Max Ockborn. Med förhoppning om stöd från rummen vi använder.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Max Ockborn. Med förhoppning om stöd från rummen vi använder."

Transkript

1 Max Ockborn Med förhoppning om stöd från rummen vi använder.

2

3 Med förhoppning om stöd från rummen vi använder.

4 Funderingarna i sammanhanget som presenteras rör sig runt dessa områden; rumsbilder och vad de kan innehålla, hur man kan behandla svårigheter man upplever och hur det senare kan bli bättre, hur vårt medvetande kan fungera i olika sammanhang, hur man på olika sätt kan betrakta företeelser och föremål, skulptur och installation i förhållande till utställningar, betraktarens roll, samt tankar kring tidsuppfattning. Genom dessa områden går sammanhanget in i andra områden såsom; oron för personers bortgång och upplevelsen av någons bortgång, saknaden efter våra döda, letandet efter döden för att försöka förstå den bättre, olika förslag på hur man skulle kunna nå något gemensamt, inre syn och minnesbilder, tankar runt hur man kan bedöma det utställdas värde genom kommunikationen om det utställda, olika sätt som rumsbilder kan fungera på och hur de kan upplevas, metoder för undersökning av rumsbilder, samt beskrivandet av konstens verksamhetsfält. Tryckt av Olssons Grafiska AB Grafisk form Marianne Heed Miskar Stockholm 2012 Upplaga 100 ex 5

5 Innehåll: Om det nakna ljuset och hus menade för sjukdomar Hur det kan bli bättre sen Angående bortgång, inre synbilder, det möjligt gemensamma och saknad Hur oron för någons bortgång kan te sig och upplevelsen av någon nära ståendes död; letandet efter döden för att försöka förstå den bättre Angående när någon går in i det okända och vad det för med sig i form av saknad för andra; ett minnestal att hålla för någon nära stående Om drömmar och minnesbilder samt det potentiellt gemensamma de kan föra med sig Om rumsbilder och vad de kan innehålla Om det vi saknar Angående bedömandet av det utställdas värde genom undersökandet av vad det utställda kan kommunicera Förslag på vad en linjär ritual skulle kunna vara och dess potentiella förmåga till användning som metod i undersökandet av rumsbilder Bildkomplement från utställningen Investigating spatial features through a linear ritual Lissabon: Lumiar Cité, Appendix Appendixnoter Bibliografi... 78

6 Om det nakna ljuset och hus menade för sjukdomar. Ibland får man ta del av upplevelsen av att vara ett skämt på ens egen bekostnad, jag hörde att innan du fick ett eget rum på en låst avdelning, så stod du och lyssnade till en högtalare och höll om den när ni var på bio och såg en film om det där bandet. Hur kommer det sig att ritualer 1 blir så mycket tydligare när det rationella sinnet lämnar oss, kontakten med oss själva som vi förstår den och lever efter blir vagare och det behövs ett sökande efter något annat på ett helt annat sätt än vanligtvis. Att acceptera att det är ett sökande efter sig själv i ritualerna, i det tillståndet, kanske inte är möjligt. Det liknar nog mer ett omedvetet sökande efter sig själv i väntan på att självet ska återfinnas på platsen där det senast lämnades. Under tiden så kommer du inte att känna igen dig själv helt. Som när man under en observation får en läkare att gråta enbart genom ögonkontakt, vad såg han egentligen med sina ögon? Eller att ställa sig bredvid en väggklocka och lyssna på sekunderna och försöka förstå vad det kan ha med ens egen puls att göra, borde de inte slå samtidigt. Det är ingen urholkning av självet i efterhand i skillnaden mellan att läsa mellan raderna när det på löpsedlarna skrivs för dig, och enbart för dig, samt senare när det finns det som kan räknas som relevanta sammankopplingar genom att då också läsa mellan raderna. Så varför ska man då behöva skämmas för det? Jag känner inte igen dig, men jag känner dig, kom tillbaka. 1 Ordet ritual används kanske i första hand inom religion, med betydelsen av att vara en stadgad eller hävdvunnen ordning för förrättning i religiös eller kyrklig ceremoni som utförs enligt sådan ordning. En allmännare betydelse skulle kunna mena att en ritual är en fast ordning, en bestämd form, som hålls i sinnet vid vissa återkommande tillfällen eller situationer, som av vana. 9

7 Ifall uttrycket om blickar kunde döda stämde precist för vad det säger, så skulle det behöva ändras tillbaka till sin andemening när det är så här. När blickar inte längre kan döda, där de borde kunna det, kan det vara därför att måltavlan, personen, inte längre finns till på samma sätt i den stunden. På sätt och vis är splittringen av själen, som sker inuti samma person, då ett försvar mot denna dödens blick. Du kan döda personen, men inte den delen du kommer ihåg och relaterar till av personen. Det nakna livet gör sig påmint då själen är delvis undangömd, det är något annat som kommer att dö. Minnet av personen blir än mer mytiskt och kommer att behöva bearbetas på ett annat sätt av anhöriga. Alltså spelar det ingen roll om det skulle vara möjligt överhuvudtaget, blickarna kan inte döda på det sättet de är menade att göra. Det skulle inte ändra något vid den punkten, det skulle krävas rehabilitering av personen för att kunna utföra det. Även om det skulle vara möjligt så skulle personen du tror dig känna inte påverkas av det, inte vid det tillfället och antagligen inte heller senare. När detta tillstånd infinner sig, vilket ändå händer ibland, så kan man lika gärna ge bort returbiljetten, den gäller ändå inte längre. Det har blivit hög tid att hitta en ny adress. Det är som uttrycket inget nytt under solen, eftersom den roterar runt sig själv är allting förutom den under den. På så sätt blir inget nytt till allting nytt och det kanske går att anta att det betyder samma sak. Att det då inte finns någon återvändo, om döden ändå skulle ske, blir sekundärt då man upplever det som att beslutet om döden ändå inte fattades av en själv. Avsaknaden av det man hade trott sig veta blir då övermäktig, då allting är nytt åter igen. Trots det ligger hoppet fast vid att det finns en skärva av det man identifierar sig själv med kvar, fastlåst långt inne i ett hjärnans fängelse. Med en utdragen, lång och märklig stig framför sig, innan man återigen hittar nyckeln till sig själv. Det brukar kallas ljuset som aldrig släcks, eller livsgnistan. Den delen av sig själv som man skrapat ihop under tiden man än så länge haft, som man då får lita blint på att den tar en tillbaka. Om den källan släcks medan man fortsatt är i livet går man in i det nakna livet, det halva livet. På det viset upplevs det som ett fängelse att vara instängd i sin hjärna tills den vill ändra sig, vilket den kanske inte ens alltid vill. Hur lång tid det kommer att ta tills den kan ändra sig vet man då inte. Vardagen man har är när man sitter bredvid tanterna som kommit tillbaka från elbehandlingen på morgonen och inte är lika pratsamma som på kvällen. Korttidsminnet drabbas av behandlingen men lindringen väger upp det. Man sitter i alla fall och röker och pratar alltid om något mest hela dagarna med de andra, sen tittar man på tv tills det är dags för lunch eller middag. På lunchen pratar ingen om hennes nya bandage och hur hon kunde få tag i något vasst objekt. Hennes man är snäll, han köper billiga limpor med cigaretter till en, billigare än vad det kostar att köpa dem på sjukhusets affär. Väntan på besök på en sådan här plats liknar väldigt lite väntan utanför den, kanske får man besök idag? När man spelar kort med sin tant så vill hon helst inte att de svarta korten ska vara med. Ska de vara med så förlorar de vilken valör de än har. Hon har glömt reglerna för spelet hon brukade spela ändå. Man får hitta på hur det går till och samtidigt öva på att smussla fram de korten som hon bestämt är bäst, ibland till sig själv och ibland till henne. För det mesta är hon väldigt arg på sin tandläkare, med följden av att det inte sitter så många tänder kvar i munnen. Men hon är en bra kompis just då, hon påminner om något som förut har varit bra. Om man rymmer med henne till hennes lägenhet, där hon inte haft manligt besök på fem år sedan hennes man som var militär dog, för att dricka te, blir nog ingen särskilt sur när man väl kommer tillbaka. När man har tagit sina sömnpiller och lugnande för att kunna sova ringer man sin flickvän innan det är 10 11

8 dags att somna. I efterhand kan det kännas som att man inte vet överhuvudtaget vad hon gjorde den tiden man var borta, hon hälsade aldrig på. Dagen efter återkomsten till vardagen utanför sjukhuset, på väg med buss till henne. Dagen efter det berättade hon att relationen var över. Det var antagligen långt ifrån punkten där det fanns anledningar till det vilka man kunde förstå, men det kan vara svårt att få ett grepp om det då. Det behövs kanske ingen rimlig förklaring för en splittrad tillvaro, det blir bättre sen får bli till ljusskenet som inte dör ut. Det som naturligt följer på detta är tiden efter övergången av vågspelet. Det mörker som kommer som ett brev levererat från hand till hand (vem litar väl på posten som leverantör), är på inget sätt ett mörker som man kan se i termer av svart eller vitt. Det är värre ändå på sätt och vis. Med ett svart mörker kan man föreställa sig att det finns en kärna av säkerhet som grundar sig i att man kämpar mot någonting som bara kan bli bättre. Men man kan tappa hoppet helt i det som kallas det nakna livet. Om man inte gör det finns det ändå en trygghet i att det finns en tydlig fasad att bryta ner om det upplevs svart istället för mer grått. Sådana tankar är i led med att gräset är grönare på den delen av sjukhuset där man lagar ben som har gått sönder, en då förhållandevis simpel sorts smärta. Mörkret i det här fallet är mer som en ändlös zon av halva färger, ett halvt liv. En skuggtillvaro där inte bara du själv är en vålnad bland andra, utan dem du känner också är skuggor för dig på det sättet att du ser dig själv igenom dem. Du vet hur det har varit förut men det är långt ifrån hur det är nu. Om det bara gick att ringa med telefonen till ens vän, det var två månader sen sist, men det är inte möjligt just nu. När det är så innehåller tillvaron enbart saknaden av allt, men ingen vidare lindring. Det bor olika uppfattningar om tiden inom oss. När hjärtat är tyngre än vad som bör medges för någon, sitter det en knytnäve där det borde sitta. Man kan alltid fortsätta att fundera på hur det ska bli bättre, hur det ska bli lättare att göra något. Det är då man får fly in i saker som inte räknas som vad man egentligen vill göra. Egentligen, därför att det är saker som är helt inom räckhåll, om det inte var för att vardagen som man känner igen den för tillfället var fastlåst inuti hjärnan utan nyckel. Hjärtat är då en knytnäve formad som en vacker sång, den framkallar så mycket melankoli att det inte går att hantera. Eller så är det som ett slagsmål där båda parter är fastbundna och ingen har övertaget. Man tänker: vad kul det ska bli när det blir bättre, när allt det här åter igen är förpassat långt bak i samma huvud som inte alltid vill vara med just nu. Senare kommer det inte ens att vilja göra sig påmint om det som sker nu, därför att instinkten då kommer att vara att ta vara på momenten som inte liknar det som upplevs nu. Det är en av anledningarna till att man kan tycka om att dricka en kopp kaffe, med allt vad det kan innebära för en, tillsammans med någon man tycker om. Kaffet får stå som en symbol och trygghet för mycket av det som sker och det kan dessutom vara väldigt gott ibland. Kaffestunden som ritual bekräftar att det finns ett fortsatt strävande efter något, detta gäller inte alla stunder med kaffe däremot. Om det finns ett ljus som aldrig släcks, så är en möjlig motsats till det ett ljus som släckts där veken har dragits ut. Det nakna ljuset går det att elda upp, det brinner, men det kan inte hålla sig levande av sig självt. Det är dömt att brinna ner efter någon annans vilja, eller att leva i en stel tillvaro. Man har berövats de fundamentala funktionerna, kvar är ett liv utan funktion. Det här gäller däremot inte på samma sätt på sjukhuset; om någon provar att dricka tjugo koppar kaffe på samma dag så är det sen gjort, ännu en vetskap har kommit till

9 För det finns olika saker att göra för att fördriva tiden. Att se det som att man fördriver tiden innebär precis som i sången Spending my time 2 att man har en uppfattning om tiden som liknar den för valuta. Man spenderar den, investerar den i något och förväntar sig något annat tillbaka. Det borde också innebära att man accepterar att det finns en särskild portion tid som man blir tilldelad, att man inte har någon tro på ett för evigt cirkulerande omlopp. Ett sådant omlopp skulle i sådana fall innebära att begreppet att spendera tid skulle bli lösare i kanten. I ett omlopp med återfödelse får tiden en annan mening, allting sker på sätt och vis samtidigt i en oändlig spegling av sig självt. Vad man återföds som baseras då på ett system med ytterligheterna av en total avsaknad av val, som då får räknas som slumpen (vilket blir ett system i sig från vilket man inte kan välja själv). Eller ifrån ett val vilket kommer från någonstans ovanför ungefär, men inte heller från en själv. Alltså är den suveräna beslutsfattaren antingen en överenskommelse som någon gång skett, oklart mellan vilka parter, eller någon slags gudomlig instans som utarbetat ett system för det hela. Tryggheten ligger i att man är medveten om att man aldrig raderas ut fullständigt, man är en del av alltet. Om man kan övertyga sig själv om detta, eller få en uppenbarelse, behöver man inte oroa sig för att dö på samma sätt, men döden kan också betyda att det inte finns någonting efter den. I båda fallen utplånas jaget som man känner det, men tiden skall likväl fördrivas. vera som svar på fisksoppan vi serverade på den förra bjudningen. Det är dock väldigt viktigt att säga precis det och inget annat: ni har ett utmärkt lantgods. På så sätt kan det inte bli missförstånd efter det att dem sedan förklarat för oss att det var en utmärkt fisksoppa. Ingen vill ju slänga en fin skinkmacka i onödan. Särskilt inte om man har förtjänat den genom att ingå en pakt där det finns en rimlig ömsesidig respekt för en gemensam nämnare som man har kommit överens om. Men det kan ju hända att det blir för sent för att kunna säga det. När man oroar sig för att förlora fotfästet så är man kanske mer förberedd på det när det händer. Men om man oroar sig konstant för det som inte får hända, underlättar man nog desto mer för att det kommer att inträffa. Då är nog en vänlig fras på sin plats ändå, menad till fullo, personer emellan. Hon fångade honom när han halkade och han svarade på samma sätt, det finns olika halkunderlag att använda. Hur det kan bli bättre sen. Därför kan det kännas som att till dem som har ett utmärkt lantgods, ska vi säga till dem att de har just det. Annars kanske vi inte får ta någon del av skinkmackorna som de hade tänkt ser- 2 Per Gessle, Spending my time, Album: Joyride (Stockholm: EMI, 1991), Cd

10 Angående bortgång, inre synbilder, det möjligt gemensamma och saknad. Hur oron för någons bortgång kan te sig och upplevelsen av någon nära ståendes död; letandet efter döden för att försöka förstå den bättre. I den parken han fann honom fanns det en berså, en lövsal, formad som en oktogon i sin grund dit de gick. Den väntan som var förorsakad av mötet möttes av en dämpad glädje för avsaknaden av orsaken till väntan. Vilken hade varit gnagande, halvt bortglömd, men inte alls överstånden. Väntan ville själv göra sig en plats i hjärnan likt en sovande björn. Den åt upp sig ordentligt innan den gick i ide, sov bort den snabbt vunna extra vikten under en lång sömn och hade nu vaknat till. Under sömnen hade dock det mesta rivits ner av orsaken i sig och vad som fanns kvar var ett annat samtal än det som magen smält, om än baserat delvis på det som smälts, i den oktogonformade bersån. Den dimman som redan från början hade fostrat natten vid området där lövsalen befann sig var torr. Den sänkte ner rumsbilderna vid den nära belägna bensinmacken och landsvägen från att tidigare ha varit mer rektangulära, till att nu framstå mer som ovala portaler i ljus strävande uppåt mot källan för ljuset. Detta kan upplevas som ett skifte samtidigt som ett avbrott då det sällan händer, dimman var nästan så kompakt som röken från ett hus satt i brand. I samtalet som följde, när det äntligen så skedde, så fanns det efter att det skett ett par rätter på matsedeln som inte provades, och som heller inte kommer att kunna prövas, då serveringen som hade dem nu har stängt igen. Om det varit ett tåg vilket varit på väg att åka om en liten stund, så hade det känts som om alla medier som innehöll bokningsnumret och biljetten för avresan varit raderade. Det var samtidigt en halshuggning och en början; vad som blev sagt var definitivt, det som förblev osagt får stå som en början för båda på enskilda håll. Det som fanns kvar var natten, deras vän sedan länge, och den skulle komma att stjäla ens vän in i sin slöja. Trots att natten fanns kvar för dem så skulle platsen dit ens vän for in i denna slöja inte vara önskvärd genom byte, och detta byte är inte heller möjligt längre. För i nattens vita vågor minner man sig bort, tillbaka dit man inte vill, till det man trodde sig ha lämnat. En vit våg som är mer tjock och stram än vatten, tvinnad runt sig själv med en större del i mitten än i de vaga ändarna. När man vaknar håller hoptrycktheten sig fast ännu ett tag i kroppen för att sedan gå över till att ta sinnet i besittning med samma kraft, bara utan möjligheten att kunna se eller att ta på upplevelsen av instängdhet. I bersån under samtalet, och säkerligen på andra platser hade det varit dem, var taket än en gång inte ens vän, inte ikväll. Det fanns inga skuggspel av symmetriska former kvar, som förut kommit från lamporna utanför. För ett mörker som inte kan göras stillastående och inte undvikas, som är där utan att man har egna medel att mota det med, så är nog sömnen en slags ledighet från det. En slags semester från sig självt. I sömnen träder vi in i ett annat plan av medvetande där det som pockar på medvetandet i vaken form får vila, samtidigt som det bearbetas, och det är inte alls otroligt att väldigt stora älgar håller en uppvisning på gatan utanför. Man kan precis skönja topparna på älgarnas horn liggandes i sängen på andra våningen, lyssnandes till sånger därifrån 3. När det blir svårt med den naturliga sållningen av intryck under 3 Roy Andersson, Sånger från andra våningen (Stockholm: Roy Andersson Filmproduktion, 2000), Dvd

11 det vakna tillståndet kan sömnen upplevas som en befrielse. Även om det sen när dagen går mot sitt slut blir svårare igen när man varit vaken som längst, och åter igen efter sömnen. Den här flykten som sömnen får representera kan också uppnås i vaket tillstånd genom att man tar sin flykt in i en text, en film eller annat; in i någon annans gestaltning av deras upplevelser och betraktelser. Det är en flykt i alla fall tillsvidare, så länge som det förmår att hålla en i sin besittning, så länge som det kan föra bort tankarna på annat för stunden. När man glider ur dess fattning kommer upplevelsen tillbaka av att inte ha någon kraft i armarna, kraften måste ha förflyttats någon annanstans, annorstädes. Den finns inte i det man kan ha nytta av just då i alla fall. När man vrider på nacken så är det då inte längre den steglösa känsla vilken man är van vid som är där, utan mer av något som är som om det är olika delar som hakar i varandra och uppger ljud liknande dem under ett illamående; ett yrselliknande klagande som har sin början i magtrakten, men som sen fortplantar sig vidare uppåt till huvudet och tillslut fäster sig som en slags bruten ring runt den bakre delen av hjärnan. I sådana fall får en annan kommunikation än den som sker i de flesta andra situationer föras. och du är nu död. Det finns ingenting inom mig som vill tro på det. Men jag har sett dig, pratat med dig och klappat på dig, i ett rum för avsked på sjukhuset. Du var så vacker och gullig men nu kall i blodet. Händerna stilla som om du sov och var på väg mot drömmarna, du hade dragit upp täcket för att du frös lite. En ros från din egen rosbuske i ena handen som en följeslagare på vägen, ögonen kisande på oss. Munnen bara lite öppen, vilket från vissa håll såg ut som ett nästan lite muntert leende. Det såg ut som om att du ville säga oss att du var nöjd med ditt liv, men att det nu var färdigt. Att du ville säga: sörj mig för vad ni tycker vi hade när jag var här, men ert liv går vidare, ni är inte klara än. Vad vi i familjen, släkten, vänner, arbetskamrater och andra har förlorat, vad vi sörjer, är en person vars gåva var att kunna göra andra glada på ett sådant sätt som är så sällsynt och behövs så mycket här. En gåva vilken var som att kunna ge någon annan känslan av att återuppleva ett kärt minnes fulla bredd och trygghet, fast här och nu, genom en liten person som står framför en. Alltid så omtänksam om sina medmänniskor utan uppdelning, alla är fina för vad de är, och tyckte du inte det så blev du lite skamsen för att du tänkt den onda tanken. För du gav så mycket. Angående när någon går in i det okända och vad det för med sig i form av saknad för andra; ett minnestal att hålla för någon nära stående. Den trötta kroppen vilar under ett sammetstäcke av drömmar 4 Det är en alldeles speciell tidsrymd vilken man måste gå igenom, som följer med i själva sången som utgörs av att älska en person; i saknaden när någon går bort och träder in på vägen efter livet. Jag älskade, och älskar dig, utav hela mitt hjärta, du var min förebild 4 Lillemor Miskar (Stockholm: 2011) Att du älskade din nästa som om du vore en ängel ibland oss var ett kännetecken för dig. Chocken av att du inte lever bredvid mig, bland oss längre, kommer antagligen inte lämna mig. Efter det att du smög bort från oss på natten har det varit som ett töcken, där saker flyter ihop i sorgearbetet. Kanske när tiden är rätt övergår det i en slags acceptans. Du sitter inte där på din stol i köket, vi kan inte äta middag och dricka kaffe tillsammans längre, inte förrän jag också lämnar det här livet, och då förutsatt att även jag får 18 19

12 komma till himlen. För är det någon jag känner som jag tror säkert får komma till himlen så är det du. Så, starka armar bär min vän dit. Vi som lever kvar här älskar dig vidare och du lever nu istället i våra hjärtan. Kanske har det som du en gång sa till mig aldrig stämt bättre än nu; hemmet är där man lägger sig ner för att sova. Med så många som älskat dig, tyckt om dig, alltid leende för de flesta, aldrig klagande för de flesta. Nu är du för alltid hemma hos oss här istället för i din egen kropp. Efter en lång väg från där du föddes, där det började, till ändhållplatsen där det tog slut bredvid din älskade. Du betydde väldigt mycket för mig och dagen när du skulle dö har länge varit vad jag fruktat mest i livet. Den dagen kom då, och den visade sig innehålla saker som jag inte hade kunnat förstå, eller se, i förväg. I min syn var den alltid ett gapande hål rakt ner i hjärtat, en svart och oändligt ledsam dag. Dagen var just det, men den innehöll nu konturer; ett dödsbud från en syster vid mitt köksbord; Du måste sätta dig ner. Upplevelsen av att åka dit för att se det själv, inget tåg kunde ha gått tillräckligt fort, ingen bil, fastän tiden var slut. För kanske det inte stämmer. Mobiltelefonen som just den kvällen blev kvar på arbetsplatsen, på mitt skrivbord. Var jag förskonad i flera timmar på morgonen från budet av en anledning? Troligtvis inte. Det spelar nog inte större roll när man får ett sådant bud, man vill inte ha det. Inte när känslan är att vi inte var helt klara med varandra, men det var vi. För jag har suttit vid din sängkant, och du var inte där. Jag har suttit vid ditt skrivbord, och det såg ut att vara färdiganvänt. Du var inte i det andra arbetsrummet, förutom i målningar och i fotografier. Inte i gästrummet med strykjärnet, där man alltid var välkommen att sova över. Inte i köket, där vi nu sitter och turas om att vara du på din stol. Du var inte på toaletten tillsammans med brädspelen. Du satt heller inte i stolen vid tv:n och stereon med klassisk musik, där i stolen satt nu istället jag och tittade på bilder av dig. Du var inte i källaren med träbåten jag gav dig där du står som kapten i fören, för vilket som känns som för längesedan. Du var inte på baksidan, ner mot kanalen. Eller på bryggan som guppar, med grinden vars nyckelring har en korkbit fäst på sig. Inte heller var du på framsidan i det gröna rummet mot bygatan, där din rosbuske som du skötte så noggrant finns, den som slog ut mitt i vintern för din skull när du lämnade oss. Inte heller var du i garderoben för att välja kläder, kläder vilka fortfarande luktar som du. Din kropp är inte längre där, men din själ vilar för alltid över huset där ni bott. Det är inte alls ett tungt arv att förvalta efter dig, utan ett som är ljust och vackert samt ett sådant som visade på en syn på livet som för mig är sällsynt fin. Det sista vi sa till varandra blev att jag sa till dig: Vi ses när jag kommer upp. Med ditt svar; Åh vad trevligt, tar du med dig din gulliga tjej också? Ja det gör jag, kram. Kram. Istället för att vi sågs så får jag säga till dig nu: Du är för evigt älskad. Om drömmar och minnesbilder samt det potentiellt gemensamma de kan föra med sig. Viljan att lämna den här saknaden och sorgen hän är kraftfull, det är lätt att gå mot och in i drömmen, vilket för med sig fördelen att man lämnar en rent fysisk rastlöshet och oro bakom sig när man befinner sig i det landskap av inre synbilder som istället finns 20 21

13 när man inte längre är vaken. I drömmen träder man nog in i ett mer omedvetet sökande och utvecklande av självet, samt ett bearbetande av tankar som kanske annars inte är lika lättåtkomliga. Ett sökande där medvetandet har ett mer fritt svängrum att öva sig på vad det nu finner nödvändigt. Detta i avvaktan på att medvetenheten om jaget fysiskt ska återfinnas där det senast lämnades (i sängen eller på andra ställen där man kan sova eller slumra till). Under tiden man drömmer behöver man inte alls känna igen sig som man känner sig själv när man är vaken. Om man går in i drömmen, eller i minnesbilden av den, så kan man hamna i ett stort omformligt hus, ett hus som på något vis expanderar när drömmen går vidare och vidare. Ingången till huset kan vara bekant men kanske inte nödvändigtvis är det så att rumsbilderna inuti i det hänger samman med vad ingången lovar som minne. Tillträdet kan vara dels en port från vägen bestående av två större stenpelare, de har en fasning på toppen och är täckta av intensivt grön mossa. Fasningen gör att den delen av pelarna ser ut som pyramider. Men från bottenplattan på pyramiderna till spetsen är det inte långt, det är väldigt låga och breda pyramider. Pelarna kan vara byggda av betong som åldrats värdigt, som samlat på sig växtlighet vilket gör att ytan blivit slätare, de skiftar nog färg när de blir blöta. Själva porten är relativt bred och tillverkad i bastant trä med järnbeslag som målats svarta. Blickar man förbi porten ser man en dörr rakt fram en bit bort, men det är inte där man går in. Ingången ligger runt knuten, upp för en liten stentrappa. Följer man staketet runt tomten istället för att gå in direkt verkar det man ser på andra sidan märkligt bekant, men samtidigt som om man ser det för första gången. När man har passerat dessa två ingångar, porten och dörren, äntrar man huset. I de flesta fall innehåller det ändlösa festligheter som alltid möter en tillsammans med känslan av att var instängd i dessa, av att det inte går att komma därifrån. Karaktärerna i dessa drömmar varierar nog men oftast är situationerna som spelas upp mer bekanta, samt återkommande i olika tappningar. Dessa typer av drömmar verkar väldigt upptagna av minnen från sämre upplevelser framför mer positiva, oavsett vad man kan tänkas ha för relation till personerna i dem, samt relationen till omgivningarna som känns igen i drömmen. Tar man sig vidare ifrån någon del av huset till en annan del, en annan situation, kommer där samma fasthållna förnimmelse snabbt tillbaka, men antagligen uppbyggd utifrån något annat minne. Varje situation som spelas upp kommer bara att innehålla en rumsbild vilken man vistas i, bryts bilden så befinner man sig någon annanstans men fortsatt på något vis i huset. Huset kommer inte att lämnas i drömmen, det verkar betyda för mycket. Vanligtvis finns det ett genomgående motiv i dessa drömmar, såsom jagandet eller letandet efter någonting. Men det behöver inte göra det. Drömmarna slutar inte väl och när man vaknar är känslan från drömmen ofta ihållande, man blir osäker på om det som där skedde verkligen har skett eller inte. Dessa drömmar är ofta liknande myten om svanesången; en sista desperat handling utförd innan slutet. Om än utan skönsången som ansågs ske bara en gång under svanens liv, precis innan den dog. Ofta är det i drömmen slutet för något man inte vill förlora som närmar sig; man är på god väg att mista det man håller kärt. En framkallande faktor för att komma åt avlägsna minnen i vaket tillstånd, som för Proust med madeleinekakan och lindblomsteet 5, verkar däremot förutsätta att de är just bortglömda som upplevelser (det rationella tänkandet har sin 5 Marcel Proust, På spaning efter den tid som flytt Swanns Värld (Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 1993), sid

14 högborg i vakenheten). Annars skulle nog inte scenerna, dofterna, personerna och rumsbilderna kunna kapslas in i den lilla kakan tillsammans med koppen med kokat vatten och teblad, eller annan utlösande faktor för återerövringen av minnena. Men vad som sker efter det, när man har blivit medveten om vad som framkallade de specifika minnena, blir kanhända en slags urvattning av samma effekt då man lättare kan få tillgång till den igen. Upplevelsen är intakt i sin helhet men den har tappat ett par steg i styrka, om man kan räkna så, i åter-återupplevelsen när den så dyker upp igen. Man kan närmast framkalla minnet med hjälp av vad det nu är som behövs som kommer att utlösa detta igen, vilket man då är medveten om. Det finns kanske ingen större anledning att tro att rastlöshet, sorg, ångest, glädje och andra känslor upplevs på samma sätt i drömmen som när man är vaken däremot; i drömmen är möjligheterna för vad som kan ske uppbyggda på ett annat sätt. Det man kanske kan räkna med är väl då ombytligheten; det säkra är att det inte är säkert vad som kommer att ske. Om man kan lämna sorgen och rastlösheten till fördel för drömmen, vad kommer man då att kunna finna i den? En förhoppning är att man kan närma sig något gemensamt rotat genom drömmarna. Något som kan öka kommunikationen och samförståndet mellan oss; förhoppningen av att drömmen är så pass allmän att den kan föra oss närmare varandra, att vi delar den var vi än är. Under förutsättningen att objektivitet kan verka på det sättet att man kan lämna sig själv utanför subjektivt i en betraktelse av händelserna under drömmen, och senare efter den i kommunikationen om den, så kan det öppna en möjlighet för ett gemensamt tankemönster. Om det subjektiva lämnas hän totalt är samtliga beståndsdelar som kan innefattas i en sådan upplevelse i kommunikationen blottlagda i sin helhet för alla parter, pålarna för de inre synbilderna slås ner samfälligt. I en sådan utsikt skulle vi inte själva vara oskyldiga när vi drömmer längre, utan istället som släkte vara det. Vilket ett flertal genforskare antagligen skulle ge sitt bifall för, men kanske inte lika många historiker. Författaren Lasse Berg för fram synpunkten att människans skiljemärke inte är det obotligt onda mörkret inom oss, en åsikt som länge varit rådande och svår att bota i sig, utan att vårt kännetecken som art är just samarbete och empati; viljan att hjälpa varandra 6. Våra så kallade egna upplevelser i drömmen kanske inte är så egna, utan istället tillräckligt lika i sin form för att kunna nå något gemensamt när de blandas med drömmen som verktyg; vi kanske kan nå varandra genom det okontrollerbara i drömmen. Men hur ska detta i sådana fall kunna kommuniceras? Med en objektivitet som är helt kommunicerbar till andra skulle en gemensam grund för tankar eventuellt vara möjlig; startpunkten är då densamma för alla genom lämnandet av subjektiviteten till förmån för objektiviteten. Platsen där man är sin egen har då till viss del förflyttats. Var man kommer ifrån lyser istället fram som en del av samtalet där terrängen för dialogen blivit mer samfälld. I den stunden finns det ett slags gemensamt 6 Väskan, ett skinn eller nät av växtfibrer att transportera stora mängder föda i, är grunden för den nomadiserande samlargruppens välstånd. Den är därmed det redskap som mer än något annat gett oss vår mänsklighet. Delandet ger en enastående säkerhet. Alltid är det några utsända som hittar mat så det räcker till alla. / De som lyckades samarbeta hade en avsevärt större överlevnadschans än egoisterna. Genetiska anlag för givmildhet vidarebefordrades lättare genom generationerna än ett själviskt arv. & Världens äldsta arkeologiska spår av krig, organiserat våld mellan grupper eller samhällen, är inte alls gamla sett i ett evolutionärt tidsperspektiv. / Det finns helt enkelt ingenstans fynd som med någon säkerhet tyder på krig som ligger längre tillbaka i vår historia än år. Ingen stor samling av människor som dödats samtidigt. / Inga befästningsvallar, inga inhägnade byar, inga lägerplatser där man lagt upp taggiga spår eller andra bröstvärn mot fienden. Den som vill hävda att kriget alltid funnits har en svår bevisbörda utan några handfasta fynd att hänvisa till. Lasse Berg, Skymningssång i Kalahari (Stockholm: Ordfront, 2011), sid 26 &

15 uppnått underlag för det som sker i drömmarna. Denna möjlighet skulle stå i opposition till om verksamheten, eller konsekvensen, kan ses som samstämmig men att sätten att komma dit är olika; med start från skilda punkter är det ändå möjligt att nå samma mål. Kan vi då komplettera varandra istället för att uppleva ensamheten av att inte kunna förmedla våra tankar på en tillräcklig nivå? Kommunikationen får stå som nyckel, men utan tillgång till låset. Om man alltid ser efter larver i hallonen innan man ska till att äta dem så är man ständigt påmind om hur larverna ser ut, hur de rör sig, vad de väcker för känslor, samtidigt som man äter dem. Tanken att inte tänka på larverna kommer antagligen bara att göra att man tänker på dem desto mer, när man plockar bären från buskar bakom huset. Suggestionens förslag har nog mycket stor kraft över våra sinnen, en kraft som vi inte alltid skulle vilja ge den. Man kan ha drömmar där ens lemmar är löstagbara, även ens könsdelar. Det kan i drömmen vara en stor oordning i upplevelsen av vad som sker, utspätt med skamkänslor och känslan av att vilja gömma sig för någon, oklart vem. Man försöker desperat att hitta en person som kan fästa tillbaks kroppsdelarna, då det upplevs som att det är totalt ogenomförbart att kunna göra det själv. Försöker man sätta dit dem själv faller de bara av igen, paniken kryper stadigt fram, bekant och väldig. Den liknar en sådan förknippad med barndomens vilja att förstå hur saker kan vara när man blir äldre, hur man senare kan göra saker som då ter sig näst intill omöjliga. Kanske det i drömmen händer att man tror att försöket att fästa tillbaks lemmarna har lyckats, men att man när man blickar ner mot det nytillförda fästet istället ser en hög med jord. Krafsar man bort jorden finner man inte sin kroppsdel, utan istället långa vita maskar som nu sitter fast vid kroppen. De slingrar sig obönhörligt runt där något annat borde sitta. Bilderna i drömmarna är föreställningar, på sätt och vis inbillade upplevelser satta i andra situationer än då de upplevdes i vaket tillstånd. Som en slags bearbetning av det som upplevs då man är vaken, hur perifert eller obemärkt det än kan ha gått förbi; det som i drömmen bearbetas borde på något vis ha upplevts av personen som har drömmen. Då det är möjligt att se drömmarna i huvudet, de kan ibland vara väldigt detaljrika och ibland mindre, så kan man när man vaknar upp, eller är halvt vaken, ha uppfattningen av att det inte kommer att vara svårt alls att även senare komma ihåg dem i hela sin detaljriklighet. Man står då med ena foten fortsatt inuti dem och med den andra i det vakna tillståndet. Senare på dagen när man försöker komma ihåg dem igen blir det istället ett försök att återskapa någonting, bilderna är diffusare och det som var en tydlig, om än skugglik uppenbarelse, är nu borta för vad den var då. Däremot så infinner sig en känsla av att man visste hur händelserna gick till i drömmen, hur det såg ut och kändes då. Detaljerna var så tydliga och fanns där inom nära räckhåll. Den känslan dröjer sig lätt kvar, åtföljd av uppfattningen av att det någon gång kommer att vara möjligt att komma ihåg det tydligare igen. Till skillnad från minnen som återkallas från då man varit vaken, där man fysiskt byter miljö oftare än då man sover, så borde det vara mer komplicerat att veta vad som skulle kunna utlösa minnet av det upplevda i drömmen igen. Då man i drömmen befinner sig antingen i det undermedvetna i sömntillståndet, eller i tankarna i de intryck som utspelar sig runt en i det rummet vilket man sover i. Kanske är det också en slags undermedvetenhet, men en som möjligen blir lättare att komma ihåg då man kan vakna till helt kort nästan utan att komma ihåg det. Hur skulle det vara möjligt att göra en bild av vad som är en sann bild i drömmen, den drömda verkligheten; en bild som är sann mot föreställningen av vad som upplevs där? Det som av vissa upplevs som obevekligt för

16 skräckligt i en bild kan vid samma tillfälle av andra sägas vara det diametralt motsatta; det som i en bild av en dröm för någon kan ses som stöd till behandling av svårigheter, kan av andra ses som enbart en häst som rider på en äng. Var i kommunikationen om en bild kan vi mötas? Det som ges en benämning i ett samtal löper alltid risken att mista just det vilket berörs genom nämnandet av det; ibland kan det kanske underlätta att prata i cirklar kring själva syftet för att kunna närma sig det. Inre synbilder kan anses vara döda i sin helhet för samtliga utom en själv, men vi söker ändå dela dem mellan oss; önskan till kommunikation om dem är stor. Synbilderna är döda på det sättet att vi som personer inte på ett felfritt sätt kan överföra exakt det vi genomgått till andra såsom vi uppfattat det själva. En uppvisad bild av en dröm får stå som en form av en önskan till kommunikation. Åtskillnad får göras mellan vad vi vill säga med bilden och hur den tolkas av mottagaren. Upplevelsen av att prata om samma sak, en enighet, är nog lika sällsynt som en genuin konstupplevelse. Dessa upplevelser liknar en förälskelse, det blir svårt att tänka på annat än samtalet, eller konstverket, framför en. När vi samtalar om våra bilder från drömmarna blir det vi säger en i högre grad, eller lägre, tillgänglig vidarebefordran av det vi uppfattat i drömmarna. Vi har en upplevelse och förmedlar den senare vidare till någon annan vilken inte var med om den antaget egna upplevelsen. Om denna förmedling ska vara delbar, i riktning mot det komplett gemensamma, bygger det på förutsättningen av att det är en översättning som liknar den vid kopieringen av en bild. Med skillnaden att man inte har originalet som bas, utan istället två av kopiorna från en följd av många som jämförs, och då också förutsatt att bläcket eller andra omständigheter inte ändrar utseendet mellan dem. Kopiorna som grund för dialogen om drömmens bilder är lika. Originalet får istället stå som det gemensamma; en översättning som verkar utan brister. Om vi inte kan dela exakt vad det från början upplevda var för någon annan, kan man också se kommunikationen som en verklighet i sig; kommunikationen mellan oss är i alla olika fall en typ av gemensamhet. Det skulle då finnas både en enskild verklighet samtidigt som en i dialogen med andra. Kanske är det inte möjligt med en precis förståelse mellan oss, det vi då har är förbindelsen genom samtal. Att bevisa att vi finns som personer är nog ungefär lika möjligt som att samtala med gudomar, men det är ett trevligt antagande att vi är de vi tror vi är. Vi vill gärna föra ett samtal om det vi subjektivt sett i de inre synbilderna, men det kommer inte att ses som något nytt på samma sätt av andra, som det är nytt för en själv. Betraktelsen av det innehåller en annan subjektivitet. Det som då händer i nuet vilket är nytt kan vara lika undflyende som nuet självt; hur kan man väga något som finns lika mycket som det inte gör det? Som Walter Benjamin uttrycker det: Den sanna bilden av det förgångna flimrar bara förbi. Bara som en bild, som för ett ögonblick glimtar till och blottar sin innebörd för att aldrig mer visa sig, kan det förgångna uppfångas. Sanningen skall inte undkomma oss detta ord som härrör från Gottfrid Keller markerar exakt det ställe i historismens bild av världsförloppet där den historiska materialismen slår hål på den. Ty det är en bild av det förgångna som aldrig mer kan rekonstrueras, som hotar att försvinna med varje samtid som inte känner igen sig själv i den. (Det glada budskap som historikern med andan i halsen vill överbringa 28 29

17 till det förflutna kanske förklingar i tomma intet i samma ögonblick som det uttalas.) 7 Uttrycket i stundens hetta behandlar den hettan som finns under den tiden då det upplevs som att man går in i och är inuti ett annat stadium av medvetande. Ett annat medvetande än det man bar med sig in i den tidsrymden där hettan slår på, eller an. I det stadiet ser man nästan sig själv från utsidan, handlingar utförs som av ren instinkt. I stundens hetta såg jag inte vem det var som jag slog omkull när jag sprang, jag var bara tvungen att ta mig därifrån. Det upplevs som en tidsrymd med en annorlunda typ av beslutsfattning än vanligen; t.ex. att man fruktar så pass mycket för sitt liv så att även om man inte är säker på vem man skjuter, så skjuter man personen ändå. Det blir en slags irrationell version av självbevarelsedrift, en som dessutom antagligen är frampressad av andra. Eller som när man har bråttom att fatta ett beslut, tiden är på väg att rinna ut, men man har i stressen blivit blind för vad de olika valen för med sig. I stundens hetta låser sig tankarna, men man väljer likväl det ena eller det andra alternativet, till synes utan rationellt begrundande. Till skillnad från denna hetta i tiden får kylan stå för det mer genomtänkta och rationella beslutsfattandet, som i uttrycket: han hade ett kyligt sinnelag. Kylan används beskrivande om tiden liknande hettan, men med en annan innebörd. Som i uttrycket tiden hade frusit till is, vilket betyder att tiden stannat till vid någon tidpunkt och att platsen där det skett inte längre upplevs vara i nuet på samma sätt som tidigare. Vilka gemensamma drag i minnet bevaras och används senare i uttrycket att tiden frusit till? Det går på något vis att hålla med varandra om att tiden ibland frusit till på vissa platser, det fungerar som något kommunicerbart. Då bilden i drömmen får sin struktur ifrån upplevelserna som personen som drömmer har, med potentialen av att vara byggd utifrån allt som har inträffat, var som helst, fram till tillfället då bilden visas upp för någon annan, så kan det bli besvärligt att urskilja den subjektiva erfarenheten då den var utblandad redan från början. Kanske är det ansett subjektiva vid vilken som helst existerande punkt i tiden inte mer än en illusion, beroende på hur delad information och erfarenhet betraktas. Vi har ett pågående sökande efter varierande, skilda, händelser. Ett sökande som vi dagligen utför, vissa gånger medvetet och andra inte alls. Det eftersökta är ständigt närvarande, inom armens längd, berett att möta oss; det flimrar ständigt förbi. Följer man en järnväg på sommaren mot det som på sikt ser ut att bölja i värmen, så kommer det inte att göra det när man når platsen vilken man har betraktat i fjärran. Det böljande kommer att ha förflyttat sig längre fram. Men minnesbilden av hur det böljade i värmen över rälsen kan etsa sig fast i medvetandet. Även om man kan uppfatta härstamningen för en bild från drömmarna så kommer den ändå att delvis vara skild från bilderna vilka utgör nuet. Det som alstras i nuet är vid varje tillfälle nytt rent subjektivt, men av andra kommer det antagligen inte att upplevas på samma sätt. Finns det en skillnad i kommunikationen om bilder där ursprunget för dem antingen kan vara från det vakna tillståndet eller det sovande? Det upplevt arkaiska i seende skulle kunna vara en nyckel till ökad förståelse för något mer gemensamt i upplevelser och i kommunikation. Via uttryck som många har gemensamt att tycka om, något som närmast verkar rotat i våra gener. Det visar sig som väldigt ursprungliga bilder, nedärvda över lång tid, en slags betraktelser som sker närmast automatiskt. Ögonen söker sig till dem och stannar där. För att anses vara arkaiskt bör nog känslan 7 Walter Benjamin, översättning: Carl-Henning Wijkmark, Benjamin, Bild och dialektik (Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag, Symposium AB, 1991), sid

18 bilderna framkallar vara igenkännbar för alla oavsett var. Att stirra in i en eld är en sådan upplevelse, många uppfattar det närmast förföriskt. Ögonen säkrar blicken i lågorna, det är oerhört tilldragande att se in i elden. Bilden ekar till oss genom tusentals år och man har svårt att slita blicken från den. Om rumsbilder och vad de kan innehålla. Man kommer vid någon tidpunkt vid flykten in i drömmen att vilja lämna den. Det motsatta till de inre synbilderna kan man kanske finna i det väldigt handfasta, det palperbara. I känseln som sinne. Det kan vara automatiskt igenkännbart för många, för handen, men också svårt att förklara varför det skulle vara så. Intrycket i betraktelser ändras nog om det man ser är väldigt palperbart, att det inbjuder till att ta på, eller har arbetats mycket med innan det visas upp. Ibland upplever man skillnaden utan att ögat fysiskt kan registrera det, men igenkännbarheten i minnet från händerna gör att man kan se det likväl. I min utställning Investigating spatial features through a linear ritual 8 utgjorde en del av installationen ett noggrant tvättande av alla väggar och golv i galleriet. Eftersom galleriets inredning aldrig har färdigställts fanns det på väggarna flertalet skisser och annat kladd kvar från byggnationen. Det är kanske inte särskilt inbjudande att städa lokalen då väggarna är byggda av större tegelstenar med murbruket rinnande ut emellan dem och golvet i oputsad betong, båda med väldigt skrovliga ytor som lätt förstör städutrustningen, särskilt tvättsvampar och trasor. Det visade sig att även de som varit i galleriet många gånger tidigare inte riktigt märkte ingreppet med städningen, men att de när det påpekades sa att de tyckte att atmosfären hade känts väldigt annorlunda i galleriet utan att de hade vetat vad det berodde på. Om man tar isär saker för att försöka upptäcka något och få en klarare vy, så kan det när det är isärtaget och delarna är lagda bredvid varandra på något vis vara lättare att greppa systemet som de kombineras ihop till. Metoden kan också förse en med nya tankar om konstruktion av andra saker, man ges en inblick i hur saker kan fungera tillsammans, en logik som innan var gömd för handen. Man kan också få ökad förståelse för föremål genom att se hur de tillverkas, som i massproduceringen av souvenirer i Mombasa, i utkanten av staden. Där görs traditionella, symboliskt laddade artefakter, vilka simplifierats och berövats sitt ursprungliga ändamål. De tillverkas i nummerlösa kopior som utan själ och utan maskinell hjälp, av hantverkare sittande i hyddor i stora områden liknande ett förfallet bostadsområde, bara utan sovplatser och lite mer städade. Området innehåller material, verktyg och arbetsytor optimerade för att tillverka så många föremål som möjligt per dag. En reproduktion associerad med det tekniska men här utgjord av handkraft. Det är en större behållning att gå runt och se spåren av tillverkningen; träflis, sågkobbar, vässade verktyg, halvfärdiga föremål staplade i högar likt frukt eller grönsaker, än att se det färdiga resultatet. En möjlig aura 9 för objekten sitter i sådana fall i allting runt dem i tillverkningsprocessen; produktionen i sin helhet sedd som en enhet, men definitivt inte i dem. Möjligtvis i resan eller minnet de kommer att representera senare, men inte i dem själva som föremål direkt efter tillverkningen. I föreställningen av hur det känns eller upplevs när man håller två eller fler batterier i handen 8 Investigating spatial features through a linear ritual (Lissabon: Lumiar Cité, 2011). Se bilder sid den unika uppenbarelsen av en avlägsenhet, den må vara hur nära inpå oss som helst. Walter Benjamin, översättning: Carl-Henning Wijkmark, Benjamin, Bild och dialektik (Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag, Symposium AB, 1991), sid

19 och låter dem slå mot varandra, ett väldigt dovt dämpat ljud upplevs, så sitter den möjliga auran i känslan av att ta på dem. Känslan av distans, hur nära inpå en som helst, finns i minnet detta framkallar uppfattat genom händerna. Känslan går antagligen inte att placera i minnet men handen känner till den. Det är väldigt tillfredsställande på något vis, liknade hur det känns den sekunden när man äntligen kan lägga sig ner för att sova och sträcker ut sig avslappnat efter en alldeles för lång dag. Det är väldigt värdefulla och få sekunder då det sker, det går snabbt över. Sen är det bara att vänta tills det sker igen nästa dag eller ännu senare, för det sker nog inte varje dag på samma sätt och det inträffar nog framförallt när man har ett eget boende där man kan känna sig trygg. Även om en mörkare version av en aura i ett rum inte upplevs gastkramande, nästan så att man måste lämna rummet direkt och känner sig illamående, så kan mörkret upplevas som ett sällsamt minne vilket sipprar långsamt ner längs ryggraden och gör sig påmint som något man hade hoppats slippa uppleva igen. Det behöver inte betyda att det är ett minne som är uppenbart hur det återberättas i bilder, ljud och dofter. Utan mer likt något halvt glömt men aldrig försvunnet, nästan på gränsen till otydligt om det kommer från en dröm eller om det har upplevts i vaket tillstånd. I vilket fall som helst finns minnet nu där i dig, och du vill inte uppleva den sakta krypande känslan av att någonting inte står rätt till när du vistas i rummet. Rummen får antagligen en sådan aura delvis från de handlingar som personerna som vistas, eller har vistats i det, utför (men även från omständigheterna runt när det byggdes eller skapades). Dess invånare eller annars kvardröjande gestalter kan likt kuggar inuti en klocka befinna sig i en aktiv cykel, en rundgång, eller så kan de vara totalt stillastående. De kan vara aktiva i sin egen funktion eller som en del i ett sammanhang, ibland är det ett stillastående stampande och ibland en frenetisk aktivitet. Detta oavsett vilket av dem som är produktivt för sammanhanget eller för personen i fråga, som nu också vistas i rummet, det sker samtidigt i rummet. Tillfälligheten och olika viljor arbetar nog tillsammans i skapandet av en aura i ett rum. Men likt ett av de engelska orden för vistande människor eller boende, dweller, som kommer från det äldre dwellan, viket ursprungligen betydde att leda någon vilse eller att gå vilse, så kan ett rum antagligen ha den förmågan också i ett samarbete med dem som vistas där. Det finns sorgligt nog fall där man kan fastna i en del av en tanke eller sinnestämning som man sedan inte kan ta sig ur. Ett komplett fängelse för medvetandet. Detta fängelse kan nog tyvärr rummen hjälpa till att upprätta. Likt ett svärd har sin egg, men också en plattare sida vilken man kan använda för att slå mot någon utan att skära dem, så har på samma sätt en pistol funktionen att skjuta kulor men också möjligheten att helt enkelt slås mot något. I en situation där någon ska avrättas med en pistol och är bunden, så skulle man kunna fördröja avrättningen en stund om man först slår den dömde med pistolen så att det fastnar skinn, blod, muskulatur, hår och annat i vapnets mekanismer. Om detta sedan torkar in tillräckligt mycket så att den inte kan avfyras längre, förutsatt att personen inte dör redan av slagen, så måste den först rengöras innan själva avrättningen kan ske. Att samma sak skulle kunna ske i en liknande situation där ett svärd istället skulle användas av bödeln verkar mer osannolikt, även om det kanske är möjligt. Det skulle behöva fastna såpass mycket torkade delar från den dömde på den slöare sidan av svärdet att det kanske inte skulle vara särskilt mycket kvar av personen för att svärdet skulle bli slött. Om man bankar råa köttbitar mot en vägg (det måste vara mot ett väggmaterial som suger åt sig fukt, som betong) tills delarna är 34 35

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna SE Skiss till de första 14 sidorna Rolf H Reimers Texten skrevs ursprungligen i april 1990 efter två inte helt lyckade operationer när jag låg på sjukhuset på grund av näthinneavlossning. Den handlar inledningsvis

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media 3 1934 5 måndagen den 26 november anatomiska institutionen, uppsala prolog Runtomkring honom var allt svart. Inte svart som mörker, utan bara svart och

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012 En flicka kisar mot den ljusa strimman. Runt strimman är det svart. Svart som under sängen, svart som rullgardinen med julstjärnan där bakom. Svart som hela golvet fram till den ljusa dörrstrimman. 69

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER Cindy Sherman är nästan alltid själv med i sina fotografier. Hon klär ut sig och spelar olika roller framför kameran. I

Läs mer

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det Kapitel 1 -Hej Hej jag heter Minna. Min skola heter Santaskolan. Jag är 11 år. Min bästa kompis heter Smilla. Hon och jag har länge undrat över en dörr på skolan den tycker vi är märklig. Den ligger i

Läs mer

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 1 Swedish www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 15 april 2013 Hur känns det att bli upplyst? (What Does Enlightenment Feel Like?)

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1 INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 1 (prata) I den här serien ska vi presentera några av hinduismens mest kända berättelser i form

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

OM PLATSEN DÄR JAG BOR ÄR VÄRLDEN VEM ÄR DÅ JAG

OM PLATSEN DÄR JAG BOR ÄR VÄRLDEN VEM ÄR DÅ JAG OM PLATSEN DÄR JAG BOR ÄR VÄRLDEN VEM ÄR DÅ JAG Jag behöver vara ensam med mina tankar lämna mig inte ensam Det talas om språket där jag vandrar jag vet inte vad jag ska säga Om jag behärskar språket vad

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken:

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Skapa berättelser på egen hand eller tillsammans med andra Reglerna bestäms från gång till gång av gruppen. Ibland lämpar det sig att alla deltar

Läs mer

ska säga att kycklingen smakade bra, en kod, som om det var tolv år och lekte en

ska säga att kycklingen smakade bra, en kod, som om det var tolv år och lekte en När hjärtat har väntat Leendet från söndagen får henne att drömma sig bort. Hon kan fortfarande inte tro det. Snart är Åke där. Om igen rättar Berit till kuddarna i soffan. Listerna och dörrkarmarna skiner

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24 jag vill lära mig magi, sa flickan. Mästaren såg på henne. Urblekta jeans, T-shirt och det utmanande uttrycket som blyga människor gärna tar till helt i onödan. Jag måste vara dubbelt så gammal som hon,

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

BIRKAN TORE. lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet

BIRKAN TORE. lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet BIRKAN TORE lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet 36 Inspire - vinter 2011/2012 B irkan Tore är känd från TV-programmet Det Okända. Han ser ut som en ängel och utstrålar lugn, medkänsla

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala

texterna till innan. under. efter samtliga skrivna av sandra vilppala texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala himlen och golvet och det jag är fattig utan dig urholkat pank och dessvärre mindre än jag trodde när du fattas du är som en cirkus

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Jag njuter så länge jag varar ERIK STÅHL

Jag njuter så länge jag varar ERIK STÅHL Jag njuter så länge jag varar ERIK STÅHL Copyright 2012, Erik Ståhl Ansvarig utgivare: Erik Ståhl Redaktör: Sofia Ejheden Omslagsfoto: Per Jahnke ISBN: 978-91-637-0892-3 Inledning Ettusenett, ettusentvå,

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/GENUS TJEJBILDER - KILLBILDER Efter en kort introduktion kring Bror Hjorths skulpterade Färg & Formskylt (där kvinnan står som symbol för naturen och det vilda) delas klassen in i mindre grupper.

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning,

Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning, Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning, återspegling m.m. I kommunikation med andra människor Studier

Läs mer

Saker jag inte gör: mjölkar kor

Saker jag inte gör: mjölkar kor Saker jag inte gör: mjölkar kor Saker jag inte gör: Lever ett normalt liv som inte går ut på att ständigt försöka se honom, vara nära honom, prata med honom Tränar; andas in, andas ut, andas in, andas

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Jag vill vara som du Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livet enligtrosa.se JAG VILL VARA

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

sid 34 Kamera & Bild

sid 34 Kamera & Bild sid 34 Kamera & Bild galleri benjamin goss Andas gammalt och nytt Benjamin Goss är fotografen som tjänar sitt uppehälle med digitalkameran, men som älskar det bristfälliga som en trasig storformatskamera

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan.

Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan. Av Agaton Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan. Hon är gammal och hon har stora tänder. Vi går på

Läs mer

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper INDISKA BERÄTTELSER DEL 10 KARMAN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper Indiska Berättelser

Läs mer

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara Anders Han gick in i hennes vardagsrum och slog sig ner i soffan. De skulle ta kaffe och efterrätt hemma hos Sophia. Hon fixade just nu med en överraskning ute i köket. Han såg sig omkring. Det var ett

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok. SCOUTMÖTET JAG SJÄLV, INUTI OCH UTANPÅ Det är bra om du som ledare läser igenom detta innan mötet äger rum. Under dagens möte får scouterna fundera kring sådant som finns inuti oss och påverkar vårt beteende,

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk.

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. Lampa Lampor Det finns fem verb grupper. Grupp ett är en-ord som slutar på -a. Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. som inte slutar på vokal. En Grupp 1 En lampa

Läs mer

Vad är en Mukti Deeksha?

Vad är en Mukti Deeksha? Vad är en Mukti Deeksha? HISTORIA I alla antika traditioner och speciellt inom skolan Guru Sishya Sampradhaya (tradition där kunskap ges från Mästare till lärjunge, direkt uppenbarelse) har Deeksha-cermonin

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus Buslus 1. Buslus flyttar inomhus Det var en gång en liten lus som hette Buslus. Hon bodde i ett träd med sin storebror och sin lillasyster. Deras mamma och pappa fanns inte längre, de hade hoppat upp på

Läs mer

Jag heter Elli, jag är 11 år. Jag har långt blont hår och gröna ögon. Jag brukar ha kläder från Hollister och Ambercombie & Fitch.

Jag heter Elli, jag är 11 år. Jag har långt blont hår och gröna ögon. Jag brukar ha kläder från Hollister och Ambercombie & Fitch. Varulven Jag heter Elli, jag är 11 år. Jag har långt blont hår och gröna ögon. Jag brukar ha kläder från Hollister och Ambercombie & Fitch. Jag bor ute på landet så det är ganska långt till skolan så jag

Läs mer

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar Sömnbehandling i grupp Mina registreringar Sömnbehandling i grupp, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till sömnbehandling Sömndagbok och mina vanor Sömndagbok Veckans aktiviteter Mål

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Det goda åldrandet frisk också efter 85

Det goda åldrandet frisk också efter 85 Det goda åldrandet frisk också efter 85 Berit Lundman Universitetslektor, docent i omvårdnad Efter att vi hört en hel del om olika sjukdomstillstånd som är vanliga bland äldre och hur man kan förebygga

Läs mer

Moa Israelsson Forsberg

Moa Israelsson Forsberg Monday Art Ateljébesök hos Moa Israelsson Forsberg Posted on mån 24 Feb 2014 by Eleonora Ånhammar Moa Israelsson Forsberg både bor och arbetar i det lilla samhället Åkers Styckebruk utanför Strängnäs.

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

SOL LJUS HEALING. Solar Light Empowernment. Anna-Lena Vikström

SOL LJUS HEALING. Solar Light Empowernment. Anna-Lena Vikström SOL LJUS HEALING Solar Light Empowernment Free manual En komplett distanskurs med övningar varje vecka (Årets sommargåva från Anna-Lena Vikström 2015) En healing som får dig att uppleva solens och naturens

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer