretagande. Efter utbildningen fick hon arbete som hyresadministratör - ett yrke

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879.

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Telefon 0525/649 00 www.sparbankentanum.se Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Att vara Sparbank är att vara lite annorlunda än storbankerna. Sparbanksidén har sedan starten varit att ge alla

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer