Var finns rum för våra barn?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Var finns rum för våra barn?"

Transkript

1 Boverket Var finns rum för våra barn? - en rapport om trångboddhet i Sverige

2

3 Var finns rum för våra barn? en rapport om trångboddheten i Sverige Boverket september 2006

4 Titel: Var finns rum för våra barn? en rapport om trångboddheten i Sverige Utgivare: Boverket september 2006 Upplaga: 1 Antal ex: 400 Tryck: Boverkets kopiering, Karlskrona 2006 ISBN: Sökord: trångboddhet, orsaker, konsekvenser, bostadspolitik, statistik, barnfamiljer, ungdomar, ensamboende, samboende, hyresrätt, bostadsrätt, småhus, svensk bakgrund, utländsk bakgrund, disponibel inkomst, Sverige Diarienummer: /2003 Omslagsbild: Helena Närä/IMS Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Boverket

5 3 Förord Syftet med denna rapport är att uppmärksamma hur trångboddheten utvecklats framförallt de senaste tjugofem åren, samt att analysera orsakerna och konsekvenserna av trångboddhet för olika grupper i samhället. I rapporten redovisas offentlig statistik om trångboddhet i Sverige. Idag är trångboddheten inte lika omfattande som under första halvan av 1900-talet, men det är fortfarande stora skillnader i utrymmesstandard mellan olika typer av hushåll, inkomstgrupper, upplåtelseformer och mellan människor med svensk och utländsk bakgrund. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät råder det bostadsbrist i drygt 100 av landets 290 kommuner och ekonomiskt svaga grupper har svårt att konkurrera på bostadsmarknaden. Trångboddhet är inte enbart en boendefråga utan berör även integrations- och välfärdsfrågor. Boverket vill härmed ge en bild av den trångboddhet som finns i Sverige idag. Rapporten är skriven av Annette Rydqvist, Björn Olsson, Anna Andersson och Åsa Karlsson vid Boverkets analysenhet. Ansvarig enhetschef är Martin Hedenmo. Karlskrona, september 2006 Ines Uusmann generaldirektör

6 4 Var finns rum för våra barn?

7 5 Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Disposition Trångboddheten som problem Vad menar vi med trångboddhet? Orsaker och konsekvenser Orsaker till trångboddhet Konsekvenser av trångboddhet Bakgrund: Politik och normer Fram till år 1950: En social bostadspolitik växer fram Åren : Politiska målsättningar och bostadsbyggande Vilken betydelse har målen i praktiken? Trångboddhet i statistiken Trångboddheten inom EU Trångboddhet i Sverige: Officiell statistik och andra källor Trångboddhet och jämställdhet Trångboddhet och hushållstyp Högre trångboddhet bland personer med utländsk bakgrund Tre av tio hushåll med låg inkomst är trångbodda Ungdomar är trångbodda i högre grad än andra åldersgrupper Trångboddheten är mest utbredd i storstadsregionerna Barnfamiljer Boendetäthet i Stockholms stad Ger statistiken en rättvisande bild av trångboddheten? Sammanfattning av trångboddheten i statistiken Avslutande diskussion Bilaga 1 Tabeller Bilaga 2 Fakta om Hushållens Ekonomi (HEK) Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) Referenser... 77

8 6 Var finns rum för våra barn?

9 7 Sammanfattning Denna rapport ger en bild av trångboddheten i dagens Sverige samt utvecklingen de senaste decennierna. Politiska normer och målsättningar på området diskuteras och detaljerad statistik över trångboddhet bland olika hushållsgrupper redovisas. Konsekvenser av trångboddhet bland barn och vuxna, samt vilka faktorer som kan antas ligga bakom trångboddheten diskuteras. Under 1900-talet som helhet har utrymmesstandarden förbättrats kraftigt, men under de senaste tjugo åren har trångboddheten legat relativt konstant kring 15 procent av befolkningen i åldern år, eller drygt en miljon vuxna personer. Men det är stora skillnader i utrymmesstandard mellan olika grupper av människor och i vissa grupper verkar trångboddheten ha ökat. Bland ensamföräldrar med barn har trångboddheten ökat med cirka tio procentenheter det senaste decenniet. Under 1990-talet fick de yngre åldersgrupperna en något högre andel trångbodda. I gruppen utrikes födda verkar trångboddheten ha förvärrats sedan mitten av 1980-talet. Ekonomiskt svaga hushåll, familjer med många barn, ensamföräldrar och familjer med utländsk bakgrund är trångbodda i högre utsträckning än genomsnittet. Gruppen av trångbodda är emellertid heterogen med många hushåll även från andra grupper. Räknat i antal hushåll är närmare hushåll trångbodda, varav är barnfamiljer. 1 Knappt hälften av de trångbodda barnfamiljerna har tre eller fler barn, vilket betyder att det även är många familjer med få barn som är trångbodda. Gällande utrymmesnorm definierar även ensamhushåll i enrummare som trångbodda men det är framförallt bland barnfamiljerna som trångboddheten är ett reellt problem. Målsättningen är att varje barn skall ha tillgång till ett eget rum. Cirka en halv miljon barn bor i familjer som saknar möjligheter att ge varje barn eget rum. Mer än barn i åldrarna år saknar eget rum och i hela gruppen skolbarn är antalet ännu större. Genom att inte kunna få ro och avskildhet i ett eget rum berövas alltså många barn ordentliga möjligheter till läxläsning och skolarbete. Forskning har visat att barn från trångbodda hem presterar sämre i skolan. Förutom många praktiska problem innebär trångboddheten en långvarig stressfaktor som är påfrestande för både barn och vuxna och kan leda till såväl fysiska som psykiska besvär. Ofta är den ekonomiska situationen dessutom pressande för trångbodda hushåll vilket innebär ytterligare stress och påfrestningar. Genom att problemen drabbar de boendes koncentrationsförmåga och förmåga till såväl arbete som planering påverkas också möjligheterna att hitta vägar att bryta trångboddheten, vilket leder till inlåsningseffekter. Trångboddhet drabbar framförallt hushåll i de lägre inkomstgrupperna. Av den fjärdedel av befolkningen med lägst inkomst är tre av tio hushåll trångbodda. Detta betyder att bostadsbidrag är ett viktigt tillskott för många trångbodda. Studier har visat att andelen trångbodda har ökat bland barnfamiljer med bostadsbidrag. Bostadsbidrag har framförallt kommit att bli ett stöd till ensamföräldrar i hyresrätt. Familjer med flera barn, 1 SCB, HEK

10 8 Var finns rum för våra barn? sammanboende föräldrar, stora boendeutgifter och låga inkomster hänvisas idag till försörjningsstöd. De flesta större bostäder finns i egnahem. Familjer med många barn är därför hänvisade till egnahem för att ge varje barn ett eget rum. Eftersom det är ytterst få hushåll i egnahem som får bostadsbidrag är det svårt för familjer med många barn och stor försörjningsbörda att minska trångboddheten med hjälp av bostadsbidragen. Kommunerna har ansvar för att planera bostadsförsörjningen så att alla i kommunen kan leva i goda bostäder. Planeringen för detta måste ske genom kunskap om tillgång på bostäder och de behov av bostäder som finns i kommunen. För att bostadsförsörjningen ska fungera behövs det också tillräckligt med bostäder. Investeringsstöden, både nybyggnad och ombyggnad, är idag fokuserade mot mindre bostäder. Det är också viktigt att förmedlingen av bostäder sker på ett rättvist sätt och efter hushållens behov. Samverkan såväl mellan förvaltningarna inom en kommun som mellan kommun och fastighetsägare har visat sig öka möjligheterna att lösa boendesituationen för grupper med en svag ställning på bostadsmarknaden. Sammanfattningsvis finns fortfarande en diskrepans mellan de målsättningar om utrymmesstandard som satts upp och mängden trångbodda hushåll. Framförallt drabbas många barn av att inte ha ett eget rum.

11 9 Inledning Syftet med den här rapporten är att i enlighet med Boverkets uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 2006: redovisa hur trångboddheten utvecklats över tiden redovisa hur trångboddheten varierar mellan olika grupper redovisa följderna av trångboddhet, särskilt ur barn- och jämställdhetsperspektivet, samt analysera orsakerna bakom trångboddheten. Begreppet trångbodd har enligt Nationalencyklopedin funnits sedan 1734 och trångboddhet räknas som en av de centrala välfärdsindikatorerna inom boendesektorn 2. Boendet och boendesituationen är en grundläggande del av välfärden och har stor betydelse för känslan av trygghet och förankring i tillvaron. Boendesituationen påverkar vår förmåga att fokusera på och utföra ett arbete, få möjlighet till vila och rekreation, samt våra möjligheter till socialt umgänge och kontakter. Frågor rörande bostadsutrymme har dock varit relativt lågprioriterade inom svensk välfärdsforskning under senare tid. Boendeförhållanden diskuteras oftare i termer av segregering, skatter och subventioner. Även inom folkhälsoforskning har man ofta fokuserat på människors val av livsstil som alkoholvanor och rökning snarare än strukturella faktorer som t.ex. boendemiljö. Senast ämnet utrymmesstandard genomgick en mer fördjupad diskussion var för tjugo år sedan då Bostadskommittén behandlade den så kallade norm 3 för trångboddhet och de definitioner och målsättningar som fortfarande gäller. 3 Sedan dess har andelen trångbodda enligt norm 3 legat relativt oförändrat runt 15 procent av befolkningen. Befolkningsökningen under perioden har emellertid gjort att antalet trångbodda människor i Sverige har ökat. SCB uppskattar att det idag finns närmare trångbodda hushåll med tillsammans mer än en miljon trångbodda vuxna och cirka en halv miljon trångbodda barn, varav drygt i åldern 6 till 17 år. Därutöver finns många inneboende och andra barn och vuxna som inte kommer med i statistiken av olika skäl. Många internationella studier har visat vilka negativa påfrestningar trångboddhet innebär för de boende. I dagens läge när bostadsfrågan återigen diskuteras är det viktigt att uppmärksamma de trångbodda hushållen i Sverige och de styrmedel som finns för att förbättra deras situation. Disposition Kapitel 1 innehåller en analys av trångboddheten som problem. Vi diskuterar anledningen till att den norm som definierar trångboddhet inte stadfästs utan istället omvandlats till en målsättning inom bostadspolitiken. Kapitlet tar också upp väsentliga dimensioner av trångboddhet som är viktiga att kommas ihåg. 2 Vogel et al SOU 1986:5

12 10 Var finns rum för våra barn? I kapitel 2 tar vi upp de orsaker och konsekvenser som trångboddhet medför. Trångboddhet har mycket att göra med hushållets ekonomiska möjligheter att skaffa en större bostad. Därför är en viktig faktor bostadsbidragens utformning, vilket också visat sig i studier som gjorts. En annan viktig faktor är givetvis utbudet av större lägenheter till rimliga hyror. Kapitlet redovisar de konsekvenser av trångboddhet som forskare har funnit i de många studier som gjorts. De samband forskningen funnit bekräftas också i de intervjuer Boverket gjort på egen hand i Tensta i Stockholm. Kapitel 3 presenterar en bakgrund och översikt hur trångboddheten har utvecklats över tiden sedan den först började uppmärksammas i bostadspolitiska sammanhang. Kapitlet blir samtidigt en presentation av hur bostadspolitiken är utformad idag och innehåller även frågan om vilken betydelse målsättningar och normer kring trångboddhet har i praktiken. Kapitel 4 beskriver statistiken över de trångbodda hushållen mer i detalj. Vi redovisar också statistik över trångboddheten i andra EU-länder. Vi använder och bearbetar statistik från SCB och redovisar även resultat från undersökningar inom närliggande områden. Tyngdpunkten i redovisningen ligger på situationen för barnfamiljerna. Kapitel 5 innehåller en avslutande diskussion där vi samlar upp våra slutsatser om trångboddheten.

13 11 1 Trångboddheten som problem Vad menar vi med trångboddhet? Begreppet trångboddhet ligger nära begreppet boendetäthet, som båda är mått på relationen mellan antalet boende och antalet rumsenheter i en bostad, dvs. antalet personer per rum (P/R). 4 Som rumsenhet räknas såväl bostadsrum som kök. Medan boendetäthet är ett värdeneutralt begrepp, innebär trångboddhet en bedömning som görs utifrån en fastslagen norm och alltså pekar på förhållanden som inte uppfyller vissa uppställda kriterier gällande utrymmesstandard. I de normer som gäller för trångboddhet exkluderas kök och ett (vardags-)rum i beräkningen. För en översikt över normerna se tabell 1 i bilagan. Objektiv och subjektiv trångboddhet Studier som gjorts av trångboddhet delar upp begreppet i objektiv respektive subjektiv trångboddhet. Med objektiv trångboddhet avses därmed boendeförhållanden som inte når upp till en viss utrymmesstandard. Med subjektiv trångboddhet avses den upplevda trångboddheten, dvs. känslan av trängsel i hemmet. Den subjektiva trångboddheten består i sin tur av två ömsesidigt beroende faktorer; dels brist på avskildhet för personlig utveckling, och dels överskott på stimulans och interaktion. Man skulle kunna tänka sig att antalet personer per bostad eller per ytenhet skulle vara rimliga mått på trångboddhet, men de problem som har identifierats i samband med trångboddhet är förknippade med möjligheterna att kunna avskilja delar av bostaden och antalet personer per rum blir därför det relevanta måttet. Studier har gjorts kring hur väl olika objektiva mått på trångboddhet motsvaras av subjektiv trångboddhet och resultaten har pekat på att personer per rum är det bästa måttet i allmänhet. 5 Detta är det vedertagna måttet på trångboddhet och används även i internationella jämförelser. 4 Boendetäthet uttrycks ibland som rumstillgång, dvs. det inverterade måttet R/P. 5 Gove 1979

14 12 Var finns rum för våra barn? Bedömningen av vilken grad av trångboddhet som kan anses som rimlig eller normal har utvecklats allteftersom boendet och bostadspolitiken har utvecklats. Vad som idag anses innebära trångboddhet fördes på tal redan i mitten 1970-talet av en utredningen Solidarisk Bostadspolitik, 6 men formulerades som utrymmesnorm först cirka tio år senare av Bostadskommittén: Norm 3 innebär således att hushåll skall anses vara trångbodda i de fall då inte varje barn och ensamstående vuxen kan disponera ett eget rum, kök och ett rum oräknade. (SOU 1984:36, s 277) Sedan dess har de exakta formuleringarna skiftat i olika sammanhang, men innebörden har varit densamma; alla hushållsmedlemmar inklusive barn har rätt till eget rum och ensamstående i enrumslägenheter definieras som trångbodda. Om det finns samboende i hushållet reduceras rumskravet med ett rum, dvs. samboende förväntas dela rum. Andel barn med eget sovrum används också som en internationell indikator på trångboddhet, framförallt vid undersökningar om barns hälsa och sociala förhållanden. 7 Mot bakgrund av norm 3 är detta ett viktigt mått och det görs två oberoende undersökningar i Sverige för att ta fram detta mått. Dels görs undersökningar i samarbete mellan SCB och Institutet för social forskning (SOFI), dels tar Folkhälsoinstitutet fram måttet inom ramen för sina undersökningar av barns hälsa. Normen som blev en målsättning Bostadskommittén formulerar således norm 3, men förordar inte att den ska ersätta den gamla norm 2. Istället bör normen uppfattas som riktmärke och målsättning för bostadspolitiken. En anledning till varför norm 3 aldrig fastställts formellt är de konsekvenser som blir av en strikt tolkning av normen. Definitionen av norm 3 innebär att den minsta lägenhet som kan godtas för permanent boende är en tvårumslägenhet. 8 Om målet är att minska trångboddheten blir konsekvensen att alla enrummare på sikt ska byggas om till större lägenheter. Detta kommer givetvis i konflikt med det faktum att det finns efterfrågan på även de allra minsta bostäderna. Även om efterfrågan troligen sammanhänger mera med låga priser än med små lägenhetsstorlekar, torde enrumslägenheterna inom överskådlig tid komma att utgöra en viktig resurs i bostadsförsörjningen. Eftersom dessa lägenheter företrädesvis finns i storstadsregionerna och ofta är relativt centralt belägna betyder lägesfaktorn sannolikt lika mycket som lägenhetsstorleken. (SOU 1984:36, s 277) Bostadskommittén menar att för t.ex. ungdomar torde enrummare utgöra ett gott alternativ till att bo kvar i föräldrahemmet. Det som enligt kommittén talar emot enrumslägenheterna är det faktum att de inte främst bebos tillfälligt av ungdomar, utan att de bebos av äldre eller medelålders personer under relativt lång tid. Därför måste en stor del av boendet i enrumslägenheter anses innebära en reell trångboddhet. 9 Det nya med 6 SOU 1974:17 7 WHO SOU 1986:5, s 45 9 SOU 1984:36, s 278

15 1 Trångboddheten som problem 13 norm 3 var att den definierade enpersonshushåll i enrummare som trångbodda, vilka tidigare aldrig ansetts kunna vara trångbodda. Idag är situationen annorlunda och omsättningen på de minsta lägenheterna är relativt hög. Dessutom efterfrågas många av dessa centralt belägna lägenheter av unga barnlösa hushåll vilka sannolikt ger större betydelse åt det geografiska läget hos lägenheten mer än dess storlek. Mot bakgrund av vår diskussion om objektiv respektive subjektiv trångboddhet anser vi att enboende i enrummare inte kan anses vara ett allvarligt trångboddhetsproblem. Det innebär visserligen per definition en objektiv trångboddhet, men det är den subjektiva trångboddheten som utgör ett reellt problem och den drabbar inte enpersonshushålll. De problem som har identifierats i samband med trångboddhet drabbar framförallt barn och barnfamiljer. [Bostadskommitténs] bedömning är att trångboddhet framför allt är ett problem för en betydande del av barnhushållen [Bostadkommittén] anser att på sikt skall inga barnhushåll av ekonomiska skäl tvingas acceptera en så liten bostad att inte varje barn har möjlighet att disponera ett eget sovrum. (SOU 1986:5, s 47-48) Denna målsättning identifierar med andra ord en grupp hushåll där trångboddhet kan förväntas. Enpersonshushåll utgör emellertid en stor grupp bland de hushåll som definieras som trångbodda och därför kommer de grupper som målsättningen identifierar i skymundan. Definitionen av trångboddhet enligt norm 3 döljer alltså en del av problemet genom att den marginaliserar de grupper där trångboddheten utgör ett reellt problem. Detta innebär en svaghet hos norm 3. Att använda den gamla normen är emellertid inget lämpligt alternativ. Vad som återstår är därför att använda norm 3 som en definition av trångboddhet men upplysa om dess svaghet. Normens funktion Trots att utrymmesnormen har vissa svagheter, och trots att den inte är kodifierad, har den ett berättigande om den uppfattas som en rekommendation till de statliga och kommunala organ som ansvarar för bostadsförsörjning och bostadsförmedling. Normen har därigenom två principiellt skilda funktioner: För det första fungerar normen som ett enkelt men entydigt riktmärke för vad som är en eftersträvansvärd lägsta godtagbar utrymmesstandard, dvs. en precisering av det bostadspolitiska målet. För det andra fungerar normen som ett kriterium för att avgöra vad som är ett rimligt utrymmesbehov i samband med t.ex. bostadsförmedling eller vid utformning av regler för bostadsbidrag, dvs. som ett informativt styrmedel. 10 Genom att studera fördelningen av de trångbodda hushållen kan vi därmed också studera hur effektiv normen är som ett informativt styrmedel med syfte att nå det bostadspolitiska målet. För att vara effektivt som styrmedel gäller att de styrande aktörerna på bostadsmarknaden tar till sig normen och målsättningen. 10 SOU 1986:5, s 44-45

16 14 Var finns rum för våra barn? Det faktum att graden av trångboddhet bland befolkningen legat relativt konstant de senaste tjugo åren skulle kunna bero på att aktörerna inte tagit till sig normen och målsättningen i önskad utsträckning. Frivillig och ofrivillig trångboddhet Något som gör att trångboddhet troligen aldrig kan elimineras fullständigt är att en stor bostad ofta medför stora kostnader och att hushåll därför frivilligt väljer att bo i en liten bostad. Hushållets efterfrågan på bostad beror på dess egna preferenser i förhållande till dess budgetbegränsning och valet av bostad blir en avvägning mellan vad hushållet har råd med och bostadens läge, storlek och andra egenskaper. Medan vissa hushåll prioriterar en låg kostnad, kan andra hushåll sätta större värde på bostadens läge, vilket i sin tur kan innebära kortare restider, minskade reskostnader, större närhet till serviceställen eller liknande. Trångboddheten kan alltså vara resultatet av ett frivilligt val. Den frivilliga trångboddheten kan dock övergå i en ofrivillig trångboddhet, t.ex. när familjen utökas och man behöver en större bostad, men tvingas bo kvar på grund av bristen på tillräckligt stora och tillräckligt billiga bostadsformer. Även stora barnfamiljer kan frivilligt välja att bo trångt för att få tillgång till vissa nyttigheter. Ett exempel skulle kunna vara en familj med utländsk bakgrund från Boverkets egna undersökningar i Tensta som väljer att bo kvar trots att de skulle kunna få en större bostad på en annan ort. De väljer att stanna på grund av att där finns ett utbud av varor och tjänster som på en annan ort kan vara svåra att få tag på. Genom att det finns många med utländsk bakgrund i storstäderna finns också ofta en större öppenhet för etnisk och religiös mångfald det kan finnas t.ex. moskéer och ett mer varierat utbud av matbutiker. Med andra ord kan hushåll som karaktäriseras av subjektiv trångboddhet trots allt välja att bo kvar i en trång bostad. Detta betyder att efterfrågan på större lägenheter bland trångbodda hushåll kan överskattas om man enbart ser till antalet hushåll av en viss storlek. Dessa olika dimensioner av trångboddhet är viktiga att komma ihåg när vi presenterar statistik över trångboddhet.

17 15 2 Orsaker och konsekvenser Orsaker till trångboddhet Medan det har bedrivits en hel del forskning kring trångboddheten och dess konsekvenser, finns det inte lika mycket systematisk kunskap om vilka faktorer som ligger bakom trångboddheten. Orsakerna till varför människor bor som de gör är till viss del slumpmässiga eftersom man inte helt kan välja sin bostad. För att bättre utröna orsakerna till trångboddhet skulle djupundersökningar behöva göras där de boende blev intervjuade. Några faktorer kan dock framhållas. Dessa faktorer finns dels på efterfrågesidan, dels på utbudssidan av bostadsmarknaden. På efterfrågesidan handlar det om vad hushållen efterfrågar i förhållande till deras ekonomiska möjligheter. På utbudssidan handlar det om hur utbudet av bostäder i olika pris- och storleksklasser ser ut och vad som styr byggandet av olika typer av bostäder. Ser vi till efterfrågesidan är det viktigt att komma ihåg vår diskussion om att trångboddhet kan vara i viss utsträckning frivillig. Ett större hushåll kan behöva en större bostad för att inte vara trångbodd, men samtidigt kan hushållets sammansättning och budgetbelastning göra att hushållet inte har råd att efterfråga en större bostad. Tittar vi på den trångboddhet som drabbar barnfamiljer och som inte är frivilligt vald, är den viktigaste faktorn hushållskassan. För ekonomiskt starka hushåll finns det ofta möjlighet att köpa en bostad, dvs. bostadsrätt eller småhus. Många gånger drabbas barn av trångboddhet på grund av ekonomisk utsatthet bland olika grupper av hushåll, till stor del ensamstående föräldrar. I en studie på uppdrag av Rädda Barnen har man undersökt den ekonomiska utsattheten bland barn till ensamstående föräldrar. Antalet barn till ensamstående har ökat med drygt 38 procent. I en jämförelse mellan åren 1991 och 2003 finner man att andelen barn till ensamstående föräldrar ökat från 16 till 22 procent av samtliga barn. Vidare var 2003 andelen ekonomiskt utsatta barn bland samboende föräldrar 8,6 procent, medan samma andel bland ensamstående föräldrar var 27,6 procent, dvs. mer än 3 gånger större Salonen 2006

18 16 Var finns rum för våra barn? Men även om hushållet får ökade ekonomiska resurser betyder inte det automatiskt att utrymmesstandarden prioriteras. För att minska trångboddheten bland ekonomiskt svaga hushåll behöver det skapas incitament för hushållen att lägga mer resurser på utrymmesstandard i förhållande till andra utgiftsposter. Denna typ av incitamentsskapande finns till viss del i dagens bostadsbidragssystem. Bostadsbidragen I en studie gjord av Cecilia Enström Öst (2006) har man även undersökt bostadsbidragssystemets effekter på trångboddheten i Sverige. Det visar sig bland annat att de reformer som gjordes år 1997 har påverkat andelen trångbodda hushåll negativt. Hushåll flyttar in i trångboddhet som en effekt av de förändringar som gjordes i bostadsbidragssystemet. Hushåll som bodde trångbott redan innan reformen flyttar vidare till trångboddhet istället för att öka sin bostadsyta. Det är främst de nya reglerna om ytbegränsning som har medfört att andelen hushåll som flyttar in i trångboddhet har ökat. Ökningen är 45 procent högre än för de hushåll som inte påverkades av regelförändringarna. De hushåll som påverkades av skilda inkomstgränser är betydligt fattigare än de hushåll som påverkades av ytbegränsningen och var redan trångbodda innan reformen. En möjlig effekt av inkomstbegränsningen för makar är därför att hushåll som redan var trångbodda tenderar att bo in sig i trångboddhet på grund av att de inte har råd att öka sin bostadsyta. 12 Dålig förankring på arbetsmarknaden och bristande integration Dålig förankring på arbetsmarknaden minskar hushållskassan och möjligheterna till större bostad. Riskaversionen bland hyresvärdar kan göra att hushåll utan fast arbete inte tillgodoses i full utsträckning. T.ex. kan ungdomar tvingas bo kvar hemma längre på grund av att de inte hittar en egen bostad. Även bankernas riskaversion kan hindra hushållen från att få tillgång till kreditmarknaden. Som Boverket visat i sin lägesrapport Välkommen till bostadsmarknaden (2005) om integration på bostadsmarknaden, har många grupper av människor med utländsk bakgrund sämre möjlighet att komma in på bostadsmarknaden och få inflytande över sin boendesituation. En förklaring till dessa skillnader kan vara att människor födda utomlands haft kortare tid att etablera sig i samhället och inte hunnit ifatt när det gäller att lära sig språket, hitta ett arbete, få värdefulla kontakter, och tillgodogöra sig sina utländska utbildningar i Sverige. Denna bristande integration är ofta självförstärkande och människor som står utanför sociala nätverk riskerar att stigmatiseras och få ännu svårare att komma in på arbets- och bostadsmarknaden. Detta försvårar möjligheterna att undkomma trångboddhet. Ofta är familjer med utländsk bakgrund är också större än familjer med svensk bakgrund och efterfrågar därmed större lägenheter. Dessa grupper missgynnas därför också genom att det i bostadsfinansieringssystemet finns inslag av strukturell diskriminering, främst då bostadsbidragen och 12 Enström Öst, kommande 2006

19 2 Orsaker och konsekvenser 17 investeringsstöden inte ger stöd till större hushåll med behov av större bostäder. Investeringsstöden riktade mot små bostäder Investeringsstöden är kanske den främsta faktorn på utbudssidan som påverkar vilka typer av bostäder som byggs. Demografiska faktorer har också betydelse för vilken storlek på lägenheter man vill bygga. Byggkostnader påverkar det allmänna utbudet av bostäder, men är inte specifikt relaterade till trångboddhet. Flexibla bostäder som kan anpassas för olika hushåll kan ha betydelse för trångboddhet, t.ex. genom möjligheten att förändra antalet rum i en bostad. Denna typ av bostäder är generellt sett dyr att bygga. Konsekvenser av trångboddhet Trångboddhet ger konsekvenser för såväl hushållet och dess individer som för samhället i stort. Medan konsekvenserna för hushållet är direkta och omedelbara, kan trångboddheten ge såväl direkta som indirekta konsekvenser för individen. För samhället i stort kan konsekvenserna vara mer långsiktiga och svårare att se. Genom att studera de direkta och indirekta konsekvenserna som trångboddheten har på individen kan vi lättare se de effekter trångboddheten har för samhället på lång sikt. Praktiska konsekvenser Boendet innefattar allt från utrustning, hushållsapparater och annan teknologi i hushållet till utrymmen och inomhusmiljön. Ser vi på gruppen trångbodda hushåll är en stor del av dessa enboende hushåll. Konsekvenserna av trångboddheten för ensamstående hushåll är framförallt praktiska, dvs. man får inte plats med den hushållsutrustning man skulle önska. I små enrummare blir rummet ett allrum, dvs. man tvingas sova och äta i vardagsrummet. Detta kan innebära att man avstår från att bjuda hem gäster eftersom man kanske inte har tillräckligt med möbler. Fördelen för ett ensamstående hushåll är att det inte finns något behov av att kompromissa med andra hushållsmedlemmar om hur saker och ting ska vara beskaffade i hushållet. För ett större hushåll innebär trångboddheten också större praktiska bekymmer. Större mängd sängplatser, möbler, hushållsartiklar, och kläder kräver större förvaringsutrymmen. Dessutom kan större hushåll kräva kompromisser eller överenskommelser mellan hushållsmedlemmar, vilka i sin tur kan bli suboptimala och ineffektiva och därmed innebära ökade praktiska bekymmer istället för minskade. Utrymmesbristen kan innebära att hushållsmedlemmar tvingas sova på madrasser på golvet, vilka kräver förvaringsutrymme dagtid. Förvaring av kläder kräver också utrymme, liksom leksaker, mat, dokument, pärmar, böcker, mm. Små köksutrymmen kan innebära att förtäring av måltider får ske i omgångar, på grund av att alla inte får plats runt bordet. Alternativet är kanske att man får sitta i sängen, i soffan eller på golvet och äta sin mat. Utrymmesbrist och trängsel betyder också svårigheter med att upprätthålla

20 18 Var finns rum för våra barn? bostadens hygien på grund av att det är belamrat med saker överallt. 13 Dålig inomhusmiljö kan i sin tur leda till luftvägsproblem och liknande. Trångboddheten kan också innebära problem för barnen att hitta en plats för skolarbete och läxläsning. I brist på bord kan läxläsning tvingas ske i sängen och med dålig belysning. 14 I Sverige hänger ofta skolprestationerna intimt samman med möjligheterna till läxläsning utanför skoltid, oftast i hemmet. Möjligheter till läxläsning finns i viss utsträckning på kommunala bibliotek, men det är inte alltid öppettiderna svarar mot barnens och ungdomarnas behov och trängseln kan flytta in även där. Statistik visar också att barn som inte har tillgång till eget rum ägnar mindre tid åt läxor än barn med rum. Brist på möjligheter till läxläsning i hemmet kan givetvis få långtgående konsekvenser för såväl individen som för samhället. Trängsel i hemmet kan göra att barn mer eller mindre uttalat tvingas spendera mycket av sin fritid utanför hemmet. Ofta är det äldre pojkar som väljer att tillbringa sin fritid i de centrala delarna av staden. Detta minskar den sociala kontrollen från föräldrar, släktingar och vänner. 15 Många av dessa praktiska bekymmer bekräftas av de hushåll som Boverket besökt i Tensta. Materiell förslitning Fastigheter och lägenheter är anpassade för ett visst antal personer och ett stort hushåll medför större slitage på lägenheten. Kök och våtutrymmen utsätts för hög belastning och dessutom kan för mycket väta leda till fukt, mögel och svampangrepp. En stor familj kan behöva installera egen tvättmaskin och torktumlare i lägenheten vilket medför ytterligare belastning och minskat utrymme. Inredning, som tapeter, dörrar, golv, lister och trösklar slits också, särskilt om möbler behöver flyttas för att ge utrymme för sovplatser. Denna förslitning innebär höga kostnader i samband med renovering och underhåll. Dessa underhållskostnader kan givetvis vara till nackdel för stora barnfamiljer på bostadsmarknaden, och bidra till svårigheter att hitta en bostad. 16 Förslitningen och dess kostnader kan även skapa konflikter med grannar eller fastighetsägare, vilket i sin tur medför ökad risk för vräkning eller svårigheter att hitta ny bostad. Ett stort hushåll kan därför drabbas av diskriminering på grund av den förslitning och dess medföljande kostnader som hushållet orsakar. Psykiska och fysiska hälsoproblem Till stor del hänger problemen med trångboddhet ihop med den personliga integriteten hos de boende. Trångboddhet innebär en stressfaktor för individen i situationer där kontakt mellan hushållsmedlemmar är oundviklig och där personer inte kan kontrollera närvaron av andra. Psykologiska mekanismer gör att det uppstår sociala krav på kontakt och interaktion, situationen kräver det. Omvänt innebär det att personer känner ökade krav på att svara mot andras beteende. Trångboddhet kan också leda till brist på intim integritet, dvs. man känner sig exponerad. 13 Boverkets egna intervjuer av boende i Tensta 14 Boverkets egna intervjuer av boende i Tensta 15 Popoola Berglund och Company 2002

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

För tidskriften Arkitektur 3 2007

För tidskriften Arkitektur 3 2007 För tidskriften Arkitektur 3 2007 Nya uppgifter i bostadsbyggandet Man måste säga att vi bor bättre idag än på 1950-talet. Idag bor ingen så trångt att köket behöver användas som sovplats. Alla har vatten,

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

Bostadsbidrag, ett rättvist bostadsstöd för barnen?

Bostadsbidrag, ett rättvist bostadsstöd för barnen? Boverket Bostadsbidrag, ett rättvist bostadsstöd för barnen? - Långsiktiga effekter av 1990-talets besparingar Bostadsbidrag, ett rättvist bostadsstöd för barnen? Långsiktiga effekter av 1990-talets besparingar

Läs mer

Etniska hierarkier i boendet

Etniska hierarkier i boendet Boverket Etniska hierarkier i boendet Lägesrapport om integration Etniska hierarkier i boendet Lägesrapport om integration Boverket februari 2007 Titel: Etniska hierarkier i boendet Lägesrapport om integration.

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 13 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 SAMMANFATTNING Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Andelen unga vuxna som bor i egen

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

29 procent bor. 353 000 vill ha egen. 221 000 bostäder. 146 000 har svårt att. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

29 procent bor. 353 000 vill ha egen. 221 000 bostäder. 146 000 har svårt att. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Sverige 15 Undersökning från Hyresgästföreningen 29 procent bor med osäkra villkor 353 vill ha egen bostad men saknar det idag 221 bostäder behövs

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR Bostadsmötet1-2 oktober 2014 Session 2. Maths Isacson, Lars Fälting & Tom Petersson SESSIONSUPPLÄGG 1. Maths inleder med samhällsförändringar

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Så bor och lever Sverige

Så bor och lever Sverige Ny bostads- och hushållsstatistik TEMA: HUSHÅLL Så bor och lever Sverige För första gången på över 2 år kan vi presentera heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Sverige och hur folk bor.

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar PM 2015-06-01 1 (6) Avdelningen för ekonomi och styrning Måns Norberg & Signild Östgren Avdelningen för vård och omsorg Ove Ledin Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar Bakgrund Hemlöshet och utestängning

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Hur tätt bor man i Stockholm? Boendetäthet i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt

Hur tätt bor man i Stockholm? Boendetäthet i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt Hur bor man i Stockholm? En boendeundersökning baserad på SCB:s lägenhetsregister Delrapport 1 Hur tätt bor man i Stockholm? Boendetäthet i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt Bo-Analys och vostra konsulter

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende i Sverige 211 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Läs mer

Så lever människor idag

Så lever människor idag Så lever människor idag en förstudie om levnadsvillkor och boende del två Anna Eklöf, Sven Bergenstråhle och Pär Svanberg Förord Den ekonomiska utvecklingen under senare år har medfört att många människor

Läs mer

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam Regeringsuppdrag etableringshinder Peter Karpestam Uppdraget Del 1: Belysa konkreta etableringsproblem med fokus på områden där kunskap saknas. Del 2: Lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för svaga

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Unga vuxnas boende i Sverige 2013 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende i Sverige 2013 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende i Sverige 13 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3 Hur ga unga vuxna

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1

Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 211 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Innehåll sammanfattning 3 Undersökningsmetod 4 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 4 Mindre än

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002

Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002 LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 107 Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002 Statistiska centralbyrån 2004 Living Conditions Report no 107 The way we live in Sweden Homes, the living

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2015 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Mer än hälften av 20 29 -åringarna bodde på hyra år Enligt Statistikcentralen bodde 55 procent av alla 20 29-åringar, dvs. 6 000 personer självständigt

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) YTTRANDE Vårt dnr: 15/3653 2015-09-25 N2015/5139/PUB Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Jan-Ove Östbrink Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder

Läs mer

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabellbilaga Unga vuxnas boende, 2015 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20 27-åringar boende i föräldrahemmet,, 2003 2015 (procent) Hos föräldrar 13 19 16 20 17 Ej svar Tabell 2.

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Boende och boendemiljö

Boende och boendemiljö LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 117 Boende och boendemiljö 2006 07 LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 117 Boende och boendemiljö 2006 07 Statistiska centralbyrån 2009 Living Conditions Report no 117 Housing and

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av

Läs mer

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning 2Produktion: Samordning Socialdepartementet för att motverka Form: Blomquist och förebygga

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 13 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3 Hur många

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabellbilaga Unga vuxnas boende, göteborg 2015 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20 27-åringar boende i föräldrahemmet,, 2003 2015 (procent) Hos föräldrar 19 21 19 23 22 24 21 Tabell

Läs mer

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Andreas.zeidlitz@jonkoping.se, 036-10 57 30 Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Vad behöver göras? en förstudie om levnadsvillkor och boende del fyra

Vad behöver göras? en förstudie om levnadsvillkor och boende del fyra Vad behöver göras? en förstudie om levnadsvillkor och boende del fyra Förord Den ekonomiska utvecklingen under senare år har medfört att många människor har fått det bättre samtidigt som vi upplever att

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-12-17 Vår referens Anders Spjuth Utredare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB STK-2014-1254 Sammanfattning

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Göteborgsregionen 211 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 4 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 4 Mindre än hälften

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Ge ungdomar möjlighet till egen lägenhet i (S)tockhol(m)

Ge ungdomar möjlighet till egen lägenhet i (S)tockhol(m) inte bo hos kompisar och hos mina syskon under hela mitt liv, det har jag ju gjort sedan januari 2005 och det gör ja ande. För att jag inte vet hur länge jag får bo kvar, och var jag ska bo sen. Jag ser

Läs mer

Hushållsstatistik 2012

Hushållsstatistik 2012 FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 ARBETSRAPPORT 2030:3 Strategiska avdelningen FEBRUARI 2004 Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 2030 S T O C K H O L M Förord Med uppdrag från stadsbyggnadsnämnden har stadsbyggnadskontoret

Läs mer

29 procent bor. 88 600 vill ha egen. 59 900 bostäder behövs. 33 300 har svårt att klara. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

29 procent bor. 88 600 vill ha egen. 59 900 bostäder behövs. 33 300 har svårt att klara. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 215 Undersökning från Hyresgästföreningen 29 procent bor med osäkra villkor 88 6 vill ha egen bostad men saknar det idag 59 9 bostäder

Läs mer

32 procent bor. 19 800 vill ha egen. 13 300 bostäder behövs. 12 300 har svårt att klara. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

32 procent bor. 19 800 vill ha egen. 13 300 bostäder behövs. 12 300 har svårt att klara. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 215 Undersökning från Hyresgästföreningen 32 procent bor med osäkra villkor 19 8 vill ha egen bostad men saknar det idag 13 3 bostäder

Läs mer

32 procent bor. 19 800 vill ha egen. 13 300 bostäder behövs. 12 300 har svårt att klara. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

32 procent bor. 19 800 vill ha egen. 13 300 bostäder behövs. 12 300 har svårt att klara. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 215 Undersökning från Hyresgästföreningen 32 procent bor med osäkra villkor 19 8 vill ha egen bostad men saknar det idag 13 3 bostäder

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 4 Hälften av de unga vuxna har egen bostad

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas.

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. 1 ETT FÖRSLAG TILL EN NY BOSTADSPOLITIK INNEHÅLL Hyresgästföreningens mål 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Unga vuxnas boende 1997-2009

Unga vuxnas boende 1997-2009 Unga vuxnas boende 1997-2009 Hur bor 20 27-åringarna? Hur vill de bo? Sven Bergenstråhle 2 Sammanfattning SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen intervjuat 4 441 unga vuxna i åldern 20 till 27 år i

Läs mer

Hur bor man i Stockholm? En rapport om boendetäthet, utrymmesstandard, barnens boende och boendes inkomst och ålder

Hur bor man i Stockholm? En rapport om boendetäthet, utrymmesstandard, barnens boende och boendes inkomst och ålder Hur bor man i Stockholm? En rapport om boendetäthet, utrymmesstandard, barnens boende och boendes inkomst och ålder Bo-Analys och vostra konsulter 2015 2 Förord Det har länge funnits ett behov av mer detaljerade

Läs mer