Välfärdsbokslut Folkhälsorådet Kungälvs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välfärdsbokslut 2013. Folkhälsorådet Kungälvs kommun"

Transkript

1 Välfärdsbokslut 2013 Folkhälsorådet Kungälvs kommun

2 Välfärdsbokslut 2013, Folkhälsorådet Kungälvs kommun 2014 Kungälvs kommun Fotograf: Robin Christensen Layout och formgivning: Amanda Hjärtström

3 förord Folkhälsorådet är ett partsammansatt organ med ledamöter från såväl Hälso- och sjukvårdnämnd 4 som Kungälvs kommun. Även kommunchef och sektorchef samt tjänstemän från folkhälsan deltar i rådet. Rådet sammanträder sex gånger per år, fyra halvdagar och två heldagar. Under heldagarna bjuds alla samverkansparter in för i dialog föra folkhälsoarbetet vidare. Under 2013 ägnades heldagarna åt: Hur får vi ungdomar att känna sig värdefulla? En dag på Mimers Hus med medverkan av bl. a barnminister Maria Larsson (KD), Ungdomsstyrelsen och Rädda Barnen. Samling social hållbarhet och socioekonomiska investeringar. Därutöver bjuds allmänhet, personal, politiker och samverkanspartner in till tre folkhälsodagar. Dessa dagar lägger fokus kring unga, gamla, psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, missbruk och psykisk ohälsa. Den kommunala omsorgen och den regionala vården måste samverka alltmer för att dels klara ekonomin, men främst för att våra invånare skall få bästa förutsättningar för ett gott och hälsosamt liv. Förebyggande arbete är oftast mycket billigare än akuta åtgärder och besparar individen och dennes omgivning onödigt lidande. Vårt välstånd har gjort att många traditionella sjukdomar har minskat eller helt försvunnit, men välståndet har också medfört att nya sjukdomar uppstått. Den bekvämlighet som finns i hemmet eller stressen att hinna med alla måsten kan hämma både vår fysiska och sociala tillvaro. Detta kan leda till en ond spiral som i förlängningen kan innebära att individen behöver professionell hjälp. Ett stöd, som vi alla är överens om, måste ske snabbt och med högkvalité. I det förebyggande arbetet främst kring psykisk ohälsa men också i det löpande folkhälsoarbetet är syftet att alla ska känna sig behövda, sedda och värdefulla. Detta är viktiga faktorer för att må bra. Välfärdsbokslut 2013 visar på riskfaktorer som behöver analyseras och arbetas vidare med. I folkhälsoarbetet är det viktigt att inte bara fokusera på dessa riskfaktorer utan också arbeta vidare med friskfaktorer. Välfärdsbokslut 2013 är ett planeringsunderlag för folkhälsorådet där vi arbetar utefter våra fyra hörnstenar: analysera, initiera, samordna och utvärdera.lupp-undersökningen (lokal uppföljning av ungdomspolitiken), som genomfördes under hösten är nu sammanställd och används precis som välfärdsbokslutet för djupare analyser som sedan blir föremål för olika insatser, aktiviteter och projekt. Dessa samordnas med folkhälsans olika samarbetspartner. Utvärdering sker löpande i folkhälsorådet. Välfärdsbokslutet är utformat utefter folkhälsoplanen där trygga och goda uppväxtvillkor, goda levnadsvanor, jämlika och jämställda livsvillkor och åldrande med livskvalitet prioriteras. Årets välfärdbokslut visar på fortsatt lågt ohälsotal och att det är gott att leva i Kungälv. Gun-Marie Daun (KD) Kungälvs kommun Ordförande i Folkhälsorådet Fredrik Gullbrantz (S) HSN4 Vice ordförande i Folkhälsorådet

4

5 innehållsförteckning kungälv i korthet...7 Statistik och kort information...7 inledning Syfte, utveckling och disposition...8 Folkhälsoråd och välfärdsbokslut...9 Organisationskarta Folkhälsorådet...10 bakgrund Nationella folkhälsomål...11 Utgångspunkt för social hållbar utveckling...11 Utgångspunkt för social investering...12 Riktlinjer för Västra Götalandsregionen...12 Analys...12 utmaning 1 trygga och goda uppväxtvillkor Upplevelse av hälsa...14 Hälsosamtal...15 Familjer med långvarigt behov av försörjningsstöd...15 Utbildning...16 Barnhälsoindex...17 Vad är på gång i Kungälv?...18 Analys...19 utmaning 2 goda levnadsvanor Kost och fysisk aktivitet...22 Droger...23 Vad är på gång i Kungälv?...25 Analys...26 utmaning 3 jämlika och jämställda livsvillkor Socialförsäkringar...30 Arbetslöshet...32 Social delaktighet...34 Vad är på gång i Kungälv?...35 Analys...36 utmaning 4 åldrande med livskvalitet Äldres hälsa...38 Vad är på gång i Kungälv?...39 Analys...39 referenslista

6

7 statistik och kort information kungälv i korthet Kungälvs kommun ligger cirka 15 minuter från Göteborg och är porten till Bohuslän. Det bor cirka invånare i kommunen som har en areal på 370 km², de flesta bor i centralorten Kungälv. Närings livet består huvudsakligen av mindre företag med verksamheter som spänner sig över ett brett spektrum av branscher. Jämförelse Kungälv och Sverige Kungälv Sverige Medelålder, år ,2 41,2 Befolkningsökning, procent ,5 2,3 Medianinkomst, kronor Andel högskoleutbildade, procent ,7 24,8 Andel förtidspensionärer, procent ,8 6,3 Öppen arbetslöshet, procent ,9 8,5 Tabell 1 Jämförande diagram över medelålder, befolkningsökning, medianinkomst, högskole utbildade, förtidspensionerade och öppen arbetslöshet mellan Kungälv och Sverige. Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Vastra-Gotalands-lan/Kungalv/?var=17255 Befolkningsökning i Kungälv Diagram 1 Folkmängd i kommunen från , prognos för samt utblick för Befolkning i Kungälv Ålder, år Antal Män Kvinnor Diagram 2 Befolkningspyramid över Kungälv, baserat på ålder och kön. (Statistiska Centralbyrån, 2013). 7 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2013

8 inledning syfte, utveckling och disposition Folkhälsorådet i Kungälvs kommun är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. Rådet arbetar utifrån politiskt antagen folkhälsoplan. Ett av rådets uppdrag är att följa hälsoutvecklingen för kommunens invånare ur ett hälso- och trygghetsperspektiv. Detta sker via årligt välfärdsbokslut. syfte Syftet med Välfärdsbokslut 2013 är att ge en bred beskrivning av folkhälsan i kommunen, samt skapa underlag för strategiska diskussioner kring hur kommande folkhälsoarbete bör se ut och prioriteras. utvecklingsområden I och med uppföljning av Välfärdbokslut 2012 har följande utvecklingsområden formulerats: Välfärdsbokslut 2013 ska innefatta fler indikatorer som jämförs över tid. I möjligaste mån ska indikatorer jämföras utifrån Kungälvs tillhörighet i SKLs kommungrupperingar⁴. Med expertis från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska analys av arbetslöshet och socialförsäkringar fördjupas. Avsnittet kring goda uppväxtvillkor ska kompletteras med ett avsnitt som berör redovisning av socialinvesteringsplan samt en sammanfattning av resultaten från LUPP. Inleda dialog med sektor skola och i Välfärdsbokslut 2013 integerera sammanställningar från skolhälsovårdens årliga hälsosamtal. läsanvisning Välfärdsbokslut 2013 utgår från de fyra utmaningarna i kommunens folkhälsoplan. Varje utmaning innefattar; presentation av olika relevanta indikationer, goda exempel på inledda insatser samt en enklare analys. Bokslutet inleds med lägesbeskrivning av folkhälsan i Sverige, definition av centrala begrepp, presentation av nationella och regionala riktlinjer samt en övergripande analys. Återkommande i Välfärdsbokslut 2013 sker referat till LUPP (Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken). LUPP genomfördes under höstterminen 2013 i årskurs 8 vid Kungälvs grundskolor samt bland eleverna som går gymnasiets andra år vid Mimers Hus. Enkäten består av ungefär 80 frågor som handlar om fritid, inflytande, skola, trygghet, hälsa och framtid.de gymnasieungdomar som pendlar ut till någon annan kommuns gymnasieskola ingår inte i undersökningen. Svarsfrekvensen var mycket hög: 9 procent på högstadiet och 62 procent på gymnasiet. Resultaten för Kungälvs kommun redovisas genomgående uppdelat på kön och jämförs löpande med ett GR-snitt, som består av deltagande kommuner: Kungälv, Ale, Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Tjörn. ⁴ Kungälvs kommun tillhör kategorin Förortskommuner till storstäder (38 kommuner), som definieras enligt följande: Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. Exempel på jämförelsekommuner är Härryda och Lerum. 8 välfärdsbokslut 2013

9 folkhälsoråd och välfärdsbokslut folkhälsorådet Folkhälsorådet i Kungälvs kommun är ett aktivt forum där olika samhällsaktörer tillsammans formar idéer till konkreta förslag utifrån begreppen folkhälsa, social hållbarhet och trygghet. Rådets fyra grundpelare är att analysera, initiera, samordna och utvärdera. Enligt folkhälsoavtalet har rådet ett uppföljnings- och utvärderingsansvar utifrån ett befolkningsinriktat perspektiv på hälsa och trygghet⁵. Strategisk samverkansgrupp är koppling mellan folkhälsorådet och den operativa samverkan som sker via de tematiska arbetsgrupperna som jobbar med drogförebyggande, föräldrastöd, våld i nära relationer, äldres hälsa etc. Den består av chefer från Kungälvs kommun, Polisen, Primärvården, Räddningstjänsten (BORF) Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen. Se organisationskartan sid 10! välfärdsbokslut Via Kristina Sunebrand, vid Göteborgs Universitet, genomfördes inledningsvis en omvärldsanalys, där goda exempel på kommunala välfärdsbokslut sammanställdes. Processtödet från Sahlgrenska Akademin innebar även att aktuella nationella- och regionala rapporter integrerades till bokslutet. För att presentera relevanta insatser som är på gång och analysera resultaten från indikatorerna bildades ett nätverk med kontaktpersoner från Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt kommunens olika sektorer. De avsnitt i bokslutet som berör sammanställning av hälsosamtal har författats i nära samverkan mellan samordnande skolsköterska Lena Fagergren och Kristina Sunebrand. Ett tydligt mål var att utveckla indikatorerna kring arbetslöshet och socialförsäkringar. Tack var en aktiv dialog med Jens Sandahl vid Arbetsförmedlingen och Agneta Malmsten förverkligades detta. Redovisning och analys av LUPP är ett återkommande tema, något som möjliggjorts via en kreativa dialog med Åsa Nilsson vid GR. Kungäls kommuns folkhälsoavtal med Västra Götalandsregionen innebär tillgång till regionaldata och stöd i analysarbete. Göran Henriksson vid Folkhälsokommittén och Barbara Rubenstein vid hälso- och sjukvårdskansliet har varit ett ovärderligt stöd i de avsnitt som berör barnhälsoindex och indikationer kring utmaningen åldrande med livskvalité. Processen och metoden kring framtagandet har utvecklats vid jämförelse med föregående år. Samtidigt finns fortsatta utvecklingsområde, där processen kring välfärdsbokslut ännu tydligare kan integreras till kommunens ordinarie kvalitétsoch uppföljningsarbete. Ett konkret utvecklingsområde inför 2015 är att bokslutet sammanlänkas med översiktsanalys kring socialinvesteringsplan. ⁵ Avtal lokalt folkhälsoarbete i Kungälvs kommun ⁶ I samband med deltagande vid Förebyggande Konst Föräldrastöd har tre uppsatser formulerats som beskriver ett utvecklat föräldrastöd i Kungälv. 9 välfärdsbokslut 2013

10 Organisation folkhälsorådet organisationskarta folkhälsorådet Kommunstyrelsen Folkhälsorådet Strategisk samverkansgrupp Arbetsgrupp Arbetsgrupp Arbetsgrupp Aktiviteter Aktiviteter Aktiviteter Arbetsgrupp för XXXXX 10 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2013

11 bakgrund folkhälsa lokalt och regionalt Medellivslängden har ökat under flera decennier i Sverige, vilket vittnar om en allt bättre folkhälsa. År 2011 var medellivslängden för män 79,8 år och för kvinnor 83,7 år (Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut, 2013). Enligt beräkningar kostar olycksfall och osunda levnadsvanor svenska samhället 120 miljarder kronor per år. God hälsa kan bidra till ekonomisk utveckling och tillväxt för individ, näringsliv och samhälle och minska personligt lidande. Även om medellivslängden och folkhälsan generellt sett förbättrats så finns det tydliga skillnader mellan grupper i Sveriges befolkning. Lågutbildade och låginkomsttagare har sämre hälsa och kortare medellivslängd jämfört med övriga befolkningen. Dödligheten bland barn och unga är 30 procent högre i socioekonomiskt svaga grupper än i socioekonomiskt starka grupper. Personer med utländsk bakgrund, funktionsnedsättning eller hbt-identitet rapporterar en sämre hälsa än den övriga befolkningen (Statens folkhälsoinstitut, 2010). För en god folkhälsa på sikt är det viktigt att satsa på barn och unga. Tidigt förebyggande insatser och sociala investeringar minskar risken för marginalisering, utanförskap och ohälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Vanligtvis sker utstötning gradvis där ett socialt problem genererar fler efterföljande problem. Som en påföljd av detta minskar möjligheterna att delta i samhället och begreppet utanförskap syftar på ett icke-deltagande inom viktiga arenor (Unicef, 2013). nationella folkhälsomål Sveriges övergripande mål för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det innebär att alla människor oavsett kön, ålder, klass, etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning ska ges samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. För att underlätta arbetet med att uppnå det övergripande målet har elva målområden utformats vilka är utgångspunkt för allt folkhälsoarbete på nationell, regional och lokal nivå (Folkhälsomyndigheten, 2013). Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barn och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel utgångspunkt för social hållbar utveckling Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Brundtlandskommissionen, 1987). Begreppet innefattar dimensionerna social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling. SKL betonar att social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Västra Götalandsregionen (2013) har även begreppet social hållbarhet som utgångspunkt i sitt arbete för hälsa och jämlikhet, där social hållbar utveckling knyts an till andra nyckelbegrepp såsom uppväxtvillkor, utbildning, arbete, delaktighet, levnadsvanor och välfärd. Länsstyrelsen i Västra Götalands län definierar ett socialt hållbart samhälle som ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas av formella eller informella strukturer och fokuserar tydligt på individens rättigheter (Länsstyrelsen, 2013). 11 välfärdsbokslut 2013

12 utgångspunkt för social investering En social investering är en riktad insats med syfte att minska risken för barn att hamna i ett framtida utanförskap eller som ökar barns möjlighet att komma ur ett befintligt utanförskap. Aktuell forskning visar att insatser som görs för barn och unga är investeringar med långsiktiga effekter för både individ och samhälle (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013). riktlinjer för västra götalandsregionen Ojämlikhet i hälsa är ett stort samhällsproblem och utgör ett hot mot den regionala visionen Det goda livet. Med detta som bakgrund har Västra Götalandsregionen, på uppdrag av regionfullmäktige, tagit fram dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. I dokumentet identifierats orsaker och åtgärder tas fram för att minska skillnaderna i hälsa och öka den sociala hållbarheten. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 (HSN 4) har tagit fram mål och beställningsunderlag för Den övergripande målsättningen i nämndområdet är att kunna erbjuda en jämlik och god hälso- och sjukvård av hög kvalitet och god tillgänglighet. För har HSN 4 fastställt följande: I samverkan med kommunerna förbättra den självuppskattade psykiska hälsan bland barn och ungdomar med 30 procentenheter från år 2011 till år I samverkan med kommunerna medverka till attitydförändring till droger genom att motverka och stoppa nyrekrytering till missbruk. Minska barnfetman med 10 procentenheter från år 2011 till år Synliggöra och motverka våld i nära relationer. Primärvårdens ansvar för folkhälsoarbetet ska tydliggöras. analys Utifrån folkhälsoplanens olika utmaningar presenteras olika indikatorer, där Kungälvs kommun jämförs med närliggande kommuner, regioner och riket. Vid jämförelse är den totala arbetslösheten samt ersättning från socialförsäkringssystemet lägre i Kungälvs kommun. Via Västra Götalandsregionens barnhälsoindex konstateras att Kungälvs kommun vid jämförelse är en god kommun att växa upp i. Liknande förhållande synliggörs utifrån flera indikatorer som presenterat under utmaningen åldrande med livskvalité. Samtidigt är det viktigt att synliggöra den ojämlika hälsa som riskerar att förbises i medelvärdets skugga (LUPP, 2014). Resultaten från LUPP samt sammanställningar från skolhälsovården belyser betydelsen av mobilisering kring barn och ungdomars fysiska och psykiska hälsa. På nationell nivå har det konstaterats att alkoholdrickandet minskar, samtidigt som cannabisbruket ökar eller ligger kvar på oroväckande nivåer. Det är en tendens som också uppmärksammats i Kungälv. Sammanställningar från LUPP och hälsosamtal belyser dock, utöver droger, fortsatta aktiva satsningar på prevention mot alkoholoch tobaksbruk. Sveriges övergripande mål för allt folkhälsoarbete är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Oavsett vilken utmaning är mönstret detsamma i välfärdsbokslutet: social bakgrund och utbildningsbakgrund har en avgörande betydelse kring hälsa och livsvillkor. Skillnaderna mellan könen när det gäller sjukpenningtalet forsätter att öka. Dessutom visar kartläggningar från Försäkringskassan att yrken inom vård, skola och omsorg löper större risk att påbörja ett sjukfall med psykiska diagnoser än andra (Försäkringskassan, 2013). Likt regionen och riket har Kungälvs kommun en tydlig skillnad mellan män och kvinnor när det gäller ohälsotal. I Välfärdsbokslut 2013 redovisas antal barn som under året tillhört en familj som haft försörjningsstöd. En slutsats är att förekomsten inte är geografisk fördelad i Kungälvs kommun. Frågan som bör ställas är hur aktörerna i Kungälvs kommun kan förebygga den ojämlika hälsan. 12 välfärdsbokslut 2013

13 Alla är överens om att barn och unga är det viktigste vi har. Vi kan se värdet, både för samhället och för den enskilde individen, i att alla barn får förutsättningar att växa och utvecklas på bästa sätt (Sveriges kommuner och Landsting, 2012)

14 trygga och goda uppväxtvillkor utmaning 1 Sett ur internationellt perspektiv är svenska barn och ungdomars hälsa god, som exempel barnadödligheten bland den lägsta i världen. Sverige ligger dock inte i framkant när det gäller de äldre barnen. Psykosomatiska symptom som ledsamhet, sömnsvårigheter och huvudvärk är vanligare vid en internationell jämförelse (Socialstyrelsen, 2013). Nedan presenteras övergripande tendenser utifrån kommunens deltagande i LUPP, en summering av de hälsosamtal som skolhälsovården årligen genomför, återkoppling från socialtjänsten kring barn som lever i familjer med försörjningsstöd, redovisning av skolresultat i Kungälvs kommun samt en summering av barnhälsoindex. Kapitlet avslutas med en redovisning av aktuella insatser samt en enklare analys. upplevelse av hälsa Enligt LUPP (2014) är andelen som svarat ganska bra eller mycket bra kring sin egen hälsa 80 procent vid årkurs 8 på gymnasiet och 76 procent vid årskurs 2 vid gymnasiet. Pojkarna mår i större utsträckning bättre än flickorna; skillnaden är särskilt stor vid gymnasiet, där 45 procent av pojkarna mot 18 procent av flickorna uppger att de mår mycket bra. Åk 8, Kungälv GR 6, Åk 8 Besvär Flickor Pojkar Samtliga Samtliga Huvudvärk Ont i magen Känt sig stressad Svårt att somna Trött under dagen Sover dåligt Antal svar Tabell 2 Olika typer av besvär minst flera gånger i veckan under senaste halvåret. Resultaten visar procentandelen som uppger att de har besvär varje dag eller flera gånger i veckan (LUPP, 2014). Gy 2, Kungälv GR 6, Gy 2 Besvär Flickor Pojkar Samtliga Samtliga Huvudvärk Ont i magen Känt sig stressad Svårt att somna Trött under dagen Sover dåligt Antal svar Lägger man samman de olika typerna av symtom visar det sig att runt hälften av ungdomarna beskriver att de har minst ett besvär flera gånger i veckan. Dubbelt så många flickor än pojkar rapporterar regelbundna stressbesvär, vid gymnasiet handlar det om 53 mot 27 procent. Tabell 3 Olika typer av besvär minst flera gånger i vecka under senaste halvåret. Resultaten visar procentadelen som uppger att de har besvär varje dag eller flera gånger i veckan (LUPP, 2014). 14 välfärdsbokslut 2013

15 Även sömnproblem är vanligare hos flickorna, uppskattningvis var tredje flicka vid gymnasiet och var femte pojke. Vid sammansvägning av stress, sömnproblem, huvudvärk och magont är det två av tre flickor vid gymnasiet som har besvär av minst något av detta flera gånger i veckan. Därutöver uppger ungefär hälften av ungdomarna att de flera gånger i veckan är trötta under dagarna; särskilt hos flickorna finns en tydlig skillnad mellan högstadiet och gymnasiet.(lupp, 2014) hälsosamtal Enligt skollagen skall Elevhälsan arbeta hälsofrämjande och förebyggande så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för skolan. Hinder för inlärning ska utredas och kartläggas, om det är möjligt även undanröjas. Enligt skollagen ska tre hälsobesök erbjudas under grundskolan samt ett under gymnasietiden. Hälsobesöken skall innefatta allmänna hälsokontroller samt hälsosamtal. Syftet med hälsosamtalen är att ge eleven möjlighet att enskilt diskutera sin hälsa och sin skolsituation samt att utveckla en relation till skolsköterskan. Att enskilt få diskutera det som känns angeläget i den egna hälsosituationen med en vuxen person kan öka elevens motivation att själv ta aktiv del i utvecklandet av den egna hälsoprocessen (Socialstyrelsen & Skolverket, 2013). Hälsosamtal genomförs i årskurs 4 och 8 samt årskurs 1 vid gymnasiet. I samband med hälsosamtalen kan de elever som inte mår bra identifieras, det kan röra sig om fysisk, psykisk och psykosocial ohälsa samt osunda livstilsvanor. I välfärdsbokslut 2013 redovisas övergripande tendenser utifrån hälsosamtal läsåret 2012/2013. Enligt sammanställningen av hälsosamtalen visar ett mindre antal elever i varje klass symptom på ohälsa. Ohälsan yttrar sig bland annat i form av sömnbesvär, magont, huvudvärk, stressrelaterade besvär, övervikt, fetma, missbruk, självskadebeteende och depression. Var fjärde elev i årskurs 4 samt var tredje elev i årskurs 8 och i år 1 på gymnasiet svarar att de ibland eller ofta upplever huvudvärk. Gällande sömnproblem ökar antalet elever som har svårt att sova med åldern. Vid hälsosam talet på gymnasiet uppger 36 procent av eleverna att de har svårt att sova ibland eller ofta. Vid jämförelse mellan hälsosamtal och LUPP är det viktigt att ha kännedom om skillnaden vid datainsamling. Inför hälsosamtalen fyller eleverna i en hälsoenkät som muntligen gås igenom vid samtalet. LUPP är en traditionell och anonym enkätundersökning. Tabell 4 Antal barn i ärende som pågått under 1 år och över 1 år (Arbetsliv och stöd, 2013) familjer med långvarigt behov av försörjningsstöd Forskningen har tydligt visat att det finns starka samband mellan materiell standard och fysisk samt psykisk hälsa (Köhler, 2013). Enligt LUPP (2014) beskriver 14 procent av kommunens elever vid Mimers Hus ekonomiska hinder för att kunna göra vad de vill på fritiden. I årskurs 8 gäller det ungefär hälften så många. Nedanstående tabell visar antalet barn som under året tillhört en familj som varit beroende av försörjningsstöd. I tabellen nedan synliggörs antalet barn som lever i familjer med långvarigt (ett år eller längre) samt kortare (under ett år) försörjningsstöd. Merparten av barnfamiljer med behov av försörjningsstöd har ett till två barn. Beträffande den geografiska spridningen kan konstateras att i Kungälvs församling finns cirka 65 procent av antal barn med försörjningsstöd, Ytterby församling cirka 17 <1 år procent och resterande cirka 18 procent är utspridda i övriga församlingar. I Kungälvs 1 år> församling bor cirka invånare, i Ytterby Totalsumma församling cirka 7300 och övriga församlingar cirka ⁷. ⁷ Kungälvs församling innefattar bland annat områdena Centrum, Fontin, Komarken, Munkgärde, Olseröd, Ulvegärde och Ängegärde. Ytterby församling innefattar bland annat områdena Björkås, Kronoparken samt Ytterby centrum 15 välfärdsbokslut 2013

16 utbildning År 2011 infördes nya behörighetskrav till gymnasieskolan, vilket försvårar att se jämförelser bakåt i tiden. Beträffande behörighet till yrkesprogram vid gymnasiet förutsätts minst betyget E i åtta ämnen, varav kärnämnen matematik, svenska och engelska är obligatoriska. För de övriga programinriktningar krävs minst betyget E i tolv ämnen. Vid jämförelse med 2012 ökade i Kungälvs kommun andelen elever som nådde minst kunskapskraven för E (lägst godkända betyg) i alla ämnen samt elevernas meritvärde i åk 9 (Verksamhetsberättelse, 2013). Utifrån ett nationellt perspektiv var 86,6 procent av alla elever i årskurs 9 behöriga till ett yrkesprogram på gymnasieskolan läsåret 2012/13 (Skolverket, 2014). Andelen var högre bland flickor, elever med svensk bakgrund samt föräldrar med efter gymnasial utbildning (Ungdomsstyrelsen, 2013). Kungälvs kommun har en högre andel behöriga till gymnasiet vid jämförelse med riket. Skillnaderna mellan de kommunala högstadieskolorna i Kungälvs kommun är marginella. Notera även den positiva utvecklingen av andelen behöriga till gymnasiet mellan 2012 och 2013 (Verksamhetsberättelse, 2013). Program Kungälv 2013 Kungälv 2012 Sverige 2012 Yrkesföreberedande program 92,6 90,4 86,6 Estetiska programmet 91,0 88,1 85,5 Ekonomi, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen Naturvetenskaps- och teknikprogrammen 89,9 87,0 84,0 89,1 85,6 82,2 Tabell 5 Hur många andel i procent (%) som är behöriga till gymnasiet. Jämförelse inom kommunen och med Sverige.(Skolverket 2013) Nedanstående diagram innefattar andel elever med slutbetyg från samtliga program (nationellt-, individuellt- och specialutformat program). Kungälvs kommun 2013 är på samma nivå som det regionala och nationella genomsnittet. Andel med slutbetyg gymnasiet % Kungälv Västra Götaland Sverige /09 09/10 10/11 11/12 12/13 Diagram 3 Andel med slutbetyg gymnasiet från samtliga programmen (nationellt- individuellt- och specialutformat program) inom fyra år 2008/ /13 (Skolverket, 2013) 16 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2013

17 Beträffande andel elever med slutbetyg från nationella program i Kungälvs kommun, varierar resultat en mellan 2009 och År 2010 var andelen som lägst med 81,3 procent och som högst 2012 med 86 procent. I Kungälvs kommun var år 2013 andelen elever med slutbetyg från nationella programmen 81,5 procent (Verksamhetsberättelse, 2013). En viktig förutsättning för att tillgodogöra sig utbildningen är att få hjälp och stöd. Enligt LUPP (2014) uppger cirka två av tre elever att de har åtminstone ganska goda möjligheter att få hjälp och stöd. Vid gymnasiets studieförberedande program är bara drygt hälften nöjda med den support som erbjuds. Utifrån sammanställningen av hälsosamtalen konstateras att de flesta elever trivs och mår bra i skolan. I årskurs 4 svarar 91 procent att de trivs ganska bra eller mycket bra i skolan, motsvarande siffra är 94 procent årskurs 8 samt 96 procent årskurs 1 i gymnasiet. Resultat från LUPP (2014) visar att 77 procent i årkurs 8 instämmer i påståendet att det är en bra stämning i skolan, motsvarande siffra vid gymnasiet 86 procent. Stöd vid behov Kungälvs kommunala skolor % Flickor Samtliga Pojkar Diagram 4 Fråga om det finns bra möjlighet till hjälp och stöd vid behov. Resultaten visar andelen som svarat att det stämmer mycket eller ganska bra. (LUPP, 2014) Åk 8 GR-6: Åk8 Gy 2 Gr-6: Gy 2 Det största problemet enligt eleverna i årskurs 8 är mobbning, cirka en tiondel av eleverna instämmer i det påståendet, vilket är något mindre än GR-snittet. Vid gymnasiet och årskurs 2 instämmer flest elever i påståendet att främlingsfientlighet är ett problem i skolan. Vid jämförelse GR-snittet instämmer fler vid Mimers Hus att mobbning, sexuella trakasserier och våld är problem i skolan. Notera att det är skillnad mellan pojkar och flickor vid Mimers Hus. Nästan dubbelt så många pojkar än flickor instämmer kring påståendena om mobbning, främlingsfientlighet, sexuella trakasserier och våld. Skolmiljön är också det i särklass vanligaste sammanhanget för mobbning; och när det gäller erfarenheter av att bli orättvist behandlad är även detta först och främst kopplat till skolvärlden. (LUPP, 2014) ⁸ Se Bilaga 2 17 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2013

18 barnhälsoindex Via Västra Götalandsregionens barnhälsoindex ges en samlad bild av barnens hälsa utifrån både medicinska och sociala aspekter. Varje område består av en sammanvägning av olika indikatorer. Till exempel är område C, Determinanter, sammansatt av indikatorer som beskriver risk- och friskfaktorer⁸. I varje område finns ett indexvärde, som ska sättas i relation till övriga kommuner. Grönmarkerade områden innebär de kommuner med 20 procent högsta värden. Röd färg innefattar de 20 procent av kommuner med lägst värden. Kungälvs kommun är grönmarkarede när det gäller både frisk- och riskfakoter. Området C1, Riskfaktorer, som innefattar en sammanvägning av bland annat indikatorerna låg födelsevikt och tobaksexponering i fosterlivet.område C2, Friskfaktorer, är en sammanvägning av barn som ammas och barn vaccinerats mot MPR. Område A B C C1 C2 D Sammanlagt BHI Lerum Härryda Kungälv VGR Tabell 6 Barnhälsoindex inom olika domäner och sammanlagt (Köhler & Henriksson, 2013) Se definition bilaga 2 Riket A: Socioekonomi B: Hälsotillstånd C: Determinanter C1: Riskfaktorer C2: Friskfaktorer D: Service och stöd vad är på gång i kungälv? Socialinvesteringsplan I Kungälvs kommuns årsplan för 2014 ges kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram riktlinjer, ramar och avgränsningar för sociala investeringar. Utgångspunkten för implementeringen är Sveriges Kommuner och Landstings riktlinjer, socioekonomisk teori samt dokumenterade behov via en lokalt framtagen översiktanalys. Under 2013 har beslutsprocessen kring en social investeringsplan förankrats. Implementering av ett första objekt kring multikompetenta team har inletts. Föräldrastöd Via föräldrastödsprojektet A Ö lades en grund för det framtida föräldrastödsarbetet i Kungälvs kommun. Under projekttiden bildades en kommunövergripande arbetsgrupp, som under 2013 gjort en omstart. Via medel från Folkhälsorådet har personal från Kungälvs kommun slutfört utbildningen Förebyggandets konst föräldrastöd vid Örebro Universitet. Med stöd av Folkhälsorådets medel har föreläsningar, studiecirklar och föräldrastödjare kunnat riktas direkt mot föräldrar, men framförallt har fokus varit att i bred samverkan formulera en struktur kring ett långsiktigt och hållbart föräldrastöd i Kungälvs kommun. I samverkan med referensgrupp, där bland annat Rädda Barnen, Svenska kyrkan och studieförbunden ingår, har föreläsningar och studiecirklar genom förts. Under våren 2014 kommer personal inom förskolan och BVC utbildas i konceptet aktiva föräldramöten välfärdsbokslut 2013

19 Vägar till arbete Vägar till arbete har pågått i fyra år och kommer att avslutas juni Projektet har finansierats av Arvsfonden och projektägare är Hjälpmedelsinstitutet. Målgruppen har varit ungdomar i gymnasiet med någon form av funktionshinder, de flesta med en neuropsykiatrisk diagnos. Projektets mål är att med hjälp av teknikstöd underlätta studier och få en väg till arbete efter avslutad utbildning⁹. analys Utbildning är inte bara en grundläggande rättighet i vårt samhälle, det är också en nödvändighet. De största skillnaderna i ohälsa finns mellan de som enbart har förgymnasial utbildning och de som har eftergymnasial utbildning (Köhler, 2013). Förhållandevis är utfallet bättre i Kungälv jämfört med nationella resultat, men det finns fortfarande många elever som inte når godkänt i alla ämnen i årskurs 9 samt inte får slutbetyg från gymnasiet. Inom sektor skola pågår kontinuerligt arbete med att höja kvaliteten. Exempelvis pågår ett gemensamt kvalitetsarbete bland grundskolerektorerna, dessutom omarbetas Kungälvs-modellen i matematik (Verksamhetsberättelse, 2013) Enligt LUPP uppger cirka två av tre elever att de har ganska goda och bra möjligheter att få hjälp och stöd i sin skolsituation. Innebörden av detta resultat bör fördjupas; vid en första anblick kan konstateras att en tredjedel bär på en upplevesle av inte få tillräckligt bra stöd. Under det senaste decenniet har det skett en markant ökning av psykiska och psykosmatiska besvär bland barn och unga i Sverige (Köhler & Henriksson, 2013). Socialstyrelsen noterar att flera undersökningar visar att ökningen av självupplevda psykiska besvär avstannat eller minskat, men vård för psykiatriska diagnoser visar ingen minskande trend, med undantag för självskadebeteende. Allt sedan 1990-talet ökar andelen vårdade ungdomar stadigt för diagnoserna missbruk, ångest, depressioner, bipolär sjukdom, autism och ADHD (Socialstyrelsen, 2013). Både resultat från LUPP och hälsosamtal visar att flickor uppskattar sin egen hälsa lägre och olika hälsobesvär högre jämfört med pojkarna. Å andra sidan är det fler pojkar på gymnasiet som uppger att det finns sociala problem som mobbing, våld, främlingsfientlighet, sexuella trakasserier och dylikt på skolan. Sammantaget belyser nationella och regionala jämförelsetal, samt resultat från LUPP och hälsosamtalen att Kungälvs kommun är en bra kommun att växa upp i. Det är dock viktigt att synliggöra den ojämlika hälsa som riskerar att döljas i denna så kallade medelvärdets skugga (LUPP, 2014). 19 välfärdsbokslut 2013

20

21 Med hjälp av goda levnadsvanor kan välfärdssjukdomar och ohälsa motverkas. Faktorer som i hög grad påverkar individens hälsa är bland annat alkohol, tobak, fysisk aktivitet, matvanor, sömnvanor, läkemedels användning, tandhälsa och sociala relationer (Regeringens proposition_ 2007/08:10)

22 goda levnadsvanor utmaning 2 Enligt Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut hör tobak, högt BMI, fysisk inaktivitet och alkohol till de riskfaktorer som orsakar den största sjukdomsbördan i Sverige. Utifrån temat levnadsvanor presenteras resultat från hälsosamtalen i skolan och LUPP. Resultaten relateras till nationella och regionala undersökningar. Kapitlet kommer att avslutas med en presentation av aktuella insatser i Kungälvs kommun samt en enklare analys. kost och fysisk aktivitet Utifrån sammanställningen av hälsosamtalen konstateras att cirka 80 procent av eleverna i Kungälv deltar i någon planerad fysisk aktivitet (82 procent årskurs 4, 80 procent årskurs 8 och 83 procent årskurs 1 på gymnasiet). Utifrån resultat från LUPP uppger tre av fyra i årskurs 8 att de tränar så de blir andfådda eller svettiga flera gånger i veckan. Bland pojkarna gäller det 86 procent jämfört med flickornas 67 procent. Bland årskurs 2 på gymnasiet har andelen totalt minskat till knappt 60 procent, vilket får till följd att pojkarna vid jämförelse med årskurs 8 minskar sin träningsfrekvens markant (från 86 procent till 61 procent). Sett till formerna för fysisk aktivitet, som utövas minst varje vecka, uppger två av tre Kungälvungdomar i årkurs 8 att de motionerar/idrottar inom föreningslivet (69 procent) och drygt hälften utanför föreningslivet (55 procent). Beträffande kostvanor i årkurs 8 hoppar drygt var tionde över frukosten flera gånger i veckan eller oftare (12 procent), bland årskurs 2 gymnasiet gäller det mer än var fjärde (29 procent). 10 procent vid årskurs 8 och 8 procent vid årskurs 2 gymnasiet hoppar över lunchen. Nedan följer diagram som visar förekomsten av övervikt och fetma hos barn och unga i Kungälvs kommun (LUPP, 2014). Övervikt i Kungälvs kommunala skolor 20% Flickor 15 Pojkar FSK Så 2 Så 4 Så 6 Så 8 Gy 1 Tot Diagram 5 Övervikt bland flickor/pojkar i Kungälvs kommunala skolor 2012/13. Sammanställning från hälsosamtal, totalt antal elever: En jämförelse mellan Kungälvs kommun och Göteborg Stad visar att andelen elever med fetma i Kungälv är något lägre under grundskolan, men i gymnasiet är andelen större bland pojkar och flickor i Kungälv. 22 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2013

23 Fetma i Kungälvs kommunala skolor 5% 4 Flickor Pojkar 3 Diagram 6 Fetma bland flickor/pojkar i Kungälvs kommunala skolor 2012/13. Sammanställning från hälsosamtal, totalt antal elever: stycken FSK Så 2 Så 4 Så 6 Så 8 Gy 1 Tot Fetma bland pojkar Kungälvs kommun och Göteborgs stad 5% 4 Kungälv Göteborg 3 Diagram 7 Jämförelse fetma bland pojkar i Kungälvs kommun och Göteborgs stad 2012/13. Sammanställning från hälsosamtal, totalt antal elever: stycken FSK Så 4 Så 8 Gy 1 Fetma bland flickor Kungälvs kommun och Göteborgs stad 4% 3 Kungälv Göteborg 2 Diagram 8 Jämförelse fetma bland flickor i Kungälvs kommun och Göteborgs stad 2012/13. Sammanställning från hälsosamtal, totalt antal elever: stycken. 1 0 FSK Så 4 Så 8 Gy 1 droger Tobak Sedan år 2004 har andelen dagligrökare i Sverige minskat. Minskningen ses hos män och kvinnor, där kvinnorna står för den största minskningen (Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut, 2013). 23 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2013

24 Enligt Ungdomsstyrelsens rapport Ung idag konstateras att bland yrkesarbetande, år, rökte 18 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna. Andelen dagligrökare bland unga med funktionsnedsättning är generellt sätt högre, framförallt hos de unga kvinnorna. Sammanställningen av hälsosamtalen i Kungälvs kommun visar att i årskurs 8 har 2 procent av de tillfrågade eleverna svarat att de snusar ibland eller nästan varje dag. Vid gymnasiet årskurs 1 är motsvarande siffra 8 procent. Beträffande rökning i årskurs 8 uppger 3 procent att de röker nästan dagligen eller dagligen, vid gymnasiet är motsvarande siffra 6 procent. Totalt har 16 procent av eleverna på gymnasiet svarat att de röker varav 10 procent ibland, 3 procent nästan varje dag och 3 procent varje dag. I årskurs 8 har 11 procent svarat att de provat vattenpipa, vilket är samma svarsresultat som förra året. Hälsosamtalens sammanställning kan jämföras med LUPP, som visar att nästan var fjärde tillfrågad gymnasielev i Kungälv har, eller riskerar, ett nikotinberoende genom att röka eller snusa på minst veckobasis. Motsvarande andel i årskurs 8 är 2 procent, där nio av tio tvärtom anger att de aldrig röker eller snusar. Vid gymnasiet är även andelen sällan-rökare större än i årskurs 8. Resultaten visar inte på något entydigt könsmönster, möjligen kan det noteras att andelen som röker eller snusar varje vecka är något större bland pojkarna (LUPP, 2014). Rökning och snusning i Kungälvs kommunala skolor 100% Aldrig Mer sällan Varje vecka F Tot P F Tot P F Tot P F Tot P Åk8 GR6: Åk8 Gy2 GR6: Gy2 Diagram 9 Snusning/rökning bland elever i Kungälvs kommunala skolor 2012/13 (LUPP, 2014). Alkohol Konsumtionen av alkohol har minskat i Sverige sedan år 2004 och beräknas nu vara den lägsta på omkring 10 år (Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, 2013). Utifrån ett nationellt perspektiv var det 2012 en högre andel yrkesarbetande män i åldern år som hade riskabla alkoholvanor ⁰, 55 procent jämfört med 36 procent bland kvinnorna. Dessutom var andelen personer med riskabla alkoholvanor högre bland ungdomar med funktionsnedsättning (Ungdomsstyrelsen, 2013). Sammanställning av hälsosamtal i Kungälvs kommun visar att i årskurs 8 har 34 procent uppgett att de provat att dricka alkohol, varav 3 procent har svarat att de dricker ibland. Vid gymnasiet har 44 procent svarat att de dricker alkohol. Av de som svarat ja, dricker 46 procent sällan, 6 procent 1 2 gånger i veckan. 48 procent, som svarat ja, anger inte hur ofta de dricker alkohol. Gymnasiets siffror är oförändrade sedan föregående år.cirka 70 procent av kommunens elever vid gymnasiet årskurs 2 uppger att de dricker alkohol ibland, varav 16 procent gör det på veckobasis. I årkurs 8 är andelen 12 procent som anger att de dricker ibland och 2 procent som uppger att de dricker varje vecka.vid gymnasiet är andelen pojkar som uppger att de aldrig dricker nästan dubbelt så stor som hos flickorna. Bland de som någon gång dricker alkohol, dricker mer än varannan gymnasieungdom sig berusad minst varje månad. Sammantaget speglar resultaten GR-snittet, men könsmönstret vid gymnasiet årskurs 2 är inte lika entydigt i det större GR-underlaget (LUPP, 2014). ⁰ Folkhälsomyndighetens definition av riskabla alkoholvanor alkoholvanor/ 24 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2013

25 Alkoholvanor i Kungälvs kommunala skolor 100% Aldrig 80 Mer sällan Diagram 10 Alkoholvanor bland elever i Kungälvs kommunala skolor 2012/13. Andelen som svarat att de dricker alkohol (starköl, starkcider, alkoläsk, vin, sprit) varje vecka/mer sällan/aldrig (LUPP, 2014) F Tot P F Tot P F Tot P F Tot P Åk8 GR6: Åk8 Gy2 GR6: Gy2 Varje vecka Narkotika Enligt en drogvaneundersökning av Göteborgs Stad, 2013, är andelen som någon gång använt narkotika åtta procent i årskurs 9 och 21 procent i gymnasiets årskurs 2, vilket är högre än i resten av Sverige. Cannabis är den klart dominerande drogen. (Kungur, 2013) Vid sammanställning av hälsosamtal årskurs 1 vid Mimers Hus uppger 3 procent att de provat narkotika. Enligt LUPP (2014) anger 13 procent av kommunens elever vid Mimers Hus årskurs 2 att de provat narkotika en eller mer än en gång. Beträffande vilken typ av narkotika det rör sig om svarar merparten hasch/marijuana. Precis som för resultaten om alkoholkonsumtion finns det anledning att varsamt tolka dessa resultat, men de indikerar att flera av Kungälvs gymnasieungdomar har erfarenhet av narkotika. Jämförelse mellan Kungälv och Västra Götaland Kungälv Västra Götaland Rökande blivande mödrar (%) ,2 6,7 Andel (%) med riskabla alkoholvanor Tabell 7 Jämförande diagram över rökande blivande mödrar, riskabla alkohol- och spelvanor, andel som äter RDI frukt och grönt, fysiskt aktiva, andel som använt cannabis och dagligrökare (Folkhälsomyndigheten, 2014). Andel (%) med riskabla spelvanor Andel (%) som äter rekommenderat intag av frukt och grönsaker Andel (%) fysiskt aktiva (30 min/dag) Andel (%) som använt cannabis Andel (%) dagligrökare vad är på gång i kungälv? Skolhälsovården En rad olika hälsofrämjande och förebyggande insatser utförs på olika enheter inom skolhälsovården i Kungälvs kommun. Exempelvis har insatser gjorts på gruppnivå med tema som alkohol, narkotika och tobak (ANT) samt sex och samlevnad och livsstilsvanor. Dessutom har utställningar om kost, sömn och fysisk aktivitet anordnats. Via skolhälsovårdens vardagliga arbete 25 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2013

26 stöttas elever till närvaro i skolan, vilket är positivt utifrån både fysiska, psykiska och psykosociala aspekter. Mobilisering mot droger Under 2013/14 har en rad mobiliserande aktiviteter genomförts. Samtliga föräldrar vid kommunala och friskolor skolor har i samband med ordinarie föräldramöte i årskurs 8, inbjudits till dialog kring att våga fråga och våga se. I samverkan med sektor skola har även en riktlinje kring tobak arbetats fram; Tobaksfri skola. För att öka olika personalgruppers kunskap har utbildningskonferenser arrangerats i samverkan med närliggande kommuner och samordningsförbundet. Syftet med Ren träning är att öka medvetenheten om skadliga preparat och kunskap om hälsosam träning. Under hösten 2013 inleddes dialog med berörda träningsanläggningar och föreningar, glädjande nog valde kommunens samtliga träningsanläggningar att medverka. Under våren 2014 utbildades 30 ambassadörer, dessutom inbjöds allmänheten till öppna föreläsningar. Även mot föreningslivet initierades riktade satsningar. I samband med Idrottskonferensen gavs föreläsningar kring värdegrund och droger. Under våren 2014 skedde uppföljande utbildningar mot ett tiotal föreningar. Kost och fysisk aktivitet Folkhälsorådet i Kungälvs kommun, har via arbetsgruppen kost och motion, initierat olika stadspromenader, naturstigar och cykelleder gjordes en sammanställning utifrån följande frågor: Vad finns idag? Vilka framtida behov finns? Hur kan samordningen förfinas? 2014 innebär fortsatt inledd genomlysning. Under 2013 fortsatte utvecklingsarbetet kring fysisk aktivitet på recept. Med Samordningsförbundet har ett nätverk bildats med representanter från Kungälvs sjukhus samt offentlig och privat primärvård. Nätverket har inlett en projektering av en interaktiv aktivitetskalender. analys På nationell nivå är andelen vuxna med en stillasittande fritid oförändrad under det senaste decenniet och det är vanligare med en stillasittande fritid bland lågutbildade än högutbildade (Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, 2013). Även om den negativa utvecklingen kring övervikt och fetman bland unga verkar ha stannat av, är totalt 13 procent av pojkarna och 12 procent av flickorna överviktiga vid kommunens skolor (Köhler & Henriksson, 2013). Förekomsten av övervikt och fetma i årskurs 8 minskar för både flickor och pojkar, detta kan förklaras genom att majoriteten av eleverna befinner sig i pubertettillväxt, vilket innebär ett förhöjt energibehov (Abrahamsson et al, 2006). I gymnasiet stiger däremot andelen övervikt och fetma till en nivå som är högre än grundskolan. Beträffande förekomst kan konstateras att i Kungälvs kommun likt nationella kartläggningar, har högre andel övervikt och fetma i socioekonomiskt utsatta områden. Analysen av LUPP-resultaten visar sambandet mellan upplevd hälsa och frukostvanor bland skolelever. I gruppen som hoppar över frukosten flera gånger i veckan eller oftare uppger 64 procent sig ha ganska/mycket god hälsa. I gruppen som sällan/aldrig hoppar över frukosten skattar 84 procent sin hälsa som ganska/mycket god hälsa. Motsvarande samband noteras även bland gymnasieelever. En tendens som även uppmärksammas i LUPP är de förändringar som sker i ungdomars livsstil mellan högstadiet och gymnasiet. Utöver ökat användande av bland annat tobak, alkohol och droger, finns tendenser kring minskad träningsfrekvens, mindre deltagande i föreningsliv och försämrade kostvanor. En tydlig nationell trend är att alkoholdrickandet minskar, medan cannabisbruket ökar eller ligger kvar på oroväckande nivåer bland unga (Andersson & Lebedinski, 2013). Användande av tobak, alkohol och droger bör analyseras utifrån ungdomars egen upplevelse av hälsa. 26 välfärdsbokslut 2013

27 Konsumtion av tobak och alkohol är generellt vanligare bland personer med en mindre hälsosam livsstil samt bland personer med svagare ekonomiska resurser. (LUPP, 2014) Socialtjänstens missbruksenhet har genomfört en kartläggning, som avser debutålder hos brukare med ett fortgående missbruk. Kartläggningen ger kunskap kring betydelsen av tidigt drogförebyggande insatser. En tendens är att över hälften av alla brukare med fortgående missbruk börjat dricka alkohol till berusning under högstadiet. Vidare har merparten börjat missbruka cannabis under högstadiet och/ eller gymnasiet. Debut av tyngre droger sker i senare åldrar. Utifrån ett befolkningsperspektiv är det relativit få av de som testar under gymnasiet och högstadiet som går vidare till ett missbruk. Samtidigt finns behov av att utveckla metoder för råd och stöd kring ungdomar som prövat droger, samt uppmärksamma drogproblematik kan vara en yttring av en djupare problematik. Utvecklingsarbetet kring Ren Träning har synliggjort behov av ökad kunskap och medvetenhet kring energidrycker och kosttillskott. I samverkan med studenter från Grimslövs folkhögskola har därför en enklare fältstudie genomförts, där 52 tillfrågade fick ge sin bild kring förekomst och användande av energidrycker och kosttillskott. En tydlig slutsats av fältstudien är att frågan kring kosttillskott måste aktualiseras utifrån flera perspektiv i Kungälvs kommun. Kungälvs kommun har inlett en aktiv mobilisering mot droger, alkohol och tobak. Omvärldsanalysen och lägesbeskrivningen i Kungälvs kommun bekräftar betydelsen av dessa insatser. 27 välfärdsbokslut 2013

28

29 "Trots framgångsrika insatser avtar inte hälsogapet mellan olika grupper avseende socio-ekonomiska faktorer, kön, etnisk tillhörighet och dylikt". (Sveriges kommuner och Landting, 2013)

30 jämlika och jämställda livsvillkor utmaning 3 Gör något, gör mer och gör bättre. Så lyder huvudbudskapet i rapporten Closing the gap in a generation (2008) som tagits fram av WHO-kommissionen under ledning av folkhälsoforskaren Sir Michael Marmot. Enligt rapporten, som analyserat hälsans sociala bestämningsfaktorer, finns det idag tillräckliga kunskaper för att åstadkomma en jämlik hälsa. Det krävs främjande och förebyggande satsningar på internationell, nationell, regional och lokal nivå (Statens folkhälsoinstitut och WHO, 2008). Trots framgångsrika insatser avtar inte hälsogapet mellan olika grupper avseende socioekonomiska faktorer, kön, etnisk tillhörighet och dylikt (Sveriges kommuner och landsting, 2013). I samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen presenteras i detta kapitel redovisningar av ersättningar från olika socialförsäkringssystem och statistik kring arbetslöshet. Kapitlet avslutas med en beskrivning av aktuella insatser samt en analys utifrån temat Jämlika och jämställda livsvillkor. socialförsäkringar Ohälso-, sjukpenning- och sjuktal ses som generella mått på ohälsan i befolkningen, men anger egentligen endast ersättningar för socialförsäkringssystemet. De tre talen har även olika innebörd. Ohälsotalet är ett övergripande mått som anger antalet dagar per försäkrade under ett år (16 64 år) som erhållit sjuk-, aktivitets-, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Sjuktalet redovisar antalet utbetalda dagar med sjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna år. Talet innefattar inte sjuk- och aktivitetsersättning. Sjukpenningtalet redovisar sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år. Innefattar inte sjuk- och aktivitetsersättning. Skillnaderna mellan könen när det gäller sjukpenningtalet forsätter att öka i Sverige. I november 2013 var kvinnors sjukpenningtal 79 procent högre, jämfört med maj 2010 då skillnaden var 54 procent. Försäkringskassans uppföljningar visar även att yrken inom vård, skola och omsorg löper större risk att påbörja ett sjukfall med psykiska diagnoser än andra. Dessutom konstateteras att sannolikheten för att bli sjukskriven två år efter andra barnet är mer än dubbelt så hög för kvinnor som för män. (Försäkringskassan, 2013) Sjuktalets utveckling i Kungälvs kommun Dagar 15 Kvinnor 12 Totalt Män Diagram 11 Sjuktalets utveckling i Kungälvs kommun. ( forsakringskassan.se/) statistik/sjuk/ohalsomatt/sjuktalet Sjuktal, Sverige 2013: 9,4 Sjuktal, Västra Götaland 2013: 10, År 30 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2013

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Alingsås folkhälsomål 2019

Alingsås folkhälsomål 2019 Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun GÄLLIVARE KOMMUNS Sid 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2010:69 773 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER Folkhälsopolitisk plan 2010-2012 Fastställd av kommunfullmäktige Gäller fr o m 2010-06-14 67 2010-07-10 Folkhälsopolitisk

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Riktlinjer i drogfria ungdomsmiljöer

Riktlinjer i drogfria ungdomsmiljöer Riktlinjer i drogfria ungdomsmiljöer Bakgrund Utifrån skolsköterskas hälsosamtal, LUPP-rapport samt Välfärdsbokslut 2013 så synliggörs behovet av en aktiv mobilisering mot droger i Kungälvs kommun. En

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2017 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen

Läs mer

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan Dnr: Avtal om folkhälsoinsatser i XXXX Kommun 2013-2016 Mellan HSN 6 och xx kommun 1 (6) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i XX, nedan kallad Kommunen och Västra Götalands läns landsting

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2013 2014/267 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Befolkningsutveckling... 1 1.2 Medellivsslängd... 2 2 Delaktighet och inflytande... 2 2.1 Valdeltagande... 2 2.2 Elevers uppfattning

Läs mer

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Fastställd av Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund 2015-05-19 44 NRF Dnr 088/15 God hälsa på lika villkor genom hela livet Syfte

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

PROTOKOLL. Aleväv, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00

PROTOKOLL. Aleväv, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00 Plats och tid ande Aleväv, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00 Monica Samuelsson (S) ordförande Rose-Marie Fihn (FP) Anita Skoglund (M) vice ordförande Jarl Karlsson (S) Ale kommun Ale kommun Västra HSN

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer