1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Filippinerna 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för de mänskliga rättigheterna (MR) i Filippinerna har utvecklats i övervägande positiv riktning sedan revolten mot president Marcos militärdiktatur i mitten på 1980-talet. En växande urban och politiskt sofistikerad medelklass, en generellt sett hög utbildningsnivå och en omfattande press- och tryckfrihet är faktorer som verkar pådrivande. Idag kan regeringskritiska enskilda organisationer i allt väsentligt verka utan inskränkningar. Bilden av Filippinerna som ett föregångsland i regionen beträffande mänskliga rättigheter är dock bristfällig. Det tyngande arvet från det långvariga, koloniala förflutna är fortfarande en negativ faktor i landets politiska och ekonomiska liv. Liksom i flertalet grannländer är korruptionen ett svårt hinder på den mödosamma vägen mot en demokratisk rättsstat. Djup fattigdom och ojämn fördelning av resurser, omfattande regional ojämlikhet beträffande social och ekonomisk utveckling, motsättningar av etnisk/religiös karaktär, politiskt inspirerat våld och organiserad brottslighet utgör svårforcerade hinder på vägen mot ökad respekt för mänskliga rättigheter i dagens filippinska samhälle. Särskilt besvärande ur MR-synpunkt är situationen i några av landets mest underutvecklade provinser på Mindanao med flera ögrupper i landets södra och sydvästra delar, där traditionellt landets cirka sju-åtta miljoner muslimer bor. Situationen för andra minoritetsfolk är också svår, då de ofta hamnar i kläm i strider mellan rebellgrupper och armén. År 1996 förhandlade regeringen fram ett fredsavtal med den muslimska separatiströrelsen Moro National Liberation Front, MNLF. Med utbrytargruppen Moro Islamic Liberation Front, MILF, trädde ett eldupphöravtal ikraft i juli Detta eldupphör håller i allt väsentligt, men däremot blossade

2 stridigheterna med MNLF ånyo upp under 2005 delvis på grund av kritik mot att regeringens åtaganden i fredsavtalet från 1996 inte genomförts till fullo. Dessutom pågår i delar av landet ett lågskaligt inbördeskrig mellan regeringstrupper och kommunistgerillan National People's Army (NPA), andra mer eller mindre självständigt opererande gerillaförband, beväpnade banditgäng och grupper med påvisade förbindelser med internationellt verksamma terroristorganisationer (till exempel terroristklassificerade Abu Sayyaf). I denna våldspräglade miljö är övergrepp mot civilbefolkningen från ömse sidor vanligen förekommande. Enligt regeringsorganet Commission on Human Rights (Kommissionen för de mänskliga rättigheterna, CHR), vilken utreder anklagelser om MR-kränkningar av anställda i den statliga administrationen, utgör landets lågutbildade och lågbetalda poliskår en särskild belastning i sammanhanget. Bland de mer sårbara delarna av befolkningen finns en rädsla för att öppet uttrycka samhällskritik till följd av att man är rädd för polisens opålitliga metoder. Ett av de största problemen, förutom korruptionen, är bristen på resurser vilket hindrar uppföljning och åtal av kränkningar samt nödvändiga reformer inom bland annat polis- och rättsväsendet. Det bristande samarbetet mellan administrationen och kongressen utgör också ett hinder. Offentliga institutioner låter sig påverkas av särintressen, vilka inte alltid är i överensstämmelse med det allmännas bästa. Det mest grundläggande problemet är det svaga styret på lokal nivå. Genomförandet av lagar och politik försvåras av denna brist på samarbete. Detta är i många avseenden den springande punkten i de kränkningar som begås inom MR-området eftersom regeringen har svårt att kontrollera verkställandet på lokal nivå. I februari 2006 utlystes undantagstillstånd efter ett misslyckat kuppförsök mot president Gloria Macapagal Arroyo. I kölvattnet till denna incident har MRorganisationer rapporterat om ett hårdnande politiskt klimat med ett ökat antal MR-kränkningar. Ett växande problem är den oroväckande höga frekvensen av ouppklarade mord som i många fall misstänks vara politiskt motiverade. Regeringen har ännu inte visat tillräcklig handlingskraft för att stoppa denna våldseskalering och än så länge har bara en bråkdel av mordfallen fått en lösning. Parallellt rapporterar MR-organisationer att antalet ofrivilliga försvinnanden och godtyckliga arresteringar har ökat. Mot bakgrund av denna utveckling kom avskaffandet av dödsstraffet som en positiv utveckling i juni Lagförslaget antogs med en överväldigande majoritet i kongressen och hade föregåtts av en lång tids lobbyarbete från lokala MR-grupper och från det internationella samfundet, inklusive från EU. 2

3 År 2003 antogs en lag om handel med kvinnor och barn som bland annat kriminaliserar sexköp, på samma sätt som i svensk lagstiftning, i de fall då de prostituerade varit föremål för människohandel. I andra fall är sexköp inte kriminellt. År 2004 skapades också en lag som skyddar kvinnor och deras barn mot våld i hemmet. Därmed får kvinnovåldet en särskild rubricering och hamnar inte längre under övriga våldshandlingar. I år godkändes en lag särskilt inriktad på barns rättigheter. Denna stipulerar att minderåriga som hamnat i konflikt med lagen ska omhändertas av sociala myndigheter och förbjuder fängsligt förvar av barn under femton år. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Filippinerna har ratificerat FN:s centrala konventioner på området mänskliga rättigheter. Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) ratificerades 1986 och dess tilläggsprotokoll om enskild klagorätt Tilläggsprotokollet om avskaffande av dödsstraffet undertecknades i september 2006 efter det att dödsstraffet avskaffats i nationell lagstiftning i juni Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) ratificerades Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering ratificerades (CERD) Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) ratificerades Det fakultativa protokollet om enskild klagorätt ratificerades av Filippinerna år Filippinerna ratificerade konventionen mot tortyr (CAT) 1986 men har inte undertecknat eller ratificerat det nyantagna fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr. Filippinerna har heller inte erkänt tortyrkommitténs rätt att ta emot och granska individuella fall. Konventionen om barnets rättigheter (CRC) ratificerades Protokollet om barn i väpnade konflikter ratificerades 2003 och protokollet om handel med barn ratificerades år Filippinerna anslöt sig till flyktingkonventionen 1981 och det tillhörande protokollet från Den, för Filippinerna, särskilt viktiga konventionen om migrerande arbetares rättigheter ratificerades Filippinerna var senast medlem i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna Filippinerna har valts in i det nya MR-rådet för en ettårsperiod. Filippinerna lämnade sin nationella rapport till CEDAW-kommittén i juni Rapporten behandlades av CEDAW i augusti i år. En nationell rapport till FN:s MR-kommitté (under konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter) lämnades i december 2002 och av kommitténs granskning framgick 3

4 4 bland annat att minderåriga förövare dömts till döden, att skyddet av sexuell och ekonomisk exploatering av barn var otillräckligt och att förekomsten av summariska rättegångar och tortyr var påfallande hög. FN:s specialrapportör för ofrivilliga försvinnanden har uppmärksammat att det finns fortsatta rapporter om sådana försvinnanden i Filippinerna. Specialrapportören har rekommenderat att nationell lagstiftning för att stärka skyddet mot ofrivilliga försvinnanden genomförs så snart som möjligt. Avsaknaden av en lag som kriminaliserar bruket av tortyr har också uppmärksammats av FN:s specialrapportör. Filippinerna har också kritiserats för sena och ibland uteblivna reaktioner och rapporter som svar på FN-systemets förfrågningar. Filippinerna har undertecknat men ännu inte ratificerat Romstadgan rörande Internationella Brottsmålsdomstolen (ICC). Filippinerna har sedan 2003 ett bilateralt avtal med USA om att inte lämna ut amerikanska medborgare till domstolen. Det är än så länge ovisst när en ratificering av Romstadgan kan äga rum. President Arroyo har i ett uttalande gjort klart att regeringen ännu inte anser att tiden är mogen. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr En oroande utveckling som under året kommit att eskalera är förekomsten av summariska avrättningar. Ökningen av antalet offer är markant och Arroyoadministrationen har kritiserats hårt av enskilda organisationer och det internationella samfundet, inklusive av EU, för att inte ha angripit problemet på ett tillräckligt kraftfullt sätt. Den hårdaste kritiken berör regeringens oförmåga att ställa de ansvariga inför rätta. Beskyllningar riktas från alla politiska flanker. Regeringen hävdar att det inte finns någon systematik i de ouppklarade morden, att motiven till morden är av privat karaktär, alternativt begångna av vänstergerillan NPA. MR-organisationer som Amnesty säger i sin tur att det finns ett mönster i tillvägagångssätt, mål och bristen på uppföljning och drar därmed slutsatsen att även om morden inte kan sägas vara direkt statssanktionerade så sker de åtminstone med statens tysta medgivande. Amnesty hänvisar också till att den statliga kampanjen mot omstörtande verksamhet, som dragits igång mot bakgrund av det instabila inrikespolitiska läget, har skapat ett läge av straffrihet. Amnesty härleder övergreppen framför allt till lokala myndighetsrepresentanter. Offren spänner över hela det politiska spektrat men utgörs i huvudsak av vänsteraktivister, MR-aktivister, studenter, journalister, fackföreningsledare och kyrkliga företrädare allierade med vänsterrörelsen. I augusti 2006 tillsatte regeringen en kommission ledd av den allmänt respekterade pensionerade domaren Jose Melo, med uppdrag att utreda mordanklagelserna.

5 Kommissionen har inget mandat att driva fall till domstol, utan dess befogenheter inskränker sig till insamling av bevis och utfärdandet av rekommendationer. Dess makt ligger i möjligheten att utöva påtryckningar. Högt uppsatta företrädare för landets polis och militär har förhörts och vissa medgivanden har gjorts som tyder på möjlig inblandning av element inom polis och militär. Kommissionen brottas dock med ett lågt förtroende hos allmänheten, vilket kan vara en förklaring till att det ännu inte inkommit några individuella anmälningar. En annan hämmande faktor är att det inte existerar något vittnesskydd, vilket innebär en ökad risk för en anmälare. Enskilda organisationer har beskyllt Melokommissionen för att gå i regeringens ledband. Den första augusti 2006 utfärdade president Arroyo en frist på tio veckor för polisväsendets specialtillsatta utredningsgrupp Task Force Usig att lösa åtminstone tio ouppklarade mord. Med en vecka kvar till deadline tillkännagav polischef Calderon att gruppen lyckats lösa inte mindre än tjugoen av fallen och att ytterligare tolv är under utredning. Enligt polisen visade sig närmare hälften av avrättningarna ha en direkt koppling till det filippinska kommunistpartiet CPP/NPA. Motiven påstods vara bestraffning för anti-kommunistisk aktivitet eller för missbruk av organisationens ekonomiska medel. CPP har avfärdat anklagelserna som ren propaganda. Skuldbördan i denna komplexa väv av illdåd och politisk smutskastning är inte entydig men ger en tydlig indikation på den våldsbenägenhet som präglar det filippinska samhället. Tendensen att tillgripa våld som ett konfliktlösningsinstrument begränsar sig inte enbart till politiska schismer. I många fall används våld som en enkel lösning för att undanröja obekväma element, vare sig det rör sig om uppgörelser i den undre världen eller kontroverser på högre samhällelig nivå. I några städer, särskilt i Cebu och Davao, har särskilda styrkor med anknytning till den lokala polisen anklagats för att avrätta gatubarn och småbrottslingar. År 2005 rapporterades om 147 sådana utomrättsliga avrättningar i Davao och 104 i Cebu. Myndigheternas förmåga att upprätthålla lag och ordning i vissa delar av landet försvåras ytterligare genom förekomsten av lokala gerillaförband som emellanåt tar lagen i egna händer och avrättar folk i rättvisans namn. Grova eller systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna organiserade/sanktionerade av statsmakterna är däremot sällsynta. De övergrepp som förekommer begås oftast av odisciplinerade polismän och militärer på lokal nivå. Kårandan inom militär och polis är stark, vilket försvårar möjligheterna att åtala och straffa personal som begår övergrepp. En ytterligare försvårande omständighet utgörs av rättsväsendets ineffektivitet och resursbrist. Det filippinska rättsväsendet anses dessutom genomgående ha problem med korruption. 5

6 6 Den filippinska konstitutionen förbjuder tortyr. Erkännanden som erhållits genom tortyr tillmäts inget värde i domstol. Det händer ändå att medlemmar av säkerhetsstyrkor och polis använder tortyr i samband med gripanden och kvarhållanden. Ett allmänt omdöme från MR-organisationer är dock att förekomsten av tortyr och annan inhuman behandling generellt sett minskat sedan Marcos-tiden även om vissa hävdar att polisen använder det internationella terroristhotet som ett skäl för oacceptabla förhörsmetoder och fortfarande använder tortyrliknande metoder. Det faktum att Filippinerna inte godkänt tortyrkommitténs rätt att granska individuella fall tas som intäkt av vissa MR-organisationer för att tortyr fortfarande förekommer. Det finns dock andra som hävdar att det snarare är ett uttryck för en rädsla att ge den inhemska oppositionen ytterligare en internationell plattform för kritik mot regeringen. Ett lagförslag som föreskriver ett totalförbud av tortyr i alla instanser har lämnats in till kongressen, men beslut har ännu inte fattats. Inom försvarsmakten har det införts utbildningsprogram i mänskliga rättigheter, såväl på grundläggande nivå som i vissa skeden av vidareutbildningen av officerare. Kommissionen för mänskliga rättigheter genomför också utbildning av poliser och under 2002 koncentrerade man sig på att utbilda cheferna i byar/barangays i mänskliga rättigheter. Även lärare utbildas med målet att de ska informera den breda allmänheten om mänskliga rättigheter. Förhållandena i landets fängelser är mycket svåra med usla sanitära villkor, dålig och otillräcklig kost samt trängsel. De intagna tvingas sova i skift på grund av bristen på sängplatser. De totala statliga resurstilldelningarna till fängelserna utgör endast en bråkdel av den summa som skulle behövas för att komma till rätta med situationen. Ofta hålls inte kvinnor och män i skilda avdelningar och övergrepp mot kvinnor är vanligt förekommande. Trots att det sedan juni i år är olagligt att placera barn under femton år i fängsligt förvar, hålls minderåriga fortfarande fängslade på många av landets anstalter. Häktade personer kan få tillbringa flera år i fängelse i avvaktan på rättegång på grund av det överbelastade och ineffektiva rättssystemet. Tillgång till mat och möjlighet att sköta sin hygien beror på hur mycket pengar man har. Det har förekommit att personer med dålig hälsa inte överlevt ett kortare straff/häktning. Mutor och goda förbindelser gör det möjligt för fångar att fortsätta sin kriminella verksamhet från fängelset och ha kontakt med yttervärlden. Gisslantagande i fängelserna förekommer i samband med rymningsförsök försökte ett antal Abu Sayyaf-fångar rymma från Bicutanfängelset genom att döda tre vakter. Fångarna lyckades dock inte ta sig ut. Enligt rapporter handlade det om en liten grupp, men polis och regeringens säkerhetsstyrkor svarade med oproportionerligt våldsamma metoder vilket slutade i 25 dödade muslimska fångar.

7 7 Diplomatisk personal, internationella Röda Korset och representanter för internationella MR-grupper har fritt tillträde till landets fängelser. 4. Dödsstraff Ett av de viktigaste genombrotten på MR-området skedde den sjätte juni 2006, då senaten och representanthuset med överväldigande majoritet röstade för ett avskaffande av dödsstraffet. Några veckor senare förankrades beslutet i nationell lagstiftning. Omröstningen hade föregåtts av ett tydligt personligt ställningstagande mot dödsstraffet från president Arroyo som i april i år omvandlade alla befintliga dödsdomar till livstids fängelse. Utnämningen av domare Panganiban som ordförande i Högsta Domstolen var även det en markering, eftersom Panganiban gjort sig känd för att vara en övertygad motståndare till dödsstraffet. Beslutet har kommit att direkt påverka tillvaron för de över dödsdömda fångar som väntat på att få sin dom verkställd. Det bör dock påpekas att dödsstraffet fortfarande har ett starkt stöd hos det filippinska folket. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Efter undantagstillståndet i februari 2006 har internationella observatörer och enskilda organisationer uttryckt oro över en ökning av antalet godtyckliga arresteringar. Det är enligt filippinsk lag förbjudet att arrestera misstänkta utan en underskriven häktningsorder, men denna lag har två viktiga undantag. Bland annat kvalificerar brott som bevittnas av en polis i tjänst för arrestering utan häktningsorder, ett undantag som lätt kan missbrukas, framför allt på lokal nivå. Efter kuppförsöket mot presidenten i februari är det dock anklagelser om upprorsverksamhet, "rebellion", som legat bakom den plötsliga uppgången av sådana arresteringar. En person som misstänks för delaktighet i upprorsverksamhet kan, även om händelsen ligger flera år tillbaka i tiden, när som helst arresteras utan att en domstol behöver bedöma om bevisunderlaget är tillräckligt. I fall där häktningsorder inte utfärdats och där utredningsprocessen är summarisk, löper den häktade risk att frihetsberövas under lång tid innan anklagelserna granskas av en oberoende domstol. Det är framförallt representanter för vänsterrörelsen som drabbas. I februari arresterades kongressledamoten Crispin Beltran, ombud för vänstergruppen Anakpawis, på grundval av en häktningsorder utfärdad 1985 under dåvarande president Marcos. Anklagelserna om upprorsverksamhet underkändes och ändrades då till uppvigling efter att Beltran närvarat vid ett möte som krävt presidentens avgång. Han släpptes till slut efter att ha åberopat sin immunitet som kongressmedlem. Samma månad arresterades ytterligare fem kongressledamöter för inblandning i kuppförsöket i februari. Ledamöterna tillbringade över två månader i husarrest på kongressens domäner innan de

8 8 släpptes. Anklagelserna har dock inte lagts ner och arresteringshotet är fortfarande överhängande. Ofrivilliga försvinnanden är ett problem som varit aktuellt sedan den tidigare presidenten Marcos era, och är fortfarande en realitet i dagens filippinska samhälle. Det är svårt att få fram tillförlitliga data om antalet drabbade. En generell uppskattning är att drygt 1800 personer tros ha försvunnit sedan Det är oklart vilka aktörer som står bakom och statssanktionering har inte kunnat påvisas. Det mest uppmärksammade problemet förefaller vara att polisoch domstolsväsendet visat sig ovilligt att erkänna att brott kan ha begåtts, och utgår från att individen håller sig borta av fri vilja. Ett lagförslag som förordar en kriminalisering av tvångsvisa försvinnanden har antagits, men ännu inte trätt i kraft. Det finns inga officiella reserestriktioner för filippinska medborgare, vare sig inom landet eller internationellt. Runt tio procent av befolkningen arbetar utomlands, och finansiella transfereringar från utlandet är en viktig del av den filippinska ekonomin. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Den filippinska författningen gör, i likhet med sin amerikanska förebild, en mycket klar åtskillnad mellan den verkställande, lagstiftande och dömande makten. Domstolarna är självständiga i förhållande till den politiska makten och domslut som går presidenten, regeringen eller regeringspartiet emot förekommer regelbundet. Fem av de 15 domarna i högsta domstolen är kvinnor. Högsta domstolen är konstitutionens högste granskare och övervakare. Dess prestige har ökat under senare år, bland annat efter riksrättsmålet mot dåvarande presidenten Estrada. I enlighet med konstitutionen från 1987 finns en självständig ombudsmannainstitution efter svenskt mönster med uppgift att granska allmänhetens klagomål mot företrädare för statliga myndigheter. Myndigheten har även initiativrätt och har rätt att väcka åtal. Vanligtvis inriktar sig ombudsmannen på korruptionsanklagelser, men på senare tid har även våldtäkter och politiskt motiverade mord blivit föremål för ombudsmannens utredningar. Den generellt sett höga nivån på landets högsta dömande organ kan emellertid inte skymma det faktum att det filippinska rättsväsendet har stora korruptionsproblem. Oberoende utredningar visar på oräkneliga fall där den dömde på olika sätt inte medgivits en korrekt rättsprocess. Ibland kan detta bero på korruption, men kanske ännu oftare på bristande resurser hos åklagare och domare i kombination med bristande möjligheter att säkerställa teknisk bevisföring. Långa handläggnings- och häktningstider är vanliga. Det

9 förekommer fall där den häktade suttit fängslad långt över straffbarhetstiden för det brott personen anklagats för. Ibland friges grupper av häktade som suttit fängslade längre än straffet för brottet. Systemet upplevs fungera till de fattigas nackdel och vara mycket ineffektivt. För att råda bot på problemen med korruption och svårigheter att rekrytera kompetent personal till de lokala domstolarna infördes i oktober 2003 en lag som ska fördubbla lönerna inom rättsväsendet över en fyraårsperiod. Med rådande åtstramningar i ekonomin är det dock tveksamt om lagen genomförs fullt ut. Varje framställan till en domstol från en individ måste godkännas skriftligen av motsvarande ordföranden i stadsdelsnämnden där individen bor (chefen i varje barangay/stadsdel). Denne stadsdelschef besitter alltså möjligheten att tillstyrka eller avslå en individs önskan att föra en sak till domstol. Den nuvarande regeringen är medveten om att ett reformerat rättsväsende utgör en viktig komponent i dess utvecklingspolitik och söker på olika sätt påskynda reformer, bland annat med bistånd från EU. Men politiseringen av förvaltningen, låga löner med åtföljande korruption och allmän resursbrist försvårar reformförsök. 7. Straffrihet Som tidigare nämnts är uppgörelser utanför domstolen vanliga. Vittnens och målsägares tystnad köps. Den nationella kommissionen för mänskliga rättigheter (CHR) utreder och hjälper till att föra anmälda brott mot de mänskliga rättigheterna vidare till domstolar. Enligt CHR är det dock endast ett mindre antal fall som får en ur rättssynpunkt tillfredsställande lösning (av tusen fall lämnas knappt hälften vidare till rättssystemet och endast ett fåtal går hela vägen till domslut). Ett ökande problem är också de summariska avrättningar som, enligt vissa, används för att minska brottsligheten, framförallt i Davao (utförda av den så kallade Davao Death Squad) men nu också i Cebu City och Manila. Även om dessa officiellt inte stöds av vare sig regering eller lokala makthavare, har ännu ingen gripits eller åtalats för dessa brott. Detta är bara ett exempel på bristerna i rättssäkerheten. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings-, och religionsfrihet med mera Filippinsk press och etermedier - ungefär 300 tidningar och ett stort antal kommersiella radio- och TV-stationer - har en fri och oberoende ställning gentemot staten. Det är ingen tillfällighet att press och etermedia spelade en utomordentligt viktig roll som avslöjare av de mutskandaler som slutligen framtvingade president Estradas avgång från makten. Det finns dock de som hävdar att delar av den filippinska pressen är korrupt och lätt kan förmås att driva den ena eller den andra åsikten. Media är i huvudsak privatägda med en 9

10 koncentrerad ägandestruktur. Från journalistkretsar menar man att ägarna har alltför stor inverkan på vad som publiceras och att detta utgör ett betydande hot mot objektiviteten. Ett ständigt hot mot pressfriheten i landet är våld mot journalister. En ökning har skett de senaste åren och i år har hittills minst sex journalister fått sätta livet till. Journalister som rapporterar om ämnen som anses obekväma av vissa grupperingar i samhället, som till exempel brott mot mänskliga rättigheter, korruption, och om kriminella gäng, löper större risk att drabbas. Hotet är störst för journalister på landsbygden där en viss grupp kan dominera en hel stadsdel eller kommundel. Filippinerna hamnar, tillsammans med Irak och Colombia, i toppen av listan över farliga länder för journalister att arbeta i. Den statliga administrationen har fått kritik för hur den hanterat åtalen mot politiskt tillsatta bland polis och militär. Myndigheternas hållning är defensiv och det finns en ovilja att erkänna att morden kan ha en politisk koppling. Pressfriheten undergrävs också av benägenheten hos vissa ledande politiker att använda ärekränkningsbrottet som ett vapen mot medias granskningar. Ärekränkning är förbjudet enligt filippinsk lag och flera journalister hotas av fängelsestraff efter att ha författat kritiska artiklar om företrädare för administrationen och legislaturen. President Arroyos make har exempelvis lämnat in en ansenlig mängd anmälningar mot åtminstone 43 individer i mediabranschen. Samtidigt är en stor del av landets media inriktad på skandaljournalistik, vilket medför att gränsen mellan kritik och kränkning ibland inte är helt tydlig. Ärekränkning kan ge maximum fyra år och två månaders fängelse. Radio och TV är den främsta källan till information och når ut till över 80 procent av befolkningen. Dagstidningar når ut till knappt 3 procent av befolkningen som förstahandsanvändare, men till en större andel om man betraktar tidningens hela livscykel. Internet har svårt att nå ut till den stora massan i ett land där endast omkring 5 procent är datoranvändare. I det nuvarande instabila inrikespolitiska läget har presidenten infört förbud mot demonstrationer som inte erhållit tillstånd från myndigheterna och detta förbud tillämpas strikt. Dessa tillstånd är svåra att få, eller kan utformas på ett sätt som gör det svårt för demonstranter att ta sig till platsen de fått tillstånd att demonstrera på. Detta har lett till att flera demonstrationer har blivit våldsamt upplösta av poliser och militär. Enskilda organisationer och MR-kommissionen kritiserar lagen hårt, eftersom de menar att den är en kränkning mot yttrandefriheten såväl som mot mötesfriheten. Vissa menar att makthavarna försöker tysta oppositionen. I affärsdistriktet i Manila har demonstrationer förbjudits helt. Enligt regeringen är detta av säkerhetsskäl. 10

11 Filippinerna är ett övervägande kristet land där stat och kyrka är separerade. Alla trosinriktningar är tillåtna men framför allt muslimer uppger att de utsätts för social och ekonomisk diskriminering, trots att sådan diskriminering är förbjuden i lag. Många muslimer upplever att de har svårare att få arbete och bostad, varför de ofta använder fingerade namn och undviker att klä sig traditionsenligt. Regeringen försöker integrera muslimerna, samtidigt som muslimernas självbestämmanderätt måste respekteras. Dock använder polis och militär ibland terroristhotet som ursäkt för att gå in i muslimska områden med våld och det rapporteras om ogrundade arresteringar, försvinnanden och mord på muslimer. Enbart tolv av de 236 ledamöterna i kongressen är muslimer, vilket inte är en proportionerlig siffra. Muslimska företrädare hävdar också att muslimska områden, som tillhör bland de fattigaste i landet, bortprioriteras för utvecklingsinsatser. Även omvänd diskriminering har noterats, särskilt i delar av Mindanao, där muslimer är den dominerande folkgruppen. Religiösa grupper tillåts föreläsa i kommunala skolor och dessa är ansvariga för att elevers religiösa rättigheter tas tillvara. Muslimska madrassas, det vill säga koranskolor, är tillåtna, även om de flesta inte uppnår utbildningsdepartementets utfärdade standard i termer av läroplan och faciliteter. Regeringen formulerade 2002 ett program ämnat att integrera madrassas i landets utbildningssystem och erbjuda finansiellt stöd. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Enligt landets konstitution väljs presidenten för en sexårsperiod. Arroyo kom dock till makten vid en extrakonstitutionell transitionsprocess, under vilken hon övertog den avsatte presidenten Estradas kvarstående mandatperiod om tre år. Filippinerna är ett politiskt pluralistiskt samhälle med en stark presidentmakt som åtminstone i teorin balanseras av ett stort antal politiska partier. Politiken i sig är emellertid starkt personfixerad och partierna är ofta uppbyggda kring en person med lyskraft och förbindelser. Ett fåtal inflytelserika familjer dominerar den politiska sfären och äger en stor andel av landets tillgångar. Personliga lojaliteter, tjänster och gentjänster liksom vänskapsband är betydelsefulla faktorer i den filippinska politiska miljön och är ofta viktigare än partilinjen. Val hålls regelbundet och valdeltagandet är förhållandevis högt. Omkring 75 procent av den valberättigade befolkningen röstade i valet 2004, en minskning från valet Valfusk och röstköp är vanligen förekommande. Flera rapporter antyder att en betydelsefull del av de som inte röstade i 2004 års val på ett eller annat sätt hindrats från att rösta. Dessutom rapporteras det om fler räknade röster än antalet väljare. Presidenten anklagas för valfusk, korruption och inblandning i olaglig spelverksamhet, vilket bland annat fick tio regerings- 11

12 medlemmar att avgå sommaren Förre presidenten Corazon Aquino och andra kända politiker har också krävt presidentens avgång och massprotester har genomförts, men har nu svalnat av. Efter anklagelserna utredde kongressen möjligheten att ställa presidenten inför riksrätt. Processen förkastades på procedurella grunder och ingen grundläggande utredning av anklagelsernas substans har genomförts. Inför nästa val finns planer på att delvis introducera ett automatiserat valsystem för att minska möjligheterna till valfusk i samband med rösträkningen. I president Gloria Macapagals regering sitter för närvarande två kvinnliga ministrar och ett relativt stort antal kvinnor återfinns på höga poster inom regeringskansliet och den högre förvaltningen. Av Representanthusets 236 ledamöter är 36 kvinnor. Av senatens 24 ledamöter är fyra kvinnor. Vid valet i maj 2004 kunde för första gången de dryga sju miljoner filippiner som bor utomlands rösta, en rättighet som de teoretiskt har haft genom konstitutionen, men som i praktiken trädde i kraft först år 2003 genom en nyantagen lag. Utlandsfilippinerna gavs mycket kort tid för att registrera sig inför valet och det kan därmed ifrågasättas om reformen hann genomföras fullt ut. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor De fackliga organisationerna säger sig organisera nära fem procent av den ekonomiskt aktiva befolkningen (drygt 30 miljoner människor), men medlemsantalet uppges sjunka. I realiteten är de fackliga rättigheterna ofta begränsade i ett land som satsar massivt på utländska investeringar i exportzoner med den billiga arbetskraften som viktigt konkurrensmedel. Den nationella arbetsrätten gäller i hela Filippinerna, men i exportzonerna är det vanligt att lokala politiker försöker begränsa föreningsfriheten genom att införa fack- och strejkförbud. Trots en fullgod arbetslagstiftning finns en utbredd okunskap hos arbetskraften om grundläggande rättigheter vilket försvårar facklig organisering. Möjligheten att bedriva kollektiva förhandlingar är begränsad och det finns ingen strejkrätt för anställda i offentlig sektor. Förhållandena kompliceras av mångfalden av inbördes konkurrerande fackliga organisationer, varav några med en maffialiknande struktur. Försök pågår, bland annat med svenskt stöd, att bygga upp oberoende fackliga organisationer på gräsrotsnivån. Den lagstiftade minimilönen är låg och i realiteten inte tillräcklig för en dräglig levnadsstandard. Bristen på effektiv statlig kontroll leder till att många tvingas acceptera arbeten för löner som ligger långt under den etablerade miniminivån. Projektanställningar om maximalt fem månader, 12

13 för att slippa tillsvidareanställningar och lagenliga förmåner, är också vanligt förekommande, bland annat i detaljhandeln. I ett land som fortfarande präglas av regional ojämlikhet, djup fattigdom och hög arbetslöshet är det svårt för såväl den enskilde som arbetstagarorganisationerna att göra sin rätt gällande. På flera håll i Filippinerna har strejker blivit våldsamt upplösta av polis och militär. I november 2004 strejkade till exempel bönderna på gården Hacienda Luisita, vilken ägs av den tidigare presidenten Aquinos familj, för att de skulle få sina landrättigheter erkända. Säkerhetsstyrkor svarade med att skjuta in i folkmassan vilket dödade nio och skadade ett hundratal. Incidenten håller på att utredas av MR-kommissionen. Vid situationer där regeringen anser att en pågående eller nära förestående strejk hotar verksamheten i en för landet vital industri, kan regeringen proklamera arbetstvång. Underlåtenhet att följa detta resulterar i fängelse, något som International Labour Organisation klassar som tvångsarbete. Ett lagförslag som syftar till att förbjuda denna praxis är under behandling, men har ännu inte antagits. En följd av den ekonomiska krisen är ökad arbetslöshet. Stort inträde av unga medborgare på arbetsmarknaden varje år gör att arbetslösheten för närvarande växer, trots att fler arbetstillfällen skapas. Den lagstadgade minimilönen ligger för närvarande kring drygt fem USD per dag för en icke jordbrukande arbetstagare i huvudstadsregionen. Enligt beräkningar som gjorts skulle det, med den lönenivån, krävas minst tre familjemedlemmars heltidsarbete för att hålla en normal familj på sex personer över fattigdomsgränsen. I Mindanao är situationen ännu värre eftersom minimilönen är hälften av den nationella nivån medan levnadskostnaderna är de högsta i landet. Det är dessutom vanligt med brott mot minimilönslagstiftningen, speciellt i exportzonerna, och att folk anställs som lärlingar eller helt enkelt tvingas acceptera lägre löner för att inte bli av med arbetet. Det finns arbetstid- och arbetsmiljölagar, men efterlevnaden uppvisar tydliga brister. Arbetare kan knappast vägra att utföra farligt arbete utan att äventyra sin anställning. Barn under 15 år får inte arbeta såvida det inte sker under direkt översyn av en förälder eller förmyndare. Barn under 18 år tillåts inte att utföra hälsovådligt eller farligt arbete. Lagen tycks efterlevas i den formella tillverkningssektorn, medan situationen för de minderåriga barn som arbetar i storstädernas informella sektorer eller som obetalda familjearbetare på landsbygden är värre. Dessutom arbetar många minderåriga flickor som hembiträden. Tvångs- och slavarbete är förbjudet enligt lag och regeringen ser till att detta efterlevs. Drygt 8 miljoner filippinier arbetar utomlands och skickar hem pengar till sina anhöriga filippiner lämnar landet varje dag för att arbeta utomlands

14 procent av dessa är kvinnor. Remitteringarna utgör närmare tio procent av BNP. Regeringen hyllar gästarbetarna (Overseas Filippino Workers, OFW:s) som nationella hjältar, men har också insett att de måste ta ansvar för deras välbefinnande utomlands. Bland annat kräver regeringen att alla som vill arbeta utomlands registrerar sig och går genom Philippine Overseas Employment Administration (POEA) för att få tillstånd att söka arbete utomlands. Det finns många fall av OFW:s som utnyttjats av sin arbetsgivare, och allra värst råkar kvinnor ut. Det finns viss insikt om att systemet med gästarbetare får negativa sociala konsekvenser, men samtidigt är landet beroende av de pengar som de migrerande arbetarna skickar hem. Filippinerna har ratificerat alla av ILO:s åtta centrala konventioner om förbud mot tvångsarbete, förbud mot barnarbete, icke-diskriminering i arbetslivet samt föreningsfrihet och förhandlingsrätt. Den sista konventionen (nr 29), vilken föreskriver förbud mot tvångsarbete, ratificerades i juli Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälsosektorns andel av 2005 års budget uppgick till endast drygt en procent. Av cirka sjukhus är fler än hälften privata. Folkets egentliga tillgång till hälsovård uppvisar betydande skillnader, med sämst möjligheter för de som lever långt ifrån de större städerna. Minoritetsfolken som lever i avlägsna delar av landet har därför ofta en begränsad tillgång till hälsovård. Den offentliga sjukvården lider stor brist på resurser, medan de privata mottagningarna kan erbjuda relativt bra vård. På grund av kostnaden är dock stora delar av befolkningen utestängda från de privata alternativen. Det finns en utbredd undernäring bland havande kvinnor, nyblivna mödrar och barn. Hälsosektorns låga lönenivåer leder till kunskapsflykt. Tidigare kunde filippinska läkare få arbetstillstånd i USA, men så är inte längre fallet. Detta gör att många läkare omskolar sig till sjuksköterskor, för att få möjlighet att arbeta i USA. Uppskattningsvis lämnar sjuksköterskor landet varje år för att pröva lyckan i bland annat USA och Saudiarabien. Bristen på erfaren personal är framför allt märkbar i de mer avlägsna landsbygdsregionerna. 12. Rätten till utbildning Filippinska medborgare har en lagstadgad rätt till kostnadsfri grundutbildning, men för de fattigaste kan kostnaderna för skoluniformer, böcker, utrustning och transport ändå bli oöverstigliga. Det är inte ovanligt att elever är undernärda och dras med hälsoproblem och därför inte kan tillgodogöra sig utbildningen. Många elever tvingas av ekonomiska skäl att lämna skolan i förtid. Dessutom råder stor brist på lärare, klassrum och skolmaterial, och situationen förvärras årligen på grund av den stora befolkningstillväxten, liksom bristande resurser. Samtidigt arbetar en stor del av den utbildade lärarkåren utomlands. 14

15 Särskilt svår är situationen för landets många minoritetsfolk i avlägsna delar av landet dit det också är svårt att rekrytera utbildade lärare. I områden som präglas av väpnad konflikt är barns skolgång ofta sporadisk. En del barn rekryteras tidigt till stridande förband och alternerar mellan skolgång och gerillaverksamhet. Vidare hämmar bristen på skolor och lärare barns möjligheter till utbildning. Det görs generellt ingen skillnad mellan flickors och pojkars skolgång men i vissa delar av landet, och i synnerhet i de muslimska delarna av Mindanao, händer det fortfarande att pojkars utbildning prioriteras. Läs- och skrivkunnigheten ligger för såväl kvinnor och män på drygt 95 procent. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Filippinerna dras med svåra bostadsproblem. Bara i huvudstadsregionen uppges drygt tre miljoner människor leva i slum och över familjer lever provisoriskt längs järnvägar och motorleder. Enligt vissa beräkningar finns drygt hemlösa personer i huvudstadsregionen. Situationen förvärras stadigt av den fortsatta strömmen av personer som flyttar från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Det har skett en markant ökning av antalet familjer som tvingas flytta för att bereda väg för utbyggnader av infrastruktur och kommersiella aktiviteter. Regeringen har haft svårt att efterleva den lag från 1992 som föreskriver kompensation och ersättningsbostäder för de familjer som tvingas flytta. Detta har inte sällan medfört direkta konfrontationer med, och även dödsfall bland, de familjer som bott i de ruckel som demolerats. Periodvis skapar även den pågående landreformen konflikter mellan bönder, byggherrarnas agenter och den lokala polisen. Bostadsproblemet är prioriterat av regeringen, men posten för bostäder och samhällsutveckling utgör endast 0,54 procent av den totala budgeten. Det finns många icke-statliga, ofta religiösa, organisationer som ägnar sig åt att omvandla slumområden till bostadsområden med någon form av minimistandard. Många av de rättigheter som föreskrivs av konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) har inlemmats i filippinsk lagstiftning. Fortfarande lever dock minst 40 procent, förmodligen fler, av närmare 80 miljoner filippinier under fattigdomsgränsen med begränsad tillgång till exempelvis bostäder, utbildning och hälsovård. Bruttonationalinkomsten per capita uppgick till ca USD år Inkomstklyftorna är mycket stora och koncentrationen av landets tillgångar bland den högsta i regionen, samtidigt som de sociala klyftorna växer. 65 procent av landets tillgångar ägs av mindre än tio procent av befolkningen. UNDP rapporterar också om betydande regionala ojämlikheter inom landet. I författningen förbjuds diskriminering på grund av ras, kön, hudfärg, etnisk härkomst, sexuell läggning, religiös, politisk eller annan åskådning, men 15

16 efterlevnaden hämmas ofta av otillräckliga lagar, bristande genomförande och, framförallt, otillräckliga resurser.. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Som tidigare nämnts ratificerades konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) den 5 augusti En försenad rapport avhandlades i augusti i år. CEDAW-kommittén berömde Filippinerna för ratificeringen av tilläggsprotokollet 2003 och för att landet antagit lagstiftning i linje med konventionens direktiv. Samtidigt påpekades att det rättsliga ramverket ännu inte är fullständigt för att garantera kvinnors rättigheter eftersom sharialagar, vilka tillåter polygami, arrangerade äktenskap och äktenskap mellan minderåriga, tillämpas. Kritik framfördes också över undermålig efterlevnad av de relativt nyantagna lagarna mot människohandel samt våldtäkt och våld mot kvinnor. Vidare efterlystes fler kvinnor i offentliga organ samt åtgärder för att öka tillgången till reproduktiv hälsa och minska andelen kvinnor som flyttar utomlands. Två av regeringens 24 ministerposter innehas av kvinnor. Andelen kvinnor i representanthuset och senaten är 15 respektive 16,5 procent. I allt väsentligt finns den nödvändiga lagstiftningen på plats för att säkra lika rättigheter för kvinnor och män. Problemet ligger i den bristfälliga efterlevnaden. Den nationella kommissionen för filippinska kvinnors rättigheter (NCRFW) har som uppgift att övervaka kvinnors rättigheter men detta är en politiskt tillsatt kommission med små resurser. Vissa stora framsteg har gjorts på senare år. Med "The Women in Development and Nation Building Act of 1992" fick kvinnor lika rätt till land och arv. Flera viktiga ändringar i familjelagstiftningen har gjorts för att bättre ta tillvara kvinnors rättigheter. En äkta man får till exempel numera inte avyttra gemensam egendom utan sin makas samtycke, och restriktioner av kvinnors rätt att köpa och sälja egendom har avskaffats. Den ålder vid vilken en kvinna får gifta sig har höjts från 14 till 18 år, densamma som för män. Lagstiftningen medger fortfarande inte skilsmässor, men de rättsliga grunderna för laglig separation, vilket i praktiken godkänns som skilsmässa, har utökats från att tidigare bara varit äktenskapsbrott för kvinnor och konkubinat för män. Det är dock förhållandevis vanligt att mannen skaffar sig både en andra och en tredje familj under livets gång medan en kvinna inte skulle accepteras göra motsvarande. Våldtäkt klassas numera som ett straffrättsligt brott och inte som tidigare då det ansågs vara ett civilrättsligt brott. Detta innebär att kvinnor inte längre 16

17 behöver bevisa att de är oskulder eller icke-promiskuösa för att rättsligt betraktas som våldtäktsoffer. I praktiken är förhållandena fortfarande diskriminerande då många, i synnerhet på landsbygden, inte känner till de nya lagarna. Det finns inte några lagregler eller någon praxis som förhindrar kvinnor att delta i politisk verksamhet, men i de områden som ursprungligen ingick i de muslimska sultanaten på Mindanao tillämpas normalt det muslimska regelsystemet. I dessa landsdelar förekommer även månggifte. Traditioner, religion och svårigheterna att nå ut med information gör att det är mycket stora skillnader mellan kvinnans rättigheter på landsbygden och villkoren för den urbana medelklassen. I den statliga administrationen och i statliga företag spelar kvinnor en framträdande roll. Men i övrigt blir kvinnor ofta diskriminerade. En kvinna får i genomsnitt hälften av sin manlige kollegas lön. Situationen på landsbygden präglas av traditioner enligt vilka det är mannen som fattar beslut i frågor om investeringar, lån och val av preventivmedel. Kvinnor förväntas sköta barnuppfostran och hushållsbudgeten. En mans status mäts inte bara i pengar, utan beror också på hur många barn han har. I denna machokultur pressas ofta kvinnor till att föda många barn. Det görs ingen skillnad i flickors och pojkars tillgång till utbildning. I allmänhet går fler flickor än pojkar vidare till gymnasium och högskolor. Fortfarande slussas flickor ofta in i kvinnliga utbildningar för att bli sjuksköterskor och lärare, men även för att studera företagsekonomi. Fler och fler kvinnor bryter dock mot traditionens krav, och idag finns många kvinnor inom polisen och i försvarsmakten. Problemen är dock många. I det filippinska samhället är våld mot kvinnor, inklusive sexuella övergrepp, vanligt. Orsakerna är flera; dålig lagstiftning, traditionell respekt för familjelivets integritet, ovilja att diskutera problemet öppet, förbud mot laglig skilsmässa, etcetera. Trångboddhet, arbetslöshet och splittrade familjer till följd av gästarbete utomlands bidrar till problemen med misshandel, våldtäkt och incest. I tillägg till en lag mot sexuella trakasserier från 1992 har två viktiga lagar antagits under de senaste åren. Den ena är en lag mot handel med kvinnor som bland annat täcker frågan om handel med kvinnor för sexuellt utnyttjande och prostitution och så kallade fruar på postorder (mail-order brides). Bland annat innebär lagen en brottsbeläggning av sexköp på samma sätt som i svensk lagstiftning. Lagen är välbehövlig eftersom tvångsprostitution tros omfatta nära kvinnor och barn i landet. Tyvärr implementeras lagen otillräckligt och än så länge har få fall lett till åtal. Just det faktum att skuldbördan åläggs kunden snarare än den prostituerade har dock resulterat i en ny syn på kvinnan som offer snarare än förövare. Genom detta har man insett vikten av att erbjuda drabbade kvinnor ett alternativ och bland annat slussat in en del i utbildningsstimulerande åtgärder. 17

18 18 Det är också vanligt att kvinnor under bedrägliga former lockas in i prostitution eller arrangerade äktenskap med utländska män genom lockande erbjudanden om bra jobb utomlands. Regeringen arbetar med lagstiftning och kampanjer för att stoppa illegal rekrytering och försöker gå ut med upplysning och information till de arbetssökande. De ekonomiska möjligheterna utomlands är dock ofta så lockande att information om risker inte når fram. År 2004 antogs en ny lag gällande våld mot kvinnor och deras barn. Lagen uppmuntrar kvinnor att anmäla våld genom att erbjuda fysisk och ekonomisk trygghet samt rättighet till vårdnad över gemensamma barn under pågående utredning. Polisen har också inrättat speciella Women s Help Desks med uppgift att hjälpa utsatta kvinnor. Det finns en förhoppning om att avskaffandet av dödsstraffet ska bidra till en större benägenhet att anmäla våldtäktsfall. Tidigare har lagen om dödsstraff för våldtäkt sannolikt motverkat ansträngningarna att få kvinnor att dra förövare inför rätta, i synnerhet som det är vanligt att denne tillhör familjen. Den katolska kyrkans starka ställning försvårar kvinnans situation. Den muslimska minoritetsbefolkningen har visat sig mer öppen för familjeplaneringsprogram. Abort är olagligt men runt illegala aborter uppges äga rum i landet varje år. I många fall utförs aborterna av individer utan medicinsk bakgrund, ofta med förödande konsekvenser för kvinnan. President Macapagal Arroyo medger befolkningstillväxtens ekonomiska och sociala konsekvenser, men beroendet av den starka katolska opinionen begränsar hennes handlingsutrymme och regeringen stödjer bara informationsspridning om den "naturliga metoden" eller om avhållsamhet. Den officiella hållningen är en markerad skepsis mot moderna preventivmedel, något som emellanåt tar sig uttryck i desinformation. Spiral hävdas framkalla missfall och presidenten har själv uttalat att bruket av så kallade säkra perioder är tillförlitligt till 99 procent. 15. Barnets rättigheter Det finns ett stort antal institutioner och organisationer som arbetar för barns rättigheter. Situationen för barn i Filippinerna har dock inte förbättrats nämnvärt de senaste åren. Bristen på ekonomiska resurser och en bristfällig samordning mellan berörda institutioner hämmar arbetet för att förbättra MRläget för barn och att förverkliga de uppsatta målen. Ett annat betydande hinder mot barns rättigheter är en kulturellt betingad brist på samarbetsvilja från föräldrarnas sida. Föräldrar betraktar barn som sin privata egendom och all intervention hotar familjens integritet. Att bejaka barns rättigheter innebär således ibland att föräldrarna upplever sin auktoritet ifrågasatt. Filippinerna har en stor andel ung befolkning; år 2003 var befolkningsandelen under 15 år 36 procent och siffran förväntas öka den närmaste framtiden.

19 19 Det stora hotet mot barnets rättigheter är fattigdomen vilken bland annat tvingar många barn att arbeta istället för att gå i skolan. Endast omkring 65 procent av barnen går ut sjätte klass. Barnarbete är förbjudet enligt lag, men trots det uppskattar Unicef att närmare 4 miljoner barn är involverade i tvångsarbete varav över hälften arbetar i miljöer som medför höga risker, till exempel gruvor och hamnar. Många minderåriga flickor arbetar som hembiträden. Illegala rekryterare ägnar sig åt att föra bort barn från fattiga landsdelar till underbetalda jobb i städerna. Det mest skrämmande beviset för den fattigdom som finns är dock förekomsten av prostituerade barn. Merparten av sexhandeln är förlagd inom landets gränser, med barn från provinserna som förs in till städerna, men en del hamnar också i Malaysia, Japan och Mellanöstern. Huvuddelen av dem som drabbas är flickor, även om det också förekommer pojkar bland offren. Den stora uppmärksamhet som detta problem rönt såväl internationellt som i nationella media har lett till att landets myndigheter nu gör vissa insatser för att stävja barnsexhandeln. Över 50 misstänkta utländska pedofiler har arresterats de senaste åren. Ett problem är att många av de familjer som anmäler ett fall oftast nöjer sig med ekonomisk förlikning, varför skuldfrågan sällan avgörs. Den filippinska regeringen söker etablera ett internationellt samarbete mot handel med kvinnor och barn. Sverige har till exempel varit en partner i detta samarbete genom ett ASEM-projekt mot människohandel. Som nämnts finns också en hel del barn i fängelser, ofta tillsammans med vuxna. I juni i år antogs en ny lag som förbjuder fängsligt förvar av barn under femton år. Lagen föreskriver istället att minderåriga som hamnat i konflikt med rättvisan ska omhändertas av sociala myndigheter. Efterlevnaden av lagen är emellertid inte självklar. Barnens ålder säkerställs inte alltid vid gripandet, ibland på grund av att barnen inte kan bevisa hur gamla de är. De behandlas som vuxna, ofta med konsekvensen att de sitter häktade i flera år i väntan på att deras fall tas upp. Bristande kunskap hos lokala myndigheter utgör ett hinder och kommunikationen mellan regeringens sociala välfärdsorgan, regionalkontoren och de lokala myndigheterna måste bli bättre för att garantera en fullständig implementering. Lagen bör dock betraktas som ett stort steg framåt genom sitt fokus på prevention respektive rehabilitering snarare än straff. Barnsoldater förekommer i alla områden som präglas av väpnad konflikt och rekryteras av NPA, MNLF och Abu Sayyaf. NPA har den största andelen. Det har även förekommit rapporter om paramilitära styrkor som har minderåriga i sina led. Det finns inga barnsoldater i den filippinska armén. Regeringen har hittills misslyckats med att stoppa rekryteringen av barnsoldater. Det finns heller ingen samordnad regeringspolicy för att stävja problemet.

20 20 MR-kommissionen och svenska barnombudsmannen har etablerat ett treårigt samarbete för att stärka barnens rättigheter och genomförandet av barnkonventionen i Filippinerna. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga, och religiösa minoriteter samt urfolk Minoritetsfolken utgör ungefär 18 procent av landets befolkning och finns spridda över hela landet, de flesta i Luzons och Mindanaos bergsområden. Den största religiösa minoriteten i landet - de omkring sju-åtta miljoner muslimerna som utgör cirka sju procent av befolkningen - bor framförallt i Mindanao och på närliggande öar. I och med fredsavtalet 1996 mellan MNLF och den filippinska regeringen inrättades ett begränsat självstyre för den muslimska befolkningsminoriteten genom den så kallad Autonomous Region for Muslim Mindanao (ARMM). Val genomfördes i augusti 2005, men liksom vid det nationella valet förekom anklagelser om valfusk. Det rättsliga skyddet för urfolken och deras traditionella landområden finns inskrivet i 1987 års författning. I oktober 1997 skrev dessutom dåvarande president Ramos under The Indigenous Peoples Rights Act (IPRA) som är tänkt att fungera som ett komplement till konstitutionen. Under denna lag etablerades National Commission of Indigenous People (NCIP) som har som uppgift att bland annat dela ut landrättigheter och så kallade ancestral domain lands. IPRA erkänner urfolkens rätt till deras traditionella territorium, självstyre och rätten att behålla och utveckla sitt eget kunskapssystem. Problemet är att genomförandet av IPRA i praktiken är bristfällig, delvis på grund av resursbrist men också på grund av att NCIP behöver stärkas institutionellt. Processen för anskaffning av landrättigheter är långsam och krånglig och 2003 hade endast ett "ancestral domain" certifikat konverterats till en faktisk lagfart. Detta medför att många grupper tvivlar på lagens effektivitet och på den institution som skall säkerställa dess implementering. Det finns också en oro för att dra uppmärksamhet till de resursrika territorier urbefolkningarna ofta bebor, varför många grupper fortfarande inte ansöker om landrättigheter. Större kommersiella projekt medför ofta att individers rättigheter åsidosätts. Gruvlagen från 1995, vilken reglerar prospektering, stipulerar att om det finns en redan erkänd äganderätt inom det "ancestral domain" ett folk gör anspråk på, fortsätter denna att gälla. IPRA, däremot, föreskriver en konsultationsprocess och skriftligt medgivande innan gruvdrift kan påbörjas på en stams land och stipulerar att urbefolkningens rättigheter alltid bör gå före. Denna motsägelsefullhet i lagarna är problematisk och urfolkens rättigheter respekteras ofta inte.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Filippinerna 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Filippinerna 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Filippinerna 2004

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Filippinerna 2004 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Filippinerna 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utvecklingen av respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Filippinerna har sedan

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 18.12.2008 2008/2144(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 Förslag till betänkande Roberta Angelilli (PE414.011v01-00)

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Motion till riksdagen 1989/90:0645

Motion till riksdagen 1989/90:0645 Motion till riksdagen 1989/90:0645 av Lars Werner m.fl. (vpk) Mänskliga rättigheter och demokrati FN:s folkrättsdecennium 1989 blev ett genombrottsår i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. I

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128 Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Rättigheter och skyldigheter

Rättigheter och skyldigheter Rättigheter och skyldigheter Medborgerliga rättigheter Personliga rättigheter ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, rättssäkerhet osv Politiska rättigheter ex. allmän och lika rösträtt, att själv får ställa

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP))

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP)) Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva P8_TA-PROV(2015)0279 Bahrain, särskilt fallet med Nabeel Rajab Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1 Inledning 1.1 Uppförandekodens grundval: Internationella standarder Denna uppförandekod ( uppförandekoden ) grundar sig på de allmänna principerna i FN:s allmänna förklaring

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer