Kommunfullmäktiges sammanträde

Transkript

1 -3, KF :00 Kallelse till Kommunfullmäktiges sammanträde kl i PB-hallen, Folkets Hus Gruppmöten S,V,Mp i Sonaten 1 kl Alliansen i Rum 2 kl 17.00

2 1, KF :00 KALLELS E Kommunfullmäktige Dnr Öppnande av kommunfullmäktiges sammanträde Kommunfullmäktige öppnas för mandatperioden av ålderspresident Nisse Svensson, c. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

3 2, KF :00 KS: 9/2010 KALLELS E Kommunfullmäktige Dnr Meddelanden om nya ledamöter och ersättare 1. Lars-Olof Hägred, s, avsäger sig samtliga uppdrag. 2. Sven-Olof Sällström, sd, avsäger sig uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. Förslag Kommunfullmäktiges beslut Avsägelserna godkänns. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

4 3, KF :00 KALLELS E Kommunfullmäktige Protokollets justering, upprop samt fastställande av dagordning 1. Protokollets justering Två ledamöter som tillsammans med ordföranden ska justera protokollet samt två ersättare för dessa utses. Protokollet ska justeras onsdagen den 10 november, kl på kommunsekreterarens tjänsterum på Rådhuset. Kommunfullmäktiges beslut Till justerande utses Till ersättare utses 2. Upprop 3. Fastställande av dagordning Kommunfullmäktiges beslut Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

5 4, KF :00 KS: 1932/2006 KALLELS E Kommunfullmäktige Dnr Val av kommunfullmäktiges presidium för tiden fram till 1 november 2014 Kommunfullmäktige ska, enligt 5 kap 6 kommunallagen och 2 Arbetsordning för kommunfullmäktige i Östersunds kommun, bland sina ledamöter välja en ordförande, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande (presidium). Presidiet väljs för löpande mandatperiod Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

6 5, KF :00 KS: 11/2010 KALLELS E Kommunfullmäktige Dnr Val av kommunfullmäktiges valberedning för tiden fram till 1 november 2014 Kommunfullmäktige ska - enligt 39 Arbetsordning för kommunfullmäktige i Östersunds kommun på det första mötet med nyvalda välja en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen ska bestå av det antal ledamöter och ersättare som kommunfullmäktige bestämmer. En ledamot utses till ordförande och en ledamot till vice ordförande. Den nya valberedningen sammanträder under kvällen för att lägga fram förslag till ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

7 6, KF :00 KS: 1936/2006 KALLELS E Kommunfullmäktige Dnr Val av kommunstyrelse tillika kommunalråd samt krisledningsnämd för tiden fram till dess val av kommunstyrelse och krisledningsnämnd sker nästa gång Kommunfullmäktige ska välja kommunstyrelse. Kommunstyrelsen ska bestå av 15 ledamöter och 15 ersättare. Kommunfullmäktiges beslut Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

8 7, KF :00 KS: 10/2010 KALLELS E Kommunfullmäktige Dnr Allmänhetens frågestund Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

9 8, KF :00 KS: 13/2010 KALLELS E Kommunfullmäktige Dnr Interpellationer och frågor Interpellationer Interpellation ska vara skriftlig och undertecknad av en eller flera ledamöter. Den ska skickas per post till kommunledningsförvaltningen eller med e- post till kommunstyrelsen@ostersund.se eller lämnas till kommunsekreteraren. Senast tre arbetsdagar före sammanträdesdagen ska interpellationen ha kommit in. Svar på interpellation ska vara skriftligt. Ledamot som ställt interpellationen bör få svaret normalt arbetsdagen före den sammanträdesdag då svaret lämnas. Frågor En fråga ska vara skriftlig och undertecknad av ledamot. Frågan ska lämnas till den som ska besvara den senast innan sammanträdet börjar. Svar på fråga behöver inte vara skriftligt. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

10 9, KF :00 KS: 14/2010 KALLELS E Kommunfullmäktige Dnr Revisorerna informerar Sammanfattning av revisionsrapporter: 1. Delårsrapport Miljö- och samhällsnämndens ledning och styrning av parkeringsverksamheten 3. Kommunens handläggning av färdtjänst och riksfärdtjänst Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

11 10, KF :00 KS: 753/2010 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Budgetuppföljning, delårsbokslut och prognos för Östersunds kommun 2010 Kommunens styrelser/nämnder, bolag och kommunalförbund har arbetat fram delårsbokslut per 31 augusti och prognos per 31 december Delårsbokslutet för Östersunds kommun visar ett resultat före pensionsavsättning på 111 miljoner kronor. För motsvarande period 2009 uppgick resultatet till 81 miljoner kronor. Kommunens helårsprognos pekar på en avvikelse mot budget på + 55 miljoner kronor, dvs ett prognostiserat resultat på 92 miljoner kronor gentemot det budgeterade resultatet på 37 miljoner kronor. Kommunens verksamheter beräknas redovisa ett överskott på 30 miljoner kronor mot budget medan den finansiella förvaltningen prognostiserar ett överskott med 25 miljoner kronor. Det högre resultatet beror framförallt på ökade skatte- och statsbidragsintäkter med 46 miljoner kronor. De högre skatteintäkterna är redan beaktade i den preliminära budgeten för Kommunens investeringar beräknas bli ca 65 miljoner kronor lägre än budgeterat Detta tillsammans med årets beräknade överskott på driftbudgeten (55 miljoner kronor) innebär att den upplåning som antagits i budget 2010 (135 miljoner kronor) inte behöver ske. Detta ger en långsiktig förbättring av kommunens ekonomi i ett flerårsperspektiv motsvarande sänkta räntekostnader med ca 5 miljoner per år. Kommunledningsförvaltningen har sammanställt budgetuppföljningen, delårsbokslutet och prognosen i en delårsrapport. Underlag för beslut Finansutskottet , 122 Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Kommunledningsförvaltningens rapport Delårsrapport per 31 augusti 2010 inkl nämndernas och bolagens rapporter, Utlåtande avseende delårsrapport 2010 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Utförarstyrelsen teknisk förvaltning får redovisa ett underskott på 1,4 miljoner kronor för Vatten vilket påverkar enhetens rörelsekapital negativt. 2. Socialnämnden uppmanas att i möjligaste mån begränsa beräknat underskott. 3. Vård- och omsorgsnämnden uppmanas att redovisa en ekonomi i balans trots de osäkerheter som nämnden redovisar. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

12 10, KF :00 KS: 753/2010 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Överförmyndaren beviljas tilläggsanslag med 0,8 miljoner kronor för utökad volym ärenden. Anslaget finansieras ur kommunens rörelsekapital. 5. Styrelsen för Vestibulum Fastigheter i Östersund AB får i uppdrag att förbereda försäljning av bolagets kvarvarande två industrifastigheter. 6. Kommunstyrelsen får i uppdrag att redovisa förslag till att Östersunds Rådhus AB:s kvarvarande skuld till kommunen omvandlas genom emission till ett utökat kapital i bolaget. 7. Upprättat delårsbokslut och helårsprognos per 31 augusti godkänns. Utdrag till kommunledningsförvaltningen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

13 10, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Christina Westman Kommunstyrelsen Budgetuppföljning, delårsbokslut och prognos för Östersunds kommun 2010 Kommunens styrelser/nämnder, bolag och kommunalförbund har arbetat fram delårsbokslut per 31 augusti och prognos per 31 december Delårsbokslutet för Östersunds kommun visar ett resultat före pensionsavsättning på 111 miljoner kronor. För motsvarande period 2009 uppgick resultatet till 81 miljoner kronor. Kommunens helårsprognos pekar på en avvikelse mot budget på + 55 miljoner kronor, dvs ett prognostiserat resultat på 92 miljoner kronor gentemot det budgeterade resultatet på 37 miljoner kronor. Kommunens verksamheter beräknas redovisa ett överskott på 30 miljoner kronor mot budget medan den finansiella förvaltningen prognostiserar ett överskott med 25 miljoner kronor. Det högre resultatet beror framförallt på ökade skatte- och statsbidragsintäkter med 46 miljoner kronor. De högre skatteintäkterna är redan beaktade i den preliminära budgeten för Kommunens investeringar beräknas bli ca 65 miljoner kronor lägre än budgeterat Detta tillsammans med årets beräknade överskott på driftbudgeten (55 miljoner kronor) innebär att den upplåning som antagits i budget 2010 (135 miljoner kronor) inte behöver ske. Detta ger en långsiktig förbättring av kommunens ekonomi i ett flerårsperspektiv motsvarande sänkta räntekostnader med ca 5 miljoner per år. Kommunledningsförvaltningen har sammanställt budgetuppföljningen, delårsbokslutet och prognosen i en delårsrapport. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Kommunledningsförvaltningens rapport Delårsrapport per 31 augusti 2010 inkl nämndernas och bolagens rapporter, Kommunfullmäktiges beslut 1. Utförarstyrelsen teknisk förvaltning medges redovisa ett underskott på 1,4 miljoner kronor för Vatten vilket påverkar enhetens rörelsekapital negativt. 2. Socialnämnden uppmanas att i möjligaste mån begränsa beräknat underskott. 3. Vård- och Omsorgsnämnden uppmanas att redovisa en ekonomi i balans trots de osäkerheter som nämnden redovisar. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

14 10, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Överförmyndaren beviljas tilläggsanslag med 0,8 miljoner kronor för utökad volym ärenden. Anslaget finansieras ur kommunens rörelsekapital. 5. Styrelsen för Vestibulum Fastigheter i Östersund AB får i uppdrag att förbereda försäljning av bolagets kvarvarande två industrifastigheter. 6. Kommunstyrelsen får i uppdrag att redovisa förslag till att Östersunds Rådhus AB:s kvarvarande skuld till kommunen omvandlas genom emission till ett utökat kapital i bolaget. 7. Upprättat delårsbokslut och helårsprognos per 31 augusti godkänns. Bakgrund Enligt kommunens uppföljningsrutiner har samtliga nämnder och styrelser, kommunägda bolag samt de kommunalförbund som kommunen är medlem i att göra en uppföljning av sin budget per april och augusti. I en särskild rapport redovisas budgetuppföljning och delårsbokslut per augusti samt prognos per december. Delårsbokslut för perioden 1 januari till 31 augusti 2010 Resultatet för perioden januari augusti 2010 uppgår till 111 miljoner kronor (exklusive pensionsavsättning). För motsvarande period 2009 uppgick resultatet till 81 miljoner kronor. Per sista december 2009 redovisades resultatet 102 miljoner kronor. Vid jämförelse mellan delårsbokslutsresultatet i år och årsresultatet i fjol gör kommunledningsförvaltningen bedömningen att kommunens resultat vid årets slut kan komma att vara ett större överskott än vad prognosen pekar på. En förutsättning för detta är naturligtvis att inga större oförutsedda kostnadsposter uppstår under resten av året. Nettoinvesteringarna per sista augusti uppgår till 94 miljoner kronor jämfört med 150 miljoner kronor för motsvarande period De likvida medlen uppgår den sista augusti till 317 miljoner kronor och beräknas vid årsskiftet uppgå till 237 miljoner kronor.ingen nyupplåning har skett under 2010 varför de långfristiga skulderna fortfarande är 0 mnkr. Prognos för hela 2010 Den kommunala verksamheten prognostiserar en positiv avvikelse med 30 miljoner kronor. Tre nämnder ( kultur- och fritidsnämnden, utförarstyrelsen serviceförvaltning och arvodesnämnden ) prognostiserar ett nollresultat det vill säga förväntar sig ha en ekonomi i balans. Utförarstyrelsen har ett resultatkrav på 2,7 miljoner och per sista december prognostiseras ett resultat på 6,7 miljoner kronor det vill säga 4 miljoner kronor högre än resultatkravet. Överskottet redovisas inom den tekniska förvaltningen. I det prognostiserade resultatet ingår inte underskottet för Vatten på 1,4 miljoner kronor, vilket är något sämre resultat än det budgeterade på 0,8 miljo- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

15 10, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr ner kronor. Detta underskott på 1,4 miljoner kronor skall täckas med vakollektivets egna rörelsekapital. Kommunfullmäktige beslutade i budget 2010 att ge utförarstyrelsen i uppdrag att se över kostnadsnivå och möjligheter till rationaliseringar vid Storsjöbadet med beaktande av avtalad kvalitet. Storsjöbadet visar ett positivt resultat per sista augusti på 1,7 miljoner kronor och ett prognostiserat resultat per sista december på 1,3 miljoner kronor. Den positiva resultatutvecklingen kan beräknas även för kommande år. Ett förbättrat resultat för badet innebär att kultur- och fritidsnämndens budgetram skulle kunna sänkas i motsvarande nivå. Kommunledningsförvaltningen föreslår att det inte sker någon revidering av budget 2010 men att budgetramen minskas 2011 för Kultur- och fritidsnämnden med motsvarande belopp. Socialnämnden redovisar liksom i budgetuppföljningen per april ett prognostiserat resultat i enlighet med budgeterad nivå exklusive försörjningsstöd. Kostnaderna för försörjningsstöd beräknas bli 5 miljoner högre än 2009 vilket gör att nämndens budget beräknas överskridas med 2 miljoner kronor. Överskott beräknas för socialnämndens egen administration med 0,1 miljoner kr, kontaktfamiljer för barn- och unga med 0,6 miljoner kr och kontaktpersoner med 0,3 miljoner kr. Sammantaget prognostiserar socialnämnden ett underskott på 1 miljon kronor. Socialnämnden föreslås få i uppdrag att i möjligaste mån begränsa underskottet. Vård- och Omsorgsnämnden prognostiserar ett underskott med 3 miljoner kronor. Underskottet hänför sig till kostnader för utskrivningsklara och utökade behov inom befintlig LSS-verksamhet på ca 5,7 miljoner kronor mer än budgeterat. Prognosen för kostnader för utskrivningsklara uppgår till 12 miljoner kronor vilket är 8 miljoner kronor mer än budgeterat. Kostnader för betalningsansvaret uppvägs av lägre kostnader för heldygnsomsorg och hemtjänst. Nämnden har i sitt prognostiserade resultat inte räknat med ersättning från kommunens lönereserv. Utifrån reviderade beräkningar av löneökningsbehov föreslås kommunstyrelsen utfördela 3,3 till vård- och omsorgsnämnden. M ed detta tillskott förväntas nämnden ha en ekonomi i balans. Nämnden redovisar ett antal svårigheter och att det finns osäkerhet i prognosen. Ytterligare analys krävs för att kunna redovisa ett mer utförligt beslutsunderlag. Inom Kommunstyrelsens ram har budgeterats en lönebuffert på 8,5 miljoner kronor för eventuella löneökningsbehov utöver ramuppräkningar på 2 %. Efter genomförd avstämning föreslås kommunstyrelsen utdela totalt 3,3 miljoner kronor genom tilläggsanslag, vilket redovisas som separat ärende. Av lönebufferten återstår därmed 5,2 miljoner kronor. Även kommunens kostnader för gymnasieutbildning redovisas under kommunstyrelsens ansvar. Detta anslag har budgeterats med ett för lågt antagande om antalet elever som kommer från Östersunds kommun. Kostnaden uppskattas överstiga budgeterad nivå med 7-8 mnkr. Till detta kommer kostnader för kompensation av omställningskostnader som redovisas mer utförligt under Jämtlands gymnasieförbund. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

16 10, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Överförmyndaren har redovisat ett överskridande av kostnader under de senaste åren. Prognosen för 2010 pekar åter på ett överskridande om ca 0,8 miljoner kronor. Avvikelsen beror på ytterligare ökat antal ärenden med ökad komplexitet. Kommunledningsförvaltningen föreslår att tilläggsanslag beviljas för detta ramöverskridande. Barn- och Utbildningsnämnden prognostiserar ett resultat på 15 miljoner kronor. Produktionen, volymen inskrivna barn, har inte nått upp till den nivå som förutsatts i ramberäkningen. Det gäller främst förskolan där även den planerade utbyggnaden av förskolelokaler försenats, vilket har lett till att nämnden har fått lägre hyreskostnader än budgeterat. Båda posterna för verksamhet och lokaler är justerade i budget 2011 varför överskottet således är av engångskaraktär. Miljö- och samhällsnämnden prognostiserar ett överskott på 2,4 miljoner kronor. Ändrad taxa för tillsynsavgifter svarar för 0,5 miljoner kronor av överskottet. Förändringen av taxan möjliggör en ramminskning på 0,5 miljoner kronor för nämnden från Den finansiella förvaltningen beräknar redovisa ett resultat på ca 59 miljoner kronor, dvs en positiv avvikelse på ca 25 miljoner kronor gentemot budget. Den största avvikelsen mot budget redovisas för posten Kommunalskatt inklusive statsbidrag och utjämning med ett överskott på sammanlagt ca 46 miljoner kronor. Den skatteprognos som denna förbättring grundas på har beaktats i den preliminära budgeten för Andra poster som påverkar finansförvaltningen positivt är lägre räntekostnader med 5 miljoner kronor då ingen upplåning behöver ske, ränteintäkter på utlämnade lån med 3 miljoner kr och lägre arbetsgivaravgifter med ca 3 miljoner kr. Den budgeterade pensionskostnaden i budget 2010 grundas på KPAs pensionsskuldsberäkning december Enligt KPA:s senaste pensionsskuldsberäkning augusti 2010, blir pensionskostnaden ca 11 miljoner kronor högre än budgeterad Därtill kommer infriande av borgensåtaganden med 8 miljoner kronor, osäkra kostnadsposter för barn- och utbildningsnämnden och utförarstyrelsens teknisk förvaltning med 5 miljoner kronor, lägre ränteintäkter än budgeterat med 1,8 miljoner kronor. Vidare beräknas exploateringsverksamheten beräknas redovisa ett nettoresultat som är 1,3 miljoner kronor sämre än budgeterat och att för den enligt kommunfullmäktige beslutade belöningspengen är kostnaderna 1,2 miljoner kronor högre än budgeterat. Kommunens bolag De kommunägda bolagen prognostiserar ett resultat på 185 miljoner kronor. Med det förväntade resultatet uppnår alla bolagen utom Östersundsbostäder AB det avkastningskrav som Östersunds kommun har i sina ägardirektiv. Östersundsbostäder AB räknar med ett nollresultat bl a med anledning av den brand på Körfältet som bolaget drabbades av. Även underhållskostnaderna ligger betydligt över normalnivå. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

17 10, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Östersunds Rådhus AB Moderbolaget Östersunds Rådhus AB prognostiserar ett resultat per sista december på -6 miljoner kronor. Försäljning av Vestibulum Fastigheter i Östersund AB:s bostadsfastigheter har skett enligt gällande ägardirektiv. När överskott för försäljningen, som sker via aktier i dotterbolag, inkluderas beräknas vinsten för 2010 uppgå till 72 miljoner kronor. Överföring av vinst i samband med försäljning av aktier kan ske först Styrelsen för Östersunds Rådhus AB föreslår att Vestibulum Fastigheter i Östersund AB:s styrelse ska ges i uppdrag att förbereda en försäljning av kvarvarande två industrifastigheter. Moderbolaget har en kvarvarande skuld på internt lån till kommunen uppgående till 187 miljoner kronor. Vid en likvidation av Vestibulum Fastigheter i Östersund AB ska en del av skulden återbetalas men kvarstående skuld kommer att uppgå till ca 150 miljoner kronor. Den finansiella verksamhet som uppstått i moderbolaget när de interna lånen ersatts med externa lån har medfört att bolaget tidvis under året får ett negativt kapital. Med anledning av det är det lämpligt att öka det egna kapitalet i moderbolaget. Styrelsen för Östersunds Rådhus AB föreslår att kvarvarande skuld till kommunen, efter reglering av Vestibulum Fastigheter i Östersund AB, omvandlas genom emission till utökat eget kapital. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen ges i uppdrag att redovisa för och nackdelar med en sådan lösning för slutligt beslut i fullmäktige. Jämtlands Gymnasieförbund Gymnasieförbundet redovisar ett underskott för perioden januari till augusti på 7,3 miljoner kronor och prognostiserar ett underskott för hela året på 12,9 miljoner kronor. Gymnasieförbundet har på grund av färre elever, beroende dels på mindre elevkullar och dels på ökade andelar elever som valt enskilt drivna gymnasieskolor, sagt upp ett antal lärare vilka har lång uppsägningstid och därför förorsakat förbundet stora omställningskostnader. Förbundet har därför medgivits att få nyttja del av det tidigare upparbetade kapitalet för att täcka omställningskostnaderna. Fortfarande saknas drygt 5 miljoner kronor för att täcka omställningskostnaderna. Uppföljning av förskolans beläggning Kommunstyrelsen har beslutat att i samband med budgetuppföljningarna ska även redovisas antalet placerade barn, tillgängliga platser samt efterfrågenivån. Beläggningen i augusti 2010 var barn vilket var 160 barn fler än motsvarande tid Antalet beställda platser var 2010 i augusti vilket är 129 fler platser än föregående år. Antalet befintliga barn i kommunen som kan komma ifråga för en plats i förskolan var i år vilket endast är 5 barn fler än föregående år. Under våren och sommaren 2010 har nyttjandegraden varit ca 1,5 % högre än föregående år. Det är viktigt att följa den fortsatta utvecklingen under året. Antalet befintliga platser att nyttja för tillkommande barn var som lägst i maj med endast 50 platser i hela kommunen. Föregående år var antalet som lägst 35 och 39 i mars respektive maj. I augusti fanns det drygt 700 lediga platser för alla de barn som beräknas tas in under augusti och september. Föregående år tog man in 470 barn i augusti och 60 i september. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

18 10, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Redovisning av avsatt pensionsreserv som en anläggningstillgång. Fullmäktige beslutade i juni att likvida medel motsvarande den pensionsfond som redovisats under eget kapital ska redovisas som en anläggningstillgång, fristående från kommunens övriga likviditetsförvaltning. Avkastning och kapital ska täcka de årliga pensionsutbetalningar som överstiger 52,5 miljoner kronor i 2010 års penningvärde. För att finansiera beslutet skulle upplåning ske med 200 miljoner kronor. Detta beslut är inte ännu verkställt då upphandling av placeringsrådgivning pågår och någon upplåning har således ännu inte skett. För att få en tydlig och greppbar redovisning kommer uppbokningen av anläggningstillgången att redovisas som en kostnad och detta belastar kommunens resultat Eftersom någon placering ej skett under 2010 bör anläggningstillgången tillföras ytterligare 10 miljoner kronor som värdesäkring år Den kostnad som föreslås bokföras blir således 433 miljoner kronor. Om fullmäktige antar förslag till ägardirektiv för Jämtkraft AB kommer kommunen att få en engångsutdelning i storleksordningen 100 miljoner kronor som förbättrar kommunens resultat Till detta kommer att Östersunds Rådhus AB kommer att kunna dela ut ca 75 miljoner kronor som en följd av försäljningen av Vestibulum Fastigheter i Östersund AB:s bostadsfastigheter. Detta kan inte ske förrän vid årsstämma Efter fastighetsförsäljningen finns ca 40 miljoner utdelningsbara medel inom Vestibulum Fastigheter i Östersund AB för utdelning vid årsstämma Totalt kan dessa engångsposter ge likvida medel som finansierar "pensionsfonden" utan upplåning. En sådan finansiering förbättrar kommunens långsiktiga ekonomi med ca 8 miljoner kronor i form av budgeterad ej verkställd upplåning. Kommunens redovisade resultat 2010 kan således i stället för prognosens 92 miljoner förvandlas till ett negativt resultat om 241 miljoner kronor ( ). Ett negativt resultat kräver en resultatutredning och denna kommer då att visa på de avsättningar som tidigare års resultat genererat och att det negativa resultatet inte kommer att behöva återställas. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING Bengt Marsh Bert Olof Åkerström Utdrag till kommunledningsförvaltningen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

19 10, KF :00 / :s bilaga: Östersunds kommuns delårsrapport per 31 augusti 2010 Delårsrapport per 31 augusti 2010 ÖSTERSUNDS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Dnr: DELÅRSRAPPORT per 31 augusti

20 10, KF :00 / :s bilaga: Östersunds kommuns delårsrapport per 31 augusti 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Delårsrapport per 31 augusti 2010 Förvaltningsberättelse...3 Sammanfattning per Resultat delårsbokslut augusti Prognos för Prognostiserad Måluppfyllelse...4 Kvalitetsarbetet...5 Synpunktshantering...5 Omvärldsanalys...5 Finansiell analys för kommunen...6 Driftredovisning per Investeringsredovisning per Finansiella rapporter...12 Resultaträkning...12 Kassaflödesanalys...13 Balansräkning...14 Koncernen Östersunds kommun...16 Personalekonomisk redovisning...18 Köptrohet mot ramavtal...19 Folkhälsoarbetet...19 Bilagor: 1) Exploateringsredovisning 2) Delårsrapport för kommunstyrelsen - kommunledningsförvaltningen 3) Delårsrapport för kommunstyrelsens buffert för löneökningsutrymme 4) Delårsrapport för utförarstyrelsen teknisk förvaltning 5) Delårsrapport för utförarstyrelsen serviceförvaltningen 6) Delårsrapport för överförmyndaren 7) Delårsrapport för valnämnden 8) Delårsrapport för arvodesnämnden 9) Delårsrapport för miljö och samhällsnämnden 10) Delårsrapport för kultur- och fritidsnämnden 11) Delårsrapport för socialnämnden 12) Delårsrapport för barn- och utbildningsnämnden 13) Delårsrapport för vård- och omsorgsnämnden 14) Delårsrapport för Östersunds Rådhus AB 15) Delårsrapport för Östersundsbostäder AB 16) Delårsrapport för Vestibulum AB 17) Delårsrapport för Östersund Turist- och Kongress AB 18) Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund 19) Delårsrapport för Jämtlands Räddningstjänstförbund 20) Delårsrapport för Jämtkraft AB 21) Delårsrapport för Finansiella förvaltningen 2

21 10, KF :00 / :s bilaga: Östersunds kommuns delårsrapport per 31 augusti 2010 Delårsrapport per 31 augusti 2010 Förvaltningsberättelse Sammanfattning per Resultat delårsbokslut augusti 2010 * Resultatet för perioden januari augusti 2010 uppgår till ca 111 mnkr. För motsvarande period 2009 uppgick resultatet till 81 mnkr. * Nettoinvesteringarna per sista augusti uppgår till 102 mnkr jämfört med 150 mnkr för motsvarande period * De likvida medlen uppgår i delårsbokslutet till 317 mnkr. I delårsbokslut 2009 var de likvida medlen 178 mnkr. Delårsbokslut Verksamhetens intäkter 467,3 471,3 Verksamhetens Kostnader , ,4 Avskrivning -78,2-81,7 Verksamhetens nettokostnader , ,8 Skatteintäkter 1 486, ,6 Generella stadsbidrag och utjämning 326,5 395,8 Finansiella intäkter 9,5 10,5 Finansiella kostnader -3,6-1,2 Årets resultat 81,4 111,0 * Ingen nyupplåning har skett under 2010 varför de långfristiga skulderna fortfarande är 0 mnkr Prognos för 2010 * Prognosen per 31 augusti visar på ett resultat på + 92 mnkr, vilket är ca 25 mnkr högre än aprilprognosen, och en avvikelse mot budget på ca 55 mnkr. * Prognosen för budgetfinansierade styrelser och nämnder visar på ett resultat på ca+ 33 mnkr. Den intäktsfinansierade verksamheten Teknisk förvaltning redovisar överskott på 6,7 mnkr vilket är 4 mnkr bättre jämfört med resultatkravet på 2,7 mnkr. Verksamheterna redovisar därmed sammantaget ett överskott mot budget på ca 30 mnkr. Utveckling årets resultat, mnkr * Prognosen för finansförvaltningen visar ett resultat på ca + 59 mnkr vilket kan jämföras med det budgeterade resultatet på ca + 34 mnkr. D v s avvikelsen från budget är ca + 25 mnkr. Ökade skatteintäkter och statsbidrag jämfört med budget + 46 miljoner kronor och aprilprognosen med + 9 miljoner kronor. 0 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Budget 2010 Prognos Prognos * Det sammanlagda resultatet på 92 mnkr uppfyller fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning. I budget 2010 uppges resultatmåttet på god ekonomisk hushållning till minst 55 mnkr. 3

22 10, KF :00 / :s bilaga: Östersunds kommuns delårsrapport per 31 augusti 2010 Delårsrapport per 31 augusti 2010 Resultat, m åluppfyllelse och kvalitet Nämnder/styrelser har följt upp de effektmål som kommunfullmäktige fastställt. Nedan redovisas det prognostiserade utfallet av måluppfyllelsen för respektive nämnd/förvaltning per 31 december Prognosen avser andel av de mål som kunnat följas upp 31/8 Prognostiserad Måluppfyllelse verksamhet, miljö och personal Nämnd/styrelse måluppfyllelse måluppfyllelse måluppfyllelse måluppfyllelse Målet har ej Totalt 1) Verksamhet 1) Miljö 1) Personal 1) följts upp Kommunstyrelsen 95% 90% 100% 100% 10% Utförarstyrelsen - Teknisk förvaltning 100% 100% 100% 100% 0% - Serviceförvaltning 93% 100% 100% 75% 0% Socialnämnd 91% 75% 33% 100% 21% Barn- och utbildningsnämnd 88% Vård- och omsorgsnämnd 67% Miljö- och samhällsnämnd 80% 67% 100% 50% 50% 50% 86% 60% 23% 83% 14% 100% 17% Kultur- och fritidsnämnd 100% 100% 100% Totalt hela kommunen 91% 82% 89% - 0% 86% 11% Måluppfyllelse kommentarer Kommunstyrelsen De flesta av kommunstyrelsens effektmål visar på positiva trender. Alla miljö- och personalmål är uppfyllda. Utförarstyrelsen Serviceförvaltning Del allra flesta mål nås. Ett personalmål nås inte (andel män inom kvinnodominerande yrken) för förvaltningen vid årsskiftet tagit över förskoleköken som i huvudsak har kvinnlig personal. Utförarstyrelsen Teknisk förvaltning Samtliga mål bedöms komma att uppnås. Flera mål är dock ännu inte mätta. Miljö och samhällsnämnden Nämnden beräknar att uppfylla i stort sett alla mål och verksamheten har hittills bedrivits enligt fastställd planering. Målet om att nyproduktion av bostäder, service och arbetsplatser samt trafikförsörjning ska ske klimatsmart är ett nytt mål sedan 2009 som efterlevs genom att detta beaktas i alla detaljplaner för nya bostäder. Målen om handläggningstider har hittills inte uppfyllts fullt ut. Några mål har inte mätts i augusti utan dessa följs upp i bokslutet. Målet om befrielse av avgifter för passivhus kan ej följas upp eftersom bygget ännu inte är färdigställt. Socialnämnden Verksamhetsmålen bedöms i huvudsak komma att uppfyllas utom vad gäller målet om kompetens vilket utgår ifrån personalomsättningen. Det beror främst på den omorganisation och minskning av personal som genomfördes under slutet på Några mål är svårbedömda då man ändrat i åldersindelningen för att i framtiden få jämförbara värden med övriga kommuner. Två miljömål följs upp först vid årets slut. Vård- och omsorgsnämnden Det är fortfarande låg måluppfyllelsenivå vad gäller vård och omsorgsnämndens verksamhetsmål. De två mål ( av fem) man uppnått är mål som inte har så starkt brukarfokus utan mer av produktionskaraktär. 4

23 10, KF :00 / :s bilaga: Östersunds kommuns delårsrapport per 31 augusti 2010 Delårsrapport per 31 augusti 2010 Barn- och utbildningsnämnden Flera av målen mäts först senare under hösten, men bedömningar av måluppfyllelsen har ändå gjorts av nämnden. Resultaten i matematik och engelska för eleverna i åk 5, når inte målen. Resultaten i de naturorienterande ämnena behöver man följa upp framgent. I en sammantagen jämförelse med eleverna i hela riket presterar dock eleverna i åk 9 resultat som ligger över genomsnittet. Kultur- och fritidsnämnden Nämnden beräknar uppfylla i stort sett alla mål och verksamheten fortskrider i huvudsak enligt uppgjorda planer. Energimålet om minskad energianvändning på vissa fritidsanläggningar uppfylls men inte målet avs. Biblioteket där en viss ökning har skett. För att mäta, om målet om bättre nyttjande av lediga tider i idrottshallar fredagskvällar och helger har uppfyllts, har mätperioderna ändrats varför detta inte går att jämföra med Avstämning m ot det finansiella m ålet god ekonomisk hushållning Det sammanlagda resultatet på 92 mnkr uppfyller fullmäktiges mål förgod ekonomisk hushållning. I budget 2010 uppges resultatmåttet på god ekonomisk hushållning till minst 55 mnkr. Kvalitetsarbetet Kommunens kvalitetspolicy är under revidering men de fyra kommunövergripande kvalitetsdimensionerna som den innehåller ska kvarstå. Inom kommunen pågår treolika projekt i syfte att bl.a. få till en struktur och form med hjälp av ett "bra verktyg "som gör det möjligt att presentera kommunens totala resultat på alla nivåer, enhets osv. på ett begripligt och lättillgängligt sätt på webben. Synpunktshantering För perioden 1 januari tom den 31 augusti 2010 har kommunens verksamheter fått in 122 synpunkter som registrerats i systemet. Antal synpunkter har ökat jämfört med samma period 2009 (119 ). Det kan fortfarande ses som för få synpunkter i förhållande till de omfattande verksamheter som kommunen bedriver. Några orsaker är bl.a. att brukare/medborgare som har synpunkter på kommunal verksamhet inte alltid vill att de ska registreras. Synpunkter kan alltid registreras som anonyma och genom det ge möjlighet att få en strukturerad kunskap om omfattning och typ av synpunkter som kommit in och utifrån det göra de kvalitetsförbättringar som krävs. Resultat av inkomna synpunkter totalt för kommunen redovisas i tabellen nedan Klagomål Beröm Förslag Summa Tillgång& tillgänglighet Kompetens Bemötande Inflytande Verksamhetsspecifika Summa Omvärldsanalys Konjunkturläget Den senaste rapporten från Konjunkturinstitutet visar på att svensk export har ökat kraftigt i takt med den globala ekonomiska återhämtningen. Hushållens stigande konsumtion och näringslivets ökade investeringar bidrar också till att stärka konjunkturen. Enligt institutet kommer sysselsättningen att öka med personer åren Sammantaget bedömer institutet att det leder till en hög BNPtillväxt under prognosperioden fram till år BNP det andra kvartalet i år var 4,2 % högre än ett år tidigare. Trots stark tillväxt bedömer institutet att arbetslösheten kommer att fortsätta förbli hög de närmaste åren. Arbetslösheten i Sverige faller tillbaka långsamt och institutet förväntar sig att i slutet av år 2012 uppgår den till närmare 8 %. Arbetsm arknad För Östersunds kommun ökade den totala arbetslösheten underperioden januari till augusti 2010 och uppgår per sista augusti till 10,4 % att jämföra med 10,2 % vid slutet av december 2009 och per augusti 2009 med 9,1 %. Om arbetsmarknadsläget i Jämtland augusti 2010 finns, enligt pressmeddelande från Arbetsförmedlingen, ett tecken på positiv utveckling då augusti månad inte inneburit några varsel i Jämtland och det var länge sedan det hände. 5

24 10, KF :00 / :s bilaga: Östersunds kommuns delårsrapport per 31 augusti 2010 Delårsrapport per 31 augusti 2010 Vidare anges i pressmeddelandet att i länets befolkning mellan år uppgår arbetslösheten till ca 4,5 %, att jämföra med rikets 4%. Ungdomsarbetslösheten är, enligt arbetsförmedlingen, ständigt ett stort bekymmer. I Östersund står 460 ungdomar år utanför arbetsmarknaden vilket innebär en ökning med 65 ungdomar från i fjol. Befolkningsutveckling Under 2009 ökade folkmängden från till invånare, en ökning med 222 invånare. Under 2010 har antalet invånare ökat ytterligare och per den sista augusti noterades antalet till , en ökning med 151 invånare. Kommunfullmäktige har beslutat om en befolkningsmålsättning på invånare för Det innebär att det måste öka med 263 personer fram till kommande årsskifte för att uppnå målet. Bostäder Efterfrågan på bostäder är fortfarande hög. Samtidigt byggs det och planeras för många nya bostäder. I Sjömon, ner mot Storsjön, börjar försäljning av 16 villatomter sannolikt efter årsskiftet. Och i området Brittsbo, Lugnvik, finns nu ett 10-tal tomter ute till försäljning. I Stadsdel Norr, Remonthagen och i Brittsbo planeras det nya lägenheter, radhus och villor. Ytterligare bebyggelse planeras vid Storsjö strand, Remonthagen och Växtvaruhuset i Odensala. Finansiell analys för kommunen Avstämning m ot finansiella nyckeltal i budget I budget för 2010 finns ett antal finansiella nyckeltal/mått m m redovisade. Ovan anges uppfyllelsen av nyckeltalen enligt helårsprognosen för Delårs bokslut 2009 Nyckeltal/mått Budget 2010 Prognos 2010 Årets resultat (mnkr) 33,9 91,5 Nettokostnadernas andel av 98,6 96,8 skatteintäkterna (%) Nettoinvesteringar (mnkr) 287,5 214,9 Nettoinvesteringar i relation till ,3 avskrivningar (%) Självfinansieringsgrad av ,6 investeringar (%) Låneskuld (mnkr) Soliditet (%) 76,5 80,7 En analys utifrån fyra aspekter Den finansiella analysen bygger på fyra aspekter, vilka är viktiga ur ett finansiellt perspektiv, nämligen det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Målsättningen med beskrivningen är att identifiera finansiella problem och därigenom utgöra underlag för bedömning om kommunen lever upp god ekonomisk hushållning. I föreliggande delårsbokslut används ett mindre antal av de nyckeltal som återfinns i årsredovisningen. Resultat - Kapacitet Nettokostnadsandel Balanskravet innebär att kostnaderna inte får överstiga summan av skatteintäkter och generella statsbidrag. God ekonomisk hushållning innebär att skatteintäkterna förutom kostnader även ska finansiera investeringar samt konsolidera ekonomin för oförutsedda kostnader. Kommunen definierar god ekonomisk hushållning för 2010 som ett resultat på 55 mnkr. 2 % av skatteintäkter och statsbidrag För att uppnå kommunens målsättning god ekonomisk hushållning krävs att alltså att nettokostnadsandelen ligger på högst 98 %. Det är enbart i budget 2010 som inte denna målsättning uppnås. Delårs bokslut 2010 Redovisning 2009 Budget 2010 Prognos 2010 Verksamhetens intäkter och kostnader 91,5% 90,4% 91,9% 94,0% 92,7% Avs krivningar 4,3% 4,3% 4,6% 4,7% 4,5% Finansnetto 0,3% 0,5% 0,2% -0,2% 0,4% SUMMA 96,2% 95,2% 96,7% 98,4% 97,6% 6

25 10, KF :00 / :s bilaga: Östersunds kommuns delårsrapport per 31 augusti 2010 Delårsrapport per 31 augusti 2010 Självfinansieringsgrad av investeringarna I tabellen nedan ställs resultat i form av kassaflöde från löpande verksamhet mot investeringsnivån. Måttet visar om kommunen själv kunnat finansiera sina investeringar. Tabellen visar att kommunen även för 2010 kan självfinansiera sina investeringar. Delårs bokslut 2009 Delårs bokslut 2010 Redovisning 2009 Budget 2010 Prognos 2010 Nettoinvesteringar (Mnkr) Kassaflöde från löpande verksamhet Självfinansieringsgrad av investeringar 111% 197% 111% 60% 110% Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar Delårs bokslut 2009 Delårs bokslut 2010 Redovisning 2009 Budget 2010 Prognos 2010 Nettoinvesteringar (Mkr) 149,7 102,0 215,4 287,5 211,7 Avskrivningar (Mkr) 78,2 81,6 125,7 131,3 128,0 Nettoinvesteringar/avskrivningar (%) 191% 125% 171% 219% 165% Tabellen ovan visar i vad mån kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde i enlighet med årliga avskrivningar. Långsiktigt bör det vara balans mellan investeringar och avskrivningar, i annat fall kommer det inte att finnas möjlighet att återställa värdet på anläggningstillgångarna i takt med årlig värdeminskning. Investeringsnivån under 2009 och 2010 ligger klart över nivån för avskrivningar. Kommunen har ändå kunnat självfinansiera investeringar då resultaten blivit bättre än och investeringarna inte i kommit upp i budgeterad nivå. Soliditet Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt och anger hur stor del av tillgångarna som är självfinansierade av eget kapital. I nedanstående tabell redovisas två olika soliditetsmått, inklusive och exklusive pensionsförpliktelser. Soliditeten bedöms förbättras 2010 och hamna på samma nivå som Soliditeten inklusive pensionsförpliktelse förbättras än mer, främst till följd av att pensionsförpliktelsen minskar. 100% 83% 66% 50% 33% 17% 0% Soliditet 80% 79% 81% 78% 81% 34% 28% 29% 30% 34% Prognos 2010 Inklusive pensionsförpliktelse som ansvarsförbindelse Soliditet exklusive pensionsförpliktelser som ansvarsförbindelse 7

26 10, KF :00 / :s bilaga: Östersunds kommuns delårsrapport per 31 augusti 2010 Delårsrapport per 31 augusti 2010 Finansnetto Finansnettot, d v s skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader inklusive ränta på pensionsskulden förbättras gentemot Finansnetto Mnkr Delår 2009 Delår 2010 Bokslut 2009 Budget 2010 Prognos Risk kontroll Likviditet Delårs bokslut Delårs bokslut Redovisning 2009 Budget 2010 Prognos Likvida medel (mnkr) Likviditetsdagar Balanslikviditet 2 63% 88% 72% 92% 72% 1 Antal dagar som de likvida medlen räcker till att göra utbetalningar om inga inbetalningar sker 2 Omsätt ningstillgångar/kortfristiga skulder Totala pensionsförpliktelser Ur ett riskperspektiv är det viktigt att beakta den pensionsskuld som är redovisad som ansvarsförbindelse. Utbetalningar för denna ansvarsförbindelse kommer att öka kraftigt med början 2012 och kulminerar cirka 15 år senare För att begränsa behovet av skattehöjningar har kommunen som pensionsfond inom eget kapital fonderat medel för dessa kommande utbetalningar. Pensionsåtagande och förvaltning av Delårs bokslut Delårs bokslut Redovisning Budget 2010 Prognos 2010 pensionsmedel (mnkr) Avs ättningar för pension Pensionsförplik telser äldre än Total pens ionsskuld Finansiella placeringar för pensioner Summa återlån Driftredovisning per Resultat per nämnd/förvaltning Resultatet enligt prognosen för helåret beräknas jämfört med delårsbokslutet att försämras med ca 19 mnkr. Försämrade resultat beräknas uppstå för samtliga nämnder/styrelser förutom överförmyndaren, vård- och omsorgsnämnden samt finansieringen som visar bättre resultat. En del nämnder har redovisat att man har relativt högre kostnader under hösten än de första åtta månaderna, vilket kan förklara ett försämrat resultat. Flera förvaltningar har redovisat att man under första delen av året skjutit på angelägna satsningar som ett sätt att ha beredskap för att täcka oförutsedda kostnader inom budgetram. Effekten kan därför vara naturlig och dessutom verksamhetsmässigt önskvärd. 8

27 10, KF :00 / :s bilaga: Östersunds kommuns delårsrapport per 31 augusti 2010 Delårsrapport per 31 augusti 2010 Av nedanstående tabell framgår resultat per nämnd/förvaltning enligt budget för 2010, delårsbokslut per samt enligt prognos för hela 2010 Resultat Avvikelse Budget Delår 31/8 Delår 31/8 Prognos 31/8 Prognos 31/ Kommunstyrelsen: - ks verksamheter 0,0 12,6 6,6 4,0 4,0 - ks lönebuffert 0,0 0,0 3,0 5,2 5,2 Utförarstyrelsen - teknisk förvaltning 2,7 22,3 15,4 6,7 4,0 - serviceförvaltningen 0,0 3,0 4,0 0,0 0,0 Överförmyndaren 0,0-2,0-1,1-0,8-0,8 Kommunrevision 0,0 0,3 0,9 0,2 0,2 Valnämnd 0,0 1,7 0,5 1,0 1,0 Arvodesnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Miljö- och samhällsnämnden 0,0 4,3 0,4 2,4 2,4 Socialnämnden 0,0 0,6-6,0-1,0-1,0 Barn- och utbildningsnämnden 0,0 19,3 20,6 14,9 14,9 Vård- och omsorgsnämnden 0,0-5,6-4,7-3,0-3,0 3,3 3,3 Kultur- och fritidsnämnden 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 Summa styrelse och nämnder 2,7 56,6 39,7 32,9 30,2 Summa finansiering 33,9 54,5 41,7 58,6 24,7 Planerade nedskrivningar ÅRETS RESULTAT 36,6 111,1 81,4 91,5 54,9 Helårsprognos för 2010 Avvikelser m ot driftbudget, översikt Prognosen visar en positiv avvikelse från budget med ca 55 mnkr enligt fördelningen i figuren ovan. Kommentarer till resultat och prognos Nedan kommenteras kort nämndernas/styrelsers resultat och prognos i ett kommunövergripande perspektiv och då med fokus om resultatet innebär strukturella finansiella problem. I övrigt hänvisas till respektive nämnds/styrelses rapport som finns som bilaga. 9

28 10, KF :00 / :s bilaga: Östersunds kommuns delårsrapport per 31 augusti 2010 Delårsrapport per 31 augusti 2010 Kommentarer till resultat och prognos Utförarstyrelsen: Teknisk förvaltning Styrelsen prognostiserar ett överskott på 6,7 mnkr medan budgeterat resultat är 2,7 mnkr. Utöver detta finns en prognostiserat underskott på Vatten med -1,4 mnkr vilket balanseras mot enhetens rörelsekapital, dvs skattekollektivet ska inte belastas av detta underskott. Styrelsen har uppdraget att se över verksamheten på Storsjöbadet. Per sista augusti prognostiseras för Storsjöbadet ett överskott på 1,3 mnkr vid årets slut. Kommunstyrelsen Kommunstyelsen prognostiserar ett överskott på 4 miljoner kronor. Överskott redovisas för anslagen för olika utvecklingsåtgärder. Inom ramen för förväntat överskott räknar kommunstyrelsen med att kunna täcka ett underskott på 10 mnkr till JämtlandsGymnasieförbund. Underskottet hos Jämtlands Gymnasieförbund beror dels på lågt prognostiserade antal elever och dels på fördelade omställningskostnader mellan ägarkommunerna. Överförmyndaren Överförmyndaren redovisar ett prognostiserat underskott med 0,8 miljoner kronor. Avvikelsen beror på ytterligare ökat antal ärenden med ökad komplexitet. Socialnämnden Nämndens prognos är ett underskott på 1 miljon kronor. Underskottet utgörs av ökade kostnader för försörjningsstöd med 2 miljoner kronor, medan kostnadrna för kontaktmannaskapet för såväl barn och unga som vuxna bedöms ge ett överskott på ca 1 miljon kronor. Barn- och utbildningsnämnden Nämnden prognostiserar ett överskott på 15 miljoner kronor främst beroende på ett lägra antal barn och elever i såväl förskola som fritidshem, grundskola och grundsärskola. Antalet barn som valt skolgång hos enskilda utförare har även blivit lägre än vad man budgeterat för. Detta har även medfört att man skjutit på utbyggnaden av förskolelokaler. En stor osäkerhet påtalar dock nämnden utifrån den pågående rättstvisten med enskilda utförare. Vård- och omsorgsnämnden Nämnden redovisar ett prognostiserat underskott med 3 miljoner kronor. Förvaltningen redogör också för ett antal omständigheter som gör att nämndens budgetläge kan ses som osäker. Det gäller bl.a. det kostnadsutveckling som skett vad gäller LSS verksamheten, något som inte tidigare har signalerats/redovisats om. Detsamma gäller vård/boendesituationen för äldre då det i nuläget saknas särskilda boendeformer och korttidsplatser för äldre i tillräcklig omfattning. Det i sig kan ge ytterligare effekter på kostnader för utskrivningsklara. Investeringsredovisning per Inom de budgeterade investeringarna för 2010 på 277 mnkr ryms bl.a. ombyggnad av Västervikhus E, LSS-boende Kvarteret Åkermannen och nya förskolor på Solliden, i Marieby, på Lövstaskolan och Körfältsskolan och utbyggnad i Lillsjöhögen. Prognosen pekar på en lägre investeringsnivå än budget. Den beräknade nivån på drygt 215 mnkr innebär att investeringarna till stor del kan finansieras med eget kassaflöde skapat under 2010.I utfallet för 2009 redovisas ej förvärvet av Jämtkrafts aktier Investeringar Mnkr Utfall 2009 B udget 2010 Prognos Prognos Budgetnivåer och avvikelser enligt prognosen redovisas i tabellen nedan. 10

29 10, KF :00 / :s bilaga: Östersunds kommuns delårsrapport per 31 augusti 2010 Delårsrapport per 31 augusti Kommunstyrelsen: Resultat Prognos Avvikelse Budget Tilläggs- 31/8' Prognos 31/8 Helår 2010 budget kommunledningsförvaltningen 2,3 10,0 3,6 8,7 0,2 Utförarstyrelsen - teknisk förvaltning 189,7 151,6 38,1 155,3 - serviceförvaltningen 4,1 0,8 4,6 0,3 4,1 Miljö- och samhällsnämnden 48,0 37,4 10,6 39,2 Socialnämnden 1,2 1,2 0,0 1,4 Barn- och utbildningsnämnden 7,5 7,5 0,0 6,2 Vård- och omsorgsnämnden 5,3 5,3 0,0 4,5 Kultur- och fritidsnämnden 18,6 3,7 14,9 5,6 Summa styrelse och nämnder 276,7 10,8 214,9 72,6 216,5 Större avvikelser mot investeringsbudget Kommunstyrelsen Styrelsen beräknar ett överskott med ca 9 mnkr. Avvikelsen rör anvisade anslag från fullmäktige i april 2010 till projekteringsarbete för ny arena. Utförarstyrelsens tekniska förvaltning Investeringarna beräknas bli 38,1 mnkr lägre än budget (189,7 mnkr). De största avvikelserna finns inom Fastighet. Anledningen är främst att förskola på Frösön inte byggs då behovet är löst och att utbyggnad av förskolan Balders Hage kan inte byggas då mark inte kunnat friköpas. Dessutom genomförs inte nytt övningsområde på Furulund. Miljö- och samhällsnämnden Nämnden beräknar ett överskott på 10,6 mnkr avseende investeringar. Budgeterat 48 mnkr. Ombudgetering begärs avs. projekt Remonten med 3 mnkr då bostadsbyggandet beräknas komma igång under Andra projekt som är framflyttade är gatuarbeten på Stadsdel Norr (4,1 mnkr), Fyrvallavägen och Byvägens gångbana (1,5 mnkr). Kultur- och fritidsnämnden Nämnden beräknar ett överskott på 3,7 mnkr i förhållande till budgeterade 18,6 mnkr. Nämnden diskuterar för närvarande omfattning och investeringsvolym på Östberget. En viss eftersläpning sker och kommunen får inte in EUbidragen på rätt budgetår avs. Skidstadion. Överskottet 0,6 mnkr, maskininvesteringar, avser nämnden att ombudgetera. 11

30 10, KF :00 / :s bilaga: Östersunds kommuns delårsrapport per 31 augusti 2010 Delårsrapport per 31 augusti 2010 Finansiella rapporter Resultaträkning Mnkr Delårs Delårs bokslut 2009 bokslut 2010 Redovisning 2009 Budget 2010 Prognos 2010 Verksamhetens intäkter 467,3 471,3 687,4 765,9 711,9 Verksamhetens kostnader , , , , ,6 Avskrivningar - 78,2-81,6-125,7-131,3-128,0 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,7 Skatteintäkter 1 486, , , , ,3 Generella statsbidrag och utjämning 326,5 395,8 489,7 599,0 593,8 Finansiella intäkter 9,5 10,5 11,7 8,9 12,9 Finansiella kostnader - 3,6-1,2-5,4-14,0-1,8 Resultat för extraordinära poster 81,4 111,1 102,2 33,9 91,5 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 81,4 111,1 102,2 33,9 91,5 12

31 10, KF :00 / :s bilaga: Östersunds kommuns delårsrapport per 31 augusti 2010 Delårsrapport per 31 augusti 2010 Kassaflödesanalys Mnkr Delårs bokslut 2009 Delårs bokslut 2010 Redovisning 2009 Budget 2010 Prognos 2010 Löpande verksamhet Årets resultat 81,4 111,1 102,2 33,9 91,5 Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster 85,5 89,9 135,9 137,2 140,6 Kassaflöde från löpande verksamhet 166,8 200,9 238,2 171,1 232,1 Förändring i rörelsekapitalbindning Förändring kortfristiga skulder - 4,4-109,1 127,5-57,7-109,0 Förändring kortfristiga fordringar 43,8-1,9 40,4 - - Förändring förråd - 0,4-0,0-0,8 - - Förändring i exploateringstillgångar 6,1 4,4 6,4 0,9-3,0 Kassaflöde från förändring i rörelsekapitalbindning 45,1-106,6 173,5-56,8-112,0 Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar - 149,7-102,0-215,4-287,5-211,7 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 7,9 3,7 3,8 7,9 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar - - 0,1-551, ,1 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet - 149,7-94,2-762,9-283,7-203,9 Finansieringsverksamhet Upptagna lån ,0 - Amortering på lån ,0 - Utbetalning pensionsskuld Minskning av långfristiga fordringar 1,6 1,3 552,4 4,5 4,5 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 1,6 1,3 552,4 307,5 4,5 Förändring i kassaflöde 63,8 1,5 201,2 138,1-79,3 Likvida medel vid årets början 114,6 315,8 114,6 207,9 315,8 Likvida medel vid periodens slut 178,4 317,3 315,8 346,0 236,5 13

32 10, KF :00 / :s bilaga: Östersunds kommuns delårsrapport per 31 augusti 2010 Delårsrapport per 31 augusti 2010 Balansräkning Mnkr Delårs bokslut 2009 Delårs bokslut 2010 Redovisning 2009 Budget 2010 Prognos 2010 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Summa immateriella anläggningstillgångar - 1,6 0,9-2,0 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 640, , , , ,8 Maskiner och inventarier 146,4 141,7 143,7 157,2 152,1 Summa materiella anläggningstillgångar 1 787, , , , ,9 Aktier och andelar, bostadsrätter, mm 87,8 636,6 637,4 87,8 637,5 Långfristiga fordringar 929,6 377,4 378,8 922,2 374,3 Summa finansiella anläggningstillgångar 1 017, , , , ,7 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2 804, , , , ,6 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Exploateringstillgångar 7,9 3,2 7,6 12,1 10,6 Förråd m.m. 1,7 2,1 2,1 1,3 2,1 Kortfristiga fordringar 96,2 101,5 99,6 125,0 99,6 Kortfristiga placeringar 75,0 150, ,0 Kassa och bank 107,4 167,3 315,8 346,0 186,5 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 288,2 424,2 425,1 484,4 348,8 SUMMA TILLGÅNGAR 3 092, , , , ,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Ingående eget kapital 2 423, , , , ,8 Årets resultat 81,4 111,1 102,2 33,9 91,5 SUMMA EGET KAPITAL 2 504, , , , ,3 AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner 95,6 108,3 99,5 109,9 113,1 Övriga avsättningar 33,9 34,4 34,9 33,9 33,9 SUMMA AVSÄTTNINGAR 129,5 142,7 134,4 143,8 147,0 SKULDER Långfristiga skulder ,0 - Kortfristiga skulder 458,2 481,0 590,1 525,6 481,1 SUMMA SKULDER 458,2 481,0 590,1 828,6 481,1 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 092, , , , ,5 STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser 1 580, , , , ,9 b) Borgensförbindelser 1 092, , , ,0 c) Visstidspensioner - - 8,2 - - d) Framtida årliga förfallobelopp leasing ,

33 10, KF :00 / :s bilaga: Östersunds kommuns delårsrapport per 31 augusti 2010 Delårsrapport per 31 augusti 2010 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR, Delårsbokslut kommun (mnkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Not 9 Exploateringstillgångar Verksamhetens totala intäkter 3 630, ,0 Ingående bokfört värde 14,0 7,6 Avgår: Interna intäkter , ,7 Utgifter för exploateringsverksamhet 2,7 4,8 Summa verksamhetens intäkter 467,3 471,3 Inkomster från exploateringsverksamhet -11,5-11,5 varav Jämförelsestörande intäkter Resultatförda exploateringsprojekt 2,7 2,3 - Avslut exploateringsverksamhet 2,3 Utgående bokf ört värde 7,9 3,2 Not 2 Verksamhetens kostnader Not 10 Immateriella anläggningstillgångar Verksamhetens totala kostnader , ,1 Ingående anskaffningsvärde 1,1 Avgår: Interna kostnader 3 163, ,7 Investeringar under året 0,8 Summa verksamhetens kostnader , ,4 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1,9 Ingående avskrivningar -0,2 Not 3 Av- och nedskrivningar Årets avskrivningar -0,2 Mark, byggnader, tekniska anläggningar, maskiner och inventarier Utgående ackumulerade avskrivningar -0,4 skrivs av planenligt i förhållande till uppskattad nyttjandeperiod. Utgående bokf ört värde 1,6 Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från Rådets skrift "Avskrivningar", men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade Not 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar nyttjandeperiod. Ingående anskaffningsvärde 3 080, ,1 Planenliga avskrivningar -78,2-81,6 Investeringar under året 113,0 90,1 Nedskrivning 0,0 0,0 Investeringsinkomster under året -4,1-78,2-81,6 Försäljning, bokfört värde -8,3 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 193, ,8 Not 4 Skatteintäkter Ingående avskrivningar , ,6 Preliminära månatliga skatteinbetalningar 1 538, ,5 Årets av och nedskrivningar -60,3-63,1 Prognos för innevarande år 2,7 4,2 Utgående ackumulerade avskrivningar , ,7 Justering för föregående år -55,1 22,7 Utgående bokf ört värde 1 640, , , ,3 Som skatteintäkt redovisas även ersättning Not 12 Maskiner och inventarier från landstinget avseende sjukvårdsmaterial 1,2 1,3 Ingående anskaffningsvärde 483,1 521,3 Summa skatteintäkter 1 486, ,6 Investeringar under året 14,9 15,9 Investeringsinkomster under året -0,4 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 498,0 536,8 Inkomstutjämning 266,2 259,8 Ingående avskrivningar -324,0-377,7 Kostnadsutjämning -75,3-69,4 Årets avskrivningar -17,3-17,5 Regleringsbidrag/avgift -19,2 10,1 Utgående ackumulerade avskrivningar -351,6-395,2 Strukturbidrag 13,4 13,4 Utgående bokf ört värde 146,4 141,7 Statsbidrag, LSS 84,1 83,8 Fastighetsavgift 57,4 59,7 Not 13 Aktier och andelar, bostadsrätter, mm Konjunkturstöd 0,0 38,3 Ingående balans 88,6 637,4 Summa generellt statsbidrag och utjämning 326,5 395,8 Nettoinvestering 0,0 0,1 Avskrivning, bostadsrätt -0,8-0,8 Not 6 Finansiella intäkter Summa aktier och andelar, bostadsrätter mm 87,8 636,6 Bankinlåning mm 2,7 1,8 Aktier och andelar 53,7 603,8 Aktieutdelning, Jämtkraft 5,8 7,7 Jämtkraft AB 49,0 599,0 Borgensavgifter 1,0 1,0 Östersunds Rådhus AB 2,0 2,0 Summa finansiella intäkter 9,5 10,5 Länstrafiken AB 1,8 1,8 Övriga aktier 0,9 1,0 Not 7 Finansiella kostnader Bostadsrätter 31,5 30,4 Räntekostnader lån 0,0 0,0 Grundfondskapital 2,5 2,5 Finansiella kostnader, pensioner -3,6-1,2 Stiftelsen Zenit 2,5 2,5 Summa finansiella kostnader -3,6-1,2 Not 8 Justering av ej rörelsekapitalpåverkande 2009 poster 2010 Av- och nedskrivningar 78,2 81,6 Förändring av avsättningar 7,3 8,3 Summa ej rörelsekapitalpåverkande poster85,5 89,9 15

34 10, KF :00 / :s bilaga: Östersunds kommuns delårsrapport per 31 augusti 2010 Delårsrapport per 31 augusti 2010 Not 15 Kortfristiga fordringar Not 14 Långfristiga fordringar Kundfordringar 15,7 19,4 Östersunds Rådhus AB 837,4 187,4 Interimsfordringar 66,2 60,5 Östersundsbostäder AB 65,0 115,0 Övriga kortfristiga fordringar 14,3 21,6 Vestibulum Fastigheter AB 0,0 50,0 Summa kortfristiga fordringar 96,2 101,5 Jämtlands Gymnasieförbund 3,1 1,8 Östersunds Sport och Eventarena AB 22,3 21,3 Not 16 Kortfristiga placeringar Övriga 1,9 1,9 Räntebärande innehav 75,0 150,0 Summa långfristiga fordringar 929,6 377,4 Not 17 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 2 423, ,8 Årets resultat 81,4 111,1 Utgående eget kapital 2 504, ,8 Specifikation Pensionsfond för ansvarsförbindelse 413,0 423,0 Övrigt eget lakapital 2 091, ,8 Summa eget kapital 2 504, ,8 Not 18 Avsättning för pensioner Ingående avsättning för pensioner 71,0 80,1 Förändring 5,9 7,3 Utgående avsättning för pensioner 76,9 87,4 Avsättning för särskild löneskatt på pensionskostnader 18,7 20,9 Summa avsättningar för pensioner inkl. löneskatt 95,6 108,3 Not 19 Övriga avsättningar Ingående övriga avsättningar 33,9 34,9 Ianspråkstagande under året 0,0-0,5 Outnyttjat belopp som återförts under året -23,4 0,0 Utgående övriga avsättningar 33,9 34,4 Avsättning för återställande av deponier 33,9 34,4 Not 20 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 79,4 52,2 Interimsskulder 304,0 356,2 Övriga kortfristiga skulder 74,8 72,6 Summa kortfristiga skulder 458,2 481,0 Koncernen Östersunds kommun Resultat Prognos Ränta- Räntabili- Resultat Resultat jan - aug jan - dec bilitet enl tetskrav i jan - aug jan - dec prognos ägardirektiv Ösd Rådhus AB, koncernen -22,1 70,0 Redovisas Inget krav 4,6-3,1 ej finns Varav: Ösd Rådhus AB, -11,7 72,0 Redovisas Inget krav -19,6-1,8 moderbolaget ej finns Östersunds-bostäder AB -9,5 0,0 0,0% lägst 6% 24,3 5,2 Vestibulum AB 5,1 7,0 13,2% lägst 8% 5,4 7,7 Turist & Kongressbyrå AB -0,2-0,3 Redovisas ej Inget krav finns 0,3 0,0 Jämtkraft AB 120,0 178,0 9,1% ca 7 % 81,0 131,0 16

35 10, KF :00 / :s bilaga: Östersunds kommuns delårsrapport per 31 augusti 2010 Delårsrapport per 31 augusti 2010 Östersunds Rådhus AB Koncernen Koncernen redovisar ett resultat per 31 augusti på ca - 22 mnkr och prognosen för 2010 visar på ett resultat på ca + 70 mnkr. Moderbolaget Moderbolagets resultat per 31 augusti slutar på ca - 12 mnkr och helårsprognosen ligger på ca + 72 mnkr. Orsaken till det stora överskottet per 31 december är vinsten från försäljning av fastigheter i Vestibulum AB. I enlighet med ägardirektiv för Vestibulum Fastigheter i Östersund AB ska bolaget vid lämpligt tillfälle avveckla bostadsbeståndet genom försäljning. Östersunds Rådhus AB har genom två stycken nybildade dotterbolag sålt Vestibulums bestånd av bostadsfastigheter i Torvalla och Brunflo till Diös AB. Östersundsbostäder AB Östersundsbostäder AB:s redovisade resultat efter finansiella poster per 31 augusti 2010 är ett negativt resultat på ca 9,5 mnkr jämfört med ett positivt resultat på ca 24 mnkr för motsvarande period Nettoomsättningen är högre än motsvarande period föregående år till följd av hyreshöjning med 3,25 % samt minskade vakanser i det ordinarie bostadsbeståndet. Branden på Divisionsgränd påverkar resultatet med minus 11,4 mnkr för perioden. Detta tillsammans med kostnadsökning för en hög underhållsnivå där särskilt underhållskostnader för Valhall-projektet belastar perioden hårt ger ett negativt resultat per augusti med 9,5 miljoner kronor. Prognosen för helårsresultatet uppgår till 0 mnkr. Det prognostiserade resultatet innebär en räntabilitet på 0 % vilket är lägre än ägardirektivens mål på lägst 6,0 %. Vestibulum AB Vestibulum AB:s redovisade resultat efter finansiella poster per 31 augusti 2010 är ca 5 mnkr jämfört med ca 5 mnkr för motsvarande period Samtliga bostadslägenheter har i princip varit uthyrda under perioden. Prognosen för helårsresultatet uppgår till ca 7 mnkr. Det prognostiserade resultatet innebär en räntabilitet på 13,2 %, vilken med god marginal överskrider kravet enligt ägardirektiven på 8 %. Östersund Turist och Kongress AB Östersund Turist och Kongress AB:s redovisade resultat per 31 augusti 2010 är ett underskott med 0,2 mnkr och prognosen för 2010 visar på underskott med 0,3 mnkr. Underskottet beror främst på ett vikande underlag för bolagets kongressbyråverksamhet. Jämtkraft AB Jämtkraft AB:s redovisade resultat efter finansiella poster per 31 augusti 2010 är ett överskott med 120 mnkr jämfört med 81 mnkr för motsvarande period Nettoomsättningen har ökat med ca 700 mnkr jämfört med motsvarande period Omsättningsökningen beror på att Scandem AB och Scandem Market AB sedan årsskiftet ingår i koncernen. Dessutom uppger bolaget en ökad försäljningsvolym till följd av kylan under det första tertialet. Kylan påverkar också förändringen av rörelsekostnader i form av ökade kostnader för kraftinköp. Bolagets prognos per april indikerar på ett resultat som ger en räntabilitet på 9,1 %, vilken överskrider kravet enligt ägardirektiven på 7 %. Jämtlands Räddningstjänstförbund Räddningstjänstförbundet redovisar ett resultat/överskott på 708 tkr i delårsbokslutet per augusti. I prognosen för helåret 2010 anges ett resultat på 980 tkr. Överskottet förklaras främst av något lägre personalkostnader samt lägre inventariekostnader och kostnader för drift och underhåll av fordon. På intäktssidan blir intäkterna för extern utbildning något lägre än budgeterat. Efter att samtliga krav i kravspecifikationen för Certus-projektet är uppfyllda kommer återstående statsbidrag att erhållas. Jämtlands Gymnasieförbund Gymnasieförbundet redovisar ett underskott för perioden januari augusti på 7,3 miljoner kronor och prognostiserar ett underskott för hela året på 12,9 miljoner kronor. Resultatet orsakas av omställningskostnader på grund av minskat elevantal beroende dels på demografiska förändringar och dels på minskad andel av elevunderlaget då de fristående skolorna expanderat. Förbundet har därför medgivits att få nyttja del av det tidigare upparbetade kapitalet för att täcka omställningskostnaderna. Fortfarande saknas således drygt 5 miljoner kronor för att 17

36 10, KF :00 / :s bilaga: Östersunds kommuns delårsrapport per 31 augusti 2010 Delårsrapport per 31 augusti 2010 täcka omställningskostnaderna. Av den summan torde cirka 3 miljoner falla på Östersunds kommun att betala. I prognosen finns även en stor osäkerhet om hur semesterlöneskulden förändrats under året eftersom ett stort antal lärare sagts upp och fått sina innestående semesterlöner utbetalda. Utifrån de nya reglerna kring ersättningen till friskolor har man räknat om elevplatspriserna vilket inneburit en omfördelning av kostnaderna så att ersättningen till friskolorna ökar med 1,6 miljoner kronor. För måluppfyllelsen se förbundets egen rapport. Personalekonomisk redovisning Budgetuppföljningen per 31 augusti 2010 innehåller uppföljning av personalpolitiska mål. Till skillnad från uppföljningen i övrigt är uppgifterna gällande sjukfrånvaro för perioden 1 januari -31 juli 2010 och övrig personalstatistik per 31 juli. Kommunövergripande personalpolitiska mål Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 8 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. Under perioden 1 januari -31 juli var sjukfrånvaron 6,4 %. Det är en minskning med 1,0 procentenheter jämfört med motsvarande period i fjol. Sjukfrånvaron har under de senaste åren haft en positivt neråtgående trend. Om sjukfrånvaron under resterande del av året ligger på samma nivå som under 2009, antas utfallet bli ca 6,9 % och målet kommer att uppnås. Regeländringar i sjukförsäkringen och vår nya rehabiliteringsrutin tillsammans med de utbildningsinsatser som genomförts för chefer, kan antas ha bidragit till att samliga förvaltningar har sänkt sin sjukfrånvaro jämfört med tidigare år. Det kommunövergripande forumet för att matcha tidigare sjuka medarbetare med lediga arbeten är ytterligare en åtgärd som förväntas bidra till sänkning av sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro i procent per förvaltning 1 jan - 31 juli Barn- och utbildningsförv Kommunledningsförv Samhällsbyggnad Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Teknisk förvaltning Vård- och omsorgsförv Östersunds kommun totalt 2,1% 3,5% 2,8% 3,7% 6,7% 5,5% 6,4% 5,7% 7,6% 7,0% 6,7% 5,7% 8,6% 7,3% 7,5% 6,4% 0,0% 5,0% 10,0% Vid rekrytering lyckas Östersund s kommun anställa medarbetare med rätt kompetens Samtliga nämnder utom barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden når sina mål kring rekrytering. Barn- och utbildningsnämnden har som mål att andelen utbildade förskollärare som anställs på förskolläraretjänster ska vara 100 %. Resultatet hittills visar att man i huvudsak anställt förskollärare på tillsvidaretjänster men inte i samma utsträckning gällande tidsbegränsade anställningar. Vård- och omsorgsnämnden har delvis uppnått målet rekrytera rätt kompetens då man lyckats i 39 av 40 rekryteringar till tillsvidaretjänster. I yrkes- och verksamhetsområden med ojämn könsfördelning ska andelen män respektive kvinnor öka Andelen tillsvidareanställda kvinnor är per 31 juli 76 % och andelen män 24 %. Samhällsbyggnad är den enda förvaltningen som har jämn könsfördelning, 53 % kvinnor och 47 % män. Barn- och utbildningsnämndens mål att öka andelen män i förskolan, vård- och omsorgsnämndens mål att öka andelen män totalt i förvaltningen samt serviceförvaltningens mål att öka andelen män vid enheterna städ & hemservice och måltidsservice, har inte uppnåtts och beräknas inte kunna nås under Socialförvaltningen når sitt mål att andelen män ska uppgå till 20 %. 18

37 10, KF :00 / :s bilaga: Östersunds kommuns delårsrapport per 31 augusti 2010 Delårsrapport per 31 augusti 2010 De nämnder som har målsättningar kring valfri sysselsättningsgrad och erbjudande om heltidstjänster anger att målen har uppnåtts och kommer att uppnås under året. Barn- och utbildningsförvaltningens mål att bibehålla sysselsättningsgraden 95 % för anställda med månadslön, har uppnåtts och beräknas uppnås under året. Köptrohet mot ramavtal Mätning av köptrohet har, som tidigare år, skett för att säkerställa att inköp sker mot gällande ramavtal. Följsamheten är fortsatt hög och det sammanlagda värdet ligger för mätperioden på 96 % för kommunen som helhet (mål 95 %). En förvaltning, Teknisk förvaltning, låg vid mättillfället 2 procentenheter under målvärdet kronor upphandlades utanför ramavtalen. Avvikelsen är förklarad men förvaltningen bör systematiskt bearbeta bristerna för att klara målvärdet vid bokslutet. Folkhälsoarbetet Det pågår aktivt folkhälsoarbete inom de flesta nämnders/styrelsers förvaltningar. Samhällsbyggnad har ett antal projekt för ett ökat folkhälsoperspektiv i verksamheten. Socialförvaltningen har flera pågående aktiviteter och under uppstartande med tydliga förebyggande och främjandeperspektiv och med ett aktivt drogförebyggande arbete. Kultur och fritid har sett över bidragsnormerna till fördel för att ha kvar äldre barn och ungdomar och satsar även på en mer jämställd verksamhet. Serviceförvaltningen utbildar sin personal i barn- och utbildningsförvaltningens värdegrundsarbete och arbetar med ökat inflytande från eleverna kring skolmaten. Vård och omsorg har flera pågående folkhälsoprojekt för sina olika målgrupper med bl.a. kompetenshöjning för personalen. Barn och utbildning driver bl.a. projektet Ungas hälsosamma utveckling (UHU) och verksamheterna arbetar aktivt för att öka fysisk aktivitet och goda matvanor. Ingen förändring har skett vad gäller socialförvaltningens medverkan i familjecentralerna och inte heller vad gäller tillsyn av skolgårdar utifrån tobakslagen. Långsiktighet vad gäller drogkoordinatorns insatser och finansiering är fortfarande oklart. Det saknas återkoppling kring kravet om drogpolicy i föreningar enligt bidragsnormerna av kultur och fritid. Inom barn och utbildning är arbetet med förstärkt föräldrastöd fortfarande inte helt etablerat på en övergripande nivå. Elevhälsans arbete med tobaksavvänjning är troligen inte påbörjat. 19

38 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 1 Exploateringsredovisning (3) Bilaga 1. Prognos augusti 2010 Kortfattad redogörelse/prognos för respektive exploateringsprojekt per sista augusti Expl Översiktsplan S öder. Jernhusen har meddelat att de vill att kommunen löser in allmän platsmark. Utgiften för detta bedöms till ca kronor. Detta finansieras av de exploateringsbidrag som är inbetald till kommunen. Vid årets slut bedöms det finnas omkring kronor kvar i projektet. Projektets slutresultat skall bli 0 kr Expl ind.omr Torvalla A4 Exploateringsprojektet omfattar industrimark mellan E14 och Hägnvägen, Verksmon. I år uppstår grävningskostnader för fjärrvärmeledningar. Först under 2011 förväntas en fastighet säljas i området Expl Väghyveln (Fagerbacken) Mindre åtgärder kvarstår att utföras under året. Därefter kan detta projekt avslutas i år med ett nollresultat Expl Härkestranden Under året bedöms inga andra åtgärder ske utöver att en rättsprocess pågår angående inlösen av parkmark och bl a utsiktsservitutet. Utgifter för advokat, värderingar mm bedöms uppgå till omkring kr under året. Under 2011 bedöms en inlösenkostnad på kronor utöver budget komma för parkmarken vid sjön. Denna utgiftsökning täcks av kommande inkomster från försäljning av de sista fem tomterna Expl Sikvägen, Mjälle Projektet omfattar detaljplanen för Mjällestranden. Under 2010 har gatukostnadsbidrag erlagts av de privata fastighetsägarna inom området. Handpenning bedöms komma att erläggas under året för två nybildade tomter längs Sikvägen Expl Torvalla T2F (Forstmästarvägen) Exploateringsprojektet omfattar totalt 18 småhustomter (varav 7 hittills är sålda) och ytterligare två tomter förväntas säljas under året. Projektet har utökats med möjliga tomter längs utbyggda delar av Faktorvägen. Endast mindre utgifter uppstår under året, bl a för att lägga en trumma under en gång- och cykelväg Expl Norr 1:6 (Berners) Under 2010 uppkommer inga inkomster eller utgifter. En byggrätt vid Havremagasinet återstår att sälja. Projektet ligger just nu back med knappt 1 mnkr.

39 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 1 Exploateringsredovisning (3) Valla B9 (Aspvägen) Inom projektet har 8 kommunala tomter sålts. Under hösten kommer gatan att färdigställas, därefter kommer projektet att avslutas med en bedömd kvarstående vinst om ca kronor. Under fjolåret resultatfördes kronor. Budgeterad vinst var kronor. Det bättre resultatet beror framför allt på att gatan anlagts av gatukontoret till en lägre kostnad än vad som budgeterats Torvalla T3C Inom området finns en kvarstående småhustomt och ett antal tomter för flerbostadshus, men inga av dessa bedöms säljas under Expl industriområde Torvalla A5 (Störvägen) Detta projekt omfattar utbyggnaden av Störvägen samt försäljning av 8,2 ha industrimark i Verksmon. Under året bedöms det inte uppstå några inkomster eller utgifter i projektet Explbidr Odenskog Projektet omfattar framför allt uttag av exploateringsavgifter från fastighetsägare och under året har hittills 2,4 mkr erlagts och ytterligare kr bedöms komma att erläggas för omvandlingen av Släpvagnen-kvarteret. Utgiften består i att kr förs över till samhällsbyggnads budget för att bekosta anläggandet av rondellen vid Jula eftersom den blivit mkr dyrare än budget Expl Sjömon Projektet omfattar ett nytt villaområde nedanför plantskolan i Torvalla. Totalt tillskapas 16 nya kommunala småhustomter. Detaljplanen har vunnit laga kraft efter att överklagan avslagits hos regeringen. Det bedöms bli aktuellt med utbyggnad av området under hösten/vintern 2010/2011 så att tomterna kan börja säljas våren Expl S mörkärnan Projektet omfattar ett område i Ängsmon om 10 villatomter som sålts till Myresjö Mark med tillträde 1 april Projektet avslutas under året med en vinst om ca kronor Expl Tomter i avslutade projekt En tomt har sålts vid Kolarevägen i Torvalla och den tillträds i november och köpeskillingen uppgår till kronor vilket till största delen också kommer att resultatföras som vinst i år Expl Torvalla T1C, del av Projektet omfattar ett planområde i Fjällmon där kommunen sålt en tomt till Östersundsbostäder där de uppfört 60-talet lägenheter. Under 2010/2011 kommer detaljplanen att ändras för resterande del av området för att möjliggöra nya villatomter. Inga utgifter eller inkomster bedöms uppkomma under året.

40 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 1 Exploateringsredovisning (3) Expl Industriområde norr om Hägnvägen Projektet omfattar industriområdena på utsidan om Hägnvägen, Verksmon. Under året bedöms utgifter uppstå för att förlänga Portvägen Expl Remonthagen Projektet omfattar hela Remonthagen. Detaljplanen förutsätts antas och vinna laga kraft under hösten. Därmed inkommer en handpenning för grupphusområdet samt att utgifter uppstår för att projektera och påbörja anläggandet av gatorna i området Expl Brittsbo Projektet omfattar Brittsbo, Lugnvik. Inlösen av privat mark i området har gjorts för totalt kronor och därmed har utbyggnaden av etapp 1 påbörjats. Tre tomter har sålts bedömningen görs att ytterligare en tomt säljs under Etapp två beräknas påbörjas under hösten. Utgifter för att anlägga gator, fjärrvärme- och fiberledningar bedömds uppgå till ca kr under året Expl Torvalla T3A Projektet omfattar ett område i Ängsmon i Torvalla. Ingenting bedöms ske under året Expl Växthusvägen Projektet omfattar ny detaljplan för totalt ca 13 småhusenheter mellan Växtvaruhuset och koloniområdet i Odensala. Under året bedöms endast utgifter för detaljplaneläggningen komma att uppstå Expl Semsåskolan Projektet omfattar fd Semsåskolan i Lugnvik. Ny detaljplan medger en byggrätt för bostäder om totalt kvm BTA. Under året uppstår utgifter för detaljplanen samt sannolikt för att riva befintliga byggnader. Mark- och exploateringskontoret Malin Runberg

41 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 1 Prognos exploateringsredovisning Prognos augusti Bedömning av inkomster/utgifter under augusti -- december 10 (obs minus betyder verkligen minus) Explproj Ufall Bedömda Prognos Prognos Nr Namn IB 1/ t o m aug Inkomster Utgifter år 2010 UB 31/ Förklaring - Inkomster Expl Översiktspl Söder Sannolikt inga explbidrag under Expl ind.omr Torvalla A Expl Väghyveln Expl Härkestranden Expl Sikvägen Gatukostnadsbidrag, handpenning 2 tomter Expl Torvalla T2F Fyra tomter sålda Två tomter reserverade och förväntas säljas Expl Norr 1:6, Berners En byggrätt för kontor/handel finns att sälja Expl Valla B Sista tomten tillträddes 1/ Projektet avslutas Expl Torvalla T3C En småhustomt återstår samt flera tomter för flerbostadshus Expl ind.omr Torvalla A5 (Störv) Ingen tomt säljs Expl.bidr Odenskog Flextr 2,4 mkr, Fresks 0,3 mkr, NHP 1, Expl Sjömon Planen vunnit laga kraft. Försäljn påbörjas tidigast våren Expl Smörkärnan Myresjö Mark tillträdde 1/ Projektet avslutas Expl Tomt i avsl. projekt Klyvsågen 4 såld + exploateringsbidrag Expl Torvalla T1C, del av Detaljplanen tidigast klar Expl Indomr norr om Hägnv Expl Remonthagen Handpenning gruppbyggda småhus Expl Brittsbo tomter sålda. Sälja ytterligare en tomt under året Torvalla T3A (tid proj 91289) Ängsmon Expl Växthusvägen Expl Semsåskolan SUMMA: Varav internförsäljning Summa "externt":

42 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 1 Prognos exploateringsredovisning Förklaring - Utgifter Marklösen för viadukt samt park v Tjalmargtan Grävning fjärrvärme Verksmon. Gatukontoret bygger spolplatta Kostnader rättsprocess + rep av gata Trumma mm vid tomt A Gatan (exkl "toppen") + ga-bildande + dikning ovanför 1,3 mkr till MSN finansierar fördyrad Jularondell Slutlig projektering i höst Kostnader fastighetsbildning Ödsbo och gruppbostad Påbörjade kostnader för gata, jordtippåterställning ed Påbörjad utbyggnad gator Påbörjad utbyggnad gator + markförvärv Dpl Dpl, rivning av gamla skolan

43 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 2 Delårsrapport för kommunstyrelsen Budgetuppföljning per 30 augusti 2010 Kommunstyrelsen Sammandrag till kommunfullmäktige

44 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 2 Delårsrapport för kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Verksamheten hittills under året Kommunf ullmäktige beslutade i april att bygga en arena på R3-området i stadsdel Norr. Tio miljoner anslogs för projektering under I maj påbörjades förberedelsearbetet med att ta fram f örslag till projektdirektiv samt att ta f ram underlag f ör val av upphandlingsf orm. Äv en f örhandlingar om köp av markområdet har skett. Östersunds kommun ingår numera i förv altningsområdet f ör det samiska språket vilket innebär att stödja det samiska språket och att stärka samernas möjligheter till inf lytande. För de merkostnader som de nya bestämmelserna medf ör f år kommunen ,1 mnkr. Kommunledningsf örvaltningen har upprättat en handlingsplan f ör inf örandet av den så kallade minoritetsref ormen. Utredningarna avseende elektrif ieringen av Meråkersbanan kommer att slutredovisas under hösten Ett nytt f örslag till byggande av en kombiterminal kommer att redov isas. Det praktiska arbetet inom ramen f ör NECL II, bl a f örbifart Brunf lo-pilgrimstad, liksom f ör ökad tillgänglighet längs Mittbanan kommer att startas. Ökade aktiv iteter f ör inf ormation till kommunens företag v ad avser möjligheterna till resande med tåg kommer att genomf öras. Borgensf rågorna har v arit mycket aktuella och en bostadsrättsförening (Västergård i Lit) har begärt sig i friv illig likvidation v ilket kommer att innebära att kommunen kommer att f å inf ria ett borgensåtagande. Likv idatorer är tillsatta och f örsäljning pågår. Kommunfullmäktige har beslutat ta ut avgifter för de borgensåtaganden som kommunen har gentemot ett antal bostadsrättsf öreningar. Förv altningen har uppdrag att utveckla uppföljningsfunktionen gentemot de f öreningar där kommunen har borgensåtaganden och konkreta möten kommer att genomföras under hösten. Bolagsf rågor har v arit intensiva under året dels med anledning av kommunens f örvärv av Vattenf alls aktier. Ett nytt aktieägaravtal och bolagsordning har utarbetats i dialog med Krokom och Åre. Vestibulums försäljning av bostadsfastigheter slutfördes ny ligen då avtal tecknades med Diös som gett det högsta budet. Kommunf ullmäktige beslutade den 16 september att kommunen ska överta Vestibulums pensionsåtaganden. Regeringsrätten förv äntas ta ställning till f örhandsf örfrågan från Bodens kommun om koncernbolagens ställning i relation till kommunbanksf unktion. Strategi för förv altning av den pensionsreserv som avsatts redov isades till kommunstyrelsen och f ullmäktige i juni. Östersunds kommun har som mål att bli Sveriges kvalitetskommun Vid budgetkonf erensen i f ebruari redov isades rapporten f rån SKL Resultatvisaren. I denna rapport f inns ett antal f örbättringsområden redov isade. Kommunledningsf örv altningen har upprättat handlingsplaner f ör respektive förbättringsområde. Kommunen deltar i utvecklingsv erkstaden med fokus på medborgardialog, resultatsty rning och personal. I budget f ör 2010 anslogs 3 Mnkr f ör öv ersy n av civilf örsv arsanläggningar. Öv ersy nen och åtgärder i samband med detta kommer inte att kunna slutf öras i år. Förutom öv ersy n av branddammar ingår att utreda vem som är ansvarig för och som en f öljd av detta har det ekonomiska ansv aret för ett bergrum på Frösön. I Östersund, liksom i länet i övrigt och riket, har den totala arbetslösheten ökat jämf ört med augusti f öregående år. Den totala arbetslösheten (öppet arbetslösa + program med aktivitetsstöd) har ökat f rån 7,3 % till 8,6 % (jämfört med riket 6,8 %). Antalet personer har ökat från till (+ 407 personer). Ungdomsarbetslösheten är oroande hög i länet och i Östersund. Jämf ört med augusti 2009 har den totala arbetslösheten ökat från 8,6 % till 16,2 % (jämf ört med riket 11,4 %). Antalet inskrivna ungdomar vid arbetsförmedlingen är totalt Av dessa är 985 helt arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram vilket är en ökning med 303 personer jämfört med motsvarande period ingår i Jobbgarantin dvs har v arit arbetslösa över 90 dagar. Östersunds kommun har tecknat överenskommelse med Arbetsf örmedlingen om anordnande av Lyftet under Öv erenskommelsen innebär att kommunen anordnar praktikplatser i kommunal v erksamhet samt hos ideella f öreningar f ör arbetslösa år. För unga under 25 år är praktikperioden max tre månader, f ör öv riga max sex månader. Östersunds kommun har by ggt upp v erksamhet f ör detta bestående av 5,0 tjänster, lokaler, möbler, datorer med mera. Kommunen har full kostnadstäckning från Arbetsförmedlingen f ör detta. Fram till den sista augusti har 272 möjliga praktikplatser tagits fram, 322 personer har erbjudits en plats v arav 183 ungdomar under 25 år. Utif rån de sökandes utbildningsbakgrund, intressen och önskemål anordnas nya praktikplatser kontinuerligt. Konjunkturläget har förbättrats, men det märks inte helt tydligt i Östersund. Äv en om antalet nyanmälda platser hos Arbetsf örmedlingen ökat sedan if jol så ökar arbetslösheten. Varslen har fortsatt och bl a kommer värdef ulla arbetstillfällen f örsvinna när Husqv arnas fabrik i Tandsbyn och SAS biljettbokningskontor på Frösön läggs ned. Förhoppningsvis kan de negativ a konsekvenserna kompenseras av att andra företag kan expandera genom att dra nytta av den förbättrade v ärldskonjunkturen. Nyf öretagande och innovationer stöds genom ett antal utv ecklingsprojekt, t ex Peak Innovation, Arena f ör entreprenörskap, Innovationsalliansen och Miun Innovation. Från 2011 kommer kommunen äv en att stödja Nyföretagarcentrum, vilket nyligen invigdes. Satsningen på företagslots fortsätter. Ett 90-tal lotsärenden har hanterats sedan årsskiftet. Gymnasieförbundet har på grund av färre elever, beroende dels på mindre elevkullar och dels på ökade andelar elever som valt enskilt driv na gymnasieskolor, sagt upp ett antal lärare vilka har lång uppsägningstid och därf ör åsamkat f örbundet stora omställningskostnader. Östersunds andel för att täcka dessa uppgår till ca 3 mnkr. Vidare har kommunen prognostiserat antalet elever för lågt, v arför ett tillskott på 7-8 mnkr krävs. Således totalt ett underskott på ca 10 mnkr i kommunens budget för Gymnasief örbundet.

45 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 2 Delårsrapport för kommunstyrelsen Besparingar och ett stort intresse för studier gjorde att Lärcentrum v ar tvungna att inf öra intagningsstopp under hösten. Det bety der att 2010 startade med nästan inga antagna studerande vilket medf örde att kostnaderna för gymnasial utbildning v arit relativt låga under början av året. Under maj och juni v ar det återigen en minskning av sökande men från juli har antalet sökande ökat, f rämst på y rkesutbildningar. Nästa 70% av de studerande läser yrkesutbildningar. Östersund har gemensamt med Krokom, Berg, Åre, Ragunda och Bräcke kommuner sökt och erhållit 1 Mkr i statsbidrag f ör det som kallas Yrkesvux och 1,7Mkr f ör y rkesförarutbildning. Det betyder att v i f n kan erbjuda y rkesutbildning till nästan samtliga sökande. Antalet studerande i SFI har minskat något beroende på att antalet f lyktingar minskat. Östersunds kommun har öv erenskommelse med Migrationsv erket om ett flyktingmottagande av personer Integrationsservice bedömer att kommunen kommer att kunna ta emot cirka 80 flyktingar f öre 2010 års utgång. Bristen på lägenheter är f ortf arande den största utmaningen och en f laskhals i systemet. Ansv arsfördelning och samarbetet mellan Arbetsf örmedlingen och kommunen förändras f rån och med den 1 december i år. Den nya reformen och den nya lagen om etableringsinsatser f ör ny anlända där Arbetsförmedlingen blir ny huvudman kommer att påverka den kommunala verksamheten. Måluppfyllelse och nyckeltal, kommentarer Bedömningen per augusti är att måluppfyllelsen vid årsskiftet inte är fullt 100 % eftersom till exempel målet att årliga undersökningar enligt beslutad kommunikationsplattf orm inte kommer att prioriteras i år. Mål och Resultat (inriktningsmål, effektmål och resultat) ÖSTERSUND ARBETAR FÖR EN EKONOMISK HÅLLBAR UTVECKLING DÄR GLOBALISERINGENS MÖJLIGHETER TAS TILL VARA, MED ETT STARKT OCH VÄXANDE NÄRINGSLIV, EN STARK SOCIAL EKONOMI SAMT EN ÖKANDE BEFOLKNING. Bef olkningen ökar i Östersunds kommun och antal invånare 2020 är Företag i kommunen upplev er ett positivare företagsklimat och kommunen har en positiv utveckling med nya och fler arbetstillf ällen. Antal arbetstillfällen 2013 är och antal företag 2013 är Varv id: antal ny a f öretag är 300 per år under perioden antal etableringar är 30 stycken under perioden Kommunens öv ersiktsplan aktualitetsprövas v arje mandatperiod men översiktsplaneringen hålls aktuell genom att en årlig prioritering av behov av planeringsunderlag, utredningar och fördjupade översiktsplaner genomf örs. Kommunen medv erkar till att hålla planberedskap f ör v illatomter och flerbostadshus för att kunna möta marknadens behov. Det finns v id v arje tillfälle minst 10 ha disponibel tomtmark f ör industriändamål. Under året ska kommunen i sin tomtkö erbjuda minst 20 småhustomter varv id minst 5 ska ha f jäll-/sjöutsikt inom Östersund med omnejd. Bilden av Östersund mäts, lokalt och på riksniv å, genom en årlig imageundersökning enligt beslutad kommunikationsplattf orm. Värdet utifrån undersökningen ökar. Graden av internationalisering ökar för att stärka Östersunds konkurrenskraf t. Resultat: Målet uppnås Bef olkningen ökade först halvåret med 126 personer, från vid årsskiftet till sista juni. Resultat: Målet uppnås nästan I Sv enskt Näringslivs kommunranking har v i tappat från placering 143 till placering 166. Antalet arbetstillf ällen 2008 (senast tillgängliga uppgif t) uppgick till Antal f öretag 31 augusti är v ilket är 85 f ler än vid årsskiftet. 234 ny a företag har registrerats under janaugusti. Beslut om 1 etablering (Mekonomen) Resultat: Målet uppnås Arbetet med en ny kommunövergripande översiktsplan och en översyn av utvecklingsplan f ör Östersunds centrum har påbörjats under året. Resultat: Målet uppnås Antalet småhustomter som erbjudits tomtkön : 43, därav med utsikt : 14. Resultat: Målet uppnås inte Ingen mätning prioriteras 2010 och inget mål kommer att finnas i budget Nästa mätning planeras Resultat: Målet uppnås Östersund och Jämtlands län har antagits till UNESCOS nätverk creativ e cities network, som City of Gastronomy. Utbyte inom Spetskompetensprojektet, intresset för studieresor inom projektet har ökat. Inom det internationella f orumet har kontinuerliga arbetsmöten genomförts för att utveckla

46 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 2 Delårsrapport för kommunstyrelsen det internationella arbetet. En handlingsplan har f astställts för det fortsatta arbetet. Näringslivskontoret har haft f lertalet möten/samtal med potentiella investerare från andra länder Besök från USA, Rotary studentstipendiater. Inom SÖT-samarbetet sker det kontinuerligt erf arenhetsutbyte bl a mellan projektstödsgrupperna med syfte att finna finansierings- /projektlösningar till nytta för näringsliv, kommun och medborgare inom olika områden. Möten med aktörer inom den sociala ekonomin inf ör bl a Revesmöte i Berlin, samt deltagande v id Rev es styrelsemöte i Kungälv. Ungdomsrådet har tillsammans med Reves nätv erket, deltagit i arrangemang i Toscana/italien. 50 % av ny inskrivna flyktingar i åldern år med uppehållstillstånd, arbetar, praktiserar eller studerar efter avslutad introduktionsperiod. Kommunsty relsen följer upp nämndernas internkontrollarbete i syfte att f ullgöra sin uppsiktsplikt. Resultat: Målet uppnås delvis Ständig f örbättring f ör att nå målet till exempel utökad SFI och upparbeta rutiner tillsammans med AF f ör att hitta lämpliga praktikplatser Resultat: Målet uppnås Samtliga nämnder och styrelser har antagit planer f ör internkontroll. ÖSTERSUND ARBETAR FÖR EN DEMOKRATISK OCH SOCIAL HÅLLBAR UTVECKLING OCH ÄR EN AV SVERIGES MEST ATTRAKTIVA OCH SPÄNNANDE MÖTESPLATSER. Kommunen är en av Sveriges mest attraktiv a och spännande mötesplatser och antal kommersiella gästnätter 2013 är Östersund utvecklar informationen till medborgarna i enlighet med beslutad kommunikationsplattf orm. Kommunen blir Årets Kvalitetskommun Östersund samv erkar med näringsliv ets organisationer, den sociala ekonomin, my ndigheter och MIUN i ett gemensamt utv ecklingsarbete som manif esterats i ett nytt tillv äxtprogram. Resultat: Målet uppnås Fram till och med juli månad har antalet gästnätter ökat med 1,5% i förhållande till tidigare år. Resultat: Målet uppnås Kommunikationsutbildning för chef er är nu f ärdigutv ecklad och börjar genomf öras under hösten. Arbetet med nya intranätet har påbörjats. Resultat: Målet förv äntas uppnås Plan f ör arbete inom prioriterade utv ecklingsområden är upprättad och arbete pågår inom respektive område. Kommunen deltar i Utv ecklingsv erkstaden för utv eckling av metoder f ör medborgardialog. Ny kommunkompass genomf örs i december Resultat: Målet uppnås Tillv äxtprogrammet antogs av kommunf ullmäktige i juni 2009 och kommer att gälla till och med år Under hösten 2009 och v åren 2010 pågick f ramtagande av handlingsprogram i nära samarbete med bland annat näringsliv, sociala ekonomins aktörer, Mittuniv ersitetet m fl. Handlingsplaner antas under hösten ÖSTERSUND ARBETAR FÖR EN EKOLOGISK HÅLLBAR UTVECKLING. Östersunds kommun bedriver ett offensivt miljöarbete och är ISO certif ierad och EMAS registrerad. Resultat: Målet uppnås Kommunen har efter en mer omfattande rev ision för omcertif iering godkänts som certif ierad f ör en ny treårsperiod. ARBETSMILJÖN PÅ KOMMUNENS ARBETSPLATSER ÄR STIMULERANDE OCH FRÄMJAR HÄLSA, TRIVSEL OCH ARBETSGLÄDJE. Sjukfrånv aron minskar och öv erstiger inte 8 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. Sjukf rånv aron minskar och öv erstiger ej 5 %. Resultat: Målet uppnås Sjukf rånv aron ligger på 2,8%. En prognos på helår ty der på att sjukf rånvaron kommer att ligga på 3,0 % vilket innebär att målet kommer att uppfyllas.

47 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 2 Delårsrapport för kommunstyrelsen Förv altningen arbetar med helhetssyn och arbetsglädje i en attraktiv miljö och eftersträv ade kännetecken är tillgänglighet, positivt bemötande, engagemang och kompetens. Värdet 2010 är samma eller bättre än Resultat: Målet förv äntas uppnås Mätning kommer att ske under senhösten. Undersökningen håller på att omarbetas något. ÖSTERSUNDS KOMMUN UPPFATTAS SOM EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE SOM ERBJUDER GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN. Vid samtliga rekryteringar lyckas Östersunds kommun anställa medarbetare med rätt kompetens. Kommunledningsförv altningen lyckas anställa medarbetare med rätt kompetens till 100 %. Resultat: Målet uppnås Förv altningen har hittills i år anställt medarbetare med rätt kompetens till 100 %. ÖSTERSUNDS KOMMUN HAR JÄMSTÄLLDA ARBETSPLATSER DÄR KVINNOR OCH MÄN VÄRDERAS LIKA OCH GES SAMMA MÖJLIGHETER TILL GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSVILLKOR SAMT KARRIÄRMÖJLIGHETER INOM RESPEKTIVE YRKESOMRÅDE. I y rkes- och v erksamhetsområden med ojämn könsf ördelning ska andelen män respektive kv innor öka. Kommunledningsförv altningen erbjuder samtliga tillsv idareanställda heltidstjänster. Resultat: Målet uppnås Alla som så önskar har heltidstjänst. MILJÖN I ÖSTERSUND ÄR HÅLLBAR, TRYGG OCH SÄKER OCH BIDRAR TILL GODA SOCIALA LEVNADSFÖRHÅL- LANDEN SAMT EN BRA STADS- OCH LANDSKAPSMILJÖ. Kommunens personal har stora möjligheter att påv erka andra och inf ormerar aktivt medborgare, företagare, studenter och elever om miljöarbetet. Antal miljöfrukostmöten med f öretagare uppgår till minst 3 st Antal inf ormations- och utbildningstillf ällen f ör miljöombud uppgår till minst 2 st. Minst 2 st inf ormationsblad distribueras till miljöombuden. Samtliga anställda inom f örvaltningen f år minst 2 ggr per år inf ormation om kommunens övergripande miljöarbete och ges f örståelse för sin roll som inspiratör för andra. Resultat: Målet uppnås 3 miljöf rukost 2 utbildningsdag f ör miljöombud 1 miljöblad Resultat: Målet uppnås Genomf örs enligt plan UTSLÄPP AV LUFTFÖRORENINGAR LIKSOM KOLDIOXID MINSKAR. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 i jämf örelse med Samtliga anställda anv änder kommunens miljöbilar, buss eller cykel i tjänsten. Kommunledningsförv altningen påverkar andra och i större omf attning genomf ör möten i form av telefon och/eller v ideokonf erenser. Resultat: Målet uppnås Busskort finns f ör samtliga anställda och personalen anv änder miljöv änliga alternativ i de allra flesta f all. Resultat: Målet uppnås Ett antal telef on- respektive videokonferenser hålls. Jämf ört med tidigare år är det en klar utveckling. Kommunen har f ramf ört önskemål till SKL. Beslut att utrusta ett sammanträdesrum f ör att underlätta för videokonferenser. ENERGIANVÄNDNINGEN MINSKAR. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Energisparande åtgärder genomförs. Resultat: Målet uppnås Alltid dubbelsidiga utskrifter och alltid avstängda datorer och skriv are efter avslutat arbetspass. Kommentarer till inkomna synpunkter Av de fjorton synpunkter som kommit in är tretton beröm. Tre gäller kompetens och tio bemötande. Dessa sprids bland personalen som goda exempel. Ett klagomål har inkommit och gäller bemötande. Detta har diskuterats på arbetsplatsen och åtgärder är vidtagna. Kommentarer till prognostiserad budgetavvikelse Kommunsty relsens driftbudget f ör 2010 uppgår till 183,8 mnkr. Redovisade kostnader per augusti är 146,3 mnkr. Prognosen på helår v isar på ett överskott på 14 mnkr. Som tidigare år är det inom anslagen för olika utv ecklingsåtgärder som ett öv erskott kan uppstå. Äv en Lärcentrum f örväntas ge ett överskott då ryckigheten i tillgången på medel för v uxenutbildning gör det sv årt att planera och som en följd av detta kommer inte hela statsbidraget för verksamheten att utny ttjas under Sjukledigheter, tjänstledigheter och f öräldraledigheter som inte kommer att återbesättas fullt ut är också orsaken till överskottet.

48 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 2 Delårsrapport för kommunstyrelsen Inom ramen för förv äntat öv erskott räknar kommunstyrelsen med att kunna täcka ett underskott på 10 mnkr gentemot Jämtlands gymnasief örbund. Underskottet beror dels på f ör lågt prognostiserat antal elever dels på f ördelade omställningskostnader mellan ägarkommunerna. Det förv äntade överskottet f ör kommunstyrelsen 2010 blir således 4 mnkr. Bedömd utveckling under resten av året Arbetet med tillv äxtprogrammets handlingsplaner har fortgått och planeras kunna antas av kommunsty relsen i oktober Handlingsplanerna får visa v ilken roll kommunen kommer att få i genomförandet av programmet. Behov et av stöd och aktiv iteter f ör ungdomar är fortsatt stort eftersom arbetsf örmedlingens aktiv a åtgärder, praktik och utbildningsinsatser erbjuds f örst efter 90 dagars arbetslöshet. För Lyftet, som enligt överenskommelse med Arbetsf örmedlingen, är ett tillf älligt projekt till och med den 31 december, påbörjas en avveckling under hösten. Östersund och regionen har utnämnts som medlem i UNESCO s nätv erk Creative Cities of Gastronomy och Östersund har utsetts till årets matlandet-huvudstad. Vad detta innebär för Östersunds kommun i form av aktiv iteter, delaktighet i projekt och ekonomiska konsekvenser måste utredas och analyseras. Åtgärder för att nå personalpolitiska mål Sjukf rånv aron under perioden låg på 2,8 %, vilket är minskning med 0,7% jämfört med motsvarande period Den långa sjukf rånvaron 60 dagar eller mer utgör 66,5 % av all sjukf rånvaro. Prognos f ör helår ty der på att sjukfrånv aro kommer att ligga på ca 3,0 %, vilket innebär att målet kommer att uppfyllas. Inom förv altningen är tre personer långtidssjuka ingen av dem är sjuk på heltid. Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar Sedan starten har 336 ungdomar varit inskriv na på Nav igatorcentrum (under 2010, 228 ungdomar). Ca 78 % av de 285 som avslutats har gått v idare till arbete, studier eller annan planerad aktivitet. (Mål:70 %) Integrationsservice: I enighet med övriga sju kommuner i länet så beslutades i maj-juni 2010 att tacka nej till medfinansiering v ia ERF- projketet (Flyktingfonden). Länet har beviljats medel för 2010 f rån Migrationsverkets Strukturella medel. Kommunen har erbjudit ungdomar år f eriepraktik, v arav av dessa fullgjorde sin praktik i sommar. Arbetet kring Barnkonv entionen har inneburit intensif ierad samv erkan med övriga kommuner, landsting och Rädda Barnen i syfte att sprida goda exempel på barns och ungas delaktighet i det v ardagliga kommunala arbetet. Östersund har som en av sex kommuner i landet valts ut av Vägverket, f ör att i samv erkan ta fram metoder för att öka de ungas medv erkan i samhällsplaneringen. Mötesplatser unga går v idare med att följa upp hur beslutade ersättningar och stöd till barn- och utbildningsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden anv änts f ör v erksamhetsåret Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användningen av lösningsmedel och andra droger bland ungdomar De lokala BRÅ-grupperna har inte utv ecklats hittills under året, men kan äv en f ortsättningsv is komma att v erka inom Mobiliseringen. Polisen har nu tillsatt en person som fått uppdraget att arbeta f ram de samv erkansavtal som Rikspolissty relsen uppmanat polisv äsendet i varje kommun att ta initiativ till Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre Integrationsservice: Projektansökan f ör Livsstilscoach avslogs f rån Europeiska flyktingfonden i dec 2009 så ingen projektv erksamhet har kunnat bedriv as ur det perspektivet KLF driv er tillsammans med samhällsbyggnad projektet Hälsosam samhällsplanering. I detta projekt har en seminariedag genomf örts och en referensgrupp med representanter f rån olika f örvaltningar har startats upp f ör att öka deras delaktighet i planarbetet. Resultat (alla nyckeltal och v olymtal över en tidsperiod) Utfall 2008 Utfall 2009 Prognos 2010 Verksamhet Antal inv ånare 31/ % f örändring +0,4 % + 0,4 % Nettokostnad/invånare, kommunstyrelsen kr/inv Ranking Östersund jmf 290 kommuner Antal f örvärvsarbetande % f örändring -0,2 % Förvärvsintensitet i % 1 78,9 Ej off entlig än Mål Källa: SCB, andelen förv ärvsarbetande i åldern år

49 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 2 Delårsrapport för kommunstyrelsen Antal f öretag i kommunen (aug) % f örändring -0,3 % +0,9 % v arav nyetablerade f öretag (aug) Antal f öretag i den sociala ekonomin Antal f öretagsträffar (aug) 4 Antal f öretagsbesök (aug) 150 Antal f öretagsetableringar (aug) 2 Antal säljbara v illatomter 31/ Antal ny producerade lägenheter 31/ Antal kommersiella gästnätter Imageundersökning - sv enska f olkets kännedom om Vinterstaden 33 % -sv enska folkets genomsnittliga bety g på Östersund (skala 1-6) 4,0 - östersundsbornas kännedom om Vinterstaden 99 % - östersundsbornas genomsnittliga betyg på Östersund (skala 1-6) 4,6 Inf ormationsindex 3, webben 75 % 77 % Ranking klimatkommun 4 Östersunds placering Antal boende i Östersund f ödda utomlands eller med tv å f öräldrar f ödda utomlands Antal platser/anställda OSA 5 30/30 30/40 30/38 23/25 Antal anställda/ antal tjänster, lönebidrag 30/26,15 27/23,1 24/19,35 25/21,0 Antal anställda, f eriepraktik Antal platser flyktingmottagande (avtal) (80 100) Antal deltagare v uxenutbildning (heltidsstud) Antal deltagare Sv enska f ör inv andrare (SFI) Resultat 6 kv alitetsutvärdering, klf (skala 1-6) 5,3/4,8 4,8/4,8 Antal nämnder som upprättat internkontrollplaner Folkhälsa Andel arbetssökande ungdomar år (avser oktober) (AF 7,9 % 13,2 % Andel elev er i åk 8 som tycker att de har möjlighet att föra fram sina åsikter till dem som 13 % (2006) 5,7 % bestämmer i kommunen (LUPP) Medarbetare Sjukf rånv aro i % av tillgänglig ordinarie arbetstid, 3,1 % 3,4 % 3,4 % 5 % klf Antal långtidssjuka Fördelning kvinnor/män i %, klf 71/29 67/33 Antal årsarbetare 89,3 81 Genomsnittlig sysselsättningsgrad f ör tillsv idareanställda 98,4% 98,8% Driftredov isning Mnkr Utfall 2009 Budget 2010 Ack utfall tom Prognos Källa: Bolagsv erket, registrerade f öretag 3 Inf ormation till medborgare på webben Östersunds resultat i jmf med snitt i ca 70 kommuner 4 Sv enska Naturskyddsföreningens (SNF) klimatindex f ör kommuner (svar från 209 av 290 kommuner) 5 OSA= offentligt skyddat arbete 6 Medelv ärde, sv ar f rån f örtroendev alda i kommunsty relsen/förv altningsledningar

50 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 2 Delårsrapport för kommunstyrelsen Intäkter 63,1 69,7 50,9 69,7 Kostnader -225,2-253,5 186,0 249,5 Kommunbidrag 165,3 183,8 122,5 183,8 Resultat 3,2 0,0 12,6 4,0 Kommentarer till avvikelser i investeringsprojekt Inv esteringsprojekten f örväntas ge ett överskott på 300 tkr då investeringar i möbler och datautrustning är lägre än beräknat. Kommunf ullmäktige anvisade i april 10 mnkr till projekteringsarbete för ny arena. Prognosen visar att anslaget ger ett överskott på 8,4 mnkr i år. Investeringsredovisning Mnkr Ack utfall tom Budget 2010 Prognos 2010 Total ram Total prognos Möbler och datautrustning förv altningen 0,1 0,4 0,2 0,4 0,2 Möbler och datautrustning förtroendevalda 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 Möbler och datautrustning sammanträdesrum 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 IT-infrastruktur 1,0 1,7 1,7 1,7 1,7 Arenautredning 0,05 10,0 1,6 10,0 1,6 Summa utgifter 1,15 12,3 3,6 12,3 3,6 KOMMUNSTYRELSEN AnnSof ie Andersson ordf örande Bengt Marsh Kommundirektör

51 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 3 Delårsrapport för kommunstyrelsens lönebuffert Kommunstyrelsen buffert löner Blankett 1, 2010 Delårsbokslut Prognostiserad budgetavvikelse och bedömd utveckling under resten av året Utöv er den generella indexuppräkningen med 2 % i nämndernas budgetramar har en buffert lönereserv på 8,5 Mkr f ör öv riga löneökningsbehov och utfall över indexuppräkningen budgeterats. Efter genomförd avstämning f öreslås kommunstyrelsen utfördela 3,3 Mkr genom tilläggsanslag. Tilläggsanslaget gäller vård- och omsorgsnämnden. Därmed uppkommer ett överskott med 5,2 Mkr. Driftredov isning Mnkr Utfall 2009 Budget 2010 Ack utfall tom Prognos 2010 Intäkter Kostnader 17,7 8,5 0 3,3 Kommunbidrag 17,7 8,5 8,5 8,5 Resultat 0 0 8,5 5,2

52 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 4 Delårsrapport för utförarstyrelsen teknisk förvaltn Utförarstyrelsen- Teknisk förvaltning Blankett 1, 2010 Delårsbokslut Verksamheten hittills under året Inom fastighet är arbetet med att bli certifierad enligt ELS (energiledningssystem) inne i slutfasen och arbetet med att bli certifierad enligt ISO 9000 har påbörjats. Våra styrdokument, särskilt energieffektivt byggande har påverkat och förändrat vårt sätt att producera våra egna byggnader. Årets största projekt, partneringprojektet "Lövsta förskola har kommit till rivning och förberedelse för nybyggnation. Ett kommande stort projekt som är i förstudiefas är projektet Gymnasiecampus. Projektet innefattar om- och utbyggnad av Wargentinskolan. Noteras kan också att det är det första projektet med målet att bli miljöklassat enligt Bygga Bo Dialogen. Vi siktar på guld. Mark och exploatering strävar efter att den mark som kommunen säljer också ska bebyggas med energieffektiva byggnader. De har en central roll i tillväxtprogrammets projekt Bygga fler bostäder med att ta fram mer mark för bostadsbebyggelse. Arbetet med de strategiska projekten Remonthagen och Storsjö Strand fortsätter, båda med stark hållbarhetsprägel. Bygg och Projektering har varit inblandade i flera av de större projekten under året, bl a renoveringen av Frösöbron, Ladängen, nya Arenan m fl Inom gatukontoret har beläggningsverksamheten under sommaren rullat på med en större volym än tidigare år. Gatukontorets största projekt har varit byggandet av cirkulationsplatsen vid Fyrvallakorset Föreskrifter för Minnesgärdets vattenverks skyddsområde är klara men inte fastställda av Länsstyrelsen. Konsult har upphandlats för framtagande av arbetshandling för det nya vattentornet i övre Torvalla. Projektet med införande av behovsanpassad hämtning av avfall till förbränning fortsätter som planerat. Tendensen är att totalmängden sopor till förbränning tyvärr ökar, men att den faktiskt har minskat med ca 10 % på landsbygden där behovsanpassad hämtning har införts. Kommunens miljökontor har förelagt Renhållning att åtgärda den lukt som ibland förekommer runt Gräfsåsen och som upplevs störande av närboende. Luktbekämpning har skett under sommaren med hjälp av en maskin som lagt ut en luktreducerande dimma på specifika platser på Gräfsåsen. Resultatet av denna insats ska utvärderas. Vintern har varit fin, men kall vilket har påverkat Fritids verksamhet. Kylan har medfört färre besökare i skidbackarna samt högt slitage på maskinerna. Vi har fått mycket positiv återkoppling kring fina skidspår och skidbackar. Det totala antalet besökare fortsätter att öka på Storsjöbadet, men det syns en tydlig trend i att antalet vanliga badgäster minskar. Verksamheten vid de olika fritidsanläggningarna är relativt statisk mellan åren. Idrottsföreningarnas verksamhet ligger på ungefär samma nivå över åren, med årliga toppar som t ex Storsjöcupen. Lokal och Bostad hade en ökning av bostadsanpassningsärenden under våren och sommaren men nu är man tillbaka på fjolårets nivå. Campingens studentboende och turistuthyrning har varit något högre än Försäljningen av gas har varit högre än förväntat, dels beroende på att bilantalet fortsätter att öka och dels på grund av att Vericate fortsätter att testköra tunga gasfordon. Resultatet för biogasanläggningen blir dock lägre än budgeterat pga högre kostnader, framför allt pga den tekniska utrustningen vid tankstället inte fungerat tillfredställande. Tidvis har även uttaget vid tankstället överskridit gasproduktionen. Måluppfyllelse och nyckeltal, kommentarer Mål och Resultat (inriktningsmål, effektmål och resultat) Demokratiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle 1. TEKNISK FÖRVALTNING SKALL OFFENSIVT STIMULERA TILL EN GOD MILJÖ OCH POSITIV UTVECKLING AV KOMMUNEN GENOM ATT MED HÖG SERVICENIVÅ TILLGODOSE KUNDERS BEHOV OCH FÖRVÄNTNINGAR Camping Att höja attraktiv iteten på och marknadsanpassa boendet f ör besöksnäringen och studenter i Östersund Resultat Mål: gästnätter Målet bedöms bli uppfyllt Fastighet För att mäta servicenivå kommer regelbunden NKIundersökning att genomföras. Mål att öv erstiga index 70 enligt Fastighetsbarometer Vatten På ett kostnadseffektivt sätt leverera dricksvatten Resultat Måluppf öljning sker per kalenderår och målet bedöms bli uppfyllt. Resultat Måluppf öljning sker per kalenderår och målet be-

53 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 4 Delårsrapport för utförarstyrelsen teknisk förvaltn till och ta hand om avloppsvatten från anslutna döms bli uppfyllt. abonnenter och allmänna platser. TILLGÅNG OCH TILLGÄNGLIGHET 2. TEKNISK FÖRVALTNINGSKUNDER UPPLEVER ATT VERKSAMHETERNA HAR GOD ELLER MYCKET GOD TILLGÄNGLIGHET. Minst 80% av kunderna upplever att v erksamheterna har god eller mycket god tillgänglighet Måluppf öljning sker per kalenderår och målet be- Resultat döms bli uppfyllt. BEMÖTANDE 3. TEKNISK FÖRVALTNINGS KUNDER (1) UPPLEVER ATT DE FÅR ETT BRA ELLER MYCKET BRA BEMÖTANDE Minst 90% av kunderna upplever att bemötandet är bra eller mycket bra. Resultat Måluppf öljning sker per kalenderår och målet bedöms bli uppfyllt. INFLYTANDE 4. TEKNISK FÖRVALTNINGS KUNDER (1) UPPLEVER ATT DE HAR GOD ELLER MYCKET GOD MÖJLIGHET TILL INFLYTANDE PÅ VERKSAMHETENS UTFÖRANDE Minst 60% av kunderna upplever att de har god eller mycket god möjlighet till inf lytande på verksamhetens utf örande. Resultat Måluppf öljning sker per kalenderår och målet bedöms bli uppfyllt. KOMPETENS 5. TEKNISK FÖRVALTNING SKA HA EN EKONOMI UNDER KONTROLL Teknisk förv altnings ekonomiska resultat ska inte understiga budgeterat resultat. Resultat Budgeterat resultatkrav 2,7 mnkr Resultat jan augusti 22,2 mnkr Prognos: 6,7 mnkr Alla medarbetare i förv altningen skall ha tillräcklig kompetens för sina arbetsuppgifter. Vid 2010 års utgång skall minst 80% av medarbetarna ha individuella kompetensutv ecklingsplaner Resultat I samband med löne- / utvecklingssamtal under året gör chef och medarbetare en indiv iduell kompetensutvecklingsplan f ör medarbetaren. Målet bedöms bli uppfyllt ARBETSMILJÖN PÅ KOMMUNENS ARBETSPLATSER ÄR STIMULERANDE OCH FRÄMJAR HÄL- SA, TRIVSEL OCH ARBETSGLÄDJE. Sjukfrånv aron minskar och öv erstiger inte 8 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. Förv altningens sjukfrånv aro ska inte överstiga 5% Resultat Sjukf rånv aron uppgår till 2,1 % av tillgänglig arbetstid. En helårsprognos visar ett utf all på 3,2 %. Målet uppfylls. ÖSTERSUNDS KOMMUN UPPFATTAS SOM EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE SOM ERBJUDER GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN. Vid rekrytering lyckas Östersunds kommun anställa medarbetare med rätt kompetens. Minst 80 % av de rekryteringar som görs ska tillsättas av personer med rätt kompetens Resultat Andel rekryteringar av medarbetare med rätt kompetens uppgår till 100 %. Fem rekryteringar har gjorts inom teknisk f örvaltning per Av dessa har samtliga medarbetare rätt kompetens. Målet uppfy lls. ÖSTERSUNDS KOMMUN HAR JÄMSTÄLLDA ARBETSPLATSER DÄR KVINNOR OCH MÄN VÄR- DERAS LIKA OCH GES SAMMA MÖJLIGHETER TILL GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSVILL- KOR SAMT KARRIÄRMÖJLIGHETER INOM RESPEKTIVE YRKESOMRÅDE. I yrkes- och verksamhetsområden med ojämn könsf ördelning ska andelen män respektive kv innor öka. I yrkes- och verksamhetsområden med ojämn könsf ördelning ska andelen män respektive kv innor öka Resultat Förv altningen har en sned könsf ördelning där männen är en majoritet (82 %). Andelen kvinnor inom f örvaltningen har ökat marginellt jämf ört med Ekologiskt hållbart samhälle MILJÖN I ÖSTERSUND ÄR HÅLLBAR, TRYGG OCH SÄKER OCH BIDRAR TILL GODA SOCIALA LEVNADSFÖRHÅLLANDEN SAMT EN BRA STADS- OCH LANDSKAPSMILJÖ. UTSLÄPP AV LUFTFÖRORENINGAR LIKSOM KOLDIOXID MINSKAR. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 jmf med En kund kan vara såväl en extern brukare/nyttjare av förvaltningens tjänster som en intern kund, t ex en nämnd eller en resultatenhet inom kommunen eller förvaltningen

54 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 4 Delårsrapport för utförarstyrelsen teknisk förvaltn Huv uddelen av oljeuppvärmda anläggningar ska avvecklas till utgången av 2010 jämf ört (Fastighet) Bränslef örbrukningen i liter/mil samt liter/timme mätt i bensinekviv alenter 2 ska minska med 5 % till utgången av 2010 jämfört med (Gatukontoret, Renhållning) Resultat -93 % kvartal 2 jmf kvartal , vilket motsv arar en minskning med 650 MWh olja. Användning kv artal : 50,6 MWh. Under januari-juni 2010 jämf ört med samma period 2004: -80 %. Målet beräknas bil uppfyllt. Resultat GATUKONTORET Den snittförbrukning Gatukontoret haft under 2006 har minskat bränsleförbrukningen med cirka 17 m 3 bränsle jämfört med om de kört med 2005:s snittf örbrukning under Detta motsvarar en bränslebesparing på 10 %. Enligt samma resonemang som ov an är motsv a- rande v ärden för år: 2007: -4,4 % vilket motsv arar -6,1 m 3 bränsle. 2008: -9,6 % vilket motsv arar -8,8 m 3 bränsle. 2009: -13 % v ilket motsvarar -9,7 m 3 bränsle. 2010: -4,8 % vilket motsv arar -0,9 m 3 bränsle. RENHÅLLNING Gräfsåsen och insamlingen bygger upp basår. Gräfsåsen har utrustat f armartankar med bränslemätare. Målet beräknas bli uppfyllt. Andelen miljöbilar av åretruntbilar ska öka och vara minst 55% av personbilsflottan. (Alla enheter) 100 bilresor kortare än 5 km i tjänsten ska ersättas genom att välja miljöv änligt alternativ t.ex cykla, buss osv under (Alla enheter) Pappersanv ändningen ska minska med 5% 2010 jämf ört med 2006, v ilket motsvarar kopior. (Alla enheter) Bränslef örbrukningen på SS Thomée ska minska med 2% i liter/körtimme år 2010 jmf (Fritid) Resultat Andelen miljöbilar (personbilar) uppgår till 80% (59 st). 4 miljöbilar inköpta 2009, 3 miljöbilar inköpta Målet är uppfyllt. Resultat 70 bussresor 180 promenader 124 cykelresor Målet är uppfyllt Resultat Förbrukat papper (uppskattning) : ark Förbrukat papper : ark Pappersf örbrukningen har minskat med 37%. Målet beräknas bli uppfyllt. Resultat Inf ormation om bränslebesparande åtgärder till båtbesättning är genomförd. Bränsleförbrukningsf örändringen redov isas per 31/10. Målet beräknas bli uppfy llt. ENERGIANVÄNDNINGEN MINSKAR. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Energianv ändningen i fastigheterna ska senast 2010 ha minskats med minst 15% / m 2 jämf ört med (Fastighet) Senast vid utgången av år 2010 ska merparten av de f astigheter som den 1 januari 2008 var uppv ärmda med direktel och v attenburen elv ärme ha Resultat 13 % kvartal jämfört med Målet beräknas bli uppfyllt. Energianv ändningen har sjunkit med 10% kvartal jämf ört med Besparingen motsv arar 220 v illors energianv ändning under ett kvartal. Utan storsjöbadet -15%. Under januari-juni 2010 jämf ört med samma period 2004: -9 % inkl badet, - 13 % exkl badet. Målet beräknas bli uppfyllt. Resultat Elv ärmen har minskat med 20 % kv artal jämf ört med kvartal , vilket motsv arar en 2 Bensinekvivalenter är ett sätt att jämföra olika bränsleslag energimässigt. Exempelvis motsvarar 1 liter bensin 1,35 liter etanol.

55 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 4 Delårsrapport för utförarstyrelsen teknisk förvaltn konv erterats till annat uppv ärmningssystem. (Fastighet) Fastighets energiledningssystem ska v ara certif ierat senast år (Fastighet) Vid ny by ggnad och omfattande till-/omby ggnad skall energibehovet f ör uppv ärmning och fastighetsdrift uppgå till maximalt 80 kwh/m 2 Atemp 3,år. Vi skall sträva efter att närma oss passivhusstandard. (Fastighet) Den totala elanvändningen ska minska med 1% per besökare på Storsjöbadet 2010 jmf 2009 års elanv ändning. Den totala fjärrv ärmeanv ändningen ska minska med 1% per besökare på Storsjöbadet 2010 jmf 2009 års fjärrv ärmeanv ändning. (Storsjöbadet & Fastighet) minskning med 50 MWh. Användning kv artal : 200 MWh. Under januari-juni 2010 jämf ört med samma period 2007: -23 %. Målet beräknas bli uppfy llt så långt det är realistiskt. Resultat Internrev ision och ledningens genomgång genomf örda. Förrev ision och certifieringsrevision planerade under hösten. Målet beräknas bli uppfyllt. Resultat Ny by ggen under har ett beräknat energibehov på kwh per m 2 och år. Det första året indikerar v ärden mellan , men inget ny bygge med dessa krav har stått i två år ännu. Uppf öljning pågår. Målet beräknas bli uppfyllt så långt det är realistiskt. Resultat El: Elanv ändningen per besökare har sjunkit med ca 18% under perioden jämfört med Fjärrv ärme: Fjärrv ärmeanv ändningen per besökare har sjunkit med ca 26% under perioden jämf ört med Målet beräknas bli uppfyllt.. Kommentarer till inkomna synpunkter Under årets första åtta månader har 20 ärenden registrerats för teknisk förvaltning i Synpunktshanteringen. Enheten Fritid har fått in nio ärenden, Gatukontoret och Renhållning har fått fem ärenden vardera och mark och exploatering har fått ett ärende. De som lämnar in ett ärende får ett svarsbrev där vi bekräftar att vi har tagit emot ärendet och uppgift om vem som handlägger ärendet. Ibland är det svårt att avgöra vem som ska ha ärendet, eftersom vi utför våra tjänster på uppdrag av en annan nämnd. Den tjänsteman som får hand om ärendet kontaktar den som lämnat in ärendet och talar om vad vi gör för att tillmötesgå deras önskemål. Kommentarer till prognostiserad budgetavvikelse Driftredovisning Förvaltningens resultatkrav är enligt budgeten 2,7 mnkr och resultatet för perioden januari augusti är 22,2 mnkr. Förvaltningen bedöms uppnå resultatkravet. Storsjöbadet Storsjöbadet har haft fortsatt positiv utveckling. Det totala antalet besökare har fortsatt att öka framför allt genom hyresgästen StepIn, medan en tydlig trend i minskat antal besök av vanliga badgäster kan konstateras. Eftersom hyran för StepIn är omsättningsbaserad påverkas hyresintäkterna positivt. Genomförda energibesparande åtgärder har gett effekt, både vad gäller värmeförbrukning och fastighetsel. Storsjöbadet visar ett positivt resultat på 1,7 mnkr och har en prognos på 1,3 mnkr. Fastighetsunderhåll Prognosen för helåret är att allt planerat fastighetsunderhåll (27 mnkr) genomförs, vilket ger ett nollresultat. Drygt hälften (ca 14 mnkr) har förbrukats hittills. Gatukontoret Gatukontoret har haft en extraordinär intäkt på 0,55 mnkr med anledning av att ett antal bilar och maskiner har sålts, samt att ränteskillnaden fortfarande är positiv. Med tanke på att räntorna är på väg upp kommer den situationen att förändras fram till bokslutet. Bostadsanpassingsbidraget (BAB) En ökning av antalet ärenden under våren och sommaren har bidragit till ökade kostnader men är nu tillbaka till fjolårets nivå igen. Underskottet för bostadsanpassningen ser ut att kunna balanseras med en del av överskottet från bostadsrätterna. 3 Atemp är "golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedd att värmas till mer än 10 C begränsade av klimatskärmens insida (m²)". Definition hämtad från Regelsamling för byggnader, BBR.

56 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 4 Delårsrapport för utförarstyrelsen teknisk förvaltn Vatten VA-intäkterna och anslutningsavgifterna beräknas bli lägre än budgeterat. Det kalkylerade resultatet bedöms bli ett underskott på 1,4 mnkr, vilket är 0,6 mnkr sämre än budget och täcks med enhetens rörelsekapital. Detta innebär att det rörelsekapitalet kommer att minska till 5,3 mnkr. Energikostnader Energipriserna har ökat även i år, fjärrvärmepriserna höjdes med 9% från årskiftet, Jämtkraft har precis meddelat att man avser att höja det med ytterligare 10% från 1 januari Lokalpriset för el höjdes under mars och sänktes under juni och nu ligger lokalpriset på 49 öre jämfört med 42 öre förra året. Även elnätspriserna höjdes med ca 7% från årsskiftet. Hur hantera energikostnadsförändringar i budget och uppföljningsprocessen? Tomma lokaler Gymnasieförbundet har lämnat drygt 1500 m 2 på Palmcrantzskolan från juli och Vård- och omsorgsförvaltningen lämnar i september ca 3600 m 2 på f d korttidsavdelningen på Solliden. Hur hantera tomma och strategiska lokaler i budget och uppföljningsprocessen? Bedömd utveckling under resten av året Förvaltningen har ett resultatkrav på 2.7 mnkr och resultatkravet kommer att uppnås. Det totala antalet besökare fortsätter att öka på Storsjöbadet. Antalet StepIn medlemmar väntas fortsätta att öka och nu ser vi ett allt större behov av en utbyggnad av gymmet och tillhörande ytor. Satsningar för att öka attraktiviteten behöver göras för att vända trenden i minskat antal besök av vanliga badgäster. Betalning via armband ligger fortfarande i utveckling. Några av de större underhållsprojekten är något försenade och kan möjligtvis göra att fastighet kommer att redovisa ett positivt resultat. Men målet är ett nollresultat. Extra pengar tillsammans med att flera kostnadsposter visar lägre utfall än väntat gör att vi t ex får utrymme för att infoga ytterligare några underhållsprojekt. Ett särskilt projekt med syfte att fräscha upp skollokaler genomförs tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen. Bostadsförsörjningen ägnas speciellt stor uppmärksamhet och resurser eftersom det är ett prioriterat område i Tillväxtprogrammet. Planarbete, exploateringsverksamhet och försäljningar inriktas på detta i första hand. Förutom drift av befintlig biogasanläggning pågår arbetet med att 1) Sälja tankstället och uppgraderingsanläggningen i Göviken, 2) Verka för ett externt tankställe i Odenskog; samt att 3) Bevaka förprojekteringen av den eventuella gemensamma biogasanläggningen i Sundsvall. Projektet biogassamverkan med Sundsvall har beviljats bidrag. Under hösten 2010 ska olika delprojektgrupper startas upp där också representanter från Östersunds kommun ska medverka. Campingen genomför en ökad satsning på stugunderhåll. Delar av förvaltningen kommer att medverka i det nya arenaprojektet. Arbetet med att skapa lokaler för en samlokalisering av förvaltningen fortsätter. Åtgärder för att nå personalpolitiska mål Sjukfrånvaron inom förvaltningen följs upp varje månad i ledningsgruppen där åtgärder diskuteras. Vidare erbjuder man medarbetare hälsokontroll eller hälsoprofil via Commodia vartannat år. Utöver detta erbjuds samtliga medarbetare friskvårdsbidrag och massage enligt kommunens riktlinjer för friskvård. Inom tekniskförvaltning finns svårrekryterade grupper, främst drifttekniker, projektörer och lantmätare. Det råder även en sned könsfördelning där männen är en majoritet. Ledningsgruppen inom tekniskförvaltning har därför beslutat att kommunens rekryteringsutbildning ska vara obligatorisk för samtliga chefer inom förvaltningen. Vidare förs en dialog med område personal inför varje rekrytering för att kvalitetssäkra processen. Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet I vårt måldokument har vi inga folkhälsomål inskrivna, men inte desto mindre arbetar vi med folkhälsofrågor på ett mycket grundläggande plan. Det gäller såväl vatten och avlopp som projektering av lokaler och bostäder och anläggningar för fritid och rekreation som sköts och förvaltas av teknisk förvaltning.

57 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 4 Delårsrapport för utförarstyrelsen teknisk förvaltn Resultat (alla nyckeltal och v olymtal över en tidsperiod) Nyckeltal/Volymtal Utfall 2008 Utfall 2009 Mål 2010 Prognos 2010 Finansiella mål/mått, hela förvaltningen Årets resultat (mnkr) 0,5 10,5 2,7 6,7 1 Omslutning, brutto (exkl enhetsinterna) Omslutning, netto (exkl förv altningsinterna) Camping Antal nöjda gäster, enligt enkätundersökning 98% 99% 97% 99% Antal gästnätter husv agn Antal gästnätter tältplatser Antal gästnätter stugor/rum Antal gästnätter totalt Storsj öbadet Antal besökare Vatten & Renhållning Såld v attenmängd (1000-tal-m3) Hushållsavfall till deponi (ton) ) Exkl Vattens underskott, som finansieras av rörelsekapital Driftredov isning Mnkr Utfall 2009 Budget 2010 Ack utfall tom Prognos 2010 Intäkter 517,0 512,4 349,3 508,8 Kostnader -525,5-530,2-342,9-527,3 Kommunbidrag 16,0 20,4 15,8 23,8 Kommunbidrag, tilläggsbudget 3,0 Vatten, nyttjande av rörelsekapital 1,4 Resultat 10,5 2,7 22,2 6,7 Investeringsredovisning Mnkr Verksamhet Ack utfall Budget 2010 Prognos Prognos avvikelse Fastighet 62,2 153,8 120,0-33,8 Vatten 7,1 18,2 14,2-4,0 Renhållning 2,6 7,1 7,1 0,0 Mark o exploatering 0,8 3,8 4,1 0,3 Gatukontoret 1,1 3,2 1,1-2,1 Fritid 0,8 2,2 2,2 0,0 Camping 0,0 1,1 1,1 0,0 Lokal- och bostad 0,4 0,2 1,5 1,3 Ledning / stab 0,0 0,3 0,1-0,2 Fordonsgas 0,1 0,0 0,2 0,2 SUMMA UTGIFTER FÖRVALTNINGEN (utom exploatering) 75,1 189,9 151,6-38,3 Förvaltningens totala investeringsram är 189,9 mnkr varav den största delen 153,8 mnkr finns hos Fastighet. Prognosen pekar på ca 38 mnkr lägre investeringar än budget.

58 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 4 Delårsrapport för utförarstyrelsen teknisk förvaltn Stora investeringsprojekt 2010 (över 5 mnkr) Ack utfall tom Budget 2010 Prognos 2010 Total ram Total prognos Lövstaskolan, förskola (8-avd) 10,6 21,0 20,0 48,0 48,0 Solliden, f örskola 2,4 12,0 4,8 26,2 26,2 Frösön-Mjällebäcken, förskola 0,0 20,0 0,0 24,0 0,0 TryckstegringTorv alla, el,styr,torn 0,0 1,2 1,4 16,5 16,5 Västerv ik, anpassningar hus E 10,8 7,0 15,2 16,1 16,1 Balders hage, utbyggn fsk 2009/2010 0,0 9,3 0,0 12,2 0,0 LSS-boende, Åkermannen 4,9 7,0 8,5 10,9 8,9 Lillsjöhögen, utby ggnad 7,8 2,5 7,9 9,7 9,7 Marieby, f örskola 0,8 5,5 5,5 9,5 9,5 Häradsgården, omb. av lgh 0,7 0,0 7,0 7,6 7,1 Körf ältsskolan, ny 2-avd fsk 5,1 0,0 5,6 6,0 6,0 Furulund, nytt övningsområde 0,1 11,0 0,0 Ej besl. 0,1 Kommentera avvikelser Förskolorna, Frösön-Mjällebäcken och Balders hage samt Furulund nytt övningsområde utgår ur investeringsplanen. Den förstnämnda förskolan byggs inte på grund av att lokalbehovet för närvarande täcks i befintliga kommunala lokaler och den andra har inte kunnat genomföras på grund av att kommunen inte har kunnat förvärva marken som krävs. UTFÖRARSTYRELSEN Lars-Olof Hägred ordf örande Anne-Katrin Ångnell f örvaltningschef

59 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 5 Delårsrapport för utförarstyrelsen serviceförvaltni Utförarstyrelsen - Serviceförvaltning Blankett 1, 2010 Delårsbokslut Verksamheten hittills under året Vid måltidsservice har arbetet med att integrera barn- och utbildningsf örvaltningens köksorganisation pågått. Enheten har också deltagit i planeringen av f lera tillagningskök som ska inrymmas i nya förskolor som är under uppf örande. Städ & hemservice arbetar f rån i år efter ett gemensamt avtal med barn och utbildningsförv altningen. Avtalet syftar dels till att åstadkomma en gemensam städstandard för samtliga skolor och f örskolor men handlar också om att städpersonal skall integreras i skolans verksamhet och på ett aktivt sätt f ungera som vuxna f örebilder f ör barn och ungdomar. Den 1 april inf örde v ård- och omsorgsnämnden fritt val för serv icetjänster och portionsmat. Konkret innebar det konkurrens f ör såväl måltidsservice som städ & hemservice. För måltidsservice har införandet f ått till konsekvens att marknadsandelen på portionsmat har minskat och en kostnadsanpassning pågår. Arbete med att förny a matsedlar har fortsatt. Inom ram för budget har nio helt nya maträtter tagits f ram och serv e- rats under v årterminen. Sju helt ny a v egetariska maträtter har också tagits fram. Som exempel kan nämnas vinnaren f rån skolmats-sm, Vegetarisk lasagne med fetaostkräm och matkornssallad. Inom IT-sidan har en uppgradering av kommunens växelsystem skett. Här finns nu funktionalitet för t ex gruppnummer med hänvisningssystem och v älkomstfraser med knappval. Arbete med inf örande av ny sk katalogtjänst har också påbörjats. Inf oby rån har haft uppdraget att filma och dokumentera Vinterfestiv alen. Detta har bland annat gjorts v ia sociala medier såsom Flickr, You Tube och Facebook med stor genomslagskraft. Ett aktivt arbete i syfte att öka tillgängligheten i kommunen har påbörjats i samarbete med alla förv altningar. Kommunserv ice nya tjänst för tillgänglighetsf rågor har här en stor roll vid kommunens olika projekt. Ett konkret exempel på utv eckling hittills är framtagandet av v årens hushållstidning där en ny layout togs fram f ör att öka tillgängligheten f ör synskadade bland annat genom byte av färgteknik, ty psnitt och textstorlek. Under f örsta halv året har f örvaltningen tagit emot ett tiotal personer f rån Lyftet. Enheten kommunserv ice har t ex tagit emot tre personer och upplev elserna har v arit mycket goda både hos medarbetarna och praktikanterna och tv å av dessa erbjöds sedan semesterv ikariat. Måluppfyllelse och nyckeltal, kommentarer Förv altningens effektmål för verksamhet är baserad på kundernas upplev else av förv altningens kvalitet. Mätning av detta görs genom kunduppf öljning enligt särskild årsplan. Till och med augusti har ca 14 % av förv altningens uppf öljning gjorts och det är ännu f ör tidigt att dra några slutsatser av detta. Inga signaler tyder dock på att kundernas upplev else skulle ha försämrats så förv altningens mål i budget beräknas bli uppfyllda. Prioriterade områden i budget var att öka kundernas upplevelse av tillgänglighet och inflytande. Här pågår ett f lertal aktiv iteter som t ex att uppdatera enheternas webbsidor, översyn av prissättning, avtal och interna servicedeklarationer samt utveckling av kunddialogen med förv altningens kunder. Kommunserv ice arbete med att nyttja sociala medier och anpassning av hushållstidningen är också två exempel på hittills genomf örda åtgärder i syfte att förbättra kommunens tillgänglighet. Inom miljöområdet är prognosen att förv altningens två effektmål blir uppfyllda. I syfte att f inna energibesparingar har bland annat en miljötäv ling anordnats. Tre av f örvaltningens fyra effektmål inom personalområdet beräknas bli uppfyllda. I prognosen beräknas en sjukf rånvaro på 5,6 % vilket innebär att målv ärdet på 6,6 % klaras. Till och med augusti har fem rekryteringar gjorts och dessa har tillsatts av personer med rätt kompetens. Genomförd organisationsdiagnos v isar också att nöjdmedarbetarindex ökat med 1,5 % till 70 vilket var målet i budget. Det mål som inte beräknas bli uppfyllt är att öka andelen män inom de kvinnodominerade enheterna måltidsserv ice och städ- & hemserv ice. Här syns v isserligen en ökning av antalet män men öv ertagandet av barn- och utbildningsförv altningens köksorganisation bestod i huv udsak av kvinnor. Mål och Resultat (inriktningsmål, effektmål och resultat) Demokratiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle Serviceförvaltningens verksamhetsidé är att genom en kundorienterad verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar säkerställa att kommuner och därtill knutna verksamheter får professionellt utförda och kostnadseffektiva tjänster inom administration, måltids- och städservice Serv icef örvaltningens totala nöjdkundindex ska öka med 1,1 % och uppgå till minst 85 Serv icef örvaltningens index över kundernas upplev else av bemötande ska v ara f ortsatt god och uppgå till minst 91 Serv icef örvaltningens index över kundernas upplev else av tillgänglighet ska öka med 1,1 % och uppgå till minst 85 Serv icef örvaltningens index över kundernas upplev else av kompetens ska v ara f ortsatt god och uppgå till minst 88 Prognosen är att samtliga v erksamhetsmål uppfylls. Uppf öljning av nöjdkundindex och index för olika kv alitetsdimensioner görs i huv udsak under hösten. Inga signaler ty der dock på avvikelser mot målen och ständiga f örbättringar pågår v id alla enheter.

60 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 5 Delårsrapport för utförarstyrelsen serviceförvaltni Serv icef örvaltningens index över kundernas upplev else av inf lytande ska öka med 1,3 % och uppgå till minst 80 ARBETSMILJÖN PÅ KOMMUNENS ARBETSPLATSER ÄR STIMULERANDE OCH FRÄMJAR HÄLSA, TRIVSEL OCH ARBETSGLÄDJE. Sjukfrånv aron minskar och öv erstiger inte 8 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. Sjukf rånv aron ska minska med 2,9 % -enheter jämfört Prognosen är att målet uppfylls. Sjukfrånv aron f ortsätter 2008 och inte överstiga 6,6 % att sjunka och prognos till årets slut är 5,6 %. ÖSTERSUNDS KOMMUN UPPFATTAS SOM EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE SOM ERBJUDER GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN. Vid rekrytering lyckas Östersunds kommun anställa medarbetare med rätt kompetens. 100 % av de tillsvidareanställningar som görs ska tillsättas av personer med rätt kompetens Prognosen är att målet uppfylls. Fem rekryteringar har gjorts hittills och tillsatts av personer med rätt kompetens Medarbetarundersökningens nöjdmedarbetarindex (NMI) skall förbättras jämfört med v ärdet Förv altningens totala nöjdmedarbetarindex ska öka med Målet är uppfyllt. Genomf örd organisationsdiagnos visade 1,5 % jämf ört 2009 och inte understiga 70 ett nöjdmedarbetarindex på 70 ÖSTERSUNDS KOMMUN HAR JÄMSTÄLLDA ARBETSPLATSER DÄR KVINNOR OCH MÄN VÄRDERAS LIKA OCH GES SAMMA MÖJLIGHETER TILL GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSVILLKOR SAMT KARRIÄRMÖJ- LIGHETER INOM RESPEKTIVE YRKESOMRÅDE. I yrkes- och v erksamhetsområden med ojämn könsf ördelning ska andelen män respektive kv innor öka. Inom de kvinnodominerande enheterna måltidsserv ice och städ & hemserv ice ska andelen män öka med 2 % - enheter jämfört 2008 och inte understiga 20 % Ekologiskt hållbart samhälle UTSLÄPP AV LUFTFÖRORENINGAR LIKSOM KOLDIOXID MINSKAR. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 jmf med Förv altningens resande i tjänsten med konventionella bränslen ska minska med 5 % jämf ört med 2008 Prognosen är att målet inte uppfylls. Andelen har endast ökat marginellt och f örklaras med öv ertagandet av barnoch utbildningsf örvaltningens köksorganisation som i huv udsak bestod av kv innor. Prognosen är att målet uppfylls. Första halv året har v o- ly men ökat något med anledning av extrauppdrag f ör mattransporter men ännu återstår flera månader. ENERGIANVÄNDNINGEN MINSKAR. Elf örbrukningen minskar med 1 % per år. Minst f em energiförbättrande åtgärder ska genomföras Prognosen är att målet uppfylls. För att stimulera till energif örbättrande åtgärder har bland annat en särskild miljötäv ling anordnats Kommentarer till inkomna synpunkter Antalet registrerade ärenden i systemet för sy npunktshantering är under perioden elva stycken vilket är fyra färre än samma tid i fjol. Tre synpunkter avser klagomål på v äntetider och åtta sy npunkter är beröm för trev ligt bemötande v id framf örallt infoby rån. Kommentarer till prognostiserad budgetavvikelse Förv altningens totala prognos är ett nollresultat i enlighet med budget. Underskott syns f ramf örallt vid måltidsservice och är en konsekvens av tappade marknadsandelar f ör portionsmat. Vid städ- & hemservice syns dock ett öv erskott vilket i stort är hänf örbart till fortsatta effektiviseringar. Bedömd utveckling under resten av året Inom måltidsservice sker fortsatt genomgång av förskoleköken. Strukturen f ör att säkra bemanning och service ska också ses över. Ny livsmedelsupphandling f ör de kommande tre åren, tillsammans med länets öv riga kommuner, påbörjades under v åren och ska slutf öras. Dessutom ska upphandling av mattransporter och utensilier påbörjas. I syfte att nå upp till f ullmäktiges beslutade nivå om 20 % ekologiska livsmedel inom kommunens skolrestauranger så planeras flera insatser där t ex en helt ekologisk skollunch ska genomföras. Måltidsserv ice startar i höst också upp ett samarbete med Nationellt Vintersportcentrum. Syftet är vidareutbildning inom området nutrition. För städ- & hemserv ice ska en kostnadsanpassning på uppdraget serv icetjänster ske för att matcha sänkt ersättningsniv å. Inom IT-området går införandet av ny katalogtjänst in i sin intensiv aste f as nu i höst och ska enligt planering v ara klar till årsskiftet. Ny backuplösning med högre kapacitet och effektivare tekniklösning ska också installeras och inf örande av ny Citrixlösning ska planeras. Inf oby rån har fått uppdraget att by gga ett nytt intranät f ör kommunen. Detta är ett arbete som påbörjas nu i höst och kommer att pågå även under I syfte att f okusera på goda affärer ska upphandlingskontoret genomf öra ett flertal aktiv iteter. Företagsträff planeras också i Strömsund. Likabehandling v ar f okus på förv altningens personalinformation i v åras. I höst fortsätter arbete kring mångf ald där t ex förv altningens ledningsgrupp ska genomf öra studiebesök för att f ånga upp idéer om hur ett aktivt mångf aldsarbete kan främja produktiv itet och kvalité i de tjänster f örvaltningen tillhandahåller.

61 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 5 Delårsrapport för utförarstyrelsen serviceförvaltni Åtgärder för att nå personalpolitiska mål Det personalpolitiska mål som inte bedöms bli uppfyllt är att öka andelen män inom de kv innodominerande enheterna måltidsserv ice och städ & hemservice med 2 % -enheter till 20 %. Orsaken till detta är bland annat övertagandet av barn- och utbildningsförv altningens köksorganisation som i huv udsak bestod av kv innor. Personalomsättningen vid dessa enheter är också relativt låg så möjligheterna att kortsiktigt nå detta mål bedöms som små. Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet Inom folkhälsoområdet så är f örvaltningens mål att den personal som dagligen är i kontakt med barn- och ungdomar är v uxna förebilder. För detta planeras utbildning i barn- och utbildningsförv altningens v ärdegrundsarbete nu i höst. Riktlinjerna f ör mellanmål ändrades från november 2009 och består numera av mjölk, smörgås och f rukt/grönsak. Krämer och soppor som anses f ör söta serv eras inte längre. Vid de matråd som genomf örts under våren har alla klasser erbjudits information om matsedelns sammansättning och näringsinnehåll. Arbete med att öka elevernas upplev else av inf lytande pågår och ett resultat av detta är bland annat framtagandet av f lera ny a maträtter. I syfte att minska andelen fallolyckor upprättas, likt tidigare år, en serv iceplan tillsammans med brukaren inom uppdraget servicetjänster. Resultat (alla nyckeltal och v olymtal över en tidsperiod) Utfall 2008 Utfall 2009 Prognos 2010 Mål 2010 Nöjdkundindex Kundindex bemötande Kundindex tillgång/tillgänglighet Kundindex kompetens Kundindex inf lytande Antal besök förv altningens interna webb/v ecka >1 031 Antal tusen liter bensin och diesel 29,7 27,9 28,2 28,2 Köptrohet mot ramavtal (%) >95 Ekologiska matinköp till kommunens skolrest 20,5 18,4 20,0 20,0 Sjukf rånv aro i % av tillgänglig ordinarie arbetstid 9,5 6,2 5,6 6,6 Medelv ärde organisationsdiagnos 3,8 3,8 3,8 3,8 Nöjd medarbetarindex Andel män måltidsservice och städ & hemserv ice 18,0 18,9 19,0 20,0 Driftredov isning Mnkr Utfall 2009 Budget 2010 Ack utfall tom Prognos 2010 Intäkter 212,9 240,2 162,6 241,4 Kostnader 210,2 240,2 159,6 241,4 Resultat 2,7 0 3,0 0 Kommentarer till avvikelser i investeringsprojekt Prognosen i augusti är en mindre avvikelse vid städ- & hemservice där planerad inv estering i nytt fordon inklusive utrustning f ör klottersanering inte planeras att genomföra. Investeringsredovisning Mnkr Ack utfall tom Budget 2010 Prognos 2010 Datacenter 1,2 3,4 3,4 Städ 0,0 0,5 0,2 Löner 0,2 0,4 0,4 Måltidsserv ice 0,1 0,4 0,4 Övriga enheter 0,0 0,2 0,2 Summa utgifter 1,5 4,9 4,6 Total ram Total prognos UTFÖRARSTYRELSEN Lars-Olof Hägred ordf örande Ann Ry dén f örvaltningschef

62 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 6 Delårsrapport för överförmyndaren Överförmyndaren Delårsbokslut Blankett 1, 2010 Verksamheten hittills under året En ty dlig trend som får stor effekt är att komplexiteten i ärendena fortsätter öka, v ilket leder till ökade kostnader för arv oden och ökad belastning för verksamheten. Pröv ning av arv oden och kostnadsersättning är lagstyrt. Behovet av rekry tering av ny a ställf öreträdare ökar, f ramf ör allt f ör svårare uppdrag. Ett sätt att försöka förbättra förutsättningarna f ör detta har v arit att se öv er arv oderingsniv åerna. En mindre öv ersy n av tolkningen av riktlinjerna kring arv oden har därf ör skett. Tillströmningen av nya ärenden är stor, utif rån nuv arande ökningstakt beräknas på helårsbasis ca 324 nya ärenden tillkomma. Antalet godmanskap enligt FB 11.4, den ärendety p med störst volym, f ortsätter öka. Variationen i antalet f örvaltarskap är liten. I nuläget f inns 13 tillsy nsärenden med ställföreträdare f ör ensamkommande barn. Handläggningsinsatserna är omfattande trots ett lågt f aktiskt antal. En effekt av kommunens mottagande av ensamkommande barn är att antalet tillsy nsärenden av förmyndare blir f ler. Utv eckling av tydliga mål i v erksamheten som går att följa upp och kan f ungera som grund f ör prioriteringar inom v erksamheten är angeläget, och arbete med detta har initierats. Prognostiserad budgetavvikelse, kommentarer Trots utökad budget om 0,6 mkr i förhållande till 2009, pekar prognos för 2010 på ett öv erskridande om 0,8 mkr. En rad osäkerhetsf aktorer f inns. Förutom ärendemängd inv erkar arvodenas storlek som har koppling till den ökade komplexiteten i ärendena. Äv en huv udmännens betalningsf örmåga inverkar på kostnadsläget, liksom andelen ställföreträdare som yrkar på arvode. Ett antal mycket komplicerade ärenden har inneburit att extraordinära arvoden betalats ut. Kostnaderna hänger också ihop med hur öv erförmyndarens riktlinjer för ersättning till ställföreträdarna tillämpas, och efter en öv ersyn sker numer en till viss del annorlunda tolkning av riktlinjerna, v ilket inneburit ökade kostnader. För att åstadkomma en budget i balans krävs ett yrkade om tillskott om 0,8 mkr. Bedömd utveckling under resten av året Kostnaderna utgörs av näst intill uteslutande arvoden och kostnadsersättning. En direkt koppling f inns till när under året granskning av ställföreträdarnas redovisningshandlingar sker då dessa ligger till grund f ör arv odesbesluten. Prognos f ör helåret 2010 rörande granskningen pekar på en ty dlig f örbättring gentemot Granskningen innevarande år har skett bety dligt tidigare vilket får ty dligt utslag på budgetläget. En osäkerhetsf aktor är att antal tillsy nsärenden avseende ställföreträdare f ör ensamkommande barn kan snabbt komma f örändras. Den f örändrade tolkningen av riktlinjer för arvodering har inneburit betydligt större kostnader än v äntat. De aktiviteter som v erksamheten tvingats till f ör att intensifiera rekryteringen av nya ställföreträdare generar också kostnader. Verksamheten har under senaste åren haft återkommande problem att klara budgetmål. Orsaken till den ökande ärendemängden är sv årt att hitta enkla förklaringar till. Den demograf iska utvecklingen i kommunen tillsammans med sparkrav som ställs på kommunens socialnämnd samt v ård- och omsorgsnämnd kan sannolikt komma fortsätta leda till ökad belastning på v erksamheten genom f ler anmälningar om behov och/ eller ansökningar till överf örmy ndaren. Resultat Utfall 2008 Utfall 2009 Prognos 2010 Mål 2010 Antal ärenden totalt Antal ärenden avseende godmanskap enligt FB :4 Antal ärenden avseende f örvaltarskap enligt FB 11: Driftredov isning Mnkr Utfall 2009 Budget 2010 Ack utfall tom Prognos 2010 Kostnader 4,6 4,5 5,0 5,3 Kommunbidrag 4,6 4,5 3,0 4,5 Resultat 0 0-2,0-0,8 Överförmyndaren Jim Nilsson öv erförmyndare Pererik Linde kanslichef

63 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 7 Delårsrapport för valnämnden Valnämnd Blankett 1, 2010 Delårsbokslut Verksamheten hittills under året Förberedelserna för allmänna valen är genomförda. Nämnden har hittills haft tre sammanträden och beslutat om vallokaler för förtidsröstning och s.k. institutionsröstning, bokat lokaler och rekryterat röstmottagare för förtidsröstning och för röstmottagning på valdagen. Kommentarer till prognostiserad budgetavvikelse Kostnader för förtidsröstningen täcks av anslag f rån Valmyndigheten. Antal valdistrikt har minskats med tre och v alnämnden anv änder till stor del kommunens egna lokaler v ilket medverkar till lägre kostnader. Nämnden förv äntar därför en positiv budgetavvikelse Bedömd utveckling under resten av året Nämndens kostnader består till största del av hyra av externa lokaler samt arv oden till röstmottagare f ör tjänstgöring under f örtidsröstningen och på v aldagen. Arvoden utbetalas i oktober månad. Driftredov isning Tkr Utfall 2009 Budget 2010 Ack utfall tom Prognos 2010 Intäkter Kostnader Kommunbidrag Resultat VALNÄMNDEN Jan-Erik Tedemar ordf örande Lennart Wadensjö nämndsekreterare

64 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 8 Delårsrapport för arvodesnämnden Arvodesnämnden Blankett 1 Delårsbokslut Verksamheten hittills under året Arv odesnämnden har haft ett sammanträde hittills i år. Då har beslut fattats om ersättning till valnämndens ledamöter och ersättare f ör tjänstgörning under valdagen den 19 september och vid institutionsröstning. Arv odesnämnden har också lämnat f örslag till Ledningsgruppen för översyn av nämndorganisationen att f rågan om arv odet till valnämndens ledamöter/ersättare i samband med v al skall regleras i Bestämmelser om ersättning till f örtroendev alda m f l i Östersunds kommun. Prognostiserad budgetavvikelse, kommentarer Arv odesnämndens budget för 2010 uppgår till 50 tkr. Bokförda kostnader per augusti är 15 tkr. Prognosen per helår är att arvodesnämnden visar ett överkott på 32 tkr. Bedömd utveckling under resten av året Kommunf ullmäktige beslutade i samband med öv ersy n av nämndorganisationen inf ör mandatperioden att avveckla arvodesnämnden från och med kommande mandatperiod. Tolkning och tillämpning av arvodesbestämmelser f öreslås bli överf örda till personalutskottet. Per Sv ensson ordf örande Helge Scharf Wramling sekreterare Resultat (alla nyckeltal och v olymtal över en tidsperiod) Utfall 2008 Utfall 2009 Prognos 2010 Nyckeltal Antal sammanträden Antal ledamöter Mål 2010 Driftredov isning Tkr Utfall 2009 Budget 2010 Delårsbokslut Prognos 2010 Intäkter Kostnader Kommunbidrag Resultat

65 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 9 Delårsrapport för miljö- och samhällsnämnden Miljö- och samhällsnämnden Blankett 1, 2010 Delårsbokslut Verksamheten hittills under året Verksamheten hittills under året har i stort bedriv its enligt plan. Verksamheten följer i stort uppsatta mål- och v erksamhetsplaner. Antalet ärenden ligger i niv å med 2009 medan inkommande ansökningar om by gglov är f ortsatt högt, liksom antalet miljö- och hälsoskyddsärenden. 17 detaljplaner har antagits, f lera av dem är stora jobb som t ex Brandstationen, Brittsbo, Annersia, viadukt Storsjöstrand och Ladängen. By ggandet av småhus på stadsdel Norr och i Brittsbo har kommit igång. Investeringsprojekt har avslutats på både Fy rvallakorset och Frösöbron. På Park har man genomfört en f örny else av lönnar längs Stuguvägen samt byggt om lekplatsen i Badhusparken. Området hälsoskydd har en ny taxa och livsmedelstillsynen tas in som årsavgifter. Kart och lantmäteri har bytt koordinatsystem på kommunens kartv erk för anpassning mot övriga Sverige och EU. Lägenhetsregistret öv er Östersunds kommun är nu i bruk. Måluppfyllelse och nyckeltal, kommentarer Handläggningstiderna klaras i de allra f lesta ärenden. Antal öv erklagade ärenden där överpröv ande instans ändrat nämndens beslut är fyra stycken. Totalt har 28 ärenden öv erklagats. Sjukfrånv aron låg på 5,5 %, v ilket är en minskning med 1,2 % enheter jämf ört med samma period Den långa sjukfrånv aron, 60 dagar eller mer, utgör 47 % av all sjukf rånvaro. Förvaltningen har tre långtidssjuka medarbetare men ingen av dem är sjuk på heltid. Mål och Resultat (inriktningsmål, effektmål och resultat) Demokratiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle 1. NÄMNDENS ANSVAR FÖR PLANLÄGGNING, TILLSTÅNDSHANTERING, TILLSYN SAMT IN- FORMATION SAMORDNAS INOM HELA ANSVARSOMRÅDET OCH TILLSKAPAR GOD SERVICE OCH RÄTTSÄKERHET GENTEMOT MÅLGRUPPEN; GOD BYGGNADSKULTUR OCH HÖG ARKI- TEKTONISK KVALITÉ; JÄMLIKA LEVNADSFÖRHÅLLANDEN, SAMT; UTHÅLLIG PRODUKTION OCH KONSUMTION. Normala handläggningstider är högst ett år f ör detaljplaner; tv å månader f ör by gglov och tillstånds- och anmälningsärenden enligt miljöbalken och livsmedelslagen, samt; sex månader f ör lantmäterif örrättningar. Antal ärenden där f ullständiga handlingar inlämnats, äldre än målsatt handläggningstid är 104. Av dessa är 67 Lantmäterif örrättningar, 3 detaljplaner, 25 by gglov och 9 bygganmälningar som är öv er målsatt tid. Målet kommer att nås Kommunen ska minst 10 ggr per år uppmärksammas för sin arkitektur eller miljöarbete. 2. KOMMUNENS TRANSPORTSYSTEM ÄR TILLGÄNGLIGT OCH SÄKERT FÖR ALLA. Åtgärdsintervallen för underhållsbeläggning av Åtgärdsintervallen kommer att bli under 40 år, gator öv erstiger i medeltal ej 40 år (God ekonomisk målet kommer nås. hushållning innebär ett underhållsinterv all om högst 20 år) Inv ånarna har en tillgänglig och prisv ärd kollektivtraf ik genom att a. antal bussresor ökar i förhållande till (ex v is genom ökad turtäthet) b. En högre andel av färdtjänstresorna sker i den allmänna kollektivtraf iken i jämförelse med a. Antalet bussresor kommer att öka, målet kommer nås. ARBETSMILJÖN PÅ KOMMUNENS ARBETSPLATSER ÄR STIMULERANDE OCH FRÄMJAR HÄL- SA, TRIVSEL OCH ARBETSGLÄDJE. Sjukfrånv aron minskar och öv erstiger inte 8 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. Sjukf rånv aron minskar i förhållande till 2009 Sjukfrånvaron ligger på 5,5 %. Målet kommer att uppfyllas. ÖSTERSUNDS KOMMUN UPPFATTAS SOM EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE SOM ERBJUDER GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN. Vid rekrytering lyckas Östersunds kommun anställa medarbetare med rätt kompetens. Vid ny rekrytering anställs medarbetare med rätt Målet är hittills uppfyllt. kompetens. ÖSTERSUNDS KOMMUN HAR JÄMSTÄLLDA ARBETSPLATSER DÄR KVINNOR OCH MÄN VÄR- DERAS LIKA OCH GES SAMMA MÖJLIGHETER TILL GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSVILL- KOR SAMT KARRIÄRMÖJLIGHETER INOM RESPEKTIVE YRKESOMRÅDE. I yrkes- och verksamhetsområden med ojämn könsf ördelning ska andelen män respektive kv innor öka. 1. Vid lika meriter anställs underrepresenterat kön 2. Heltidstjänst erbjuds alla som så önskar 1. Målet är hittills uppfyllt 2. Målet är hittills uppfyllt Målen f örväntas uppfyllas vid årets slut.

66 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 9 Delårsrapport för miljö- och samhällsnämnden Ekologiskt hållbart samhälle MILJÖN I ÖSTERSUND ÄR HÅLLBAR, TRYGG OCH SÄKER OCH BIDRAR TILL GODA SOCIALA LEVNADSFÖRHÅLLANDEN SAMT EN BRA STADS- OCH LANDSKAPSMILJÖ. Alla detaljplaner av större betydelse, miljöplaner samt planering och skötsel av gator, gång- och cy kelvägar samt kollektivtraf ik skall redov isa hur jämställdhet, ekologisk hållbarhet samt bättre folkhälsa med särskild tyngdpunkt på barnens trygghet och säkerhet beaktas, varv id a. Inga dödsolyckor ska ske i trafiken på kommunens vägnät, b. Antalet polisrapporterade öv erfall på allmän plats skall minska i förhållande till 2009, c. Andelen gator med lägre hastighet än 50 km/tim skall öka i f örhållande till Luftens och v attnets kvalité ska uppfylla gällande kv alitetsnormer. a. En dödsolycka har skett på kommunens v ägnät. b. Mäts enbart på årsbasis. Try gghet och säkerhet beaktas i alla detaljplaner. c. Hastighetsplanen är under bearbetning och målet kommer uppfyllas Luftens och v attnets kvalité uppfyller gällande normer. Tillgängligheten ska öka till parker och gator samt i Det årliga åtgärdsprogrammet har genomf örts. kollektivtrafiken genom att lätt av hjälpta hinder undanröjs. UTSLÄPP AV LUFTFÖRORENINGAR LIKSOM KOLDIOXID MINSKAR. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 jmf med Miljöf ordon ska erbjudas gratis parkering i staden. Ny produktion av bostäder, serv ice och arbetsplatser samt trafikförsörjning ska ske klimatsmart Antalet miljöf ordon men parkeringstillstånd i staden är 716 st. Uppmärksammas i alla detaljplaner f ör ny a bostäder. ENERGIANVÄNDNINGEN MINSKAR. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Elf örbrukningen för gatubelysning ska minska med 1 % i förhållande till föregående år. Ny beby ggelse av bostadshus, som uppfyller energimy ndighetens definition av passiv hus, bef rias från av gifter f ör by gglov, by gganmälan, ny byggnadskartor och enskilda avlopp. Elf örbrukningen kommer att minska. Inget passivhus har färdigställts men bygge av ett parhus pågår där ambitionen är att klara krav en. Kommentarer till inkomna synpunkter Samhällsby ggnad har fått in elv a synpunkter hittills i år. Det är beröm, kritik eller f örslag och de rör kompetens och inf lytande. Personalen får beröm för bra bemötande och inflytande. Alla ärenden f öljs naturligtvis upp. Kommentarer till prognostiserad budgetavvikelse Förv altningen har haft en personalf rånvaro eller tjänster som inte kunnat tillsättas, det ger ett överskott om 1,3 Mkr. Tillsy nsav gifter f ör Miljö och hälsa beräknas bli 800 tkr mer än budget, v arav 300 är en otillsatt tjänst. Plan och byggav gifter beräknas bli 150 tkr mer än budget. Diverse kostnader f ör Traf ik och park beräknas bli 500 tkr lägre än budget. Förv altningen f öreslår att under hösten genomföra ett röjningsprogram för stadsnära parker för 500. Totalt beräknas samhällsbyggnadsförv altningen lämna ett öv erskott om 2,4 Mkr. Bedömd utveckling under resten av året Miljö och hälsa tar öv er samtliga tillsy nsobjekt enligt miljöbalken f rån länsstyrelsen 2011 och behöver därmed göra en rekry tering. Den vakanta tjänsten på livsmedel kommer att tillsättas under Åtgärder för att nå personalpolitiska mål Förv altningen arbetar aktivt med sina tre stycken långtidssjukskrivna för att dessa ska återgå mer till arbetet, ingen av dem är heltidssjukskriven. Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet Förv altningen driv er några projekt f ör f olkhälsoarbetet. Projekten är Jämställd samhällsplanering, Hälsosam samhällsplanering som bedrivs tillsammans med Traf ikv erket och Bov erket. Ett projekt för att öka barn och ungas deltagande i samhällsplaneringen har också startats under sommaren.

67 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 9 Delårsrapport för miljö- och samhällsnämnden Resultat (alla nyckeltal och v olymtal över en tidsperiod) Utfall 2008 Utfall 2009 Prognos 2010 Mål 2010 Antal inkommande ärenden Antal antagna planer Kostnad (kr) för gator per inv ånare Kostnad (kr) för busstraf ik per inv ånare Antal bussresor tätort (tusental) >3191 >3191 Antal bussresor landsbygd (tusental) >531 >531 Kostnad (kr) för färdtjänstresor per inv ånare Resultat från kv alitetsutvärderingar, bra bemötande. 96 % 96 % Driftredov isning Mnkr Utfall 2009 Budget 2010 Ack utfall tom Prognos 2010 Intäkter 49,7 46,6 34,7 47,7 Kostnader -189, ,4-193,8 Kommunbidrag 141,3 148,4 98,9 148,4 Resultat 1,1 0 4,3 2,4 Kommentarer till avvikelser i investeringsprojekt Inv esteringsbudgeten avviker med 10,6 mkr v arav 8,6 mkr ska ombudgeteras till Projekten som skjuts f ram ett år är gatuarbeten på Norr 4,1 mkr, Fy rvallav ägen och GC-vägar inom Remonten 3,0 mkr och Byvägens gångbana 1,5 mkr. För Norr och Remonten är det en anpassning i tiden till by ggstarten för bostäderna. För Byvägen pågår lantmäterif örrättning. Investeringsredovisning Mnkr Ack utfall tom Budget 2010 Prognos Förv altningsledning 0,2 0,6 0,6 24 Huv udgator 14,7 30,2 18,1 Varav : Frösöbron 5,9 7,6 7,0 241 Lokalgator 3,0 13,2 14,9 245 Parkering 0,1 0,3 0,3 250 Parker 0,6 3,2 3,2 810 Kommersiell serv ice 0 0, Kollektivtrafik 0 0,3 0,3 Summa utgifter 18,6 48,0 37,4 Miljö- och samhällsnämnden Göte Murén ordf örande Lars Andersson F örv altningschef samhällsby ggnad

68 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 10 Delårsrapport för kultur- och fritidsnämnden Kultur- och Fr itidsnämnd Delårsbokslut Blankett 1, Verksamheten hittills under året Verksamheten inom kultur- och f ritidsnämndens ansvarsområde fortskrider i huvudsak enligt uppgjorda planer och budget. Måluppfyllelse och nyckeltal, kommentarer Eftersom intagningen till Kulturskolan sker under hela året är det först i nov ember nämnden börjar se helheten. De nya 10-åringarna har erbjudits plats endast under juni månad. Många sökanden har under juli-augusti tackat nej till erbjuden plats genom att inte betala elevav giften och i nuläget finns det 87 köande 10-åringar. Den köande gruppen (87) innehåller både redan antagna elever som v ill stå kv ar i kön till sitt förstahandsval och de som tackat nej till erbjuden plats men vill stå kvar i kön. Minskningen av antalet bidragsansökningar för kulturarrangemang kan förklaras dels utif rån att landstingets stopprogram 2009 innebar att kommunen fick flera ansökningar om arrangemangsbidrag och dels har t ex f öreningen Baluns som 2009 sökte ett flertal arrangemangsbidrag i år ett årsbidrag. Då det gäller nyttjande av lediga tider i idrottshallar f redagskv ällar och helger för uthy rning så har nämnden nu siffror f ör hösten 2009 och v åren Dessa siffror är inte helt jämf örbara med v arandra, varf ör det är först när nämnden f år siffrorna f ör hösten 2010 som det går att se ett resultat. Biblioteket konstaterar att samtidigt som de fysiska besöken v id f olkbiblioteken tenderar att minska något öv er tid på nationell basis får det tas i beaktande att tusentals låntagare numer också v äljer att besöka biblioteket v ia Internet. Vidare pekar biblioteket på att stora besparingar senaste åren samt egna gjorda prioriteringar har minskat möjligheten att arbeta utåtriktat och attrahera ny a besökare. Detta kan till v iss del förklara de minskade antalet besökare till biblioteket. Mål och Resultat (inriktningsmål, effektmål och resultat) Demokratiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle 1. KULTUR I ALA DESS FORMER ÄR TILLGÄNGLIG FÖR ALLA OCH ERBJUDER ETT BRETT UT- BUD AV UPPLEVELSER SAMT ERHÅLLER STÖD OCH GES FÖRUTSÄTTNINGAR ATT STÄNDIGT UTVECKLAS. Elev er, som fyllt 10 år och söker till kulturskolan, erbjuds plats. Resultat Målet är delv is uppnått. Det f örväntas uppnås vid årsskiftet. Andelen elever, som fyllt 10 år och erbjudits plats i förhållande till totala antalet sökande i åldersgruppen, är i augusti 50%. Andel elev er som fyllt 10 år och erhållit plats i f örhållande till totala antalet sökande i åldersgruppen är 67%. Kulturskolan erbjuder musikgrundkurser till elever i årskurserna 2 och 3. Kultur/f ritid på kommunens hemsida utvecklas. Resultat Målet har uppnåtts. Kulturskolan erbjuder musikgrundkurs vid elva skolor. 292 elev er har deltagit i musikgrundkursen. Arbete pågår med att utöka antalet skolor i kommunen med musikgrundkurser. Resultat Under perioden januari-augusti har antalet besökare på kultur- och fritidsnämndens hemsida med undersidor v arit personer. Det innebär en ökning med 19 % jämfört med samma period Under perioden har 19 nyheter publicerats på hemsidan. Målet är delv is uppnått. Under året fortsätter arbetet med att utveckla hemsidan, bl a med uppdatering av information om bidrag och hy ror f ör f öreningar samt utv eckling av f öreningsregistret. Arbete pågår också med uppläggning av e-tjänster där f öreningar kan söka bidrag och redov isa digitalt.

69 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 10 Delårsrapport för kultur- och fritidsnämnden Stödja f öreningsinitiativ till ett fungerande lokalt kulturråd/samarbetsforum mellan kulturf öreningar Resultat Målet har uppnåtts. Ett kulturråd, benämnt Samv erkan Kultur, inrättades v id Kulturforum hösten I Samverkan Kultur ingår sex representanter från de kulturföreningar som är verksamma i kommunen samt två representanter från kultur- och fritidsnämnden KULTUREN UTVECKLAS OCH KULTURELLA UTTRYCKSFORMER ÖKAR VILKET BIDRAR TILL LOKAL OCH REGIONAL UTVECKLING, SKAPANDE OCH BEVARANDE AV POSITIVA LIVSMILJÖ- ER OCH FÖRBÄTTRING AV FOLKHÄLSAN. Stimulera till ett ökat kulturutbud, som är en naturlig del av besöksnäringen. Kommunen medv erkar i nationella och internationella kulturnätv erk. Resultat Målet har inte uppnåtts. Kultur- och fritidsnämnden stimulerar till ökat kulturutbud genom att ge direkta bidrag till olika kulturarrangemang. Nedan redov i- sas det antal kulturarrangemang som f ått arrangemangsbidrag av nämnden och genomf örts under perioden januari-augusti 2010 i jämförelse med motsvarande period året innan: Antal konserter: 5 7 -Antal teaterf öreställningar: Antal öv r kulturarrangemang: 13 9 Resultat Målet har uppnåtts v ad gäller medv erkan i nationella kulturnätv erk. Kommunen ingår i Club 27 som är ett nationellt erf arenhetsnätv erk med kommuner som har en folkmängd på mellan inv ånare. Inom samma kommungrupp f inns även ett nätv erkssamarbete etablerat med större Norrlandskommuner. När det gäller internationella kulturnätverk kan det pågående SÖT-projektet nämnas, som är ett Interreg-projekt för samarbete mellan Sundsv alls, Trondheims resp Östersunds kommuner, och där kultur ingår som ett särskilt verksamhetsområde. 3. ALLA UPPLEVER ATT DET FINNS ETT BRETT UTBUD AV OLIKA TYPER AV ANLÄGGNINGAR. Vid det nya omby ggda Storsjöbadet ska antalet besökare vara minst personer/år. Sporthallar och gymnastiksalar ska v ardagar mellan kl upplåtas f ör barn- och ungdomsv erksamhet. Resultat Målet kommer att uppnås. Storsjöbadets egen prognos är i dagsläget besökare. Resultat För att underlätta jämförelser mellan åren har f r o m 2010 två mätveckor införts, vecka 12 resp vecka 46. Målet är uppnått eftersom barn och ungdomar har f örtur till dessa tider. Under mätveckan, v ecka 12 år 2010, nyttjades aktuella tider i idrottshallarna till 79% f ör barn- och ungdomsv erksamhet. Vecka 46 år 2009 v ar motsvarande nyttjandegrad 81%. Bättre nyttjande av lediga tider i idrottshallar f redagskv ällar och helger för uthy rning. Resultat Vecka 12 år 2010 v ar 38% av tiderna nyttjade fredagskvällar och helger. Vecka 46 år 2009 var motsvarande andel 52%. 4. FLICKOR OCH POJKAR, MÄN OCH KVINNOR UPPLEVER ATT DE UTIFRÅN BEHOV OCH IN- TRESSE HAR SAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT UTÖVA IDROTT, MOTION OCH REKREATION Flickor och pojkar erbjuds v erksamhet i föreningar på samma villkor. Resultat Målet har inte uppnåtts. Av de f öreningar som sökte v erksamhetsbidrag i augusti 2010 erbjöd 98% av föreningarna verksamhet för både f lickor och pojkar. 88% av f öreningar har verksamhet i vilken både f lickor och pojkar deltar.

70 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 10 Delårsrapport för kultur- och fritidsnämnden 5. ÖSTERSUND GENOMFÖR ARRANGEMANG PÅ HÖG NIVÅ 3 Under 2010 medv erkar nämnden i f lera stora arrangemang, bl a: World Cup i skidskytte resp längdskidor Resultat Målet kommer att uppnås. Under våren har SM i Enduro arrangerats. I december 2010 kommer World Cup i skidskytte att arrangeras i Östersund. Ekologiskt hållbart samhälle MILJÖN I ÖSTERSUND ÄR HÅLLBAR, TRYGG OCH SÄKER OCH BIDRAR TILL GODA SOCIALA LEVNADSFÖRHÅLLANDEN SAMT EN BRA STADS- OCH LANDSKAPSMILJÖ. Förutsättning f ör bidrag till barn- och ungdomsv erksamhet är att f öreningar bedriv er v erksamheten i en trygg social miljö f ör och med barn och ungdom och v erkar för deras goda utveckling. Resultat Till och med augusti 2010 v ar det 104 föreningar som sökt och beviljats verksamhetsbidrag. Vid större idrottsarrangemang har nämnden som krav för arrangemangsstöd, att arrangören upprättar en miljöplan. Vid kultur- och f ritidsnämndens anläggningar ska källsortering tillämpas. Resultat Målet har uppnåtts. Vid det enda större arrangemang som varit har arrangören upprättat miljöplan. Inf ör World Cup i skidskytte i december upprättar arrangören miljöplan för arrangemanget. Resultat Målet har delv is uppnåtts. Vid 75 % av fritidsanläggningarna f inns möjlighet att källsortera idag. Samtliga fritidsanläggningar beräknas ha källsortering v id årsskiftet. Vid kulturanläggningarna f inns möjlighet till källsortering i personalutrymmen, men däremot inte i alla publika ytorna. UTSLÄPP AV LUFTFÖRORENINGAR LIKSOM KOLDIOXID MINSKAR. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 jmf med Nämnden har som fortsatt krav i driftavtal att den maskinpark som anv änds för skötsel av nämndens anläggningar skall anv ända bränsle som är bättre ur miljö- och hälsosynpunkt. Resultat Målet har uppnåtts då 100% av maskinparken drivs med miljövänligt bränsle. ENERGIANVÄNDNINGEN MINSKAR. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Den totala energianvändningen av el v id kultur- och fritidsnämndens anläggningar ska minska. Resultat Målet har delv is uppnåtts. Prognosen pekar mot att målet uppnås för Z-hallen, Sporthallen och Storsjöbadet. Biblioteket prognostiserar en v iss ökning. Kommentarer till inkomna synpunkter Inga inkomna sy npunkter. Kommentarer till prognostiserad budgetavvikelse Inga större avvikelser f rån budget f örväntas. I f örutsättningarna f ör kultur- och fritidsnämndens verksamhet ingår då att genomf öra nämndens del av kommunens besparingsåtgärder, eller 3,0 milj kronor, under Det innebär bl a att kultur- och fritidsnämndens budgetram 2010 minskas med 3,0 milj kronor. Bedömd utveckling under resten av året Energikostnader är en stor utgiftspost inom kultur- och fritidsnämnden. Om en kostnadsökning utöver ordinarie kostnadsuppräkning skulle ske kommer det inte att rymmas inom nämndens budget. Under året sker bl a anpassning av v attenförsörjning till snötillv erkningssystemet v id skidstadion som avslutande del i pågående EU-projekt för att f ortsätta utveckla Östersunds skidstadion som anläggning för internationella mästerskapstäv lingar. En f örstudie har påbörjats med stöd av EU-medel för att upprätta en strategisk utvecklingsplan f ör Östersunds skidstadion. Utv ecklingsplanen ska ligga till grund f ör f ramtida inv esteringar och satsningar på skidstadion. Den kontanta medf inansieringen i projektet utgörs dels av f rån kultur och fritidsnämnden och dels av kronor f rån kommunstyrelsen. I projektet ingår också kronor i upparbetad tid. Hela den kontanta medf inansiering kommer inte att utnyttjas under innev arande år. Nämnden vill därför flytta öv er cirka kronor som inte f örbrukas i år till Ett utv ecklingsprojekt för Östberget på Frösön pågår f ör att utv eckla det ny a skidområdet Ladängen. Tv å ny a nedf arter ska byggas med skidlift, lifthus, belysning och snötillverkningssystem. Dessutom byts belysningen ut i Gustavsbergsbacken. Kultur- och f ritidsnämnden har avsatt 16 miljoner kronor till projektet, varav 5 miljoner kronor finansieras ur

71 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 10 Delårsrapport för kultur- och fritidsnämnden EU:s regionala utv ecklingsf ond. Öppningen av den nya skidbacken har försenats beroende på att inkomna anbud för markarbeten, belysning, snötillverkningssystem och lifthus inte håller sig inom projektets budget. Ny upphandling genomf örs under hösten och v intern, v ilket innebär att by ggstart för anläggningen f lyttas till v åren Ladängen kommer att kunna öppna f ör skidåkning f örst till kommande säsong 2011/2012. Vinterns skidåkning i Gustavsbergsbacken påverkas inte av förseningen. I samband med utredningen av ny arena f ör issporter och gymnastik med placering på Stadsdel Norr har även basketens utbyggnadsbehov aktualiserats. Ett utredningsarbete har startats f ör att samordna en avsedd utbyggnad av Sporthallen med gymnasieskolans behov. Biblioteket har under året f ått stänga av delar av sitt magasin i källaren på grund av stora markrörelser som påv erkar de kompaktsystem som f inns i magasinet. En konsult har gjort tv å alternativ a kostnadsbedömningar f ör åtgärder av golv et i aktuell källarlokal. En f ortsatt dialog i denna fråga kommer att ske under hösten. För 2010 antogs ny a bidragsnormer och hyror för idrottsf öreningar i Östersunds kommun. Då det gäller bidragen har nämnden i budgeten räknat på en helårseffekt f ör Eftersom utbetalningarna av aktiv itetsstödet släpar öv er årsskiftet f år nämnden en helårseffekt först 2011 v arför ett v isst överskott är att förv änta på v erksamhetsbidraget f ör Då det gäller den ny a hy ressättningen pekar nuv arande prognos på ett v isst underskott. När det gäller effekter av nämndens nya bidragsnormer och hy ror f ör idrottsföreningar kommer en särskild uppf öljning att göras under hösten. Av gifter f ör skidspår v id Östersunds skidstadion inf ördes inför vintersäsongen 2010 sedan kommunf ullmäktige ålagt kultur- och fritidsnämnden att delvis f inansiera tillv erkning och snölagring med någon f orm av spårav gift. En uppf öljning av skidspårsav gifterna görs i samband med pågående arbete med delårsbokslut och budgetuppföljning per den 31 augusti. Beräknad intäkt f ör nämnden helåret 2010 är kronor. Det har v arit flera stora arrangemang under året, närmast nu under hösten kommer World Cup i skidskytte den 1-5 december. Smärre merkostnader beräknas uppkomma f ör kultur- och fritidsnämnden utifrån kommunens arrangemangspolicy. Arbete med projektdirektiv f ör den nya arenan pågår och flera arbetsgrupper med bl a aktörer från föreningslivet kommer att inrättas. Flera stora investeringsprojekt har påbörjats där 1% regeln för konstnärlig utsmyckning gäller. Här pågår ett arbete med att upphandla och utse konstnärer i de olika projektet. Nämndens anslag f ör underhållskostnader m m har belastats hårt under året v arför ett v isst underskott beräknas uppstå på det enskilda anslaget. Det beror bl a på större åtagande än v ad som inledningsv is beräknades v id restaureringen av Lugnviks gräsplan med nytt naturgräs. Vidare har nämnden lämnat stöd till brandskydds- och larmåtgärder i Klanghallen, Brunf lo. Dessutom har inf ör säsongsöppningen akuta åtgärder vidtagits på Verkö Slott p g a sönderf rysta maskiner, WC m m. Under resten av året förv äntas i övrigt inte några avvikelser f rån drift- resp investeringsbudgeten. Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet Ökat psykiskt v älbefinnande för barn och ungdomar Kultur- och f ritidsnämnden prioriterar barn- och ungdomsv erksamhet inom sitt ansvarsområde. I den översyn av bidragsnormer, som kultur- och f ritidsnämnden genomf örde under 2009 och som tillämpas fr o m 1 januari 2010, har nämnden höjt v erksamhetsbidragen till föreningars v erksamhet f ör åldersgrupperna 9-12 år resp år f ör att stimulera f öreningarna att utveckla verksamhet som anpassad till denna åldersgrupp. Kultur- och f ritidsnämndens inriktning på jämställdhet innebär också att flickor och pojkar (och män och kv innor) skall ha samma förutsättningar att utöva motion och rekreation. Nämnden har under våren arbetat med en kartläggning av jämställdhet inom kultur- och f ritidsnämndens v erksamhet. En rapport har tagits fram av PriceWaterHouseCoopers AB med en rad åtgärdsf örslag som ska kunna ligga till grund för förbättrade rutiner och arbetssätt och för politiska beslut, med syfte att skapa en mer jämställd kultur- och fritidsv erksamhet inom Östersunds kommun Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användningen av tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar Kultur- och f ritidsnämnden är aktivt representerade i kommunens f rämjandegrupp, som arbetar för att stärka mobiliseringstanken f ör kamp mot alkohol och droger i f öreningsliv et. I ov annämnda översyn av bidragsnormer har även frågan tagits upp om föreningars hållning till droger samt krav som kan ställas på föreningslivet. Ökad fysisk aktiv itet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre I den strategi som antagits f ör samv erkan mellan idrottsrörelsen och kommunen betonas att mötesplatser i kommundelar och bostadsområden är viktiga för att intressera barn och ungdomar till fysisk aktivitet och spontanidrott. Genom Föreningsservice tillhandahåller kultur- och fritidsnämnden uthyrning av idrottshallar och andra anläggningar för fysisk aktiv itet i olika former. I Samv erkansråd Idrott, med representanter för idrottsrörelsen resp kommunen, har behov et att satsa på fler näridrottsplatser tagits upp som ett sätt att stimulera fler barn och ungdomar till fysisk aktiv itet. Avsikten är att intresserade föreningar under året ska starta någon f orm av försöksverksamhet med spontan idrott på lediga tider i idrottshallar och anläggningar. 4

72 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 10 Delårsrapport för kultur- och fritidsnämnden Minska andelen fallolyckor och höftf rakturer f ör äldre Nämndens idrotts- och f ritidsanläggningar skall så långt det är möjligt utf ormas så att besökare skall känna sig try gga och säkra i lokalerna. Berörda enhetschefer/verksamhetsansv ariga har ansv ar och uppdrag att se till att nämndens anläggningar skall v ara v älskötta samt uppfylla aktuella myndighets- och säkerhetskrav f ör att undvika olyckor. Återkoppling till nämnden i dessa f rågor behöv er f örbättras. Resultat (alla nyckeltal och v olymtal över en tidsperiod) Utfall 2008 Utfall 2009 Prognos 2010 Mål 2010 Resursanvändning, ekonomi 100% 100,3% 100% 100% Måluppfy llelse, % 88% 93% 100% Idrott Antal besökare Storsjöbadet (Obs! Halvår 2008) Ny ttjandegrad idrottshallar, barn och ungdomar * 85% 89% Kultur/Bibliotek Antal besökare huvudbiblioteket Antal besökare områdesbiblioteken ** Antal besökare biblioteksbussen Antal besökare bibliotekets hemsida Antal boklån och AV-medier bibliotek Antal lån/invånare i f örh till riksgenomsnittet 8,04 / 7,6 8,2 / 6,3 7,8 Nämndens kostnad per antal registrerade boklån 48 kr 41 kr 40 kr Storsjöteatern Antal uthyrningsdagar Storsjöteatern - v arav f öreställningar (OBS! 2009 mars-dec) Kulturskolan Antal betalande elev er kulturskolan (inkl syskonrabatt) Nämndens kostnad per betalande elev i kulturskolan Föreningar kr kr kr Antal kulturf öreningar som erhållit årsbidrag, st Antal idrottsföreningar som erhållit v erksamhetsbidrag (aktivitetsstöd) Resultat från kv alitetsutvärderingar, NöjdKundIndex, medelv ärde (f öreningar skala 1-6) 4 (2007) Folkhälsa Andel 14-åringar som motionerar/idrottar på f ritiden 3-4 ggr/v eller mer, % 72 Andel elev er i åk 8 som är aktiv medlem i en f örening (LUPP), % Andel elev er i åk 8 som är aktiv medlem i en idrottsförening (LUPP), % * Fördelning tim/vecka kl barn- och ungdom ** Områdesbiblioteket i Lugnv ik är nedlagt f r o m (2006) 53 (2006) Driftredov isning Mnkr Utfall 2009 Budget 2010 Ack utfall tom Prognos 2010 Intäkter 1,7 1,5 1,4 1,8 Kostnader -102,8-105,1-71,5-107,1 Kommunbidrag 100,8 103,6 70,2 105,3 Resultat -0,3 0 0,1 0 Kommentarer till avvikelser i investeringsprojekt Inv esteringsprojektet utv eckling av skidstadion är ett EU-projekt som löper över flera år. Under 2010 har ett EU-stöd 2,8 mkr betalats ut, det avser dock Inv esteringsprojektet Östberget var tänkt att genomföras under Vissa markarbeten och by ggnationer kommer att upphandlas under hösten 2010 och genomf öras först Vad gäller budgeterade maskininvesteringar kommer inte hela beloppet f örbrukas under I plan ligger att uppgradera några av kommunens ismaskiner. Detta hinner inte genomföras innan årsskiftet. Intäkter från försäkringsbolaget för Brunflobadet har betalats in under året. Pågående skadereglering gentemot kommunens försäkringsbolag f ör återuppbyggnaden av Brunflobadet kommer att slutföras under hösten 2010.

73 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 10 Delårsrapport för kultur- och fritidsnämnden 6 Nämnden kommer att begära ombudgetering av f öljande inv esteringsprojekt; Östberget, skidstadion och maskininvesteringar. Investeringsredovisning Mnkr Ack utfall tom Budget 2010 Prognos 2010 Total ram Total prognos Kultur 0 0,1 0,1 0,1 0,1 Varav: Ahlbergshallen 0 0,1 0,1 0,1 0,1 Fritid -2,0 14,5 3,6 18,925 18,925 Varav: Östberget 0,5 10,6 3,9 11,025 11,025 Skidstadion -1,5 2,5 0,3 6,5 6,5 Maskininvesteringar 0,4 1,0 0,4 1,0 1,0 Frösö ridcenter, Tanne 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Hofvallens B-plan ers ytor 0 0,3 0,3 0,3 0,3 Brunflobadet -1,4 0-1,4 Summa utgifter -2,0 14,6 3,7 19,025 19,025 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Karin Thomasson ordf örande Johan Palm kanslichef

74 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 11 Delårsrapport för socialnämnden Socialnämnden Delårsbokslut Verksamheten hittills under året Verksamhetsåret hittills har präglats av den omfattande organisationsf örändring som trädde i kraft den 1 oktober förra hösten, men som fick sin fulla kraft vid årsskiftet då stora delar av förv altningens medarbetare flyttade in i gemensamma lokaler v id Rådhusgatan 104. De ny a lokalerna innebär många olika fördelar, bland annat i f orm av samarbets- och samordningsfördelar, samt f örbättrad arbetsmiljö inklusiv e säkerhet. Förv altningen är organiserad i fyra områden och med ett särskilt mottagningsteam f ör ny a ärenden. Tillströmningen av ny a ärenden inte minst f ör f örsörjningsstöd - har v arit konstant hög sedan starten av mottagningsteamet, men äv en f ör öv rig myndighetsutövning och öppenvård. Väntetiden till mottagningsteamet är f ör närv arande ca tre v eckor, vilket är otillf redsställande lång tid. Under året har ett nytt IT-system f ör handläggning av ärenden inf örts, vilket även medf ört merarbete. Tv å olika v erksamhetssystem v arit aktuella under året vilket komplicerat v erksamhetsuppf öljning och statistikuttag. Vidare har åldersgrupper f ör olika typer av insatser anpassats, bland annat omfattar målgruppen barn och unga numera 0-20 år mot tidigare 0 24 år, v ilket inv erkar på redov isningen av vissa nyckeltal under året. De senaste årens intensif ierade arbete med att minska placeringar av barn och unga genom öppenvårdslösningar och därmed begränsa antalet vårddagar har f ortsatt. En nyckelf unktion i detta arbete är placeringssamordnaren och placeringsgruppen. Via denna grupp, som består av teamchefer, är det inte sällan som ny a kombinationer av insatser pröv as. Sedan mitten av mars har Strandv illan tagits i drift och är ett boende för ungdomar i åldrarna ca år. Verksamheten är avsedd f ör att förkorta och att delv is ersätta externa placeringar samt f ör akuta placeringar. Hittills har 18 ungdomar v arit placerade vid Strandv illan och de hittillsv arande erf arenheterna indikerar att målsättningen kommer att uppnås. Verksamheten kommer att utv ärderas i v ilket ingår en samhällsekonomisk analys. Vid månadsskiftet aug/sept öppnade den nya dagliga v erksamheten f ör ungdomar Sjuttio3an som håller till i Brytpunktens gamla lokaler.verksamheten är ett komplement både till Nexus och Strandvillan och syftar till att skapa en helhetslösning. Tanken är att ungdomar med missbruks/sociala/psykiska problem ska kunna f å en daglig tillvaro som gy nnar deras rehabilitering och ser till helheten i deras situation. Ett hot mot den positiva utv ecklingen är drogsituationen bland unga personer i Östersund. Ett par narkotikahärv or har nystats upp under senare delen av perioden och insatser i form av kontraktsvård har bev iljats. Boendet Björkebo f ör personer med tidigare missbruk och som startade sin v erksamhet f ör dry gt ett år sedan har v isat sig mycket f ramgångsrikt och har kunnat nyttjas för ytterligare ändamål än som ursprungligen planerats. Bland annat har placeringar i f amiljehem f ör v uxna drastiskt kunna reduceras. Kostnaderna för försörjningsstöd fortsätter att öka i hög omfattning. Arbetsmarknadsläget i kombination med f örändrade krav och ersättningsniv åer f ör arbetslöshetsunderstöd samt f örändrat regelverk f ör sjukersättningar utgör de största orsakerna till behov av ekonomiskt bistånd. Långa handläggningstider hos försäkringskassa, a-kassa och alf a-kassa medf ör också att många tvingas söka bistånd i avvaktan på utredning och eventuell utbetalning Måluppfyllelse och nyckeltal Den brukarundersökning som genomf örts under året visar i stort motsv arande resultat som för fjolåret. För dimensionen bemötande (fyra frågor) sv arar 94% minst tre i en fyrgradig skala och för dimensionen inf lytande (två frågor) var motsvarande andel 86%. Under 2008 och början av 2009 var volymen av placeringar av barn och unga mycket hög f ör att senare under året kunna minskas bl a till följd av en utbyggd öppenvård, minskade ungdomskullar, ändrad ledningsorganisation m m. Under årets åtta f örsta månader har det totala antalet vårddy gn i åldersgruppen 0 20 år minskat med dry gt 18% jämf ört med samma period if jol. För gruppen år är minskningen nästan 27%. Av det totala antalet v årddygn har öv er 81% skett i familjehem, v ilket är väsentligt högre än tidigare. En markant ökning har skett av tv ångsv ård enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga), vilket även gäller f ör landet i öv rigt. Under årets första åtta månader har antalet tvångsomhändertagna ökat med 21 personer (+39 %) jämf ört med motsv arande period ifjol, medan däremot antalet f rivilliga placeringar enligt socialtjänstlagen minskat med 28 st. Flera placeringar har skett under periodens senare del och socialnämnden har bl a under sommaren haft sex extra sammanträden. Under året har hittills 489 öppenv årdsinsatser f ör barn och unga skett samt 595 f ör målgruppen v uxna, totalt Socialnämnden har ett nytt mål för 2010 att öka andelen öppenv årdsinsatser som genomf örs tillsammans med externa aktörer. Av de genomf örda insatser har 139 skett i samv erkan med andra, vilket motsv arar 12,8%. Jämförelse med tidigare år saknas. Såv äl kostnader som antalet hushåll som varit aktuella för försörjningsstöd fortsätter att öka. I riket har kostnaderna för f örsta halv året ökat med sju procent jämf ört med I Östersund är ökningen nästan det dubbla (13,9 %). Antalet hushåll som varit aktuella för ekonomiskt bistånd har ökat med 140 (+11,4%). Till ungdomar år har utbetalts dry gt 7,6 miljoner kronor.

75 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 11 Delårsrapport för socialnämnden Mål och Resultat (inriktningsmål, effektmål och resultat) Demokratiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle 1. MEDBORGARE I BEHOV AV STÖD HAR UTVECKLAT FÖRMÅGA TILL ANSVARSTAGANDE FÖR SIN SITUATION GENOM ETT ANPASSAT STÖD OCH VARIERADE LOKALA INSATSER MED RÄTT KVALITET. Andelen lokala stöd- och behandlingsinsatser i f örhållande till placeringar utanför det egna hemmet är högre jämf ört med 2008 f ör såväl barn, ungdomar som vuxna. För åldersgruppen 0-20 år är relationstalet 3,44 öppenv årdsinsatser per placering, v ilket är en ökning mot första tertialen(3,06). För v uxna 21 år är motsv arande resultat 12,40 och är en minskning (15,68). Jämförelse med tidigare år saknas pga ändrade ålderskategorier i redov isningen. Andelen av barn och ungdomar som placerats utanf ör det egna hemmet är lägre jämfört med Resultat Under året beräknas 158 unga 0 20 år komma att ha v arit placerade utanför det egna hemmet v id något tillfälle, v ilket motsvarar 11,40 per tusen av den totala åldersgruppen. För 2009 v ar motsvarande jämf örelsetal 13,30 per tusen. Målet bedöms komma att uppfyllas. 2. BARN, UNGDOMAR OCH VUXNA BEMÖTS PÅ ETT VÄRDIGT OCH RESPEKTFULLT SÄTT VIL- KET MEDVERKAR TILL ATT GE EN POSITIV SJÄLVBILD, TILLTRO TILL DEN EGNA FÖRMÅGAN OCH SITT EGET OMDÖME SAMT SKAPAT FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN BÄTTRE LIVSSITUA- TION. Minst 90 % av de medborgare som är aktuella f ör utredning och/eller insatser upplever sig vara bemötta på ett respektfullt sätt. Resultat Andelen medborgare som haft kontakt med socialtjänsten och som upplever sig ha f ått ett bra eller mycket bra bemötande. 94 procent har bedömt detta som minst tre i en fyrgradig skala. Målet (90 %) uppnås. Minst 90 % av de kv innor som riskerar eller utsatts f ör v åld upplev er sig bemötta på ett respektfullt sätt. Resultat Samtliga kv innor (åtta st) v ilka riskerar eller utsatts f ör v åld har bedömt bemötandet som respektf ullt genom att ange v ärdet minst tre i en fyrgradig skala. Målet bedöms komma att uppnås. 3. BARN, UNGDOMAR OCH VUXNA HAR INFLYTANDE OCH ÄR DELAKTIGA I BESLUT OCH ÅT- GÄRDER OCH INSATSER SOM BERÖR DEM. Resultat Minst 85 % av de medborgare som v arit aktuella Andelen medborgare vilka haft kontakt med socialtjänsten som anser sig fått insatser som medger f ör utredning och insatser anser sig v ara delaktiga i besluten och åtgärderna kring dem. inf lytande och delaktighet. 86 procent har bedömt detta som minst tre i en fyrgradig skala. Målet (85 %) uppnås. Minst 85 % av de kv innor som riskerar eller utsatts f ör v åld anser sig v ara delaktiga i besluten och åtgärderna som berör dem. Resultat Samtliga kv innor (åtta st) v ilka riskerar eller utsatts f ör v åld anser sig delaktiga i beslut och åtgärder som rör dem genom att ange minst v ärdet tre i en fyrgradig skala. Målet bedöms komma att uppnås. 4. SAMVERKAN BEDRIVS MED MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER I SYFTE ATT GE OPTI- MALT STÖD I ETT TIDIGT SKEDE. Resultat Insatser som sker i samv erkan med externa aktörer Totalt har insatser i öppenv ård registrerats både f öreby ggande och i ett senare skede ökar under jan aug, varav 489 insatser avser 0 20 år jämf ört med f öregående år. samt 595 för målgruppen vuxna 21 w år. Av dessa har 139 insatser (12,8%) skett i samverkan med externa aktörer. Jämförelse med tidigare år saknas. 5. PERSONALEN FÖRFOGAR ÖVER GOD OCH MÅNGSIDIG KOMPETENS OCH NÖDVÄNDIGA KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER FÖR ATT GE BISTÅND OCH GENOMFÖRA INSATSER RÄTTS- SÄKERT, MED KONTINUITET OCH HELHETSSYN.

76 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 11 Delårsrapport för socialnämnden Omsättningen av personal är lägre jämf ört med Resultat Under årets första åtta månader har tio anställda slutat f ör annat arbete utanför förv altningen. Motsv arande antal för 2009 v ar f em anställda. Målet bedöms inte komma att uppnås. ARBETSMILJÖN PÅ KOMMUNENS ARBETSPLATSER ÄR STIMULERANDE OCH FRÄMJAR HÄL- SA, TRIVSEL OCH ARBETSGLÄDJE. Sjukfrånv aron minskar och öv erstiger inte 8 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. Sjukf rånv aron ska inte överstiga 9,0 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. Resultat Sjukf rånv aron f ör perioden januari-juli uppgår till 5,7 % och prognosen för helåret är 6,4 %. Målet bedöms komma att uppnås. ÖSTERSUNDS KOMMUN UPPFATTAS SOM EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE SOM ERBJUDER GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN. Vid rekrytering lyckas Östersunds kommun anställa medarbetare med rätt kompetens. Minst 80 % av de rekryteringar som görs ska tillsättas av personer med rätt kompetens. Rätt kompetens innebär adekvat utbildning samt minst två års relev ant yrkeserf arenhet. Resultat Under perioden har elv a rekryteringar gjorts och tillsatts med personer som uppfyller kraven på rätt kompetens. Målet bedöms komma att uppnås. ÖSTERSUNDS KOMMUN HAR JÄMSTÄLLDA ARBETSPLATSER DÄR KVINNOR OCH MÄN VÄR- DERAS LIKA OCH GES SAMMA MÖJLIGHETER TILL GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSVILL- KOR SAMT KARRIÄRMÖJLIGHETER INOM RESPEKTIVE YRKESOMRÅDE. I yrkes- och verksamhetsområden med ojämn könsf ördelning ska andelen män respektive kv innor öka. Andelen anställda män inom socialf örvaltningen uppgår till minst 20%. Resultat Andelen anställda män uppgår till 20,3 %. Målet bedöms komma att uppnås. Ekologiskt hållbart samhälle MILJÖN I ÖSTERSUND ÄR HÅLLBAR, TRYGG OCH SÄKER OCH BIDRAR TILL GODA SOCIALA LEVNADSFÖRHÅLLANDEN SAMT EN BRA STADS- OCH LANDSKAPSMILJÖ. Socialnämnden är aktiv och medverkar i adekv ata planer f ör samhällsutvecklingen. Andelen områdesoch öv ersiktsplaner som socialnämnden lämnar yttrande öv er ska uppgå till minst 90 procent. Resultat Några adekvata planer har inte inkommit till nämnden f ör yttrande. UTSLÄPP AV LUFTFÖRORENINGAR LIKSOM KOLDIOXID MINSKAR. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 jmf med Resa med tåg skall eftersträv as vid längre resor då detta är möjligt och rimligt. Minst en tredjedel av antalet resor ska ske med tåg istället för fly g. Resultat Målet f öljs upp vid årets slut. ENERGIANVÄNDNINGEN MINSKAR. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Minst 80 % av socialf örvaltningens personal ska ha genomgått utbildning kring energibesparande åtgärder. Resultat Målet f öljs upp vid årets slut. Hittills i år har cirka 10 procent haft utbildning. Utbildningsinsatser kommer att genomf öras under hösten. Bedömningen är att målet kommer att uppnås. Kommentarer till inkomna synpunkter Under perioden har totalt 35 inkomna synpunkter registrerats i sy npunktshanteringssystemet. Totalt under föregående år registrerade nämnden 29 sy npunkter, det ökande antalet registrerade sy npunkter hitintills v isar att den ytterligare uppmärksamhet som sy npunktshanteringen f ått ger resultat. Av de 35 synpunkterna rör 10 sy npunkter kvalitetsdimensionen kompetens, 9 sy npunkter på bemötande, 5 på tillgång/tillgänglighet. Tre är f örslag och sex är beröm. Berömmen handlar om kompetens och bemötande. Klagomålen handlar om att det är sv årt att nå handläggare, sv årt att komma f ram på telefon, handläggaren är stressad. Förslagen rör utformning v äntrummet. Synpunkterna tas tillvara i det ständiga kv alitetsf örbättringsarbetet och används som diskussionsunderlag på arbetsplatsträffar om rutiner etc behöv er rev ideras. Kommentarer till prognostiserad budgetavvikelse Kostnaderna för försörjningsstöd har ökat och prognosen innebär en bedömning att kostnaderna f ör 2010 kommer att uppgå till 48,3 Mkr netto och innebär ett underskott med 2 Mkr. Detta skulle innebära att nettokostnaderna ökar med 5,3 Mkr i f örhållande till Möjligheten att påv erka kostnadsutv ecklingen bedöms som tämligen begränsade.

77 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 11 Delårsrapport för socialnämnden Ett överskott beräknas f ör socialnämndens egen v erksamhet med 0,1 Mkr, samt f ör kontaktf amiljer för barn och unga med 0,6 Mkr och kontaktpersoner med 0,3 Mkr. Avvikelsen beräknas sammantaget till ett underskott för året med 1 Mkr. Bedömd utveckling under resten av året Kostnader för placeringar i f amiljehem och institution bedöms v ara i balans. Inflödet av ärenden är dock generellt fortsatt högt och belastningen för öppenvården är äv en hög. Under periodens senare del har f lera placeringar skett och i hög utsträckning har detta skett med stöd av LVU. Inriktningen är att i möjligaste mån tillgodose behoven via öppenv ården men en osäkerhet finns inf ör omfattningen av de behov som erfordrar externa placeringar. Ny a regler f ör mottagande av ny anlända f lyktingar träder i kraft den första december i år och kan komma att medf öra ansv ars- och kostnadsöv erföringar till socialnämnden. Östersunds kommun har tillsammans med länets övriga kommuner beviljats bidrag till ett projekt Våld i nära relationer under ett år. Östersunds kommun kommer att v ara projektägare. Andra aktörer som förv äntas delta är Jämtlands läns landsting, Polismy ndigheten, Kv innojouren, Kriminalv ården samt Brottsofferjouren. Tillgången till bostäder är ett viktigt område f ör socialnämndens målgrupper och innebär en stor begränsning idag, äv en om samarbetet med Östersundsbostäder utvecklats positivt. Den stora bristen på bostäder innebär negativa konsekvenser och är många gånger ett stort hinder f ör rehabiliteringen f ör f lera målgrupper. Åtgärder för att nå personalpolitiska mål Både målet f ör sjukf rånvaro samt målet f ör rekryterade med rätt kompetens bedöms även vid bokslut kunna uppnås. Målet med att öka andelen män inom förv altningen uppnås vid delårsbokslutet, dock med liten marginal. Detta mål ingår som en del i Handlingsplanen f ör likabehandling En partsgemensam grupp ska sättas samman f ör att arbeta med åtgärder i syfte att öka andelen män inom områdena Barn Ungdom Vuxen och Försörjningsstöd, göra my ndighetsutövande arbetsuppgifter mer attraktiv a samt stimulera män att stanna kvar i anställning inom förv altningen. Förv altningens omorganisation från och med 1 oktober 2009 f öljs upp v id årets slut då en utvärdering genomf örs. Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet Socialf örv altningens strategiska f olkhälsoarbete speglas både övergripande och inom respektiv e område. Genom Område Försörjningsstöd möter förv altningen personer som är behov av ekonomisk hjälp, v ägledning, budget och skuldrådgiv ning och annat råd och stöd. I samtal uppmuntras individen till god hälsoutv eckling genom att ge stöd f ör kloka egna hälsoval. Område barn, ungdom och v uxen har en utmaning om att jobba både föreby ggande och med konkreta insatser. Avseende det f örebyggande arbetet, processas nu ett tydligt samarbete mellan f örvaltningen och Jämtlands gymnasief örbund v ars syfte är att f örebygga barn och ungas utanförskap v ilket äv en synliggör folkhälsoperspektivet. Barns behov och barnperspektivet ett prioriterat strategiområde för nämnden. Olika aktiv iteter genomförs i syfte att stärka det psykiska v älbefinnandet f ör barn och ungdomar, v ilket då även tar upp f olkhälsoperspektiv et. Område Öppenv ård bedriv er bland annat barngruppsv erksamheter inom Fjärilen för barn med f öräldrar med drogproblematik, Trappan f ör barn som bevittnat v åld och Bubblan f ör barn med separerade föräldrar. Strandvillan som startade upp i mars 2010 ger v ård och stöd till ungdomar i åldrarna år. Där f ör man ständigt samtal kring alkohol, droger och tobak. Dessutom har förv altningen startat upp en ny v erksamhet f ör ungdomar Sjuttio3an vars syfte är att genom daglig v erksamhet stödja ungdomen till ökad psykiskt välbef innande och en väl fungerande vardag utan alkohol och droger. Område Ung integration erbjuder alla ungdomar som anländer till boendena en hälsokontroll, i syfte att säkerställa ungdomens fysiska och psykiska hälsa. Verksamheten arbetar f ör en positiv, stimulerande och utvecklande fritid genom indiv iduella mål och handlingsplaner. Alla ungdomar ska till exempel lära sig simma och alla ska ha minst en fritidsaktivitet i v eckan. Verksamheten arbetar ständigt med alkohol- och drogf rågor både individuellt och kollektivt genom boendenas gemensamma träffar. Öv ergripande f ör f örvaltningen och äv en öv riga f örvaltningar f inns koordinatorn f ör det drogf örebyggande arbetet. Tjänsten har i samarbete med berörda aktörer bedriv it kampanj mot langning inf ör Valborg, student och skolavslutning. Koordinatorn stimulerar också dialogen kring utv ecklings- och förbättringsmöjligheter i kommunens nuv arande alkoholoch drogf örebyggande arbete samt initierar ytterligare utv ecklingsarbete. Vidare arbetar Tillståndsenheten med regelbunden tillsyn hos restaurangnäringen och då kontrolleras bl a. att överservering förekommer och att inga personer under 18 år får tillgång till alkohol. Tv å gånger per år genomförs en utbildning i ansvarsfull alkoholservering som bl a tar upp tillgänglighetsf rågan som ett delmoment. Krögare i Östersunds kommun skriv er v arje år på ett avtal om att motverka narkotika på krogarna. Detta är ett samarbete mellan restauranger, polisen och tillståndsenheten. Hos de försäljningsställen som säljer tobak, öl receptf ria läkemedel görs regelbundet tillsyn och då kontrolleras bl a att 18-årsgränser f öljs. Utbildning för anställda och ägare av försäljningsställen anordnas även regelbundet.

78 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 11 Delårsrapport för socialnämnden Resultat Genomsnittlig hjälptid för hushåll med försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd (månader per kalenderår). Antal v uxna (21 w år) som placerats i institution eller f amiljehem (exkl placering tillsammans med egna barn) Utfall 2008 Utfall 2009 Prognos 2010 Mål ,5 4,6 4,6 4,5 60 Andel barn och unga (0 20 år) som placerats utanf ör den egna familjen i förhållande till totalt antal barn (per tusen) Andelen lokala öppenvårdsinsatser i f örhållande till placeringar i familjehem/institution 0 20 år 21 w år Andel öppna insatser som sker i samverkan med externa samarbetspartners i förhållande till det totala antalet (nytt mål 2010). 14,70 13,30 11,40 3,50 11,80 13% Andel som bedömt bemötandet som minst tre i en fyrgradig skala 90% 93,5% 94% (Resultat) Minst 90% Andel som bedömt inflytandet som minst tre i en fyrgradig skala 83% 86,5% 86% (Resultat) Minst 85% Driftredov isning Mnkr Utfall 2009 Budget 2010 Ack utfall tom Prognos 2010 Intäkter 52,6 25,8 36,1 55,5 Kostnader -277,9-254,9-188,2-285,6 Kommunbidrag 220,7 229,1 152,7 229,1 Resultat -4,3 0 0,6-1 Kommentarer till avvikelser i investeringsprojekt Investeringsredovisning Mnkr Ack utfall tom Budget 2010 Prognos 2010 Total ram Total prognos Socialf örv altningen/övrig verksamhet 0,4 1,2 1,2 1,2 0 SOCIALNÄMNDEN Stef an Konradsson Ordf örande Dan Osterling Förv altningschef

79 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 12 Delårsrapport för barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnd Blankett 1, 2010 Delårsbokslut Verksamheten hittills under året I början av året öppnade en ny förskoleav delning i Brunflo, av delningen startade efter viss omby ggnation i Sörgårdsskolans lokaler. Ett fåtal platser utökades också på bef intliga förskolor i Orrv iken och Tandsbyn. Från och med april så har de f em förskoleav delningarna v id Lövsta f örskola f lyttat till prov isoriska lokaler i Lövsta f öretagscenter (Warners) under tiden den ny a åttaav delningsf örskolan Lövsta by ggs. I augusti öppnade två förskoleav delningar i Körfältsskolan (Regnbågens förskola), i område Östersund Södra. Samtidigt avvecklades My rans förskola (1 av d), i samma område. På f örskolan Treälv en f inns, efter viss omby ggnation, ytterligare 12 platser f rom augusti. Arbetet med kv alitetsuppf öljningar f ör att uppnå f örbättringar inom såväl det egna analysarbetet som f ör att uppnå en högre måluppfyllelse inom alla prioriterade områden har v arit i f okus. Det avser såv äl nationella mål som lokalt prioriterade mål, inom nämndens alla v erksamheter och v erksamhetsområden. Utifrån vissa negativ a eller oklara resultat har äv en en internkontrollplan avseende nämndens verksamheter fastställts. Målet för arbete är att genom ett ökat lärande uppnå f örbättrade resultat och därmed en högre måluppfyllelse under kommande/innevarande läsår. Att utv eckla arbetet med bedömning i samtliga ämnen och samtliga årskurser inklusiv e utvecklingen av individuella utv ecklingsplaner och skriftliga omdömen samt den lokala pedagogiska planeringen har v arit centralt under året. Genomf örandet har skett på olika plan och med olika metoder. Sambedömning mellan olika skolor och av identif iering inf ör rättning/bedömning av nationella prov är exempel på detta. Rektors pedagogiska ledarskap har därigenom satts i f o- kus. En viktig förutsättning för det arbete som återstår under året och kommande budgetår med införandet av ny/omarbetad läroplan och skollag. Exempel på utvecklingsarbeten som skett/påbörjats under året i f örvaltningen som helhet eller i delar av v erksamheten är: Skapande skola - kultursatsning, Unga Hälsas Utveckling elev ers arbetsmiljö, Elev inflytande och en påbörjad satsning inom Lärarlyftets ram inom området matematik för sv/so lärare inom skolans tidigaredel, samt f örskolelyftet f ör kompetensutveckling avseende barns språkliga och matematiska utveckling. Arbetet med tjänsteplaneringen inför läsårsstart har v arit omf attande. Trots det minskade elevantalet har inga uppsägningar behöv t göras, utan det minskade behovet av personal har lösts genom att inte återbesätta vakanta tjänster. Hittills under året har det genomf örts sju interna rev isioner samt 13 uppf öljningar. Ingen extern rev ision har genomförts. Alla v erksamheter har presenterat en fungerande handlingsplan med nyckeltal. Inf ormationer kring f örebyggande av skolbränder (ZamZy nz) har under våren genomf örts i 11 skolor. Information kring egenkontroll har genomf örts på tre ställen inom verksamheten. Under v åren har 206 personer genomgått brandutbildning. Måluppfyllelse och nyckeltal, kommentarer För några verksamhetsmål gäller att underlag i form av sammanställda nyckeltalsmätningar eller annat faktaunderlag inte f inns att tillgå redan i september, vilket innebär att prognoser om måluppfyllelse där baseras på mer allmänna bedömningar av nuläge och möjligt/f örväntat resultat. Kommentarer i övrigt f inns redovisade nedan under rubriken resultat. Viktigt är dock att v ara medveten om att sammanställt genomsnittsresultat kan innehålla stora variationer på skolniv ån Alla f örskolor/skolor har en f ungerande handlingsplan inom miljö med f okus på energianvändning. De nyckeltal som angiv its i handlingsplanerna granskas och följs upp när internrevisionerna genomförs. Mål och Resultat (inriktningsmål, effektmål och resultat) Demokratiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle 1. GRUNDEN FÖR DET LIVSLÅNGA LÄRANDET ÄR ATT ALLA HAR GODA TAL, LÄS- OCH SKRIV- FÄRDIGHETER SAMT GODA KUNSKAPER I MATEMATIK. BARN OCH ELEVER UPPMUNTRAS ATT I HÖGRE GRAD UTVECKLA SINA KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER I NATURVETENSKAPLI- GA ÄMNEN OCH SPRÅK 1a Den språkliga medvetenheten hos förskolebarnen fortsätter att öka, så att minst 60 % av eleverna i f örskoleklass/grundskola har minst 12 poäng på f onolektest. 1b Andelen grundskoleelev er som kan läsa när årskurs 3 inleds är minst lika stor som f öregående år. Nyckeltal 1a Andelen av elev erna i förskoleklass/grundskola som har minst 12 poäng vid fonolektest. Testet utförs i oktober första året efter f örskolan. Prognos: Målet uppnås Nyckeltal 1b Målet delv is uppnått. Andelen av grundskolans elev er som har minst 21 poäng i Bild- & Ord testet är 85,3 % mot 86 % av elev erna v id motsvarande test föregående år. Andelen som har minst 27 poäng i Ord & Bild testet har däremot ökat från 85 % till 87,3 v id årets testtillfälle.

80 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 12 Delårsrapport för barn- och utbildningsnämnden 1c Minst 75 % av grundsärskolans elever kan läsa och förstå enkel text i slutet av det femte skolåret 1d Andelen grundskoleelev er som når målen i sv enska, matematik och engelska i årskurs 5 skall v ara minst lika stor som andelen som gjorde så e Kunskaperna inom NO ämnena ökar i grundskolan, jämfört med f Andelen grundskoleelever som v äljer och f ullföljer påbörjade språkstudier ökar, jämfört med 2009 Nyckeltal 1c Målet ej uppnått. Andel av grundsärskolans elev er som kan läsa och förstå enkel text i slutet av det f emte skolåret v ar 72%. Nyckeltal 1d1-3: Målet delvis uppnått. Andel av grundskolans elev er i årskurs 5 som når målen i sv enska har ökat något, f rån 92,5% till 92,6. I matematik har det däremot andelen minskat från 90,7% till 87,2% (v ilket motsvarar 2008 års niv å) och i engelska har det minskat f rån 88,9% till 87,8%. Nyckeltal 1e Målet ej uppnått. Det genomsnittliga meritv ärdet (bety gsniv ån) inom ämnesområdet i grundskolan var i biologi 12,3%, i fysik 12,1%, i kemi 11,5% och för de två (av nio) skolor som redov isar ämnesområdet NO 12,0%. Jämförelsen med f öregående år är dock vansklig, eftersom majoriteten nu övergått till att betygsätta/redov isa resultat ämne f ör ämne. Skolor som gjorde så f öregående år låg på ett lägre sammantaget resultat än de som redov isade alla tre ämnen inom begreppet NO. Nyckeltal 1f:1 Andel av grundskolans elev er som inf ör årskurs 6 väljer franska, spanska eller tyska. Mättillfället framflyttat. Sker f o m i år efter fyra v eckors skolgång. Redov isas i verksamhetsberättelsen för år Prognos: Målet uppnås. Ett mycket v iktigt mått, då v al av ett av språken (och att fullf ölja språkv alet) ökar i bety delse inför fortsatta studier efter grundskola och gymnasium. Förbättringen 2009 mot 2008 v ar dock så pass stor att det ändå kan v ara sv årt att undvika ett tillf älligt mindre/marginellt bakslag Nyckeltal 1f:2 Målet ej uppnått. Eftersom förvaltningen inte ännu kan redov isa antalet som valde språket inf ör årskurs 6 jämf ört mot hur många som f ullföljt språkstudierna tom årskurs 9, så redov isas här istället hur stor andel av elev erna i årskurs 9 som har ett av språken i sitt avgångsbety g. Andel av grundskolans elev er i årskurs 9 som fullf öljt påbörjade språkstudier i franska, spanska eller ty ska var år 2010: 62,9% jämfört med 67,2% år 2009 och 64,3% år ÖSTERSUND KOMMUN KÄNNETECKNAS AV ETT BRETT UTBILDNINGSUTBUD AV HÖG KVA- LITET MED GOD VÄGLEDNING SAMT INFORMATION OM RESULTAT 2a Andelen grundskoleelev er som uppnår lägst Nyckeltal 2a Andel av grundskolans elev er som har bety get godkänd i samtliga ämnen i årskurs 9 skall lägst betyget godkänd i samtliga ämnen i årskurs 9. ligga minst 2% öv er rikets genomsnittsnivå för år Mäts i juni men sammanställning öv er rikets genomsnittsnivå ännu ej gjord av Skolverket. 2b Minst 70 % av grundsärskolans elev er uppnår målen i samtliga ämnen efter avslutad skolgång. 2c Andelen grundskoleelever som har behörighet till gymnasieskolans nationella program skall ligga minst 1% över rikets genomsnittsniv å f ör år Prognos: Målet uppnås Nyckeltal 2b Målet uppnått. Andel av grundsärskolans elev er som efter avslutad skolgång når målen i samtliga ämnen v ar 78%. Nyckeltal 2c Målet uppnått efter bety gspröv - ning/sommarskola ,5% över den preliminära genomsnittnivån i riket för år BARN, UNGDOMAR OCH STUDERANDE TAR ANSVAR FÖR OCH UTÖVAR INFLYTANDE ÖVER SITT LÄRANDE OCH FÖRÄLDRAR HAR INFLYTANDE ÖVER SINA BARNS LÄRANDE 3a Barn och elev er upplev er att de är informerade Nyckeltal 3a Upplevt inflytande genom enkäter i om v ilka möjligheter till inf lytande de har i skolan årskurs 4,6 och 8 mäts och visar fortsatt samma och att de har möjlighet att utv eckla ett reellt infly - resultat i åk 4. Åk 6 och 8 skall närma sig åk 4. tande och ansvarstagande i minst samma utsträckning som f öregående år. Prognos: Målet Mäts i oktober. uppnås 3b Föräldrar upplever att de ges möjlighet att utöv a inf lytande öv er sitt/sina barns lärande i minst samma omfattning som f öregående år Nyckeltal 3b Andelen f öräldrar som efter genomfört utv ecklingssamtal anser att de har ett inflytande öv er sitt/sina barns indiv iduella utvecklingsplan IUP. Mäts i slutet av höstterminen. Prognos: Målet uppnås. Mätmetoden genom webenkät utv ecklas, v ilket är bra, men gör samtidigt jämf örelsedata över tid sv årtolkade.

81 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 12 Delårsrapport för barn- och utbildningsnämnden 4 GOTT BEMÖTANDE AV BARN OCH ELEVER BIDRAR TILL EN POSITIV SJÄLVBILD, EN TILL- TRO TILL EGEN FÖRMÅGA OCH EGET OMDÖME SAMT RESPEKT FÖR ANDRA 4 Alla barn och elever upplever att de får ett gott bemötande i samma omfattning som f öregående år Nyckeltal 4 Andel av elev erna som upplever att de f ått ett bra bemötande. Mäts i oktober. Prognos: Målet uppnås ARBETSMILJÖN PÅ KOMMUNENS ARBETSPLATSER ÄR STIMULERANDE OCH FRÄMJAR HÄLSA, TRIVSEL OCH ARBETSGLÄDJE. Sjukf rånvaron minskar och överstiger inte 8 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. Sjukf rånv aron inom barn- och utbildningsförv altningen minskar och överstiger inte 8 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. Sjukf rånv aron f ör perioden är 7%. Prognos: Målet uppnås. ÖSTERSUNDS KOMMUN UPPFATTAS SOM EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE SOM ERBJUDER GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN. Vid rekrytering lyckas Östersunds kommun anställa medarbetare med rätt kompetens. Andelen utbildande förskollärare ökar. Andelen utbildade f örskollärare som anställs på f örskollärartjänster är 100 %. 1. Andelen tillsvidareanställda förskollärare i f örhållande till barnskötare i f örskolan har ökat f rån 70,7% till 71,4% Prognos: Målet uppnås. 2. I huv udsak har förskollärare anställts på tillsvidaretjänster däremot har inte f örskollärare anställts i samma grad på tidsbegränsade anställningar. Prognos: Målet uppnås ej. ÖSTERSUNDS KOMMUN HAR JÄMSTÄLLDA ARBETSPLATSER DÄR KVINNOR OCH MÄN VÄR- DERAS LIKA OCH GES SAMMA MÖJLIGHETER TILL GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSVILL- KOR SAMT KARRIÄRMÖJLIGHETER INOM RESPEKTIVE YRKESOMRÅDE. I yrkes- och verksamhetsområden med ojämn könsf ördelning ska andelen män respektive kv innor öka. 1. Andelen män i f örskoleverksamhet ökar med 1 procentenheter jämfört med 2008, f rån 6,0 % 2008 till 7,0 % Bibehålla den genomsnittliga sysselsättningsgraden, 95 % f ör samtliga anställda med månadslön. 1. Andel män i f örskoleverksamhet är per 31 juli ,9%.Prognos: Målet uppnås ej. 2. Genomsnittlig sysselsättningsgrad f ör samtliga tillsvidareanställda med månadslön är per 31 juli ,9. Prognos: Målet uppnås. Ekologiskt hållbart samhälle MILJÖN I ÖSTERSUND ÄR HÅLLBAR, TRYGG OCH SÄKER OCH BIDRAR TILL GODA SOCIALA LEVNADSFÖRHÅLLANDEN SAMT EN BRA STADS- OCH LANDSKAPSMILJÖ. Representanter för barn och utbildning deltar i planberedningen i syfte att uppnå bra placeringar av f örskolor och skolor. Representanter från barn- och utbildningsf örvaltningen deltar i planberedningens möten som man blir kallad till. Målet uppnått. ENERGIANVÄNDNINGEN MINSKAR. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Barn/elev er har utifrån sin mognad kunskap om energianv ändning och hur den ska minska. Alla skolor/förskolor har en fungerande handlingsplan inom område miljö med f okus på energianvändning. Alla f örskolor/skolor har en f ungerande handlingsplan. Målet uppnått Kommentarer till inkomna synpunkter Få synpunkter har registrerats under perioden 1 januari- 31 augusti, endast 3 stycken har kommit in. Sy npunkterna är beröm och gäller kompetens. De f lesta synpunkter som kommer in lämnas ute i verksamheten och åtgärdas direkt och registreras inte i systemet. Synpunkter som kommer in återkopplas ut till de det berörs. Möjligheten att lämna synpunkter via sy npunktshanteringen på verksamheten informeras om på olika sätt. Exempelvis delas inf ormation ut på förskolor/skolor, finns på anslagstav lor, tas upp på f öräldraråd och andra föräldraträffar. Kommentarer till prognostiserad budgetavvikelse Helårsresultatet kommer att öv erstiga det budgeterade med ca 15 mkr. En orsak till överskottet är att v olymen (antal inskriv na) blir lägre än budgeterat, både i egen verksamhet och i den enskilda v erksamhet som nämnden finansierar. Av den ramökning på 5,3 mkr som erhållits f ör utbyggnad av förskolelokaler har bara 2 mkr behövt användas p.g.a. f örseningar i utbyggnaden. De f lesta enheter beräknar kunna f å öv erskott i sin verksamhet. En mycket stor osäkerhet är den pågående rättstvisten med enskilda utförare. Dessa kräver ökade bidrag. Om dessa krav, som inte i alla stycken är preciserade, skulle gå igenom, ökar kostnaderna.

82 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 12 Delårsrapport för barn- och utbildningsnämnden Bedömd utveckling under resten av året Utifrån lagen om barnomsorgspeng som inf ördes 1 juli 2009 har barn- och utbildningsnämnden f ör f örsta gången mottagit och godkänt en ansökan om start av enskilt driv et familjedaghem. Familjedaghemmet kommer att starta i nov ember Verksamheten ingår i det ny a begreppet pedagogisk omsorg. Många intresserade har hört av sig till f örvaltningen, men ännu har ingen fler ansökt om att f å starta enskild pedagogisk omsorg. Skolplaneringen i stort befinner sig i ett fortsatt sv årt läge. Det är framför allt problem med att hantera och långsiktigt v ärdera alla konsekv enser av de f ristående skolornas ansökan om utökad skolv erksamhet f rån f örskoleklass till den senareskoleverksamhet de idag bedriver. En av dessa skolor har efter Skolinspektionens godkännande och barn- och utbildningsnämndens överklagan nu fått sitt tillstånd prövat och godkänt. Det innebär att skolan planerar att utöka sin nuv arande v erksamhet med f 5 skola f o m läsåret 2011/2012. Den andra skolans godkännande är under rättslig pröv ning. Till detta skall även läggas den en ny ansökan om ytterligare en F 9 skola som tillkom under v åren 2010 och som siktar på skolstart till läsåret 2012/2013. Utöv er praktisk hantering och organisationsproblem skapar detta framf ör allt v erksamhetsmässigt omf attande omställningsbehov öv er en längre tidsperiod. Prognosberäkningarna påverkas i dagsläget mycket starkt av den stora osäkerhet som just nu råder. Volymberäkningar, som är en förutsättning/underlag f ör resurstilldelning internt, blir därmed mycket osäkra och hittills mycket sent lev ererade till v erksamhetens resultatansvariga chef er. Fortsatt osäkerhet framåt kommer att bestå. En öv erkapacitet av skollokaler i exempelv is centrala Östersund kan dock förutspås utöver den mindre öv erkapacitet som redan råder. Konsekv enser av detta blir bl.a. att direkta insatser och planering av ytterligare underhålls- och omby ggnadsåtgärder inom skolor, som idag är möjliga att lägga ner, pågår parallellt med bedömningar om ev entuell nedläggningsmöjlighet av samma lokaler. Under resten av kalenderåret och kommande år kommer arbetet inf ör de kommande stora f örändringarna, i f orm av ny skollag och nya läroplaner, att pågå. Ett viktigt stöd är då t.ex. utvecklingspedagogerna, särskilt inom områdena svenska, matematik och naturorientering och teknik. Inför läsåret 2010/2011 krävs en framförhållning/förberedelse och organisationsplanering f ör såväl information som kompetensutveckling och en ökad medvetenhet på alla plan. Det innebär att det kommer att ställas stora krav på alla chef er och medarbetare att parallellt med v ardagsarbetet hålla sig ajour med utvecklingen. Alla v erksamheter bedöms arbeta efter de uppgjorda handlingsplanerna kring energianvändning. Under hösten kommer det att genomföras nio internrev isioner inom verksamheten. Det är också inplanerat uppf öljningar utif rån gjorda revisioner. Det kommer att genomföras tillsy n kring systematiskt brandsky ddsarbete i åtta f örskolor under hösten. Tillsynen sker på de f örskolor som enligt lag måste ha en skriftlig redogörelse. Inf ormationer kring föreby ggande av skolbränder kommer att ske i skolor som inte f ått denna under v åren. Brandutbildningen kommer att fortsätta inom förv altningen enligt uppgjord plan. Åtgärder för att nå personalpolitiska mål Förv altningen f ortsätter att utv eckla det systematiska arbetsmiljöarbetet genom att bl.a. förbättra rehabiliteringen av sjukskriv na. Genom att utv eckla rutinerna kring tidig återgång och matchning till annat arbete f örbättras rehabiliteringen. Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet UHU- projektet (ungdomars hälsosamma utveckling) pågår på Kastalskolan i Brunflo där man har fortbildat personalen i bland annat metoden Du bestämmer. Eleverna har under senv åren haft gruppdiskussioner v id 6 tillf ällen och avslutade med 2 hela dagar då man utrustad med kamera dokumenterade och satt upp en utställning. Elev enkäten som v ände sig till alla elever på senareskolor är klar och sammanställd. Arbetet är redovisat för UHU styrgrupp samt barnoch utbildningsnämnden Arbetet med handlingsplanen för ANDT- arbetet i skolan (alkohol,narkotika, dopning och tobak) f ortsätter under hösten. Samtliga verksamheter arbetar aktivt för att på olika sätt öka den fysiska aktiviteten och utveckla medvetenheten om goda matvanor hos barn/elev er i alla åldrar, bl.a. genom diskussioner med barn/elever och föräldrar. Fritidsgårdarna har inbjudit personal från Måltidsservice till ett kollegium f ör att diskutera/informera om goda matvanor och ge förslag på bra mellanmål. Resultat (alla nyckeltal och v olymtal över en tidsperiod) Förskola, förskoleklass Utfall 2008 Utfall 2009 Prognos 2010 Förskola 1-5 år, inskrivna v arav hos enskilda utförare Familjedaghem, inskrivna Fritidshem v arav hos enskilda utförare Mål 2010

83 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 12 Delårsrapport för barn- och utbildningsnämnden Förskoleklass, inskriv na v arav hos enskilda utförare Andel män i f örskoleverksamhet 6,3 % 6,0 % Målet uppnås 7,3 % ej Andel som har minst 12 p vid Fonolektest 59,3% 60% Målet uppnås Minst 60% Antal barn per personal, snitt kommunala förskolor 5,2 5,0 5,0 Grundskola, särskola Grundskola, inskriv na v arav hos enskilda utförare Obl. Särskola, inskriv na inkl indiv iduellt integrerade Andel grundskoleelever med minst 21 resp 27 poäng i läsavkodningstest i årskurs 2 Andel grundsärskoleelev er som kan läsa och förstå enkel text i slutet av årskurs 5 Andel grundskoleelever som når målen i svenska, matematik och engelska, årskurs Sv 88% Sv 92,5% Ma 90,7% Eng 88,9% 86% resp. 85,3% resp Högre än % 87,3% 100% 72% Minst 75% Sv 92,6% Ma 87,2% Eng 87,8% Minst som 2009 Andel elev er som v äljer f ranska, spanska eller tyska inför årskurs 6 88,9% 95,6% Målet uppnås Öka jämfört med 2009 Andel elev er som f ullföljt studier i f ranska, spanska eller tyska i årskurs 9 64,3% 67,2% 62,9% Öka jämfört med 2009 Genomsnittligt meritv ärde, årskurs 9 214,4 215,0 214,4. Elever som har godkänt i samtliga ämnen, åk 9 grundskolan 79,3% 80,9 Målet uppnås Minst 2% över riksniv å Andel av grundsärskolans elev er som når målen i 88% 78% Minst 70% samtliga ämnen Elev er som uppnått gymnasiebehörighet, åk 9 89,9% 89,4% Målet uppnås 1% öv er riksniv ån Andel elev er som upplevt att de har inf lytande i åk 2,84 på 3,33 Målet uppnås 4, 6, 8 4-gradig skala Andel i åk 4, 6, 8 som känner sig v äl behandlade 3,45 3,64 Målet uppnås av de vuxna i skolan Deltagande i planberedning 100% 100% 100% 100% Andel skolor med handlingsplan, energiinriktning 53% 100% 100% 100% Medarbetares sjukf rånvaro, % av ordinarie tid 9,5 % 7,7% Målet uppnås 8% Driftredov isning Mnkr Utfall 2009 Budget 2010 Ack utfall tom Prognos 2010 Intäkter 148,3 138,4 100,3 142,0 Kostnader , ,5-675, ,2 Kommunbidrag 877,1 893,1 594,5 893,1 Resultat 20,5 0,0 19,3 14,9 Kommentarer till avvikelser i investeringsprojekt Inv esteringar beräknas f ölja budget Investeringsredovisning Mnkr Ack utfall tom Budget 2010 Prognos 2010 Total ram Total prognos Utrustning/inventarier, inkl Bibliotek och Musik- 7,5 7,5 7,5 7,5 skola Summa utgifter 7,5 7,5 7,5 7,5

84 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 12 Delårsrapport för barn- och utbildningsnämnden BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Björn Sandal ordf örande Anders Byström f örvaltningschef

85 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 13 Delårsrapport för vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Blankett 1, 2010 Delårsbokslut Verksamheten hittills under året Vård- och Omsorgsnämnden ansvarar för att tillgodose behovet hos äldre och funktionshindrade v ad gäller omv årdnad, omsorg, hemtjänst, hälso- och sjukv ård i hemmen upp till läkarniv å och särskilda boenden. Verksamheten baseras på socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och serv ice till vissa funktionshindrade (LSS), hälso- och sjukv årdslagen (HSL) samt kommunala politiska beslut. Verksamheten bedrivs i egen regi och på entreprenad. Cirka 25% av äldreomsorgen bedrivs efter upphandlingar av privata entreprenörer. Vård och omsorgsnämnden arbete med att utf orma och införa ett utvecklat system f ör kvalitetsstyrning omf attande hela nämndens verksamhet fortsätter I första etappen fokuserades på att utforma de kv alitetskrav för utf örande av äldreomsorgen i de f örfrågningsunderlag som gäller f ör den upphandling som genomf örts omfattande merparten av den konkurrensutsatta delen av v erksamheten. Under 2009 och 2010 har arbetet koncentrerats på att skapa rutiner och arbetssätt f ör att göra systematiska uppföljningar av verksamheten. Innevarande år görs uppf öljning v id ett tiotal enheter inom äldreomsorgen och sex enheter inom LSS-v erksamheten. Under 2010 görs en processgenomgång av Biståndsenhetens verksamhet och införandet av kvalitetssystem för de egna utf örarverksamheterna påbörjas. Måluppfyllelse och nyckeltal, kommentarer Äldreboende Det nya äldreboendet på Fältv ägen i Torv alla som öppnade i maj 2009 är en f örebild f ör planeringen av ytterligare tillskott. Nästa boende kommer att byggas på Skogsbruksvägen och kommer att bli en ytterligare utveckling av boendekonceptet. Fyra parbolägenheter av totalt 32 i grupper om åtta lägenheter samtliga i markplan är grundf örutsättningarna. Inflyttning beräknas kunna ske under hösten Förv altningen arbetar med att hitta en lämplig lokalisering för ytterligare minst ett äldreboende med by ggstart under nästa år. Ett plan på serv icehuset i Lit by ggs om till äldreboende med heldy gnsomsorg och vid årsskiftet är 8 lägenheter f ärdigställda. Ombyggnaden fortsätter därefter på Häradsgården f ör att anpassa av delningskök och gemensamhetsutrymmen till erf orderlig standard. En upphandling av korttidsplatser pågår och omfattar totalt 24 platser där lev erantörerna ska tillhandahålla både lokaler och v erksamhet. Varje lev erantör tillåts lämna anbud på högst tio korttidsplatser. Sista anbudsdag är 16 september Avtalstid är f em år med option f ör kommunen att förlänga ytterligare tre år. Nämndens mål om v äntetider till äldreboende har inte uppnåtts. För tiden fram till och med augusti har genomsnittet v arit 78 dagar från ansökan till erbjudande (målet är 40 dagar och motsv arande period 2009 v ar genomsnittstiden 46 dagar). Den v iktigaste orsaken är att omsättningen v arit lägre än tidigare år. Under perioden blev 150 lägenheter lediga och erbjöds till de som hade beslut. Motsv arande period 2009 blev 180 lägenheter lediga. Det bör dock påpekas att eftersom det är indiv idernas behov som sty r f ördelningen (och inte kötiden) så har t ex 32 personer fått erbjudande om boende inom en vecka efter beslut ett flertal av dem samma dag. Den ny a möjligheten för brukare att tacka nej till erbjudande om boende och kv arstå i kön har utnyttjats av 21 personer. Förv altningen arbete med att korta omställningstiderna (dvs tid mellan ut och inflyttning) har varit f ramgångsrikt. Från att ha tomställda lägenheter igenomsnitt 45 dagar v id v arje byte 2005 är vi nu nere på ett snitt om 15 dagar. Med ca 250 by ten per år innebär det en f örbättring motsvarande över 20 boendeplatser. 36 personer har v äntat längre än tre månader på ett erbjudande och fyra av dem har blivit erbjuden ett boende men tackat nej. Av samtliga 72 som har beslut om särskilt boende är det 6 personer eller tre par som har beslut om parboende garanti, dvs. att de ska få bo tillsammans. Korttidsvistelse kostnader för utskrivningsklara Omby ggnaden av hus E på Västervik blir klar för inflyttning den 1 oktober. Södra Strand är arbetsnamnet och i lokalerna kommer både anhörigav lösning och dagverksamhet från Jonsagården att inrymmas v ilket skapar möjligheter f ör utv eckling och samordning. Brukare som efter sjukhusvistelse inte kunnat återv ända hem till sin bostad har i allt för stor omfattning varit kvar på sjukhuset i v äntan på en korttidsplats och/eller en bostad i särskilt boende. För att lösa detta har korttidsv erksamheten på Fältvägen utökats med tre platser och anhörigavlösningen på Eriksberg har utökats med 2-4 platser. Elva tillf älliga platser har anv änts på Eriksberg under tiden 10 maj till den 30 september. Kostnaderna f ör utskrivningsklara har till och med den 31 augusti varit ca 7,4 miljoner kronor och prognosen v isar för hela året uppgår till närmare tolv miljoner kronor v ilket är åtta miljoner över budget. Detta uppv ägs dock av lägre kostnader för heldygnsomsorg och hemtjänst. Valfrihet- enligt LOV(lagen om valfrihet)

86 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 13 Delårsrapport för vård- och omsorgsnämnden Servicetjänster Från den 1 april infördes Valf rihetssystemet enligt LOV ( lagen om valf rihet) för serv icetjänster och portionsmat. Brukare som har servicetjänster får välja vilken utförare som ska utf öra dessa och om man inte är nöjd. Det finns idag nio godkända utf örare av servicetjänster. Det är både stora v årdföretag och små enmansföretag. Portionsmat Matdistribution till brukare i hemtjänst sker från den 1 april 2010 två gånger per vecka. Det är Jemttransport AB/ matgubben.se som sköter distributionen. Brukare kan välja mat f rån tre lokala kök vid samma leverans. De kök som är godkända enligt LOV är Måltidsserv ice (kommunen), Carema AB och MR Husman. Brukare har verkligen gjort v al, många har provat mat från andra kök än man hade tidigare. Prissättningen är numera f ri och portionsmaten kostar för närv arande mellan kronor beroende på v ardagsmat eller f estmat, även olika efterrätter kan beställas. Syftet med f örändringen är att ge brukare valf rihet att v älja på fler olika maträtter f rån olika kök varje dag samt att brukare ska äta bättre samtidigt om de får mat som de tycker om. Fixartjänster till personer över 67 år Från den 1 april erbjuder kommunen utan indiv iduell behovsbedömning enligt lagen om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre i form av så kallade f ixartjänster. Det erbjuds personer som är 67 år och äldre som är boende i Östersunds kommun. Uppdraget pågår under en f örsöksperiod på ett år och det är föreningen Handtaget som utför fixartjänsten och Fixaren kommer f rån Lyftet som är en praktik f ör arbetssökande mellan 18 till 65 år. Det har dock varit svårt att få personer anvisade f rån arbetsf örmedlingen. Taxan för fixartjänster är 80 kronor per påbörjad timme. LSS Vård- och omsorgsnämnden har femtionio gruppbostäder/servicebostäder, som ger stöd och service till ca 340 personer med beslut om bostad med särskild serv ice för vuxna. Under 2010 anordnas boende f ör 10 personer i Valhall och på Frösön. För att helt tillgodose behov en skulle ytterligare lägenheter behövas tillskapas. Effektmålet är en väntetid på max tolv månader. Målet uppfylls delv is. Den som väntat längst utan att få erbjudande har v äntat 19 månader från ansökan. 30 juni 2010 redov isades 26 icke v erkställda beslut, gällande bostad med särskild serv ice f ör v uxna. Av dessa har sju personer v äntat ett år eller längre utan att f å erbjudande. I juni 2009 y rkade Socialsty relsen att Förvaltningsrätten ålägger Östersunds kommun att betala särskild av gift enligt 28a LSS. Av giften gäller för underlåtenhet att inom skälig tid (tre månader) v erkställa beslut om bostad med särskild serv ice f ör vuxna 9 p9 (tre ärenden) och kontaktperson 9 p4 (sju ärenden). Socialsty relsen yrkar att av gift skall utgå från 1 juli 2008, då tillägget i LSS om särskild av gift infördes och f ram till datum f ör v erkställighet. Under v åren 2010 kom Förvaltningsrättens dom. Nämnden f riades i ett ärende och f älldes i två ärenden gällande bostad med särskild serv ice. Den särskilda av giften f astställdes till sammanlagt kronor. I sju fall som gällde kontaktperson fastställdes av giften till kronor. Socialstyrelsens yrkan uppgick till 2,3 miljoner. Vård- och omsorgsnämnden öv erklagade Förv altningsrättens sju domar gällande kontaktperson till Kammarrätten. 22 juni 2010 meddelar Kammarrätten att inte bev ilja pröv ningstillstånd. Förv altningsrättens dom står därf ör f ast. Från har antalet personer med beslut om kontaktperson minskat f rån 297 till 288 ( p.g.a. ompröv ningar, får inte avvakta längre än 6 månader m.m.). Antalet verkställda beslut har under tiden ökat f rån 208 till 240 medan antalet personer som aldrig haft sitt beslut verkställt har minskat f rån 23 till 5. Den positiv a utvecklingen beror till stor del på den tillfälliga utökningen av tjänsten som kontaktpersonsamordnare, men äv en på förbättrade rutiner och uppföljning. Då antalet verkställda beslut ökat, innebär det en ökad kostnad där v arje ny kontaktperson kostar ca :-/år, sedan en f ördyrning med ca kronor. I kommunen f inns det för närvarande 92 personer med beslut om personlig assistans LASS, varav 14 har kommunen som utf örare. Insatsen f inansieras delv is genom assistansersättningen som försäkringskassan ansv arar f ör men kommunen svarar för sjuklönekostnader och de f örsta tjugo timmarnas assistans varje vecka för samtliga 92 personer. Vård- och omsorgsnämnden deltar i Måttbandet; handikappomsorg tillsammans med Sundsv all, Sollefteå, Luleå, Piteå, Skellef teå, Umeå, Örnsköldsv ik. Måttbandet är en del av Jämf örelseprojektet som bedrivs av Sv eriges kommuner och landsting (SKL), Rådet f ör kommunal analys (RKA) och Finansdepartementet. Syftet med Jämf örelseprojektet är att utv eckla nationella kv alitetsmått som kompletterar bef intliga kostnads- och v olymmått i offentlig statistik. Måttbandets inriktning är att finna samband mellan kostnader och kvalitet och att utveckla effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska f örbättringar i verksamheten. Enligt det preliminära resultatet av Måttbandets mätningar 2009 (rapporten blir klar oktober 2010) har Östersunds kommun högre kv alitet och lägre kostnader än Måttbandet i genomsnitt när det gäller bostad med särskild service f ör v uxna; gruppbostad och serv icebostad, daglig verksamhet; Mica samt personlig assistans. När det gäller väntetid mellan ansökan, beslut och v erkställighet av insats enligt LSS har Östersunds kommun den längsta väntetiden av alla f rån beslut till verkställighet. Östersund är den enda av dessa kommuner som inte genomf ört brukarenkäter 2009.

87 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 13 Delårsrapport för vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden har genom avtal med länets ytterkommuner åtagit sig att ordna det antal platser i bostad med särskild service f ör barn och ungdomar (i det här dokumentet kallat elevhem) som kommunerna efterfrågar. Efterfrågan på platser är större än antalet elev er som våren 2010 f lyttat f rån elev hem. Det innebär att nämnden höstterminen 2010 startar ett nytt elevhem med sex platser. Det totala antalet platser är nu 52 f ördelade på tio elevhem. För att sv ara upp mot efterf rågan på platser f ör korttidsv istelse utökar korttidshemmet Fjällripan hösten 2010 sin v erksamhet med f em platser i nya lokaler. Mål och Resultat (inriktningsmål, effektmål och resultat) Demokratiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle Tillgång/tillgänglighet MEDBORGARE I BEHOV AV VÅRD OCH OMSORG FÅR ÖKAD LIVSKVALITET GENOM ETT VARI- ERAT OCH ANPASSAT STÖD OCH INDIVIDUELLA INSATSER MED RÄTT OCH GOD KVALITET. ÖSTERSUNDS KOMMUN ÄR TILLGÄNGLIG OCH MEDBORGARE HAR KUNSKAP OM VILKEN FORM AV STÖD OCH TYP AV INSATSER SOM ERBJUDS. Tid f rån ansökan till erbjudande f ör äldreboende med heldy gnsomsorg ska i genomsnitt v ara högst 40 dagar. Resultat 78 dagar i genomsnitt (medianvärde 49 dagar) För personer som beviljats boende enligt LSS är Sju personer har v äntat längre än ett år = målet ej v äntetiden högst tolv månader. uppnått. Bemötande/inflytande BRUKARE OCH NÄRSTÅENDE BEMÖTS PÅ ETT RESPEKTFULLT SÄTT OCH HAR INFLYTANDE I PLANERING OCH UTFORMNING AV STÖD OCH INSATSER. Alla brukare med kontinuerliga insatser ska ha en sammanhållen indiv iduell planering. Resultat Målet är uppfyllt. Inom LSS har 99%, och inom SOL har 89% av brukarna en indiv iduell planering Alla brukare med kontinuerliga insatser ska ha en utsedd kontaktman. Kommunens resultat på Socialsty relsens brukarundersökning avseende kriterierna bemötande, inf lytande, try gghet, social samvaro och aktiviteter samt det sammanräknade värdet Nöjd Kund Index ska vara bättre än genomsnittet för riket. Målet är uppfyllt. Inom LSS har 100% utsedd en kontaktman, på särskilda boenden 100% och inom hemtjänsten har 90% en utsedd kontaktman Resultat redovisas under oktober Kultur, fritid och folkhälsa SAMHÄLLELIGA FÖRUTSÄTTNINGAR SKAPAS FÖR EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR FÖR ALLA MEDBORGARE I ÖSTERSUND. Andelen höf tledsf rakturer bland personer över 65 Redov isas inte i denna budgetuppf öljning - år i Östersunds kommun minskar. statistikuppgifter måste kv alitetssäkras ARBETSMILJÖN PÅ KOMMUNENS ARBETSPLATSER ÄR STIMULERANDE OCH FRÄMJAR HÄL- SA, TRIVSEL OCH ARBETSGLÄDJE. Sjukfrånv aron minskar och öv erstiger inte 8 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. Sjukf rånv aron öv erstiger ej 8 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. Resultat Målet är uppfyllt Sjukf rånv aron f ör perioden januari-juli är 7,3% Andelen långa sjukf all minskar med minst 10 % jämf ört med 2008 Andelen timvikarier uppgår till maximalt 17 % av arbetad tid. Resultat Målet är uppfyllt Andelen långa sjukf all har minskat med 49% jmf med 2008 Resultat Målet är inte uppfyllt f ör perioden januari-juli, då andelen är 19,8% men f ör 2010 kommer målet att uppfyllas ÖSTERSUNDS KOMMUN UPPFATTAS SOM EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE SOM ERBJUDER GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN. Vid rekrytering lyckas Östersunds kommun anställa medarbetare med rätt kompetens. Vid samtliga nyrekryteringar av tillsv idareanställd Resultat

88 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 13 Delårsrapport för vård- och omsorgsnämnden personal lyckas Vård- och omsorgsförv altningen Målet delv is uppnått. Av 40 nyrekryteringar har 39 anställa medarbetare med rätt kompetens. rätt kompetens. ÖSTERSUNDS KOMMUN HAR JÄMSTÄLLDA ARBETSPLATSER DÄR KVINNOR OCH MÄN VÄR- DERAS LIKA OCH GES SAMMA MÖJLIGHETER TILL GODA ARBETS- OCH ANSTÄLLNINGSVILL- KOR SAMT KARRIÄRMÖJLIGHETER INOM RESPEKTIVE YRKESOMRÅDE. I yrkes- och verksamhetsområden med ojämn könsf ördelning ska andelen män respektive kv innor öka. Alla erbjuds valf ri sysselsättningsgrad. Resultat Målet är uppfyllt. Alla anställda erbjuds v alfri sysselsättningsgrad och den 31 augusti hade 251 personer utökad sy sselsättningsgrad, genomsnittlig sysselsättningsgrad är 91,9%. Andelen män ökar till 20%. Resultat Prognosen är att målet inte nås för Andel män är 19,4% den 31 juli Ekologiskt hållbart samhälle MILJÖN I ÖSTERSUND ÄR HÅLLBAR, TRYGG OCH SÄKER OCH BIDRAR TILL GODA SOCIALA LEVNADSFÖRHÅLLANDEN SAMT EN BRA STADS- OCH LANDSKAPSMILJÖ. UTSLÄPP AV LUFTFÖRORENINGAR LIKSOM KOLDIOXID MINSKAR. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 jämf ört med Minska utsläppen genom att öka cykelanvändningen Resultat Målet är uppfyllt. Utsläppen av koldioxid minskar genom en effektivare ruttplanering inom hemtjänsten och ett ökat cykelanvändande.. ENERGIANVÄNDNINGEN MINSKAR. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Utbildning i energisparåtgärder genomf örs. Resultat Målet är inte uppnått. På grund av stopprogram prioriteras inte utbildningen Kommentarer till inkomna synpunkter Orsaker till sy npunkter som överv ägande är klagomål kan bero på brister i omvårdnad, eller dåligt bemötande f rån personal till brukare. Rutiner ses över för att f örhindra upprepning och erfarenhetsutbyte sker på APT på respektiv e arbetsplats. Under 2008 skedde en repetition av hur sy npunktshanteringen ska användas med samtliga områdesledningar av systemansvarig och handläggare f rån staben. Därefter ökade antalet registreringar i systemet. Förv altningens ambition är att användandet av systemet ska utgöra ett hjälpmedel i kvalitetsarbetet på enheterna Kommentarer till prognostiserad budgetavvikelse Förv altningen som helhet beräknas i föreliggande prognos visa ett underskott om tre miljoner kronor. När det gäller v olymer och ersättningar v isar äldreomsorgen ett nollresultat som dock är beroende av att den bristsituation när det gäller äldreboenden inte f örvärras. (se kommentarer ov an). LSS uppv isar underskott till f öljd av höga kostnader för utökade behov som nämnden ej erhållit tillskott f ör 2,5 mnkr korttidsv ård v uxna 1,0 tillsy n > 12 år (Jämtlands Gymnasium) 10 f ler brukare 0,5 kommunal personlig assistans 2,0 personlig assistans LASS 0,6 f ärdtjänst inom LSS 0,7 Effekterna av kommunens avskrivningsregler och relativt höga internräntenivå ger också merkostnader om ca 1,5 mnkr inom LSS (och ungefär lika mycket inom äldreboenden) då merparten av ny produktion av boenden byggs i egen regi. De utökade behoven inom befintlig LSS-v erksamhet har inneburit ökade kostnader med över fem miljoner kronor de senaste två åren. Det har hittills uppvägts av att f örvaltningen erhållet ramtillskott för utökningar av boendeplatser som ej kunnat v erkställas. För 2010 är dock den ackumulerade kostnadsökningen för hög f ör att kunna täckas inom bef intlig budgetram. Mindre öv erskott inom andra delar av LSS uppväger till viss del så det samlade underskottet beräknas bli ca 5,7 mnkr. Det är också viktigt att notera kostnadsökningarna för insatser till yngre funktionshindrade med SoL-beslut, flertalet med psykiska f unktionshinder men även många med mer fysiskt omfattande omv årdnadsbehov f inns i denna grupp. Den egna verksamheten har en prognos i augusti på + 2,5 mkr. Inom hemtjänsten har man eller är på v äg att införa ett nytt planeringsv erktyg, Lapscare, f ör en enklare och mera överblickbar planering och ett effektivare utnyttjande av resurser. Hemtjänsten i Brunflo och Fåker har genomgått en organisationsförändring och är nu en gemensam enhet

89 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 13 Delårsrapport för vård- och omsorgsnämnden med ny a gemensamma lokaler för att anv ända resurserna effektivt. Under sommaren har det ny a området för förv altningsöv ergripande verksamhet bildats och en omf lyttning av enheter och verksamheter har ägt rum. Förv altningen har stopprogram 2010 och öv ertidskostnaderna följs v arje månad, för januari augusti har kostnaderna minskat med 0,3 mkr jämfört samma period 2009 och 5,3 mkr jämf ört med januari augusti Externa verksamhetskostnader har f ör perioden januari - augusti ökat med 3,5 mkr, från 32 mkr 2009 till 35,5 mkr varav 1,5 mkr hänför sig till utökad v erksamhet f rån oktober Exempel på kostnader som ökat fram till augusti är transporter/f ärdtjänst 712 tkr, habiliteringsersättning 175 tkr, kostnader för kontaktfamiljer 200 tkr, livsmedel 144 tkr. Under 2010 har externa köp av distriktssköterskor och sjuksköterskor ökat med 0,4 mkr från 1,9 mkr till 2,3 mkr. Åtgärder för att nå personalpolitiska mål Sjukfrånvaro och sjukfrånvarokostnader Sjukf rånv aron f ör perioden är 7,3%, prognosen är att målet 8% kommer att uppfyllas. Samma period 2009 v ar sjukfrånv aron 8,6% och vid årets slut 8,8%. Andel timtid Uppf öljningen av andel timtid f ör perioden januari - juli 2010 visar på 19,8% andel timtid men underlaget är osäker på grund av sv årigheten att kvalitetssäkra statistikuppgifterna i det ny a PA-systemet. Valfria sysselsättningsgrader Den sista augusti hade 251 anställda utökad sysselsättningsgrad och den genomsnittliga sysselsättningsgraden var 91,9%. Andel män Det personalpolitiska målet att andel män ska v ar 20% av totalt antal tillsvidareanställda uppnås inte trots att antal män ökat, f rån 317 juli 2009 till 334 juli I f örvaltningens Handlingsplan f ör likabehandling anges åtgärder f ör en jämnare könsfördelning. Kompetensutveckling Tv å dagars introduktionsutbildning för nyanställda inom kommunals y rkesgrupper har genomf örts kontinuerligt v id två tillf ällen varje månad. Introduktion för semestervikarier har genomf örts v id fyra tillf ällen och introduktion f ör f eriearbetare v id tre tillf ällen. Samtliga arbetsterapeuter och sjukgymnaster har genomgått 4 dagars utbildning i Kognitiv rehabilitering med neuropsy kologiskt perspektiv. I samband med detta erbjöds biståndshandläggare, chefer och vårdpersonal 4 timmar utbildning inom samma ämne. Utbildning i Sjuksköterskans kliniska bedömning har genomf örts f ör 92 sjuksköterskor/ distriktssköterskor Fortsatt kompetenshöjning om kost för äldre inom särskilda boendef ormer. Uppföljning av utbildningsnivå på baspersonal I samband med att lönerörelsen blev klar i augusti gjordes en uppföljning av utbildningsnivån inom Kommunals yrkesgrupper. Av totalt 1416 anställda har 1145 adekvat utbildning, vilket innebär 80% som är en i riket hög nivå. Vid en f ördelning mellan v erksamheter har 85 % av anställda inom hemtjänst och särskilda boendeformer en adekv at utbildning, och f ör anställda inom omsorgsv erksamheten är siffran 75%. Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar Personalen inom LSS-v erksamheter har ett indiv iduellt arbetssätt. Arbetsmetoden innebär att varje person blir sedd och möjligheten att skapa en relation som bygger på f örtroende ökar. I det v ardagliga arbetet finns därf ör många tillfällen att naturligt arbeta för att stärka det psykiska v älbefinnandet f ör barn och ungdomar inom elevhem, korttidshem, gruppbostäder och serv icebostäder. Inom elevhem f inns också kill- och tjejgrupper som leds av personal och i vissa f all sjukgymnast/psykolog. Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtion och användning av tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar Personal på elevhem har vid flera tillf ällen f ått kunskaper om beroende och samtalsmetodik för att kunna arbeta drogf örebyggande. Kunskapen i ämnet behöver aktualiseras hos personal inom gruppbostäder/serv icebostäder där unga v uxna bor. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor hos barn och ungdomar och äldre Barn och ungdomar Inom Kommunförbundets projekt f ör ökat välbef innande hos barn och ungdomar med funktionsnedsättning testades Wii-spel (ett rörelseprogram) i syfte att öka motiv ationen för fysisk aktivitet. Wii-spel köptes därefter in till alla elev hem och genom engagerad personal förv äntas ännu fler barn och ungdomar öka sin fysiska aktiv itet. Arbetet i syfte att öka fysisk aktiv itet och skapa goda matv anor f ortsätter i Torv alla och på Mica. Inom område Centrala har Folkhälsoinstitutet gjort en studie som ska utmy nna i en rapport. I studien har boende på gruppbostad/servicebostad intervjuats om sina villkor och livskv alitet. Område Centrala planerar en utbildning under hösten med temat bättre levnadsvanor.

90 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 13 Delårsrapport för vård- och omsorgsnämnden Äldre Fortsatt arbete med att stärka och utv eckla innehållet på kommunens mötesplatser f ör äldre inom ramen för stimulansmedlen. Nätv erksarbetet f ortsätter i syfte att stötta personalen i deras arbete med att öka det sociala innehållet i v ardagen där fysisk aktivitet och goda matv anor utgör en del. Fortsatt kompetenshöjning om kost f ör äldre inom särskilda boendeformer. Chef er på särskilda boenden har fått förslag på hur måltidsmiljön bör f örbättras. Från april 2010 har äldre en mycket större v alfrihet v id v al av portionsmat. Det har enligt personal medfört att många äldre äter mer v arierat efter egna önskemål som resulterar i att de äter bättre. Vidare f ortsätter arbetet med att stödja och kompetensutveckla personalen i det f allpreventiva arbetet. Kommunens projektledare för föreby ggande av f allolyckor kommer under hösten och vintern parallellt v ara projektledare inom samma område f ör Jämtlands läns landsting. Fortsatt samarbete med Landstinget för säkra läkemedelsanvändningen för äldre. Personer 67 år har via Handtaget möjlighet att f å hjälp med serv iceinsatser ex. gardin -/glödlampsbyten f ör 80 kr/timme. Försöket ska pågå under ett år. Resultat (alla nyckeltal och v olymtal över en tidsperiod) Utfall 2008 Utfall 2009 Prognos 2010 Antal brukare med hemtjänst/hemsjukv ård Antal brukare särskilt boende (inkl serv icehus) Kostnad per brukare särskilt boende Antal brukare boende LSS Kostnad per brukare boende LSS Antal brukare daglig verksamhet LSS Kostnad per brukare daglig verksamhet LSS Mål 2010 Driftredov isning Mnkr Utfall 2009 Budget 2010 Ack utfall tom Prognos 2010 Intäkter ,5 76,0 106,5 Kostnader ,8-739,9-1096,8 Kommunbidrag ,3 658,3 987,3 Kommunbidrag tilläggsbudget -3 Resultat ,6-3,0 Investeringsredovisning Mnkr Ack utfall tom Budget 2010 Prognos 2010 Total ram Total prognos Summa utgifter 2,8 5,3 5,3 5,3 5,3 Vård- och omsorgsnämnden Katarina Nyberg-Finn ordf örande Marie Sundv isson f örvaltningschef

91 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 14 Delårsrapport för Östersunds Rådhus AB D E L Å R S R A P P O R T Moderbolag och koncern Östersunds Rådhus AB Org.nr Innehåll Si da - förvaltningsberättelse 1 - re sultaträkning 2 - balansrä kning 3

92 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 14 Delårsrapport för Östersunds Rådhus AB Östersunds Rådhus AB Org. nr F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Delårsrapporten är upprättad i KSEK. Verksamheten Östersunds Rådhus AB bildades Bolaget ägs av kommunen för att kunna tillämpa gällande lagstiftning kring kommunala koncernbidrag. Bolaget har en aktiv roll i samordningen av de kommunala bolagen i syfte att uppnå ett optimalt resursutnyttjande, samordning av verksamheterna inom kommunkoncernen samt effektivt och offensivt bidra till att förstärka kommunens strategiska tillväxtområden. Ägarförhållanden Bolaget ägs till 100 % av Östersunds kommun. ÖSTERSUNDS KOMMUN Koncernen Östersunds Rådhus AB Östersunds Rådhus AB Östersu ndsbostäder AB Vestibulu m Fastigheter i Östersund AB Östersund Turist- & Ko ngress AB Resultat per , moderbolaget Moderbolagets resultat per 31 augusti uppgår till tkr ( ). Det negativa resultatet beror på att koncernbidragen från dotterbolagen inte är periodiserade. Koncernbidragen kan redovisas först vid årets slut. Förbättringen i jämförelse med föregående år bero r på lägre räntekostnader. Resultat per , koncernen Koncerns resultat per 30 augusti uppgår till tkr (4 611). Delårsrapport, resultat och prognos, dotterbolag Prognos Östersundsbostäder AB Vestibulum Fastigheter i Östersund AB Östersunds Turist och kongress AB Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens slut I enlighet med ägardirektitv för Vestibulum Fastigheter i Östersund AB ska bolaget vid lämpligt tillfälle avveckla bostadsb eståndet genom försäljning. Östersunds Rådhus AB har genom två stycken nybildade dotterbolag, Allvarot AB och B runflofastigheter AB sålt Vestibulums bestånd av bostadsfastigheter i Torvalla och Brunflo till Diös AB. Köpeskillingen uppgår brutto till 200 mnkr. Efter lösen av skulder till Vestibulum uppgår nettointäkten av försäljningen till ca 78 mnkr. Prognos för helår, moderbolaget Helårsprognosen för 2010 är tkr. När vinsten från försäljning av fastigheter i Vestibulum inkluderas blir helårsprognosen tkr. Prognos för helår, koncernen För hela 2010 beräknas koncernen Östersunds Rådhus AB redovisa ett överskott med ca tkr främst til följd av fastighetsförsäljningen i Vestibulum. 1

93 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 14 Delårsrapport för Östersunds Rådhus AB Östersunds Rådhus AB Org. nr RESULTATRÄKNING Ko ncernen Moderbolaget KSEK Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsä ttning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Övr iga exter na kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finans iella investeringar Ränteintäkter Räntekostnader Räntebid rag Resultat efter finansiella poster Uppskjuten skatt Årets resultat

94 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 14 Delårsrapport för Östersunds Rådhus AB Östersunds Rådhus AB Org. nr BALANSRÄKNING Tillgångar Anläggningstillgångar KSEK Ko ncernen Moderbolaget Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner, inventarier och fordon Pågående nyanläggningar Finansiella anlägg ningstillgångar Andela r i koncernför etag Östersunds kommun med dotterföretag Andra långfristiga värd epappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättning stillg ångar Varulag er m.m. Handelsvaror Kortfristiga fordringar Kund fordringar Östersunds kommun med dotterföretag Skattefordran Övr iga f or dr ingar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

95 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 14 Delårsrapport för Östersunds Rådhus AB EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (20 aktier) Bundna reserver Ansamlad förlust Fria reserver Balanserad vinst eller förlust Erh ållna/lämnade k oncernbidrag Årets resultat Summa eget kapital Avsätt ningar Avsättningar Avsättningar f ör skatte r Summa avsättningar Långfristiga skulder Sku lder till kreditinstitut Östersunds kommun med dotterföretag Summa långfristig a skulder Kortfristiga skulder Sku lder till kreditinstitut Lev erantörsskulder Östersunds kommun med dotterföretag Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostn ader och förutbetalda intäkter Summa kortfristig a skulder SUMMA EGET KAP ITAL OCH SKULDER

96 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 15 Delårsrapport för Östersundsbostäder AB

97 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 15 Delårsrapport för Östersundsbostäder AB

98 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 16 Delårsrapport för Vestibulum AB del 1

99 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 16 Delårsrapport för Vestibulum AB del 2 Vestibulum delår 09 Org.nr RESULTATRÄKNING SEK Not Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Pensionskostnader tidigare anställda Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter Räntekostnader Periodens resultat Sida 1 av 3

100 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 16 Delårsrapport för Vestibulum AB del 2 Vestibulum delår 09 Org.nr BALANSRÄKNING SEK Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Fordringar hos koncernföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Sida 2 av 3

101 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 16 Delårsrapport för Vestibulum AB del 2 Vestibulum delår 09 Org.nr BALANSRÄKNING SEK Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Erhållna aktieägartillskott Periodens resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan Summa obeskattade reserver Avsättningar Pensioner och andra liknande förpliktelser Summa avsättningar Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 0 0 Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Sida 3 av 3

102 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 17 Delårsrapport för Östersund Turist o Kongress A Delårsbokslut jan - augusti 2010 Vi redovisar ett rörelseresultat för perioden med -250 tkr. Vår bedömning är att vårt prognostiserade resultat blir -280 tkr. Detta främst beroende på ett fortsatt vikande underlag för vår kongressbyrå verksamhet. OMRÅDE INFORMATION Ekonomi Efter sommaren ser vårt resultat ut att ligga i nivå med budget både gällande personal men även försäljning. Gästkontakter på turistbyrån Totalt har vi haft ca gästkontakter under sommaren (+500) främst genom de digitala medierna (e-post, hemsida) och broschyren. Nödvändigt är därför att vi övergår mer och mer till att möjliggöra för kunden att göra avslut på sin affär direkt på vår hemsida genom CityBreak och Nortic biljettsystem. Vi har endast påbörjat att möjliggöra bokning via CityBreak på vår hemsida men ser att vi har fått ca 50% av totalt 34 bokningarna efter kl Thomées internetbokningar har sjunkit något totalt jämfört med 2009 det verkar att minska något under vår högsäsong då vi har haft öppet mer. Det är viktigt att gästen kan göra ett val på vår hemsida - att boka direkt med oss under våra öppettider eller att boka själv via nätet. Än så länge sker dock de flesta bokningar via telefon/över disk. Vi har i sommar förskjutit våra öppettider från att tidigare öppna mer generöst veckan innan midsommar och stänga igen direkt efter yran, till att öppna först veckan efter midsommar och hålla öppet till en vecka efter yran. Känslan är att detta inte påverkat våra besöksiffror negativt, utan snarare möjliggjort för de senare besökarna att faktiskt komma in och få bra service på en turistbyrå som har öppet kvällstid även i augusti. Personal Under sommaren har vi haft en person mer på schema än tidigare vilket gjort att fler personal har delat på samma antal pass. Luftigare schema och lättare att få in någon när någon blivit sjuk. Inför nästa år kommer dock passen ses över då besöksiffrorna visar på att besökaren nu mer hellre kontaktar oss via e-post eller besöker hemsidan. Biljettuppdrag Även i sommar har vi förutom Thoméeiljetter sålt biljetter till Arnljotspelen, Världscuppremiären i Skidskytte samt ungdomsbiljetter till Storsjöyran. Vi har även sålt till båten Anna af Verkön och har nyligen även fått in uppdraget att sälja biljetter till Alsenrevyn i höst. Grupper När det gäller grupp/skolresor ser läget inför sommaren bra ut och vi ser ett fortsatt stort intresse främst från norska gäster att komma till Östersund. OMRÅDE MARKNADSFÖRING Trycksaksproduktion Under våren har en större upphandling av reklambyråtjänster genomförts. Uppdraget som gick till Syre och Charden omfattar bland annat produktion av våra besöksbroschyrer men också en uppgradering av vår web. Östersund Turist & Kongress AB, Rådhusgatan 44, SE Östersund, Sweden Tel +46 (0) , fax +46 (0) , turistbyran@ostersund.se,

103 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 17 Delårsrapport för Östersund Turist o Kongress A Visit Östersund har getts ut under vårvintern och inför sommaren, ÖTK och City Östersund har gemensamt ansvarart för det redaktionella materialet. Ett flertal pressresor från bland annat Frankrike, Nederländerna, Tyskland, Ryssland, Österrike och Danmark har genomförts. Pressresorna har inkluderat journalister från magasin och tidningar men även från tv- och radiokanaler. OMRÅDE KONGRESSBYRÅN Kongressbyrån har under jan augusti genomfört 10 konferenser med 2005 deltagare i jämförelse med förra året motsvarande period 9 konferenser med 1745 deltagare. Antalet konferenser och hanterade deltagare är fler än ett normalår. Intäkterna är dessvärre mindre då arrangörerna har mindre budget för att arrangera en konferens och köper färre tjänster. Då en konferens planeras lång tid i förväg har också tjänsteköpen planerats och då också under lågkonjunkturen. Framgång genom CleanTech januari Riskbrukskonferens januari Seminariedag om Familjeverkstan 22 januari Tobaksfria Barn och Ungdomar 2 3 februari SOI Sveriges Offentliga Inköpare mars Ruraland 4 6 maj Green Solution maj ICMI juni nordisk MINT forum 9 10 juni H O G Rally juli Planerade konferenser under 2011 ser däremot bra ut, flera avtal är redan klara, planeringar och förberedelser är i full gång. OMRÅDE OVERHEAD Ekonomi Kostnaderna för overhead personal ligger i nivå med budget dock är administrationskostnaderna något över budget pga förändringar av momshantering som innebär ökade konsultkostnader. Utbildning I februari hade vi våra planeringsdagar för vår- och sommarsäsongen, vi höll till i Trondheim och hade förmånen att få en information om hur man arbetar med turismutveckling i Trondheim. Miljö Under Vinterfestivalen har vi på destinationen haft flera seminarier med miljöanknytning där vår personal deltagit. Inom samarbetet med SÖT har ÖTK deltagit i diskussioner om utveckling av turism kopplat till Green Highway. ÖTK också har stöttat arbetet med Clean Tech Region och bland annat annonserat i Green Solution. Östersund Turist & Kongress AB, Rådhusgatan 44, SE Östersund, Sweden Tel +46 (0) , fax +46 (0) , turistbyran@ostersund.se,

104 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 17 Delårsrapport för Östersund Turist o Kongress A DESTINATIONSUTVECKLING del 2/via JHT Turism Evenemangsutveckling Vi har under projektperioden i år en person placerad på City Östersund 50% med uppdrag att bland annat arbeta med adventsperioden dvs samordna och utveckla gemensamma aktivteter under december månad samt att utveckla en metod för att samverka och utveckla befintliga evenemang genom en tydlig organisationsform samt skapa förutsättningar för nya evenemang. En eventgrupp har bildats med representanter från myndigheter som är involverade i evenemang. Detta för att underlätta för arrangörerna vad gällande information och service. Reseanledning Konferens/Kongress Mötesindustrin är en framtidsbransch som skapar tillväxt och arbetstillfällen och Östersund har en stor potential på konferens/kongressmarknaden. Att aktivt bearbeta konferensmarknaden kräver resurser, planering, framförhållning och en lång tidsplan. De flesta stora organisationsmöten och kongresser som roterar i världen har ledtider och beslutsprocesser som överstiger tre år. Anna har snart färdigställt en konferens och kongress strategi för Hittills har 160 personliga möten genomförts och offerter för 1400 personer skickats. Säljfrämjande aktiviteter har skett i Stockholm, Göteborg och Trondheim samt i lokala sammanhang såsom företagarträffar, Rotarymöten och chefsmöten. Ett flertal utskick och pressreleaser samt en radiointervju har genomförts. En konferensbroschyr som kommunicerar möten, miljö, människor, mat och med mera i Östersund är framtagen. Den kommer för första gången att delas ut på Eventdagarna i Göteborg september. Framöver planeras nyckelpersonsaktivitet, studieresa för agenter och konferensköpare, deltagande på mässor och workshops samt ett flertal samarbeten. Nya marknader Merparten av projektbudgeten för nya marknader har används till insatser mot Norge, Holland, Tyskland och Ryssland främst mha VisitSweden via resarrangörer och via pressbearbetning. Vi fokuserar också på att under hösten och vintern att gå via webkanaler i form av banners och kampanjer för att driva trafik mot vår nya hemsida med bokningsbara produkter samt mot vår facebooksida. En del används också till att göra en provdistribution av vår sommarbroschyr till ett utvalt område i Norge. Paketering - försäljning Bokningssystemet Citybreak har köpts in och började implementeras under våren. Anläggningarna på destinationen har successivt startas upp och i juni fanns de första anläggningarna bokningsbara online på ÖTK:s hemsida. I samband med att ÖTK:s hemsida byggs om kommer bokningsmodulen för Citybreak utvecklas och förbättras till att bli mer användarvänlig gentemot konsument. Varumärkesplattform/framtid/utveckling Under hösten kommer ett destinationsseminarium med Roger Brooks att genomföras. Rekvisition fram till och med juli klar. Projektet löper till och med december och vi beräknar att hinna upparbeta projektbudgeten. Hittills har endast en större faktura med distributionskostnader nekats att tas i projektet. Camilla Olsson VD Östersund Turist & Kongress AB Östersund Turist & Kongress AB, Rådhusgatan 44, SE Östersund, Sweden Tel +46 (0) , fax +46 (0) , turistbyran@ostersund.se,

105 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 17 Delårsrapport för Östersund Turist och Kongress Östersund Turist & Kongress AB RESULTATRÄKNING Perioden Prognos Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning Kommunal uppdragsersättning Rörelsens kostnader Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Resultat

106 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Delårsrapport Augusti 2010 Dnr Mikael Cederberg Mikael Moverare

107 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Innehållsförteckning 1. Förvaltningsberättelse Verksamheten Sammanfattning av måluppfyllelse Intagning hösten Utveckling på sikt Verksamhetsresultat/Nyckeltal Måluppfyllelse Personal Sjukfrånvaro Övertid Resultat och ställning Avräkning Prognos Uppföljning handlingsprogram per augusti Ekonomirapporter Resultaträkning per augusti Balansräkning per augusti Finansieringsanalys per augusti Prognos per december Noter j! Delårsrapport Augusti (30)

108 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Förvaltningsberättelse 1.1. Verksamheten Förbundets utbildningsverksamhet präglas fortsatt av en stabilitet och kvalitet som totalt sett ger eleverna goda förutsättningar till ett framtida yrkesliv och/eller fortsatta studier. Från och med föregående läsår minskar antalet elever, dels på grund av demografin, dels på grund av att andelen elever på fristående skolor har ökat. Inför årets intagning har förbundet arbetat med att stärka och tydliggöra organisationen för marknadsföring och framhäva utbildningarnas styrkor på olika sätt. Förbundet har kartlagt vilka faktorer som har betydelse inför valet av gymnasieutbildning och vad nuvarande elever tycker om genomförda marknadsinsatser. I grunden är utbildningarnas innehåll, kvalitet och rykte bland eleverna den viktigaste rekryteringsfaktorn, även om exempelvis skolluncher och skolans läge har betydelse. Elevminskningen i kombination med besparingskrav påverkar verksamheten. Förbundet har reducerat sin personalstyrka med cirka 50 årsverken för andra året i rad, samt även minskat kostnaderna för elevhälsa. Riksdagspartierna är överens om att gymnasiereformen, GY2011, med en förändrad programstruktur och en ny betygsskala införs kommande höst. Innehållet i reformen har successivt blivit tydligare. Examensmålen för de 18 nationella programmen har klarlagts och antalet nationella inriktningar blir 65 stycken istället för dagens 30. Reformen innebär en stor förändring av den svenska gymnasieskolan och gymnasieförbundet ligger väl framme i planeringsarbetet. Förbundet har bland annat sökt riksintag för maskinförarutbildningen i Bräcke och travgymnasiet på Wången. Förbundet har tillsammans med Östersunds kommun aktivt arbetat med att planera och ta fram ett beslutsunderlag för en gymnasieby i centrum. Arbetet med att utveckla Teknikcollege samt Vård- och omsorgscollege pågår bland annat genom kvalitetssäkringen av olika certifieringar. För närvarande har förbundet flera program certifierade program i Östersund och Bräcke. Förbundets uppdrag om vuxenutbildning för IF Metall har genomförts. Totalt har cirka 200 individer genomgått ett 30-tal olika utbildningar. Länets kommuner köper alltmer yrkesteknisk vuxenutbildning av förbundet. Nyligen tecknade också Arbetsförmedlingen ett avtal om köp av industriteknisk utbildning i Bispgården för över 6 mkr, fördelat på tre år. j! Delårsrapport Augusti (30)

109 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen I Bräcke och Bispgården fortsätter samordningen av vuxenutbildningen med ungdomsutbildningen för att optimera befintliga resurser. Beslut om att ta emot ensamkommande flyktingbarn har medfört att förbundet har startat Individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK) i Bräcke. I Bräcke har även skolmåltidsverksamheten upphandlats och drivs från och med höstterminen av en lokal entreprenör. I Östersund flyttades vid årsskiftet El-, Energi- och Industriprogrammen till Fyrvalla och i början av mars invigdes ett tekniskt utbildningscentrum för norrlands inland av Landshövding Britt Bohlin. På Fyrvalla studerar för närvarande cirka 500 elever. Genom att samla flera yrkestekniska program medges den flexibilitet som krävs för kvalitetsutveckling i kombination med en hållbar ekonomi. Från och med höstterminen är förbundets ekonomutbildning samlad på Campusområdet i Ekonomernas hus. Under våren fick ett tjugotal ekonomielever certifiering som diplomerade gymnasieekonomer. Vintersportprofilen har flyttat till upprustade lokaler på Wargentin. Från halvårskiftet övertog gymnasieförbundet driften av Skiduniversitetet på uppdrag av Svenska skidförbundet. Arbetet med Ung Företagsamhet och entreprenörskap fortgår inom allt fler gymnasieprogram och många elever har nått goda resultat på vårens UF-mässor. Utifrån prioriterade mål har alltfler elever på olika program tagit del av internationella utbyten och projekt, i både Europa, Afrika och Nordamerika, som finansierats av Internationella programkontoret. Många elever yrkesförberedande program har under året vunnit olika tävlingar och fått andra utmärkelser för goda yrkeskunskaper Sammanfattning av måluppfyllelse Jämtlands Gymnasieförbund har ökat måluppfyllelsen i flera av de uppsatta målen i Verksamhetsplanen 2010/2011. Arbetet med de prioriterade målen i Skolplanen har fått genomslag i verksamheten, resultatet har förbättrats för samtliga tre mål (2009 års resultat inom parantes): 91,8 % (90,8) av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att de har kunskap om kursmål och vet vad som krävs för att få ett visst betyg. (Mål: 90 %) j! Delårsrapport Augusti (30)

110 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen ,3 % (78,5) av samtliga studerande på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att alla studerande behandlas likvärdigt. (Inget % mål) 66,6 % (50,7) av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att de under utbildningen deltagit i ett eller flera internationella projekt. (Mål: 60 %) Framförallt har arbetet med internationalisering varit framgångsrikt, vilket bland annat beror på ett ökat intresse av internationella projekt och att antalet ansökningar om externa medel för att finansiera olika projekt varit fler. Under vårterminen 2010 skickades 15 ansökningar och av dessa blev tio beviljade. Även arbetet med likabehandling har också fått effekt. Varje rektorsområde har en lokal likabehandlingsplan med åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkningar. Resultatet för måluppfyllelsen visar dock att det finns förbättringsområden, bland annat beträffande de studerandes möjligheter att påverka sin utbildning. Under punkt 1.5 redovisas all måluppfyllelse Intagning hösten 2010 Intagning på nationella program höstterminen 2010 (2009): Skolort Antal platser 1:a handssök Antagna Vakanser Kommentar Bräcke 66 (64) 36 (61) 38 (56) 25 Krokom 44 (33) 30 (23) 44 (33) 0 1/9 29 elever kvar Bispgården 20 (23) 9 (5) 8 (5) 10 7 st från Sollefteå Östersund 951 (1010) 990 (1065) 964 (1003) 76 på bl a FP, HV, IP, SP Totalt 1081 (1130) 1065 (1154) 1054 (1097) 111 Siffrorna ovan avser slutintagningen per Byten och reservintagning avslutas den 30 september Först då kan hela intagningsprocessen sammanfattas. I Östersund har antalet platser minskat med cirka 60, antalet förstahandssökande med cirka 75 och antalet intagna med 39 elever jämfört med Totalt sett har antalet intagna minskat med 4 % vilket kan jämföras med att elevkullen i Jämtland minskat med 6 %. Liksom tidigare år har Byggprogrammet lockat många sökande, men sammantaget betydligt färre än tidigare år. Estetiska programmets inriktning musik har ett stort antal j! Delårsrapport Augusti (30)

111 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen sökande och trots att programmet utökades stod 19 elever i kö vid slutintagningen. På inriktningarna teater och dans sker ingen intagning. En viss nedgång kan noteras för Fordonsprogrammet, dock inte transportinriktningen som fortfarande har många sökande. På Barn- och fritidsprogrammet har en PRIVklass intagits. I september finns vakanser på ett flertal program. Antalet förstahandssökande till maskinförarutbildningen i Bräcke har minskat betydligt medan frisör ligger kvar på ett tiotal elever. På grund av få sökande startar inte Elprogrammet i Bräcke denna höst. Tack vare ökad inströmning från Sollefteåområdet har antalet intagna på nationella program i Ragunda ökat. Individuella programmet i Ragunda har överförts till Östersund. Antalet sökande till Wångens travutbildning har efter flera års nedgång ökat något Utveckling på sikt Det totala antalet gymnasister kommer att minska fram till och med 2016, varefter det sker en viss uppgång fram till och med De senaste två åren har den kommunala gymnasieskolan tappat elever, dels på grund av demografin, dels för att relativt sett fler elever väljer att gå i fristående skolor. Det krävs omfattande ansträngningar för att klara kvalitet och ekonomi under den kommande elevnedgången. Arbetet med att rekrytera och behålla elever är ett prioriterat område, detta för att kunna behålla en bred offentlig driven gymnasieskola som kan anpassa utbudet både efter elevernas efterfrågan och arbetslivets behov. Yrkesutbildningens bredd och kvalitet blir alltmer viktig för att tillgodose arbetsmarknaden med arbetskraft som har rätt kompetens. Inom många branscher väntas en arbetskraftsbrist inom några år. Det minskade elevantalet medför att gymnasieskolan på olika sätt måste samordnas med vuxenutbildning för att kunna behålla mindre yrkesutbildningar i länet. Att bidra till att öka övergångsfrekvensen till högre studier är en annan utmaning för både gymnasieförbundet och samhället i stort. Gymnasiereformen innebär att verksamheten under några år kommer att verka i dubbla system, både vad gäller utbildningarnas innehåll och betygssystemet. Parallellt med detta behöver gymnasiets lärmiljöer ses över och anpassas för framtidens behov. Osäkerheten kommer att bestå beträffande elevernas val av utbildning, samt elevutvecklingen på fristående skolor och hos andra kommunala anordnare. Gymnasiesko- j! Delårsrapport Augusti (30)

112 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen lans kostnader och intäkter, inklusive ersättningar till friskolor, blir även fortsättningsvis svårbudgeterade. Organisationens förmåga att snabbt kunna anpassa verksamhet och ekonomi utifrån nya förutsättningar blir således alltmer betydelsefull Verksamhetsresultat/Nyckeltal 2010 Uppgifter om elever folkbokförda i kommun i % (föregående år inom parantes) Område/ Andel Andel på 20-åringar Övergång Slutbetyg Från IV kommun elever på friskolor/ med grundl. till högre inom 4 år till annat NV/TE/SP landstings- högskole- utb inom från 2006 program /IB * lå skolor lå behörighet 3 år från /10 09/10 08/ Riket 26,0 (26,6) 21,7/1,0 64 (64) 41 (41) (36) 26,4 (27,3) 20,1/0,8 67 (67) 43 (43) (33) Östersund 36,0 (37,6) 20,5/2,1 68 (69) 30 (30) (50) Sundsvall 23,1 (28,7) 31,2/1,4 61 (60) 41 (39) (23) Större städer Glesbygdskommun 22,6 (23,8) 9,8/2,4 63 (65) 31 (32) (53) Bräcke 15,8 (17,9) 23,9/4,6 57 (67) 29 (34) (82) Ragunda 18,1 (13,9) 17,3/9,8 47 (59) 24 (18) (73) Pendlingskommun 22,7 (23,0) 20,0/1,3 62 (62) 37 (37) (45) Krokom 27,0 (28,1) 21,8/4,2 65 (68) 26 (28) (46) IB= International Baccalaureate Källa: Skolverkets statistik gällande gymnasieskolan. Observera att ovanstående gäller elever folkbokförda i respektive kommun, varför de endast delvis ger underlag att bedöma gymnasieförbundets resultat, och att vissa uppgifter gäller Vissa resultat bygger på ett mycket litet antal elever varför de måste tolkas med försiktighet. Östersund och Krokom har en förhållandevis stor andel på studieförberedande program medan det motsatta gäller Bräcke och Ragunda. Gymnasieförbundets mindre kommuner har en betydligt större andel elever på friskolor än jämförbara kommuner medan Östersund ligger ungefär på genomsnittet för kommungruppen. Alla ägarkommunerna har en förhållandevis stor andel på landstingsdrivna skolor. Med en andel på 9,8 % har Ragunda den näst största andelen i riket. Andelen med högskolebehörighet är låg och minskande i Bräcke och Ragunda medan Krokom och Östersund j! Delårsrapport Augusti (30)

113 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen ligger något över sina kommungrupper. Samtliga ägarkommuner har en anmärkningsvärt låg övergång till högre studier. Ragunda ligger, trots en liten uppgång, bland de lägsta i landet och Östersund väsentligt under övriga i sin kommungrupp. Samtliga kommuner har en hög övergång från Individuellt till nationellt program Måluppfyllelse För verksamhetsåret 2010/2011 antogs i gällande verksamhetsplan tre strategiska mål som följs av resultatmål, mål enligt gällande skolplan och förbundsövergripande aktivitetsexempel. Av skolplanens mål prioriterades särskilt följande mål: Varje elev känner till betygskriterierna och får möjlighet att uppnå godkända betyg. Oavsett kön har alla samma rättigheter och möjligheter. Varje elev är förberedd för att leva och verka i en alltmer globaliserad värld. På följande sidor redovisas måluppfyllelse utifrån de uppsatta målen. j! Delårsrapport Augusti (30)

114 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Strategiskt mål 1 Förbundets utbildningar motsvarar elevernas behov och efterfrågan och står i samklang med regionens förutsättningar Resultatmål 2010/2011 Skolplanemål Resultat Förbundet har minst 85 % intag på förstahandsval i gymnasieskolan (Utgångsläge 86 %) Minst 90 % av de studerande i avgångsklasserna i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, eller i slutet av sin vuxenutbildning, anser sig vara nöjda med sin utbildning (Utgångsläge 94,7 %) Alla känner sig trygga och respekterade när de vistas i gymnasiet Oavsett kön har alla samma rättigheter och möjligheter Alla är olika, men lika mycket värda. Olikheter och mångfald ger styrka till gymnasiet 86 % av behöriga elever intogs på sitt På övriga orter intogs alla elever. 91,3 % av de studerande i årskurs 3 in bildning. % I det stora hela är du n 50 52,5 (211) 38,8 ( Instämmer helt Instämme delvis j! Delårsrapport Augusti 2010

115 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Resultatmål 2010/2011 Skolplanemål Resultat Resultatet är en minskning med 3,4 procentenheter i jämförelse med år 2009 då 94,7 % av de studerande i åk 3 som instämde i att de var nöjda med sin utbildning. Eftersom resultatet ändå är i nivå med 2008 (87 %) och 2007 (89,5 %) är det svårt att avgöra om minskningen jämfört med 2009 är tillfällig eller inte. Medelvärdet var 6,8 när studerande i årskurs 3 på gymnasiet bedömde på en 10 gradig skala om deras skola var lika bra som de hoppades att den skulle vara. % 25 Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara (åk 3) Medelvärde 6, = Inte alls så bra som jag hoppades 10=Bättre än jag hoppades N= 401 Minst 85 % av eleverna anser att de under sin gymnasietid fått kontakt med arbetslivet Gymnasiet är en naturlig del av arbetslivet och samhället i övrigt genom konkreta samarbeten 89 % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att de under sin utbildning har träffat representanter från arbetsliv och samhällsliv inom sitt utbildningsområde. (Utgångsläge: 86,1 %) j! Delårsrapport Augusti (30)

116 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Resultatmål 2010/2011 Skolplanemål Resultat Under utbildningen har du träffat representanter från arbetsliv och samhällsliv inom ditt utbildningsområde (Åk 3) % (187) 42 (166) 25 9 (35) 3 (10) 0 Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls N= 398 Minst 60 % av eleverna upplever att de under sin gymnasietid haft internationella kontakter och aktiviteter Varje elev är förberedd för att leva och verka i en alltmer globaliserad värld (prioriterat skolplanemål) Gymnasieprogrammen har de senaste åren arbetat allt mer med att etablera goda kontakter med olika branscher, både lokalt och nationellt och på några program även internationellt. Det är tydligt att det arbetet fått genomslag eftersom andelen studerande i årskurs 3 som helt eller instämmer i att de under sin utbildning har träffat representanter från arbetsliv och samhällsliv fortsätter att öka liksom de senaste åren. I jämförelse med 2009 har andelen ökat med 2,9 procentenheter från 86,1 %. År 2008 var motsvarande siffra 82,7 % och ,7 %. Teknikcollege Mitt är ett bra exempel på verksamheter där det finns ett brett samarbete med branschen. 66,6 % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att de under sin utbildning deltagit i ett eller flera internationella projekt. (Utgångsläge: 50,7) j! Delårsrapport Augusti (30)

117 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Resultatmål 2010/2011 Skolplanemål Resultat Under din utbildning har du deltagit i ett eller flera internationella projekt % (åk 3) (161) 26,6 (107) 20,6 (83) 25 12,7 (51) 0 Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls N=402 Internationalisering omfattas av de prioriterade skolplanemålen och resultatet påvisar om att arbetet med de frågorna fått genomslag i verksamheten. I jämförelse med 2009 har andelen studerande i årskurs 3 som helt eller delvis instämmer i att de under sin utbildning deltagit i ett eller flera internationella projekt ökat med 15,9 procentenheter från 50, 7 %. Det kan bland annat förklaras av att intresset blivit större för internationella projekt samtidigt som antalet skickade och beviljade ansökningar om externa medel blivit fler. Exempel på projekt som genomförts under vårterminen 2010 är det Interregprojekt kallat Mittnordiskt centrum för entreprenörskap i skolan som drivs av Sammhällsvetenskapsprogrammet NEU-MER och Adolf Øiens Skole i Trondheim, och det Leonardo da Vincipartnerskapsprojekt kallat From Tree to Table som bedrivs av Hantverksprogrammet och Byggprogrammet tillsammans med aktörer i Rumänien, Cypern och Ungern. Gymnasiesär- j! Delårsrapport Augusti (30)

118 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Resultatmål 2010/2011 Skolplanemål Resultat skolan har, med ekonomiskt stöd från bl.a. Atlas Partnerskap, Olof Palmes Fond och Folke Bernadottes minnesfond, genomfört en elev- och personalresa till Nicaragua, och Omvårdnadsprogrammet har inom ramen för Athena-programmet genomfört en resa till Liberia. Estetiska programmet inriktning Bild och Form har fortsatt sitt samarbete med Brundalens Videregående Skole i Trondheim, och Fordonsprogrammet sitt utbyte med Rim of the World High School i Kalifornien, USA. Barn- och fritidsprogrammet har genomfört en studiebesöksresa i Trondheim och Naturvetenskapsprogrammet har gästats av elever och lärare från Scarborough, England. Förberedande besök av personalen har inom ramen för Atlas förberedande besök genomförts i Italien av Hotell- och Restaurangprogrammet, och till Holland av personal på Gymnasiesärskolan. j! Delårsrapport Augusti (30)

119 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Strategiskt mål 2 Studerande som bor i medlemskommunerna väljer förbundets utbildningar före andra alternativ och att utbildningarna har så hög kvalitet att de även attraherar studerande från övriga länet Resultatmål 2010/2011 Skolplanemål Resultat Minst 90 % av avgångseleverna lämnar förbundet med fullständiga gymnasiebetyg (Utgångsläge 92 %) Varje elev är förberedd för vidare studier och ett aktivt yrkesliv Varje elev känner till betygskriterierna och får möjlighet att uppnå godkända betyg (prioriterat skolplanemål) Gymnasiet främjar den fysiska och psykiska hälsan samt sunda matvanor 93,7 % av elever som gick ut gymnasiet på något av förbundets program vårterminen 2010 hade ett fullständigt slutbetyg. Skolenhet Avgångselever Slutbetyg Bispgården Bräcke Fyrvalla Krokom Palmcrantz Wargentin Totalt ,8 % av samtliga studerande på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att de har kunskap om kursmål och vet vad som krävs för att få ett visst betyg. 89 % av samtliga studerande på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att de har fått rättvisa betyg. j! Delårsrapport Augusti (30)

120 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Resultatmål 2010/2011 Skolplanemål Resultat % 100 Betyg (samtliga elever) 75 52,3 (899) 50,6 (864) 50 39,5 (679) 38,4 (655) 25 7,8 (133) 6,8 (117) 1,4 (24) 3,2 (54) 0 Du har kunskap Instämmer om helt kursmål Instämmer och vet vad Instämmer som krävs inte för ett Instämmer visst betyg inte (N=1719) delvis alls Du har fått rättvisa betyg (N=1706) Minst 90 % av de studerande inom förbundet upplever att de har inflytande över sin arbetsmiljö (Utgångsläge: 83,6 %) Alla känner sig trygga och respekterade när de vistas i gymnasiet Oavsett kön har alla samma rättigheter och möjligheter (prioriterat skolplanemål) Alla har ett verkligt inflytande över verksamheten och motarbetar odemokratiska krafter Resultatet är i nivå med 2009 då 90,8 % av samtliga studerande instämde helt eller delvis i att de har kunskap om kursmål och vet vad som krävs för ett visst betyg. 89,3 % av samtliga studerande instämde helt eller delvis i att de fått rättvisa betyg. Inflytande 83,1 % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att de är med och påverkar vad de lär sig under sin utbildning. j! Delårsrapport Augusti (30)

121 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Resultatmål 2010/2011 Skolplanemål Resultat Gymnasiet präglas av ett tydligt demokratiskt ledarskap på alla nivåer % 100 Du är med och påverkar vad du lär dig under din utbildning (samtliga studerande) 75 55,5 (949) 50 27,6 (472) 25 13,4 (229) 3,5 (60) 0 Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls N=1710 Resultatet är i stort sett detsamma som de tre senaste åren. År 2009 instämde 83,6 % av samtliga studerande helt eller delvis i att de är med och påverkar vad de lär sig under sin utbildning. År 2008 var motsvarande siffra 82,3 % och %. En jämförelse mellan årskurserna visar att andelen som helt eller delvis instämmer att de är med och påverkar vad de lär sig är högst på Individuella programmet, 91,7 %, och i årskurs 1, 86,5 %. För årskurs 2 och 3 var motsvarande resultat 79,6 och 80,7 %. Det finns också skillnader mellan studieorterna. Bräcke har högst andel studerande, 89,8 %, som helt eller delvis instämmer att de är med och påverkar vad de lär sig medan motsvarande resultat i Östersund var 82,8 %, i Krokom/Alsen 81,1 % och i Bispgården/Hammarstrand 75 %. j! Delårsrapport Augusti (30)

122 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Resultatmål 2010/2011 Skolplanemål Resultat 80,6 % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att de är med och utvecklar sin individuella studieplan i utvecklingssamtalet. Du är med och utvecklar din individuella studieplan i utvecklingssamtalet (samtliga studerande) % ,1 (923) 50 26,5 (451) 25 14,8 (252) 4,6 (79) 0 Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls N=1705 Resultatet är en ökning med 1,2 procentenheter i jämförelse med 2009 då resultatet var 79,4 %. j! Delårsrapport Augusti (30)

123 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Resultatmål 2010/2011 Skolplanemål Resultat Minst 95 % av de studerande upplever att de är trygga i sin utbildningsmiljö Trygghet 96,3 % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att de känner sig trygga i sin utbildningsmiljö. (Utgångsläge 96,1 %) Du känner dig trygg i din utbildningsmiljö (samtliga studerande) % ,9 (1194) ,4 (452) 2,2 (37) 1,5 (26) 0 Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls N=1709 Resultatet är på ungefär samma nivå som 2009 då motsvarande siffra var 96,1 % av de studerande som helt eller delvis instämmer i att de är känner sig trygga i sin utbildningsmiljö. Även tidigare år har resultatet legat kring 96 %. En jämförelse mellan de olika studieorterna visar att studerande i Östersund är mest trygga. Där svarade 96,4 % att de helt eller delvis instämmer i att de är trygga, i Bispgården/Hammarstrand var motsvarande resultat 93,8 %, i Krokom 94,6 % och i Bräcke 96,1 %. För Bräcke och Bispgården/Hammarstrand var resultaten en förbättring med 4,9 respektive 2,7 procentenheter från 2009 medan det för de två övriga låg kvar på samma nivå. j! Delårsrapport Augusti (30)

124 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Resultatmål 2010/2011 Skolplanemål Resultat Likabehandling 80,3 % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att alla studerande behandlas likvärdigt. % Alla studerande behandlas likvärdigt (samtliga studerande) ,4 (586) 45,9 (782) 25 14,5 (247) 5,2 (90) 0 Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls N=1705 Likabehandling omfattas av de prioriterade skolplanemålen och arbetet med dessa frågor har förstärkts, bland annat till följd av ny lagstiftning. Resultatet av de studerandes uppfattning antyder också på en viss förbättring i jämförelse med 2009 då 78,5 av samtliga studerande helt eller delvis instämde i att alla studerande behandlas likvärdigt, vilket ger en ökning på 1,8 procentenheter och en tillbakagång till 2008 års nivå då resultatet var 80,9 %. Liksom tidigare år har Bispgården/Hammarstrand högst andel (93,3 %) studerande som helt eller delvis instämmer i att samtliga studerande behandlas likvärdigt. I Östersund och Bräcke är motsvarande siffror 81 respektive 85,9 %. j! Delårsrapport Augusti (30)

125 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Strategiskt mål 3 Bättre nyttjande av kommunernas gemensamma resurser Resultatmål Skolplanemål Resultat Utbildningarna inom förbundet är samordnade för ett effektivt resursutnyttjande Gymnasiets lärmiljöer är moderna, flexibla, framtidsinriktade och har hög kvalitet Det tekniska utbildningscentrumet i toppmoderna lokaler på Fyrvalla har tagits i bruk för fyra nationella program Arbetet lokalutredningen i Östersund har resulterat i ett första positivt beslut om en ombyggd och upprustad gymnasieby i centrum Förbundets ekonomelever har samlats i Ekonomernas hus på Campus, Jonas Jons är nyrenoverat liksom lokaler för vintersportprofilen Alltfler lärare sitter i arbetslag kopplade till program/inriktning för att underlätta förutsättningarna till helhet och sammanhang i elevernas lärande Samordning och integrering mellan ungdomsskola och vuxenutbildning har förbättrats, främst i Ragunda kommun. Antal långa sjukfall ska minska till 75 % (med långa sjukfall avses sådan som har en sammanhängande sjukfrånvaro om 60 dagar eller mer) och sjukfrånvaron ska minska till 5 % av tillgänglig ordinarie arbetstid Gymnasiet främjar den fysiska och psykiska hälsan samt sunda matvanor Nya system för att underlätta och tydliggöra tjänsteplaneringen för lärare har tagits i bruk. Sjukfrånvaron under perioden 1 januari till 31 juli var 3,9 %. Andelen långa sjukfall var under motsvarande period 61 % av den totala sjukfrånvaron. (Utgångsläge långa sjukfall 82 % och sjukfrånvaro 6,2 %) j! Delårsrapport Augusti (30)

126 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Resultatmål Skolplanemål Resultat Den totala energiförbrukningen inom varje byggnad ska minska med minst 1 % årligen Alla förstår och tar ansvar för sin egen roll i påverkan av klimat och miljö 83 % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att miljö- och klimatfrågor har lyfts fram under utbildningen. (Utgångsläge: årsförbrukning 07) Minst 90 % av eleverna anser att Miljö- och klimatfrågor lyfts fram i undervisningen % Under din utbildning har miljö- och klimatfrågor regelbundet lyfts fram (i exempelvis undevisning och genom olika miljöprojekt) (åk 3) (Utgångsläge 82,3 %) (207) 31 (123) (57) 3 (11) 0 Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls N=398 Resultatet är i nivå med 2009 då andelen studerande i årskurs 3 som 82,5 % av de studerande i årskurs 3 helt eller delvis instämde i att miljö- och klimatfrågor lyfts fram. j! Delårsrapport Augusti (30)

127 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Personal Under den första delen av året har omställningsarbetet fortsatt. De minskade elevkullarna får konsekvenser för verksamheten vilket inneburit reducering av utbildningsprogram samt utbildningsplatser. Det har lett till arbetsbrist och personalövertalighet. I början av året tillsattes en Övertalighetsgrupp som har arbetat med att identifiera övertaligheten. Antalet tillsvidareanställda som sagts upp på grund av arbetsbrist är 24 personer. Varslet till Arbetsförmedlingen rörde 30 anställda, men efter genomlysning av organisationen vad gäller pensionsavgångar samt omplaceringar före uppsägning kunde antalet uppsägningar minskas. Övriga anställda som berörts av personalreduceringen är tidsbegränsat anställda, exempelvis vikarier vars anställning upphörde vid terminsslutet. Huvuddelen av de tidsbegränsat anställda var lärare, varav en del återanställs från och med hösten Även några de som blev uppsagda har fått nya anställningar tack vare pensionsavgångar, egna uppsägningar samt tjänstledigheter som uppkom under övertalighetsprocessen. Lönerevisionen för 2010 har dragit ut på tiden till följd av den sena avtalsrörelsen. Arbetet med revisionen har påbörjats och utbetalning av ny lön sker under oktober och november månad. Sjukfrånvaron samt övertidsuttaget inom förbundet fortsätter att minska Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron fortsätter att sjunka, men är fortsatt högre bland kvinnor än män. Det finns en fortsatt positiv trend att sjukfrånvaron minskar i åldersgruppen 50 år och äldre, medan den ökat något i åldersgruppen år. Den kraftiga ökningen av sjukfrånvaron i gruppen 29 och yngre beror på att antalet medarbetare i gruppen minskat med 75 %, sjukfrånvaron blir hög även om det endast rör sig om någon enstaka medarbetare som varit sjuk. Antalet långa sjukfall (sammanhängande sjukfrånvaro om 60 dagar eller mer) står för 61 % av den totalt sjukfrånvaron under perioden. Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid fördelat på män respektive kvinnor % Sjuk % Sjuk 2009 Kvinnor 5,6 5,5 7,6 Män 2,0 2,9 4,6 Totalt för förbundet 3,9 4,3 6,2 % Sjuk 2008 j! Delårsrapport Augusti (30)

128 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid fördelat på åldersgrupper % Sjuk % Sjuk 2009 % Sjuk och yngre 7,2 2,0 1, år 3,6 2,5 2,5 50 år och äldre 4,1 6,1 9,4 Totalt förbundet 3,9 4,3 6,2 Det har skett en markant sänkning av antalet långtidssjukskrivna. Den 31 augusti 2010 var 13 anställda i förbundet långtidssjukskrivna jämfört med 22 anställda samma tid I beräkningen av långtidssjukskrivna ingår anställda med sjukersättning Övertid Uttaget av övertid under perioden 1 januari 31 juli 2010 är totalt 1382 timmar, vilket är en kraftig minskning gentemot samma period ifjol. Övertid under perioden uppdelad i enkel, kvalificerad och fyllnadstid, i jämförelse med samma period Enkel övertid Kvalificerad övertid Fyllnad Totalt Resultat och ställning Resultatet för perioden januari-augusti 2010 uppgår till ,2 tkr. Resultatet för motsvarande period föregående år var ,2 tkr. I förbundets budget ingår en lättnad mot ägarkommunernas sparbeting samt demografiska förändringar som innebär att totalt tkr får utnyttjas av det egna kapitalet. Av detta ska tkr hänföras till periodens resultat. Ytterligare kostnadsreduceringar beslutades under våren vilket innebar uppsägningar av personal samt lokaler. Omställningskostnader för detta beräknas uppgå till totalt tkr, av vilket -400 tkr kan hänföras till periodens resultat. Med totalt tkr som kan hänföras till omställningskostnader, innebär det att förbundets operativa underskott för perioden landar på ,2 tkr. j! Delårsrapport Augusti (30)

129 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen De interkommunala intäkterna för vårterminen uppgår till tkr. De interkommunala kostnaderna under samma period uppgår till tkr. Kostnader för inackordering och skolskjutsar har uppgått till tkr respektive tkr. Investeringar under perioden uppgår till tkr. På helårsbasis beräknas ett något lägre investeringsutfall än budgeterade tkr Avräkning Tkr Kommun ½ - årsbudget Diff ½- år Bidrag efter avräkning Prognos avräkning helår Östersund Krokom Ragunda Bräcke * * En säkrare prognos för hela året kan ges när samtliga elever från ägarkommunerna har registrerats. Förändringen av elevantalet från respektive ägarkommun under det nya läsåret som började i slutet på augusti är inte klar förrän senare under höstterminen. I delårsrapporten har förbundet bokat upp differensen mellan inbetalt bidrag och bidrag enligt avräkningen. De nya reglerna kring ersättning till friskolor, Bidrag på lika villkor, innebär en förändrad kalkylmodell jämfört mot tidigare år. Modellen har tagits i bruk under året och medfört en omfördelning av elevplatspriserna mellan olika program. Omfördelningen av elevplatspriserna har, utslaget på elevantalet inom de olika programmen hos friskolorna, medfört en höjning av den totala ersättningen till friskolor med tkr jämfört mot tidigare budgeterat. Det totala antalet gymnasieelever minskar inom förbundets kommuner samtidigt som andelen elever som väljer friskolor eller program på andra skolor utanför upptagningsområdet ökar. Förändringen av andelen elever där förbundet betalar ersättning till friskolor eller interkommunalt ökar från 27,3 % år 2009 till 29,8 % år 2010 och medför en kostnadsökning i storleksordningen tkr Prognos Inför verksamhetsåret 2010 hade förbundet ett sparkrav från medlemskommunerna samt en förväntad elevnedgång. Kraftiga åtgärder har genomförts med stora omställningar i form av personalnedskärningar, avveckling av hyrda lokaler samt ett stopprogram för övriga kostnader. Omställningskostnader för uppsägningslöner och lokaler har i delårsprognosen per april beräknats uppgå till tkr, medan tkr antogs redan i verksamhetsplanen för 2010 att användas av det egna kapitalet för att möta j! Delårsrapport Augusti (30)

130 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen omställningar. Förutom omställningskostnaderna uppgående till tkr beräknades i delårsrapporten för april ytterligare kostnader om tkr behöva sparas. För att klara dessa besparingar antogs ett stopprogram med stora restriktioner avseende samtliga typer av inköp av material och tjänster. Prognosen för stopprogrammet är att det på helårsbasis ger en besparing i nivån kring 200 tkr, varför det prognostiserade operativa underskottet för helåret blir 1 738,2 tkr. En sammanställning av besparingseffekter så här långt redovisas under I prognosen finns dock en stor osäkerhet kring framför allt förändringen av upparbetad semesterlöneskuld. Systemstöd för semester- och ferielöneskuldberäkningar saknas. En uppskattning, baserad på framför allt stora personalavgångar, är att semesterskulden bör minska till årsbokslutet. En minskad semesterskuld skulle inverka positivt på det prognostiserade resultatet. Område Prognos Utfall Naturvetenskap & Ekonomi -162,4-174,6 Samhälle & Kultur -195,5-210,2 Hälsa & Service -309,6-332,9 Teknik -222,6-239,4 Jämtlands Vux -72,3-77,7 Kansliet -14,0-15,1 Förbundsgemensamt -761,8-819,3 Finansiering , ,4 Direktion -770,0-387,4 Revision -273,0-74,2 Resultat , , Uppföljning handlingsprogram per augusti Kostnadsslag Minskning/ökning Övertid Utbildning, konferenser, resor och logi Representation Sammanträdeslokaler Investeringar I sammanställningen har internationaliseringen exkluderats från kostnadsslaget utbildning, konferenser, resor och logi. j! Delårsrapport Augusti (30)

131 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Ekonomirapporter 2.1. Resultaträkning per augusti 2010 (Tkr) Budget Bokslut Bokslut Verksamhetens intäkter (not 1) , , ,9 Verksamhetens kostnader (not 2) , , ,5 Avskrivningar (not 3) , , ,4 Verksamhetens nettokostnader , , ,0 Kommunbidrag (not 4) , , ,4 Finansiella intäkter (not 5) 133,3 62,1 257,8 Finansiella kostnader (not 6) -266,6-168,5-572,4 Periodens resultat/förändring av eget kapital , , , Balansräkning per augusti 2010 Tkr UB IB UB Anläggningstillgångar Maskiner & inventarier (not 7) , , ,6 Summa anläggningstillgångar , , ,6 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar (not 8) , , ,3 Kassa & Bank , , ,2 Summa omsättningstillgångar , , ,5 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,1 Eget kapital Eget kapital (not 9) , , ,8 Periodens resultat 1 779, , ,3 Summa eget kapital , , ,5 Avsättningar Avsättningar (not 10) , , ,7 Summa avsättningar , , ,7 Skulder Långfristiga skulder (not 11) , , ,8 Kortfristiga skulder (not 12) , , ,1 Summa skulder , , ,9 SUMMA EK, AVSÄTTN. & SKULDER , , ,1 j! Delårsrapport Augusti (30)

132 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Finansieringsanalys per augusti 2010 Den löpande verksamheten Verksamhetens intäkter (not 13) , ,9 Verksamhetens kostnader (not 13) , ,3 Verksamhetens nettokostnader , ,4 Kommunbidrag , ,4 Finansiella intäkter 62,1 257,8 Finansiella kostnader -168,5-572,4 Verksamhetsnetto , ,4 Inköp av materiella tillgångar , ,3 Investeringsnetto , ,3 Amortering långfristig upplåning -690, ,8 Finansieringsnetto -690, ,8 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar , ,2 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 7 126, ,4 Förändring av likvida medel , , Prognos per december 2010 (Tkr) Budget Prognos Verksamhetens intäkter (not 1) , ,7 Verksamhetens kostnader (not 2) , ,4 Avskrivningar (not 3) , ,1 Verksamhetens nettokostnader , ,8 Kommunbidrag (not 4) , ,0 Finansiella intäkter (not 5) 200,0 72,4 Finansiella kostnader (not 6) -400,0-281,8 Periodens resultat/förändring av eget kapital , ,2 j! Delårsrapport Augusti (30)

133 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Noter (Tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Augusti 2010 December 2009 Augusti 2009 Försäljning 4 357, , ,0 Taxor & avgifter 3 513, , ,8 Hyror & arrenden 148,0 259,7 182,3 Diverse bidrag , , ,4 Försäljning av verksamhet & entreprenad , , ,9 SUMMA , , ,9 Not 2 Verksamhetens kostnader Augusti 2010 December 2009 Augusti 2009 Inköp av anläggnings-/underhållsmaterial 2 998,8 491,9 268,9 Bidrag & transfereringar 4 741, , ,5 Köpt verksamhet , , ,2 - varav köpt stödverksamhet från annan kommun , , ,5 Konsulttjänster 2 133, ,7 557,1 Personalkostnader , , ,4 Lokalkostnader , , ,0 Transporter & resor 8 897, , ,2 Övriga verksamhetskostnader , , ,2 - varav leasingkostnader* 2 380, ,5 976,8 SUMMA , , ,5 * Förbundets leasing av lös egendom har klassificerats som operationell leasing och redovisas följaktligen som hyresavtal (operationell leasing) Not 3 Avskrivningar Augusti 2010 December 2009 Augusti 2009 Avskrivningar inventarier 4 780, , ,4 SUMMA 4 780, , ,4 Not 4 Kommunbidrag Augusti 2010 December 2009 Augusti 2009 Bräcke , , ,4 Krokom , , ,7 Ragunda , , ,2 Östersund , , ,1 SUMMA , , ,4 Not 5 Finansiella intäkter Augusti 2010 December 2009 Augusti 2009 Bankränta 61,9 280,7 5,7 Ränta på skattekontot 0,2 5,7 252,8 SUMMA 62,1 286,4 257,8 Not 6 Finansiella kostnader Augusti 2010 December 2009 Augusti 2009 Ränta på pensionsskuld 66,7 576,6 377,0 Ränta långfristiga lån medlemskommuner 98,3 285,7 190,9 Övriga räntor 3,5 7,2 4,5 j! Delårsrapport Augusti (30)

134 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Not 6 Finansiella kostnader Augusti 2010 December 2009 Augusti 2009 SUMMA 168,5 869,5 572,4 Not 7 Maskiner och inventarier Augusti 2010 December 2009 Augusti 2009 Ingående anskaffningsvärde , , ,4 Periodens anskaffning 2 109, , ,3 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde , , ,7 Periodens avskrivningar , , ,4 Utgående ackumulerade avskrivningar , , ,2 SUMMA , , ,5 Not 8 Kortfristiga fordringar Augusti 2010 December 2009 Augusti 2009 Kundfordringar 838,5 510, ,7 Skattekontot 47, ,5 42,3 Fordran medlemskommuner 7 584, , ,5 Ludvikamoms & 6 % statsbidrag 2 065, , ,2 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter , , ,1 Övriga kortfristiga fordringar 99,1 0,0 0,0 SUMMA , , ,8 Not 9 Eget kapital Augusti 2010 December 2009 Augusti 2009 Ingående eget kapital , , ,3 Periodens resultat , , ,2 SUMMA 4 500, , ,1 Not 10 Avsättning till pensioner Augusti 2010 December 2009 Augusti 2009 Ingående avsättning , , ,3 Pensionsutbetalningar -697,7-848,0-552,5 Nyintjänad pension 898, , ,5 Ränte- och beloppsuppräkningar 200,0 571,0 377,0 Förändring av löneskatt 92,4 546,2 223,2 Ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 0,0 0,0 Övrigt -20,0-21,0 0,0 Utgående avsättning , , ,5 * På grund av manuella beräkningar samt en pension ärvt av Östersunds kommun finns inget rätt underlag från KPA för år 2007 och Not 11 Långfristiga skulder Augusti 2010 December 2009 Augusti 2009 Skuld till Bräcke kommun 429,9 429,9 478,5 Skuld till Krokoms kommun 574,8 574,8 828,0 Skuld till Ragunda kommun 0,0 0,0 21,0 Skuld till Östersunds kommun 1 836, , ,4 SUMMA 2 840, , ,9 j! Delårsrapport Augusti (30)

135 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 18 Delårsrapport för Jämtlands Gymnasieförbund Dnr Godkänd i direktionen Not 12 Kortfristiga skulder Augusti 2010 December 2009 Augusti 2009 Kortfristig skuld till medlemskommunerna 783, ,9 749,0 Leverantörsskulder 7 897, , ,5 Moms skatteverket 22,0 238,2 12,6 Personalens källskatt 3 315, , ,9 Skattekonto skuld 0,0 0,0 0,0 Upplupna skattekostnader 903, , ,0 Semesterlöneskuld , , ,0 Pensioner individuell del inkl löneskatt 6 275, , ,5 Upplupna sociala avgifter 3 495, , ,0 Upplupna kostnader , , ,2 Förutbetalda intäkter 0, , ,0 Övriga kortfristiga skulder 1 017,5 388,0 292,4 SUMMA , , ,1 Not 13 Finansieringsanalys Augusti 2010 December 2009 Augusti 2009 Verksamhetens intäkter enligt Resultaträkningen , , ,9 SUMMA , , ,9 Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen , , ,9 Avgår: Avskrivningar , , ,4 Avsättning pensioner -473, , ,2 SUMMA , , ,3 Östersund den 20 september 2010 Mona Modin Tjulin Ordförande Mikael Cederberg Förbundschef j! Delårsrapport Augusti (30)

136 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 19 Delårsrapport för Jämtlands Räddningstjänstförb Ekonomi Intäkter Budgeterade intäkter har inte uppnåtts. Största avvikelse är utbilding och restvärdesräddning. Kostnader Personalkostnaderna är lägre än budget, en av anledningarna är att kostnaderna för utbildning som finns i budget kommer under hösten. Prognos för helåret är ett överskott på ca 980 tkr. Verksamheten Förebyggande avdelningen Antalet ärenden har ökat de senaste åren och trenden ser ut fortsätta, inte minst på grund av att Lag om Brandfarliga och Explosiva varor har ändrats. Nu ska många ärenden hanteras av kommunen (läs räddningstjänsten) som tidigare låg på Polisen. Omställningsarbetet kommer att kräva en hel del resurser under hösten. Antalet tillsyner förväntas bli ca 150st som planerat. Arbete med extern utbildning pågår och utvecklas kontinuerligt i samverkan med Brandskyddsföreningen. Intäkterna för extern utbildning bli något lägre än budgeterat men så också utgifterna. Flera projekt pågår med inriktning på höga flöden och översvämningsrisker. Nätverket ZamzynZ som arbetar med riskerna anlagd brand i skolor finns nu i 4 av 8 kommuner och är mycket uppskattat, övriga kommuner förväntas komma med inom kort. Administrativa avdelningen Administrativa avdelningen har lagt de mesta av sina resurser på att sammanföra administrationen i det nya förbundet exempelvis verksamhetssystem, avtal och löner. Datakommunikationen i förbundet uppdateras under hand. För områdesansvarig innebär det bland annat att e-facten nås från respektive station. Arbetet med hemsidan har intensifierats och finns nu på vår adress Operativa avdelningen Flytten till Certus började med branden i Lindex huset utöver den branden har vi haft ytterligare tre stora bränder, Divisionsgränd, Slakteriet och ett hyreshus i Torvalla by tyvärr omkom en person i den branden. Utöver dessa händelser och övriga larm så har mycket av tiden gått åt till att bo in oss på Certus. Ett projekt som all personal varit involverad i. En större flygövning (Amalia) har genomförts med övriga aktörer i Certus huset samt ytterligare ett antal aktörer såsom Luftfartsverket, Länstyrelsen och MSB. Höga flöden som drabbade framförallt Strömsunds kommun satte myndigheterna på prov när det gäller samverkan. En dagstyrka har anställts på heltiden i Östersund, deras uppgifter är i huvudsak intern och extern utbildning samt övningsplanering för samtliga kårer i förbundet. Under hösten kommer vi att genomföra utbildning för samtliga SOS anställda. Polisen tittar på en utbildning för hela huset i stab och ledning. Detta är bara ett axplock av det som hänt och det som kommer att hända under hösten. Tekniska avdelningen Utöver ordinarie verksamhet har Tekniska avdelningen fortsatt projektet med Certus för att slutföra ställda krav i Åtgärdsförslag för Beslut och Ledningsstöd som Myndigheten för samhällskydd och beredskap upprättat. Efter att samtliga krav är uppfyllda i kravspecifikationen kommer återstående statsbidrag att utbetalas. En ny organisation med geografiska områdesansvariga och stationsansvariga med tillhörande befattnings-beskrivningar har upprättats och driftssats i syfte att skapa en bra organisation för att hålla en hög standard på drift och underhåll av förbundets fordon, material och lokaler.

137 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 20 Delårsrapport för Jämtkraft AB JÄMTKRAFT AB Delårsrapport Koncernens nettoomsättning för årets första åtta månader uppgick till Mkr (932). Omsättningen har jämfört med bokslut ökat med 698 Mkr. Detta beror på att Scandem AB och Scandem Market AB sedan årsskiftet ingår i koncernen med en omsättning på ca 500 Mkr. Resterande ökning förklaras av en ökad försäljningsvolym till följd av kylan under det första tertialet. Även förändringen av rörelsekostnaderna beror på kylan vilket har lett till ökade kostnader för kraftinköp. Resultatet efter finansnetto uppgick till 120 Mkr (81). (Alla belopp i Mkr ) Augusti 2010 Koncern Utfall Utfall Utfall Budget Prognos 1 Resultat efter fin. poster, Mkr Augusti 2010 Augusti 2009 Helår 2009 Helår 2010 Helår 2010 Omsättning Rörelsens kostnader Avskrivningar Nedskrivning Rörelseresultat Omstruktureringskostnader/ kompetensutveckling Finansnetto Investeringar Koncernens totala investeringar uppgår per den 31 augusti 2010 till 356 Mkr varav Kyrkberget står för 73 Mkr.

138 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 21 Delårsrapport för Finansiella förvaltningen Budgetuppföljn finansiering, augusti 2010 Greger Wikner Sven-Ove Nilsson Ante Strängby Christina Westman Kommunledningsförvaltningen Uppföljning och prognos per 31 augusti Finansiering Skatter och statsbidrag, +37 mnkr Budget 2010 Prognos 0831 Diff Skatteintäkter; mnkr 2 220, ,3 +50,7 Stb och utjämning; mnkr 512,7 504,3-8,4 Kommunal fast.avgift; mnkr 86,3 89,6 +3,2 Summa: 2 819, ,2 +45,5 Skatte- och statsbidragsintäkterna beräknas bli totalt sett 45,5 mnkr högre än budgeterat, varav skatteintäkter 50,7 mnkr högre, statsbidrag och utjämning 8,4 mnkr lägre och kommunala fastighetsavgiften 3,3 mnkr högre än budget. Jämfört med apriluppföljningen har skatteintäktsprognosen justerats upp med 8,6 mnkr. Den största avvikelsen gäller skatteintäkterna. Uppjusteringen av skatteintäkterna är en följd av högre utfall i 2009 års taxering och en uppjustering av skatteunderlagsprognosen för 2010 som en följd av en starkare ekonomisk tillväxt. Detta regleras i slutavräkningarna Pensionskostnader, -10,6 mnkr Enligt KPA:senaste pensionsskuldsberäkning, från augusti 2010, beräknas pensionskostnaderna bli -10,6 mnkr högre än budget. Orsaken är att den s k pensionsbromsen slår till vilket leder till en ökad pensionskostnad för kommunen, bl a som en följd av att inkomstbasbeloppet justeras ned. Jämfört med aprilprognosen blir försämringen 13,4 mnkr. Personalomkostnader, +3,3 mnkr Personalomkostnaderna, netto, d v s skillnaden mellan utbetalda arbetsgivaravgifter och internt till förvaltningarna utfördelade personalomkostnader beräknas resultera i en positiv budgetavvikelse uppgående till 3,3 mnkr.

139 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 21 Delårsrapport för Finansiella förvaltningen Finansiella kostnader och intäkter Ränteintäkter, - 1,8 mnkr Ränteintäkterna beräknas uppgå till 1,2 mnkr vilket är 1,8 mnkr lägre än budget som är 3,0 mnkr. Orsak till att ränteintäkterna avviker mot budget är att den verkliga räntenivån 2010 är klart lägre än den räntenivå som kalkylerades i budget Räntekostnader lån, + 4,7 mnkr Räntekostnader för lån är budgeterade till 4,7 mnkr. Någon räntekostnad för kommunen beräknas inte uppstå Det kan noteras att upplåning för förvärv av aktier i Jämtkraft AB, 550 mnkr, har skett i Rådhus AB Finansiella intäkter Rådhus AB, +/- 0 Någon finansiell ränteintäkt för koncernbolaget Östersunds Rådhus AB är inte budgeterad för I prognosen för 2010 beräknas heller ingen nettointäkt uppstå utifrån koncernbolagets verksamhet. Utlämnade lån kommunala bolag, +2,5 mnkr Kommunen har till Östersundsbostäder och Vestibulum AB utlånat 160 mnkr. M otiv till denna upplåning är att Östersunds Rådhus AB amorterat på sin skuld till kommunen med samma belopp. Kommunen har som ett led i en effektiv kapitalförvaltning valt att låna ut till bolagen ett belopp motsvarande den likviditet som uppstod i samband med amorteringen. Ränteintäkten på de utlämnade lånen uppgår till 2,5 mnkr och resulterar i en positiv budgetavvikelse med samma belopp. Borgensavgifter, - 0,2 mnkr Borgensavgifter för kommunala bolag beräknas bli 0,2 mnkr lägre än budget. Aktieutdelning från Jämtkraft AB, + 1,8 mnkr Aktieutdelningen från Jämtkraft blir 1,8 mnkr högre än budget. Avskrivningar, + 0,5 mnkr Förskjutning av tidpunkten för igångsättning av investeringar medför att de redovisade avskrivningarna kommer att bli lägre än budget. Ett budgetmässigt överskott uppgående till cirka 0,5 mnkr beräknas uppstå. Borgensinfriande, -8,0 mnkr Kommunen kommer att behöva infria borgensåtagande gentemot bostadsrättsföreningen Västergård. Storleken på infriandet är ett antagande och kan inte redovisas slutligt förrän likvidator sålt fastigheten. Övriga finansiella intäkter och kostnader

140 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 21 Delårsrapport för Finansiella förvaltningen Exploateringsverksamhet, -1,3 mnkr Exploateringsverksamheten beräknas redovisa ett nettoresultat som är 1,3 mnkr sämre än budget. Försäkringsersättning mm, - 5,1 mnkr Försäkringsersättning för Lövsta skola har erhållits uppgående till 4,9 mnkr. Kvarvarande nedskrivning av bokfört värde för Lövsta skola skedde 2009, varför ett överskott uppstår med 4,9 mnkr. Det finns samtidigt med beaktande av försiktighetsprincipen anledning att lyfta fram osäkra kostnadsposter som kan resultera i externa ersättningsanspråk inom Utbildnings och Tekniska förvaltningen. De osäkra kostnadsposterna uppskattas till 10,0 mnkr. Belöningspeng enligt fullmäktigebeslut, -1,2 mnkr Enligt fullmäktigebeslut 2009 skulle utbetalning ske 2010 med hänvisning till gott arbete och till överskott som uppstod Negativ budgetavvikelse, -1,2 mnkr uppstår därmed Reaförluster vid försäljning av fastigheter, -0,4 mnkr Reaförluster beräknas uppstå med 0,4 mnkr Pensionskapital och pensionsskuld Fullmäktige beslutade i juni att likvida medel motsvarande den pensionsfond som redovisats under eget kapital ska redovisas som en anläggningstillgång, fristående från kommunens övriga likviditetsförvaltning. Avkastning och kapital ska täcka de årliga pensionsutbetalningar som överstiger 52,5 miljoner kronor i 2010 års penningvärde. För att finansiera beslutet skulle upplåning ske med 200 miljoner kronor. Detta beslut är inte ännu verkställt då upphandling av placeringsrådgivning pågår och någon upplåning har således ännu inte skett. För att få en tydlig och greppbar redovisning kommer uppbokningen av anläggningstillgången att redovisas som en kostnad och detta belastar kommunens resultat Eftersom någon placering ej skett under 2010 bör anläggningstillgången tillföras ytterligare 10 miljoner kronor som värdesäkring år Den kostnad som föreslås bokföras blir således 433 miljoner kronor. Om fullmäktige antar förslag till ägardirektiv för Jämtkraft kommer kommunen att erhålla en engångsutdelning i storleksordningen 100 miljoner kronor som förbättrar kommunens resultat Till detta kommer att Östersunds Rådhus kommer att kunna dela ut ca 75 miljoner kronor som en följd av försäljningen av Vestibulums bostadsfastigheter. Detta kan inte ske förrän vid årsstämma Efter fastighetsförsäljningen finns ca 40 miljoner utdelningsbara medel inom Vestibulum för utdelning från Vestibulum vid årsstämma Totalt kan dessa engångsposter ge likvida medel som finansierar "pensionsfonden" utan upplåning. En sådan finansiering förbättrar kommunens långsiktiga ekonomi med ca 8 miljoner kronor i form av budgeterad ej verkställd upplåning.

141 10, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 21 Delårsrapport för Finansiella förvaltningen Kommunens redovisade resultat 2010 kan således i stället för prognosens positiva resultat i stället förvandlas till ett negativt resultat. Ett negativt resultat kräver en resultatutredning och denna kommer då att visa på de avsättningar som tidigare års resultat och att det negativa resultatet inte kommer att behöva återställas i enlighet med kommunallagens krav. Tilläggsanslag som belastar årets resultat Fr o m 2008 budgeteras inga anslag för oförutsedda behov i kommunens budget. I stället har kommunstyrelsen bemyndigats att genom tilläggsanslag disponera max 1,5 mnkr för oförutsedda behov av rörelsekapitalet/resultatet. Kommunfullmäktige avser disponera max 13,5 mnkr för oförutsedda behov av rörelsekapitalet/resultatet. Hittills i år har KS beslutat om två tilläggsanslag som belastar rörelsekapitalet/resultatet. Enligt kommunstyrelsebeslut , 24 och , 50 har 1,2 Mkr anvisats 2010 och tillförts kommunstyrelsen för vidare utbetalning till respektive förvaltning. Enligt kommunstyrelsebeslut har 390 tkr anvisats 2010 för förvärv av byggnad från Östersunds Curlingklubb. Totalt har kommunstyrelsen således disponerat tkr och därmed utnyttjat fullt ut det utrymme som fullmäktige bemyndigat. Vid kommunfullmäktiges beslut om budgetuppföljningen , 103, beslutades om tre tilläggsanslag med finansiering ur kommunens rörelsekapital; 2,2 mnkr till miljö- och samhällsnämnden för slopad avdragsrätt moms på gatuparkering, 1,8 mnkr till utförarstyrelsen-tf för upprättande av energideklaration och 5,2 mnkr till kommunstyrelsen för ökade kostnader av ersättningen till Jämtlands Gymnasieförbund. Totalt har Kommunfullmäktige således hittills disponerat 9,2 mnkr ur kommunens rörelsekapital. Under förutsättning att fullmäktige inte beslutar om ytterligare tilläggsanslag under hösten kommer totalt 10,8 Mkr att disponeras ur kommunens rörelsekapital med motsvarande försämring av kommunens resultat.

142 11, KF :00 KS: 714/2010 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr Medborgarförslag - Öka gasproduktionen med vätgas i biogasen Kjell Nossbrandt har i medborgarförslag den 2 februari 2010 föreslagit kommunfullmäktige ska besluta, att öka gasproduktionen/tillgången på gas i kommunen genom att blanda vätgas i biogasen, om möjligt producera vätgasen med vindkraft, förbereda för en tankstation i kommunen och verka för stationer längs Green Highway samt söka ekonomiska medel för detta. Synpunkter har inhämtats från samhällsbyggnad, Grön Trafik. Underlag för beslut Kommunstyrelsen , 218 Utvecklingsutskottet , 49 Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget avslås. Motivering till beslutet: Produktion av vätgas är i dagsläget inte aktuellt men Östersunds kommun avser att följa utvecklingen av möjligheten att utnyttja vätgas. Utdrag till Kjell Nossbrandt och utförarstyrelsen/vatten Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

143 11, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Ulla Nordin Kommunstyrelsen Medborgarförslag - Öka gasproduktionen med vätgas i biogasen Kjell Nossbrandt har i medborgarförslag den 2 februari 2010 föreslagit kommunfullmäktige besluta, att öka gasproduktionen/tillgången på gas i kommunen genom att blanda vätgas i biogasen, om möjligt producera vätgasen med vindkraft, förbereda för en tankstation i kommunen och verka för stationer längs Green Highway samt söka ekonomiska medel för detta. Synpunkter har inhämtats från samhällsbyggnad, Grön Trafik. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget avslås. Motivering Produktion av vätgas är i dagsläget inte aktuellt utan hänförs till den pågående utredningen om byggande av en biogasanläggning i samarbete med Sundsvalls kommun. Bakgrund Kommunledningsförvaltningen har bl.a. inhämtat synpunkter från samhällsbyggnad/grön Trafik och vill försöka beskriva dagsläget. Lite fakta om fordonsgas, biogas och naturgas Fordonsgas är ett samlingsnamn för metangas av olika ursprung som är avsett för fordon. Metangas kan utvinnas på liknande sätt som olja och den gasen har ett fossilt ursprung och kallas naturgas. Naturgasen innehåller utöver metan även, först och främst, propan och butan. Metan kan utvinnas genom rötning av biologiskt material, allt från hushållssopor till vete. Denna gas kallas biogas. Biogas kan även utvinnas genom förgasning av ex vis skog och är den gas som växer mest i användning. Hytan är en låginblandning av vätgas i metangasen. 1 Hytan är en blandning av vätgas och metan. Det kan även beteckna en blandning av vätgas och biogas eller naturgas, som till största delen består av 1 Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

144 11, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr metangas och exempelvis kan användas som drivmedel. Mängden vätgas är vanligen 8-20 %. 2 Axplock vad som pågår ang. vätgas EU-kommissionen beslutade 2008 att satsa 470 miljoner euro på att etablera ett initiativ för forskning och demonstration inom vät gas och bränsleceller. Målet är att påskynda en storskalig marknadsproduktion för tekniken så att den på allvar kan bidra till att reducera utsläppen efter (Miljöaktuellt ) I Trondheim är det inte aktuellt att satsa på vätgas utan de satsar på el, biogas och RME 3 Enligt Volvo lastvagnar så har vät gas och bränslecellsutvecklingen gått långsammare än de trott och att det inte finns alternativ framme nu eller inom nära framtid Stockholm Stad har haft en anläggning där man producerat vätgas från el och anläggningen kostade ca 10 miljoner kronor att bygga. De hade ett försök med vätgasbussar, det s.k. Cuteprojektet och fick efter försöket möjlighet att fortsätta köra bussarna men fick inte tag på andra fordon. M almö Stad har en liknande anläggning som också kostade ca 10 miljoner kronor. I Malmö blandas den producerade vätgasen in i naturgas och blandningen kallas hytan och det var E.ON som gjorde försök på bussar. Men produktionen kunde inte bli storskalig av flera skäl, bussterminalen flyttades utanför staden, den låg tidigare bredvid E.ON och kommunens vätgasmack. De hade också problem med garantierna på bussarna så kommunens vätgasmack är nu stängd. Grön Trafik meddelar att det idag inte finns några vätgasfordon att köpa på marknaden. För närvarande satsar de flesta fordonsföretag på elbilar och det sker mycket mindre satsningar på vätgas. Vätgas är inget som för närvarande diskuteras inom Green Highway-projektet. Däremot så har laddstationer för elbilar satts upp på Green Highway (se Grön Trafik tror att vätgas kan komma i framtiden men just nu anser Grön Trafik att motionen bör avstyrkas av kostnadsskäl samt att det är bättre att satsa kraft på fordonsbränslen som finns idag, t.ex. el och biogas där det finns både fordon och infrastruktur. Östersunds kommun producerar idag biogas samt är delaktig i projektet Green Highway tillsammans med Jämtkraft - installation av laddstationer för elbilar längs E14. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att avvakta och hänföra frågan om vätgas till den pågående utredningen om en biogasanläggning. 2 Källa: WikipediA 3 RME står för rapsmetylester. Det produceras av rapsolja, en oljeväxt som odlas mest på kontinenten men i någon mån även i Sverige, samt metanol från fossila råvaror. Källa: Miljöfordon.se Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

145 11, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh kommundirektör Bert Olof Åkerström bitr kommundirektör Utdrag till Kjell Nossbrandt och utförarstyrelsen/vatten Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

146 11, KF :00 / :s bilaga: Medborgarförslag

147 11, KF :00 / :s bilaga: Medborgarförslag

148 11, KF :00 / :s bilaga: 49, UU PROTOKOLL Utvecklingsutskottet Dnr Medborgarförslag - Öka gasproduktionen med vätgas i biogasen Kjell Nossbrandt har i medborgarförslag den 2 februari 2010 föreslagit kommunfullmäktige besluta, att öka gasproduktionen/tillgången på gas i kommunen genom att blanda vätgas i biogasen, om möjligt producera vätgasen med vindkraft, förbereda för en tankstation i kommunen och verka för stationer längs Green Highway samt söka ekonomiska medel för detta. Synpunkter har inhämtats från samhällsbyggnad, Grön Trafik. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget avslås. Motivering till beslutet: Produktion av vätgas är i dagsläget inte aktuellt men Östersunds kommun avser att följa utvecklingen av möjligheten att utnyttja vätgas. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

149 11, KF :00 / :s bilaga: 218, KS PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Medborgarförslag - Öka gasproduktionen med vätgas i biogasen Kjell Nossbrandt har i medborgarförslag den 2 februari 2010 föreslagit kommunfullmäktige ska besluta, att öka gasproduktionen/tillgången på gas i kommunen genom att blanda vätgas i biogasen, om möjligt producera vätgasen med vindkraft, förbereda för en tankstation i kommunen och verka för stationer längs Green Highway samt söka ekonomiska medel för detta. Synpunkter har inhämtats från samhällsbyggnad, Grön Trafik. Underlag för beslut Utvecklingsutskottet , 49 Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget avslås. Motivering till beslutet: Produktion av vätgas är i dagsläget inte aktuellt men Östersunds kommun avser att följa utvecklingen av möjligheten att utnyttja vätgas. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

150 12, KF :00 KS: 1206/2010 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Medborgarförslag om "Jubilarens val" Medlemmarna i Konstnärernas riksorganisation i Jämtlands län föreslår i medborgarförslag den 31 maj 2010 att kommunens medarbetare i samband med utdelande av minnesgåva ska ha möjlighet att välja ett konstverk av en jämtländsk konstnär. Arrangemanget som omnämns Jubilarens val förutsätter också att kommunen ska arrangera en årlig utställning där yrkesverksamma konstnärer i Jämtland deltar och där kommunens medarbetare ska kunna välja sin gåva. Underlag för beslut Personal- och organisationsutskottet , 17 Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Medborgarförslag, Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget om Jubilarens val avslås. Motivering till beslutet: Kommunens medarbetare kan i samband med val av minnesgåva redan idag fritt välja ett konstverk såväl från jämtländska konstnärer som från andra. Att begränsa valet av konst till jämtländska konstnärer skulle vara en försämring för kommunens medarbetare. Utdelning av minnes gåva till kommunens medarbetare sker också vid olika tidpunkter under året i de olika förvaltningarna vilket gör att det inte är möjligt att styra medarbetarnas val av gåva till samma tidpunkt. Kommunen har inte heller resurser, varken i form av personal eller pengar, att arrangera en årlig utställning. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

151 12, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Anne Vågström Kommunstyrelsen Medborgarförslag om "Jubilarens val" Medlemmarna i Konstnärernas riksorganisation i Jämtlands län föreslår i medborgarförslag den 31 maj 2010 att kommunens medarbetare i samband med utdelande av minnesgåva ska ha möjlighet att välja ett konstverk av en jämtländsk konstnär. Arrangemanget som omnämns Jubilarens val förutsätter också att kommunen ska arrangera en årlig utställning där yrkesverksamma konstnärer i Jämtland deltar och där kommunens medarbetare ska kunna välja sin gåva. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Medborgarförslag, Personal- och organisationsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget om Jubilarens val avslås. Motivering Kommunens medarbetare kan i samband med val av minnesgåva redan idag fritt välja ett konstverk såväl från jämtländska konstnärer som från andra. Att begränsa valet av konst till jämtländska konstnärer skulle vara en försämring för kommunens medarbetare. Utdelning av minnes gåva till kommunens medarbetare sker också vid olika tidpunkter under året i de olika förvaltningarna vilket gör att det inte är möjligt att styra medarbetarnas val av gåva till samma tidpunkt. Kommunen har inte heller resurser, varken i form av personal eller pengar, att arrangera en årlig utställning. Bakgrund I samband med att en medarbetare uppnått 25 års anställning inom kommunen alternativt avslutar sin anställning efter 15 års anställning eller mer, utdelas en minnesgåva från arbetsgivaren. Gåvan ska vara av bestående värde och/eller främja en god livsmiljö. Kommunledningsförvaltningen har upphandlat ett antal leverantörer där berörd medarbetare kan välja sin gåva till ett förutbestämt värde. När det gäller konst finns detta inte upphandlat hos en specifik leverantör utan medarbetaren kan fritt välja ett konstverk på Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

152 12, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr önskat galleri/utställning. Då medarbetaren valt sin gåva delas denna ut vid en förvaltningsgemensam ceremoni. I medborgarförslaget föreslår Konstnärernas riksorganisation i Jämtlands län att Östersunds kommun ska arrangera Jubilarens val, vilket enligt medborgarförslaget redan arrangeras av ett antal andra kommuner. Medborgarförslaget går ut på att Östersunds kommun arrangerar en årlig utställning där jämtländska konstnärer deltar och där medarbetare som minnesgåva kan välja ett konstverk. Östersunds kommun kan också bjuda in övriga kommuner i länet att delta och då dela på kostnaden för arrangemanget. Att arrangera utställningen skulle kräva resurser motsvarande minst 70 timmars arbetstid samt övrigt tillkommande kostnader för arrangemang och iordningsställande av utställningslokal. Oavsett ett samarbete med andra kommuner i länet skulle Östersunds kommun stå som anordnare och därmed också vara den kommun som skulle avsätta de personella resurserna. Kommunens medarbetare har redan möjlighet att välja konst som minnesgåva och erbjuds att välja detta fritt såväl från jämtländska som andra konstnärer. Rent personalpolitiskt finns därmed inget motiv för att anordna motsvarande arrangemang. Med utgångspunkt i att konst är personligt har kommunen velat möjliggöra för den medarbetare som önskar välja konst som minnesgåva att fritt ströva kring på gallerier och utställningar för att välja ett konstverk av valfri konstnär. Att begränsa valet till enbart jämtländska konstnärer skulle snarare vara en försämring för medarbetarna. Dessutom delas minnesgåvan vid respektive förvaltning ut vid olika tidpunkter under året vilket innebär att det inte är möjligt att samordna valet av minnes gåva till en enskild tidpunkt under året vilket skulle krävas i samband med föreslagen utställning. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Anne Vågström Personalchef Utdrag med tjänstemannaförslag till Konstnärernas Riksorganisation i Jämtlands län c/o Kristina Wrang, Havrevägen 120, Östersund. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

153 12, KF :00 / :s bilaga: Medborgarförslag

154 12, KF :00 / :s bilaga: 244, KS PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Medborgarförslag om "Jubilarens val" Medlemmarna i Konstnärernas riksorganisation i Jämtlands län föreslår i medborgarförslag den 31 maj 2010 att kommunens medarbetare i samband med utdelande av minnesgåva ska ha möjlighet att välja ett konstverk av en jämtländsk konstnär. Arrangemanget som omnämns Jubilarens val förutsätter också att kommunen ska arrangera en årlig utställning där yrkesverksamma konstnärer i Jämtland deltar och där kommunens medarbetare ska kunna välja sin gåva. Underlag för beslut Personal- och organisationsutskottet , 17 Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Medborgarförslag, Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget om Jubilarens val avslås. Motivering till beslutet: Kommunens medarbetare kan i samband med val av minnesgåva redan idag fritt välja ett konstverk såväl från jämtländska konstnärer som från andra. Att begränsa valet av konst till jämtländska konstnärer skulle vara en försämring för kommunens medarbetare. Utdelning av minnes gåva till kommunens medarbetare sker också vid olika tidpunkter under året i de olika förvaltningarna vilket gör att det inte är möjligt att styra medarbetarnas val av gåva till samma tidpunkt. Kommunen har inte heller resurser, varken i form av personal eller pengar, att arrangera en årlig utställning. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

155 13, KF :00 KS: 2207/2009 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Medborgarförslag - Utbyggnad av järnvägsspår till Gräfsåsens avfallsanläggning Jan Adolfsson m.fl. har i medborgarförslag, daterat 18 december 2009, föreslagit kommunen att bygga järnvägspår från Lugnvik till Gräfsåsens avfallsanläggning i syfte att minska koldioxidutsläppen vid transporter av avfall. Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet. Underlag för beslut Utvecklingsutskottet , 60 Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag M iljö- och samhällsnämndens beslut Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad Medborgarförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget avslås. Motivering till beslutet: Den höga investeringskostnaden, 500 miljoner kronor, för att bygga en ny järnväg mellan Lugnvik och Gräfsåsen motiverar inte miljöeffekten, en minskning av fossila koldioxidutsläpp med ca 18 ton per år. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

156 13, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Ulla Nordin Kommunstyrelsen Medborgarförslag - Utbyggnad av järnvägsspår till Gräfsåsens avfallsanläggning Jan Adolfsson m.fl. har i medborgarförslag, daterat 18 december 2009, föreslagit kommunen att bygga järnvägspår från Lugnvik till Gräfsåsens avfallsanläggning i syfte att minska koldioxidutsläppen vid transporter av avfall. Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag M iljö- och samhällsnämndens beslut Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad Medborgarförslag Utvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget avslås. Motivering Den höga investeringskostnaden, 500 miljoner kronor, för att bygga en ny järnväg mellan Lugnvik och Gräfsåsen motiverar inte miljöeffekten, en minskning av fossila koldioxidutsläpp med ca 18 ton per år. Bakgrund Se skrivelse från samhällsbyggnad, Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter i ärendet. Miljö- och samhällsnämnden beslutade den 21 april 2010 att föreslå kommunfullmäktige att ge utförarstyrelsen i uppdrag att utreda alternativa transporter avseende avfall. Detta förslag har tillgodosetts vid kommunstyrelsens sammanträde i maj. Den 11 maj , beslutade kommunstyrelsen att inom uppdraget för projektering av en regional biogasanläggning belysa miljökonsekvenser och särskilt utreda och redovisa alternativa transportlösningar för att minimera miljöpåverkan. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

157 13, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh kommundirektör Bert Olof Åkerström bitr kommundirektör Utdrag till Jan Adolfsson, e-post jaad0900@student.miun.se och miljö- och samhällsnämnden Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

158 13, KF :00 / :s bilaga: 124, MSN PROTOKOLL 1 Miljö- och samhällsnämnden Dnr Medborgarförslag - Utbyggnad av järnvägsspår till Gräfsåsens avfallsanläggning Ett medborgarförslag har inkommit från en grupp studenter på Mittuniversitetet, institutionen för teknik och hållbar utveckling. Förslaget gäller att bygga ut järnvägsspåret från Lugnvik till Gräfsåsens avfallsanläggning för att minska koldioxidutsläppen och uppnå stora miljöoch samhällsekonomiska vinster. I förslaget skrivs att kommunen transporterar ton avfall per år med lastbilar vilket medför fossila koldioxidutsläpp med ca 266 ton per år att jämföra med om avfallet kördes på järnväg då utsläppen endast skulle bli 16 ton per år. Förslagsställarna menar att investeringskostnaden för spårutbyggnaden uppgår till ca 300 miljoner kronor och att investeringen kan vara lönsam beroende på pris på utsläppsrätter av koldioxid. Om järnvägen byggs kommer kommunen, förutom miljövinster, att framstå som en innovativ, miljömedveten, positiv och konstruktiv kommun samt lanseras som en miljömedveten kommun. Förslagsställarna har också tagit fram förslag till sträckning av järnvägen. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag inklusive beräkningar Banverkets uppskattning över kostnader för järnvägen Medborgarförslag Miljö- och samhällsnämndens beslut/yttrande 1. Nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå de delar av medborgarförslaget som avser att bygga ny järnväg. Motiv: Den höga kostnaden för att bygga en ny järnväg motiverar inte miljöeffekten. 2. Nämnden föreslår kommunfullmäktige att ge utförarstyrelsen i uppdrag att utreda kostnader och övriga förutsättningar för att omlasta avfall och köra det på tåg istället för som nu på landsväg till Sundsvall. I utredningen bör även tas med de eventuellt framtida kommande transporterna av organiskt avfall till Sundsvall i samband biogasproduktion. Utdrag till ks, bilaga tjänstemannaförslag med bilagor Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

159 13, KF :00 / :s bilaga: < Tjänstemannaförslag Sb> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Anne Sörensson Miljö- och samhällsnämnden Medborgarförslag - Utbyggnad av järnvägsspår till Gräfsåsens avfallsanläggning Ett medborgarförslag har inkommit från en grupp studenter på Mittuniversitetet, Institutionen för teknik och hållbar utveckling. Förslaget gäller att bygga ut järnvägsspåret från Lugnvik till Gräfsåsens avfallsanläggning för att minska koldioxidutsläppen och uppnå stora miljöoch samhällsekonomiska vinster. I förslaget skrivs att kommunen transporterar ton avfall per år med lastbilar vilket medför fossila koldioxidutsläpp med c:a 266 ton per år att jämföra med om avfallet kördes på järnväg då utsläppen endast skulle bli 16 ton per år att. De menar att investeringskostnaden för spårutbyggnaden uppgår till c:a 300 miljoner och beroende på pris på utsläppsrätter av koldioxid kan investeringen vara lönsam. Om järnvägen byggs kommer kommunen förutom miljövinster framstå som en innovativ, miljömedveten och positiv och konstruktiv kommun och lanseras som en miljömedveten kommun. Medborgarna har också tagit fram förslag till sträckning av järnvägen. Underlag för beslut Medborgarförslaget Tjänstemannaförslag inklusive beräkningar i bilaga 1. Banverkets uppskattning över kostnader för järnvägen, bilaga 2. Förslag till yttrande Miljö- och samhällsnämnden föreslår kf att besluta 1. Att avslå de delar av motionen som avser att bygga ny järnväg. 2. Att ge Utförarstyrelsen i uppdrag att utreda kostnader och övriga förutsättningar för att omlasta avfall och köra det på tåg istället för som nu på landsväg till Sundsvall. I utredningen bör även tas med de eventuellt framtida kommande transporterna av organiskt avfall i samband biogasproduktion till Sundsvall. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

160 13, KF :00 / :s bilaga: < Tjänstemannaförslag Sb> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Bakgrund Kostnad för att bygga järnväg Grön Trafik har låtit Banverket utreda översiktliga kostnader för järnvägsutbyggnad enligt bifogat förslag från studenterna. Förslaget är väldigt översiktligt, tex saknas stickspår till Lugnviksverket och spåret är draget till Motorstadion istället för näraliggande avfallsanläggningen Gräfsåsen. Enligt Banverket skulle investeringskostnaden röra sig om c:a 515 miljoner kronor, se bilaga 2, istället för 300 miljoner som anges i medborgarförslaget. Driftskostnader tillkommer också om ett alternativ att bygga järnväg skulle väljas och är inte uträknade. Omlastning Ett sannolikt mer kostnadseffektivt förslag än att bygga järnväg är att köra de berörda avfallsfraktionerna med lastbilar inom Östersunds kommun och omlasta avfallet till tåg exempelvis vid kommunens omlastningsstation i Lugnvik. I Sundsvall går järnvägen idag inte ända till förbränningsanläggningen. Det behövs en omlastning till lastbil för transport de två sista kilometrarna. Det krävs alltså i nuläget två omlastningar för att avfall ska komma fram till förbränningsanläggningen i Sundsvall. Byggs kombiterminalen i Haxäng kan ett alternativ vara att köra sopbilarna direkt dit och omlasta där. Det är dock tvåfacksbilar med både brännbart och organiskt material och för att det här alternativet ska vara intressant krävs att båda fraktionerna ska skickas iväg. Sannolikt krävs också miljöprövning. Flexiwaggon Ytterligare ett alternativ är att köra sopbilar på Flexiwaggon till Sundsvall. FlexiWaggons system transporterar lastbilarna på tåg genom att de själva kör upp på vagnen. Varje enskild vagnände kan vridas till höger och vänster om spåret. Hela tågsättet kan därmed lastas och lossas samtidigt vilket ger korta stopptider. Två sopbilar kan köras på en vagn direkt till Sundsvall utan omlastning och töms sedan av personal på förbränningsanläggningen och åker hem under natten. Sådana försök diskuteras enligt företaget i Indien och i USA tillsammans med det Östersundsbaserade företaget. Det går också att köra vanliga lastbilar och det finns en maxgräns för längden, max 18,75 meter. ICA är involverade i projekt tillsammans med Flexivaggon för sina lastbilstransporter. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

161 13, KF :00 / :s bilaga: < Tjänstemannaförslag Sb> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Övriga faktorer I yttrandet har inte vägts in om en eventuell järnväg skulle störa friluftsliv eller andra intressen eller eventuell miljö och naturpåverkan Avfallsmängder och möjlighet att transportera dem på järnväg Det är endast vissa kategorier avfall som är möjliga att transportera på en eventuell järnväg mellan Gräfsåsen och Lugnvik och vidare till Sundsvall i vissa fall. En del återvinningsbara fraktioner och farligt avfall har kommunen inte rådighet över och kan inte bestämma hur transporterna ska ske. Det gäller kylmöbler och elektronik och farligt avfall där det är andra entreprenörer. I bilaga 1 har Grön Trafik gjort uppskattade beräkningar för miljöeffeker för de avfallsfraktioner som är möjligt att transportera antingen med järnväg eller lastbilar utifrån uppgifter från Renhållningen. Den översiktliga miljövinsten som man skulle kunna få har beräknats utifrån två olika fall. Dels om man skulle bygga ny järnväg, dels om man för vissa fraktioner som idag går till Sundsvall, skulle välja en mellanväg, dvs fortsätta köra med lastbil inom kommunen, men välja att omlasta avfallet och köra det på tåg till Sundsvall. Beräkningarna visar att om slammet från Gövikens reningsanläggning som idag transporteras med lastbil till Gräfsåsen och blir där blir anläggningsjord istället skulle köras med järnvägsalternativet skulle en miljövinst på 2629 kg fossil CO 2 per år kunna erhållas. Flisat träavfall från Gräfsåsen transporeras inte längre till Ludvika utan avtal har slutits med Lungviksverket om förbränning vilket är positivt ur miljösynpunkt. Med ny järnväg mellan Gräfsåsen och Lugnviksverket skulle en ytterligare miljövinst på 2115 kg fossil CO 2 per år göras om lastbilstransporter ersätts. Aska och slagg från Lugnviksverket deponeras på Gräfsåsen. Om fraktionerna transporteras på järnvägen skulle 5869 kg fossil koldioxid per år kunna sparas in. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

162 13, KF :00 / :s bilaga: < Tjänstemannaförslag Sb> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Brännbart avfall körs idag med lastbilstransport till Sundsvall. Om man istället skulle omlasta och köra transporterna på järnväg skulle en koldioxidreduktion på kg erhållas. Transporten på den potentiella järnvägen inom Östersunds kommun skulle ytterligare bidra med ytterligare 7682 kg. Tryckimpregnerat trä (farlig avfall) flisas och körs till Sundsvall. Om tåg väljs kan 2046 kg sparas. Transporterna på den potentiella järnvägen inom Östersund kan minska de fossila koldioxidutsläppen med 147 kg dvs totalt kan utsläppen reduceras med 2197 kg. Organiskt matavfall som samlats in kommer om en gemensam biogasanläggning med Sundsvall blir verklighet att tranporteras till Sundsvall. Med tågtransport istället för lastbilstransport kan kg sparas om Tåg väljs och ytterligare 2620 kg om den nya järnvägen byggs, dvs totalt kg. Bedömning Att transportera avfall på järnväg istället för på lastbil är mycket intressant ur miljösynpunkt. Årlig fossil koldioxidreduktion med transport av tåg från Östersund till Sundsvall kan bli drygt 108 ton och med byggnation av järnvägen c:a 127 ton. De utan tvekan största vinsterna görs på järnvägen från Östersund till Sundsvall och det bedöms inte samhällsekonomiskt motiverat att bygga järnvägen från Lugnvik till Gräfsåsen för över 500 miljoner kronor för att minska de fossila koldioxidutsläppen med c:a 18 ton per år. Under byggnadstiden av järnvägen uppstår också de största utsläppen i ett livscykelperspektiv. Kostnaderna för att transportera avfallet med järnväg till Sundsvall och köra det på tåg, bör utredas, inte minst om transporterna kommer att öka ytterliggare med transporter av organiskt material till en gemensam biogasanläggning. Ett speciellt intressant alternativ är Flexiwaggon och ett projekt tillsammans med dem där sopbilar eller lastbilar körs direkt på vagnar skulle vara mycket intressant och även ge stor uppmärkssamhet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

163 13, KF :00 / :s bilaga: < Tjänstemannaförslag Sb> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr När kostnader och miljönytta och övriga relevanta förutsättningar är kända bör det tas ett politiskt beslut om transporterna bör gå på tåg eller lastbil och krav ställas i nästa upphandling. Vad gäller utredningen om alternativa transporter till Sundsvall kan det bli svårt att hinna med detta innan nästa upphandling av transport av brännbart till Sundsvall. Nuvarande avtal går ut vid årsskiftet och en ny upphandling är planerad att påbörjas i september. Ska en utredning göras i år måste enligt Ola Skarin på Renhållningen extra resurser skjutas till. SAMHÄLLSBYGGNAD Siv Reuterswärd Bertil Danielsson Utdrag till ks, bilaga tjänstemannaförslag med bilagor Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

164 13, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 1 Effektberäkning Bilaga 1 Dnr Parameter Nuvarande transport med lastbil - Slam från Gövikens reningsverk till Gräfsåsen Alternativ transport med järnväg - Slam från Gövikens reningsverk till Gräfsåsen Volym (ton) Avstånd lastbil (km) 10,0 10,0 Avstånd tåg (km) 8,5 8,5 Utsläpp lastbil (kg CO2) Utsläpp tåg (kg CO2) (LCI) 0 0,179 Miljövinst jmf med nuvarande alternativ (kg CO2) Parameter Nuvarande transport med lastbil - Träavfall från Gräfsåsen till Lugnviksverket Alternativ transport med järnväg - Träavfall från Gräfsåsen till Lugnviksverket Volym (ton) Avstånd lastbil (km) 10,6 10,6 Avstånd tåg (km) 7,0 7,0 Utsläpp lastbil (kg CO2) Utsläpp tåg (kg CO2) 0 0,112 Miljövinst jmf med nuvarande alternativ (kg CO2) Parameter Nuvarande transport med lastbil - Aska och slagg från Lungviksverket till Gräfsåsen Alternativ transport med järnväg - Aska och slagg från Lungviksverket till Gräfsåsen Volym (ton) Avstånd lastbil (km) 10,6 10,6 Avstånd tåg (km) 7,0 7,0 Utsläpp lastbil (kg CO2) Utsläpp tåg (kg CO2) 0 0,3 Miljövinst jmf med nuvarande alternativ (kg CO2) Parameter Nuvarande transport med lastbil - Brännbart avfall till Sundsvall Alternativ transport Alternativ transport med järnväg och lastbil -med enbart järnväg - Brännbart avfall till Brännbart avfall till Sundsvall Sundsvall Volym (ton) Avstånd lastbil (km) ,1 197 Avstånd tåg (km) Utsläpp lastbil (kg CO2) Utsläpp tåg (kg CO2) Totalt utsläpp Miljövinst jmf med nuvarande alternativ (kg CO2) Parameter Nuvarande transport med lastbil - Tryckimpregnerat trä till Sundsvall Alternativ transport Alternativ transport med järnväg och lastbil -med enbart järnväg - Tryckimpregnerat trä till Tryckimpregnerat trä Sundsvall till Sundsvall Volym (ton) Avstånd lastbil (km) ,1 197 Avstånd tåg (km) Utsläpp lastbil (kg CO2) Utsläpp tåg (kg CO2) 0 0,2 0,2 Totalt utsläpp Miljövinst jmf med nuvarande alternativ (kg CO2) (2)

165 13, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 1 Effektberäkning Bilaga 1 Dnr Parameter Nuvarande transport med lastbil - Organiskt matavfall till Sundsvall Alternativ transport Alternativ transport med järnväg och lastbil -med enbart järnväg - Organiskt matavfall till Organiskt matavfall till Sundsvall Sundsvall Volym (ton) Avstånd lastbil (km) ,1 197,0 Avstånd tåg (km) Utsläpp lastbil (kg CO2) Utsläpp tåg (kg CO2) 0 3,2 3,3 Totalt utsläpp Miljövinst jmf med nuvarande alternativ (kg CO2) Alternativ Miljövinst Kostnad utsläpprätter (kg CO2) (kr) Samhällsekonomisk kostnad enl SIKA (kr) Järnväg med omlastning (exkl org matavfall) Järnväg hela vägen (exkl org matavfall) Skillnad mellan alternativ Emissionsfaktorer g/tonkm Lastbil 50 Godståg, som går på miljömärkt el, Sverige 0,004 2(2)

166 13, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 2 Kostnadsberäkning och karta GROV KOSTNADSBEDÖMNING INDUSTRISPÅR TILL GRÄFSÅSENS AVFALLSANLÄGGNING SAMT ANSLUTNING AV RENINGSVERKET (OMFATTNING ENLIGT BIFOGAD KARTA) BLOCK BESKRIVNING KOSTNAD (tkr) Prisnivå PROJEKTADMINISTRATION UTREDNING & PLANERING PROJEKTERING MARK & FASTIGHETSÄRENDEN MILJÖÅTGÄRDER MARK & ANLÄGGNINGSARBETEN, Markarbeten Byggnadsverk/Konstbyggnad Tunnlar BEST-ARBETEN Ban El Signal Tele PROJEKTUNIKA ÅTGÄRDER INKL. ARKEOLOGI ÖVERLÄMNANDE / AVSLUT SAMT BESIKTNING GENERELLA OSÄKERHETER Summa

167 13, KF :00 / :s bilaga: Bilaga 2 Kostnadsberäkning och karta

168 13, KF :00 / :s bilaga: Medborgarförslag

169 13, KF :00 / :s bilaga: Medborgarförslag

170 13, KF :00 / :s bilaga: Medborgarförslag

171 13, KF :00 / :s bilaga: 248, KS PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Medborgarförslag - Utbyggnad av järnvägsspår till Gräfsåsens avfallsanläggning Jan Adolfsson m.fl. har i medborgarförslag, daterat 18 december 2009, föreslagit kommunen att bygga järnvägspår från Lugnvik till Gräfsåsens avfallsanläggning i syfte att minska koldioxidutsläppen vid transporter av avfall. Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet. Underlag för beslut Utvecklingsutskottet , 60 Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag M iljö- och samhällsnämndens beslut Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad Medborgarförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget avslås. Motivering till beslutet: Den höga investeringskostnaden, 500 miljoner kronor, för att bygga en ny järnväg mellan Lugnvik och Gräfsåsen motiverar inte miljöeffekten, en minskning av fossila koldioxidutsläpp med ca 18 ton per år. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

172 14, KF :00 KS: 491/2010 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Översyn av arvodesbestämmelser inför mandatperiod Inför varje mandat period görs en översyn av arvodesbestämmelserna. Inför mandatperioden fann ledningsgruppen att nuvarande bestämmelser fungerade väl men vid kommunstyrelsen den 8 juni 2010 uppkom några frågeställningar som kommunledningsförvaltningen fick i uppdrag att utreda ytterligare. Ledamöterna ville att det skulle utredas hur egenföretagare ska ersättas för inkomstbortfall och att regelverken för pensioner och semesterersättningar skulle ses över så att de blir lättolkade och enkla att administrera. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Nivån för ersättning av förlorad pensionsförlust höjs från 3.5% till 4.5%. 2. Det införs en enkel formulering i blanketten för Ersättning för förlorad arbetsinkomst där möjlighet finns att kräva ersättning för förlorad pensionsförmån. Utdrag till serviceförvaltningen, Bertil Andersson, kommunledningsförvaltningen, Helge Scharf-Wramling, Lennart Wadensjö och Linda Stenman Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

173 14, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Bertil Andersson Kommunstyrelsen Översyn av arvodesbestämmelser inför mandatperiod Inför varje mandat period görs en översyn av arvodesbestämmelserna. Inför mandatperioden fann ledningsgruppen att nuvarande bestämmelser fungerade väl men vid kommunstyrelsen den 8 juni 2010 uppkom några frågeställningar som kommunledningsförvaltningen fick i uppdrag att utreda ytterligare. Ledamöterna ville att det skulle utredas hur egenföretagare ska ersättas för inkomstbortfall och att regelverken för pensioner och semesterersättningar skulle ses över så att de blir lättolkade och enkla att administrera. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till beslut 1. Höja nivån för ersättning av förlorad pensionsförlust från 3.5% till 4.5% 2. Införa en enkel formulering i blanketten för Ersättning för förlorad arbetsinkomst där möjlighet finns att kräva ersättning för förlorad pensionsförmån. Bakgrund I samband med att nya kommunallagen trädde i kraft den 1 januari 1992 blev det obligatoriskt att på begäran ersätta de förtroendevalda som förlorat arbetsinkomst samt tjänstepensions- och semesterförmåner när de fullgör sina politiska uppdrag. Östersunds kommun avsätter årligen 4,5 % av den pensionsgrundande inkomsten i tjänstepension för sina anställda. När det gäller förtroendevalda har kommunen vid föregående mandatperiod valt att använda sig av samma princip, fast med en avsättning om 3,5 %. Skillnaden mellan tjänstepensionsavsättningar för anställda och förtroendevalda är att kommunen avsätter 4,5% med automatik för sina anställda medan förtroendevalda, enligt kommunallagens regler, själva måste begära detta schablonbelopp. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

174 14, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Nuvarande bestämmelser om ersättning till förtroendevalda vid Östersunds kommun Nuvarande bestämmelser om ersättningar till förtroendevalda återfinns i beslut från kommunfullmäktige , 112 Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda mfl i Östersunds kommun. I dessa bestämmelser så utgår 3.5% i pensionsersättning. För anställda i Östersunds kommun görs 4.5% i pensionsavsättning av den pensionsgrundande lönen. Enligt de nu gällande bestämmelserna så ska den förtroendevalde på heder och samvete intyga riktigheten i sina ersättningskrav. Det finns idag ingen i denna målgrupp av förtroendevalda som har begärt ersättning för pensionsförlust. Vad det beror på är okänt men för att kunna få ersättning krävs idag att den förtroendevalde själv begär och styrker ersättning vilket kanske kan uppfattas som besvärligt. Rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting SKL (Sveriges kommunen och landsting) har i sina rekommendationer om ersättning för förlorad pensionsförmån angett en schablonnivå om 3,5% av den förtroendevaldes ersättningar under året. Denna rekommendation är från 1992 så en höjning till 4,5 % är enligt SKL befogad. I rekommendationen anför SKL att kommunen kan utbetala till en pensionsförsäkring eller att göra en utbetalning direkt till den förtroendevalde. Som angetts ovan är denna rekommendation från år Vid förnyad kontakt med SKL så anger SKL att organisationen i sin rekommendation inte hade uppmärksammat frågan om den skatterättsliga skillnaden att vara anställd eller förtroendevald. SKLs uppfattning är för närvarande att det skatterättsligt korrekta är att utbetala ersättningen för pensionsförlusten i som en ersättning för förlorad arbetsinkomst dvs som en inkomst av tjänst. Den förtroendevalde får sedan göra egen avsättning, och i sin deklaration begära avdrag, för att detta ska vara skattefritt, dock högst kronor/år. Det är endast till anställda som det är möjligt för kommunen att göra en utbetalning direkt till en pensionsförsäkring. Enligt SKL handlägger kommunerna ersättning för pensionsförlust olika. SKL pekar på att det är viktigt att systemet blir lättbegripligt och hanterbart. Vidare pekar SKL på att det är ibland svårt att veta exakt hur stor pensionsförlusten är förrän de förtroendevalde börjar uppbära sin pension. Omvärldsbevakning Umeå och Örnsköldsviks kommuner Umeå och Örnsköldsvik har valt en annan form av hanteringen vad gäller ersättning för förlorad pensionsförmån. Båda kommunerna har i sina arvodesregler fattat beslut om att inhämta SGI, dvs den sjukpenninggrundande inkomsten från Försäkringskassan, för de förtroendevalda som är egenföretagare. Eftersom SGI är 80 % av inkomsten räknas beloppet upp med en faktor 1,25 för att komma till 100 % av inkomsten. Därefter använ- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

175 14, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr der man samma schablonersättning som Östersund, förutom att man ligger på 4,5 % i ersättningsnivå för styrkt förlust av pensionsersättning. Jämtlands läns landsting I beslutsunderlaget från landstinget framgår att allt betalas ut som skattepliktig lön som ska redovisas i den förtroendevaldes deklaration. Avsättning till pensionssparande får alltså ske på eget initiativ. Förlorad pensionsförmån ingår automatiskt i utbetalat belopp. Kommunledningsförvaltningens slutsats Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utreda hur egenföretagare ska ersättas för inkomstbortfall. Kommunstyrelsen diskuterade möjligheten för egenföretagare att kunna fakturera kommunen som ett konsultuppdrag. Detta är inte möjlig enligt kommunallagen kap 4 12 då uppdraget som förtroendevald är ett personligt uppdrag, det är den fysiska personen som ska få ersättning inte dennes företag. Regelverken för pensioner och semesterersättningar ses över så att de blir lättolkade och lättadministrerade för de förtroendevalda. Det är enligt kommunallagen möjligt för kommunen att i stort själv bestämma hur reglerna ska utformas. Kommunallagen ställer som krav att det är den förtroendevalde som genom en egen aktiv handling ska begära ersättning. I Östersunds kommun sker det idag genom att den förtroendevalde fyller i en blankett och där begär ersättning för förlorad arbetsinkomst. Kommunen avgör alltså själv vad som ska anses vara godtagbart som underlag för att påvisa inkomst -och pensionsförlust. Alternativet är att t ex använda sig av Umeå eller Örnsköldsviks lösning, dvs att inhämta den sjukpenninggrundande inkomsten från Försäkringskassan. Detta alternativ leder dock till ett ökat administrativt förfarande. Kommunledningsförvaltningens slutats blir således att det system som används idag är det system som leder till minst administration. Kommunledningsförvaltningens förslag blir således att det blir ett tillägg på blanketten ansökan om ersättning i samband med sammanträde, där den förtroendevalde kan kryssa i ett alternativ för ersättning för pensionsförlust. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Bert-Olof Åkerström Bitr kommundirektör Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

176 14, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Utdrag till serviceförvaltningen, Bertil Andersson, kommunledningsförvaltningen, Helge Scharf-Wramling, Lennart Wadensjö och Linda Stenman som ska få en kopia av beslutet. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

177 14, KF :00 / :s bilaga: 3, ARV PROTOKOLL Arvodesnämnden Dnr Översyn av arvodesbestämmelserna inför mandatperioden Arvodesnämnden har i 2 vid dagens sammanträde beslutat om ersättning till valnämndens ledamöter och ersättare som tjänstgör under valdagen den 19 september och vid institutionsröstning. Ett liknande beslut om arvode för valnämndens ledamöter togs även inför EU-valet den 7 juni Arvodesnämnden föreslår att frågan om arvode för valnämndens ledamöter/ersättare som tjänstgör under valdag och vid institutionsröstning reglerras i Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda m.fl. i Östersunds kommun. Arvodesnämndens beslut Arvodesnämnden ger sekreteraren i uppdrag att lämna frågan till Ledningsgruppen för översyn av nämndorganisationen. Utdrag till Ledningsgruppen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

178 14, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> LEDNINGSGRUPPENS FÖRSLAG Dnr Helge Scharf Wramling Ellen Arnesson Kommunstyrelsen Översyn av arvodesbestämmelserna inför mandatperioden Inför varje mandatperiod görs en översyn av arvodesbestämmelserna. De nya reviderade bestämmelserna ska antas av kommunfullmäktige före valet. Ledningsgruppens bedömning är att nuvarande bestämmelser fungerar väl och att endast mindre justeringar behöver göras. Underlag för beslut Ledningsgruppens förslag Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda med flera i Östersunds kommun inklusive bilaga 1, 2 och 3, Ledningsgruppens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Förslag till Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda inklusive bilaga 1, 2 och 3 daterade den 10 maj 2010 antas. Bakgrund Förslaget innebär kort att introduktionsersättning till vice ordförande i nämnder och styrelser införs, möjlighet att ge styrelseledamot i kommunalt bolag högre ersättning samt utökad omfattning av uppdraget som ordförande och vice ordförande i Jämtkraft och Östersundsbostäder Ledningsgruppen föreslår att vice ordförande i nämnd/styrelse som tillträder under mandatperioden ska kunna få introduktionsersättning i likhet med ordförande i nämnder och styrelser (komplettering 4). Efter förslag av arvodesnämnden föreslår ledningsgruppen att frågan om ersättning till ledamöter och ersättare i valnämnden som tjänstgör under valdag, vid institutionsröstning eller utbildning regleras i arvodesbestämmelserna. Idag tas principbeslut inför varje val. På valdagen har valnämnden inte något sammanträde men nämndens ledamöter är i tjänst hela dagen. Eftersom nämnden inte har något sammanträde utgår inget sammanträdesarvode. Då det inte är rimligt att de ska tjänstgöra utan ersättning föreslår ledningsgruppen att ledamöter och ersättare får samma ersättning som övriga röstmottagare vilket valnämnden också föreslagit (komplettering 15). Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

179 14, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> LEDNINGSGRUPPENS FÖRSLAG Dnr Ledningsgruppen föreslår vidare att om ägare/ägarna av kommunalt bolag väljer styrelseledamot utanför den egna ägarkretsen kan högre arvode utgå till sådan styrelseledamot. Det kan ibland finnas skäl att rekrytera styrelseledamot utanför den egna ägarkretsen som har specialkompetens inom området (komplettering Bilaga 3 anmärkning 5). Slutligen föreslår ledningsgruppen att omfattningen av uppdraget som ordförande i Jämtkraft och Östersundsbostäder utökas från 0,20 till 0,35 % samt att uppdraget för vice ordförande i dessa bolag utökas från 0,07 till 0,15 % (ändring Bilaga 3). Som en följd av kommunfullmäktiges beslut den 18 mars att avveckla arvodesnämnden från och med kommande mandatperiod föreslås att tolkning och tillämpning av arvodesbestämmelser överförs till personalutskottet. FÖR LEDNINGSGRUPPEN AnnSofie Andersson Utdrag till samtliga nämnder/förvaltningar, löneadministrationen, handikapprådet, pensionärsrådet, ungdomsrådet och Helge Scharf Wramling Bestämmelserna skickas med beslutet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

180 14, KF :00 / :s bilaga: 175, KS PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Översyn av arvodesbestämmelserna inför mandatperioden Inför varje mandatperiod görs en översyn av arvodesbestämmelserna. De nya reviderade bestämmelserna ska antas av kommunfullmäktige före valet. Ledningsgruppens bedömning är att nuvarande bestämmelser fungerar väl och att endast mindre justeringar behöver göras. Underlag för beslut Ledningsgruppens förslag Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda med flera i Östersunds kommun inklusive bilaga 1, 2 och 3, Yrkanden Pär Jönsson, m, tilläggsyrkande: Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utreda hur egenföretagare ska ersättas för inkomstbortfall. Karin Andersson, c, tilläggsyrkande: Regelverken för pensioner och semesterersättningar ses över så att de blir lättolkade och lättadministrerade för de förtroendevalda. Proposition Ordförande ställer proposition på de båda tilläggsyrkandena och finner att kommunstyrelsen antar dessa. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utreda hur egenföretagare ska ersättas för inkomstbortfall. 2. Regelverken för pensioner och semesterersättningar ses över så att de blir lättolkade och lättadministrerade för de förtroendevalda. Utdrag till kommundirektör, Ellen Arnesson Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

181 14, KF :00 / :s bilaga: 191, KS PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Översyn av arvodesbestämmelserna inför mandatperioden Inför varje mandatperiod görs en översyn av arvodesbestämmelserna. De nya reviderade bestämmelserna ska antas av kommunfullmäktige före valet. Ledningsgruppens bedömning är att nuvarande bestämmelser fungerar väl och att endast mindre justeringar behöver göras. Underlag för beslut Ledningsgruppens förslag Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda med flera i Östersunds kommun inklusive bilaga 1, 2 och 3, Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Förslag till Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda inklusive bilaga 1, 2 och 3 daterade den 10 maj 2010 antas. Utdrag till kommundirektör, Ellen Arnesson Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

182 14, KF :00 / :s bilaga: Begäran om yttrande

183 14, KF :00 / :s bilaga: Begäran om yttrande

184 14, KF :00 / :s bilaga: Begäran om yttrande

185 14, KF :00 / :s bilaga: 112, KF PROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr Översyn av arvodesbestämmelserna inför mandatperioden Inför varje mandatperiod görs en översyn av arvodesbestämmelserna. De nya reviderade bestämmelserna ska antas av kommunfullmäktige före valet. Ledningsgruppens bedömning är att nuvarande bestämmelser fungerar väl och att endast mindre justeringar behöver göras. Underlag för beslut Kommunstyrelsen , 191 Ledningsgruppens förslag Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda med flera i Östersunds kommun inklusive bilaga 1, 2 och 3, Kommunfullmäktiges beslut Förslag till Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda inklusive bilaga 1, 2 och 3 daterade den 10 maj 2010 antas. Utdrag till samtliga nämnder/förvaltningar, löneadministrationen, handikapprådet, pensionärsrådet, ungdomsrådet och Helge Scharf Wramling Bestämmelserna skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

186 14, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Staffan Hillström Kommunjurist Kommunstyrelsen Översyn av arvodesbestämmelserna inför mandatperioden En kommunmedlem har överklagat kommunfullmäktiges beslut , 112, rörande arvode till gruppledare. Han har åberopat att fullmäktiges beslut strider mot en regel i 4 kap 15 kommunallagen och därmed skall upphävas. Kommunen har beretts tillfälle att yttra sig till förvaltningsrätten i Härnösand. Yttrande skall ges in senast den 2 september Underlag för beslut Tjänstemannaförslag Kommunfullmäktiges beslut , 114 Kommunledningsförvaltningens förslag till yttrande daterat Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslaget till yttrande som sitt eget. Bakgrund I 4 kap 15 kommunallagen finns en regel som lyder Om fullmäktige beslutar att arvode skall betalas, skall arvodet bestämmas till lika belopp för lika uppdrag. Den närmare innebörden av både fullmäktiges beslut och gällande lag framgår av förslaget till yttrande till förvaltningsrätten. Det föreslås att kommunstyrelsen antar förslaget till yttrandet som sitt eget till förvaltningsrätten. Enligt kommunallagens regler om delegationsförbud får inte delegat yttra sig till domstol efter ett överklagande av ett beslut i fullmäktige. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING Bengt Marsh Utdrag till förvaltningsrätten i Härnösand Bert-Olof Åkerström Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

187 14, KF :00 / :s bilaga: 200, KS PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Översyn av arvodesbestämmelserna inför mandatperioden En kommunmedlem har överklagat kommunfullmäktiges beslut , 112, rörande arvode till gruppledare. Han har åberopat att fullmäktiges beslut strider mot en regel i 4 kap 15 kommunallagen och därmed skall upphävas. Kommunen har beretts tillfälle att yttra sig till förvaltningsrätten i Härnösand. Yttrande ska ges in senast den 2 september Underlag för beslut Tjänstemannaförslag Kommunfullmäktiges beslut , 114 Kommunledningsförvaltningens förslag till yttrande daterat Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen antar förslaget till yttrande som sitt eget. Utdrag till Förvaltningsrätten i Härnösand Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

188 14, KF :00 / :s bilaga: Arvodesbestämmelser Dokumentnamn: Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda m.fl. i Östersunds kommun Sida: 1 (15) Skapad av: Ledningsgruppen för nämndöversyn , Beslutad av: KF, , 112 Reviderad den: 1 Giltighetstid Bestämmelserna gäller fr.o.m och tills vidare. Förtroendevald som kan styrka att han/hon har förlorat pensionsförmåner under uppdragstid före den 1 juli 2002 har rätt till ersättning för styrkt sådan förlust. 2 Tillämpningsområde 1 Bestämmelserna gäller för ledamot och ersättare (motsvarande) i följande organ - kommunfullmäktige med beredningar - kommunstyrelse och övriga nämnder (styrelser och kommittéer) med utskott, beredningar och samrådsorgan, vilka ingår i den fasta nämndorganisationen eller på annat sätt blivit beslutade av kommunfullmäktige - överförmyndaren - kommunens revisorer - kommunala företag enligt bilaga (rekommendation) - tillfälliga beredningar, projektgrupper, samrådsorgan och dylikt, som beslutats av kommunstyrelsen, övriga nämnder eller ordförande i dessa organ. 2 Bestämmelserna gäller för ledamot och ersättare i partssammansatta organ som regleras i kollektivavtal eller eljest blivit beslutade. 3 Bestämmelserna gäller för utomstående, som valts av kommunfullmäktige eller nämnd. 3 Årsarvode 1 Årsarvode utgår till vissa förtroendevalda enligt bilaga 3. Till förtroendevald med årsarvode som understiger 40 % utgår dessutom hel- eller halvdagsarvode enligt 4 för

189 14, KF :00 / :s bilaga: Arvodesbestämmelser Dokumentnamn: Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda m.fl. i Östersunds kommun Sida: 2 (15) Skapad av: Ledningsgruppen för nämndöversyn , Beslutad av: KF, , 112 Reviderad den: sammanträde med den egna nämnden/styrelsen och dess utskott. För övriga sammanträden och förrättningar med anknytning till uppdraget inom och utom kommunen är ersättningen inräknad i årsarvodet. Detta gäller även i 2 punkt 2 och 3 angivna organ inom den egna nämndens verksamhetsområde. Bestämmelser om arvoden till kommunalråd framgår av bilaga 1. 2 Om förtroendevald med årsarvode är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag på grund av sjukdom eller dylikt ska avdrag ske med 1/365 av årsarvodet per frånvarodag fr.o.m. 15:e frånvarodagen. Avdrag ska ej göras för frånvaro på grund av semester. Vid egen begäran om ledighet ska frånvaroavdrag göras fr.o.m. första frånvarodagen. Har ersättare anlitats under frånvarotiden ska det avdragna beloppet utbetalas till denne. Om ersättaren har årsarvode för uppdrag inom organet ska vederbörande avstå från det egna arvodet under motsvarande tid. 3 Om förtroendevald med årsarvode avgår från sitt uppdrag/tillträder uppdrag under löpande kalenderår utgår arvode i förhållande till den tid av året som vederbörande innehaft uppdraget. 4 Introduktionsersättning för kommunalråd eller ordförande/vice ordförande i nämnd eller styrelse Om kommunalråd eller ordförande i nämnd eller styrelse tillträder under mandatperioden, utbetalas på begäran introduktionsersättning (arvode) med sammanlagt högst 50 % av årsarvodet (månadsarvode) för vice ordförande i kommunstyrelsen under en månad, innan den förtroendevalde tillträder. Ersättningen kan tas ut under längre eller kortare tid än en månad. Beslut om ersättningen fattas av kommunstyrelsen. Om vice ordförande i nämnd eller styrelse tillträder under mandatperioden, utbetalas på begäran introduktionsersättning (arvode) med sammanlagt högst 50 % av årsarvodet (månadsarvode) för vice ordförande i respektive nämnd/styrelse under en månad, innan den förtroendevalde tillträder. Ersättningen kan tas ut under längre eller kortare tid än en månad. Beslut om ersättningen fattas av kommunstyrelsen. 5 Sammanträdesarvode

190 14, KF :00 / :s bilaga: Arvodesbestämmelser Dokumentnamn: Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda m.fl. i Östersunds kommun Sida: 3 (15) Skapad av: Ledningsgruppen för nämndöversyn , Beslutad av: KF, , 112 Reviderad den: 1 Hel- eller halvdagarsarvode utgår för sammanträde med de organ som anges i 2. Arvode utgår endast för protokollfört eller på annat sätt dokumenterat sammanträde. Vidare utgår arvode för deltagande i informationsmöte eller motsvarande med dem som använder nämndernas tjänster, om den förtroendevalde utsetts att representera nämnden vid mötet. Vid justering av protokoll utgår arvode i fullmäktige men ej i övriga organ. 2 Hel- respektive halvdagsarvode utgår med belopp enligt bilaga Med heldagsarvode avses när sammanträde pågår mer än 4 timmar inklusive eventuellt gruppsammanträde. 2.2 Med halvdagsarvode avses när sammanträde pågår 4 timmar eller mindre. Anm. Samordning mellan olika sammanträden under samma dag ska göras vad gäller tillämpningen av reglerna om hel- eller halvdagsarvode. Högst ett heldagsarvode kan utgå per dag oavsett hur många olika sammanträden som den förtroendevalde har deltagit i. I tiden för sammanträde ska inte inräknas måltidsuppehåll eller liknande. I de fall förtroendevald ej deltar i hela sammanträdet utgår hel- eller halvdagsarvode beroende på den tid som den förtroendevalde har deltagit i sammanträdet. Avdrag ska inte göras då någon på grund av jäv inte deltar i behandling av enstaka ärende. 3 Ersättare, som tjänstgör som ledamot får arvode enligt samma bestämmelser som ordinarie ledamot. 3.1 Till ersättare, som går in under pågående sammanträde, utgår hel- eller halvdagsarvode. För bestämmande av hel- eller halvdagsarvode beräknas tiden från det klockslag då tjänstgöringen börjar. 3.2 Till ersättare som är med på sammanträde utan att tjänstgöra utgår halvt arvode av vad som gäller för ordinarie ledamot. 6 Ersättning för förlorad arbetsinkomst

191 14, KF :00 / :s bilaga: Arvodesbestämmelser Dokumentnamn: Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda m.fl. i Östersunds kommun Sida: 4 (15) Skapad av: Ledningsgruppen för nämndöversyn , Beslutad av: KF, , 112 Reviderad den: 1 Den förtroendevalde har rätt till skälig ersättning för förlorad arbetsinkomst i samband med sammanträde och förrättning, om han/hon har inkomst av anställning eller egen rörelse. Ersättningen vid varje sammanträde/förrättning utgår enligt bilaga. Förtroendevald ska inför varje mandatperiod genom intyg från arbetsgivare verifiera att löneavdrag görs och till vilket belopp. Förändras förhållandena ska nytt intyg lämnas. Den förtroendevalde ska vid varje sammanträde eller förrättning till sekreteraren i nämnden styrka att ersättning för förlorad arbetsinkomst ska utgå och den tid för vilken ersättning begärs. Förtroendevald som inte kan visa intyg från arbetsgivare, såsom egna företagare eller fria yrkesutövare, ska på annat för kommunen godtagbart sätt styrka att en inkomstförlust gjorts, t ex genom att på heder och samvete intyga riktigheten av lämnade uppgifter. Ersättning för förlorad arbetsinkomst vid förrättning utgår endast för förrättningar som har bekräftats genom beslut i respektive nämnd/styrelse. För valfria utbildnings- /studiebesöksdagar erfordras inte särskilt beslut. Anm. Med förrättning menas följande - Konferens, informationsmöte (arvode utbetalas för vissa informationsmöten enligt 5), kurs, gemensam utbildningsdag, studieresa, studiebesök eller liknande i kommunal angelägenhet - justering - förhandling och förberedelse för förhandling med motpart till kommunen - överläggningar med företrädare för eller sammanträde med kommunalt organ, som den förtroendevalde ej själv tillhör - sammankomst med kommunalt samrådsorgan - besiktning eller inspektion - överläggningar med utomstående myndighet eller organisation

192 14, KF :00 / :s bilaga: Arvodesbestämmelser Dokumentnamn: Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda m.fl. i Östersunds kommun Sida: 5 (15) Skapad av: Ledningsgruppen för nämndöversyn , Beslutad av: KF, , 112 Reviderad den: - sammanträde i annat fall än med i 2 angivet organ - två valfria utbildnings-/studiebesöksdagar per år och förtroendevald (ledamot och ersättare) inom i första hand den egna nämndens/styrelsens verksamhetsområde. Den förtroendevalde ska informera nämnden om dessa studiebesök. Anm. Samordning mellan olika sammanträden och förrättningar under samma dag ska göras vad gäller tillämpningen av reglerna om ersättning för förlorad arbetsinkomst. Högst ett heldagsbelopp för förlorad arbetsinkomst kan utgå per dag oavsett hur många olika sammanträden och förrättningar som den förtroendevalde har deltagit i. 2 Bestämmelserna om ersättning för förlorad arbetsinkomst gäller inte för förtroendevalda med årsarvoden som omfattar 40 % av heltid eller däröver vid sammanträden i den egna nämnden/styrelsen. Anm. Förtroendevalda som har flera deltidsuppdrag där vart och ett understiger 40 % men tillsammans uppgår till 40 % eller mer har inte rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst vid sammanträde i de egna nämnderna/styrelserna. Anm. Vid deltagande i den gemensamma utbildningsdagen och de valfria utbildnings- /studiebesöksdagarna erhålls dock ersättning för förlorad arbetsinkomst. 3 Till ersättare som är med på sammanträde utan att tjänstgöra utgår ersättning för förlorad arbetsinkomst enligt samma regler i övrigt som gäller för ordinarie ledamot. 7 Ersättning för förlorad pensionsförmån Förtroendevald med uppdrag under 40 % av heltid har rätt till ersättning för förlorad pensionsförmån. Ersättningen utgår i form av årliga avgifter till tjänstepensionsförsäkring. Den årliga avgiften är 3,5 % av den sammanlagda ersättningen för förlorad arbetsinkomst under året som den förtroendevalde fått vid fullgörande av förtroendeuppdrag i kommunen. För att ersättning ska utgå krävs att den förtroendevalde kan visa att fullgörandet av det

193 14, KF :00 / :s bilaga: Arvodesbestämmelser Dokumentnamn: Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda m.fl. i Östersunds kommun Sida: 6 (15) Skapad av: Ledningsgruppen för nämndöversyn , Beslutad av: KF, , 112 Reviderad den: kommunala förtroendeuppdraget medfört minskade tjänstepensionsavgifter. Den förtroendevalde ska anvisa kommunen vilken försäkringsgivare som ska få de årliga pensionsavgifterna. Om den förtroendevalde inte lämnar sådan anvisning, sätts avgiften in på en pensionsförsäkring i samma företag som för de kommunanställda. Genom betalning av årliga avgifter har kommunen fullgjort sin lagliga skyldighet att ersätta den förtroendevalde för förlorad pensionsförmån. För förtroendevald som bedriver aktiv egen näringsverksamhet utan att inneha anställning ska istället för första och andra styckena gälla följande. Den förtroendevalde som kan styrka att pensionsförmån har förlorats har rätt till ersättning för förlorad pensionsförmån med verifierat belopp. För förtroendevald med uppdrag omfattande minst 40 % regleras pensionsförmånerna i Pensionsbestämmelser för förtroendevalda. 8 Ersättning för förlorad semesterförmån Förtroendevald med uppdrag under 40 % av heltid har rätt till ersättning för styrkt förlorad semesterförmån. Förtroendevald med uppdrag över 40 % av heltid men ej heltid har rätt till semesterdagstillägg enligt följande beräkning 0,605 % av löpande månadsarvode och för dagar enligt följande: 25 dagar t o m det år han/hon fyller 39 år 31 dagar fr o m det år han/hon fyller 40 år 32 dagar fr o m det år han/hon fyller 50 år. Semesterdagstillägget utbetalas i augusti månad varje år. 9 Särskilda arbetsförhållanden m m Rätten till ersättning enligt 6-8 omfattar nödvändig ledighet för förtroendevalda med speciella arbetstider eller särskilda arbetsförhållanden i övrigt, när det inte kan anses skäligt att de förtroendevalda fullgör sina ordinarie arbetsuppgifter i direkt anslutning till

194 14, KF :00 / :s bilaga: Arvodesbestämmelser Dokumentnamn: Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda m.fl. i Östersunds kommun Sida: 7 (15) Skapad av: Ledningsgruppen för nämndöversyn , Beslutad av: KF, , 112 Reviderad den: sammanträdet eller motsvarande t.ex. nattarbete efter ett sammanträde. Rätten till ersättning enligt 6-8 omfattar tid för resa till och från sammanträdet eller motsvarande och tid för praktiska förberedelser i anslutning till sammanträdet eller motsvarande. 10 Resekostnadsersättning 1 Resekostnadsersättning utgår om avståndet mellan den förtroendevaldes fasta bostad och platsen för sammanträdet eller förrättningen är längre än 10 km. Resekostnadsersättning utgår med det belopp per km som enligt bilersättningsbestämmelserna i det kommunala bilavtalet utgår för hela sträckan och inte bara för den del som överstiger 10 km. Till förtroendevald, som ej förfogar över eget färdmedel eller ej kan samåka med annan förtroendevald och där kollektivt transportmedel ej kan användas, erhålles resekostnadsersättning motsvarande erlagt belopp för taxiresa. 2 När förtroendevald med årsarvode deltar i förrättning inom kommunen utgår resekostnadsersättning för användande av egen bil enligt bestämmelserna i det kommunala bilavtalet med beaktande av antagen resepolicy. Utgångspunkt är platsen för nämndens kansli (dvs. i regel Rådhuset) för de som har arbetsplats i Rådhuset. För övriga är utgångspunkten antingen den fasta bostaden eller arbetsplatsen. Fullgjorda resor redovisas i efterhand för styrelse, nämnd eller utskott (körjournal). 3 Resekostnadsersättning vid förrättning utom kommunen utgår enligt det kommunala bilavtalet. Anm. Kostnad för eventuell taxiresa ska styrkas genom uppvisande av kvitto 11 Traktamente Vid förrättning utom kommunen utgår traktamentsersättning enligt det kommunala traktamentsavtalet.

195 14, KF :00 / :s bilaga: Arvodesbestämmelser Dokumentnamn: Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda m.fl. i Östersunds kommun Sida: 8 (15) Skapad av: Ledningsgruppen för nämndöversyn , Beslutad av: KF, , 112 Reviderad den: 12 Barntillsynskostnader Ersättning utgår för barntillsynskostnader på grund av deltagande i sammanträden och förrättningar med belopp per timme enligt bilaga. Ersättningen avser vård och tillsyn av barn, som vårdas i den förtroendevaldes familj och som inte fyllt tolv år. Om särskilda skäl finns kan ersättning utgå också för äldre barn. Ersättning utgår inte för vård och tillsyn, som utförs av familjemedlem (maka, make, sambo eller syskon) och inte heller för tid då barnet vistas i den kommunala barnomsorgen. Ersättning utgår för den faktiska tiden för sammanträden och förrättningar med tillägg för ytterligare två timmar. Anspråk på ersättning ska anmälas av den förtroendevalde till sekreteraren vid sammanträdet. Gäller det förrättning upptas beloppet på räkningen tillsammans med övrig ersättning. 13 Kostnader för vård och tillsyn av funktionsnedsatt Ersättning utgår för kostnader för vård och tillsyn av funktionsnedsatt anhörig eller motsvarande på grund av deltagande i sammanträden och förrättningar med belopp per timme enligt bilaga. Ersättningen avser vård och tillsyn av funktionsnedsatt person, som stadigvarande vistas i den förtroendevaldes bostad. Ersättningen avser inte vård och tillsyn, som utförs av familjemedlem eller sammanboende och inte heller för tid då vården och tillsynen sker genom kommunens hemhjälpsverksamhet och hemsjukvård. Ersättningen är maximerad till nio timmar per dygn. Anspråk på ersättning ska anmälas av den förtroendevalde till sekreteraren vid samman-

196 14, KF :00 / :s bilaga: Arvodesbestämmelser Dokumentnamn: Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda m.fl. i Östersunds kommun Sida: 9 (15) Skapad av: Ledningsgruppen för nämndöversyn , Beslutad av: KF, , 112 Reviderad den: trädet. Gäller det förrättning upptas beloppet på räkningen tillsammans med övriga ersättningar. 14 Särskilda kostnader för handikappad förtroendevald Ersättning utgår i skälig omfattning till funktionsnedsatt förtroendevald för styrkta särskilda kostnader på grund av uppdraget. Här avses kostnader för resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning av handlingar och liknande. Ersättning utbetalas efter räkning från den förtroendevalde. Anm. Kostnaderna kan variera beroende på funktionsnedsättningens art och svårighetsgrad. Någon ersättningsnivå är därför inte fastställd. Rätten till ersättning är inte begränsad till att gälla enbart kostnader i samband med sammanträden och förrättningar. Även kostnader i andra fall på grund av uppdraget kan ersättas. 15 Ersättning till valnämndens ledamöter och ersättare För ledamot eller ersättare som tjänstgör under valdag, vid institutionsröstning eller deltar i utbildning för röstmottagare utgår samma ersättning som för övriga röstmottagare. 16 Hur man begär ersättning För att ersättning ska betalas ut för förlorad arbetsinkomst, pensionsförmån och semesterförmån samt resekostnader m.m. ( 6-14) krävs att den förtroendevalde begär ersättning av kommunen. Yrkande om ersättning ska göras senast inom ett år från dagen för sammanträdet eller motsvarande. Beträffande förlorad pensionsförmån ska yrkande om ersättning göras senast vid

197 14, KF :00 / :s bilaga: Arvodesbestämmelser Dokumentnamn: Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda m.fl. i Östersunds kommun Sida: 10 (15) Skapad av: Ledningsgruppen för nämndöversyn , Beslutad av: KF, , 112 Reviderad den: utgången av februari månad året efter det år till vilket förlusten hänför sig. För egna företagare ska yrkande framställas i samband med pensionering, dock senast inom två år från pensionstillfället. Yrkande om ersättning för förlorad semesterförmån ska göras senast inom två år från dagen för sammanträde eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig. 17 Utbetalning Ersättningarna utbetalas månadsvis enligt löneutbetalningssystemet för kommunens anställda. Årsarvode utbetalas för innevarande månad med 1/12. Övriga ersättningar för deltagande i sammanträden och förrättningar utbetalas i efterskott. Uppgifter för beräkning av de förtroendevaldas ersättning ska lämnas månadsvis av respektive förvaltning enligt rutinen för löneutbetalningarna. För tillfälliga beredningar, projektgrupper, samrådsorgan och dylikt som tillsatts av styrelse eller nämnd gäller samma rutin för utbetalning. 18 Tolkning och tillämpning m.m. Kommunstyrelsen/personalutskottet ansvarar för att tolka dessa bestämmelser och granska deras tillämpning. Arvoden och ersättningar justeras efter den av Riksdagens arvodesnämnd fastställda ersättningen till riksdagsledamöter från och med den 1 januari påföljande år. Anm. Vid uppräkning av arvoden och ersättning för förlorad arbetsinkomst ska avrundning göras till närmast högre hela krontalsbelopp.

198 14, KF :00 / :s bilaga: Arvodesbestämmelser Dokumentnamn: Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda m.fl. i Östersunds kommun Sida: 11 (15) Skapad av: Ledningsgruppen för nämndöversyn , Beslutad av: KF, , 112 Reviderad den: Bilaga 1 Bestämmelser om arvoden till heltidsengagerade kommunalråd Bestämmelserna utgår från följande förutsättningar: Kommunstyrelsens ordförande ska vara kommunalråd. Kommunstyrelsens förste vice ordförande ska också vara kommunalråd och detta uppdrag kan samordnas med annat ordförandeuppdrag. Kommunstyrelsens andre vice ordförande ska vara kommunalråd från oppositionen. De partier som inte är representerade i kommunstyrelsens presidium (dvs. med kommunalråd) garanteras 5 procent per mandat. Till kommunalråd tillika kommunstyrelsens ordförande utgår arvode med 100 % av arvodet för riksdagsledamöter i enlighet med bilaga 3. Övriga kommunalråd erhåller 85 % av arvodet för riksdagsledamöter. Uppräkning av arvoden fastställs i 18 i arvodesbestämmelserna. Semesterledighet följer kommunens avtal -Allmänna bestämmelser - AB - och innebär betald semester under kalenderåret med

199 14, KF :00 / :s bilaga: Arvodesbestämmelser Dokumentnamn: Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda m.fl. i Östersunds kommun Sida: 12 (15) Skapad av: Ledningsgruppen för nämndöversyn , Beslutad av: KF, , 112 Reviderad den: 25 semesterdagar t.o.m. det år han/hon fyller 39 år 31 semesterdagar fr.o.m. det år han/hon fyller 40 år 32 semesterdagar fr.o.m. det år han/hon fyller 50 år Semesterdagstillägg utbetalas i augusti månad varje år med belopp enligt följande beräkning: 0,605 av löpande månadsarvode. Om kommunalråd är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag på grund av sjukdom eller dylikt ska avdrag göras med 1/365 av årsarvodet per frånvarodag fr.o.m. 15:e frånvarodagen. Avdrag ska ej göras för frånvaro på grund av semester. Vid egen begäran om ledighet ska frånvaroavdrag göras fr.o.m. första frånvarodagen. Bilersättning Se 10 i bestämmelser om ersättning till förtroendevald m.fl. i Östersunds kommun. Sammanträdesarvode 5 fr.o.m Bilaga 2 Heldagsarvode Halvdagsarvode 762 kronor 381 kronor Ersättning för förlorad arbetsinkomst 6 Ersättning för förlorad arbetsinkomst utbetalas med följande belopp

200 14, KF :00 / :s bilaga: Arvodesbestämmelser Dokumentnamn: Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda m.fl. i Östersunds kommun Sida: 13 (15) Skapad av: Ledningsgruppen för nämndöversyn , Beslutad av: KF, , 112 Reviderad den: Maximalt kr/dag eller arbetspass. För sammanträden där halvdagsarvode utbetalas är ersättning för förlorad arbetsinkomst maximerad till 953 kronor. Om den förtroendevalde kan styrka högre förlorad arbetsinkomst, t.ex. på grund av lång resväg, utbetalas det högre beloppet. Ersättning för förlorad arbetsinkomst gäller inte för förtroendevalda med årsarvoden som sammanlagt omfattar 40 procent av heltid eller mer vid sammanträden i den egna nämnden/styrelsen. Barntillsynskostnader 12 Ersättning 129 kronor/timme. Om den förtroendevalde kan styrka, att högre kostnad utbetalts, betalas detta belopp, dock högst kr/dag. Kostnader för vård och tillsyn av funktionsnedsatt 13 Ersättning 129 kronor/timme. Om den förtroendevalde kan styrka, att högre kostnad utbetalts, betalas detta belopp, dock högst kr/dag. Bilaga 3 Ersättning till presidierna i kommunfullmäktige, nämnder, styrelser och kommunägda företag för mandatperioden fr.o.m (OBS! 2010 års belopp se anmärkning) Ordf Rörlig resurs Beräknat Beräknat Vice ordf Beräknat Beräknat Nämnd/styrelse i förhållande i förhållande årsarvode månads- i förhållande årsarvode månads-

201 14, KF :00 / :s bilaga: Arvodesbestämmelser Dokumentnamn: Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda m.fl. i Östersunds kommun Sida: 14 (15) Skapad av: Ledningsgruppen för nämndöversyn , Beslutad av: KF, , 112 Reviderad den: Motsvarande till heltid till heltid arvode till heltid Arvode Kommunfullmäktiges ordf 0, Kommunfullm. 1:e vice ordf 0, Kommunfullm. 2:e vice ordf 0, Kommunfullmäktige till förfogande 0, Kommunstyrelsens ordf 1, Kommunstyrelsens 1:e vice ordf 1, Kommunstyrelsens 2:e vice ordf 1, Gruppledararvoden efter mandat 2, Barn- och utbildningsnämnd 0, , Miljö- och samhällsnämnd 0, , Vård- och omsorgsnämnd 0, , Kultur- och fritidsnämnd 0, , Socialnämnd 0, , Utförarstyrelse 0, , Överförmyndare 0, , Revision, ordf (oppositionen) 0, Revision, vice ordf 0, Ledamot i revisionen 0, , (5 ledamöter och 0,08/ledamot) Valnämnden, under valår 0, , Totalt 5,700 2, , Rekommendationer till bolag och stiftelser om vissa arvoden fr.o.m (OBS! 2010 års belopp se anmärkning) Ordför Förtroende- Beräknat Beräknat Vice ordf Beräknat Beräknat i förhållande vald revisor årsarvode månads- i förhållande årsarvode månads- Nämnd/styrelse till heltid i förhållande arvode till heltid arvode

202 14, KF :00 / :s bilaga: Arvodesbestämmelser Dokumentnamn: Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda m.fl. i Östersunds kommun Sida: 15 (15) Skapad av: Ledningsgruppen för nämndöversyn , Beslutad av: KF, , 112 Reviderad den: Motsvarande till heltid Jämtkraft AB - Ordförande 0, Vice ordförande 0, Förtroendevald revisor 0, Östersundsbostäder AB - Ordförande 0, Vice ordförande 0, Förtroendevald revisor 0, Turist- och kongressbyrån i Östersund AB - Förtroendevald revisor 0, Vestibulum AB - Förtroendevald revisor 0, Östersunds Rådhus AB - Ordförande 0, , Förtroendevald revisor 0, Stiftelsen Jämtlands läns bibliotek - Förtroendevald revisor Anm. 1. Bestämmelserna om förtroendevaldas årsarvoden utgår från gällande bestämmelser för ledamöter av Sveriges Riksdag fastställda av Riksdagens arvodesnämnd. Riksdagens arvodesnämnd fastställer riksdagsledamöternas arvoden en gång per år, den 1 november. Från den 1 november 2009 är ersättningen till riksdagsledamot kronor per månad. Årsarvodet till kommunstyrelsens ordförande är beräknat till 100 % av arvodet för riksdagsledamot. Övriga kommunalråd erhåller 85 % av arvodet till riksdagsledamot. Övriga årsarvoden utgår i procent av arvodet till övriga kommunalråd, dvs. 85% av arvodet till riksdagsledamot. 2. Avgående ledamot i revisionen fullgör sitt uppdrag till dess revisionsberättelse avlämnats för föregående år och uppbär arvode för det. 3. Rekommendationen till bolag avseende årsarvoden till ordförande och vice ordförande omfattar även deras arbete i eventuella dotterbolag och dotterdotterbolag. 4. Arvode till ordförande/vice ordförande i Östersunds Rådhus AB gäller under förutsättning att uppdraget ej ligger på heltidsarvoderad förtroendevald. 5. Om ägare av kommunalt bolag väljer styrelseledamot utanför den egna ägarkretsen kan högre arvode utgå till sådan styrelseledamot.

203 14, KF :00 / :s bilaga: YTTRANDE Staffan Hillström Kommunjurist Förvaltningsrätten i Härnösand Box HÄRNÖSAND Mål nr , domare 3 Lennart Ledin./. Östersunds kommun - angående laglighetsprövning enligt kommunallagen Förvaltningsrätten har berett Östersunds kommun tillfälle att inge yttrande i målet, avseende överklagande av Östersunds kommunfullmäktiges beslut , 112, rörande arvodesbestämmelser inför mandatperioden Klaganden Ledin har gjort gällande att kommunens beslut om gruppledararvoden strider mot 4 kap 15 kommunallagen. Kommunen, som i telefonsamtal den 3 augusti med företrädare för rätten medgetts anstånd till den 2 september 2010, får lämna följande yttrande. Reglerna om fastställande av ersättningar av olika slag finns i 4 kap kommunallagen. Det är obligatoriskt för fullmäktige att fastställa ett system för hur bland annat ersättning för förlorad arbetsinkomst skall bestämmas. Kommunen kan vid sidan av dessa obligatoriska bestämmelser anta regler om bland annat arvoden enligt 4 kap 14 och 15 kommunallagen. Kommunfullmäktige har i det överklagade beslutet fastställt rätten till gruppledararvoden enligt det följande.

204 14, KF :00 / :s bilaga: YTTRANDE Det hänvisas till den av klaganden åberopade bilaga 3. Ursprungligen fanns en rörlig resurs om motsvarande 5,35 heltidstjänster (baserade, enligt fullmäktiges beslut, på en viss procentsats av arvodet för en riksdagsledamot). Genom beslut i fullmäktige ( 152/06) har resursen utökats till motsvarande 5,68 heltidstjänster. Av denna resurs har fördelning skett på tre kommunalråd, varav ett oppositionsråd. Återstoden, 2,68 heltidstjänster, utgör en resurs till förfogande. Såvitt gäller arvode till gruppledare har av denna resurs till förfogande fördelning skett med ledning av partiernas mandat i fullmäktige. I denna del har det rått politisk enighet. Följande anförs särskilt till stöd för att aktuellt beslut inte strider mot lag. I propositionen (se ovan), sid 69, betonades att principen om lika arvode för lika uppdrag var viktig framförallt ur rättvisesynpunkt. Detta kommenterades tämligen kortfattat. I övrigt angavs på samma sida i prop. att arvodena, då de förtroende genom den nya kommunallagen fick en rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst, borde renodlas till att avse bara en ersättning för det arbete som var förenat med uppdragen. I kravet på skälighet låg att kommunerna måste skilja mellan ersättning för förlorad arbetsinkomst och arvode. Kommunen fäster såvitt gäller de få domar i rättspraxis som berört saken (till exempel RÅ 1998 ref. 33) - rättens uppmärksamhet på att det i aktuellt mål enbart är fråga om hur fördelning av gruppledararvoden skall utformas. Frågor om ersättning för förlorad arbetsinkomst eller andra ersättningsformer berörs inte. I specialmotiveringen till 4 kap15 2st kommunallagen (prop. 1990/91:117 sid. 170) har angetts att fullmäktige kan ta hänsyn till hur länge en förtroendevald haft ett heltidsuppdrag eller ett omfattande deltidsuppdrag, när fullmäktige bestämmer arvodet till den förtroendevalde. Beträffande ersättning för förlorad arbetsinkomst (sid 169 i prop.) angavs att en gräns borde dras mellan heltids- och

205 14, KF :00 / :s bilaga: YTTRANDE deltidssysselsatta. I prop.1982/83:97 angavs att en naturlig gräns borde gå vid uppdrag som omfattade 40 procent av heltid eller däröver. Fullmäktige får dock bestämma om denna gränsdragning (kursiveringen gjord i yttrandet). Motiven för denna gränsdragning, såvitt gällde ersättning för förlorad arbetsinkomst, angavs gälla alltjämt (prop. sid 169). Någon sådan gränsdragning angavs inte i propositionen beträffande arvoden. Däremot fanns förslag om samma gränsdragning i cirkulär från dåvarande Kommunförbundet med nr 1991:144 och 178 (författare Håkan Torngren och Erna Zelmin-Åberg) också beträffande arvode. Enligt cirkuläret kunde förtroendevalda som fullgjort sina uppdrag på mindre än 40 procent av heltid få rätt till begränsat arvode i den utsträckning som fullmäktige beslutat. I cirkuläret klargjordes i början att förslaget till bestämmelser om ekonomiska förmåner till förtroendevalda enbart var att se som ett underlag för lokala bedömningar. Det intressanta i sammanhanget är att juridiskt sakkunniga företrädare för dåvarande Kommunförbundet ansåg det möjligt att differentiera hur arvoden skulle utbetalas också avseende förtroendevalda som fullgjort sina uppdrag på mindre än 40 procent av heltid. Det är kommunens uppfattning att förarbetena och aktuella paragrafers lydelse framförallt bör tolkas som en garanti mot orättvisor. Av förarbetena framgår att en betydande frihet getts kommunerna att differentiera bland annat arvoden i de fall det förelegat grund för detta. Detta gäller i första hand heltidspolitiker men också sådana som fullgör uppdrag på en betydande del av heltid. 4 kap 15 1st kommunallagen om lika belopp för lika uppdrag bör enligt kommunens mening ses som en garanti för likabehandling i de fall det i verklig mening rör sig om lika, det vill säga jämförbara uppdrag. Arvodet kan då differentieras med avseende på uppdragets tid och innehåll. I aktuellt fall rör det sig om uppdrag som gruppledare för partier som i vissa fall har ett stort antal ledamöter i fullmäktige och i andra ett litet antal. Detta bör beaktas vid beslutet om gruppledararvoden.

206 14, KF :00 / :s bilaga: YTTRANDE Det rör sig med andra ord inte om lika uppdrag. Gruppledare som har att leda en grupp på 20 ledamöter får en så mycket tyngre arbetsbörda genom fler kontakter, ökat informationsbehov etc. än den som har 2 mandat. Arvodet speglar därigenom omfattningen av arbetsinsatsen på samma sätt som arvodet för ordföranden i tyngre nämnder (barn- och utbildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden) speglar omfattningen av deras arbete jämfört med ordförandeskapet i andra nämnder (socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden). Kommunens beslut angående gruppledararvoden kan ses som ett sätt att beskriva omfattningen av aktuellt uppdrag. Om man på grund av en snäv tolkning av ordalydelsen i 4 kap 15 kommunallagen inte skulle kunna fortsätta att besluta som kommunen gjort tidigare att fördela resurs efter mandatstorlek skulle ett alternativ vara att fördela resurserna jämnt mellan sju partier oavsett om man har 26 mandat eller 2 mandat i fullmäktige. Detta skulle med säkerhet inte uppfattas som rimligt. I så fall måste en ny konstruktion hittas. Ett tveksamt alternativ skulle kunna vara att medlen för gruppledararvode (minus de tre heltidskommunalråden) konverterades till en höjning av mandatstödet per parti och att respektive parti därefter fick anställa sin gruppledare i den omfattning man fann rimligt. Många kommuner tillämpar arvodesbestämmelser för gruppföreträdare (partiföreträdare) på samma sätt som Östersund. Diskussionen ovan redovisas för att klargöra att frågan om fördelningen av gruppledararvoden är betydelsefull för ett stort antal kommuner. Aktuell prövning skulle därför kunna få prejudicerande betydelse. Fördelning av resurser för politisk tid baserade på antalet mandat i kommunfullmäktige är enligt kommunen praktiskt och rättvist. Det bör på grund av de närmare omständigheterna inte anses strida mot gällande lag. Det har sedan länge och utan kritik fungerat på motsvarande sätt i såväl Östersund som annorstädes. Konsekvensen att hitta alternativa former för gruppledarfunktionen skulle bli orättvist och konstruerat och man skulle förlora fördelarna med systemet.

207 14, KF :00 / :s bilaga: YTTRANDE Sammanfattningsvis anser kommunen att överklagat beslut stämmer överens med gällande lag och inte är olagligt på annat sätt enligt 10 kap 8 kommunallagen. Kommunen föreslår därför att förvaltningsrätten lämnar överklagandet utan bifall. ÖSTERSUNDS KOMMUN Kommunstyrelsen AnnSofie Andersson Kommunstyrelsens ordförande Bengt Marsh Kommundirektör Östersunds kommun, telefonnummer vx

208 15, KF :00 KS: 1395/2010 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Medborgardialog som en del i styrningen Kommunstyrelsen beslutade den 22 september att utveckla dialogen med medborgarna. Syftet är att öka medborgarnas engagemang, delaktighet och inflytande. En politisk ledningsgrupp tillsattes med uppdrag att definiera roller och ansvar, ge förslag på arbetsformer, verktyg och mötesplatser för dialog. Kommunstyrelsens beslutade den 13 april att direktiv för styrdokument ska upprättas. Ledningsgruppen har tillsammans med kommunledningsförvaltningen utarbetat förslag till principer för medborgardialog. Principerna ska fastställas av kommunfullmäktige. Underlag för beslut Ledningsgruppens förslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Förslag till styrprinciper för medborgardialog i Östersunds kommun fastställs 2. Nämnders och styrelser ansvar för medborgardialog ska förtydligas i respektive reglemente. 3. Metoden elektronisk medborgarpanel ska prövas i arenautredningen. Utdrag med skrivelse till samtliga nämnder och styrelser och gruppledare Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

209 15, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> LEDNINGSGRUPPENS FÖRSLAG Dnr Ellen Arnesson Kommunstyrelsen Medborgardialog som en del i styrningen Kommunstyrelsen beslutade den 22 september att utveckla dialogen med medborgarna. Syftet är att öka medborgarnas engagemang, delaktighet och inflytande. En politisk ledningsgrupp tillsattes med uppdrag att definiera roller och ansvar, ge förslag på arbetsformer, verktyg och mötesplatser för dialog. Kommunstyrelsens beslutade den 13 april att direktiv för styrdokument ska upprättas. Ledningsgruppen har tillsammans med kommunledningsförvaltningen utarbetat förslag till principer för medborgardialog. Principerna ska fastställas av kommunfullmäktige. Underlag för beslut Ledningsgruppens förslag Ledningsgruppens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut 1. Förslag till styrprinciper för medborgardialog i Östersunds kommun fastställs. 2. Nämnders och styrelser ansvar för medborgardialog ska förtydligas i respektive reglemente. 3. Metoden elektronisk medborgarpanel ska prövas i arenautredningen. Bakgrund Upprinnelsen till projektet var att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i kommunkompassutvärderingen 2008 lyfte fram medborgardialogen som ett förbättringsområde. Hösten 2009 gjorde Komrev på uppdrag av revisorerna en granskning av medborgarnas inflytande och medborgardialog via IT i Östersunds kommun. Revisionens omdöme var att det bedrivs ett arbete som till många avseenden är tillfredsställande, men att det sammantaget inte finns en fullt ut ändamålsenlig medborgardialog och rutiner för att säkra medborgarinflytandet i den kommunala verksamheten. Under våren har olika former för medborgardialog diskuterats flitigt. I samband med budgetberedningen har kommunstyrelsen aktualiserat frågan med berörda facknämnder och styrelser. I mars anordnades ett seminarium för presidier och förvaltningschefer i samverkan med SKL. Efter seminariet be- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

210 15, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> LEDNINGSGRUPPENS FÖRSLAG Dnr slutade kommunstyrelsen att ta fram styrprinciper för kommunens medborgardialog. Styrprinciper och former för medborgardialog Kommunstyrelsens syfte med att ta fram styrprinciper är att skapa en systematisk och hållbar metod för dialog med medborgare i viktiga kommunala frågor. Medborgardialog handlar om att se medborgarnas kunskaper som en tillgång för att forma framtidens kommun och framtidens landsting. Det handlar om att använda flera olika metoder för att få medborgarnas värderingar och att ge medborgarna kunskaper om kommunens och landstingens ansvar, styrning och verksamhet. Det handlar om att genom systematiska dialoger både stärka demokratin och öka effektiviteten 1. Medborgardialog som en del i styrprocessen innebär inte att den ersätter det representativa systemet. Tvärtom stödjer den systemet genom att den skapar ökad kunskap om medborgarnas värderingar. Vid gränsdragningen mellan vad som är en uppgift för den representativa demokratin och medborgardialog måste sunt förnuft råda. Ledningsgruppen föreslår följande styrprinciper för medborgardialog i Östersunds kommun Medborgardialog är en metod för dialog mellan medborgare och förtroendevalda. Medborgardialogen ska stödja och utgå från kommunens värderingar vars grundpelare är tillgänglighet, bemötande, kompetens och inflytande. Vid utredningar/projekt i viktiga kommunala frågor som direkt berör medborgare ska alltid en medborgardialog övervägas och ställning tas till nyttan och syftet med en sådan dialog. Resultatet ska redovisas i beslutsunderlaget. Om medborgardialog ska genomföras ska den ske i startfasen av ett uppdrag. Medborgarna ska ha verkliga påverkansmöjligheter och eller valbara alternativ. Barns och ungdomars möjligheter att delta ska ges särskild uppmärksamhet. Samarbete med föreningar och organisationer ska utvecklas och här kan studieförbunden vara en grund för dialog. Resultatet av dialogen ska alltid återkopplas till medborgarna. Processen kring medborgardialogen ska ständigt utvecklas för att kunna anpassas till den verklighet vi ser i samhället idag och i framtiden. 1 SKL:s skrift 11 tankar om medborgardialog i styrning sidan 8 Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

211 15, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> LEDNINGSGRUPPENS FÖRSLAG Dnr Det är omöjligt att föra medborgardialog inför alla beslut. I inledningsfasen av ett projekt när ställning ska tas till om medborgardialog ska föras eller inte kan följande två frågeställningar vara vägledande 1) Behöver vi som förtroendevalda mer kunskaper om medborgarnas värderingar, prioriteringar och åsikter kring denna fråga för att fatta det bästa beslutet? 2) Kan en medborgardialog kring denna fråga ge medborgarna större kunskaper om kommunens ansvar och behov av prioriteringar? Om dialog ska föras är det viktigt att tydliggöra för medborgarna vilken form av delaktighet de kan förvänta sig. Delaktighetstrappan är ett bra verktyg i det sammanhanget. Information för att kunna vara delaktig behöver man vara väl informerad och ha möjlighet att ta till sig kunskaper om den fråga som ska behandlas. Vissa beslut är inte lämpade för medborgardialoger men medborgarna har rätt att bli informerade om vilket besluts som fattats. En transparent kommun skapar tillit och förtroende. Konsultation - innebär att ge medborgarna möjlighet till att ta ställning till vilket alternativ de tycker är mest lämpligt för en aktuell fråga. Här utgår man från färdiga alternativ som är beredda av professionen och godkända av de förtroendevalda och där medborgarna får ta ställning till om de föredrar alternativ 1 eller 2 eller A eller B. Dialog här ger man människor möjlighet att möta andra för att föra dialog om en aktuell fråga. Utgångspunkten är att alla ska få föra fram sin åsikt Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

212 15, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> LEDNINGSGRUPPENS FÖRSLAG Dnr och argumentera för sin syn på frågan. Grunden är att man inte behöver nå konsensus. Delaktighet innebär att medborgarna deltar under en längre tid och är med en utvecklingsprocess från det vita pappret till färdigt förslag som underlag till politiska beslut. Deltagandet blir på en djupare nivå. Medbeslutande här har den representativa valda församlingen valt att delegera ansvar till nämnd eller styrelse där delegaterna inte är valda utifrån partitillhörighet utan valda som person Ansvar Ansvaret för att föra medborgardialog ligger på flera nivåer. Respektive facknämnd eller styrelse har ansvar för medborgardialogen inom sitt verksamhetsområde. Ansvaret för medborgardialog i vidare mening kan beroende på frågans art ligga antingen på kommunfullmäktige eller på kommunstyrelsen. Vem som är ansvarig för dialogen får diskuteras från fall till fall beroende på vilken fråga som är aktuell för dialog. Dialogen med brukarna den så kallade brukardialogen är i första hand ett ansvar för förvaltningsorganisation. Det är de professionellas ansvar att ta reda på hur brukarna upplever de tjänster och den service som enheterna tillhandahåller på uppdrag av de förtroendevalda. Reglementen Dialogen med medborgarna måste vara meningsfull. Medborgarna måste få veta att de blir lyssnade till och få återkoppling. För att dialogen ska bli meningsfull krävs bland annat dialog tidigt i processen, intressanta frågor och att det finns tid för dialog. Nämnder och styrelser har ett stort ansvar för att medborgardialogen ska få den genomslagskraft som kommunstyrelsen önskar. Kommunledningsförvaltningen föreslår att ansvaret för att föra medborgardialog i viktiga kommunala frågor förstärks och förtydligas i reglementena. Övrigt SKL:s utvärdering, revisionens granskning samt SKL:s skrift 11 tankar om medborgardialog i styrning har varit viktiga ut gångspunkter för ledningsgruppens arbete med att utveckla kommunens dialog med medborgarna. Samtliga partigrupper har haft möjlighet att lämna synpunkter, förslag, idéer med mera under beredningsprocessen. För att ytterligare stärka styrningen har kommunfullmäktige fastställt ett kommunövergripande inriktningsmål för medborgarinflytande Be- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

213 15, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> LEDNINGSGRUPPENS FÖRSLAG Dnr rörda nämnder och styrelser har utifrån inriktningsmålet fastställt effektmål och mått för sin medborgardialog. Projekt Medborgardialog Projektet som pågått sedan september 2010 har så här långt bidragit till ökad kunskap och kompetens samt intressanta diskussioner kommunövergripande inriktningsmål, effektmål och mått på nämndnivå synsättet att se medborgardialogen som en del i styrningen styrprinciper för medborgardialog i Östersunds kommun (förslag) förstärkning och förtydligande av nämnders och styrelsers ansvar (förslag) Nästa steg i projektet är att pröva ett antal metoder och verktyg. I arenaprojektet planerar projektgruppen för arenaprojektet att använda metoden medborgarpanel via IT. Medborgarpanel är en metod där ett antal medborgare bjuds in att diskutera, lämna synpunkter och tycka till i en fråga. Det finns flera verktyg för medborgarpaneler till exempel fysiska möten och olika ITverktyg. Fördelen att använda IT är att paneldeltagarna ges möjlighet att delta på den tid och från den plats som passar dem bäst. E- paneler uppfattas av deltagarna som ett enkelt sätt att delta. Utifrån kommunstyrelsens uppdrag att under 2011 pröva ett antal metoder och verktyg tillstyrker ledningsgruppen att en Arenapanel inrättas och prövas i arenaprojektet. Ledningsgruppen för arenan har att följa de principer och riktlinjer som ledningsgruppen för medborgardialogen tar fram för medborgarpaneler. FÖR LEDNINGSGRUPPEN AnnSofie Andersson Utdrag med skrivelse till samtliga nämnder och styrelser och gruppledare Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

214 16, KF :00 ON: 752/2010 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Kommunala pensionärsrådets funktion och roll Ett antal pensionärsorganisationer har framfört önskemål om en översyn av pensionärsrådets storlek och arbetsformer. Vård- och omsorgsnämnden beslutade den 20 april 36 att föreslå kommunstyrelsen att utreda kommunala pensionärsrådets framtida funktion och roll. Vård- och omsorgsnämnden har inte tagit ställning i frågan. Underlag för beslut Finansutskottet , 115 Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Reglemente Kommunala pensionärsrådet, förslag Yrkanden Karin Thomasson, mp, ändringsyrkande: I finansutskottets förslag till beslut, punkt 3: Vård- och omsorgsnämnden, miljö- och samhällsnämndens samt kultur- och fritidsnämndens ordförande och vice ordförande, varav en är ersättare, ska ingå i rådet ändras ska till bör. Carina Zetterström, c, ändringsyrkande: Kommunala pensionärsrådet ska organisatoriskt vara knutet till miljö- och samhällsnämnden. Katarina Nyberg Finn, s: Carina Zetterströms ändringsyrkande avslås. Proposition Ordförande ställer proposition på Karin Thomassons ändringsyrkande och finner att kommunstyrelsen antar detta. Ordförande ställer proposition på Carina Zetterströms ändringsyrkande och Katarina Nyberg Finns avslagsyrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller Katarina Nyberg Finns avslagsyrkande. Ordförande ställer proposition på punkterna 1-2 och 4-5 i finansutskottets förslag och finner att kommunstyrelsen antar dessa. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunala pensionärsrådets möjligheter till inflytande och påverkan ska stärkas och utvecklas. 2. Antal ledamöter och ersättare fastställs till Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

215 16, KF :00 ON: 752/2010 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Vård- och omsorgsnämnden, miljö- och samhällsnämndens samt kulturoch fritidsnämndens ordförande och vice ordförande, varav en är ersättare, bör ingå i rådet. 4. Öppna beredningssammanträden införs. 5. Förslag till reglemente från och med den 1 januari 2011 för kommunala pensionärsrådet fastställs. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

216 16, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Ellen Arnesson Kommunstyrelsen Kommunala pensionärsrådets funktion och roll Ett antal pensionärsorganisationer har framfört önskemål om en översyn av pensionärsrådets storlek och arbetsformer. Vård- och omsorgsnämnden beslutade den 20 april 36 att föreslå kommunstyrelsen att utreda kommunala pensionärsrådets framtida funktion och roll. Vård- och omsorgsnämnden har inte tagit ställning i frågan. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Reglemente Kommunala pensionärsrådet, förslag Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunala pensionärsrådets möjligheter till inflytande och påverkan ska stärkas och utvecklas. 2. Antal ledamöter och ersättare fastställs till Vård- och omsorgsnämnden, miljö- och samhällsnämndens samt kulturoch fritidsnämndens ordförande och vice ordförande, varav en är ersättare, ska ingå i rådet. 4. Öppna beredningssammanträden införs. 5. Förslag till reglemente från och med den 1 januari 2011 för kommunala pensionärsrådet fastställs. Bakgrund För att olika intressentgrupper och brukare ska ha möjlighet att påverka för dem viktiga kommunala beslut har kommunen bland annat inrättat ett antal råd. Kommunala pensionärsrådet är ett exempel på ett sådant råd. Rådets syften, uppgifter, sammansättning, organisation, ekonomi och arbetsformer är reglerade i ett reglemente. Syftet med rådet är att - stärka inflytandet i alla frågor som gäller äldre - medverka vid förberedelser för upphandling av vårdgivare - verka för att pensionärernas frågor beaktas i styrelser, nämnder och förvaltningar - verka för att pensionärernas synpunkter beaktas i nämndernas verksamhetsplanering - Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

217 16, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr initiera nya pensionärsfrågor i nämnder och förvaltningar - vara remissorgan i frågor som berör pensionärerna - vara ett forum för opinionsbildning och kunskapsspridning Rådet är organisatoriskt knutet till vård- och omsorgsnämnden och består av 22 ordinarie ledamöter och 22 ersättare. Rådet sammanträder fyra gånger per år. Den problembild som lyfts fram är dels att rådet har svårt att få ett reellt in flytande och dels att det är tungrott. Rådet kommer för sent in i beredningsoch beslutsprocesser och mötena har mera karaktären av informationsmöten. Det stora antalet ledamöter begränsar också utrymmet för dialog mellan förtroendevalda och föreningar. En arbetsgrupp inom kommunala pensionärsrådet har sett över rådets roll och funktion och föreslår att - antalet ledamöter minskas från 22 till 11 - öppna beredningsmöten införs inför varje sammanträde Kommunledningsförvaltningens synpunkter och förslag Det är inte bra att rådet kommer för sent in i berednings- och beslutsprocesser. Det tänkta inflytandet går därmed förlorat. Medborgarnas/brukarnas inflytande är en viktig del i berednings- och beslutsprocesser. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med ett antal kommuner tagit fram en delaktighetstrappa som består av fem steg med olika grad av delaktighet. log Information är enligt trappan den lägsta graden av delaktighet och medbeslutande den högsta. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

218 16, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Medborgardialog i form av enbart information i äldrefrågor är enligt kommunledningsförvaltningens sätt att se en allt för låg ambitionsnivå. Äldreomsorgen är en stor och viktig fråga med många intressenter. Det handlar bland annat om att utforma kommunens tjänster (kultur, mat, omvårdnad, kollektivtrafik, bostäder med mera) så att medborgarna får ut mesta möjliga för den skatt de betalar. Det är viktigt att medborgare ges möjlighet att framföra sina behov och önskemål. Då blir medborgardialogen också en viktig del i styrningen. Ambitionen borde vara att nå trappsteget inflytande som innebär att medborgarna via pensionärsrådet eller andra former är med i en utvecklingsprocess under en längre tid. Från det vita papperet till färdigt förslag till politiskt beslut 1. Det är naturligtvis inte möjligt att ha den ambitionen i alla ärenden. Kommunledningsförvaltningen menar dock att de äldres möjligheter till inflytande och påverkan bör stärkas och utvecklas. Detta kan bland annat ske genom att pensionärsrådet ges möjlighet att delta i ett tidigt skede vid större utredningar/projekt. De föreslagna öppna beredningsmötena kan vara en bra metod för att nå ökat inflytande. Målsättningen med beredningsmöten är att så många som möjligt både ledamöter och ersättare och andra intresserade medlemmar deltar vid dessa beredningsmöten 2. Vid själva sammanträdet är det däremot tänkt att endast ledamöter och tjänstgörande ersättare ska delta. Kommunala pensionärsrådet är en av flera metoder för att ge medborgare och dess organisationer möjlighet till inflytande och påverkan i viktiga kommunala frågor. I reglementet bör rådets syften förstärkas så att det tydligare framgår att dialogen är en viktig del i styrningen. Det finns även anledning att se över facknämndernas arbetsformer för att rådet ska få en reell möjlighet till inflytande och påverkan det vill säga komma med i ett tidigt skede i berednings- och beslutsprocesser i viktiga frågor. Arbetsgruppens förslag att minska antalet ledamöter innebär bland annat att kultur- och fritidsnämnden och miljö- och samhällsnämnden inte ska finnas med i rådet. Kommunledningsförvaltningen är mycket tveksam till arbetsgruppens förslag då både samhällsplanering och kulturverksamhet är viktiga frågor ur ett äldreperspektiv. Det är inte heller förenligt med några av rådets syften. Kommunledningsförvaltningen menar tvärtemot arbetsgruppen att kultur- och fritidsnämndens och miljö- och samhällsnämndens koppling till pensionärsrådet bör stärkas. Förslagsvis genom att nämnderna representeras via sina ordföranden eller vice ordföranden. Kommunstyrelsen kan adjungeras vid behov. Kommunalråden kan också nyttja sin rätt att närvara och delta i överläggningar men inte i beslut. Däremot menar kommunledningsförvaltningen att det kan vara rätt att minska antalet ledamöter och ersättare till Den nya arbetsformen 1 Sveriges Kommuners och Landstings skrift 11 tankar om medborgardialog i styrning 2 Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

219 16, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr med öppna beredningsmötena öppnar för ökat inflytande bland annat genom att fler får möjlighet att delta i berednings- och beslutsprocesserna. Kommunledningsförvaltningen föreslår att rådets möjligheter till inflytande och påverkan förstärks och utvecklas, att antalet ledamöter och ersättare i kommunala pensionärsrådet ska vara samt att den politiska representationen i rådet ska bestå av ordförande eller vice ordförande i vård- och omsorgsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt miljö- och samhällsnämnden. Vidare föreslår förvaltningen att öppna beredningsmöten införs. Arbetsformer och metoder för beredningsmöten får utformas av vård- och omsorgsnämnden i samverkan med pensionärsrådet. Reglementet har reviderats i enlighet med föreslagna förändringar. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Bert-Olof Åkerström Utdrag med skrivelse till vård- och omsorgsnämnden och kommunala pensionärsrådet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

220 16, KF :00 / :s bilaga: Reglemente kommunala pensionärsrådet Dokumentnamn: Reglemente för kommunala pensionärsrådet Sida: 1 (3) Skapad av: Kommunjurist Maria Lewandowski Beslutad av: KF Reviderad den: REGLEMENTE FÖR KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET Pensionärsrådet är ett organ inom kommunen som ska stärka pensionärernas inflytande i kommunala frågor. Rådet har ingen beslutanderätt i frågor som ankommer på kommunen. 1 Syfte Pensionärsrådets verksamhet syftar till att; stärka pensionärernas inflytande i alla kommunala frågor som rör deras intressen, tillföra kommunala styrelser och nämnder pensionärernas kunnande och erfarenhet. 2 Uppgifter I enlighet med verksamhetens syfte har pensionärsrådet följande särskilda uppgifter; verka för att pensionärernas intressen beaktas i styrelser och nämnder, till styrelser och nämnder initiera nya frågor som rör pensionärer, vara remissorgan i frågor som rör pensionärer, medverka vid förberedelse för upphandling av vårdgivare, vara ett forum för opinionsbildning och kunskapsspridning. 3 Organisatorisk ställning m.m. Pensionärsrådet är organisatoriskt knutet till vård- och omsorgsnämnden. Kommunens styrelser och nämnder ska i god tid informera rådet om ärenden som rör pensionärers intressen och därigenom ge rådet möjlighet att lämna yttrande som kan beaktas innan beslut fattas. 4 Sammansättning och mandatperiod Pensionärsrådet består av 11 ledamöter och 11 ersättare, varav 8 ledamöter samt ersättare representeras av utomstående organisationer

221 16, KF :00 / :s bilaga: Reglemente kommunala pensionärsrådet Dokumentnamn: Reglemente för kommunala pensionärsrådet Sida: 2 (3) Skapad av: Kommunjurist Maria Lewandowski Beslutad av: KF Reviderad den: och 3 ledamöter samt ersättare representeras av de kommunala nämnderna. Vård- och omsorgsnämnden utser vilka organisationer som ska vara representerad i rådet. Organisationerna ska vara riksorganisationer som genom sina lokalföreningar bedriver verksamhet i kommunen. Antalet ledamöter från respektive organisation bestäms med hänsyn till antalet medlemmar och samhällsinriktad verksamhet. De organisationer som enligt vård- och omsorgsnämndens beslut ska ingå i pensionärsrådet med visst antal ledamöter och ersättare ska före den 1 november det år kommunfullmäktige väljs lämna uppgift om vem eller vilka som ska representera organisationen. I rådet ska utöver pensionärsorganisationernas 3 representanter ingå; - vård- och omsorgsnämndens ordförande och vice ordförande varav en är ersättare, - miljö- och samhällsnämndens ordförande och vice ordförande, varav en är ersättare, - kultur- och fritidsnämndens ordförande och vice ordförande, varav en är ersättare. Representant för kommunstyrelsen kan adjungeras vid behov. Pensionärsrådet utser inom sig ordförande och vice ordförande. Ordförande bör utses bland de kommunalt förtroendevalda och vice ordförande bland representanterna för pensionärsorganisationerna. Rådet kan tillsätta en beredningsgrupp med uppgift att bereda ärenden och föreslå dagordning till rådets sammanträden. Beredningssammanträdena kan vara öppna för allmänheten. Till sekreterare i såväl rådet som dess beredningsgrupp förordnas tjänsteman vid vård- och omsorgsförvaltningen. Mandatperioden är densamma som för kommunens nämnder. 5 Sammanträden Rådet ska sammanträda minst fyra gånger per år. Extra sammanträde ska hållas om rådets ordförande, vice ordförande, beredningsgruppen eller mer än hälften av rådets ledamöter begär det. Förslag och förteckning över ärenden som ska behandlas vid ett sammanträde samt handlingar och beslutsunderlag ska tillhandahållas för

222 16, KF :00 / :s bilaga: Reglemente kommunala pensionärsrådet Dokumentnamn: Reglemente för kommunala pensionärsrådet Sida: 3 (3) Skapad av: Kommunjurist Maria Lewandowski Beslutad av: KF Reviderad den: rådets ledamöter i så god tid och på sådant sätt att vidare information och beredning underlättas. Vid sammanträdet ska protokoll föras som justeras av ledamot från någon av pensionärsorganisationerna. Protokollsutdrag ska skickas till den som är berörd av beslut i protokollet. Fullständigt protokoll skickas till ledamöter och ersättare i rådet, kommunstyrelsen, vård- och omsorgsnämnden, miljö- och samhällsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden. Det fullständiga protokollet publiceras på kommunens hemsida efter att protokollet justerats. 6 Kallelse Skriftlig kallelse med föredragningslista ska skickas ut till rådets ledamöter och även för kännedom till rådets ersättare senast 14 dagar före sammanträdet. Kallelsen ska publiceras på kommunens hemsida. 7 Sammanträdesersättning Till pensionärsrepresentanterna utbetalas arvode, traktaments- och reseersättning i enlighet med de av kommunfullmäktige fastställda reglerna för förtroendevalda. Ersättning utgår dock ej för närvaro vid beredningssammanträden. 8 Ändring av reglemente Ändring av detta reglemente kan aktualiseras av pensionärsrådet, vårdoch omsorgsnämnden eller kommunstyrelsen. Reglemente för pensionärsrådet fastställs av kommunfullmäktige. 9 Utbildning Ledamöterna i pensionärsrådet ska få utbildning likvärdig den som erbjuds nämndledamöter i kommunen minst en gång under verksamhetsåret. I början av en mandatperiod ska en mer grundlig utbildning ges till ledamöterna.

223 17, KF :00 ON: 752/2010 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Kommunala handikapprådets funktion och roll Vård- och omsorgsnämnden har framfört önskemål om att kommunstyrelsen ser över kommunala handikapprådets funktion och roll. Frågorna har diskuterats en längre tid i kommunala handikapprådet. Vård- och omsorgsnämnden har inte tagit ställning i frågan. Underlag för beslut Finansutskottet , 116 Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Reglemente Kommunala tillgänglighetsrådet, förslag Yrkanden Karin Thomasson, mp, ändringsyrkande: I finansutskottets förslag till beslut, ska punkt 3 ha följande lydelse: Vård- och omsorgsnämnden, miljöoch samhällsnämndens samt kultur- och fritidsnämndens ordförande och vice ordförande, varav en är ersättare, bör ingå i rådet. Katarina Nyberg Finn, s, ändringsyrkande: Kommunala handikapprådet ska organisatoriskt vara knutet till miljö- och samhällsnämnden. Proposition Ordförande ställer proposition på ändringsyrkandena och finner att kommunstyrelsen antar dessa. Ordförande ställer proposition på punkterna 1 och 3 i finansutskottets förslag och finner att kommunstyrelsen antar dessa. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunala handikapprådet namnändras till Tillgänglighetsrådet. 2. Tillgänglighetsrådets möjligheter till inflytande och påverkan ska stärkas och utvecklas. 3. Vård- och omsorgsnämnden, miljö- och samhällsnämndens samt kulturoch fritidsnämndens ordförande och vice ordförande, varav en är ersättare, bör ingå i rådet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

224 17, KF :00 ON: 752/2010 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Förslag till reglemente från och med den 1 januari 2011 för Kommunala tillgänglighetsrådet fastställs. Tillgänglighetsrådet ska organisatoriskt vara knutet till miljö- och samhällsnämnden. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

225 17, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Ellen Arnesson Kommunstyrelsen Kommunala handikapprådets funktion och roll Vård- och omsorgsnämnden har framfört önskemål om att kommunstyrelsen ser över kommunala handikapprådets funktion och roll. Frågorna har diskuterats en längre tid i kommunala handikapprådet. Vård- och omsorgsnämnden har inte tagit ställning i frågan. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Reglemente Kommunala tillgänglighetsrådet, förslag Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunala handikapprådets möjligheter till inflytande och påverkan ska stärkas och utvecklas. 2. De facknämnder som ingår i rådet ska representeras av sina ordföranden eller vice ordföranden. 4. Kommunala handikapprådet namnändras till tillgänglighetsrådet. 5. Förslag till reglemente från och med den 1 januari 2011 för Kommunala tillgänglighetsrådet fastställs. Bakgrund För att olika intressentgrupper och brukare ska ha möjlighet att påverka för dem viktiga kommunala beslut har kommunen bland annat inrättat ett antal råd. Kommunala handikapprådet är ett exempel på ett sådant råd. Rådets syften, uppgifter, sammansättning, organisation, ekonomi och arbetsformer är reglerade i ett reglemente. Syftet med rådet är att - förstärka inflytandet i alla frågor som gäller funktionshindrade - medverka vid förberedelser för upphandling av vårdgivare - verka för att funktionshindrades frågor beaktas i styrelser, nämnder och förvaltningar - verka för att funktionshindrades synpunkter beaktas i nämndernas verksamhetsplanering Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

226 17, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr initiera nya frågor i nämnder och förvaltningar som berör funktionshindrade - vara remissorgan i frågor som berör funktionshindrade - vara ett forum för opinionsbildning och kunskapsspridning Rådet är organisatoriskt knutet till vård- och omsorgsnämnden och består av 12 ledamöter och 12 ersättare. Rådet sammanträder fyra gånger per år. Det är framförallt tre frågeställningar som lyfts för diskussion. De är syftet med rådet samt rådets organisatoriska tillhörighet och benämning. Kommunledningsförvaltningens synpunkter och förslag Vid utformning av kommunala tjänster, samhällsplanering och annan kommunal service är det viktigt att medborgare och brukare får vara delaktiga och påverka tjänsternas innehåll och kvalité eftersom det påverkar deras vardag. Medborgarnas/brukarnas medverkan är en viktig del i styrningen. För att medborgarnas/brukarnas synpunkter ska få genomslagskraft krävs att de kommer med tidigt i berednings- och beslutsprocesser. Det behövs också väl fungerade arbetsformer och metoder. Detta är inte minst viktigt inom tillgänglighetsområdet eftersom det finns många perspektiv allt i från att skriva enkelt och rätt till att ta sig fram i offentliga miljöer. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med ett antal kommuner tagit fram en delaktighetstrappa som består av fem steg med olika grad av delaktighet. log Information är enligt trappan den lägsta graden av delaktighet och medbeslutande den högsta. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

227 17, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Kommunledningsförvaltningen har studerat ett antal protokoll och kan konstatera att det flesta ärenden som behandlats i rådet är av informationskaraktär. Det finns också några ärenden där man kan utläsa att tillgänglighetsaspekterna kommit in i ett sent skede i beredningsprocessen till exempel Stadsdel Norr och Översyn av bidragsnormer och hyror för idrottsföreningar. Det visar att även facknämndernas berednings- och beslutsprocess behöver utvecklas. Medborgardialog i form av enbart information i tillgänglighetsfrågor är enligt kommunledningsförvaltningens sätt att se en allt för låg ambitionsnivå. Ambitionen borde vara att nå trappsteget inflytande som innebär att medborgarna via handikapprådet eller andra former är med i en utvecklingsprocess under en längre tid. Från det vita papperet till färdigt förslag till politiskt beslut 1. Det är naturligtvis inte möjligt att ha den ambitionen i alla ärenden. Kommunledningsförvaltningen menar dock att medborgarnas möjligheter till inflytande och påverkan i tillgänglighetsfrågor bör stärkas och utvecklas. Detta kan bland annat ske genom att handikapprådet ges möjlighet att delta i ett tidigt skede vid större utredningar/projekt. Inför starten av större projekt/utredningar bör respektive facknämnd ha som rutin att ta aktiv ställning till om och i så fall hur medborgardialogen ska föras. Kommunala handikapprådet är enligt kommunledningsförvaltningen sett att se en av flera metoder för att ge medborgare och dess organisationer möjlighet till inflytande och påverkan i viktiga kommunala frågor. I reglementet bör rådets syften förstärkas så att det tydligare framgår att dialogen är en viktig del i styrningen. Det finns även anledning att se över både rådets och facknämndernas arbetsformer för att rådet ska få en reell möjlighet till inflytande och påverkan det vill säga komma med i ett tidigt skede i berednings- och beslutsprocesser i viktiga frågor. Vad gäller frågan om rådets organisatoriska tillhörighet menar kommunledningsförvaltningen att det är en fråga av mindre betydelse. Respektive facknämnd/styrelse har ansvar för sina tillgänglighetsfrågor. I ansvaret ligger att föra dialog med brukare och medborgare. Det är alltså facknämnderna/ styrelserna som har ansvaret. Kommunala handikapprådet är ett forum för dialog och inflytande. Det viktiga är att få till facknämndernas/styrelsernas styrning så att tillgänglighetsfrågorna blir en naturlig del i deras verksamhet. Det är en uppgift som åligger berörd facknämnd. Kommunledningsförvaltningen ser flera alternativ till organisatorisk tillhörighet. Rådet kan ligga kvar under vård- och omsorgsnämnden alternativt flyttas till miljö- och samhällsnämnden eller kommunstyrelsen. En fördel med att lägga rådet under miljö- och samhällsnämnden alternativt kommunstyrelsen kan vara att bryta nuvarande syn på rådet och markera att tillgänglighetsbegreppet har breddats och omfattar i dag mycket mer än tidigare. Eftersom det är vård- och omsorgsnämnden och vård- och omsorgsförvaltningen som har kompetens och resurser för uppdraget föreslår kommun- 1 Sveriges Kommuners och Landstings skrift 11 tankar om medborgardialog i styrning Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

228 17, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr ledningsförvaltningen att rådet även fortsättningsvis tillhör vård- och omsorgsnämnden. Kommunledningsförvaltningen delar uppfattningen att rådet bör byta namn. I linje med den breddade inriktningen bör ordet tillgänglighet finnas med. Samverkansråd för tillgänglighetsfrågor kan vara en benämning och tillgänglighetsrådet en annan. Rådets koppling till facknämnderna behöver också stärkas. Det kan ske genom att de facknämnder som finns med i rådet representeras via sina ordföranden eller vice ordföranden. Sammanfattningsvis föreslår kommunledningsförvaltningen att rådets möjligheter till inflytande och påverkan förstärks och utvecklas, att rådet även fortsättningsvis organiseras under vård- och omsorgsnämnden, att rådet namnändras till tillgänglighetsrådet samt att facknämnderna representeras via sina ordföranden eller vice ordföranden. Reglementet har reviderats i enlighet med föreslagna ändringar. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Bert-Olof Åkerström Utdrag till med skrivelse till samtliga nämnder och förvaltningar samt kommunala handikapprådet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

229 17, KF :00 / :s bilaga: Reglemente kommunala tillgänglighetsrådet Dokumentnamn: Reglemente för kommunala tillgänglighetsrådet Sida: 1 (3) Skapad av: Kommunjurist Maria Lewandowski Beslutad av: KF Reviderad den: REGLEMENTE FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET Tillgänglighetsrådet är ett organ inom kommunen som ska stärka funktionsnedsattas inflytande i kommunala frågor. Rådet har ingen beslutanderätt i frågor som ankommer på kommunen. 1 Syfte Tillgänglighetsrådets verksamhet syftar till att; stärka inflytandet för personer med funktionsnedsättning i alla kommunala frågor som rör deras intressen, tillföra kommunala styrelser och nämnder de funktionsnedsattas kunskap och erfarenhet, 2 Uppgifter I enlighet med verksamhetens syfte har tillgänglighetsrådet följande särskilda uppgifter; verka för att funktionsnedsattas intressen beaktas i styrelser och nämnder, till styrelser och nämnder initiera nya frågor som rör funktionsnedsatta, vara remissorgan i frågor som rör funktionsnedsatta, medverka vid förberedelse för upphandling av vårdgivare, vara ett forum för opinionsbildning och kunskapsspridning. 3 Organisatorisk ställning m.m. Tillgänglighetsrådet är organisatoriskt knutet till vård- och omsorgsnämnden. Kommunens styrelser och nämnder ska i god tid informera rådet om ärenden som berör funktionsnedsattas intressen och därigenom ge rådet möjlighet att lämna yttrande som kan beaktas innan beslut fattas. 4 Sammansättning och mandatperiod Tillgänglighetsrådet består av 12 ledamöter och 12 ersättare, varav 7 ledamöter samt ersättare representeras av utomstående organisationer

230 17, KF :00 / :s bilaga: Reglemente kommunala tillgänglighetsrådet Dokumentnamn: Reglemente för kommunala tillgänglighetsrådet Sida: 2 (3) Skapad av: Kommunjurist Maria Lewandowski Beslutad av: KF Reviderad den: och 5 ledamöter samt ersättare representeras av de kommunala nämnderna. Organisationerna utser själva sina representanter i rådet med ledamöter och ersättare för vardera: - Handikappsamverkan, 5 ledamöter samt ersättare, - DHR förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, 1 ledamot samt ersättare, - Synskadades Riksförbund, 1 ledamot samt ersättare. De kommunala nämnderna ska vara representerade i rådet med ledamöter och ersättare för vardera; - vård- och omsorgsnämndens ordförande och vice ordförande varav en är ersättare, - kommunstyrelsen, 1 kommunalråd med en ersättare, - miljö- och samhällsnämndens ordförande och vice ordförande varav en är ersättare, - kultur- och fritidsnämndens ordförande och vice ordförande varav en är ersättare, - barn- och utbildningsnämndens ordförande och vice ordförande varav en är ersättare. Tillgänglighetsrådet utser inom sig ordförande och vice ordförande. Ordförande bör utses bland de kommunalt förtroendevalda och vice ordförande bland representanterna för organisationerna. De organisationer som ingår i rådet ska före den 1 november det år kommunfullmäktige väljs lämna uppgift om vem eller vilka ledamöter och ersättare som ska representera organisationen i rådet under kommande mandatperiod. Rådet kan tillsätta en beredningsgrupp med uppgift att bereda ärenden och föreslå dagordning till rådets sammanträden. Beredningssammanträdena kan vara öppna för allmänheten. Till sekreterare i såväl rådet som dess beredningsgrupp förordnas tjänsteman vid vård- och omsorgsförvaltningen. Mandatperioden är densamma som för kommunens nämnder. 5 Sammanträden Rådet ska sammanträda minst fyra gånger per år. Extra sammanträde ska hållas om rådets ordförande, vice ordförande, beredningsgruppen eller mer än hälften av rådets ledamöter begär det.

231 17, KF :00 / :s bilaga: Reglemente kommunala tillgänglighetsrådet Dokumentnamn: Reglemente för kommunala tillgänglighetsrådet Sida: 3 (3) Skapad av: Kommunjurist Maria Lewandowski Beslutad av: KF Reviderad den: Förslag och förteckning över ärenden som ska behandlas vid ett sammanträde samt handlingar och beslutsunderlag ska tillhandahållas för rådets ledamöter i så god tid och på sådant sätt att vidare information och beredning underlättas. Vid sammanträdet ska protokoll föras som justeras av ledamot från någon av organisationerna för funktionsnedsatta. Protokollsutdrag ska skickas till den som är berörd av beslut i protokollet. Fullständigt protokoll skickas till ledamöter och ersättare i rådet, kommunstyrelsen, vård- och omsorgsnämnden, miljö- och samhällsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Det fullständiga protokollet publiceras på kommunens hemsida efter att protokollet justerats. 6 Kallelse Skriftlig kallelse med föredragningslista ska skickas ut till rådets ledamöter och även för kännedom till rådets ersättare senast 14 dagar före sammanträdet. Kallelsen ska publiceras på kommunens hemsida samt görs tillgänglig via inläsning. 7 Sammanträdesersättning Till organisationernas representanter utbetalas arvode, traktaments- och reseersättning i enlighet med de av kommunfullmäktige fastställda reglerna för förtroendevalda. Ersättning utgår dock ej för närvaro vid beredningssammanträden. 8 Ändring av reglemente Ändring av detta reglemente kan aktualiseras av tillgänglighetsrådet, vårdoch omsorgsnämnden eller kommunstyrelsen. Reglemente för tillgänglighetsrådet fastställs av kommunstyrelsen eller av kommunfullmäktige. 9 Utbildning Ledamöterna i tillgänglighetsrådet ska få utbildning likvärdig den som erbjuds nämndledamöter i kommunen minst en gång under verksamhetsåret. I början av en mandatperiod ska en mer grundlig utbildning ges till ledamöterna.

232 18, KF :00 MSN: 1516/2010 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Övertagande av tillsynsansvar enligt miljöbalken från länsstyrelsen Miljö- och samhällsnämnden föreslår i beslut att kommunfullmäktige skall begära att visst tillsynsansvar enligt miljöbalken skall överföras till kommunen. Tillsynen finansieras genom avgifter och ryms inom miljö- och samhällsnämndens ekonomiska ram. Underlag för beslut Finansutskottet , 135 Kommunledningsförvaltningens skrivelse M iljö- och samhällsnämndens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Kommunen begär hos länsstyrelsen i Jämtlands län att ansvaret för tillsyn enligt miljöbalken överförs till Östersunds kommun för följande tillståndspliktig verksamhet enligt bilaga till förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. A 18 Vattenskyddsområden inom Östersunds kommun som beslutats av länsstyrelsen. B 1 Miljöfarliga verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. B 5 Föroreningsskador från pågående miljöfarlig verksamhet eller från verksamhet som upphört efter den 30 juni B 10 Tillståndspliktiga täkter B 11 Husbehovstäkter med tillståndsplikt B 12 Ej tillståndspliktiga täkter B 13 Tillsyn enligt vad som beslutats av Regeringen enligt 17 kap miljöbalken, med undantag för vattenverksamhet enligt punkterna 12, 13, 14 och 16 i 4a. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

233 18, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Sven-Olof Gustafsson Kommunstyrelsen Övertagande av tillsynsansvar enligt miljöbalken från länsstyrelsen Miljö- och samhällsnämnden föreslår i beslut att kommunfullmäktige skall begära att visst tillsynsansvar enligt miljöbalken skall överföras till kommunen. Tillsynen finansieras genom avgifter och ryms inom miljö- och samhällsnämndens ekonomiska ram. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens skrivelse M iljö- och samhällsnämndens beslut Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Kommunen begär hos länsstyrelsen i Jämtlands län att ansvaret för tillsyn enligt miljöbalken överförs till Östersunds kommun för följande tillståndspliktig verksamhet enligt bilaga till förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. A 18 Vattenskyddsområden inom Östersunds kommun som beslutats av länsstyrelsen. B 1 Miljöfarliga verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. B 5 Föroreningsskador från pågående miljöfarlig verksamhet eller från verksamhet som upphört efter den 30 juni B 10 Tillståndspliktiga täkter B 11 Husbehovstäkter med tillståndsplikt B 12 Ej tillståndspliktiga täkter B 13 Tillsyn enligt vad som beslutats av Regeringen enligt 17 kap miljöbalken, med undantag för vattenverksamhet enligt punkterna 12, 13, 14 och 16 i 4a. Bakgrund I miljöbalkens bestämmelser om tillsyn (1999:385, 26 kap) anges att ansvaret för tillsyn får överlåtas åt en kommun för sådan verksamhet som annars skulle skötas av en statlig myndighet. I Regeringens förordning (1998:900 med ändringar) föreskrivs att länsstyrelsen efter kommunens begäran kan besluta om sådan överlåtelse till en kommunal nämnd. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

234 18, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Kommunen har god kompetens för de tillsynsområden som föreslås överlåtas. En överlåtelse skulle bidra till att en effektiv tillsyn ur ett helhetsperspektiv kan tillskapas. Tillsynen kan efter en överlåtelse inplaneras i den mål- och riskbaserade tillsynsplan som kommunen tillämpar. För tillsynen kan avgifter uttas för att finansiera personal mm. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Sven-Olof Gustafsson Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

235 18, KF :00 / :s bilaga: 243, MSN PROTOKOLL 1 Miljö- och samhällsnämnden Dnr Övertagande av tillsynsansvar enligt miljöbalken från länsstyrelsen Östersunds kommun har successivt hos länsstyrelsen sedan 1986 begärt att ta över tillsyn enligt miljöskyddslagen och senare miljöbalken. Nu återstår ett fåtal objekt och det är angeläget att miljö- och samhällsnämnden kan bedriva mål- och riskbaserad tillsyn på anläggningar i Östersunds kommun. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag Bilaga ; utdrag ur Bilaga till Förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken Bilaga ; aktuella tillsynsobjekt hos länsstyrelsen 26 kap 3 Miljöbalken (1998:808) Bilaga ; Redovisning av kraven som följer av 11 Förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken för överlåtelse av tillsyn 10 Förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken Samråd med länsstyrelsen Bedömningar För effektiv, helhetsbaserad, mål- och riskbaserad tillsyn av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden i kommunen föreslår miljö- och samhällsnämnden fullmäktige att begära ett övertagande av tillsynen från länsstyrelsen beträffande tillståndspliktiga verksamheter enligt förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken enligt ovan. Begäran av övertagande av naturvård sker inte i denna omgång med anledning av att samhällsbyggnad för närvarande saknar tillräcklig kompetens inom området samt att självfinansieringsgraden inom naturvården är otillräcklig. Tillsyn av vattenverksamhet ingår inte heller i begäran eftersom det inom förvaltningen skulle ske bygglovprövning på en avdelning samt tillsyn enligt miljöbalken på en annan avdelning inom förvaltningen. Dessutom har länsstyrelsen inte varit villig att i Ragunda och Strömsund lämna över tillsyn gällande vattenkraft. Intäkterna för tillsynen blir kr. Dessutom saknas det ca 200 timmar på miljöskydd. Detta ger ett utrymme för en halv tjänst och med den halva tjänsten som inte tagits i anspråk sen tidigare kan en rekrytering ske till miljö och hälsa. Idag bedrivs tillsynen av kommunen på många av dessa objekt och kommunen har således stora delar av de resurser och kompetenser som krävs för att bedriva tillsynen. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

236 18, KF :00 / :s bilaga: 243, MSN Miljö- och samhällsnämndens beslut PROTOKOLL 2 Miljö- och samhällsnämnden Dnr Nämnden föreslår fullmäktige att hos Länsstyrelsen i Jämtlands län begära att få ta över tillsyn enligt 10 förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken enligt följande i bilagan till förordningen: A18 Vattenskyddsområden i Östersunds kommun som beslutats av länsstyrelsen B1 B5 B10 B11 B12 B13 med undantag för punkterna 12, 13, 14 och 16. Utdrag till ks med tjänstemannaförslag och bilagor Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

237 19, KF :00 MSN: 767/2008 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Detaljplan - Remonthagen, Karlslund 3:4 Kommunfullmäktige antog den 12 december 2006 en översiktsplan för Fyrvalla-Remonthagen där bland annat förutsättningarna för grönområden, bostadsbebyggelse och trafikstråk i området anvisades. Ett förslag till detaljplan för området har nu utarbetats av miljö- och samhällsnämnden utifrån översiktsplanen. Genom nämndens beslut den 22 september 2010 överlämnas planförslaget till kommunfullmäktige för antagande. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag M iljö- och samhällsnämndens beslut Utlåtande efter utställning Utställningshandling Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Detaljplan för Karlslund 3:4,med flera, Remonthagen, upprättad den 26 maj 2010, antas. Utdrag till se utlåtande Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

238 19, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Sven-Olof Gustafsson Särskild handläggare Kommunstyrelsen Detaljplan - Remonthagen, Karlslund 3:4 Kommunfullmäktige antog den 12 december 2006 en översiktsplan för Fyrvalla-Remonthagen där bl a förutsättningarna för grönområden, bostadsbebyggelse och trafikstråk i området anvisades. Ett förslag till detaljplan för området har nu utarbetats av miljö- och samhällsnämnden utifrån översiktsplanen. Genom nämndens beslut den 22 september 2010 överlämnas planförslaget till kommunfullmäktige för antagande. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag M iljö- och samhällsnämndens beslut Utlåtande efter utställning Utställningshandling Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslut Detaljplan för Karlslund 3:4 m fl Remonthagen, upprättad den 26 maj 2010, antas. Bakgrund Översiktsplan för Fyrvalla-Remonthagen antagen i december 2006 är gällande översiktsplan för det nu aktuella detaljplaneområdet för bostäder och rekreationsområde i Remonthagen inom fastigheten Karlsund 3:4 m fl. Huvuddragen i översiktsplanen är att bevara och stärka den gröna kil som löper in i staden från naturen i öster. Översiktsplanen anvisar dessutom att två utbyggnadsområden är lämpliga för bostadsbyggande eller bostadsnära service, ex vis förskola. Enligt kommunfullmäktiges anvisning skall angöringen till området åstadkommas bl a genom en ny infart samordnas med ny infart till Körfältets centrum via en cirkulationsplats, att gång- och cykelvägnätet utvidgas genom att Campusvägen/Fyrvallavägen blir huvudstråk från centrum mot den stadsnära skogen, samt att kollektivtrafiken ses över för att skapa en god försörjning i området. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

239 19, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Kommunfullmäktige har dessutom genom beslut anvisat att områdena för bostadsbebyggelse skall eftersträva en tydlig miljöprofil med ett hållbart byggande för att ta tillvara platsens gröna förutsättningar. Områdets miljöprofil och de ekologiska tankarna skall avspegla sig i bl a materialval, energiförsörjning, ventilation, uppvärmning samt vatten- och avloppshantering. Förslaget till detaljplan upprättat innebär att Remonthagen integreras i staden såväl vad avser bostäder, rekreationsbehov, kollektivtrafik, gång- och cykelvägnät som trafiktekniska lösningar, och innebär bl a att Remonthagen föreslås bli ett grönrum i staden, ett gärde som skall kunna nyttjas för olika större eller mindre aktiviteter. att två utbyggnadsområden för bostäder föreslås, dels område I vid Högåsen, dels område II-III i denna norra delen av planorådet. att en ny väg Ryttarvägen föreslås för att ansluta området till den planerade rondellen vid Stuguvägen, som också blir ny infart mot Körfältet. att kollektivtrafik ges bra förutsättningar att finnas i området dels genom att Fyrvallavägen blir bussgata, dels genom att planen öppnar möjligheterna för en bussgata i förlängningen av Erikslundsvägen. att gång- och cykelvägnätet byggs ut genom att Fyrvallavägen blir gång- och cykelväg och öppnar en förbindelse från centrum via universitetsområdet mot Remonthagens rekreationsområde och vidare mot den stadsnära skogen öster om planområdet. att Lövbergaparken får en koppling till Remonthagen. Att Remonthagen i stort bibehåller sitt utbud av idrottsanläggningar, samtidigt som utveckling av området blir möjlig. Remonthagen är ett lättåtkomligt område för allmänheten och är uppskattad av stadens invånare som grönområde och ut gångspunkt för motionsslingor. Området har nära anknytning till såväl stora bostadsområden som stora arbetsplatser. Ca människor når Remonthagens mitt inom 10 minuters promenadavstånd. Trygghetsfrågorna i stadsbyggnad är av stor betydelse, och har därför beaktats i planförslaget. Utformning av grönområden, skyltning, belysning och tillvaratagande av grönstrukturen som trygghetsskapande åtgärder är därför av grundläggande betydelse för planen i detta avseende. För kommunfullmäktiges kännedom bör nämnas att kommunen för närvarande genomför ett projekt som syftar till få en bättre trygghetsupplevelse och öka säkerheten i Remonthagen. Projektet medfinansieras av Boverket och länsstyrelsen, och är ett led i ökad jämställdhet i samhällsbyggandet genom att såväl män som kvinnor skall kunna känna trygghet i sin utomhusvistelse. Belysning, överblickbarhet mm är av stor betydelse för trygghetsupplevelsen, varför projektet kommer att resultera i förbättringar i praktiskt utförande och nytänkande i den kommunala planeringsprocessen. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

240 19, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr En särskild utredning har gjorts ang behovet av miljöbedömning för planförslaget. Platsens betydelse och sårbarhet samt påverkan från föreslagen användning har bedömts. Sammantaget görs bedömningen att ingen betydande miljöpåverkan uppkommer vid ett genomförande av detaljplanen. Under utställningstiden har synpunkter inkommit. I utlåtandet redovisas samtliga synpunkter, och hur dessa har kunnat tillgodoses i planförslaget. Kommunledningsförvaltningen anser att planförslaget bör antas i enlighet med miljö- och samhällsnämndens förslag. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Sven-Olof Gustafsson Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

241 19, KF :00 / :s bilaga: Utlåtande Detaljplan för REMONTHAGEN Bostäder och rekreationsområde Karlslund 3:4 m.fl. Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 767/2008 Dnr planmodul: P 08/0010 UTLÅTANDE Detaljplanen har hållits utställd i Rådhuset och i Länsbiblioteket i Östersund under tiden 23 juni till 25 augusti Utställningen annonserades i ortstidningarna den 25 juni Utställningshandlingarna utgjordes av plan- och genomförandebeskrivning, plankarta med planbestämmelser, illustrationskarta, samrådsredogörelse samt behovsbedömning. Under utställningen ingick även grundkarta som redovisar befintliga förhållanden och gällande bestämmelser. Till förslaget hörde även fastighetsförteckning. Planhandlingarna har sänts till berörda sakägare, myndigheter, organisationer och kommunala förvaltningar. Under utställningstiden har tjugoen yttranden kommit in till miljö- och samhällsnämnden. Yttrandena refereras nedan i korthet. YTTRANDEN Statliga och regionala myndigheter och organisationer Länsstyrelsen ( ): Länsstyrelsen ser ingen anledning att varsla om prövning av detaljplanen enligt 12 kap 1 plan- och bygglagen. Länsstyrelsen ser planens accent på aspekter som trygghet och jämställdhet som bra och efterföljansvärda. Tillsammans med den tydliga miljöprofilen, inklusive hanteringen av förorenade områden, har planen potential att bli ett bra exempel för hållbar samhällsplanering. När det gäller skyddsrumsbesked hänvisas till Räddningsverket. Aktuell myndighet är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Kommentar: En redaktionell ändring görs i planbeskrivningen gällande skyddsrumsbesked. V:\Plan och Bygg\Plan\detaljplaner\pågående\Remonthagen Karlslund 3_4\Utställning\Dokument\Utlåtande