Kommunal budget- och skuldrådgivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunal budget- och skuldrådgivning"

Transkript

1 Konsumentverket/KO PM 2004:09 Kommunal budget- och skuldrådgivning en beskrivning av verksamheten och statistik över ärenden 2003

2 Innehåll Innehåll Inledning Varför budget- och skuldrådgivning? Fem rådgivningsärenden Hjälp, pengarna räcker inte! Fixa min ekonomi är du snäll Kan dom inte låta mig vara ifred Jag måste få hjälp NU! Jag vill ha en skuldsanering Gemensamt för de fem rådgivningsärendena Statistik över kommunala rådgivnings-ärenden Lika många kvinnor som män Låga inkomster Det är för skuldproblem man söker hjälp Den typiske sökande Budget- och skuldrådgivning, innehåll och resultat Alla som behöver ska få hjälp...19 Kommunal budget- och skuldrådgivning 2003 en beskrivning av verksamheten och statistik över förekommande ärenden PM 2004:09 ISBN Konsumentverket 2004 Konsumentverket/KO PM 2004:09 2 (20)

3 1. Inledning Konsumentverket har sedan år 2000 kvantitativt följt upp den kommunala budgetoch skuldrådgivningen genom att sammanställa ärendestatistik från kommunerna. I denna promemoria illustreras budget- och skuldrådgivningen utifrån beskrivningar av fem olika autentiska ärendetyper från olika kommuner samt med statistik från verksamheten i 105 kommuner under år Det stora antalet ärenden och den geografiska spridningen av uppgiftslämnande kommuner borgar för att slutsatserna om dem som söker rådgivningen med stor sannolikhet är giltiga för alla som söker kommunal budget- och skuldrådgivning i Sverige. 2. Varför budget- och skuldrådgivning? Hur mår man när man förlorar kontrollen över sin egen hushållsekonomi? Hur känns det att tvingas acceptera att ekonomin kommer att haverera, att allt handlingsutrymme har gått förlorat? Ekonomisk stress och den vanmakt som överskuldsättning skapar drabbar inte bara den skuldsatte utan i hög grad hela familjen och då inte minst den skuldsattes barn. I den kommunala budget- och skuldrådgivningen möter man människor som själva inte orkar eller har kunskap att ta sig ur sin skuldsättning eller som saknar förmåga att få sin hushållsekonomi att gå ihop. I den kommunala rådgivningen får man individanpassad rådgivning utifrån den egna problembilden. Ibland får man råd om hur hushållsbudgeten behöver förändras för att den ska gå ihop, ofta går man igenom skuldsättningen och ger råd om hur skuldsättningen ska hanteras och information om handlingsalternativ. När det finns en skuldsättning som den sökande inte klarar av försöker man hitta långsiktigt fungerande uppgörelser mellan den skuldsatte och alla dennes fordringsägare på frivillig väg. Går det inte att hitta en frivillig lösning och den skuldsatte vill gå vidare och ansöka om en skuldsanering hjälper rådgivaren till att upprätta en komplett och bra ansökan till Kronofogdemyndigheten. Slutligen ger man också fortsatt stöd och råd under hela skuldsaneringsperioden. Det ställs höga krav på att skuldsaneringsansökan är komplett och det är för många svårt att fylla i och bifoga nödvändiga handlingar på egen hand. Även eventuella överklaganden är det många som behöver hjälp med. Att genomgå en skuldsanering som löper under många år är tufft. Målet för budget- och skuldrådgivaren är ju inte enbart att den skuldsatte ska beviljas en skuldsanering, utan naturligtvis att den skuldsatte ska klara av skuldsaneringen och faktiskt få ett nytt liv som skuldfri. Det är viktigt att poängtera att den kommunala rådgivningen inte innebär någon rättslig handläggning. Uppgiften är att ge rådgivning. Att se handlingsutrymme och alternativ när den rådsökande inte längre kan det själv. Rådgivningen innebär också att den som kan komma ifråga för skuldsanering också blir föremål för sådan prövning. Från kommuner utan en kommunal budget- och skuldrådgivning Konsumentverket/KO PM 2004:09 3 (20)

4 kommer det få eller inga ansökningar alls om skuldsanering till Kronofogdemyndigheten. Det har också visat sig att av dem som ansökt om en skuldsanering har de som fått kommunal rådgivning långt större utsikter att få en sådan beviljad 1. Konsumentverket ser den kommunala budget- och skuldrådgivningen dels som en nödvändig välfärdstjänst för att hjälpa människor och hushåll att hitta ut ur sina ekonomiska problem, dels som en garant för medborgarnas tillgång till skuldsanering enligt lag och dess rättsverkan att få skulder nedskrivna. Samhällsvinsterna blir därmed sannolikt också påtagliga. 3. Fem typer av rådgivningsärenden För att ge en introduktion till vad som sker i den kommunala budget- och skuldrådgivningen och ge en inblick i hur man arbetar i ärenden beskriver här fem rådgivare var sitt ärende. Ärendena är utvalda utifrån deras karaktär och vad som uppnås i rådgivningen. Det är inga exceptionella ärenden som valts utan det är ordinära budget- och skuldrådgivningsärenden som dock fastnat i minnet hos rådgivaren. Beskrivningen av ärendena är omskrivna för att ges en gemensam form och namnen i ärendena fiktiva. 3.1 Hjälp, pengarna räcker inte! Det här ärendet är en typisk budgetrådgivning där kvartalsräkningarna ställer till problem. Frestelsen är stor att använda pengarna till annat den månaden det inte finns så många räkningar. - Den 25 mars 2003 kontaktades budget- och skuldrådgivningen av Sofia som behövde hjälp med att få struktur på vardagsekonomin och för att inte hela tiden gå back. Första kontakten skedde genom budgetrådgivningens mail som Sofia hade hittat på kommunens hemsida. Två veckor senare inleddes rådgivningen med ett första möte. Det är mycket påfrestande att inte pengarna räcker när räkningarna ska betalas berättade Sofia för mig när vi träffades första gången. Sofia är ensamstående med ett hemmavarande barn och ett umgängesbarn. Hon bor i en alltför dyr lägenhet vilket är svårt att göra någonting åt på kort sikt. Sofia har en projektanställning som hon trivs mycket bra med och hoppas att få vara kvar där. Eftersom Sofia inte kunde ta ledigt från jobbet, mest av ekonomiska skäl, skedde det mesta av de fortsatta kontakterna via telefon och mail. För att se vad Sofia behövde göra åt sin ekonomi kom vi överens om att det vore bra att börja med att gå igenom hennes nuvarande inkomster och utgifter. Vi sammanställde en hushållsbudget i HEP-programmet 2 och den visade ett underskott på 500 kronor per månad. Vi diskuterade siffrorna och Sofia fick foldern Koll på pengarna för att ta 1 PM2003:26, En samordnad uppföljning av skuldsaneringsprocessen, Konsumentverket Datorprogram som används i den kommunala budget- och skuldrådgivningen Konsumentverket/KO PM 2004:09 4 (20)

5 del av de olika utgiftsposterna som redovisas där och se vad hon eventuellt skulle kunna göra för att få ihop budgeten. Sofias akuta problem var dock de räkningar, som hon kommit efter med. Vi tog därför kontakt med elbolaget och fick en avbetalningsplan samt fortsättningsvis månadsbetalning i stället för kvartalsräkning. Sofia fick också en broschyr om hur hon kunde betala TV-avgiften via autogiro. Hon skulle själv ta kontakt med Centrala Studiemedelsnämnden för att även där få månadsbetalning. Med några enkla handgrepp förbättrades förutsättningarna för Sofia att slippa komma efter med räkningar och få dyra påminnelseavgifter. Det fanns också ett banklån med en månadsbetalning på 820 kr. Vi diskuterade om Sofia skulle begära amorteringsfrihet under några månader för att komma i kapp med betalningarna. Jag vet inte om hon behövde utnyttja den möjligheten. Rådgivningen pågick under tre månader. För att komma ikapp med betalningar tar det ofta längre tid än så, men Sofia beskrev en lättnad över att ha kommit igång och hon kände sig stärkt. Vi bestämde därför att hon själv skulle höra av sig om det fanns fler frågor men ingen ny kontakt har tagits. Sofias ärende definieras som ett renodlat budgetrådgivningsärende i uppföljningssystemet Hepstat som används i kommunerna. 13 procent av ärendena hos kommunerna var av denna typ år (Systematisk genomgång av inkomster och utgifter och ge ekonomisk rådgivning 3 ). 3.2 Fixa min ekonomi är du snäll När hushållsekonomin har havererat är en mycket vanlig strategi att stoppa huvudet i sanden och söka orsaker utanför sin egen kontroll. Man är ett offer för olyckliga omständigheter. Det är svårt att lyfta sig själv i håret och ibland blir den viktigaste uppgiften för en budget- och skuldrådgivare att förmå den sökande att se sitt eget ansvar och ange riktningen för vägen ut. - En kollega som arbetar på Socialkontoret tittade in hos mig den 30 januari Med sig hade hon en klient, Marit. De ville ha min hjälp och Marit undrade om inte jag kunde ta hand om hennes handlingar och göra klart hennes ärende. Jag insåg att min första och viktigaste uppgift var att få Marit att förstå att ekonomisk rådgivning inte innebär att man gör klart någons ärende utan vad hon och jag skulle göra var att arbeta tillsammans, men att hennes ekonomi var hennes eget ansvar. Det var väldigt tydligt att Marit förväntade sig att jag skulle ta hand om hennes ekonomi. Jag tog istället hennes adress och skickade ett förslag på en besökstid. När vi träffades vid hennes första besök började jag med att noga berätta om vad jag som budget- och skuldrådgivare hjälper till med och att jag bara har en rådgivande funktion och inte någon myndighetsutövning. 3 Definitionen för avslutningsorsaken Budgetrådgivning enligt handboken för datorprogrammet för uppföljning, Hepstat Konsumentverket/KO PM 2004:09 5 (20)

6 Därefter lät jag Marit själv beskriva sin situation. Det visade sig som det ofta gör att Marit var mycket väl medveten om vad som behövde förändras i hennes ekonomi, men ändå såg hon sig som ett offer för orsaker utanför sin egen kontroll och hon orkade inte ta tag i problemet. Det var så mycket lättare att blunda för problemen. Marit hade a-kasseersättning på 599 kronor om dagen och hade en praktikplats på ett arbete hon trivdes väldigt bra med. Hon hade också fått beröm för sin insats, men hon kunde tyvärr inte få någon förlängning. Marit beskrev det som mycket svårt att få ett arbete och hon hade levt på a-kasseersättning en längre tid. Marit var ensamstående med en 10-årig son och fick vid sidan av sin a-kasseersättning underhållsstöd, bostadsbidrag och barnbidrag. Försäkringskassan kvittade dock en del av underhållsstödet mot ett tidigare för mycket utbetalt bostadsbidrag. Hon och sonen bodde i en hyresrätt och hon berättade att hon minsann hade en bil. Det var en gammal billig bil som också var billig i drift. Bilen var enormt viktig för henne och sonen. Bilen gav dem möjlighet att träffa morföräldrarna och göra trevliga saker tillsammans och utan den skulle de bli helt isolerade. Marit sa att bilen skulle behållas, till vilket pris som helst. Marit hade med sig alla uppgifter rörande ekonomin så vi gjorde en hushållsbudget. Hon berättade att hon sparade kvitton och vi pratade om att det kunde vara en bra idé att föra kassabok under en period för att se vart pengarna tog vägen. Jag lämnade också ut ett kassablock för att underlätta för Marit att följa utgifterna. Det stora problemet för Marit var dock skulderna. Hon hade många skulder till ett stort antal fordringsägare. Lika mycket ordning som hon hade på kvitton, lika mycket oordning var det när det gällde skulderna. Hon hade dock sparat de flesta breven som hon fått från fordringsägarna. Vi sorterade skuldbrevena tillsammans och diskuterade lite kring dem. Därefter gjorde jag på egen hand i ordning en brevmall och adresslista som jag skickade hem till Marit. Hon skickade i sin tur ett brev till varje fordringsägare för att ta reda på aktuell skulduppgift. Vid nästa möte hade Marit med sig uppgifter om sina skulder och jag gjorde en aktuell skuldöversikt och borgenärsförteckning. Vi tittade också utifrån kassaboken på hur mycket som blev kvar till mat, kläder, nöjen när de löpande månadsutgifterna var betalda och vilka prioriteringar hon kunde göra. Vi diskuterade till exempel hur bilen kunde utnyttjas till att veckohandla billigt. Utifrån budgetsammanställningen räknade vi fram vilket betalningsutrymme Marit hade för skulder. Jag berättade att Kronofogdemyndigheten räknar på samma sätt vid utmätning i lön och att hon hade ett betalningsutrymme för skulder på 860 kr i månaden som kronofogden skulle kunna mäta ut om någon fordringsägare begärde det. Skulderna uppgick till sammanlagt kronor fördelat på 22 fordringsägare. Skulderna var av alla de slag; postorderköp, barnomsorgsavgifter, banklån, trafikförsäkringsavgift, bensinkort, skolfoto, parkeringsböter, kreditköp, telefon, vårdavgifter, kvarskatt och TV-licensavgift. Konsumentverket/KO PM 2004:09 6 (20)

7 De flesta skulderna var på mycket små belopp. 13 av dem var under kronor. Det blev uppenbart för Marit vid hennes kontakter med fordringsägarna att det skulle bli svårt att få till stånd en avbetalningsplan med samtliga fordringsägare. Vid det här laget hade Marit verkligen tagit kommandot och var väldigt bestämd på att hon skulle börja avbetala de små skulderna för att sedan försöka få till stånd en avbetalningsplan för de lite större skulderna. Marit balanserade på slak lina när det gällde sin ekonomi. Skulle kronofogden göra utmätning i hennes inkomster skulle hon förlora allt handlingsutrymme. Efter att ha varit på rådgivning två gånger var Marit helt på det klara med att det var hennes eget ansvar att ta itu med ekonomin och att det köpbeteende hon haft måste ändras, även om det kändes svårt. Det visste nog Marit innerst inne sedan tidigare men det var lättare att lägga sådant utanför sig själv. Marit har inte hört av sig igen och jag tror att hon kämpar på och att det går bra för henne. Marits ärende definieras som ett skuldrådgivningsärende i uppföljningssystemet Hepstat. 18 procent av ärendena hos kommunerna var av denna typ år (Systematisk genomgång av skulder och ge rådgivning 4 ). 3.3 Kan dom inte låta mig vara ifred När kroppen eller själen inte fungerar så fungerar ofta inte ekonomin heller. Att bota ekonomin utan att också ta tag i och behandla kroppsliga, själsliga eller sociala problem är mycket svårt. I den kommunala rådgivningen möter man ofta människor med psykiska sjukdomstillstånd som gör det svårt att hitta en lösning på de ekonomiska problemen och skuldsättningen. Gösta blev kopplad till mig genom växeln den 4 augusti 2003 och ville ha hjälp med en skuldsanering. Vid detta samtal pratade jag lite med Gösta för att ge honom en bild av vad vi gör i den kommunala rådgivningen och vad han har att förvänta sig. Jag gav honom även i uppgift att samla ihop sina inkomster, utgifter och skulder till det första mötet. Gösta kände till den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Han hade två år tidigare haft kontakt med oss och hade nu blivit rekommenderad av Kronofogdemyndigheten att söka oss på nytt. En skuldsanering måste jag ha, jag orkar inte ha fogden efter mig resten av livet, berättade han uppgivet vid vårt första besök. Gösta förklarade att han nu äntligen skulle ansöka om en skuldsanering och att han ville ha så mycket hjälp som möjligt av mig. Han hade även förväntningar på att jag skulle kunna leta rätt på alla de skulder som han själv inte hade kontroll på. Vi hade för två år sedan gett Gösta i uppdrag att betala sina kvarskatter och böter. Detta för att förbättra hans möjlighet att få en skuldsanering beviljad, ett råd som Gösta emellertid inte hade följt. 4 Definitionen för avslutningsorsaken Skuldrådgivning enligt handboken för datorprogrammet för uppföljning, Hepstat Konsumentverket/KO PM 2004:09 7 (20)

8 Gösta är 55 år och lever ensam i en enrumslägenhet. Han har psykiska besvär och är sedan en tid tillbaka förtidspensionerad. I samband med en skilsmässa i mitten av 80-talet började skuldsättning med misskötta kreditkort och banklån. Skuldsättningen var en av många ingredienser när hela Göstas tillvaro brakade samman. Men Gösta har kämpat på, han har gått på arbetsrehabilitering under två år och han säger själv att han har mer att ge. Målet är att få en sysselsättning trots att han har en beviljad förtidspension. Han har bokat in träffar med arbetsförmedlingen, försäkringskassan och kurator inom öppenpsykvården. Men Gösta vet också om att han är sjuk och har nu fått hjälp genom socialtjänstens egna medelskonto så att hans hyra åtminstone betalas in. Resten disponerar han själv. Det var en hög med skulder som Gösta hade med sig till mig vid besöket. Själv uppskattade han totala skuldbeloppet till kronor och kronofogden mätte ut kronor i månaden i hans pension. Skuldens storlek och det betalningsutrymme Gösta hade innebar att någon skuldfrihet således inte var i sikte utan någon form av överenskommelse med fordringsägarna, eller naturligtvis en skuldsanering. Jag informerade om skuldsaneringslagen och vad som skulle krävas för att beviljas en skuldsanering. Vi bestämde att jag skulle begära in nya skulduppgifter samt ett utdrag från Kronofogdemyndighetens register. Jag kontrollerade också om det fanns en skuld till socialtjänsten som Gösta var osäker på. Gösta hade lånat en hel del pengar från sina föräldrar och syskon. Jag talade om för honom att ta reda på hur mycket han var skyldig och så bad jag honom att även ta reda på en tandläkarräkning som han visste att han inte betalat. Jag tyckte att jag lade ribban lagom högt för att Gösta skulle klara av sin hemläxa. Efter att ha grävt lite bland skulderna upptäckte jag att de handlingar som Gösta hade med sig inte på något sätt gav ett heltäckande underlag för en skuldsammanställning. På den förra skuldförteckningen för två år sedan fanns upptaget skulder som Gösta inte hade med sig den här gången. Jag ringde till Gösta och bad att han skulle titta efter där hemma om han möjligtvis kunde hitta uppgifter om andra skulder som han uppenbarligen hade. Jag skickade också ett brev där jag beskrev vilka uppgifter vi behövde för att komma vidare. På samma sätt som när Gösta var hos oss för två år sedan avbröt han rådgivningen. Han kom inte tillbaka med de kompletterande uppgifterna. Jag tror att uppgiften för honom blev övermäktig. Gösta har genom sin sjukdom svårt att skapa ordning på sina papper och när han kom till mig igen kämpade han även för att få sysselsättning och för att få en bra vård varför han inte orkade ända fram med skulderna. Det kan vara svårt att nå människor med psykiska problem och som mår dåligt. Förhoppningsvis orkar han tillbaka i ett annat läge när han är lite starkare och min förhoppning är att mitt bemötande gör att han vet att han alltid är välkommen tillbaka. Konsumentverket/KO PM 2004:09 8 (20)

9 Gösta avbröt rådgivningen och det är ganska vanligt att den sökande inte orkar eller vill fortsätta. I Hepstat kan utläsas att i 16 procent av ärendena hos kommunerna år 2003 avbröt den sökande rådgivningen. (Den sökande har avbrutit rådgivningen 5 ). 3.4 Jag måste få hjälp NU! Detta ärende är inte helt alldagligt för det är inte ofta man får allt att fungera och en riktigt bra lösning uppnås. Det är dock så att inte alltför sällan lyckas man och då blir det gärna en solskenshistoria. Hej, jag behöver hjälp och det är akut, riktigt akut, berättade Sara gråtande när hon ringde mig för första gången den 9 maj Jag ordnade en tid åt henne, redan den femtonde direkt i telefon. När Sara fick sin tid lugnade hon ner sig och det kändes bra att kunna ge henne en tid såpass snart. Jag vet att detta inte är möjligt i många kommuner. Framförallt var det viktigt i detta ärende att vi kunde starta på en gång, för ingen av Saras skulder hade ännu gått till kronofogden, men vi hade inte mycket tid att spela på. Vid vårt första möte berättade Sara att hon hade varit till den lokala banken och försökt låna kronor för att lösa sina väldigt dyra krediter som hon inte hade råd med. På banken hade dom varit tveksamma och de hade bett henne att ta kontakt med mig. Sara är ensamstående med två pojkar på 11 och 15 år. Hon jobbar 75 procent åt kommunen inom vården. Hon hade försökt att få heltidsarbete men utan framgång. Anledningen till att Saras ekonomi var på väg att haverera var sex kontokortsskulder på sammanlagt kronor som hon hade dragit på sig efter en skilsmässa för halvannat år sedan. Kontokortsskulderna var alla relativt färska. Till detta hade Sara en bostadsbidragsskuld på kronor som försäkringskassan nu kvittade med 200 kronor i månaden mot hennes nuvarande bostadsbidrag. Månadskostnaden till de sex kontokortsföretagen var kronor och med kvittningen av bostadsbidraget blev det allt som allt kronor i månaden som skuldsättningen kostade. Det var alldeles för mycket för Sara. När jag räknade i HEP på Saras budget utifrån hennes nuvarande situation blev det röda siffror i resultatet. Enligt de schabloner som Konsumentverket tagit fram för skäliga hushållsutgifter tillsammans med Saras faktiska hyra på kronor och utgifter för resor och annat blev hennes underskott hela kronor. Sara skulle inte heller ha utrymme för att betala något till sina fordringsägare om kronofogden skulle mäta ut i hennes lön. Även där var det röda siffror med 300 kronor. Efter att vi gått igenom Saras inkomster och utgifter såg vi att det fanns två alternativ. Det första alternativet var att Sara skulle låta allt gå till kronofogden, men det ville hon inte. Ett andra alternativ var att gå igenom vilka utgifter som Sara var beredd att göra avkall på under några år, för att skapa ett utrymme i hennes faktiska budget. I samförstånd minskade vi posterna; kläder/skor, lek/fritid, möbler, hy- 5 En av avslutningsorsakerna i datorprogrammet för uppföljning, Hepstat Konsumentverket/KO PM 2004:09 9 (20)

10 gien och dessutom kostnader för husdjur, tobak och andra utgifter som hon sade sig kunna avvara. Det nyskapade utrymmet i Saras budget räckte naturligtvis inte till att betala skulderna enligt de ränte- och avgiftsvillkor som Sara hade idag, så det gällde att hitta en väg att hantera skuldsättningen. En variant skulle kunna vara att ta kontakt med de befintliga fordringsägarna och förhandla om en kraftig sänkning av de höga räntorna, men enligt min erfarenhet så säger fordringsägarna nej, framförallt när det är en relativt färsk skuldsättning. Vad vi fick hoppas på var att Sara skulle kunna få ett banklån, det var ju från banken hon kom till mig och bankmannen var väl förtrogen med Saras situation. Vi räknade ut att Sara skulle kunna hantera en låneutgift på kronor i månaden. Jag räknade fram i HEP vilka villkor Sara skulle behöva få för att klara av ett annuitetslån på kronor på fyra år med tusenlappen vi hade att spela med. Vi kom överens om att hon skulle gå hem och begrunda budgeten vi gjort, för det skulle onekligen bli tufft för Sara och hennes pojkar att följa den. Hon fick också med sig kalkylen över lånet. Hon kände att hon med lånekalkylen och utskriften av budgeten hade ett verktyg att kunna gå till banken och försöka förmå dem att hjälpa henne. Hon var medveten om att det skulle bli tufft att först och främst få ett lån och därefter leva på en mycket slimmad budget, men jag upplevde att Sara var fullt införstådd i vad det innebar. Skulle hon hamna hos kronofogden visste hon att skuldfällan skulle slå igen och hon skulle säkerligen inte kunna komma ur den om inte något exceptionellt hände. Betalningsanmärkningen skulle kringskära allt handlingsutrymme. När Sara kom till mig första gången mådde hon inte särskilt bra. Det var skönt att se, att när hon nu hade fått en struktur på sin ekonomiska situation var hon stärkt och verkade må så mycket bättre. När jag ringde upp henne efter två veckor var hon glad för att det hade ordnat upp sig. Hon hade fått låna pengarna av banken till en månadskostnad på kronor. De hade till och med gått med på en lite lägre ränta än gällande medlemslåneränta. Banken hade helt och hållet gått på min uträkning. I Saras fall sökte banken stöd av den kommunala budgetrådgivningen, när banken själv var tveksam om de skulle gå med på ett saneringslån. Med Saras kalkyl från mig vågade banken låna ut pengarna till henne och hon får en helt annan framtid än vad som annars skulle ha varit fallet. Tänk vad viktigt det är att alla parter samarbetar och vågar lite för att komma fram till en bra lösning! Sara fick med den kommunala rådgivarens hjälp till stånd en så kallad helhetslösning. Det uppnåddes helhetslösningar i 10 procent av ärendena i kommunerna år (Helhetslösning: Frivillig betalningsuppgörelse mellan den sökande och samtliga borgenärer med syfte att betalningsproblemen ska upphöra efter genomförandet 6 ). 6 En av avslutningsorsakerna och definitionen i datorprogrammet för uppföljning, Hepstat Konsumentverket/KO PM 2004:09 10 (20)

11 3.5 Jag vill ha en skuldsanering Det här är ett typiskt skuldsaneringsärende där den rådsökande har hört talas om skuldsaneringslagen och vill ha sina skulder sanerade. Han vänder sig till kommunen för att få hjälp med detta. För mig som rådgivare blir naturligtvis den första uppgiften att förklara vad som krävs för att nå en sanering av skulderna och därefter börja arbetet med att nå en lösning. Rolf arbetar heltid som skolvaktmästare, men han undrar om det är någon idé att arbeta heltid om han ändå aldrig får behålla några pengar. Trots att kronofogdemyndigheten drar kr i månaden från Rolfs lön för att betala på skulderna växer de ändå. Rolf har dock under åren vant sig att klara av de löpande utgifterna på normalbeloppen, men har aldrig något över. Han har haft betalningsproblem sedan 1992 då han blev arbetslös och familjen fick svårigheter att klara av boendekostnaden i den fastighet de hade köpt några år tidigare. Den händelse som helt slog omkull familjens ekonomi var när de 1993 tvingades sälja sitt hus med stor förlust och blev tvungna att betala på den stora restskulden. Idag lever Rolf ensam och är underhållsskyldig för två döttrar, 11 och 16 år gamla. Rolfs skuldproblem är lika gamla som yngsta dottern och han blir upprörd när han tänker på att han under hela hennes liv aldrig har kunnat ge henne något riktigt fint. Underhållsskulderna har vuxit hela tiden. Ganska direkt efter att han och barnens mor separerade 1997 kom han efter med betalningarna av underhållsstöden till barnen och han hamnade i en ond cirkel där det hela tiden tillkom nya underhållsskulder som gick direkt till kronofogden för indrivning. Hela den summa som kronofogden idag mäter ut i hans lön går till dessa underhållsskulder, vilket naturligtvis innebär att hans bankskuld växer med räntor och avgifter. Rolf och jag gjorde en sammanställning av hur skulderna såg ut och de uppgick till närmare en och en halv miljon kronor. Åttahundratusen av dessa skulder var räntor och avgifter. Skuldbördan hade hela tiden växt. Vid genomgången av skulderna framkom att grunden för en skuld till försäkringskassan var en dom om bedrägeri Anledningen var att han 1992 uppbar tillfällig föräldrapenning och sjukpenning samtidigt som han tog ut ersättning från A-kassan. Rolf förklarade att han vid den tidpunkten var desperat och gjorde allt, även dumheter, för att klara av huslånen. Enligt skuldsaneringslagen är det en försvårande omständighet när skulder uppkommit genom brott. Domen var bara 5 år gammal men händelsen skedde för över 10 år sedan. Jag kontaktade skuldsaneringsenheten hos Kronofogdemyndigheten för att höra efter vilken betydelse en sådan dom skulle kunna ha vid en eventuell skuldsaneringsansökan. Handläggaren svarade att om lång tid förflutit sedan händelsen utesluter det inte möjligheterna till skuldsanering. Viktigare information för Rolf var att man vid bedömning om hur lång tid som förflutit utgår från tidpunkten för händelsen och inte för domen. Skulderna var sammanställda, betalningsutrymmet var också framräknat, men innan vi tillskrev borgenärerna räknade vi fram Rolfs betalningsutrymme när äldsta dottern avslutar gymnasiestudierna. Då skulle Rolfs betalningsutrymme öka. Den 1 december 2003 skickade Rolf ut ett förslag till en uppgörelse uppdelad i två be- Konsumentverket/KO PM 2004:09 11 (20)

12 talningsperioder till borgenärerna. Efter ett par veckor fick Rolf svar från borgenärerna och det visade det sig att de inte accepterade hans förslag. Eftersom han inte fick igenom en frivillig uppgörelse blev nästa steg att ansöka om skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten. Rolf behövde hjälp med att fylla i en skuldsaneringsansökan. Rolf fick hjälp att ansöka om skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten. Hjälp med skuldsaneringsansökningar skedde i 18 procent av ärendena i kommunerna år (Hjälp att ansöka om lagtillämpad skuldsanering 7 ) Gemensamt för de fem rådgivningsärendena De fem rådgivningsärendena som här återgetts är på många sätt olika varandra när det gäller den sökandes förutsättningar och problembild, men det finns även gemensamma drag: - Det är tydligt att rådgivaren ser som en viktig uppgift att inledningsvis förklara rådgivarens roll. Att inleda rådgivningen med att förklara vad den sökande kan förvänta sig, men att även vara tydlig med vad de inte kommer att få hjälp med är avgörande för hur kommunikationen mellan rådgivare och rådtagare kommer att fungera. - I alla de fem ärendena ger rådgivaren den sökande en möjlighet att berätta sin historia och det är utifrån den som rådgivningen tar sin utgångspunkt. Att kunna utgå från den enskildes behov och personliga erfarenhet är en stor styrka när målet dels är att hitta en lösning på dennes specifika problem, dels att kunna ge den information som man som rådgivare vill förmedla för att nå en förändring av konsumtionsmönster och hantering av hushållsekonomin. - Slutligen är det viktigt att i den kommunala rådgivningen inte skambelägga den rådsökande. Mycket i rådgivningsarbetet går ut på att bygga upp självkänslan hos den rådsökande. Även om man inte lyckas nå en direkt lösning på skuldsättningen eller hushållsekonomin så ska rådgivningen i sig inte kännas som en kränkning. Eller som en rådgivare skrev när hon beskrev sitt ärende om Gösta: Förhoppningsvis orkar han tillbaka i ett annat läge när han är lite starkare och min förhoppning är att mitt bemötande gör att han vet att han alltid är välkommen tillbaka. 4. Statistik över kommunala rådgivningsärenden 2003 I det tidigare avsnittet beskrevs fem människors möte med den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Ärendena representerar lika många olika ärendetyper. Konsumentverket har sedan år 2000 kvantitativt följt upp den kommunala budget- 7 Definition för avslutningsorsaken Ansökan steg 2 enligt handboken för datorprogrammet för uppföljning, Hepstat.Ofta hjälper den kommunala budget- och skuldrådgivaren den sökande att ansöka om skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten. 8 Rolf får sin skuldsanering beslutad hos Kronofogdemyndigheten 1 mars 2004 Konsumentverket/KO PM 2004:09 12 (20)

13 och skuldrådgivningen genom att ta in ärendestatistik från kommunerna. Insamlingen har skett via datorprogrammet Hepstat som är ett av programmen i handläggningsstödet Hepsystem som Konsumentverket utarbetat. I kommunen kan därefter rapporter tas ut som en del i den interna verksamhetsuppföljningen. Den nationella ärendestatistiken för den kommunala budget- och skuldrådgivningen år 2003 bygger på uppgifter från 105 kommuner. Kommunerna som skickade in sin ärendestatistik till Konsumentverket var såväl små landsortskommuner som de tre storstadskommunerna. Antalet avslutade budget- och skuldrådgivningsärenden i statistiken uppgick till stycken. Det stora antal ärenden och den geografiska spridningen borgar för att slutsatserna om dem som söker rådgivningen med stor sannolikhet är giltiga för alla som söker kommunal budget- och skuldrådgivning i Sverige. 4.1 Lika många kvinnor som män Till den kommunala rådgivningen kommer sökande i alla åldrar. I statistiken för 2003 var den yngsta sökande 16 år och den äldsta 90 år. Det är emellertid få unga som söker hjälp hos budget- och skuldrådgivningen. Endast 7 procent av de sökande är under 30 år och de flesta som söker rådgivningen är mellan 40 och 50 år. Det är i stort sett lika många kvinnor som män som får rådgivning. Det finns däremot skillnader mellan könen när det gäller deras livssituation. Kvinnorna är oftare än männen ensamstående och hela 36 procent av kvinnorna som söker rådgivning har ensamt ansvar för hemmavarande barn. Motsvarande siffra för männen är 6 procent. Däremot har i långt större utsträckning männen underhållsskyldighet för barn där barnet bor hos den andra föräldern. 4.2 Låga inkomster Den genomsnittliga inkomsten för dem som sökte den kommunala rådgivningen var låg. Medelinkomsten för samtliga sökande var kronor per månad. Då finns emellertid även pensionärer och de som huvudsakligen fick sin inkomst från sjukförsäkringssystem och a-kassa med i urvalet. Som kan utläsas ur tabell 1 hade drygt hälften lön som huvudsaklig inkomstkälla och närmare en fjärdedel var pensionärer. Studeras genomsnittsinkomsten för dem med huvudsakligen löneinkomst är denna dock bara 100 kr högre än för samtliga inkomsttyper. Tabell 1. Huvudsaklig inkomsttyp Inkomsttyp procent LÖN 51,4% ARBETSLÖSHETSERSÄTTNING 7,3% SJUKFÖRSÄKRING 9,1% PENSION 24,8% ÖVRIG INKOMST 6,0% STUDIEMEDEL 1,4% Källa: Hepstat 2003 Konsumentverket/KO PM 2004:09 13 (20)

14 I Hepstat följs särskilt upp om den sökande helt eller delvis får sin försörjning från kommunalt försörjningsstöd (det som tidigare hette socialbidrag). Det kan konstateras att det inte är speciellt vanligt, endast knappt sex procent av dem som sökte sig till den kommunala budget- och skuldrådgivningen uppbar helt eller delvis försörjningsstöd. 4.3 Det är för skuldproblem man söker hjälp Den absolut vanligaste orsaken till att man söker sig till den kommunala budgetoch skuldrådgivningen är att man har problem med skuldsättning. Endast var tionde ärende är en renodlad budgetrådgivning, där fokus inte är på skulder. De i genomsnitt låga inkomsterna gör naturligtvis att de flesta rådsökande kan erbjuda sina fordringsägare små summor om ens någonting alls. På samma sätt som Kronofogdemyndigheten räknar fram ett förbehållsbelopp vid utmätning i lön och skuldsanering räknar de kommunala budget- och skuldrådgivarna fram ett så kallat betalningsutrymme för skulder. Tabell 2. Betalningsutrymme för skulder kronor procent Saknar betalningsutrymme (0) 39,5% ,4% ,5% ,4% ,0% ,2% ,2% ,9% ,7% ,9% ,8% Över ,6% Källa: Hepstat 2003 Närmare 60 procent av de sökande hade kronor eller mindre per månad att erbjuda sina fordringsägare utifrån sin löpande inkomst. Många av dem som sökte rådgivningen hade således små möjligheter att betala sina skulder även då skuldsättningen är begränsad. Studeras skuldsättningsgraden hos dem som sökte den kommunala budget- och skuldrådgivningen visar det sig också att närmare 30 procent hade skulder under kronor och medianskuldsättningen var knappt kronor. Värt att nämna är dock att det var många som sökte rådgivningen som hade mycket stora skulder och att var tionde som sökte för skuldproblem hade skulder på över 1,2 miljoner kronor. Konsumentverket/KO PM 2004:09 14 (20)

15 När man studerade vilken typ av skulder som de sökande hade visade det sig föga överraskande att de allra flesta hade någon skuld till kreditinstitut. Endast var tionde saknade helt skuld till kreditinstitut. Mer intressant är skulderna till andra aktörer. I statistiken över ärenden till den kommunala budget- och skuldrådgivningen visar det sig att drygt 65 procent av de sökande hade någon skuld där staten var fordringsägare. Skatteskulder, underhållsskulder, skulder till Radiotjänst i Kiruna och förfallna studieskulder är alla exempel på sådana skulder. Med så många sökande till den kommunala rådgivningen med skulder till staten är det naturligtvis viktigt att staten som fordringsägare kan vara en konstruktiv part i att hitta lösningar för den skuldsatte. Det bör i detta sammanhang också nämnas att även primär- och landstingskommuner är vanligt förekommande som fordringsägare. Drygt 16 procent av de sökande hade sjukvårdsskulder och knappt 17 procent av de sökande hade skulder till kommunen. En annan skuldtyp som är vanlig är hyresskulder. 20 procent av de sökande hade en sådan skuld. Att just hyresskulder är vanliga i rådgivningen beror troligen i stor utsträckning på att många känner sig tvungna att söka hjälp när en hyresskuld uppkommer och de riskerar att bli avhysta. I flera kommuner har också budgetoch skuldrådgivaren som en del i sitt uppdrag att aktivt arbeta med hyresskulder och rådgivaren söker upp personer som dragit på sig en hyresskuld. De som söker sig till den kommunala budget- och skuldrådgivningen har således i regel skulder till kreditinstitut, men lika vanligt är också att man har skulder till andra fordringsägare. Dessa skulder härrör inte till någon finansiell tjänst utan till räkningar man inte betalat, såsom elräkningar, dagisavgifter och TV-licens. Slutsatsen är att konsumentkrediter och konsumtionsbeteenden således endast är en del i skuldsättningsproblematiken. Den andra typen av skuldsättning där löpande räkningar inte betalas är lika vanligt förekommande och detta beror på små inkomster, små marginaler och säkerligen även i viss mån på bristande ekonomisk kunskap och ekonomisk planering. 4.4 Den typiske sökande Det är lika många män som kvinnor som söker rådgivningen, men hur ser den typiske manlige respektive kvinnliga sökande till den kommunala budget- och skuldrådgivningen ut? 9 Den typiske manlige sökande är 46 år. Han är ensamstående, bor i hyresrätt och har inga hemmavarande barn. Han arbetar och har en lön på kronor i månaden. Han har en dryg tusenlapp i betalningsutrymme att erbjuda sina åtta olika fordringsägare för att betala skulden på kronor. Skulderna har han till banker och finansbolag och även till staten för exempelvis skatter och underhåll. Den typiske kvinnliga sökande är lite yngre, 43 år. Hon är också ensamstående och bor i hyresrätt, men har till skillnad från mannen hemmavarande barn. För- 9 Medianålder, hushållssammansättning, boendeform inkomsttyp för åldersgruppen medianålder +- 2 år. Inkomst för dem med den vanligaste huvudsaklige inkomsten inom åldersgruppen. Skuldstorlek, skuldtyp och betalningsutrymme för hela åldersgruppen. Konsumentverket/KO PM 2004:09 15 (20)

16 sörjningen får kvinnan precis som mannen genom arbete, men hon tjänar sämre, kronor i månaden. Hon har 800 kronor i månaden i betalningsutrymme att betala sina fordringsägare. Även kvinnan har skulder, dock en färre än mannen. Kvinnan har ett betydligt lägre skuldbelopp än mannen, kronor. Hon har likt mannen statliga skulder men inte för skatter och obetalda underhåll, utan andra statliga skulder såsom till Radiotjänst i Kiruna. Kvinnan har också till skillnad från mannen skulder till kommunen. Detta beror sannolikt på att kvinnan har hemmavarande barn och därmed ansvarar för till exempel daghemsavgifter. Sammanfattningsvis finns det vissa skillnader mellan den typiske mannen och den typiska kvinnan som söker sig till den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Mannen har en högre inkomst, men också nära nog dubbelt så stora skulder. Han har skulder till kreditgivande företag, men också till staten för obetalda skulder och underhåll för barn. Kvinnan tjänar mindre än mannen men har också mindre skulder. Hon har inte skulder för obetalda underhåll för hon har barnen hos sig. 4.5 Budget- och skuldrådgivning, innehåll och resultat I uppföljningssystemet Hepstat svarar rådgivaren på ett antal frågor om rådgivningens innehåll och resultat. Till detta ställs även frågor kring handläggningstider Handläggningstider Studeras handläggningstiderna för ärendena i statistiken är det tydligaste resultatet att även där den sökandes situation till synes är densamma skiljer sig handläggningstiderna väldigt mycket åt. Skillnaden i handläggningstider gäller även ärenden från samma kommun och samma rådgivare varför den inte kan förklaras med att man använder sig av olika metoder eller på rådgivarens arbetsbelastning. Svaret bör snarare sökas i att den sökandes livssituation och behov är det som främst påverkar handläggningstiden. Ofta får man vänta in olika typer av beslut, till exempel från Försäkringskassan, innan det är meningsfullt att gå vidare i rådgivningen. Denna väntetid förlänger naturligtvis handläggningstiden eftersom ärendet i regel inte avslutas under väntan. Tabell 3. Handläggningstider för ärenden avslutade med att skuldsaneringsansökan skickats in till Kronofogdemyndigheten Veckor Kvartil 1 9 Median 17 Kvartil 3 28 Källa: Hepstat 2003 Som kan utläsas ur tabell 3 skiljer det närmare 20 veckor i handläggningstid mellan första och tredje kvartil för ärenden som avslutats med att en ansökan om skuldsanering skickats in till Kronofogdmyndigheten. Det är naturligtvis angelä- Konsumentverket/KO PM 2004:09 16 (20)

17 get att rådgivningen i kommunerna är så effektiv som möjligt. Det går dock inte att mäta effektiviteten enbart i handläggningstid eftersom rådgivningen bygger på den rådsökandes unika situation. Det faktum att det ibland även finns väntetider som varken den rådsökande eller rådgivaren kan påverka gör att handläggningstiderna i den kommunala budget- och skuldrådgivningen alltid kommer att variera och detta bör inte uteslutande ses som ett problem Budgetrådgivning Vilket innehåll som rådgivningen ges beror som sagt av den rådsökandes behov. I Hepstat har olika rådgivningsmoment kategoriserats i sju olika åtgärder som ett försök att följa upp innehållet i rådgivningen. Rådgivaren anger till statistiken de åtgärder som gjorts i ärendet och detta kan därefter följas upp. Alla de åtgärder som gjorts i ärendet anges. I Hepstat anges också vad som uppnås i ärendet eller hur det avslutas. Budgetrådgivning innebär att den rådsökande får hjälp med att gå igenom sina inkomster och utgifter. En viktig del är att se till att exempelvis rätt bostadsbidrag betalas ut och att rätt preliminärskatt dras, men naturligtvis ligger tyngdpunkten på att se vilka möjligheter det finns att genom olika typer av förändringar av ekonomin få pengarna att räcka till. I drygt hälften av alla budget- och skuldrådgivningsärenden var budgetrådgivning en av åtgärderna. Inte så sällan är det en renodlad budgetrådgivning som den rådsökande vill ha och ärendet avslutas efter genomförd rådgivning. Detta var fallet i 13 procent av ärendena i den kommunala budget- och skuldrådgivningen år Skuldrådgivning En vanligare åtgärd än budgetrådgivning är skuldrådgivning, vilket innebär att den rådsökande får hjälp att ta in skulduppgifter och sammanställa dem samt få råd om hur man kan gå vidare. Först när det finns en klar bild av skuldsättningen är det meningsfullt att gå vidare och kontakta fordringsägarna för att försöka nå någon form av uppgörelse. Åtgärden skuldrådgivning gavs i 68 procent av alla ärenden, men studeras de ärenden där det är säkerställt att den rådsökande sökte rådgivningen på grund av skuldsättningsproblem 10 fick hela 82 procent skuldrådgivning. Få av de rådsökande hade följaktligen sådan kontroll på sin skuldsättning att de direkt kunde börja förhandla med sina fordringsägare. En komplett sammanställning över skulderna är naturligtvis också värdefull om en ansökan om lagreglerad skuldsanering ska göras. Ärenden kan också avslutas som skuldrådgivning. Den rådsökande kan vara nöjd efter rådgivningsdelen och ärendet avslutas därmed. Ibland är det dock så att man inte når längre även fast man gärna skulle vilja och ärendet avslutas. 18 procent av samtliga ärenden avslutade rådgivningen med skuldrådgivning Frivillig uppgörelse För att förändra situationen försöker rådgivare ofta hjälpa den rådsökande att nå någon form av uppgörelse som fordringsägarna kan accepteras. Målet är att den 10 Ärenden avslutade med Skuldrådgivning, Dellösning, Helhetslösning eller Ansökan till steg 2 Konsumentverket/KO PM 2004:09 17 (20)

18 rådsökande efter genomförandet ska vara skuldfri. Denna åtgärd kallas i Hepstat för Helhetslösning och gjordes i 22 procent av samtliga ärenden. Mer intressant är att studera i hur stor andel av dem som sökte den kommunala budget- och skuldrådgivningen på grund av sina skuldsättningsproblem där man försökte hitta en helhetslösning. I 36 procent av dessa ärenden försökte man finna en helhetslösning och ur samma urval lyckades man också nå en helhetslösning i 19 procent av ärendena Dellösning Ibland går det dock inte att i nuläget se en lösning som efter genomförandet skulle göra den rådsökande skuldfri, men det kanske går att ordna till en dellösning som ger den rådsökande respit och en dräglig tillvaro under en övergångsperiod. Ett exempel på åtgärden Dellösning är att fordringsägarna kontaktas för att försöka förmås acceptera en lindrigare amorteringstakt eller amorteringsfrihet. I 17 procent av de ärenden där den rådsökande sökte för skuldproblem försökte man nå en dellösning och i 15 procent av ärendena lyckades man också nå en sådan Skuldsanering Lyckas inte försöken att hitta en lösning på frivillig väg är ett vanligt nästa steg att ansöka om en lagreglerad skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten. Att en ansökan om skuldsanering arbetas fram skedde i 18 procent av samtliga ärenden och i en tredjedel av de ärenden där den rådsökande sökte för skuldproblem. När en ansökan om skuldsanering lämnas in till Kronofogdemyndigheten avslutas ärendet för statistiken. Denna avslutningsorsak är något vanligare än att en helhetslösning uppnås. Att den rådsökande får gå vidare till den lagreglerade skuldsaneringen är således vanligt. Det är då väldigt viktigt att de som behöver hjälp och stöd även i denna process också får det. Stödet till skuldsaneringsgäldenärer är en viktig del i den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Rådgivningens mål är att den rådsökande ska bli skuldfri och då är det naturligtvis avgörande att den sökande vid behov lotsas igenom processen när Kronofogdemyndigheten eller tingsrätten har tagit över ärendet. I 5 procent av samtliga ärenden gavs hjälp efter att ärenden gått vidare till den lagreglerade skuldsaneringen, vilket motsvarar drygt 30 procent av det antal ärenden som avslutades med att en ansökan om skuldsanering skickades in till Kronofogdemyndigheten. Tabell 4 Typ av hjälp vid lagtillämpad skuldsanering Procent Komplettering av ansökan steg 2 (KFM) 41 Hjälp/stöd steg 3 (Tingsrätten) 21 Överklagan (steg 2 och steg 3) 24 Omprövning av befintlig skuldsanering 14 Källa: Hepstat 2003 Konsumentverket/KO PM 2004:09 18 (20)

19 Viken typ av stöd som ges följs även upp i Hepstat. Som kan utläsas av tabell 4 var det vanligast att den rådsökande behövde hjälp med kompletteringar av ansökan om skuldsanering. Rådgivaren stödjer även den rådsökande i de fall ärendet överlämnas till tingsrätt för prövning. En viktig uppgift för rättssäkerheten och som den kommunala budget- och skuldrådgivningen i brist på annat juridiskt stöd många gånger tagit på sig är att stödja och hjälpa den rådsökande att överklaga beslut. Denna typ av hjälp gavs i 21 procent av denna ärendekategori. En skuldsanering pågår som regel i fem år och under den tiden ska den skuldsatte betala hela sitt betalningsutrymme för skulder till sina fordringsägare. Om den skuldsattes ekonomiska situation förändras till det sämre blir det omöjligt för denne att betala det som angivits i skuldsaneringsbeslutet. I dessa fall kan den skuldsatte begära omprövning av betalningsbeloppet hos tingsrätten. 14 procent av denna ärendekategori var hjälp vid omprövning av befintlig skuldsanering. Den kommunala budget- och skuldrådgivningen arbetar utifrån den rådsökandes behov och målet för rådgivningen är att göra skuldsatta skuldfria. Detta innebär således att rådgivningen inte gör halt när en annan myndighet tar vid efter att en skuldsaneringsansökan lämnas in till Kronofogdemyndigheten. Rådgivningen lämnar inte heller den rådsökande när skuldsaneringen är beslutad utan finns till stöd under hela processen. 5. Alla som behöver ska få hjälp Det är svårt att lyfta sig själv i håret, sägs det, och den vanligaste reaktionen när hushållsekonomin havererar är vanmakt och passivitet. Den enskilde vill ofta göra rätt för sig men kan inte se att det finns något handlingsutrymme och vet ofta inte heller hur han ska gå till väga för att få ordning på sin ekonomi. En kommunal budget- och skuldrådgivning där rådgivarna har nödvändiga kunskaper inom området kan ge många människor en möjlighet att rehabiliteras ekonomiskt. Deras uppgift är att bryta passivitet, visa på handlingsalternativ och verka för rådsökandes möjligheter att framöver leva ett ekonomiskt självständigt liv, vilket inte bara är önskvärt sett från den enskildes perspektiv utan även från ett samhällsekonomiskt perspektiv. En viktig uppgift är därför att synliggöra och förklara arbetet med budget och skuldrådgivningen och visa vilka det är som söker sig till den. I den kommunala budget- och skuldrådgivningen sker ingen myndighetsutövning utan det är ett samspel mellan den rådsökande och rådgivaren. Vad den rådsökande ofta behöver är en neutral part att tala med som kan se hela den ekonomiska och sociala situationen som den rådsökande befinner sig i och som har kunskaper att lotsa personen genom problemen, formulera en realistisk målbild, ge stöd och handfasta råd. Konsumentverket/KO PM 2004:09 19 (20)

20 En fungerande kommunal verksamhet har för många visat sig vara en nödvändig förutsättning för att reellt kunna få tillgång till skuldsanering enligt lag. Skuldsaneringsprocessen kräver en aktiv medverkan av den skuldsatte vilket många inte klarar av utan stödet och kompetensen hos en kommunal budget- och skuldrådgivare. Slutligen kan således konstateras att det är angeläget att alla medborgare som är i behov av budget- och skuldrådgivning också kan få tillgång till det oavsett kommuntillhörighet. Konsumentverket/KO PM 2004:09 20 (20)

Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning.

Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning. Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning. 1 Vilken hjälp kan du få? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd, utifrån

Läs mer

Kommunal budget- och skuldrådgivning Statistik över ärenden 2008

Kommunal budget- och skuldrådgivning Statistik över ärenden 2008 Rapport 2009:9 Kommunal budget- och skuldrådgivning Statistik över ärenden 2008 Kommunal budget- och skuldrådgivning Statistik över ärenden 2008 Rapport 2009:9 Konsumentverket 2009 2 Sammanfattning Konsumentverket

Läs mer

På lättläst svenska Budget- och skuldrådgivning

På lättläst svenska Budget- och skuldrådgivning På lättläst svenska Budget- och skuldrådgivning när du behöver få ordning på din ekonomi 1 kostnadsfri budget- och skuldrådgivning i sveriges kommuner Visste du att det finns budget- och skuldrådgivning

Läs mer

Budget- och skuldrådgivning

Budget- och skuldrådgivning Budget- och skuldrådgivning Jonas Persson 046 35 64 64 jonas.persson@lund.se Marie Magnusson 046 35 67 68 marie.magnusson@lund.se Dokumentation och sekretess Inte myndighetsutövning Kostnadsfritt Sekretess

Läs mer

Fastställd av socialnämnden 2012-04-18, 94

Fastställd av socialnämnden 2012-04-18, 94 Fastställd av socialnämnden 2012-04-18, 94 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund och mål... 4 3. Verksamheten... 5 4. Antal ärenden... 6 5. Analys av ärenden... 7 5.1 Kön, ålder och boendeform...

Läs mer

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på Skuldsanering Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på www.kronofogden.se. Du kan också ringa Kronofogden på

Läs mer

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Om Försörjningsstöd. Utg 1501 Om Försörjningsstöd Utg 1501 Vem kan få försörjningsstöd? I socialtjänstlagen 4 Kap. 1 st följande; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till

Läs mer

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället Vänersborg 2014-04-03 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i Kommunal tjänst Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

Strategi mot överskuldsättning

Strategi mot överskuldsättning Promemoria 2015-09-16 Finansdepartementet Finansmarknads- och konsumentministern Strategi mot överskuldsättning En växande kreditmarknad har ökat människors tillgång till krediter, och därmed också ökat

Läs mer

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att

Läs mer

Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte

Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte har några skulder hos Kronofogden men som är oroliga

Läs mer

Budget- och skuldrådgivning

Budget- och skuldrådgivning Rapport 2011:7 Budget- och skuldrådgivning beskrivning av en viktig verksamhet 1 Budget- och skuldrådgivning beskrivning av en viktig verksamhet Konsumentverket 2011 2 (31) 3 (31) Sammanfattning Budget-

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun Ekonomiskt bistånd i Lessebo kommun Rätten till bistånd Rätten till bistånd (stöd) regleras i 4 kap, 1, Socialtjänstlagen (SoL). Rättigheten förutsätter dock att man inte själv kan tillgodose sina behov

Läs mer

Tips och trix för din vardagsekonomi

Tips och trix för din vardagsekonomi Tips och trix för din vardagsekonomi Budget- och hyresrådgivningen i Malmö Inkomster Se till att du har rätt inkomster och bidrag. Saknar du inkomst eller har väldigt låg inkomst? Då kanske du har rätt

Läs mer

Familjens ekonomi. Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter.

Familjens ekonomi. Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter. Bilaga 3 1. Ur Samhällskunskap A Familjens ekonomi Olika familjer Det finns många olika sorters familjer. Man kan leva i en s k kärnfamilj, med mamma, pappa och barn. Man kan leva som ensamstående. Det

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846)

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Datum 2013-12-18 Dnr 2012/1336 McGreg Invest Box 1187 432 36 Varberg Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Konsumentverkets beslut Konsumentverket meddelar McGreg Invest AB (org.nr. 556756

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer

Skuldsanering. Är du så skuldsatt att du inte kan betala dina skulder? Skuldsaneringslagens krav. Så här ansöker du om skuldsanering

Skuldsanering. Är du så skuldsatt att du inte kan betala dina skulder? Skuldsaneringslagens krav. Så här ansöker du om skuldsanering I N F O R M A T I O N KFM 935 utgåva 8. Utgiven i juni 2011. Skuldsanering Är du så skuldsatt att du inte kan betala dina skulder? Om du inte kan betala dina skulder kanske du kan få skuldsanering. Med

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Allt du inte visste om Kronofogden

Allt du inte visste om Kronofogden Allt du inte visste om Kronofogden Vi vill hjälpa, inte stjälpa Många känner rädsla eller obehag när de hör talas om Kronofogden. Ändå vet de flesta inte särskilt mycket om oss. Vi arbetar för att göra

Läs mer

Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi

Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi De följande 3-4 veckorna kommer ni att arbeta med uppgifter kopplade till hushållsekonomi. Arbetet sker i mindre grupper där ni resonerar och diskuterar

Läs mer

Bra att veta om ekonomiskt bistånd

Bra att veta om ekonomiskt bistånd Bra att veta om ekonomiskt bistånd Vad är ekonomiskt bistånd? Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. Du har i första hand eget

Läs mer

Handledning till PP-presentation om Ekonomikoll

Handledning till PP-presentation om Ekonomikoll Handledning till PP-presentation om Ekonomikoll Inledning Den här presentationen är framtagen inom Attentions projekt Ekonomikoll. Vi startade Ekonomikoll för att vi vet att många av Attentions medlemmar

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill veta mer kan du läsa under rubriken Fler frågor. Du kan också fråga socialtjänsten i din kommun.

Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill veta mer kan du läsa under rubriken Fler frågor. Du kan också fråga socialtjänsten i din kommun. Frågor och svar om ekonomiskt bistånd lättläst Artikelnummer 2006-114-4 Här kan du läsa frågor och svar om ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd är pengar du söker från socialtjänsten så att du klarar

Läs mer

Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar

Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar 2013-12-12 KS-2013/1391.109 1 (8) HANDLÄGGARE Rosborg, Björn 08-535 302 09 bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut

Läs mer

Lättläst. Försörjningsstöd. Socialbidrag

Lättläst. Försörjningsstöd. Socialbidrag Lättläst Försörjningsstöd Socialbidrag Vad är försörjningsstöd? Försörjningsstöd är pengar som kommunen kan ge till människor som inte själva kan betala sina räkningar eller köpa mat och kläder och annat

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Att vara god man. Den löpande förvaltningen

Att vara god man. Den löpande förvaltningen Att vara god man Den löpande förvaltningen Innehåll God man ett uppdrag som kräver ansvar... 3 God man... 3 Huvudman, personen som har god man... 3 Viktigt med samarbete mellan god man och huvudman...

Läs mer

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd Om du inte själv kan försörja dig och din familj kan du ansöka om försörjningsstöd. Försörjningsstöd Försörjningsstöd (ofta kallat socialbidrag)

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

Skuldsanering. Personuppgifter (bifoga personbevis) Namn. Budget- och skuldrådgivare Har du fått råd och stöd hos budget- och skuldrådgivare?

Skuldsanering. Personuppgifter (bifoga personbevis) Namn. Budget- och skuldrådgivare Har du fått råd och stöd hos budget- och skuldrådgivare? Blanketten ska lämnas till Ansökan Skuldsanering Personuppgifter (bifoga personbevis) Namn 1 Siffror inom ring hänvisar till broschyren Skuldsanering KFM 935. Läs broschyren innan du fyller i blanketten.

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som betalas ut av kommunens socialtjänst. Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig själva eller bli försörjda på annat sätt har rätt

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Skuldsaneringslagen ur ett gäldenärsperspektiv

Skuldsaneringslagen ur ett gäldenärsperspektiv Skuldsaneringslagen ur ett gäldenärsperspektiv Av Stefan Englund Abstract: Syfte: Att beskriva hur gäldenärer som ansökt om skuldsanering uppfattade skuldsaneringslagen, processen och sin egen situation.

Läs mer

Skuldsanering. Personuppgifter Namn. Budget- och skuldrådgivare Har du fått råd och stöd hos budget- och skuldrådgivare? Bostadsförhållanden

Skuldsanering. Personuppgifter Namn. Budget- och skuldrådgivare Har du fått råd och stöd hos budget- och skuldrådgivare? Bostadsförhållanden Blanketten ska lämnas till Ansökan Skuldsanering Personuppgifter Namn 1 Siffror inom ring hänvisar till broschyren Skuldsanering KFM 935. Läs broschyren innan du fyller i blanketten. Adress Telefonnummer

Läs mer

PM 2003:04 Överskuldsättning omfattning, orsaker och förslag till åtgärder

PM 2003:04 Överskuldsättning omfattning, orsaker och förslag till åtgärder Konsumentverket/KO PM 2003:04 Överskuldsättning omfattning, orsaker och förslag till åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING......2 2. Inledning...6 2.1 BAKGRUND OCH UPPDRAG...6 2.2 METOD...6 2.3 DEFINITIONER...7

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ADMINISTRATIV SERVICE 2014

VERKSAMHETSPLAN FÖR ADMINISTRATIV SERVICE 2014 VERKSAMHETSPLAN FÖR ADMINISTRATIV SERVICE 2014 1. Organisatorisk tillhörighet 2014-07-01 Administrativ service är en serviceenhet tillhörande Kommunservice. Till Administrativ service hör verksamheterna

Läs mer

Försörjningsstöd Socialbidrag

Försörjningsstöd Socialbidrag Försörjningsstöd Socialbidrag Vem har rätt till försörjningsstöd? Alla som vistas i kommunen har rätt till försörjningsstöd, om de själva inte kan försörja sig eller tillgodose sina behov på annat sätt.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 mars 2013 Ö 5918-11 KLAGANDE LJ MOTPARTER 1. Resurs Bank AB, 516401-0208 Ombud: Reda Inkasso AB Box 22209 250 24 Helsingborg 2. B

Läs mer

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten Information om försörjningsstöd socialtjänsten Arbetsgången vid ansökan om försörjningstöd Korrekt ifylld ansökan lämnas in Utredning & Arbetsplan Beräkning: Normbelopp minus inkomster = Försörjningsstöd

Läs mer

Du kan även hitta kontaktuppgifter på Konsumentverkets hemsida

Du kan även hitta kontaktuppgifter på Konsumentverkets hemsida 1 Kommunens budget- och skuldrådgivare hjälper dig att se över din ekonomi och skuldsituation. Budget- och skuldrådgivaren hjälper dig att lägga upp en fungerande budget. Du kan få möjligheter att öka

Läs mer

14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering

14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering 14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering Dnr 801-4916-09/121 2009-10-28 Vid bedömningen av vad en gäldenär ska få förbehålla sig för sin egen och sin familjs

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

Budget- och skuldrådgivning

Budget- och skuldrådgivning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johnny Lesseur 2015-09-13 SN 2014/0652.03.01 0480-450860 Socialnämnden Budget- och skuldrådgivning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att uppdra

Läs mer

FASTNAT I LYXFÄLLAN? HUR BRYTA SIG LOSS? VAD HÄNDER NÄR EN RÄKNING LÄMNAR OBETALD? ULA-nätverket 10.5.2012 Annika Björkqvist

FASTNAT I LYXFÄLLAN? HUR BRYTA SIG LOSS? VAD HÄNDER NÄR EN RÄKNING LÄMNAR OBETALD? ULA-nätverket 10.5.2012 Annika Björkqvist FASTNAT I LYXFÄLLAN? HUR BRYTA SIG LOSS? VAD HÄNDER NÄR EN RÄKNING LÄMNAR OBETALD? ULA-nätverket 10.5.2012 Annika Björkqvist VAD ÄR EN LYXFÄLLA? Lyxfälla: felprioriteringar Leder ofta till en skuldfälla:

Läs mer

Information om försörjningsstöd 2015

Information om försörjningsstöd 2015 Västerviks kommun Enheten för arbete och kompetens Nygatan 12 593 80 Västervik Tfn 0490-25 54 00 vasterviks.kommun@vastervik.se Information om försörjningsstöd 2015 Rätt till försörjningsstöd Alla som

Läs mer

Finansiella kunskapsluckor

Finansiella kunskapsluckor Finansiella kunskapsluckor Konsumentverket och Finansinspektionen Enkätsammanställning Under våren 2011 utförde Finansinspektionen och Konsumentverket en undersökning med syftet att kartlägga hur den finansiella

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

Bättre möjlighet till skuldsanering

Bättre möjlighet till skuldsanering 2010/11 mnr: C4 pnr: -S83023 Motion till riksdagen 2010/11:C4 av Maryam Yazdanfar m.fl. (S, MP, V) med anledning av prop. 2010/11:31 Bättre möjlighet till skuldsanering Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

Bestridan mot förslag till beslut om slutgiltigt bostadsbidrag för 2005 med hänvisning till särskilda skäl. Lukas Johansson 831018-2475

Bestridan mot förslag till beslut om slutgiltigt bostadsbidrag för 2005 med hänvisning till särskilda skäl. Lukas Johansson 831018-2475 Till: Försäkringskassan Box 1137 172 23 Sundbyberg Bestridan mot förslag till beslut om slutgiltigt bostadsbidrag för 2005 med hänvisning till särskilda skäl Lukas Johansson 831018-2475 Solna 19 februari

Läs mer

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig eller bli försörjda på annat sätt har rätt att söka försörjningsstöd. Det betalas ut av kommunens socialförvaltning.

Läs mer

EXEMPEL PÅ EN ANSÖKAN

EXEMPEL PÅ EN ANSÖKAN Blanketten ska lämnas till EXEMPEL PÅ EN ANSÖKAN Ansökan Skuldsanering Personuppgifter Namn Adress Telefonnummer E-postadress Har du tidigare beviljats skuldsanering? Om ja, ange hos vilken kronofogdemyndighet

Läs mer

Försörjningsstöd. Ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst om din försörjning inte går att lösa på andra sätt

Försörjningsstöd. Ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst om din försörjning inte går att lösa på andra sätt Försörjningsstöd Ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst om din försörjning inte går att lösa på andra sätt Om du inte har någon inkomst eller tillgångar till din försörjning kan du ansöka om försörjningsstöd.

Läs mer

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar FÖRSÖRJNINGS- STÖD och bistånd till livsföringen i övrigt Ett urval av frågor och svar Alla som bor i Strömsunds kommun har rätt till en ekonomisk grundtrygghet. Den som vistas eller bor i kommunen och

Läs mer

AV GOD MAN/FÖRVALTARE Avdelningen för överförmyndarärenden

AV GOD MAN/FÖRVALTARE Avdelningen för överförmyndarärenden ANSÖKAN/ANMÄLAN OM BEHOV Malmö stad AV GOD MAN/FÖRVALTARE Avdelningen för överförmyndarärenden ANSÖKAN/ANMÄLAN Ansökan/Anmälan gäller God man Ansökan/Anmälan gjord av Förvaltare Egen ansökan Nära anhörig

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Studenthäfte För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Information till Studerande som söker försörjningsstöd under sommaren Du som inte har din sysselsättning och

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Dina pengar och din ekonomi

Dina pengar och din ekonomi Dina pengar och din ekonomi PRIVATEKONOMI PÅ ENKEL SVENSKA 2 Det här är en broschyr om pengar. Språket i texterna är på enkel svenska. Broschyren har tio kapitel med information om bland annat att spara

Läs mer

Det finns några goda skäl till att att ett företaget själv sköter inkassoärenden.

Det finns några goda skäl till att att ett företaget själv sköter inkassoärenden. Allmänt DPR Inkasso är ett program som ingår i DPR faktureringsprogram, men DPR Inkasso finns även som ett separat program. DPR INKASSO är till för dig som vill klara av att själv hantera krav som du har

Läs mer

FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Information till dig som söker försörjningsstöd

FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Information till dig som söker försörjningsstöd FÖRSÖRJNINGSSTÖD Information till dig som söker försörjningsstöd Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd

Läs mer

LENDO - STORYBOARD. 1. Välkommen & Introduktion till privatlån

LENDO - STORYBOARD. 1. Välkommen & Introduktion till privatlån 1. Välkommen & Introduktion till privatlån Hej och välkommen till Lendo! Hos oss på Lendo kan du låna från 5.000 kr. till 350.000 kr. De lån vi erbjuder är så kallade privatlån, vilket innebär att ingen

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Policy fakturerings- och kravverksamhet

Policy fakturerings- och kravverksamhet Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 2/2015 Policy fakturerings- och kravverksamhet 2015-01-25 1. Innehåll 2. Omfattning... 2 3. Syfte... 2 4. Målsättning... 2 5. Organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Information om försörjningsstöd

Information om försörjningsstöd Information om försörjningsstöd Antagen av socialnämnden 2008-03-19 VAD ÄR FÖRSÖRJNINGSSTÖD? Den som inte kan försörja sig genom inkomst eller på annat sätt, har rätt till försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd BILD Ekonomiskt bistånd Socialnämnden Laholms kommun Besöksadress: Lantmannagatan 3 Öppettider reception: måndag-onsdag 10-16, torsdag 10-17 och fredag 10-15. Lunchstängt

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning TÖI ROLLPEL - 003 idan 1 av 6 ocialtolkning Ordlista familjerådgivning skilsmässa äktenskapsskillnad underhåll tingsrätt advokat äktenskapsförord giftorätt i boet separera allmän rättshjälp bodelning jämkning

Läs mer

Meddelanden. Konsumentnämndens beslut. Förslag till beslut. Beskrivning av ärendet LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (10)

Meddelanden. Konsumentnämndens beslut. Förslag till beslut. Beskrivning av ärendet LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (10) LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (10) 34 Meddelanden Meddelandena läggs till handlingarna. Konsumentvägledningen föreslår konsumentnämnden att lägga meddelandena till handlingarna. Följande meddelanden

Läs mer

Betänkandet SOU 2013:72 Ut ur skuldfällan (Ju2013/6941/L2)

Betänkandet SOU 2013:72 Ut ur skuldfällan (Ju2013/6941/L2) 1(5) Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Betänkandet SOU 2013:72 Ut ur skuldfällan (Ju2013/6941/L2) Kronofogdemyndigheten (KFM) har beretts tillfälle att

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Revisionsrapport Konsument Halmstad Halmstads kommun

Revisionsrapport Konsument Halmstad Halmstads kommun Revisionsrapport Konsument Halmstad Halmstads kommun Rebecca Andersson Carl-Magnus Stensson Innehållsförteckning 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Syfte, revisionsfråga... 1 1.3. Avgränsning och metod... 1 2.1.

Läs mer

2013-05-07. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo:s lägenheter. (AU 130) Dnr KS 2012-400

2013-05-07. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo:s lägenheter. (AU 130) Dnr KS 2012-400 7 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg FALKENBERG 2013-05-07 114 Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo:s lägenheter. (AU 130) Dnr

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2014 Ö 2697-13 KLAGANDE GL MOTPARTER 1. Aktiv Kapital Portfolio AS, Oslo, Zweigniederlassung Zug Zeughausgasse 3 6300 Zug Schweiz

Läs mer

FÅ KOLL PÅ DIN EKONOMI PÅ 60 MINUTER

FÅ KOLL PÅ DIN EKONOMI PÅ 60 MINUTER FÅ KOLL PÅ DIN EKONOMI PÅ 60 MINUTER Metoden som finansbolagen kommer att hata Version 1.0 Distribuera detta häfte fritt till dina vänner! Välkommen till din nya enkla ekonomi Välkomna till denna lilla

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 26 oktober 2010 Ö 5389-09 KLAGANDE ACE

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 26 oktober 2010 Ö 5389-09 KLAGANDE ACE Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 oktober 2010 Ö 5389-09 KLAGANDE ACE MOTPARTER 1. AK Kontotjänst AB, 556336-5955 753 83 Uppsala Ombud: AK Inkassotjänst AB 753 83 Uppsala

Läs mer

EKONOMISKT BISTÅND FRÅGOR OCH SVAR

EKONOMISKT BISTÅND FRÅGOR OCH SVAR BERGS KOMMUN 1 (3) EKONOMISKT BISTÅND FRÅGOR OCH SVAR Alla invånare i Bergs kommun har rätt till en ekonomisk grundtrygghet. Det innebär att de som vistas i Bergs kommun och som inte kan försörja sig och

Läs mer

Koll på vardagsekonomin

Koll på vardagsekonomin Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips

Läs mer

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2014 1 ; beslutade den 2 december 2013 i anslutning

Läs mer