Välfärdsbokslut Folkhälsorådet Kungälvs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välfärdsbokslut 2013. Folkhälsorådet Kungälvs kommun"

Transkript

1 Välfärdsbokslut 2013 Folkhälsorådet Kungälvs kommun

2 Välfärdsbokslut 2013, Folkhälsorådet Kungälvs kommun 2014 Kungälvs kommun Fotograf: Robin Christensen Layout och formgivning: Amanda Hjärtström

3 förord Folkhälsorådet är ett partsammansatt organ med ledamöter från såväl Hälso- och sjukvårdnämnd 4 som Kungälvs kommun. Även kommunchef och sektorchef samt tjänstemän från folkhälsan deltar i rådet. Rådet sammanträder sex gånger per år, fyra halvdagar och två heldagar. Under heldagarna bjuds alla samverkansparter in för i dialog föra folkhälsoarbetet vidare. Under 2013 ägnades heldagarna åt: Hur får vi ungdomar att känna sig värdefulla? En dag på Mimers Hus med medverkan av bl. a barnminister Maria Larsson (KD), Ungdomsstyrelsen och Rädda Barnen. Samling social hållbarhet och socioekonomiska investeringar. Därutöver bjuds allmänhet, personal, politiker och samverkanspartner in till tre folkhälsodagar. Dessa dagar lägger fokus kring unga, gamla, psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, missbruk och psykisk ohälsa. Den kommunala omsorgen och den regionala vården måste samverka alltmer för att dels klara ekonomin, men främst för att våra invånare skall få bästa förutsättningar för ett gott och hälsosamt liv. Förebyggande arbete är oftast mycket billigare än akuta åtgärder och besparar individen och dennes omgivning onödigt lidande. Vårt välstånd har gjort att många traditionella sjukdomar har minskat eller helt försvunnit, men välståndet har också medfört att nya sjukdomar uppstått. Den bekvämlighet som finns i hemmet eller stressen att hinna med alla måsten kan hämma både vår fysiska och sociala tillvaro. Detta kan leda till en ond spiral som i förlängningen kan innebära att individen behöver professionell hjälp. Ett stöd, som vi alla är överens om, måste ske snabbt och med högkvalité. I det förebyggande arbetet främst kring psykisk ohälsa men också i det löpande folkhälsoarbetet är syftet att alla ska känna sig behövda, sedda och värdefulla. Detta är viktiga faktorer för att må bra. Välfärdsbokslut 2013 visar på riskfaktorer som behöver analyseras och arbetas vidare med. I folkhälsoarbetet är det viktigt att inte bara fokusera på dessa riskfaktorer utan också arbeta vidare med friskfaktorer. Välfärdsbokslut 2013 är ett planeringsunderlag för folkhälsorådet där vi arbetar utefter våra fyra hörnstenar: analysera, initiera, samordna och utvärdera.lupp-undersökningen (lokal uppföljning av ungdomspolitiken), som genomfördes under hösten är nu sammanställd och används precis som välfärdsbokslutet för djupare analyser som sedan blir föremål för olika insatser, aktiviteter och projekt. Dessa samordnas med folkhälsans olika samarbetspartner. Utvärdering sker löpande i folkhälsorådet. Välfärdsbokslutet är utformat utefter folkhälsoplanen där trygga och goda uppväxtvillkor, goda levnadsvanor, jämlika och jämställda livsvillkor och åldrande med livskvalitet prioriteras. Årets välfärdbokslut visar på fortsatt lågt ohälsotal och att det är gott att leva i Kungälv. Gun-Marie Daun (KD) Kungälvs kommun Ordförande i Folkhälsorådet Fredrik Gullbrantz (S) HSN4 Vice ordförande i Folkhälsorådet

4

5 innehållsförteckning kungälv i korthet...7 Statistik och kort information...7 inledning Syfte, utveckling och disposition...8 Folkhälsoråd och välfärdsbokslut...9 Organisationskarta Folkhälsorådet...10 bakgrund Nationella folkhälsomål...11 Utgångspunkt för social hållbar utveckling...11 Utgångspunkt för social investering...12 Riktlinjer för Västra Götalandsregionen...12 Analys...12 utmaning 1 trygga och goda uppväxtvillkor Upplevelse av hälsa...14 Hälsosamtal...15 Familjer med långvarigt behov av försörjningsstöd...15 Utbildning...16 Barnhälsoindex...17 Vad är på gång i Kungälv?...18 Analys...19 utmaning 2 goda levnadsvanor Kost och fysisk aktivitet...22 Droger...23 Vad är på gång i Kungälv?...25 Analys...26 utmaning 3 jämlika och jämställda livsvillkor Socialförsäkringar...30 Arbetslöshet...32 Social delaktighet...34 Vad är på gång i Kungälv?...35 Analys...36 utmaning 4 åldrande med livskvalitet Äldres hälsa...38 Vad är på gång i Kungälv?...39 Analys...39 referenslista

6

7 statistik och kort information kungälv i korthet Kungälvs kommun ligger cirka 15 minuter från Göteborg och är porten till Bohuslän. Det bor cirka invånare i kommunen som har en areal på 370 km², de flesta bor i centralorten Kungälv. Närings livet består huvudsakligen av mindre företag med verksamheter som spänner sig över ett brett spektrum av branscher. Jämförelse Kungälv och Sverige Kungälv Sverige Medelålder, år ,2 41,2 Befolkningsökning, procent ,5 2,3 Medianinkomst, kronor Andel högskoleutbildade, procent ,7 24,8 Andel förtidspensionärer, procent ,8 6,3 Öppen arbetslöshet, procent ,9 8,5 Tabell 1 Jämförande diagram över medelålder, befolkningsökning, medianinkomst, högskole utbildade, förtidspensionerade och öppen arbetslöshet mellan Kungälv och Sverige. Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Vastra-Gotalands-lan/Kungalv/?var=17255 Befolkningsökning i Kungälv Diagram 1 Folkmängd i kommunen från , prognos för samt utblick för Befolkning i Kungälv Ålder, år Antal Män Kvinnor Diagram 2 Befolkningspyramid över Kungälv, baserat på ålder och kön. (Statistiska Centralbyrån, 2013). 7 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2013

8 inledning syfte, utveckling och disposition Folkhälsorådet i Kungälvs kommun är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. Rådet arbetar utifrån politiskt antagen folkhälsoplan. Ett av rådets uppdrag är att följa hälsoutvecklingen för kommunens invånare ur ett hälso- och trygghetsperspektiv. Detta sker via årligt välfärdsbokslut. syfte Syftet med Välfärdsbokslut 2013 är att ge en bred beskrivning av folkhälsan i kommunen, samt skapa underlag för strategiska diskussioner kring hur kommande folkhälsoarbete bör se ut och prioriteras. utvecklingsområden I och med uppföljning av Välfärdbokslut 2012 har följande utvecklingsområden formulerats: Välfärdsbokslut 2013 ska innefatta fler indikatorer som jämförs över tid. I möjligaste mån ska indikatorer jämföras utifrån Kungälvs tillhörighet i SKLs kommungrupperingar⁴. Med expertis från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska analys av arbetslöshet och socialförsäkringar fördjupas. Avsnittet kring goda uppväxtvillkor ska kompletteras med ett avsnitt som berör redovisning av socialinvesteringsplan samt en sammanfattning av resultaten från LUPP. Inleda dialog med sektor skola och i Välfärdsbokslut 2013 integerera sammanställningar från skolhälsovårdens årliga hälsosamtal. läsanvisning Välfärdsbokslut 2013 utgår från de fyra utmaningarna i kommunens folkhälsoplan. Varje utmaning innefattar; presentation av olika relevanta indikationer, goda exempel på inledda insatser samt en enklare analys. Bokslutet inleds med lägesbeskrivning av folkhälsan i Sverige, definition av centrala begrepp, presentation av nationella och regionala riktlinjer samt en övergripande analys. Återkommande i Välfärdsbokslut 2013 sker referat till LUPP (Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken). LUPP genomfördes under höstterminen 2013 i årskurs 8 vid Kungälvs grundskolor samt bland eleverna som går gymnasiets andra år vid Mimers Hus. Enkäten består av ungefär 80 frågor som handlar om fritid, inflytande, skola, trygghet, hälsa och framtid.de gymnasieungdomar som pendlar ut till någon annan kommuns gymnasieskola ingår inte i undersökningen. Svarsfrekvensen var mycket hög: 9 procent på högstadiet och 62 procent på gymnasiet. Resultaten för Kungälvs kommun redovisas genomgående uppdelat på kön och jämförs löpande med ett GR-snitt, som består av deltagande kommuner: Kungälv, Ale, Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Tjörn. ⁴ Kungälvs kommun tillhör kategorin Förortskommuner till storstäder (38 kommuner), som definieras enligt följande: Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. Exempel på jämförelsekommuner är Härryda och Lerum. 8 välfärdsbokslut 2013

9 folkhälsoråd och välfärdsbokslut folkhälsorådet Folkhälsorådet i Kungälvs kommun är ett aktivt forum där olika samhällsaktörer tillsammans formar idéer till konkreta förslag utifrån begreppen folkhälsa, social hållbarhet och trygghet. Rådets fyra grundpelare är att analysera, initiera, samordna och utvärdera. Enligt folkhälsoavtalet har rådet ett uppföljnings- och utvärderingsansvar utifrån ett befolkningsinriktat perspektiv på hälsa och trygghet⁵. Strategisk samverkansgrupp är koppling mellan folkhälsorådet och den operativa samverkan som sker via de tematiska arbetsgrupperna som jobbar med drogförebyggande, föräldrastöd, våld i nära relationer, äldres hälsa etc. Den består av chefer från Kungälvs kommun, Polisen, Primärvården, Räddningstjänsten (BORF) Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen. Se organisationskartan sid 10! välfärdsbokslut Via Kristina Sunebrand, vid Göteborgs Universitet, genomfördes inledningsvis en omvärldsanalys, där goda exempel på kommunala välfärdsbokslut sammanställdes. Processtödet från Sahlgrenska Akademin innebar även att aktuella nationella- och regionala rapporter integrerades till bokslutet. För att presentera relevanta insatser som är på gång och analysera resultaten från indikatorerna bildades ett nätverk med kontaktpersoner från Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt kommunens olika sektorer. De avsnitt i bokslutet som berör sammanställning av hälsosamtal har författats i nära samverkan mellan samordnande skolsköterska Lena Fagergren och Kristina Sunebrand. Ett tydligt mål var att utveckla indikatorerna kring arbetslöshet och socialförsäkringar. Tack var en aktiv dialog med Jens Sandahl vid Arbetsförmedlingen och Agneta Malmsten förverkligades detta. Redovisning och analys av LUPP är ett återkommande tema, något som möjliggjorts via en kreativa dialog med Åsa Nilsson vid GR. Kungäls kommuns folkhälsoavtal med Västra Götalandsregionen innebär tillgång till regionaldata och stöd i analysarbete. Göran Henriksson vid Folkhälsokommittén och Barbara Rubenstein vid hälso- och sjukvårdskansliet har varit ett ovärderligt stöd i de avsnitt som berör barnhälsoindex och indikationer kring utmaningen åldrande med livskvalité. Processen och metoden kring framtagandet har utvecklats vid jämförelse med föregående år. Samtidigt finns fortsatta utvecklingsområde, där processen kring välfärdsbokslut ännu tydligare kan integreras till kommunens ordinarie kvalitétsoch uppföljningsarbete. Ett konkret utvecklingsområde inför 2015 är att bokslutet sammanlänkas med översiktsanalys kring socialinvesteringsplan. ⁵ Avtal lokalt folkhälsoarbete i Kungälvs kommun ⁶ I samband med deltagande vid Förebyggande Konst Föräldrastöd har tre uppsatser formulerats som beskriver ett utvecklat föräldrastöd i Kungälv. 9 välfärdsbokslut 2013

10 Organisation folkhälsorådet organisationskarta folkhälsorådet Kommunstyrelsen Folkhälsorådet Strategisk samverkansgrupp Arbetsgrupp Arbetsgrupp Arbetsgrupp Aktiviteter Aktiviteter Aktiviteter Arbetsgrupp för XXXXX 10 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2013

11 bakgrund folkhälsa lokalt och regionalt Medellivslängden har ökat under flera decennier i Sverige, vilket vittnar om en allt bättre folkhälsa. År 2011 var medellivslängden för män 79,8 år och för kvinnor 83,7 år (Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut, 2013). Enligt beräkningar kostar olycksfall och osunda levnadsvanor svenska samhället 120 miljarder kronor per år. God hälsa kan bidra till ekonomisk utveckling och tillväxt för individ, näringsliv och samhälle och minska personligt lidande. Även om medellivslängden och folkhälsan generellt sett förbättrats så finns det tydliga skillnader mellan grupper i Sveriges befolkning. Lågutbildade och låginkomsttagare har sämre hälsa och kortare medellivslängd jämfört med övriga befolkningen. Dödligheten bland barn och unga är 30 procent högre i socioekonomiskt svaga grupper än i socioekonomiskt starka grupper. Personer med utländsk bakgrund, funktionsnedsättning eller hbt-identitet rapporterar en sämre hälsa än den övriga befolkningen (Statens folkhälsoinstitut, 2010). För en god folkhälsa på sikt är det viktigt att satsa på barn och unga. Tidigt förebyggande insatser och sociala investeringar minskar risken för marginalisering, utanförskap och ohälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Vanligtvis sker utstötning gradvis där ett socialt problem genererar fler efterföljande problem. Som en påföljd av detta minskar möjligheterna att delta i samhället och begreppet utanförskap syftar på ett icke-deltagande inom viktiga arenor (Unicef, 2013). nationella folkhälsomål Sveriges övergripande mål för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det innebär att alla människor oavsett kön, ålder, klass, etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning ska ges samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. För att underlätta arbetet med att uppnå det övergripande målet har elva målområden utformats vilka är utgångspunkt för allt folkhälsoarbete på nationell, regional och lokal nivå (Folkhälsomyndigheten, 2013). Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barn och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel utgångspunkt för social hållbar utveckling Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Brundtlandskommissionen, 1987). Begreppet innefattar dimensionerna social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling. SKL betonar att social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Västra Götalandsregionen (2013) har även begreppet social hållbarhet som utgångspunkt i sitt arbete för hälsa och jämlikhet, där social hållbar utveckling knyts an till andra nyckelbegrepp såsom uppväxtvillkor, utbildning, arbete, delaktighet, levnadsvanor och välfärd. Länsstyrelsen i Västra Götalands län definierar ett socialt hållbart samhälle som ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas av formella eller informella strukturer och fokuserar tydligt på individens rättigheter (Länsstyrelsen, 2013). 11 välfärdsbokslut 2013

12 utgångspunkt för social investering En social investering är en riktad insats med syfte att minska risken för barn att hamna i ett framtida utanförskap eller som ökar barns möjlighet att komma ur ett befintligt utanförskap. Aktuell forskning visar att insatser som görs för barn och unga är investeringar med långsiktiga effekter för både individ och samhälle (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013). riktlinjer för västra götalandsregionen Ojämlikhet i hälsa är ett stort samhällsproblem och utgör ett hot mot den regionala visionen Det goda livet. Med detta som bakgrund har Västra Götalandsregionen, på uppdrag av regionfullmäktige, tagit fram dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. I dokumentet identifierats orsaker och åtgärder tas fram för att minska skillnaderna i hälsa och öka den sociala hållbarheten. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 (HSN 4) har tagit fram mål och beställningsunderlag för Den övergripande målsättningen i nämndområdet är att kunna erbjuda en jämlik och god hälso- och sjukvård av hög kvalitet och god tillgänglighet. För har HSN 4 fastställt följande: I samverkan med kommunerna förbättra den självuppskattade psykiska hälsan bland barn och ungdomar med 30 procentenheter från år 2011 till år I samverkan med kommunerna medverka till attitydförändring till droger genom att motverka och stoppa nyrekrytering till missbruk. Minska barnfetman med 10 procentenheter från år 2011 till år Synliggöra och motverka våld i nära relationer. Primärvårdens ansvar för folkhälsoarbetet ska tydliggöras. analys Utifrån folkhälsoplanens olika utmaningar presenteras olika indikatorer, där Kungälvs kommun jämförs med närliggande kommuner, regioner och riket. Vid jämförelse är den totala arbetslösheten samt ersättning från socialförsäkringssystemet lägre i Kungälvs kommun. Via Västra Götalandsregionens barnhälsoindex konstateras att Kungälvs kommun vid jämförelse är en god kommun att växa upp i. Liknande förhållande synliggörs utifrån flera indikatorer som presenterat under utmaningen åldrande med livskvalité. Samtidigt är det viktigt att synliggöra den ojämlika hälsa som riskerar att förbises i medelvärdets skugga (LUPP, 2014). Resultaten från LUPP samt sammanställningar från skolhälsovården belyser betydelsen av mobilisering kring barn och ungdomars fysiska och psykiska hälsa. På nationell nivå har det konstaterats att alkoholdrickandet minskar, samtidigt som cannabisbruket ökar eller ligger kvar på oroväckande nivåer. Det är en tendens som också uppmärksammats i Kungälv. Sammanställningar från LUPP och hälsosamtal belyser dock, utöver droger, fortsatta aktiva satsningar på prevention mot alkoholoch tobaksbruk. Sveriges övergripande mål för allt folkhälsoarbete är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Oavsett vilken utmaning är mönstret detsamma i välfärdsbokslutet: social bakgrund och utbildningsbakgrund har en avgörande betydelse kring hälsa och livsvillkor. Skillnaderna mellan könen när det gäller sjukpenningtalet forsätter att öka. Dessutom visar kartläggningar från Försäkringskassan att yrken inom vård, skola och omsorg löper större risk att påbörja ett sjukfall med psykiska diagnoser än andra (Försäkringskassan, 2013). Likt regionen och riket har Kungälvs kommun en tydlig skillnad mellan män och kvinnor när det gäller ohälsotal. I Välfärdsbokslut 2013 redovisas antal barn som under året tillhört en familj som haft försörjningsstöd. En slutsats är att förekomsten inte är geografisk fördelad i Kungälvs kommun. Frågan som bör ställas är hur aktörerna i Kungälvs kommun kan förebygga den ojämlika hälsan. 12 välfärdsbokslut 2013

13 Alla är överens om att barn och unga är det viktigste vi har. Vi kan se värdet, både för samhället och för den enskilde individen, i att alla barn får förutsättningar att växa och utvecklas på bästa sätt (Sveriges kommuner och Landsting, 2012)

14 trygga och goda uppväxtvillkor utmaning 1 Sett ur internationellt perspektiv är svenska barn och ungdomars hälsa god, som exempel barnadödligheten bland den lägsta i världen. Sverige ligger dock inte i framkant när det gäller de äldre barnen. Psykosomatiska symptom som ledsamhet, sömnsvårigheter och huvudvärk är vanligare vid en internationell jämförelse (Socialstyrelsen, 2013). Nedan presenteras övergripande tendenser utifrån kommunens deltagande i LUPP, en summering av de hälsosamtal som skolhälsovården årligen genomför, återkoppling från socialtjänsten kring barn som lever i familjer med försörjningsstöd, redovisning av skolresultat i Kungälvs kommun samt en summering av barnhälsoindex. Kapitlet avslutas med en redovisning av aktuella insatser samt en enklare analys. upplevelse av hälsa Enligt LUPP (2014) är andelen som svarat ganska bra eller mycket bra kring sin egen hälsa 80 procent vid årkurs 8 på gymnasiet och 76 procent vid årskurs 2 vid gymnasiet. Pojkarna mår i större utsträckning bättre än flickorna; skillnaden är särskilt stor vid gymnasiet, där 45 procent av pojkarna mot 18 procent av flickorna uppger att de mår mycket bra. Åk 8, Kungälv GR 6, Åk 8 Besvär Flickor Pojkar Samtliga Samtliga Huvudvärk Ont i magen Känt sig stressad Svårt att somna Trött under dagen Sover dåligt Antal svar Tabell 2 Olika typer av besvär minst flera gånger i veckan under senaste halvåret. Resultaten visar procentandelen som uppger att de har besvär varje dag eller flera gånger i veckan (LUPP, 2014). Gy 2, Kungälv GR 6, Gy 2 Besvär Flickor Pojkar Samtliga Samtliga Huvudvärk Ont i magen Känt sig stressad Svårt att somna Trött under dagen Sover dåligt Antal svar Lägger man samman de olika typerna av symtom visar det sig att runt hälften av ungdomarna beskriver att de har minst ett besvär flera gånger i veckan. Dubbelt så många flickor än pojkar rapporterar regelbundna stressbesvär, vid gymnasiet handlar det om 53 mot 27 procent. Tabell 3 Olika typer av besvär minst flera gånger i vecka under senaste halvåret. Resultaten visar procentadelen som uppger att de har besvär varje dag eller flera gånger i veckan (LUPP, 2014). 14 välfärdsbokslut 2013

15 Även sömnproblem är vanligare hos flickorna, uppskattningvis var tredje flicka vid gymnasiet och var femte pojke. Vid sammansvägning av stress, sömnproblem, huvudvärk och magont är det två av tre flickor vid gymnasiet som har besvär av minst något av detta flera gånger i veckan. Därutöver uppger ungefär hälften av ungdomarna att de flera gånger i veckan är trötta under dagarna; särskilt hos flickorna finns en tydlig skillnad mellan högstadiet och gymnasiet.(lupp, 2014) hälsosamtal Enligt skollagen skall Elevhälsan arbeta hälsofrämjande och förebyggande så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för skolan. Hinder för inlärning ska utredas och kartläggas, om det är möjligt även undanröjas. Enligt skollagen ska tre hälsobesök erbjudas under grundskolan samt ett under gymnasietiden. Hälsobesöken skall innefatta allmänna hälsokontroller samt hälsosamtal. Syftet med hälsosamtalen är att ge eleven möjlighet att enskilt diskutera sin hälsa och sin skolsituation samt att utveckla en relation till skolsköterskan. Att enskilt få diskutera det som känns angeläget i den egna hälsosituationen med en vuxen person kan öka elevens motivation att själv ta aktiv del i utvecklandet av den egna hälsoprocessen (Socialstyrelsen & Skolverket, 2013). Hälsosamtal genomförs i årskurs 4 och 8 samt årskurs 1 vid gymnasiet. I samband med hälsosamtalen kan de elever som inte mår bra identifieras, det kan röra sig om fysisk, psykisk och psykosocial ohälsa samt osunda livstilsvanor. I välfärdsbokslut 2013 redovisas övergripande tendenser utifrån hälsosamtal läsåret 2012/2013. Enligt sammanställningen av hälsosamtalen visar ett mindre antal elever i varje klass symptom på ohälsa. Ohälsan yttrar sig bland annat i form av sömnbesvär, magont, huvudvärk, stressrelaterade besvär, övervikt, fetma, missbruk, självskadebeteende och depression. Var fjärde elev i årskurs 4 samt var tredje elev i årskurs 8 och i år 1 på gymnasiet svarar att de ibland eller ofta upplever huvudvärk. Gällande sömnproblem ökar antalet elever som har svårt att sova med åldern. Vid hälsosam talet på gymnasiet uppger 36 procent av eleverna att de har svårt att sova ibland eller ofta. Vid jämförelse mellan hälsosamtal och LUPP är det viktigt att ha kännedom om skillnaden vid datainsamling. Inför hälsosamtalen fyller eleverna i en hälsoenkät som muntligen gås igenom vid samtalet. LUPP är en traditionell och anonym enkätundersökning. Tabell 4 Antal barn i ärende som pågått under 1 år och över 1 år (Arbetsliv och stöd, 2013) familjer med långvarigt behov av försörjningsstöd Forskningen har tydligt visat att det finns starka samband mellan materiell standard och fysisk samt psykisk hälsa (Köhler, 2013). Enligt LUPP (2014) beskriver 14 procent av kommunens elever vid Mimers Hus ekonomiska hinder för att kunna göra vad de vill på fritiden. I årskurs 8 gäller det ungefär hälften så många. Nedanstående tabell visar antalet barn som under året tillhört en familj som varit beroende av försörjningsstöd. I tabellen nedan synliggörs antalet barn som lever i familjer med långvarigt (ett år eller längre) samt kortare (under ett år) försörjningsstöd. Merparten av barnfamiljer med behov av försörjningsstöd har ett till två barn. Beträffande den geografiska spridningen kan konstateras att i Kungälvs församling finns cirka 65 procent av antal barn med försörjningsstöd, Ytterby församling cirka 17 <1 år procent och resterande cirka 18 procent är utspridda i övriga församlingar. I Kungälvs 1 år> församling bor cirka invånare, i Ytterby Totalsumma församling cirka 7300 och övriga församlingar cirka ⁷. ⁷ Kungälvs församling innefattar bland annat områdena Centrum, Fontin, Komarken, Munkgärde, Olseröd, Ulvegärde och Ängegärde. Ytterby församling innefattar bland annat områdena Björkås, Kronoparken samt Ytterby centrum 15 välfärdsbokslut 2013

16 utbildning År 2011 infördes nya behörighetskrav till gymnasieskolan, vilket försvårar att se jämförelser bakåt i tiden. Beträffande behörighet till yrkesprogram vid gymnasiet förutsätts minst betyget E i åtta ämnen, varav kärnämnen matematik, svenska och engelska är obligatoriska. För de övriga programinriktningar krävs minst betyget E i tolv ämnen. Vid jämförelse med 2012 ökade i Kungälvs kommun andelen elever som nådde minst kunskapskraven för E (lägst godkända betyg) i alla ämnen samt elevernas meritvärde i åk 9 (Verksamhetsberättelse, 2013). Utifrån ett nationellt perspektiv var 86,6 procent av alla elever i årskurs 9 behöriga till ett yrkesprogram på gymnasieskolan läsåret 2012/13 (Skolverket, 2014). Andelen var högre bland flickor, elever med svensk bakgrund samt föräldrar med efter gymnasial utbildning (Ungdomsstyrelsen, 2013). Kungälvs kommun har en högre andel behöriga till gymnasiet vid jämförelse med riket. Skillnaderna mellan de kommunala högstadieskolorna i Kungälvs kommun är marginella. Notera även den positiva utvecklingen av andelen behöriga till gymnasiet mellan 2012 och 2013 (Verksamhetsberättelse, 2013). Program Kungälv 2013 Kungälv 2012 Sverige 2012 Yrkesföreberedande program 92,6 90,4 86,6 Estetiska programmet 91,0 88,1 85,5 Ekonomi, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen Naturvetenskaps- och teknikprogrammen 89,9 87,0 84,0 89,1 85,6 82,2 Tabell 5 Hur många andel i procent (%) som är behöriga till gymnasiet. Jämförelse inom kommunen och med Sverige.(Skolverket 2013) Nedanstående diagram innefattar andel elever med slutbetyg från samtliga program (nationellt-, individuellt- och specialutformat program). Kungälvs kommun 2013 är på samma nivå som det regionala och nationella genomsnittet. Andel med slutbetyg gymnasiet % Kungälv Västra Götaland Sverige /09 09/10 10/11 11/12 12/13 Diagram 3 Andel med slutbetyg gymnasiet från samtliga programmen (nationellt- individuellt- och specialutformat program) inom fyra år 2008/ /13 (Skolverket, 2013) 16 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2013

17 Beträffande andel elever med slutbetyg från nationella program i Kungälvs kommun, varierar resultat en mellan 2009 och År 2010 var andelen som lägst med 81,3 procent och som högst 2012 med 86 procent. I Kungälvs kommun var år 2013 andelen elever med slutbetyg från nationella programmen 81,5 procent (Verksamhetsberättelse, 2013). En viktig förutsättning för att tillgodogöra sig utbildningen är att få hjälp och stöd. Enligt LUPP (2014) uppger cirka två av tre elever att de har åtminstone ganska goda möjligheter att få hjälp och stöd. Vid gymnasiets studieförberedande program är bara drygt hälften nöjda med den support som erbjuds. Utifrån sammanställningen av hälsosamtalen konstateras att de flesta elever trivs och mår bra i skolan. I årskurs 4 svarar 91 procent att de trivs ganska bra eller mycket bra i skolan, motsvarande siffra är 94 procent årskurs 8 samt 96 procent årskurs 1 i gymnasiet. Resultat från LUPP (2014) visar att 77 procent i årkurs 8 instämmer i påståendet att det är en bra stämning i skolan, motsvarande siffra vid gymnasiet 86 procent. Stöd vid behov Kungälvs kommunala skolor % Flickor Samtliga Pojkar Diagram 4 Fråga om det finns bra möjlighet till hjälp och stöd vid behov. Resultaten visar andelen som svarat att det stämmer mycket eller ganska bra. (LUPP, 2014) Åk 8 GR-6: Åk8 Gy 2 Gr-6: Gy 2 Det största problemet enligt eleverna i årskurs 8 är mobbning, cirka en tiondel av eleverna instämmer i det påståendet, vilket är något mindre än GR-snittet. Vid gymnasiet och årskurs 2 instämmer flest elever i påståendet att främlingsfientlighet är ett problem i skolan. Vid jämförelse GR-snittet instämmer fler vid Mimers Hus att mobbning, sexuella trakasserier och våld är problem i skolan. Notera att det är skillnad mellan pojkar och flickor vid Mimers Hus. Nästan dubbelt så många pojkar än flickor instämmer kring påståendena om mobbning, främlingsfientlighet, sexuella trakasserier och våld. Skolmiljön är också det i särklass vanligaste sammanhanget för mobbning; och när det gäller erfarenheter av att bli orättvist behandlad är även detta först och främst kopplat till skolvärlden. (LUPP, 2014) ⁸ Se Bilaga 2 17 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2013

18 barnhälsoindex Via Västra Götalandsregionens barnhälsoindex ges en samlad bild av barnens hälsa utifrån både medicinska och sociala aspekter. Varje område består av en sammanvägning av olika indikatorer. Till exempel är område C, Determinanter, sammansatt av indikatorer som beskriver risk- och friskfaktorer⁸. I varje område finns ett indexvärde, som ska sättas i relation till övriga kommuner. Grönmarkerade områden innebär de kommuner med 20 procent högsta värden. Röd färg innefattar de 20 procent av kommuner med lägst värden. Kungälvs kommun är grönmarkarede när det gäller både frisk- och riskfakoter. Området C1, Riskfaktorer, som innefattar en sammanvägning av bland annat indikatorerna låg födelsevikt och tobaksexponering i fosterlivet.område C2, Friskfaktorer, är en sammanvägning av barn som ammas och barn vaccinerats mot MPR. Område A B C C1 C2 D Sammanlagt BHI Lerum Härryda Kungälv VGR Tabell 6 Barnhälsoindex inom olika domäner och sammanlagt (Köhler & Henriksson, 2013) Se definition bilaga 2 Riket A: Socioekonomi B: Hälsotillstånd C: Determinanter C1: Riskfaktorer C2: Friskfaktorer D: Service och stöd vad är på gång i kungälv? Socialinvesteringsplan I Kungälvs kommuns årsplan för 2014 ges kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram riktlinjer, ramar och avgränsningar för sociala investeringar. Utgångspunkten för implementeringen är Sveriges Kommuner och Landstings riktlinjer, socioekonomisk teori samt dokumenterade behov via en lokalt framtagen översiktanalys. Under 2013 har beslutsprocessen kring en social investeringsplan förankrats. Implementering av ett första objekt kring multikompetenta team har inletts. Föräldrastöd Via föräldrastödsprojektet A Ö lades en grund för det framtida föräldrastödsarbetet i Kungälvs kommun. Under projekttiden bildades en kommunövergripande arbetsgrupp, som under 2013 gjort en omstart. Via medel från Folkhälsorådet har personal från Kungälvs kommun slutfört utbildningen Förebyggandets konst föräldrastöd vid Örebro Universitet. Med stöd av Folkhälsorådets medel har föreläsningar, studiecirklar och föräldrastödjare kunnat riktas direkt mot föräldrar, men framförallt har fokus varit att i bred samverkan formulera en struktur kring ett långsiktigt och hållbart föräldrastöd i Kungälvs kommun. I samverkan med referensgrupp, där bland annat Rädda Barnen, Svenska kyrkan och studieförbunden ingår, har föreläsningar och studiecirklar genom förts. Under våren 2014 kommer personal inom förskolan och BVC utbildas i konceptet aktiva föräldramöten välfärdsbokslut 2013

19 Vägar till arbete Vägar till arbete har pågått i fyra år och kommer att avslutas juni Projektet har finansierats av Arvsfonden och projektägare är Hjälpmedelsinstitutet. Målgruppen har varit ungdomar i gymnasiet med någon form av funktionshinder, de flesta med en neuropsykiatrisk diagnos. Projektets mål är att med hjälp av teknikstöd underlätta studier och få en väg till arbete efter avslutad utbildning⁹. analys Utbildning är inte bara en grundläggande rättighet i vårt samhälle, det är också en nödvändighet. De största skillnaderna i ohälsa finns mellan de som enbart har förgymnasial utbildning och de som har eftergymnasial utbildning (Köhler, 2013). Förhållandevis är utfallet bättre i Kungälv jämfört med nationella resultat, men det finns fortfarande många elever som inte når godkänt i alla ämnen i årskurs 9 samt inte får slutbetyg från gymnasiet. Inom sektor skola pågår kontinuerligt arbete med att höja kvaliteten. Exempelvis pågår ett gemensamt kvalitetsarbete bland grundskolerektorerna, dessutom omarbetas Kungälvs-modellen i matematik (Verksamhetsberättelse, 2013) Enligt LUPP uppger cirka två av tre elever att de har ganska goda och bra möjligheter att få hjälp och stöd i sin skolsituation. Innebörden av detta resultat bör fördjupas; vid en första anblick kan konstateras att en tredjedel bär på en upplevesle av inte få tillräckligt bra stöd. Under det senaste decenniet har det skett en markant ökning av psykiska och psykosmatiska besvär bland barn och unga i Sverige (Köhler & Henriksson, 2013). Socialstyrelsen noterar att flera undersökningar visar att ökningen av självupplevda psykiska besvär avstannat eller minskat, men vård för psykiatriska diagnoser visar ingen minskande trend, med undantag för självskadebeteende. Allt sedan 1990-talet ökar andelen vårdade ungdomar stadigt för diagnoserna missbruk, ångest, depressioner, bipolär sjukdom, autism och ADHD (Socialstyrelsen, 2013). Både resultat från LUPP och hälsosamtal visar att flickor uppskattar sin egen hälsa lägre och olika hälsobesvär högre jämfört med pojkarna. Å andra sidan är det fler pojkar på gymnasiet som uppger att det finns sociala problem som mobbing, våld, främlingsfientlighet, sexuella trakasserier och dylikt på skolan. Sammantaget belyser nationella och regionala jämförelsetal, samt resultat från LUPP och hälsosamtalen att Kungälvs kommun är en bra kommun att växa upp i. Det är dock viktigt att synliggöra den ojämlika hälsa som riskerar att döljas i denna så kallade medelvärdets skugga (LUPP, 2014). 19 välfärdsbokslut 2013

20

21 Med hjälp av goda levnadsvanor kan välfärdssjukdomar och ohälsa motverkas. Faktorer som i hög grad påverkar individens hälsa är bland annat alkohol, tobak, fysisk aktivitet, matvanor, sömnvanor, läkemedels användning, tandhälsa och sociala relationer (Regeringens proposition_ 2007/08:10)

22 goda levnadsvanor utmaning 2 Enligt Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut hör tobak, högt BMI, fysisk inaktivitet och alkohol till de riskfaktorer som orsakar den största sjukdomsbördan i Sverige. Utifrån temat levnadsvanor presenteras resultat från hälsosamtalen i skolan och LUPP. Resultaten relateras till nationella och regionala undersökningar. Kapitlet kommer att avslutas med en presentation av aktuella insatser i Kungälvs kommun samt en enklare analys. kost och fysisk aktivitet Utifrån sammanställningen av hälsosamtalen konstateras att cirka 80 procent av eleverna i Kungälv deltar i någon planerad fysisk aktivitet (82 procent årskurs 4, 80 procent årskurs 8 och 83 procent årskurs 1 på gymnasiet). Utifrån resultat från LUPP uppger tre av fyra i årskurs 8 att de tränar så de blir andfådda eller svettiga flera gånger i veckan. Bland pojkarna gäller det 86 procent jämfört med flickornas 67 procent. Bland årskurs 2 på gymnasiet har andelen totalt minskat till knappt 60 procent, vilket får till följd att pojkarna vid jämförelse med årskurs 8 minskar sin träningsfrekvens markant (från 86 procent till 61 procent). Sett till formerna för fysisk aktivitet, som utövas minst varje vecka, uppger två av tre Kungälvungdomar i årkurs 8 att de motionerar/idrottar inom föreningslivet (69 procent) och drygt hälften utanför föreningslivet (55 procent). Beträffande kostvanor i årkurs 8 hoppar drygt var tionde över frukosten flera gånger i veckan eller oftare (12 procent), bland årskurs 2 gymnasiet gäller det mer än var fjärde (29 procent). 10 procent vid årskurs 8 och 8 procent vid årskurs 2 gymnasiet hoppar över lunchen. Nedan följer diagram som visar förekomsten av övervikt och fetma hos barn och unga i Kungälvs kommun (LUPP, 2014). Övervikt i Kungälvs kommunala skolor 20% Flickor 15 Pojkar FSK Så 2 Så 4 Så 6 Så 8 Gy 1 Tot Diagram 5 Övervikt bland flickor/pojkar i Kungälvs kommunala skolor 2012/13. Sammanställning från hälsosamtal, totalt antal elever: En jämförelse mellan Kungälvs kommun och Göteborg Stad visar att andelen elever med fetma i Kungälv är något lägre under grundskolan, men i gymnasiet är andelen större bland pojkar och flickor i Kungälv. 22 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2013

23 Fetma i Kungälvs kommunala skolor 5% 4 Flickor Pojkar 3 Diagram 6 Fetma bland flickor/pojkar i Kungälvs kommunala skolor 2012/13. Sammanställning från hälsosamtal, totalt antal elever: stycken FSK Så 2 Så 4 Så 6 Så 8 Gy 1 Tot Fetma bland pojkar Kungälvs kommun och Göteborgs stad 5% 4 Kungälv Göteborg 3 Diagram 7 Jämförelse fetma bland pojkar i Kungälvs kommun och Göteborgs stad 2012/13. Sammanställning från hälsosamtal, totalt antal elever: stycken FSK Så 4 Så 8 Gy 1 Fetma bland flickor Kungälvs kommun och Göteborgs stad 4% 3 Kungälv Göteborg 2 Diagram 8 Jämförelse fetma bland flickor i Kungälvs kommun och Göteborgs stad 2012/13. Sammanställning från hälsosamtal, totalt antal elever: stycken. 1 0 FSK Så 4 Så 8 Gy 1 droger Tobak Sedan år 2004 har andelen dagligrökare i Sverige minskat. Minskningen ses hos män och kvinnor, där kvinnorna står för den största minskningen (Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut, 2013). 23 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2013

24 Enligt Ungdomsstyrelsens rapport Ung idag konstateras att bland yrkesarbetande, år, rökte 18 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna. Andelen dagligrökare bland unga med funktionsnedsättning är generellt sätt högre, framförallt hos de unga kvinnorna. Sammanställningen av hälsosamtalen i Kungälvs kommun visar att i årskurs 8 har 2 procent av de tillfrågade eleverna svarat att de snusar ibland eller nästan varje dag. Vid gymnasiet årskurs 1 är motsvarande siffra 8 procent. Beträffande rökning i årskurs 8 uppger 3 procent att de röker nästan dagligen eller dagligen, vid gymnasiet är motsvarande siffra 6 procent. Totalt har 16 procent av eleverna på gymnasiet svarat att de röker varav 10 procent ibland, 3 procent nästan varje dag och 3 procent varje dag. I årskurs 8 har 11 procent svarat att de provat vattenpipa, vilket är samma svarsresultat som förra året. Hälsosamtalens sammanställning kan jämföras med LUPP, som visar att nästan var fjärde tillfrågad gymnasielev i Kungälv har, eller riskerar, ett nikotinberoende genom att röka eller snusa på minst veckobasis. Motsvarande andel i årskurs 8 är 2 procent, där nio av tio tvärtom anger att de aldrig röker eller snusar. Vid gymnasiet är även andelen sällan-rökare större än i årskurs 8. Resultaten visar inte på något entydigt könsmönster, möjligen kan det noteras att andelen som röker eller snusar varje vecka är något större bland pojkarna (LUPP, 2014). Rökning och snusning i Kungälvs kommunala skolor 100% Aldrig Mer sällan Varje vecka F Tot P F Tot P F Tot P F Tot P Åk8 GR6: Åk8 Gy2 GR6: Gy2 Diagram 9 Snusning/rökning bland elever i Kungälvs kommunala skolor 2012/13 (LUPP, 2014). Alkohol Konsumtionen av alkohol har minskat i Sverige sedan år 2004 och beräknas nu vara den lägsta på omkring 10 år (Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, 2013). Utifrån ett nationellt perspektiv var det 2012 en högre andel yrkesarbetande män i åldern år som hade riskabla alkoholvanor ⁰, 55 procent jämfört med 36 procent bland kvinnorna. Dessutom var andelen personer med riskabla alkoholvanor högre bland ungdomar med funktionsnedsättning (Ungdomsstyrelsen, 2013). Sammanställning av hälsosamtal i Kungälvs kommun visar att i årskurs 8 har 34 procent uppgett att de provat att dricka alkohol, varav 3 procent har svarat att de dricker ibland. Vid gymnasiet har 44 procent svarat att de dricker alkohol. Av de som svarat ja, dricker 46 procent sällan, 6 procent 1 2 gånger i veckan. 48 procent, som svarat ja, anger inte hur ofta de dricker alkohol. Gymnasiets siffror är oförändrade sedan föregående år.cirka 70 procent av kommunens elever vid gymnasiet årskurs 2 uppger att de dricker alkohol ibland, varav 16 procent gör det på veckobasis. I årkurs 8 är andelen 12 procent som anger att de dricker ibland och 2 procent som uppger att de dricker varje vecka.vid gymnasiet är andelen pojkar som uppger att de aldrig dricker nästan dubbelt så stor som hos flickorna. Bland de som någon gång dricker alkohol, dricker mer än varannan gymnasieungdom sig berusad minst varje månad. Sammantaget speglar resultaten GR-snittet, men könsmönstret vid gymnasiet årskurs 2 är inte lika entydigt i det större GR-underlaget (LUPP, 2014). ⁰ Folkhälsomyndighetens definition av riskabla alkoholvanor alkoholvanor/ 24 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2013

25 Alkoholvanor i Kungälvs kommunala skolor 100% Aldrig 80 Mer sällan Diagram 10 Alkoholvanor bland elever i Kungälvs kommunala skolor 2012/13. Andelen som svarat att de dricker alkohol (starköl, starkcider, alkoläsk, vin, sprit) varje vecka/mer sällan/aldrig (LUPP, 2014) F Tot P F Tot P F Tot P F Tot P Åk8 GR6: Åk8 Gy2 GR6: Gy2 Varje vecka Narkotika Enligt en drogvaneundersökning av Göteborgs Stad, 2013, är andelen som någon gång använt narkotika åtta procent i årskurs 9 och 21 procent i gymnasiets årskurs 2, vilket är högre än i resten av Sverige. Cannabis är den klart dominerande drogen. (Kungur, 2013) Vid sammanställning av hälsosamtal årskurs 1 vid Mimers Hus uppger 3 procent att de provat narkotika. Enligt LUPP (2014) anger 13 procent av kommunens elever vid Mimers Hus årskurs 2 att de provat narkotika en eller mer än en gång. Beträffande vilken typ av narkotika det rör sig om svarar merparten hasch/marijuana. Precis som för resultaten om alkoholkonsumtion finns det anledning att varsamt tolka dessa resultat, men de indikerar att flera av Kungälvs gymnasieungdomar har erfarenhet av narkotika. Jämförelse mellan Kungälv och Västra Götaland Kungälv Västra Götaland Rökande blivande mödrar (%) ,2 6,7 Andel (%) med riskabla alkoholvanor Tabell 7 Jämförande diagram över rökande blivande mödrar, riskabla alkohol- och spelvanor, andel som äter RDI frukt och grönt, fysiskt aktiva, andel som använt cannabis och dagligrökare (Folkhälsomyndigheten, 2014). Andel (%) med riskabla spelvanor Andel (%) som äter rekommenderat intag av frukt och grönsaker Andel (%) fysiskt aktiva (30 min/dag) Andel (%) som använt cannabis Andel (%) dagligrökare vad är på gång i kungälv? Skolhälsovården En rad olika hälsofrämjande och förebyggande insatser utförs på olika enheter inom skolhälsovården i Kungälvs kommun. Exempelvis har insatser gjorts på gruppnivå med tema som alkohol, narkotika och tobak (ANT) samt sex och samlevnad och livsstilsvanor. Dessutom har utställningar om kost, sömn och fysisk aktivitet anordnats. Via skolhälsovårdens vardagliga arbete 25 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2013

26 stöttas elever till närvaro i skolan, vilket är positivt utifrån både fysiska, psykiska och psykosociala aspekter. Mobilisering mot droger Under 2013/14 har en rad mobiliserande aktiviteter genomförts. Samtliga föräldrar vid kommunala och friskolor skolor har i samband med ordinarie föräldramöte i årskurs 8, inbjudits till dialog kring att våga fråga och våga se. I samverkan med sektor skola har även en riktlinje kring tobak arbetats fram; Tobaksfri skola. För att öka olika personalgruppers kunskap har utbildningskonferenser arrangerats i samverkan med närliggande kommuner och samordningsförbundet. Syftet med Ren träning är att öka medvetenheten om skadliga preparat och kunskap om hälsosam träning. Under hösten 2013 inleddes dialog med berörda träningsanläggningar och föreningar, glädjande nog valde kommunens samtliga träningsanläggningar att medverka. Under våren 2014 utbildades 30 ambassadörer, dessutom inbjöds allmänheten till öppna föreläsningar. Även mot föreningslivet initierades riktade satsningar. I samband med Idrottskonferensen gavs föreläsningar kring värdegrund och droger. Under våren 2014 skedde uppföljande utbildningar mot ett tiotal föreningar. Kost och fysisk aktivitet Folkhälsorådet i Kungälvs kommun, har via arbetsgruppen kost och motion, initierat olika stadspromenader, naturstigar och cykelleder gjordes en sammanställning utifrån följande frågor: Vad finns idag? Vilka framtida behov finns? Hur kan samordningen förfinas? 2014 innebär fortsatt inledd genomlysning. Under 2013 fortsatte utvecklingsarbetet kring fysisk aktivitet på recept. Med Samordningsförbundet har ett nätverk bildats med representanter från Kungälvs sjukhus samt offentlig och privat primärvård. Nätverket har inlett en projektering av en interaktiv aktivitetskalender. analys På nationell nivå är andelen vuxna med en stillasittande fritid oförändrad under det senaste decenniet och det är vanligare med en stillasittande fritid bland lågutbildade än högutbildade (Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, 2013). Även om den negativa utvecklingen kring övervikt och fetman bland unga verkar ha stannat av, är totalt 13 procent av pojkarna och 12 procent av flickorna överviktiga vid kommunens skolor (Köhler & Henriksson, 2013). Förekomsten av övervikt och fetma i årskurs 8 minskar för både flickor och pojkar, detta kan förklaras genom att majoriteten av eleverna befinner sig i pubertettillväxt, vilket innebär ett förhöjt energibehov (Abrahamsson et al, 2006). I gymnasiet stiger däremot andelen övervikt och fetma till en nivå som är högre än grundskolan. Beträffande förekomst kan konstateras att i Kungälvs kommun likt nationella kartläggningar, har högre andel övervikt och fetma i socioekonomiskt utsatta områden. Analysen av LUPP-resultaten visar sambandet mellan upplevd hälsa och frukostvanor bland skolelever. I gruppen som hoppar över frukosten flera gånger i veckan eller oftare uppger 64 procent sig ha ganska/mycket god hälsa. I gruppen som sällan/aldrig hoppar över frukosten skattar 84 procent sin hälsa som ganska/mycket god hälsa. Motsvarande samband noteras även bland gymnasieelever. En tendens som även uppmärksammas i LUPP är de förändringar som sker i ungdomars livsstil mellan högstadiet och gymnasiet. Utöver ökat användande av bland annat tobak, alkohol och droger, finns tendenser kring minskad träningsfrekvens, mindre deltagande i föreningsliv och försämrade kostvanor. En tydlig nationell trend är att alkoholdrickandet minskar, medan cannabisbruket ökar eller ligger kvar på oroväckande nivåer bland unga (Andersson & Lebedinski, 2013). Användande av tobak, alkohol och droger bör analyseras utifrån ungdomars egen upplevelse av hälsa. 26 välfärdsbokslut 2013

27 Konsumtion av tobak och alkohol är generellt vanligare bland personer med en mindre hälsosam livsstil samt bland personer med svagare ekonomiska resurser. (LUPP, 2014) Socialtjänstens missbruksenhet har genomfört en kartläggning, som avser debutålder hos brukare med ett fortgående missbruk. Kartläggningen ger kunskap kring betydelsen av tidigt drogförebyggande insatser. En tendens är att över hälften av alla brukare med fortgående missbruk börjat dricka alkohol till berusning under högstadiet. Vidare har merparten börjat missbruka cannabis under högstadiet och/ eller gymnasiet. Debut av tyngre droger sker i senare åldrar. Utifrån ett befolkningsperspektiv är det relativit få av de som testar under gymnasiet och högstadiet som går vidare till ett missbruk. Samtidigt finns behov av att utveckla metoder för råd och stöd kring ungdomar som prövat droger, samt uppmärksamma drogproblematik kan vara en yttring av en djupare problematik. Utvecklingsarbetet kring Ren Träning har synliggjort behov av ökad kunskap och medvetenhet kring energidrycker och kosttillskott. I samverkan med studenter från Grimslövs folkhögskola har därför en enklare fältstudie genomförts, där 52 tillfrågade fick ge sin bild kring förekomst och användande av energidrycker och kosttillskott. En tydlig slutsats av fältstudien är att frågan kring kosttillskott måste aktualiseras utifrån flera perspektiv i Kungälvs kommun. Kungälvs kommun har inlett en aktiv mobilisering mot droger, alkohol och tobak. Omvärldsanalysen och lägesbeskrivningen i Kungälvs kommun bekräftar betydelsen av dessa insatser. 27 välfärdsbokslut 2013

28

29 "Trots framgångsrika insatser avtar inte hälsogapet mellan olika grupper avseende socio-ekonomiska faktorer, kön, etnisk tillhörighet och dylikt". (Sveriges kommuner och Landting, 2013)

30 jämlika och jämställda livsvillkor utmaning 3 Gör något, gör mer och gör bättre. Så lyder huvudbudskapet i rapporten Closing the gap in a generation (2008) som tagits fram av WHO-kommissionen under ledning av folkhälsoforskaren Sir Michael Marmot. Enligt rapporten, som analyserat hälsans sociala bestämningsfaktorer, finns det idag tillräckliga kunskaper för att åstadkomma en jämlik hälsa. Det krävs främjande och förebyggande satsningar på internationell, nationell, regional och lokal nivå (Statens folkhälsoinstitut och WHO, 2008). Trots framgångsrika insatser avtar inte hälsogapet mellan olika grupper avseende socioekonomiska faktorer, kön, etnisk tillhörighet och dylikt (Sveriges kommuner och landsting, 2013). I samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen presenteras i detta kapitel redovisningar av ersättningar från olika socialförsäkringssystem och statistik kring arbetslöshet. Kapitlet avslutas med en beskrivning av aktuella insatser samt en analys utifrån temat Jämlika och jämställda livsvillkor. socialförsäkringar Ohälso-, sjukpenning- och sjuktal ses som generella mått på ohälsan i befolkningen, men anger egentligen endast ersättningar för socialförsäkringssystemet. De tre talen har även olika innebörd. Ohälsotalet är ett övergripande mått som anger antalet dagar per försäkrade under ett år (16 64 år) som erhållit sjuk-, aktivitets-, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Sjuktalet redovisar antalet utbetalda dagar med sjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna år. Talet innefattar inte sjuk- och aktivitetsersättning. Sjukpenningtalet redovisar sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år. Innefattar inte sjuk- och aktivitetsersättning. Skillnaderna mellan könen när det gäller sjukpenningtalet forsätter att öka i Sverige. I november 2013 var kvinnors sjukpenningtal 79 procent högre, jämfört med maj 2010 då skillnaden var 54 procent. Försäkringskassans uppföljningar visar även att yrken inom vård, skola och omsorg löper större risk att påbörja ett sjukfall med psykiska diagnoser än andra. Dessutom konstateteras att sannolikheten för att bli sjukskriven två år efter andra barnet är mer än dubbelt så hög för kvinnor som för män. (Försäkringskassan, 2013) Sjuktalets utveckling i Kungälvs kommun Dagar 15 Kvinnor 12 Totalt Män Diagram 11 Sjuktalets utveckling i Kungälvs kommun. ( forsakringskassan.se/) statistik/sjuk/ohalsomatt/sjuktalet Sjuktal, Sverige 2013: 9,4 Sjuktal, Västra Götaland 2013: 10, År 30 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2013

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-01-29 Sida 1 (14)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-01-29 Sida 1 (14) Sida 1 (14) Plats och tid Bohusrummet, klockan 13:00-16.00 Beslutande Gun-Marie Daun (KD) Ordförande Mona-Britt Gillerstedt (S) Oppositionsledare Tommy Ohlsson (M) Inger Rasmusson (FP) Linda Åshamre (S)

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 - en beskrivning av folkhälsoutvecklingen i Härryda kommun Folkhälsorådet INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 INLEDNING 4 RESULTATREDOVISNING 5 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Välfärdsredovisning 2012

Välfärdsredovisning 2012 Välfärdsredovisning 2012 Förord...3 Sammanfattning...4 Bakgrund...7 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Jämtlands läns folkhälsopolicy Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Hälsa och hållbar utveckling

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Hälsans. och arv hälsan.

Hälsans. och arv hälsan. Kommunkartläggning 2011 Bilden inspirerad av Haglund och Svanströms i "Folkhälsovetenskap - en introduktion", 1992 Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer visar de påverkbara faktorer som

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011. Innehållsförteckning

VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011. Innehållsförteckning VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011 Innehållsförteckning FÖRORD SAMMANFATTNING BAKGRUND Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Jämtlands läns folkhälsopolicy Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Hälsa och

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010

Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010 Folkhälsorådet 1(6) Datum Handläggare 2009-10-16 Sandra Beletic Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010 Bakgrund Under våren 2009 beslutades det att folkhälsorådet skulle ta fram en arbetsplan

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

LUNK. Lunds ungdomsenkät 2015. Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster

LUNK. Lunds ungdomsenkät 2015. Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster LUNK Lunds ungdomsenkät 2015 Resultat och slutsatser 1 Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster Emma Möller barn- och skolförvaltning Lunds stad Maria Olsson utbildningsförvaltningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Hälsoatlas 2013 Ale kommun

Hälsoatlas 2013 Ale kommun Hälsoatlas 2013 Ale kommun Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Det tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. En god folkhälsa bör således innebära att hälsan

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2011-2015 1 Inledning Folkhälsorådet har av Kommunstyrelsen fått i uppdrag att revidera det Alkohol- och drogpolitiska programmet som antogs av kommunfullmäktige 16 oktober

Läs mer

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009 arn och ungas hälsa En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun 2009 Piteå kommun Tel: 0911-69 60 00 Besöksadress: Svartuddsvägen 1 www.pitea.se En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun

Läs mer

Datum 2015-03-11. Solveig Andersson Kommunchef Sara Gyllenberg Folkhälsosamordnare. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-8 Sara Gyllenberg

Datum 2015-03-11. Solveig Andersson Kommunchef Sara Gyllenberg Folkhälsosamordnare. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-8 Sara Gyllenberg 1(9) Plats och tid Sammanträdesrum Köpingen, kommunkontoret i Bengtsfors, klockan 14.00-17:00 ande Ledamöter Carl Kullgren (FP) Lena Grönlund (S) Kenneth Carlsson (FP), HSN Carina Halmberg (S), HSN Susanne

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011.

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011. Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011. Villkor för framgång i arbetet för hållbar utveckling Kronisk stress och dåligt hanterad stress

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad

Tillsammans kan vi göra skillnad Tillsammans kan vi göra skillnad Folkhälsorapport Blekinge 2014 3 Förord Folkhälsa är ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet liksom levnadsvanor, risker och skyddsfaktorer för hälsan

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Svensk beroendeforskning vad är på gång? Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer