Översiktlig miljöteknisk markundersökning vid Djursholms fd Elverk, Danderyds kommun

Transkript

1 Översiktlig miljöteknisk markundersökning vid Djursholms fd Elverk, Danderyds kommun Envipro Miljöteknik AB Huvudkontor: Avd. kontor: Avd. kontor: Repslagaregatan 19 Tel Södra Åsvägen 43 Tel : Rehnsgatan 20 Tel Linköping Fax Österskär Fax: Stockholm Fax Org.nr

2 Inledning Hifab har fått i uppdrag av Danderyds kommun att utföra en översiktlig miljöinventering av Djursholms Elverk, Sökvabäck 7 i Danderyd med avseende på förekomst av farligt och miljöstörande avfall i byggnaden samt utreda om det finns risk för några markföroreningar på fastigheten. Miljöinventeringen av byggnaderna redovisas i en separat rapport. Bakgrund Byggnaden elverket även kallad maskinhuset uppfördes och har inrymt många olika verksamheter. Den har inrymt stadens vattenledningsverks pumpmaskineri, belysningsbolagets generatorer och instrumentering, kommunal tvättinrättning, arrestlokal och stadens varmbadhus. Åren var elverkets maskineri uppställt i denna byggnad. På tomten fanns vattenreservoarer, en finns idag under den röda stugan. En annan fick tjäna som grund för en transformatorstation på 1950-talet. Framför entrén till Galleriet fanns tidigare en cirkulär tank som rymde 50 m³ dieselolja som användes till dieselgeneratorerna. Dieselgeneratordriften upphörde helt 1933, och ombyggnad gjordes till ställverk. Under åren byggdes maskinhallen om till 6kV ställverksrum och samtidigt byggdes kontrollrummet om. Idag inrymmer bygganden en bostadslägenhet, ett Galleri med café och kontor samt att en del inrymmer en skola. Metoder Den miljötekniska markundersökningen genomfördes av Björn Troëng, Envipro Miljöteknik genom okulärbesiktning och jordprovtagning med skruvborr. Skruvborrningen utfördes av Henrik Nordén, Thyrens. Eftersom den av Eon begärda kabelutsättningen inte kunde genomföras i tid ersattes ett planerat borrhål av en handgrävd grop på grund av risken att påträffa elledningar. Totalt borrades fyra hål ner till ett djup av 2-3 m. Provpunkterna lokaliserades i anslutning till områden där eventuell miljöstörande verksamhet förekommit med hjälp av äldre ritningar samt identifiering av ungefärligt läge utförd av Sven Elf, tidigare anställd på Elverket. Borrhål 1 sattes i närheten av den plats där tidigare oljecisternen som försåg dieselgeneratorerna med bränsle var placerad (fig. 1). Oljan pumpades i ledning från Framnäsviken till cisternen och därefter upp på övervåningen i Elverket. Borrhål 2 och 3 genomfördes i anslutning till den plats där två stora transformatorer var placerade fram till 1990 ca. Transformatorerna hade oljetråg i botten och var placerade på grov sten och därunder betongfundament. Borrhål 4 borrades i det område där diverse avfall hade tippats, bland annat aska från den kokseldning som förekommit. Provgropen grävdes väster om huset utanför den tillbyggnad som byggdes omkring 1930 och där en transformator placerades. Där hade enligt äldre ritningar också oljerening förekommit. Jordproverna klassificerades okulärt med avseende på jordart och eventuella missfärgningar eller lukt (Bilaga 2). Samtliga prover scannades på innehåll av metaller med ett handhållet XRFinstrument Niton

3 Tabell 1. Ackrediterade analyser av jordprover. Bh 1 0,0-0,5m Bh 2 0,0-1,0m Bh 3 0,0-1,0m Bh 4 0,0-1,0m Bh 4 1,0-2,0 Provgrop 1 Alifater, PAH PCB PCB Metaller, Alifater, PAH Metaller, Alifater, PAH PCB Fig. 1. Borrprogram och ungefärlig lokalisering av miljöstörande installationer 3

4 Resultat Ingen förorening av olja eller PAH påträffades vid den fd oljecisternen (borrhål 1)och inga föroreningar av PCB kunde påvisas i de jordprover som analyserades i anslutning till områden där transformatorer varit placerade (borrhål 2-3, provgrop 1). Däremot påträffades höga metallhalter i det avfall som deponerats i fastighetens nordvästra del (borrhål 4) och som innehöll bland annat aska, glasbitar, tegelrester, delar av isolatorer och elkabel. Fyllningens mäktighet var ca 1,8m djup. Markområdet användes av skolans barn för lek, grävning, kojbyggen etc. De upptagna markproverna analyserades med ett handhållet XRF-instrument, vilket indikerade förhöjda halter av tungmetaller (zink, koppar, bly och arsenik) i provet. Projektansvarig på Danderyds kommun kontaktades därför och en snabbanalys av ett ytligt prov beställdes av Analycen AB i Lidköping. Resultatet (tab. 2) av denna analys (0,0-1,0m) samt den underliggande sektionen (1,0-2,0m) visar att ett flertal tungmetaller visar koncentrationer över de generella riktvärdena för förorenad mark som har tagits fram av Naturvårdsverket. Halterna är högst i den övre delen. Alifater förekommer även i jordproverna från borrhål 4. Halten av alifater >C16-C35 (360 ) i den övre sektionen överstiger riktvärdet för KM (100 Ts). Tabell 2. Analys av metaller från borrhål 4. Färgade fält visar halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark, känslig markanvändning KM). Prov As Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni V Zn % Bh 4 83, ,0-1,0m Bh 4 84, , , ,0-2,0m KM , De generella riktvärdena är tänkta att användas för bedömning av risker från förorenad mark. De är rekommendationer och markerar den nivå som bör underskridas för att undvika risk för oönskade effekter på människa och miljö. Det behöver dock inte innebära att en halt över riktvärdet medför dessa oönskade effekter. Generella riktvärden finns för tre olika typer av markanvändning: känslig markanvändning (KM), mindre känslig markanvändning (MKM) och mindre känslig markanvändning med grundvattenuttag (MKM GV). För KM begränsar inte markkvaliteten val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan användas till bostäder, daghem, odling, djurhållning, grönområden etc. De exponeringsvägar för människor som använts vid beräkningen av de generella riktvärdena för KM är: intag av jord, hudkontakt, inandning av förorenat damm, inandning av ångor, intag av grundvatten, intag av grönsaker och intag av fisk. Det generella riktvärdet tas fram genom att välja det lägsta av ett beräknat humantoxikologiskt och ett ekotoxikologiskt värde. Eftersom skolverksamhet förkommer i det undersökta området har riktvärdena för känslig markanvändning använts i tabellen ovan. Risken för att de påträffade halterna skulle orsaka akuta hälsoproblem bedöms som liten eftersom den dominerande exponeringsvägen är intag av jord och hudkontakt och relativt stora mängder måste intas för att akut förgiftning skall uppstå. Både kvicksilver och arsenik är dock akut toxiska. Hälsoeffekterna beror dock mycket på om 4

5 föroreningarna förekommer som metaller, salter eller i organiska komplex. Ingen information finns för närvarande om detta. Därför är det olämpligt att området används som lekplats på grund av den ökade exponering som då sker. Ett kompletterande provtagningsprogram bör genomföras för att avgränsa det förorenade området och få ytterligare information om halter av förekommande ämnen och volym av förorenat område. Ett förslag på undersökningsprogram kommer att utarbetas och översändas separat. Baserat på resultaten av undersökningsprogrammet kommer sedan ett åtgärdsförslag att presenteras. 5

6 Bilaga 1 Provtagning jord Uppdragsnummer S06039 Uppdragsnamn Elverket Djursholm Datum Blad 1 Punktnummer Bh 1 Metod (t ex skr) Skr Referensyta (t ex my) Marknivå/referensnivå (t ex +2.00) Signatur BTR Position X-koordinat: Y-koordinat: Grundvattenobservation (Fri vattenyta i provhål) Datum Tid Djup under referennivå Grundvattenrör ja nej Material Intagsfilter under referensnivå (ange intervall) Överk. rör över referensnivå Tot rörlängd Djup (m) under ref.yta PID, XRF etc Preliminär bedömning jordart 0,0-0,1 Humus,mörkbrun Anmärkning (lukt, färg, foto etc) XRF-analys (nr) 0,1-0,2 Humus, lerblandad Små, svarta korn vid 0,2m 0,3-1,0 Lera, gråbrun 1,0-2,0 Lera, gråbrun 6

7 Provtagning jord Uppdragsnummer S06039 Uppdragsnamn Elverket Djursholm Datum Blad 2 Punktnummer Bh 2 Metod (t ex skr) Skr Referensyta (t ex my) Marknivå/referensnivå (t ex +2.00) Signatur BTR Position X-koordinat: Y-koordinat: Grundvattenobservation (Fri vattenyta i provhål) Datum Tid Djup under referennivå Grundvattenrör ja nej Material Intagsfilter under referensnivå (ange intervall) Överk. rör över referensnivå Tot rörlängd Djup (m) under ref.yta PID, XRF etc Preliminär bedömning jordart 0,0-0,2 Humus med stenar Anmärkning (lukt, färg, foto etc) XRF-analys (nr) 0,2-1,0 Fyllning: lera med inslag av sand 1,0-2,0 Fyllning: sand, grus, lera 2,0-2,5 Fyllning: Mellansand, roströd, med inslag av lera 2,5-3,0 Lera, blöt i botten 7

8 Provtagning jord Uppdragsnummer S06039 Uppdragsnamn Elverket Djursholm Datum Blad 3 Punktnummer Bh 3 Metod (t ex skr) Skr Referensyta (t ex my) Marknivå/referensnivå (t ex +2.00) Signatur BTR Position X-koordinat: Y-koordinat: Grundvattenobservation (Fri vattenyta i provhål) Datum Tid Djup under referennivå Grundvattenrör ja nej Material Intagsfilter under referensnivå (ange intervall) Överk. rör över referensnivå Tot rörlängd Djup (m) under ref.yta PID, XRF etc Preliminär bedömning jordart 0,0-0,2 Humus med stenar Anmärkning (lukt, färg, foto etc) XRF-analys (nr) 0,2-1,0 Lera, gråbrun 1,0-2,0 Lera, gråbrun 8

9 Provtagning jord Uppdragsnummer S06039 Uppdragsnamn Elverket Djursholm Datum Blad 4 Punktnummer Bh 4 Metod (t ex skr) Skr Referensyta (t ex my) Marknivå/referensnivå (t ex +2.00) Signatur BTR Position X-koordinat: Y-koordinat: Grundvattenobservation (Fri vattenyta i provhål) Datum Tid Djup under referennivå Grundvattenrör ja nej Material Intagsfilter under referensnivå (ange intervall) Överk. rör över referensnivå Tot rörlängd Djup (m) under ref.yta PID, XRF etc Preliminär bedömning jordart 0,0-0,1 Humus Anmärkning (lukt, färg, foto etc) XRF-analys (nr) 0,1-1,0 Fyllning: sandig, gråröd med aska, glas, tegel, kabel, isolatorer 1,0-1,8 Fyllning: sandig, gråröd med aska, glas, tegel, kabel, isolatorer 1,8-2,3 Lera, grågrön 2,3 Stopp mot block troligen 9