BORGERLIG FRAMTIDS PARTIPROGRAM

Transkript

1 BORGERLIG FRAMTIDS PARTIPROGRAM Antaget och fastställt vid partistämman den 23 augusti 2015

2 1 Innehåll SAMHÄLLSANALYS OCH IDÉPOLITIK... 2 Problemformulering... 2 Ideologi... 3 Naturrätten... 3 Ackumulerande utveckling... 3 DEMOKRATI & POLITIKENS ROLL... 4 Medborgaren och gemenskapen... 4 Statsskick och politisk organisation... 5 Civilsamhället... 6 BISTÅND... 6 BOSTADSPOLITIK... 7 EU... 8 FAMILJEPOLITIK... 9 FÖRSVARET HÄLSO- & SJUKVÅRD INFRASTRUKTUR JORDBRUKET JÄMSTÄLLDHET KULTURPOLITIK MIGRATION & INTEGRATION MILJÖ NÄRINGS- & FINANSPOLITIK Näringspolitik Finanspolitik OFFENTLIGA SEKTORNS OMFATTNING REGIONALPOLITIK SKOLA & UTBILDNING SOCIALFÖRSÄKRING & PENSION Socialförsäkring Pensioner SÄKERHET & TRYGGHET UTRIKESPOLITIK ÄLDREOMSORG... 26

3 2 SAMHÄLLSANALYS OCH IDÉPOLITIK Problemformulering Borgerlig Framtid har tillkommit som ett svar på såväl akuta som långsiktiga samhällsproblem som det politiska etablissemanget i Sverige inte har lyckats ta sig an. Sverige är i flera avseenden ett gott samhälle. Samtidigt står vi, liksom åtskilliga andra europeiska länder, inför svårigheter och hot som allvarligt kan försämra levnadsförhållandena i vårt land. - Sveriges långsiktiga ekonomiska tillväxt har stagnerat i jämförelse med flera andra länder. Från att ha varit ett land i världstoppen är Sverige idag ett genomsnittligt OECD-land vad gäller ekonomiskt välstånd. Den långsiktiga trenden ser ut att vara fortsatt nedåtgående. - Sverige är i flera avseenden ett land statt i söndring. De värden som är förhärskande inom staten och etablissemanget i stort går ut på att dela upp samhället i grupper och måla upp stora delar av befolkningen som svaga offer för omständigheterna. Den myndige, självständige medborgaren trycks ned till förmån för den påstått förtryckta gruppen. Värden som tjänat det svenska och det västerländska samhället väl, såsom flit, förkovran och lojalitet mot samhället i stort, motarbetas snarare än gynnas. - Sverige är ett land som allt mer styrs u p a utan personligt ansvar. Beslut fattas kollektivt i regering och myndigheter och tal om samverkan har blivit ett mantra. Demokrati och god myndighetsutövning bygger dock på att det finns politiker och ämbetsmän med ett personligt uppdrag och medföljande ansvar. I krissituationer och när myndighetsutövning har missbrukats framgår denna brist på beslutshierarki och ledarskap särskilt tydligt. - Sverige är ett land som inte förmår bibringa tillräckliga kunskaper till de nya generationerna. Bildningsidealen har motarbetats och förtrampats under åtskilliga årtionden. Skolan och högskoleutbildningarna tar allt längre tid i anspråk, men innehållet blir allt tunnare. Detta är en långsiktig katastrof för Sveriges konkurrenskraft och för den kulturella utvecklingen i landet. - Sverige tar emot migranter från förhållandevis avlägsna kulturer i en omfattning som är historisk. Detta skapar stora klyftor i samhället, orsakar sociala problem och genererar kostnader som Sverige inte kan bära i längden. Borgerlig Framtid bildades även som en reaktion mot det faktum att Sveriges borgerlighet, som borde ha tagit sig an ovanstående utmaningar, har flytt från verkligheten och från sin egen ideologiska grund. Borgerlighetens grundstenar, såsom en näringslivspolitik som skapar jobb, ett starkt försvar, hårdförhet mot kriminella och fiender till samhället, individens okränkbarhet och likaberättigande, sänkt skattetryck och ett skol- och högskolesystem som är fast förankrat i förnuft och rationalitet, har övergivits. Därför finns nu Borgerlig Framtid. Vi vill verka för ett samhälle som bygger på denna grund.

4 3 Ideologi Borgerlig Framtid är ett liberalkonservativt parti. Vi vill driva en liberal ekonomisk politik och har en liberal syn på individens rättigheter, samtidigt som vi har konservativa värderingar när det gäller vår syn på samhället och kulturen. Från konservatismen hämtar vi två grundläggande principer: tilltron till en naturrätt bestående av universella, objektiva moraliska sanningar och behovet av en ackumulerande utveckling. Naturrätten Idén om naturrätten är central inom konservatismen. Här drar man inspiration från en mer än år gammal filosofisk idétradition som går tillbaka till Platon och Aristoteles, som myntade begreppet. Grundtanken är att det finns grundläggande rättigheter som bygger på universella moraliska principer: rätten till liv och trygghet, rätten till egendom och rättssäkerhet samt rätten till individuellt självbestämmande. Enligt naturrätten är dessa rättigheter objektivt uppenbara och ett samhälle som utvecklas i enlighet med dem blir också harmoniskt och stabilt. Denna idétradition ligger till grund för den amerikanska självständighetsförklaringen och den franska deklarationen om människans och medborgarens rättigheter under revolutionen 1789 samt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Vi vill se ett samhälle som slår vakt om mänskliga rättigheter, men som även betonar att det finns medborgerliga plikter. Den enes rättighet motsvaras av den andres skyldighet. Mänskliga rättigheter är ingenting värda utan ett samhälle med vilja och förmåga att upprätthålla dem. Individuell frihet, jämlikhet och en stark, överbryggande samhällsgemenskap hänger ihop. Friheten och jämlikheten förverkligas helt enkelt med hjälp av broderskapet. Borgerlig Framtids linje är att alla individer har lika rättigheter. Vi må vara skapade olika man eller kvinna, mer begåvad eller mindre, homo- eller heterosexuell men alla ska behandlas lika. Ingen ska förfördelas av staten för att någon annan ska få framgång. Det är inte statens roll att stjälpa en person för att kunna hjälpa en annan. Vi vill se att vårt land återupprättar tilltron till den västerländska civilisationen och de värden som kännetecknar densamma. Ackumulerande utveckling Den andra av konservatismens två grundpelare är tanken att samhället mår bäst av att utvecklas gradvis. Det Edmund Burke kallade för innovation är det ständiga ackumulerandet av goda erfarenheter från samhällets alla medlemmar genom historiens gång, vilket borgar för en stabil och gynnsam samhällsordning. Naturrätten och strävan efter ackumulerande utveckling hör ihop. De samhällen som utvecklas i enlighet med naturrätten gör så med framgång. De andra stagnerar. Borgerlig Framtid ser den ackumulerande utvecklingen som det bästa skyddet för individen. Att hastigt omstöpa ett samhälle, utan respekt för historisk erfarenhet, slutar oftast i terror och katastrof. Vi vill minska statens roll i individens och familjens liv. Ingen byråkrat eller politiker kan överblicka vilka behov alla individer eller familjer har och således är de inte

5 4 skickade att bestämma över människors privatliv, bortom de allmänt ägda och drivna verksamheterna. DEMOKRATI & POLITIKENS ROLL Medborgaren och gemenskapen Demokrati, eller folkstyre, innebär att ett folk, demos, har den yttersta makten över staten och samhällsordningen. Demokratin är det mest eftersträvansvärda statsskicket. Demokratin bygger på att demos inte endast är en godtycklig folksamling, utan det måste finnas ömsesidig tillit och lojalitet gentemot gemensamma institutioner för att fred och frihet ska kunna upprätthållas. Mellanmänsklig tillit är i regel någonting som har vuxit fram under historiens gång. Den politiska demokratin förverkligas därför erfarenhetsmässigt inom en folkgrupp med i en eller annan mening gemensam kultur. Utan gemenskap är den personliga friheten och skyddet av densamma en chimär. Vidare krävs det fria medborgare och fredliga levnadsförhållanden för att demokratin ska bestå. I en demokrati är man medborgare, innebärande såväl rättigheter som skyldigheter i förhållande till gemenskapen, som man utgör en del av. Försök att splittra denna gemenskap genom så kallad identitetspolitik, innebärande att medborgarna ska ses som företrädare för olika undergrupper och deras intressen vilket kan institutionaliseras genom kvoter, m.m. är en förkastlig verksamhet. Kvotering till utbildningar och tjänster ska inte förekomma. Om diskriminering förekommer ska den bekämpas, inte anammas som metod för korrigeringar. Borgerlig Framtid är stark vän av meritokrati det som i regeringsformen uttrycks som förtjänst och skicklighet som grund för tjänstetillsättning. Folkstyret bygger på fri åsiktsbildning och frihet att yttra sig och hålla sammankomster. Utan dessa friheter är folkstyret förlorat. Borgerlig Framtid vill motverka den växande intoleransen mot åsiktsyttringar som en viss grupp människor eller det politiska etablissemanget uppfattar som stötande. I ett fritt land med fri åsiktsbildning och yttrandefrihet är det ofrånkomligt att åsikter yttras som förnärmar andra. Störningar av offentliga möten är en oacceptabel verksamhet; likaså hot och trakasserier grundade på att en person har gjort bruk av sin yttrandefrihet. Lagstiftning som inskränker den politiska yttrandefriheten kan därför inte tillåtas, annat än när yttranden innehåller direkta hot eller hets med hotfullt eller våldsamt syfte. Ett demokratiskt statsskick kan åtminstone temporärt förenas med omfattande statlig inblandning i människors privatliv och flertalets förtryck av de få. Ett hållbart demokratiskt statsskick måste därför förenas med maktdelning mellan olika institutioner, som balanserar, kontrollerar och begränsar varandra. Borgerlig Framtid ser positivt på ett styre med federala inslag dels en maktdelning mellan olika politiska nivåer och dels en maktdelning mellan olika statliga institutioner. Borgerlig Framtid slår vakt om den enskilde medborgarens rätt till privatliv och skydd mot statligt förmynderi. Politikens uppgift är att koncentrera sig på ett antal kärnverksamheter för det offentliga. Först och främst handlar det om skydd av medborgarnas personliga säkerhet och trygghet, samt att skydda landet mot faror. Vidare ska politiken upprätthålla och vårda ett gott utbildningsväsen, en god infrastruktur, en väl fungerande offentlig vård och omsorg,

6 5 samt ett grundläggande socialt skyddsnät i form av offentliga försäkringar. Utanför dessa kärnområden ska politiken iaktta återhållsamhet och försiktighet. Medborgarens privatliv och åsiktsfrihet behöver även fredas mot andra privata aktörers intrång och personuppgiftsbehandling. Den svenska lagstiftningen ger i nuläget alltför stora möjligheter åt privata aktörer att exempelvis kapa databaser med personuppgifter. Statsskick och politisk organisation Sverige är och ska fortsättningsvis vara en konstitutionell monarki. Liksom i Danmark och Storbritannien borde emellertid monarken kunna tjäna som ceremoniell rådgivare vid regeringsskiften. Monarken är en samlande företrädare för landet och ämbetet bör därför åtnjuta den respekt det förtjänar. Sverige är och ska fortsättningsvis vara en parlamentarisk demokrati, men vårt land behöver konstitutionella reformer. Borgerlig Framtid förordar reformer i riktning mot mer maktdelning, vilket skulle ge starkare federala inslag i den svenska demokratin. Det kommunala och regionala självstyret måste få ett starkare skydd i den svenska författningen. Makt och ansvar bör i största möjliga mån hänga ihop. Ett återinförande av en första kammare i riksdagen, bestående av företrädare för kommuner och regioner, skulle kunna vara ett alternativ. Lagförslag som ändrar maktbalansen eller inkräktar på kommuners och landstings/regioners självstyrelse måste då godkännas av förstakammaren för att antas. Förstakammaren bör hållas tämligen liten och sammanträda vid ett begränsat antal tillfällen per år. Riksdagens roll som folkets högsta företrädare har urholkats, genom att makten i praktiken har koncentrerats till regeringskansliet och till partiernas tjänstemannastaber. För att stärka de förtroendevaldas ställning bör antalet ledamöter minska och antalet riksdagsvalkretsar öka, i synnerhet i de tätbefolkade områdena. Sverige har osedvanligt få väljare per riksdagsledamot. Antalet riksdagsledamöter kan rimligen minskas med 100 till 249 st. Genom att antalet ledamöter minskar och antalet valkretsar ökar stärks den folkliga förankringen och det personliga mandatet från väljarna. Förutsättningarna för att de som sitter i riksdagen ska bli kända hos väljarna förbättras. Som väljare ska man veta vem som är ens lokala riksdagsledamot. Sverige har av tradition haft förhållandevis självständiga myndigheter, vilka inte kan styras direkt politiskt, utan endast indirekt genom lagar, förordningar och regleringsbrev. Detta är en tradition som Borgerlig Framtid vill bevara. Problemet är dock att många myndigheter ändå har blivit politiserade. Myndigheter har ofta stor reell makt och har fått allt större medel och utrymme för att bedriva opinionsbildande verksamheter. I ett folkstyre ska folket påverka och välja politikerna, varpå myndigheterna verkställer folkets vilja. I Sverige går maskineriet baklänges myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning och påtryckningar gentemot politikerna, som sedan förklarar för folket vad som måste göras. Borgerlig Framtid anser att myndigheternas PR-arbete och opinionsbildning i stort sett ska upphöra. Som konservativt parti menar Borgerlig Framtid att personligt ledarskap, ansvarstagande och omdöme går före ideologiska system och anonyma partiapparater. Demokratin förverkligas följaktligen bäst genom personligt ledarskap och personligt ansvarsutkrävande. Det svenska folkstyret har blivit alltför anonymt och det är oklart hos vem ansvaret ligger. Hos myndigheter bör därför tjänstemannaansvaret återinföras.

7 6 På den kommunala nivån förverkligas demokratin i lokalsamhället, vilket är ett skäl till att Borgerlig Framtid värnar om kommunernas självstyre. För att öka det personliga inslaget och ansvarsutkrävandet skulle direktval av kommunal borgmästare kunna övervägas, med viss fördelning av makt och uppgifter mellan borgmästaren och kommunfullmäktige. En sådan reform skulle kunna vitalisera den lokala demokratin. För att stärka ansvarsutkrävandet och granskningen av hur stat och kommun förvaltar skattemedlen och sköter sina uppgifter, bör revisionen bli mer oberoende än idag. Den kommunala revisionen är idag politiskt tillsatt, vilket bör ändras. För att vidare säkerställa maktdelning, offentliga organs laglydighet och medborgerliga rättigheter, bör en författningsdomstol inrättas. Författningsdomstolen ska vara en helt fristående instans, utanför riksdagens och regeringens inflytande. Civilsamhället Ett livaktigt civilsamhälle, d v s samverkan människor emellan som inte primärt har något ekonomiskt vinstsyfte och som ligger utanför den offentliga sektorn, är en omistlig del av ett fungerande folkstyre. Familjen är civilsamhällets starkaste byggsten, men hit räknas även samvaro grundad på vänskap, ideella föreningar av alla de slag, vissa ekonomiska föreningar, o s v. Sverige har sedan länge en korporativistisk tradition, innebärande att statsmakten gärna knyter till sig ickestatliga organisationer för att söka samförstånd och verka för gemensamma målsättningar. Stat och kommun anslår stora medel till den ideella sektorn, vilket innebär att den ideella sektorn blir beroende av det offentliga och riskerar att förvandlas till ett lydigt verktyg. På detta sätt har stora delar av det svenska civilsamhället korrumperats ideologiskt och blivit något av statsmaktens förlängda arm, samtidigt som föreningslivet inför medborgarna låtsas som att det är föreningarnas medlemmar som företräds. Mot bakgrund av ovanstående, anser Borgerlig Framtid att de offentliga, villkorade projektbidragen till civilsamhället ska minskas kraftigt. En sådan förändring öppnar för en vitalisering av civilsamhället på gräsrotsnivå, samtidigt som organisationer som idag har blivit en del av etablissemanget kan komma att implodera. Borgerlig Framtid förordar utökade möjligheter att göra skatteavdrag vid bidragsgivning till den ideella sektorn. På så sätt styr medborgarna själva över vilka ideella föreningar som ska få deras ekonomiska stöd, i stället för att politiker och statsapparat ska bestämma däröver, varigenom civilsamhället blir beroende av staten. BISTÅND Det svenska biståndet, som med drygt en procent av BNP är bland de högsta i världen, har hjälpt många nödställda människor. Samtidigt finns det väldigt mycket kvar att göra. Det finns fortfarande ett stort antal konflikthärdar i världen. Över en miljard människor lever fortfarande i extrem fattigdom. Tiotals miljoner människor är på flykt undan krig, fattigdom och naturkatastrofer.

8 7 För att fortsätta arbetet med att undsätta och förbättra livet för människor i nöd vill Borgerlig Framtid bibehålla det höga svenska biståndet på en procent av BNP. Biståndet ska vara effektivt och kräva minimalt med egen administration så att så mycket som möjligt av biståndsmedlen når de behövande. Minskningen av administrationen ska dock inte ske på bekostnad av möjligheterna att följa upp och utvärdera biståndsprojekt. Det svenska biståndet ska ha två huvudinriktningar: dels rent kris- och katastrofbistånd som ska avhjälpa akuta nödsituationer, dels ekonomiskt stöd för att ge människor en möjlighet att bygga upp en dräglig och demokratisk tillvaro. Båda ska ses som en investering som återgäldas till de svenska skattebetalarna på sikt. Ett förbättrat hälso- och säkerhetsläge i världen kan nämligen leda till minskade framtida biståndsutgifter. Biståndet kan även främja ett ökat handelsutbyte, med påföljande möjligheter för framtida svenska företagsinvesteringar. Kris- och katastrofbiståndet ska bestå av mobila vård- och sjukhusanläggningar, tält, vatten, mediciner, livsmedel och andra förnödenheter, så att människor kan leva under mer drägliga förhållanden. Det ekonomiska biståndet ska gå till projekt som bidrar till att göra människor i fattiga länder självförsörjande. Dessa ska primärt kanaliseras via internationella hjälporganisationer. Det kan handla om förbättrad utbildning, hjälp att bygga upp samhällsfunktioner och institutioner, infrastruktur och hjälp till självhjälp. Ett exempel på hjälp till självhjälp är att tillhandahålla kapital till mikrolån, som har gjorts med framgång till bland annat företagsamma kvinnor i Indien, via organisationen Hand-in-Hand. Vid behov ska även en mindre del av biståndet kunna satsas på projekt som underlättar för flyktingar och andra nyanlända att återvända till sina hemländer. Detta för att underlätta uppbyggnaden av ett nytt liv i hemlandet. Till sådan hjälp kan medel ur biståndsbudgeten tas, däremot inte till migrations- och integrationsåtgärder inom Sveriges gränser. BOSTADSPOLITIK Medborgarna ska kunna skaffa sig bostad, oavsett om det avser hyresrätt, bostadsrätt eller egenägd bostad. Därför är det viktigt att tillgången på boendeformer av alla slag är god. Borgerlig Framtid vill i detta syfte avveckla hyresregleringen, öka nybyggandet, minska den kommunala bygglovsadministrationen, införa avgift för överklagande av bygglov, se över strandskyddet samt utöka det skattefria beloppet för uthyrning i andra hand. Under de senaste åren har efterfrågan på bostäder överstigit utbudet framför allt i storstadsområden vilket har lett till stigande priser på egenägt boende och mycket långa hyresköer. För att komma till rätta med denna obalans vill Borgerlig Framtid öka utbudet, dels genom mer nybyggnation och dels större omsättningshastighet på befintliga bostäder. Vi vill också göra en översyn av de subventioner och regleringar av bostadsmarknaden som hotar att snedvrida marknadens naturliga tillstånd. En god infrastruktur spelar också en omedelbar roll för bostadsutbudet. På många orter är inte bostadsbrist något problem, varför en god infrastruktur mellan dessa och städer med många arbetstillfällen är viktigt som en bostadspolitisk åtgärd.

9 8 Nybyggnationen av bostadsfastigheter har under det senaste årtiondet varit otillräcklig, bland annat till följd av höga byggkostnader och långa väntetider för erhållande av bygglov. Byggkostnaderna är i viss mån beroende av kvalitet och utrustningsstandard, varför de ofta är styrda av vad som efterfrågas. Däremot kan administrativa rutiner lättare förändras. Planeringstiden inom byggsektorn ska halveras genom ändring av Plan- och bygglagen, samt genom begränsning av möjligheterna att överklaga bygglov. Idag utövar många sin rätt att överklaga när en grannfastighets ägare har sökt bygglov för nybyggnation eller utbyggnad. Detta förlänger tillståndsprocessen med ungefär 6-12 månader och fördröjer därmed hela byggprocessen. Eftersom ett överklagande idag är avgiftsfritt, kan många överklaganden antas vara av mindre vikt. För att minska antalet fördröjda bygglov vill Borgerlig Framtid införa en avgift för överklagande som motsvarar avgiften för ansökan om stämning i vanlig domstol idag kronor. Därmed torde enbart viktigare ärenden komma att överklagas, vilket i sin tur reducerar antalet fördröjda bygglov. Borgerlig Framtid vill också låta utreda den kommunala vetorätten avseende strandskyddet. All strandmark kan inte anses som icke byggbar och reglerna för detta bör ses över. EU Borgerlig Framtid ser framtidens EU som en nära gemenskap med gränsöverskridande rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft. EU ska då ha släppt ambitionen att bli ett Europas förenta stater och ska istället främst fokusera på säkerställandet av öppen handel, medborgarnas säkerhet, bättre miljöskydd och hållbar migrationspolitik. Sverige ska stå kvar utanför EMU och behålla kronan som valuta. Som en av de största nettobidragsgivarna i EU, räknat per invånare, bör Sverige ställa betydligt högre krav på EU:s politik än vad som hittills har varit fallet. Sverige betalar årligen drygt 40 miljarder kronor och erhåller drygt 10 miljarder kronor i olika stöd. Det årliga svenska nettobidraget uppgår således för närvarande till cirka 30 miljarder kronor, vilket skulle kunna ses som ett slags bistånd till EU. Sverige ger mycket och måste också få någonting rimligt i gengäld. Därför måste Sverige tydligare definiera målsättningen med att vara med i EU och agera mer aktivt för att nå denna målsättning. Hur ska EU bli hållbart och framgångsrikt? Vilka krav på EU från svensk sida är inte kompromissbara? Borgerlig Framtid vill att Sverige ska ställa tydligare krav för att framför allt stärka den europeiska politiken avseende handel, säkerhetsfrågor, miljö och migration. Samtidigt bör byråkratin och detaljstyrningen minska. EU bör sluta med flytten av parlamentet från Bryssel till Strasbourg en vecka varje månad. Jordbruksstödet, som är den enskilt största utgiftsposten i budgeten, bör ses över. Ökande internationell handel är en av de viktigaste förutsättningarna för en fredlig värld både inom och utom EU. Borgerlig Framtid verkar för att den internationella handeln ska vara öppen och rättvis, med minimala handelshinder och tullar. Samtidigt vill vi stärka gränskontrollerna för att minska införseln av framför allt narkotiska preparat och vapen. I en tid av snabb samhällelig förändring kan oro och konflikter lätt uppstå och eskalera till terrorism eller väpnade stridigheter. Likt de enskilda medlemsländerna måste EU upprätthålla medborgarnas säkerhet, såväl inom unionen som utanför densamma. Borgerlig Framtid vill att EU ska ha en kompetent säkerhetspolitik.

10 9 EU har en särskilt viktig uppgift i att driva miljöpolitik, exempelvis för att förbättra havskvaliteten i Östersjön, minska skadliga utsläpp, stimulera övergången till icke fossilbaserad energi och förbättra kvaliteten på livsmedel. EU behöver agera kraftfullare i såväl beslutsfattandet som genomförandet och övervakningen av beslutade miljöinsatser. Unionen ska ges resurser att bestraffa de länder som bryter mot reglerna. Migrationen in i Europa växer. För en långsiktig hållbar lösning för både medborgarna i EU:s länder och migranterna som tar sig till Europa, behöver EU:s gemensamma migrationspolitik reformeras. Borgerlig Framtid vill att människor i första hand ska stödjas och hjälpas i sina hemländer eller i deras närområden. Vad gäller asylsökanden behöver EU agera kraftfullare för att få till stånd en jämnare fördelning och en mer solidarisk migrationspolitik medlemsländerna emellan. FAMILJEPOLITIK Borgerlig Framtids utgångspunkt är att familjen är samhällets viktigaste kollektiva enhet och grundstenen för barns trygghet och utveckling. Familjen står för den huvudsakliga uppfostran av barn till att bli goda och ansvarstagande medborgare. Vi vill värna familjen som garant för att barnen ska få de absolut bästa förutsättningarna för att skapa sig ett gott liv, genom en genuin självkänsla byggd på kärlek och respekt. Detta kan barnet sedan föra in i vuxenlivet och vidare till kommande generationer. Borgerlig Framtid välkomnar alla familjebildningar, oavsett makarnas eller de samboendes kön. Vi ser det som en stor framgång att även samkönade par får bilda familj enligt samma juridiska regelverk som heterosexuella par. Vår familjevänlighet är inkluderande. Vi vill driva en politik som underlättar för familjer att hålla ihop och likaså underlättar deras vardag. Samtidigt ska inte politiken in och fingra i vardagslivet. Borgerlig Framtid avvisar bestämt förslag om kvotering av föräldraförsäkringen. Politiker har ingen rätt att använda familjelivet som ett verktyg för att nå sina målsättningar. Vidare ska föräldrar själva få välja den omvårdnad och barnomsorg som passar deras barn och familj bäst. Familjen ska också så långt som möjligt få välja förskola och skola åt sina barn efter eget gottfinnande. Borgerlig Framtid förespråkar fortsatt fri sjukvård och tandvård för ungdomar upp till 18 års ålder. Detta är en investering för god framtida hälsa. Möjlighet till fri sambeskattning för gifta par ser Borgerlig Framtid som en självklarhet. Familjens ekonomi är i regel gemensam och bör även betraktas som sådan i skattehänseende. Där sambeskattning sker, ska även intjänade pensionspoäng kunna delas. Borgerlig Framtid ska föra en politik som skyddar barnen i de fall där föräldrarna brister i ansvar och/eller där familjerelationer av olika anledningar splittras. Familjerådgivning ska erbjudas över hela landet. Familjebildning ska ske på föräldrarnas villkor. Emellanåt inträffar omständigheter som ligger utanför familjeplaneringen och orsakar komplikationer. Borgerlig Framtid försvarar kvinnors rätt till abort. Frågan är dock komplex och inte minst framstegen inom neonatalvården för med sig etiska frågor som bör hanteras med ödmjukhet.

11 10 FÖRSVARET Borgerlig Framtid vill att Sverige med egna resurser ska kunna försvara sitt territorium, oavsett varifrån fienden kommer. Försvaret ska vara fullvärdigt och innefatta samtliga vapenslag som samordnat ska kunna bemöta attacker från yttre fiender. Borgerlig Framtid vill att försvarsanslaget ska ökas så att det uppgår till cirka 2,5 % av BNP. För att kunna försvara ett stort land som Sverige vill Borgerlig Framtid införa ett heltäckande totalförsvar, innefattande både militärt försvar och ett civilförsvar. Civilförsvaret ska skydda befolkningen i såväl freds- som krigstid och ska kunna användas vid större olyckor och katastrofer. Försvaret ska utgöras av både värnpliktiga soldater och yrkessoldater. Värnpliktiga ska vara unga män och kvinnor som rekryteras och utbildas för respektive vapenslag och därefter tränas med yrkessoldater. Värnplikten ska utgöra en del av den samhällsplikt som unga män och kvinnor ska genomgå efter avslutad skolutbildning, från 18 års ålder. Målsättningen ska vara att försvaret fortlöpande består av sammantaget värnpliktiga och yrkessoldater. De som inte genomgår militär värnplikt ska istället göra civilplikt. Civilplikten ska innefatta att vara stödperson i förskolor och skolor, inom vården och äldreomsorgen samt inom andra samhällsfunktioner där insatser kan behövas. I återupprättandet av totalförsvaret ingår återuppbyggnad av livsmedels- och bränslelager. Hela Sverige ska försvaras. Därför ska försvaret ha militära anläggningar på strategiskt väsentliga platser runt om i hela landet. En väsentlig del av försvarsförmågan består i kvaliteten på och tillgången till militär utrustning, reservdelar och teknisk kompetens, särskilt i tider av konflikt. Därför vill Borgerlig Framtid att försvaret ska prioritera inköp av svensktillverkade militära produkter när så är möjligt, utan att avkall görs på kvalitetskraven. Svensk försvarsindustri har gott internationellt renommé och ska stimuleras till att utveckla och tillverka högkvalitativa produkter som också ska få säljas till andra länder. Sådan inriktning ger även fler svenska arbetstillfällen. Givet det svenska försvarets nuvarande brister i försvarsförmågan, kommer det att ta många år innan tillräcklig kapacitet har byggts upp, även om uppbyggnaden påbörjas inom kort. Under denna tidsperiod får inte försvaret lämnas därhän. Sverige behöver således på kort sikt hjälp med försvaret av landet. Finland förefaller i nuläget uppleva en generellt hög osäkerhet vad gäller det säkerhetspolitiska läget i regionen. Ett militärt samarbete mellan Sverige och Finland skulle vara gynnsamt för båda parter framförallt för Sverige under den tid då det svenska försvaret återuppbyggs. Därför förespråkar Borgerlig Framtid att Sverige snarast ingår en bindande försvarsallians med Finland, vilken bland annat ska syfta till samordnade övningar och försvarsmateriellt samarbete. Vidare bör ett medlemskap i NATO utredas. HÄLSO- & SJUKVÅRD Hälso- och sjukvård berör oss alla genom hela livet. Att få en god vård och känna förtroende för både dem som utför vården och vårdsystemet i sig är oerhört viktigt.

12 11 Det är billigare att satsa på hälsa än på sjukvård. Följaktligen är förebyggande insatser lönsamma både för individen och samhället. Goda vanor och sunda miljöer är viktigt för folkhälsan. Borgerlig Framtid vill att alla ska erbjudas goda möjligheter att utöva idrott och friluftsaktiviteter. Det är förskolans och skolans skyldighet att aktivt verka för ökad fysisk aktivitet bland barn och unga. Det finns stora hälsovinster att hämta genom förbättrade inomhusmiljöer. En betydande del av bostäderna i landet är behäftade med fukt- och mögelskador; likaså dålig ventilation. Detta är ett reellt hälsoproblem som orsakar astma och allergier, men kan också kopplas till flera allvarligare sjukdomar. Att komma till rätta med dåliga inomhusmiljöer skulle kunna förbättra hälsan för en stor del av befolkningen. I Finland och Tyskland är lagstiftningen kring inomhusmiljö, byggmaterial och byggteknik hårdare än i Sverige och något vi bör ta efter. Sjukvården dras med stora strukturella problem. Vården varierar också kraftigt inte minst gäller detta cancervården mellan olika landsting. Denna skillnad måste arbetas bort så att god vård kan ges på lika villkor i hela landet. För att säkerställa en bra vård för alla är det viktigt att samma krav ställs och att noggrann tillsyn sker av både offentliga och privata vårdinrättningar. Det bör också införas ett bättre ersättningssystem för vårdinrättningar inom primärvården. Systemet ska vara enhetligt över hela landet. Läkarnas administrativa sysslor måste minskas och återföras till administrativ personal, så att läkarna kan fokusera på patienterna. Utbildningsförfarandet för läkare bör förbättras, dels genom fler utbildningsplatser på universitetens läkarprogram, dels genom att antalet platser inom Allmäntjänstgöringen (AT) och Specialisttjänstgöringen (ST) ökas. Målet ska vara att minska antalet stafettläkare, d v s läkare som hyrs in för att fylla upp vakanser. Inhyrning av läkare och sjuksköterskor bör endast ske undantagsvis, eftersom det är enormt kostsamt och leder till sämre kontinuitet och trygghet för patienten. Med bättre arbetsvillkor kommer denna utveckling brytas. På många sjukhus och andra vårdinrättningar saknas sjuksköterskor. Många söker sig till andra arbeten eller flyttar till våra grannländer där lönerna och arbetsvillkoren är betydligt bättre. En nyutexaminerad sköterska får ca kr mer per månad i Norge och skillnaden ökar med högre, specialiserad utbildning och antal tjänsteår. Där är också personaltätheten större, vilket gör arbetet mindre stressigt och inte minst ger mer tid för patienterna. För att motverka detta vill Borgerlig Framtid att lönerna ska höjas för sjuksköterskor, att vidareutbildning ska vara betald och att personaltätheten ska ökas. Landets förlossningsvård är i kris och detta drabbar de födande kvinnorna. Närmre var fjärde kvinna får idag någon form av förlossningsskada, vilket innebär ett stort lidande för den enskilda kvinnan, men också helt onödiga kostnader. Anledningarna är flera. Ofta får kvinnorna för kort och för lite eftervård, de förväntas i många fall åka hem samma dag. Likaså blir ofta själva förlossningen stressad, med ont om vårdplatser och för lite personal. I Tyskland har man ett utmärkt system där den gravida kvinnan på ett mycket tidigt stadium har rätt att välja barnmorska, som sedan följer henne fram över förlossningen och även efter hennes hemkomst genom flera hembesök. Borgerlig Framtid vill att ett likvärdigt system införs i Sverige, samt att det tillkommer fler vårdplatser på förlossningsklinikerna.

13 12 Akut, livsnödvändig sjukvård ska ges till alla som befinner sig i Sverige. Utländska medborgare som vistas i landet ska emellertid betala för vård och medicin, oavsett om det gäller barn eller vuxna. Detta ska även omfatta tandvård. INFRASTRUKTUR En utbyggd och väl fungerande infrastruktur är fundamentalt för ett väl fungerande samhälle. Det gäller såväl trafiknät som digital infrastruktur. I dagsläget finns det stora problem med framför allt järnvägen, som på grund av bristande underhåll, utbyggnad och styrning dras med stora problem. Tågförseningar bidrar till stor irritation och är kostsamt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Borgerlig Framtid vill göra kraftfulla satsningar på förbättrat järnvägsunderhåll. Med en mer effektiv offentlig sektor, tillsammans med ett återinförande av tjänstemannaansvaret, torde Trafikverket kunna effektivisera sina insatser och därmed skapa en väl fungerande järnväg. För att förenkla och göra resandet snabbare bör höghastighetsjärnvägar byggas mellan landets mest befolkade regioner. Det är ur miljösynpunkt gynnsamt att fler väljer att åka tåg. Flyg kommer dock även efter det att höghastighetsjärnvägarna står klara att vara ett viktigt färdmedel för andra delar av landet, framför allt till och från norra Sverige och Gotland. Lönsamma flygplatser ska därför få vara kvar och vid behov kunna byggas ut. Underhåll och fortsatt satsning på säkrare vägar är en prioriterad fråga för Borgerlig Framtid. Alla i hela landet ska kunna transportera sig smidigt och säkert. Utländska förare som kör på svenska vägar ska följa svenska lagar och förordningar, exempelvis gällande däck. Privata initiativ ska tillåtas för anläggning av motorvägar, som avgiftsbeläggs för att klara finansieringen. Den digitala infrastrukturen ska byggas ut så att den absoluta majoriteten av befolkningen kan arbeta och verka på internet från sin arbetsplats och/eller i hemmet. Samtliga stora infrastruktursatsningar ska ha lång hållbarhet. Borgerlig Framtid anser att projekt hellre ska kosta mer och få en långvarig hållbarhet än vara billiga på kort sikt, men sedan kräva kompletteringar. Kvalitet lönar sig. JORDBRUKET Jordbruket är en näring som har särskilt stor betydelse för en levande lands- och glesbygd, för natur- och kulturlandskapet samt för rikets säkerhet. Ett livskraftigt svenskt jordbruk är därtill en garant för livsmedel av hög kvalitet och god djurhållning. Jordbruksföretagens betydelse i dessa sammanhang kan knappast överskattas. Borgerlig Framtid ser därför med stor oro på den svenska jordbruksnäringens svårigheter att klara konkurrensen. Livsmedel är en global handelsvara och konkurrensen är stenhård. Många svenska jordbruksföretag tvingas lägga ned varje år, vilket får allvarliga

14 13 återverkningar. Inom EU finns en gemensam jordbrukspolitik, men Sverige har tyvärr varit notoriskt dåligt på att se till det egna jordbrukets intressen. Ökad livsmedelsimport gynnar emellertid varken miljö eller god djurhållning. Situationen måste förändras. Kostnaderna för svenska jordbruksföretag är idag för höga. En del av kostnaderna kan härledas till de höga kraven på miljöskydd och god djurhållning, medan en annan del beror på beskattningen av näringslivet i allmänhet och jordbruksföretagen i synnerhet. Borgerlig Framtid vill bibehålla ett gott miljöskydd och god djurhållning, varför det är skatterna som måste sänkas. Exempelvis måste beskattningen av diesel minska. Vidare tjänar givetvis även jordbruket på Borgerlig Framtids generella närings- och skattepolitik, genom att exempelvis den allmänna löneavgiften tas bort från de sociala avgifterna. Ekologisk odling och uppfödning är ett alternativ som konsumenterna genom efterfrågan kan gynna. Det konventionella jordbruket, med alla de skyddsåtgärder och miljökrav som finns, står dock för den stora merparten av all livsmedelsproduktion. För att stärka den svenska livsmedelsproduktionen är det främst det konventionella jordbrukets villkor som måste förbättras. Sänkt skatt på diesel kommer emellertid även det ekologiska jordbruket till del. Borgerlig Framtid vill verka för bättre möjligheter till gårdsförsäljning av närproducerade livsmedel. Sverige måste även av säkerhetspolitiska skäl öka självförsörjningsgraden, som är på väg nedåt sedan lång tid tillbaka. JÄMSTÄLLDHET Den självklara utgångspunkten för ett demokratiskt samhälle är att alla individer ska ha samma villkor och möjligheter. Lön, befattning och rätten till trygghet i hemmet och i det offentliga rummet ska inte skilja sig åt beroende på kön. Jämställdhet och vikten av att stärka individens självkänsla och självförtroende, oavsett om det är en flicka eller pojke, bör därför tydligare anges i läroplanen så att det lärs ut i både förskole- och skolundervisningen. Genom att samhället blir mer jämställt kommer rimligtvis också löneskillnader samt ojämn könsfördelning på befattningar och bland dem som driver företag, efterhand att försvinna. Borgerlig Framtid är motståndare till kvotering. Att företag eller organisationer ska tvingas tillsätta tjänster på grundval av en persons kön, eller något annat kriterium som inte har med kompetensen att göra, är skadligt för samhället i stort, för det berörda företaget eller organisationen och för den enskilda individen. I avsnittet Säkerhet och trygghet presenteras ett antal förslag för att öka medborgarnas trygghet, såväl i den privata sfären som i det offentliga rummet. Flera av dessa åtgärder kan även främja jämställdheten. Organisationer som arbetar för att skydda utsatta medborgare samt motverka patriarkala företeelser och liknande exempelvis kvinno- och mansjourer bör stärkas. Borgerlig Framtid vill införa avdragsrätt för bidrag till föreningslivet i stort, vilket givetvis inkluderar sådana organisationer.

15 14 KULTURPOLITIK Kultur i ordets vidaste bemärkelse står för sådant som traditioner, seder, beteenden och sociala konventioner, språk, historia, m.m. I andra sammanhang får begreppet en smalare betydelse, som kan sammanfattas som själslig odling och olika konstarter. Kultur kan både vara lokal, regional, nationell och helt gränsöverskridande. Borgerlig Framtid värnar om svensk kultur och det svenska kulturarvet. Kulturen är ett sammanfogande kitt för en politisk demokratisk enhet. Den ligger till grund för nationen och för människors identitet. I begreppen svensk kultur och det svenska kulturarvet lägger Borgerlig Framtid även de regionala variationerna som finns inom Sveriges gränser, som är betingade av Sveriges geografi, natur och historia. Vi har respekt för dessa kulturella variationer och ser positivt på att dessa får utvecklas, i stället för den likriktningspolitik som Sverige länge har drivit gentemot sina olika landskap och landsändar. Borgerlig Framtid värnar om kulturell öppenhet mot omvärlden, för att ge andra människor möjligheten att uppleva vårt rika kulturarv. Vi anser även att kulturella influenser från andra länder och världsdelar kan berika Sverige. De nordiska länderna har en lång historia av kulturell och språklig gemenskap. Tyvärr finns det en benägenhet i Sverige att glömma det kulturella intresset för övriga nordiska länder. Detta vill Borgerlig Framtid ändra till det bättre. Sveriges kultur bärs upp av både ideella krafter och av statliga resurser. Borgerlig Framtid vill att offentliga medel avsätts till samhällets stora kulturinrättningar, såsom scenkonsten, den klassiska musiken, museer och - inte minst - biblioteken. Därutöver är det upp till ideella föreningar och privata initiativ att stötta kulturella inslag i samhället. Sverige har under lång tid varit mycket framgångsrikt i att få fram duktiga artister inom en rad olika musikgenrer. För att fortsätta skapa en god grogrund för fortsatta framgångar, vill Borgerlig Framtid värna den kommunala musikskolan. Sverige har ett relativt sett rikt föreningsliv som huvudsakligen drivs av ideella krafter. Inte minst idrottsrörelsen som utgör en stor del av föreningslivet. Föreningslivets fortsatta verksamhet behöver säkerställas på ett hållbart och oberoende sätt. Borgerlig Framtid vill minska föreningarnas beroende av statliga bidrag genom skatteavdrag åt privata donatorer för gåvor till ideella föreningar. Såväl privatpersoner som företag ska få skatteavdrag för bidrag till ideella föreningar och efter hand ta över statens roll som huvudsaklig finansiär. Borgerlig Framtid ser turistindustrin som ett växande affärsområde med stor potential och vill stimulera dess vidare tillväxt. Här spelar det kulturella utbudet en viktig roll. Statliga bidrag till turistnäringen ska huvudsakligen bestå i att tillhandahålla god infrastruktur och gynnsam näringspolitik. Borgerlig Framtid ser gärna en avpolitisering av Svenska kyrkan och kommer därför inte att ställa upp som parti i kyrkovalet.

16 15 MIGRATION & INTEGRATION Borgerlig Framtid vill i grunden reformera både den svenska migrations- och integrationspolitiken. Vi vill se till att Sverige utvecklas i rätt riktning och att de samhällsproblem som har skapats av de senaste decenniernas migrationspolitik får en långsiktig lösning. Lösningen på världens problem är inte att alla människor i världen kommer till Sverige. Den långsiktiga lösningen på de globala problemen är att de fattiga länderna uppnår en sådan ekonomisk standard och politisk stabilitet att människor där inte lämnar sina hemländer, utan istället hjälper till att bygga upp dem. Inom en överskådlig tid bör nivåerna vad gäller immigrationen minskas, för att de akuta samhällsproblem som finns i Sverige ska kunna lösas. Idag har vi framför allt problem med bostadsbrist, arbetslöshet och utanförskap. Huvudinriktningen för dem som söker sig till Sverige och får asyl ska vara att de så snart som möjligt ska kunna återvända till sina hemländer. Tillfälliga uppehållstillstånd ska därför vara regel för dem som får asyl. Permanenta uppehållstillstånd (PUT) ska huvudsakligen ges då personen har en ordnad tillvaro i Sverige, kan svenska språket och situationen i hemlandet inte uppvisar några tecken på förbättring. Immigranter som har erhållit PUT ska uppmuntras att söka svenskt medborgarskap. Villkoren för asylsökande som får uppehållstillstånd ska skärpas. Immigranter med giltiga identitetshandlingar ska prioriteras i beslutsprocessen, medan de utan giltiga identitetshandlingar ska utredas så att rätt identitet kan säkerställas. Om den sökandes bakgrundsuppgifter inte går att säkerställa inom rimlig utredningstid, ska normalt avvisning ske. Likaså ska avvisning beslutas om den sökanden ljuger, på annat sätt försvårar utredningens genomförande eller begår brottslig handling. Undantag avseende giltiga identitetshandlingar kan göras för kvotflyktingar. Ensamkommande barn ska omfattas av samma identitets- och utredningskrav som övriga immigranter. Det är viktigt att säkerställa rätt ålder och bakgrund. Avseende de ensamkommande barnens utplacering och skolgång ska svenska staten ta det ekonomiska ansvaret för anpassningen till normal skolundervisning. Anhöriginvandring ska enbart tillåtas i sådan omfattning som den ursprunglige immigrantens försörjningsförmåga tillåter. I likhet med motsvarande regler i Danmark, ska immigranten vara skyldig att visa att anhöriga kan försörjas på rimligt sätt. Kan immigranten inte försörja den anhörige, ska den anhörige inte ges tillstånd. Under utredningsperioden ska sökande immigranter bosättas i Migrationsverkets anläggningsboenden. EBO-lagen bör ändras så att eget ordnat boende inte medges innan tillfälligt uppehållstillstånd har getts. Därmed minskar dels riskerna för att immigranten går under jorden, dels risken för att utanförskapet ökar. Vid utplacering i lämplig kommun ska immigranter erbjudas nyetableringsbidrag. Borgerlig Framtid vill att sådana bidrag, inklusive tilläggsbidrag, ska bestå av en bidragsdel och en

17 16 lånedel istället för enbart bidrag. Precis som för CSN:s studiemedel ska lånedelen vara återbetalningspliktig. Mottot är att prestation ska generera motprestation. Borgerlig Framtid vill uppmuntra Svenska kyrkan och ideella föreningar att exempelvis anordna introduktionsmöten, regelbundna sammankomster och tillhandahålla stödpersoner för att underlätta integrationen av immigranter i det lokala samhället. Likaså vill Borgerlig Framtid uppmuntra immigranter att ta egna initiativ till aktiviteter som underlättar integreringen i det svenska samhället. Immigranter som inte lyckas etableras sig i det svenska samhället ska stimuleras att återvända till sina ursprungsländer när så är möjligt. De kostnader som återvändandet medför ska bekostas av svenska staten. MILJÖ Skyddet av miljön, naturen och kulturlandskapet är ett kärnvärde för Borgerlig Framtid. Vården av vår gemensamma miljö bygger på försiktighetsprincipen och på att skönhet har en stor betydelse i människans liv. Det bygger även på förvaltarskapstanken att vi själva, vårt samhälle och vår miljö är någonting som har skapats och ärvts av tidigare generationer, och att vi har ett ansvar inför kommande generationer att förvalta vårt arv väl. Långsiktig hållbarhet, miljö och ekonomiskt välstånd hänger ihop i det långa loppet och utgör basen för Sveriges och övriga världens framtida livskvalitet. Att beakta och införliva miljövänlighet ska vara en självklarhet i det praktiska vardagslivet. Borgerlig Framtid bygger sin politik på hållbarhet och låter därmed miljöhänsyn ingå inom samtliga sakområden. Borgerlig Framtids grundinställning i miljöpolitiken är att marknadskrafterna och ekonomiska incitament utgör de bästa verktygen för att åstadkomma miljöförbättringar. Svenska miljölagar är omfattande och kostsamma för företagen. Samtidigt är tillsynen bristfällig och ytterst få döms för miljöbrott. Borgerlig Framtid föreslår därför att miljölagar som inte fyller sitt syfte tas bort, samtidigt som tillsynen över efterlevnaden av de lagar som behålls skärps. För att dra nytta av marknadskrafterna och konsumentmakten, kan skatteväxling användas som metod d v s höjd skatt på miljöförstörande verksamhet och sänkt skatt för sektorer som bör stimuleras. Skattebördan förblir då oförändrad i det stora hela, för att på sikt minska i takt med att den miljöförstörande verksamheten minskar i omfattning. Sådan skatteväxling förutsätter dock att det finns miljövänliga alternativ att tillgå och till rimliga kostnader. Idag genomförs många transporter med miljöskadlig verkan. Borgerlig Framtid vill påskynda användningen av kollektivtrafik där det går, minimera användningen av fossilbränsle i fordon och stimulera införandet av fossilbränslefria fordon. En åtgärd är att påskynda utbyggnaden av laddningsstationer runt om i hela landet, för att stimulera övergången till eldrivna bilar. Borgerlig Framtid vill också satsa mer på järnvägarna, dels på förbättrat banunderhåll och dels på utbyggnad av höghastighetsjärnvägar. Tillgången till rent vatten är ett annat prioriterat område. Vårt dagliga dricksvatten ska hålla hög kvalitet. Detta kräver skärpta krav på regelbunden uppföljning och utvärdering av hur vi

18 17 hanterar dagvattnet runt om i landet. Dagvattnet rinner ut i sjöar och vattendrag, vars vatten efter hand hamnar i täkterna för dricksvatten. Östersjön är ett viktigt vattenområde för bad och fiske. Sverige ska fortsätta att tillsammans med angränsande länder arbeta för ett renare Östersjön. Borgerlig Framtid förespråkar fortsatt övergång inom energiproduktionen från fossilbränsledrivna kraftverk till förnyelsebara energikällor, som vattenkraft, i viss mån vindkraft och, framför allt, solenergidrivna småskaliga kraftverk. Resurser bör avsättas för vidare utveckling av effektutvinningen ur dessa. Beträffande vindkraften, är det emellertid tydligt att de satsningar som har gjorts från svenska statens sida inte har tagit tillräcklig hänsyn till andra miljövärden och de lokalsamhällen där vindkraftverken placeras. När flera olika miljömål kolliderar, är det viktigt att komma fram till en balanserad avvägning. Borgerlig Framtid vill stimulera hushållsnära, men likväl långsiktigt viktiga, miljöåtgärder såsom återvinning av hushållsprodukter och källsortering. Ju mer som källsorteras, desto mer kan återvinnas, vilket innebär stora förtjänster för den långsiktiga miljön. Borgerlig Framtid vill att samtliga hushåll, så långt som möjligt, ska källsortera sina använda hushållsprodukter samt undvika att köpa och använda plastpåsar. Även livsmedelsproduktionen ger tydliga miljöeffekter. Fri handel är positivt men livsmedel som har giftbesprutats hårt eller antibiotikabehandlats ska inte tillåtas. Vidare behövs begränsningar för de långväga livsmedelstransporter som görs med fossilbränsledrivna färdmedel. Borgerlig Framtid vill därför uppmuntra konsumtion av kvalitativa, närproducerade svenska livsmedel. Miljöpolitiken och miljömålen måste alltid föras med viss försiktighet och ställas i relation till Sveriges konkurrenskraft. Sverige är ett litet land som upprätthåller höga miljökrav i internationell jämförelse. Det är särskilt viktigt att miljöpolitiken inte blir den levande landsbygdens och jordbrukets värsta fiende. Beskattningen av svenskt jordbruk är alltför hög. Skatterna kan inte heller motiveras med att den verksamhet som beskattas måste minska, på samma sätt som exempelvis inom avfallshanteringen och bränsleförbrukningen inom transportsektorn. Borgerlig Framtid vill utreda dessa omständigheter. Sverige ska också fortsättningsvis kraftfullt driva miljöfrågor inom EU. Genom EU kan internationella miljöåtgärder genomföras med tydlig effekt. Därtill vill Borgerlig Framtid att Sverige ska ta initiativ till bildandet av en internationell domstol för brott mot FN:s konvention om Biologisk Mångfald (Convention on Biological Diversity). Klimatförändringar har varit en dominerande miljöfråga under de senaste 20 åren. Det samlade forskningsläget tycks peka på att mänsklig verksamhet orsakar vissa klimatförändringar, men det råder knappast någon enhällighet i frågan hur mycket människan påverkar och vilka konsekvenserna blir. Även när det gäller klimatfrågan är det viktigt att ett miljömål inte på ett obalanserat sätt eftersträvas på bekostnad av flera andra viktiga målsättningar och värden. Borgerlig Framtid anser att försiktighetsprincipen ska råda, varför vi ställer oss bakom strävan efter minskade utsläpp av växthusgaser, utan att gå till ytterligheter. Mycket talar för att varken alarmism eller total förnekelse av mänsklig klimatpåverkan har något fog för sig.

19 18 NÄRINGS- & FINANSPOLITIK Borgerlig Framtids målbild för svensk ekonomisk tillväxt är ett samhälle som erbjuder medborgarna en mångfald möjligheter till företagande, arbete och sysselsättning. Borgerlig Framtid tror på individens och företagarens positiva drivkrafter för samhällets långsiktiga utveckling och vill reducera statens inverkan i denna process. Medborgarna ska enkelt kunna ta anställning eller uppdrag av olika längd och omfattning och kunna försörja sig på dessa samt kunna vidareutbilda eller omskola sig för att finna nya och bättre sysselsättningsmöjligheter. Medborgarna ska även enkelt kunna starta och driva företag. Företag ska enkelt kunna anställa personal på både kortare och längre sikt. Borgerlig Framtid förespråkar en marknadsekonomi som ger medborgare och företag bästa möjliga förutsättningar att arbeta, anställa och kunna anpassa sig efter rådande omständigheter, samt kunna överbrygga perioder av motgångar. Denna strävan föranleder behov av omfattande förändringar och förenklingar i regelverken för företagande, arbetsmarknad och beskattning. Näringspolitik Egen försörjning och meningsfull sysselsättning är grunden till medborgarnas och nationens välstånd. Hög sysselsättning och sunda och framgångsrika företag utgör basen för vår nuvarande och framtida svenska välfärdsstandard. Sverige behöver därför en politik som tydligt stimulerar företagande och sysselsättning, vilket ger medborgarna förutsättningar att försörja sig på både kort och lång sikt. Sverige behöver fler innovativa företag, som kan anställa medarbetare med varierande kvalifikationer. Det måste bli lättare för alla företag, såväl små som stora, nystartade som etablerade, att anställa eller anlita arbetskraft för att utveckla sin affärsverksamhet och framgångsrikt konkurrera på den globala marknaden. Etableringen av nya företag ska stimuleras, men det räcker inte. För att få en ordentlig effekt på sysselsättningen behöver de nystartade företagen i sin tur börja anställa personal. Därför vill Borgerlig Framtid att egenföretagaren ska slippa betala arbetsgivaravgifter för den först anställde under det första anställningsåret, för en lön upp till kr per månad. Ett år torde räcka tidsmässigt för att utvärdera om företaget kan bära personalkostnaden. Den övre lönegränsen är satt så att utrymme finns för företaget att även kunna anställa personal med lite högre kvalifikationer. Det behövs en mångfald av sysselsättningsmöjligheter för att ge så många medborgare som möjligt en rimlig chans till försörjning. I praktiken innebär detta att även många enklare arbeten med enklare anställningsvillkor måste skapas. Förutsättningar måste finnas så att medborgarna kan försörja sig även på låga inkomster, likväl som att utrymme ska ges för att anlita högkvalificerad expertis. Arbetsmarknadsreglerna behöver således reformeras för att tillåta betydligt flexiblare arbeten och anställningsvillkor. För den anställde är det viktigt att känna att nödvändiga omställningar på en arbetsplats skapar nya arbetsmöjligheter istället för problem. LAS behöver reformeras, dels för att inte inverka negativt för de mindre företagens förmåga att anställa eller minska på sin personal och dels ge anställda trygghet via lämpligt stöd under en omställningsfas. Det är viktigt för anställda att känna trygghet när man säger upp sig eller blir uppsagd. Borgerlig Framtid vill reformera arbetsmarknaden i riktning mot Danmarks flexicurity -modell.

20 19 Det viktigaste för medborgarnas och Sveriges välstånd är att så många personer som möjligt kan få sysselsättning och arbete. Förutom eget välbefinnande för medborgarna ger det både skatteintäkter och minskade sociala kostnader för statskassan. Högsta prioritet måste därför ges åt strukturella reformer för att stimulera framväxten av nya arbetstillfällen. En övergripande och effektiv väg att öka sysselsättningen är att minska företagens lönekostnader. Borgerlig Framtid vill genomföra en rejäl sänkning av arbetsgivaravgifterna genom att ta bort den allmänna löneavgiften för samtliga företag. Den allmänna löneavgiften (f.n. 10,15 %) är en ren skatt och kan undvaras utan att problem uppstår avseende finansieringen av socialförsäkringarna. Med denna åtgärd sänks arbetsgivaravgifterna rejält från nuvarande 31,42 % vilket beräknas ge en stor positiv effekt för sysselsättningen och för företagens internationella konkurrenskraft. En sänkning av arbetsgivaravgifterna är därför av största vikt för långsiktigt hållbar välfärd i Sverige. Företagande är ett risktagande. Ett företags verksamhet utvecklas inte alltid som det var tänkt och planerat. Alltför många gånger slutar ett företags verksamhet i konkurs, vilket negativt påverkar både företagsägare, leverantörer och anställda. Att rädda företaget och därmed bibehålla arbetstillfällen där så är möjligt har gynnsamma effekter på arbetsmarknaden jämfört med en konkurs. Borgerlig Framtid vill förstärka möjligheterna att ge drabbade företag en andra chans genom förbättrade villkor för företagsrekonstruktioner. Framför allt vill Borgerlig Framtid att den inledande rekonstruktionsperioden förlängs och den statliga lönegarantin utökas. ROT och RUT har hittills fört med sig positiva arbetsmarknadseffekter. Även om dessa i nuläget innebär viss statlig skattesubventionering bör de kvarstå till dess att ovan beskrivna strukturförändringar har genomförts. Därefter bör ROT & RUT gradvis avvecklas. Finanspolitik Effektiv resurshantering ska prägla hanteringen av statens utgifter. Nuvarande bidragssystem ska ses över och effektiviseras så långt det är möjligt. Borgerlig Framtid vill jämställa villkoren för offentliga bidrag med nuvarande villkor för CSN-studielån. Offentliga bidrag ska likt CSN-systemet bestå av en bidragsdel och en lånedel. Detta ska huvudsakligen gälla för bidrag kopplade till utbildning, arbetsmarknadsinsatser och nyetableringar. Principen ska vara att ett stöd ska innebära krav på en motprestation. Offentliga sektorn ställer medel till förfogande och mottagaren ska efterhand återbetala lånedelen av dessa medel. Varje bidragssökande ska naturligtvis kunna välja att endast ansöka om bidragsdelen. Precis som för studielån ska emellertid den sökande ansvara för att tilldelade medel nyttjas på lämpligt sätt och att lånebeloppet sedermera återbetalas. Statens och kommunernas skatteinkomster lägger grunden till det allmänna välfärdssystemet och hjälper de som har det illa ställt. Det är viktigt och nödvändigt att betala skatt, men skatteuttagen ska vara effektiva och uttas på ett för samhället hållbart sätt. Borgerlig Framtid vill att skatter i högre grad läggs på konsumtion och i mindre omfattning på arbete och företagande. Fortsatt grön skatteväxling behövs. Där miljövänliga alternativ finns att tillgå, ska miljöskadlig konsumtion beskattas hårdare än det miljövänliga alternativet. Finns inga lämpliga miljövänliga alternativ, ska ingen ytterligare beskattning ske.