Budgetunderlag 2013 för Trafiknämnden, Färdtjänstavdelningen, SL-koncernen och WÅAB inklusive förslag till investeringsplan

Transkript

1 1(2) Datum TN Trafiknämnden Budgetunderlag 2013 för Trafiknämnden, Färdtjänstavdelningen, SL-koncernen och WÅAB inklusive förslag till investeringsplan Bilagt återfinns budgetunderlag 2013 för Trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna. I budgetunderlaget redovisas ett resultat för 2013 på 0 kronor för såväl nämndens samlat som för respektive verksamhet. Förslag till beslut Nämnden föreslås besluta att att att att godkänna budgetunderlag 2013 för Trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna godkänna förslaget till investeringsplan för Trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna till landstingsfullmäktige överlämna föreliggande förslag förklara paragrafen omedelbart justerad Anders Lindström Verkställande direktör AB Storstockholms Lokaltrafik Waxholms Ångfartygs AB Förvaltningschef trafiknämndens förvaltning Niklas Personne CFO AB Storstockholms Lokaltrafik

2 2(2) Datum Bilagor: 1. Budgetunderlag 2013 inklusive investeringsplan för Trafiknämnden 2. Budgetunderlag 2013 inklusive investeringsplan för Färdtjänstavdelningen 2. Budgetunderlag 2013 inklusive investeringsplan för AB Storstockholms lokaltrafik 3. Budgetunderlag 2013 inklusive investeringsplan för färdtjänstverksamheten 4. Budgetunderlag 2013 inklusive investeringsplan för WÅAB

3 1(5) TN Trafiknämnden Budgetunderlag för 2013 samt investeringsbudget för för Trafiknämnden 1 Sammanfattning Trafiknämnden ansvarar för kollektivtrafiken på land, till sjöss och för personer med funktionsnedsättning. Här redovisas en samlad budget för verksamhetsåret 2013 samt resultatet för de verksamheter som ligger inom nämndens ansvarsområde. Budgetunderlaget utgår från de krav och förutsättningar som framgår av planeringen för 2013 i den flerårsplanering som finns i av landstingsfullmäktige beslutad budget för Verksamhetens omfattning och innehåll Trafiknämndens verksamhet omfattar Storstockholms Lokaltrafik, färdtjänstverksamheten, Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB) samt färdtjänstavdelningen. Storstockholms lokaltrafik SL ansvarar för trafikens infrastruktur, dess drift och underhåll, ny- och reinvesteringar samt svarar för utveckling och marknadsföring av kollektivtrafiken i Stockholms län. Varje dag reser över personer med den allmänna kollektivtrafiken, det vill säga resor med tunnelbana, bussar, pendeltåg och lokalbanor. Det görs närmare påstigningar och sker cirka avgångar. Varje dag görs cirka resor med den särskilda kollektivtrafiken samt cirka sjukresor. SL:s verksamhet omfattar cirka spårfordon, cirka bussar, 244 stationer, drygt 233 km bana, 232 broar, 32 depåer och cirka m 2 lokalyta. Färdtjänstverksamheten Färdtjänstverksamhetens budget omfattar kostnaderna för att ge drygt färdtjänstresenärer möjlighet att göra totalt 3,2 miljoner resor med de villkor och den kvalitet som landstingsfullmäktige och trafiknämnden beslutat. Färdtjänstverksamheten omfattar vidare 0,7 miljoner sjukresor. Cirka personer gör någon sjukresa under året. Därutöver omfattar budgeten de tjänsteresor som görs av landstingets förvaltningar.

4 2(5) Färdtjänstavdelningen Färdtjänstavdelningen är trafiknämndens tjänstemannaorganisation för myndighetsutövning mot enskild i färdtjänstfrågor. Färdtjänstavdelningen prövar om färdtjänstbehov föreligger, under hur lång tid och med vilket färdmedel, samt beslutar om extra resetilldelning utöver den generella resetilldelning som landstingsfullmäktige och trafiknämndens färdtjänstutskott beslutat om. Waxholms Ångfartygs AB WÅAB ansvarar för kollektivtrafiken på vatten i Stockholms län samt godstrafik i skärgården. Ansvaret omfattar trafikens infrastruktur såsom egna fartyg, miljö- och bunkeranläggningar, dess drift och underhåll, ny- och reinvesteringar, samt utveckling och marknadsföring av trafiken. Hamnar och bryggor som trafikeras ägs och drivs i kommunal eller privat regi. Trafikterminaler bemannas av bolagets personal. Det bokförda värdet på WÅAB:s anläggningar uppgår till drygt 440 miljoner kronor. Varje år reser ungefär 4 miljoner personer med kollektivtrafiken i Stockholms skärgård och hamnar. Huvuddelen av dessa resor, 70 procent, görs under perioden maj augusti. Cirka ton gods transporteras till företag och privatpersoner i skärgården. WÅAB:s verksamhet omfattar cirka 60 fartyg, varav 24 egna, 33 trafiklinjer i ett 200 km långt och 50 km brett trafikområde med cirka öar.

5 3(5) 3 Verksamhetens ekonomi 3.1 Resultaträkning RESULTATRÄKNING (Mkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Förändrin g BT13/BU12 % Landstingsbidrag % Biljettintäkter, resenärsintäkter % Uthyrning fordon % Uthyrning lokaler % Reklam % Övriga intäkter % S:A VERKSAMHETENS INTÄKTER % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader % Köpt landtrafik % Köpt färdtjänst (inkl sjukresor) % Köpt sjötrafik % Drift och underhåll % Övriga kostnader % Effektiviseringskrav/ökat landstingsbidrag 200 S:A VERKSAMHETENS -14 KOSTNADER % Resultat före avskrivningar o finansnetto % Avskrivningar % Finansnetto % Reavinst/reaförlust ÅRETS RESULTAT Budgeterade totala intäkter inom ramen för trafiknämndens ansvarsområde uppgår till mkr, varav mkr motsvarande 40 procent avser biljettintäkter. Biljettintäkterna budgeteras öka med 353 mkr eller 5 procent. Landstingsbidraget uppgår totalt till mkr motsvarande 43 procent av intäkterna. Ökningen jämfört med budget 2012 uppgår till 3 procent. Verksamhetens budgeterade totala kostnader uppgår till mkr, en ökning med 3 procent jämfört med Kostnaderna för den allmänna kollektivtrafiken på land svarar för mkr, eller knappt 90 procent av kostnaderna, färdtjänstverksamheten för mkr, eller drygt 8 procent och kollektivtrafiken på vatten för 328 mkr, eller 2 procent. Till detta kommer färdtjänstavdelningens verksamhet avseende myndighetsutövning med 24 mkr. Fördelningen är oförändrad jämfört med Trafiknämndens budgeterade resultat uppgår till 0 kronor i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut.

6 4(5) 3.2 Verksamhetsindelad resultaträkning Nedan redovisas de olika verksamheternas budgetunderlag för verksamhetsåret RESULTATRÄKNING (Mkr) SL Färdtjänstverksamheten WÅAB Färdtjänstavdelningen Summa trafiknämnden VERKSAMHETENS INTÄKTER Landstingsbidrag Biljettintäkter, resenärsintäkter Uthyrning fordon Uthyrning lokaler Reklam Övriga intäkter S:A VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Köpt landtrafik Köpt färdtjänst (inkl sjukresor) Köpt sjötrafik Drift och underhåll Övriga kostnader Effektiviseringskrav/ökat landstingsbidrag S:A VERKSAMHETENS KOSTNADER Resultat före avskrivningar o finansnetto Avskrivningar Finansnetto Reavinst/reaförlust ÅRETS RESULTAT Se vidare bilaga 1-4.

7 5(5) 4 Investeringar Investeringar (mkr) SL BU 2012 BU 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Tunnelbana Pendeltåg Lokalbanor Buss Trafikslagsgemensamt Erfarenhetsmässig justering Summa investeringar SL WÅAB Trafikinvesteringar 48,8 31,0 57,1 76,6 68,3 30,0 Maskiner/Inventarier/IT 22,6 26,0 6,0 8,0 6,5 6,5 Mark/Anläggningar 10,0 13,0 15,0 1,0 0,5 0,5 Summa investeringar WÅAB 81,4 70,0 78,1 85,6 75,3 37,0 Färdtjänstverksamheten Maskiner/Inventarier/IT 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Summa investeringar Färdtj.verks 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Färdtjänstavdelningen Maskiner/Inventarier/IT 0,1 0, Summa investeringar Färdtj.avd 0,1 0, Summa investeringar trafiknämnden Investeringsverksamheten är budgeterad till mkr år SL:s investeringsbudget uppgår till mkr, motsvarande 99 procent av budgeterade medel. 5 Nämndbehandling Budgetunderlaget behandlas av trafiknämnden den 27 mars Anders Lindström Verkställande direktör/förvaltningschef Bilagor: Budgetunderlag inklusive bilagor för - AB Storstockholms Lokaltrafik - Färdtjänstverksamheten - Färdtjänstavdelningen - Waxholms Ångfartygs AB

8 AB Storstockholms Lokaltrafik SL AB STORSTOCKHOLMS LOKALTRAFIK SL-KONCERNEN BUDGETUNDERLAG (28)

9 AB Storstockholms Lokaltrafik SL Innehåll 1 SAMMANFATTNING STRATEGISK KARTA, VERKSAMHETSIDÉ, VISION OCH VÄRDERINGAR Verksamhetsidé Vision Gemensamma värderingar MÅL OCH UPPDRAG Ägardirektiv SLL:s långsiktiga mål Landstingets kortsiktiga mål Verksamhetsplan för VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH INNEHÅLL Närmare om verksamheten Närmare om verksamhetsförändringar Aktuellt avtalsläge VERKSAMHETENS EKONOMI Antaganden i budget Intäkter Kostnader Personal Köpt trafik Drift och underhåll Övriga kostnader Avskrivningar Finansnetto Trafikslagsindelad sammanställning Balansräkning Investeringar Nya projekt ej beslutade av landstingsfullmäktige Finansiering av investeringar Investeringsplanens struktur (28)

10 AB Storstockholms Lokaltrafik SL RISKER/MÖJLIGHETER ÅR PERSONAL MILJÖ STYRELSEBEHANDLING (28)

11 AB Storstockholms Lokaltrafik SL Sammanfattning Budgeten för AB Storstockholms Lokaltrafik verksamhetsåret 2013 baserar sig på det resultatkrav och det landstingsbidrag som beslutats av landstingsfullmäktige samlat för trafiknämnden. Fördelningen av landstingsbidraget mellan de verksamheter som ingår i nämndens ansvarsområde innebär för SL:s del en ökning av bidraget med 3 procent motsvarande 194 mkr. Motsvarande ökning 2012 var 2 procent. Som ett resultat av den stigande kostnadsutvecklingen har aktiviteter för att bromsa utvecklingen genomförts under 2011 samt planerats för åren 2012 och SL:s vd har redovisat för trafiknämnden att, förutom planerade besparingar, krävs ytterligare oidentifierade åtgärder motsvarande 200 mkr per år from år Biljettintäkterna ökar med 355 mkr eller 5 procent jämfört med Totalt ökar intäkterna med 492 mkr eller 3 procent. Med utgångspunkt i befolkningsökning, indexering av ingångna avtal samt behovet av åtgärder för förbättrad kvalitet, tillförlitlighet, miljösatsningar samt ökad tillgänglighet för funktionshindrade bedöms verksamhetens samlade kostnader öka med cirka 645 mkr motsvarande 5 procent jämfört med Bedömd indexuppräkning av trafikavtal liksom marknadsräntorna 2013 ligger i intervallet 2,5 till 3,1 procent medan inflationen bedöms uppgå till 2 procent. I budgetunderlaget uppgår resultatet för AB Storstockholms Lokaltrafik verksamhetsåret 2013 till 0 kronor i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut. Intäkterna 2013 ökar med mkr eller 10 procent, jämfört med 2011 varav biljettförsäljningen svarar för en intäktsökning med 18 procent. Prisökningen slog igenom först under andra halvåret Verksamhetens kostnader ökar med 952 mkr, 7 procent, jämfört med Köpt trafik svarar för en kostnadsökning med 503 mkr motsvarande knappt 5 procent jämför med budget De ökade kostnaderna är huvudsakligen en effekt av indexering av ingångna avtal, samt ökade kostnader till följd av satsningar för att nå SL:s och SLL:s mål avseende miljö och tillgänglighet. Totalt uppgår, vid utgången av år 2013, den årliga merkostnaden för drift av miljöbussar jämfört med dieselbussar till drygt 500 mkr per år. Merkostnaderna avser högre drift- och underhållskostnader. Kostnaderna för drift- och underhåll ökar med 70 mkr, motsvarande knappt 5 procent, jämfört med Kostnadsökningen är en kombination av avtalsmässiga kostnadsökningar och indexeringar, ökade resurser för planerat underhåll, högre energikostnader samt ökade förvaltningskostnader avseende driftsättning av utökad funktionalitet i IT-system som SL Access och digital trafikinformation. Personalkostnaderna och kostnader såsom kontors- och administrationskostnader ökar med 16 mkr, motsvarande cirka 3 procent. Den årliga lönerevisionen ökar lönekostnaderna med ca 2 procent och pensionskostnaderna ökar med drygt 3 procent. Kapitalkostnaderna ökar netto med 48 mkr som ett resultat av dels en ökande investeringsvolym dels lägre marknadsränta. Finansnettot svarar för en sänkning med 44 mkr jämfört med (28)

12 AB Storstockholms Lokaltrafik SL Strategisk karta, verksamhetsidé, vision och värderingar SL:s Strategisk karta innehåller SL:s verksamhetsidé, vision, värderingar och mål och utgör en viktig grund för SL:s strategiska planering. 2.1 Verksamhetsidé SL ska utifrån ägarens krav och intressenters förväntningar, föreslå och genomföra regionala kollektivtrafiklösningar som underlättar arbetspendling och förenklar vardagen för alla i Stockholmsregionen. Verksamhetsidén beskriver tillsammans med ägardirektiven SL:s grundläggande uppdrag från ägaren och anger syftet med, och inriktningen för, SL:s verksamhet. 2.2 Vision Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Visionen är den långsiktiga ledstjärnan som SL strävar mot. SL har anslutit sig till visionen i RUFS 2010: Stockholmsregionen ska år 2030 vara den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Visionen innebär att vi genom att utveckla en attraktiv kollektivtrafik ska ge ett väsentligt bidrag till Stockholmsregionens tillväxt och konkurrenskraft. 2.3 Gemensamma värderingar Samverkan vi fungerar som ett lag Ansvar vi står för det vi gör Förtroende vi möter varandra öppet och prestigelöst Engagemang vi satsar för att nå resultat Värderingarna beskriver det som ska känneteckna kultur, uppträdande och arbetssätt i SL. Uppdragen i vår verksamhetsplan beskriver vad vi ska göra. Värderingarna beskriver hur vi gör det. 5 (28)

13 AB Storstockholms Lokaltrafik SL Målen i SL:s strategiska karta speglar kraven på yttre effektivitet - övergripande mål för SL-trafikens totala attraktionskraft, värdeskapande och effektivitet kraven på inre effektivitet utvecklingsmål som pekar ut de prioriterade områden inom vilka SL ska stärka sin förmåga att leverera en attraktiv kollektivtrafik g VISION Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. ÖVERGRIPANDE MÅL En attraktiv kollektivtrafik Ekonomisk effektivitet UTVECKLINGSMÅL Kompetent strateg Affärsmässig beställare Effektiv styrning Kompetent projektgenomförare Attraktiv arbetsgivare VERKSAMHETSIDÉ VÄRDERINGAR SL ska utifrån ägarens krav och intressenters förväntningar, föreslå och genomföra regionala kollektivtrafiklösningar som underlättar arbetspendling och förenklar vardagen för alla i Stockholmsregionen. Samverkan Ansvar Förtroende - Engagemang 6 (28)

14 AB Storstockholms Lokaltrafik SL Mål och uppdrag 3.1 Ägardirektiv Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Stockholms län med angränsande områden utföra lokal och regional kollektivtrafik, inom ramen för meddelade tillstånd anordna transporter för personer med funktionshinder (färdtjänst), äga och förvalta fast och lös egendom samt därtill hörande verksamhet. Ändamålet med verksamheten är att bolaget på uppdrag av Stockholms läns landsting ska utföra den lokala och regionala kollektivtrafiken på land. Bolaget ska vidare i enlighet med trafiknämndens tillståndsgivning handha de uppgifter som erfordras för att säkerställa en god färdtjänstservice. I detta uppdrag ingår att upphandla erforderliga varor, tjänster och entreprenader, att ingå avtal om allmän trafik, att genomföra upphandlingar av erforderliga persontransport- och samordningstjänster samt att i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att fullgöra uppdraget. 3.2 SLL:s långsiktiga mål SLL huvudmål Tillförlitlighet Kvalitet Ekonomi i balans Dimension/parameter Bokslut 2011 Mål 2012 Mål * 2013 Punktlighet (% avgångar i tid) Tunnelbana 94,3 96,0 92,0 Pendeltåg 88,9 92,0 92,0 Roslagsbanan 94,7 97,5 95,5 Lidingöbanan 92,6 96,5 93,5 Tvärbanan 94,9 97,5 96,5 Nockebybanan 99,4 99,0 99,0 Saltsjöbanan 94,6 95,5 96,5 Spårväg city 98,2 98,5 98,5 Busstrafik 88,5 93,0 90,0 Färdtjänsten - taxi 93,0 94,0 94,0 Färdtjänsten - specialfordon i.u 92,5 92,5 Andel nöjda resenärer - SL ombord (%) Andel missnöjda resenärer - SL ombord (%) 11 9 Resultat, mkr * Justerat på grund av den stora omfattningen av trafikpåverkande åtgärder. 3.3 Landstingets kortsiktiga mål För att styra verksamheten i riktning mot de prioriterade långsiktiga målen finns nedbrutna kortsiktiga mål enligt nedan. Redogörelse till dessa finns under avsnitt 4 Verksamhetens omfattning och innehåll. - - Fler resenärer i kollektivtrafiken - - När Stockholm växer måste även kollektivtrafiken tillåtas växa - - Förbättrad punktlighet och mer nöjda resenärer - - Bättre trafik- och störningsinformation - - En tryggare, trivsammare och renare kollektivtrafik - - En tillgänglig kollektivtrafik - - Ett hållbart resande 7 (28)

15 AB Storstockholms Lokaltrafik - - Bättre och mer tillgängliga biljetter - - Nolltolerans mot fuskåkning - - Färdtjänst, hanteras ovan genom avsnittet En tillgänglig kollektivtrafik - - Effektivare verksamhet och organisation SL Verksamhetsplan för Syftet med Verksamhetsplanen är att ge en samlad bild av SL:s verksamhet och ekonomi för den kommande treårsperioden. Det är genom Verksamhetsplanen som Genomförandeplanen omsätts till aktiviteter, som uttrycks i form av vd:s uppdrag till respektive avdelningschef. Arbetet med Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i: - budgetbeslut från SLL - SLL:s långsiktiga och kortsiktiga mål - budgetförutsättningar/anvisningar från SLL - genomförandeplanen - övergripande mål och utvecklingsmål - det löpande förvaltningsuppdraget inom SL:s samtliga trafikslag - förutsättningar/anvisningar från Verksamhetsstyrning och ekonomi Verksamhetsplanen omfattar större projekt och uppdrag, och specificeras med ansvarig chef, beslutad tid för genomförande samt koppling till SL:s övergripande mål och utvecklingsmål. Framdriften i de uppdrag och projekt som finns specificerade i Verksamhetsplanen avrapporteras löpande i ledningsrapportpaketet och samordnas med redovisning till vd och vice vd. Verksamhetsplanen för tas fram i samband med att budgeten genomarbetas under hösten 2012 och redovisas i trafiknämnden och i SL:s styrelse i december. Övergripande mål SL:s två övergripande mål är En attraktiv kollektivtrafik och Ekonomisk effektivitet. 1. En attraktiv kollektivtrafik En attraktiv kollektivtrafik ska möta kraven på enkelhet, pålitlighet och helhetssyn. SL står för enkelhet Det ska vara enkelt, bekvämt och tidseffektivt att åka med SL-trafiken. Trafikutbudet ska vara lätt att använda och alla delar ska hållas samman i en attraktiv helhet. All information och kommunikation ska vara enkel att hitta, enkel att förstå och enkel att använda. SL står för pålitlighet För att skapa en förtroendefull relation till resenärerna ska hela SL-trafiken genomsyras av pålitlighet. Pålitligheten handlar om det mest centrala i SL:s erbjudande; att SL-trafiken upplevs som punktlig, säker och trygg. SL står för helhetssyn SL har ett totalansvar för kollektivtrafiken i Stockholms län. I det ligger ett långsiktigt åtagande och ansvar för samordning och kontinuitet i trafiken. Resenärerna ska känna igen sig och uppleva samma kvalitet oavsett vilken sträcka och med vilken trafikentreprenör de reser. SL ska bidra till hållbar utveckling SL-trafiken ska öka sin marknadsandel gentemot biltrafiken 8 (28)

16 AB Storstockholms Lokaltrafik SL SL:s allmänna kollektivtrafik ska upplevas som det mest attraktiva resealternativet för resenärer med funktionsnedsättning SL-trafiken ska ge minsta möjliga miljöbelastning SL-trafiken ska vara väl utbyggd, med goda förbindelser till angränsande län, och ge ett väsentligt bidrag till Stockholmsregionens tillväxt och konkurrenskraft. 2. Ekonomisk effektivitet Utvecklingen av en attraktiv kollektivtrafik ska vägas av mot kraven på hållbara investeringar och en rationell drift för att säkerställa en ekonomisk effektivitet och ett högt kapacitetsutnyttjande. SL:s förslag och beslutsunderlag ska belysa de kort- och långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av olika handlingsalternativ. Utvecklingsmål Utvecklingsmålen pekar ut inom vilka områden SL ska stärka sin förmåga för att möjliggöra en utveckling i riktning mot övergripande mål och vision. Kompetent strateg SL ska utveckla sin förmåga att utifrån ägarens krav och intressenters förväntningar föreslå och konsekvensbeskriva attraktiva och ekonomiskt effektiva kollektivtrafiklösningar. Kompetent projektgenomförare SL ska öka sin förmåga att genomföra program och projekt inom ramen för beslutad tidplan, kvalitet och budget Affärsmässig beställare SL ska genom en aktiv affärsutveckling och affärsförvaltning säkerställa kvalitet och effektivitet i utförande av trafikdrift och underhåll av infrastrukturen. Effektiv styrning SL ska genom en integration av strategisk planering, investeringar och affärsförvaltning säkerställa en effektiv styrning av verksamheten mot övergripande mål Attraktiv arbetsgivare SL ska öka förmågan att attrahera och behålla medarbetare med rätt kompetens. 9 (28)

17 AB Storstockholms Lokaltrafik SL Verksamhetens omfattning och innehåll Värdet på SL:s anläggningar uppgår till över 100 miljarder kronor och kraven och förväntningarna på underhåll, förvaltning och fortsatt utbyggnad av trafiksystemet är höga. SL ansvarar, på uppdrag av trafiknämnden, för trafikens infrastruktur, dess drift och underhåll, ny- och reinvesteringar samt svarar för utveckling och marknadsföring av kollektivtrafiken i Stockholms län. Varje dag reser över personer med den allmänna kollektivtrafiken, det vill säga resor med tunnelbana, bussar, pendeltåg och lokalbanor. Det görs närmare påstigningar och sker cirka avgångar. Varje dag görs cirka resor med den särskilda kollektivtrafiken. Den särskilda kollektivtrafiken finns till för de drygt personer i Stockholms län som är berättigade till färdtjänst. Dessutom ansvarar SL för cirka sjukresor dagligen. SL:s verksamhet omfattar cirka spårfordon, cirka bussar, 244 stationer, drygt 233 km bana, 232 broar, 32 depåer och cirka m 2 lokalyta. 4.1 Närmare om verksamheten Redogörelse till de av landstingsstyrelsen definierade kortsiktiga målen lämnas här. - Fler resenärer i kollektivtrafiken - Förbättrad punktlighet och mer nöjda resenärer - Bättre trafik- och störningsinformation - En tryggare, trivsammare och renare kollektivtrafik SL ansvarar för att bidra till utvecklingen av affären tillsammans med framförallt trafikentreprenörerna. Det sker genom att en tydlig, konsekvent och aktiv avtalstillämpning som sätter fokus på utvecklingen och medverkar till att beställd trafik genomförs med de krav som definierats samt styr så att resenären upplever en, över tiden, ökad kvalitet. Detta ställer krav på SL att analysera avtalade krav, förbereda och leda/medverka i förhandlingar och delta i gemensamma kvalitetsgrupper med trafikentreprenörerna i syfte att förbättra kvaliteten inom olika verksamhetsområden såsom punktlighet, trafikinformation och kapacitet. SL går i sina affärsmodeller mot en alltmer utvecklad incitamentsstyrning. Ett exempel, E 20, som omfattar en stor del av lokalbanorna samt flera bussområden, har som affärsmodell att uppmuntra trafikentreprenören att sträva efter ökat resande. Exempel på åtgärder och aktiviteter under 2013: Trafikverket har under kommande år fått tillskjutande medel för underhållsåtgärder i infrastrukturen. SL deltar i arbetet med att följa upp och prioritera åtgärderna i pendeltågstrafiken. Uppsalapendeln tillför fler resenärer och SL kommer under genomföra investeringar i underhållskapacitet i befintliga depåer för att kunna omhänderta de 12 nya X60- tågen som skall användas för Uppsalatrafiken. SL har under de senaste två vintrarna haft stora problem med isbildning på pendeltågsfordonen. Under planerar SL att bygga en ny avisningsanläggning i Södertälje Trafikverket kommer att ansvara för trafik- och störningsinformation på de tre nytillkommande stationerna på Uppsalagrenen. En viktig uppgift under 2013 är att säkerställa att informationen blir enhetlig i hela pendeltågssystemet och att processer och rutiner hos Stockholmståg respektive Trafikverket är samordnade. 10 (28)

18 AB Storstockholms Lokaltrafik SL SL följer löpande upp Stockholmstågs arbete med att informera resenärerna vid akuta och planerade störningar. Fokus ligger på att förbättra arbetssätt och att vidareutveckla de tekniska system som införts under SL för en kontinuerlig dialog med Trafikverket och kommunerna för att få en samordnad planering av trafikstörande ombyggnader som hindrar framkomligheten för buss och denna dialog fortsätter under Säkerställa trygghetsresurser/trygghetsvärdar, byggnation av trygghetsrum i trafiken samt regional och intern samverkan vid events och andra större händelser som påverkar trafiken. En trivsammare och renare kollektivtrafik nås genom kvalitetsuppföljning av den avtalsmässiga renhållningen men också genom att SL gör regelbundna mätningar och kontroller - När Stockholm växer måste även kollektivtrafiken tillåtas växa Exempel på Program och aktiviteter under 2013: Röda linjens uppgradering - Driftssättning av det nya trafiksäkerhetssystemet MER TTSS - Avtal med leverantör om de nya fordonen C30 - Produktion av bergtunnlar och verkstadsbyggnad för Norsborgsdepån Tvärbana Norr - Driftsättning del av Solnagrenen samt produktion av sista delen mellan Solna Centrum och Solna station - Leverans av spårvagnar A35 - Byggnation av Ulvsundadepån Roslagsbanans kapacitetsförstärkning - Byggproduktion klar för etapp 1 inför trafikstart augusti Aktiviteter inför partiella dubbelspårsutbyggnader, etapp 2 - Program- och detaljplanearbete för ny depå Molnby - Aktiviteter inför anskaffning av nya fordon samt upprustning och tillgänglighetsanpassningar av befintliga fordon - Tillgänglighetsanpassning av stationer Spårväg City, byggstarter för - Ny spårväg delar av sträckan Frihamnen Ropsten - Upprustning av Lidingöbanan - Uppförande av ny spårvagnsdepå Citybanan - Leda SL:S Citybaneprojektet utifrån tecknade avtal, granskning av bygghandlingar, hantera Citybanans produktions- och sprängningspåverkan vid stationerna T-centralen, Odenplan m fl samt förbereda SL:s organisation för att ta emot två nya pendeltågsstationer är 2017 Pendeltåg Trafikutveckling - Trafikstart för pendeltågstrafik mellan Stockholm och Uppsala via Arlanda - Leverans av 12 nya pendeltågsfordon, X60A - Upphandling av ny depå Mer information återfinns under avsnitt 5.4 Investeringar 11 (28)

19 AB Storstockholms Lokaltrafik SL En tillgänglig kollektivtrafik Nedan följer exempel på åtgärder och aktiviteter under 2013: Genomföra spårjusteringar i tunnelbanan på T-centralen och Gullmarsplan för att möjliggöra plant insteg till tunnelbana. Fortsätta att åtgärda enkelt avhjälpta hinder på tunnelbanestationer, pendeltågsstationer och lokalbanor. Exempel på enkelt avhjälpta hinder är att förse trappor med ledstänger och kontrastmarkeringar, förse bänkar med armstöd och åtgärda bristande belysning. Tillgänglighetskompetens ska finnas med i alla fordonsprojekt och tillgänglighetsparametrar ska inkluderas i upphandling av nya tunnelbanefordon (C30) och Roslagsbanevagnar (X15p). Exempel på tillgänglighetsparametrar är rullstolsplats, utrymme för prioriterade säten för äldre, kontrastmarkeringar i fordon, plant insteg med mera. Utbilda alla nyanställda i insiktsutbildning i tillgänglighet för funktionsnedsatta. Installera dynamiska skyltar och pratorer på identifierade busshållplatser och terminaler. Samverka med väghållare om tillgänglighetsanpassning av infrastrukturen. Förse tvärbanans vagnar med rullstolsplats. Förse Nockebybanans stationer med kontrast- och taktila markeringar. Uppdatera SL:s riktlinjer för tillgänglighet för äldre personer och personer med funktionsnedsättning. - Ett hållbart resande SL:s arbete med hållbart resande utgår ifrån arbetet med att minska miljöbelastningen samt arbetet med sociala frågor, framförallt frågan om kollektivtrafikens tillgänglighet för alla resenärsgrupper, se avsnitt 8 Miljö samt En tillgänglig kollektivtrafik enligt ovan. - Bättre och mer tillgängliga biljetter I syfte att nå bättre och mer tillgängliga biljetter ges nedan exempel på planerade aktiviteter 2013: Flera Accessmaskiner (ATD-A:er) kommer att placeras ut. Detta underlättar exempelvis försäljning och nedladdning av köpta biljetter till exempel e-handlade biljetter. Accessmaskinerna kommer att tillgänglighetsanpassas för att bättre kunna användas av individer med nedsatt läsförmåga eller nedsatt syn. Ett flertal aktiviteter kommer att göras för att förbättra möjligheten att ladda ner (validera) en på förhand köpt biljett. Ett exempel är att utöka antalet valideringsstolpar på utvalda platser. Utökad interoperabilitet med andra trafikhuvudmän gör färdbeviset mera funktionellt för resenären. Exempel på utökad interoperabilitet är med Länstrafiken i Södermanland och med X-trafik. - Nolltolerans mot fuskåkning Nytt biljettkontrollavtal träder i kraft från och med 1 januari 2013, vilket ska bidra till ett effektivare kontrollarbete. Inte bara resenärernas betalning ska kontrolleras utan även entreprenörernas förmåga att ta betalt ska följas upp av biljettkontrollen, exempelvis bemanning i spärrarna. Det nya avtalet ska även öka synligheten från biljettkontrollen då de ska arbeta i mindre grupper och därmed få ökad spridning. Det nya Biljettkontrollavtalet ska öka möjligheterna att utföra kontrollerna mer flexibelt till exempel ökat fokus på att kontrollera områden och trafikslag där fusket upplevs som störst. 12 (28)

20 AB Storstockholms Lokaltrafik SL Exempel på planerade aktiviteter 2013: Fortsatt utbyggnad av effektivare spärrar i tunnelbanan och pendeltågstrafiken Ökade aktiviteter för att driva in ej betalda kontrollavgifter genom Kronofogden och vid behov stämning till Tingsrätten. Beroende på beslut hos SL under våren 2012 kan optiska läsare komma att installeras i tunnelbane- och pendeltågsspärrarna under Dessa läsare ska bidra till att fusket med SMS-biljetter förhindras vid inpassering till tunnelbanan och pendeltågen. Då förköpsremsorna av papper försvinner under slutet av 2012 kommer problemen med förfalskade biljetter att minimeras under Effektivare verksamhet och organisation Se avsnitt Närmare om verksamhetsförändringar Förslag till förvaltningsorganisation i trafiknämnden samt ändring av specifika ägardirektiv för AB Storstockholms lokaltrafik med anledning av ny kollektivtrafiklag Landstingsfullmäktige har den 6 december 2011 [LS ] beslutat att uppdra till trafiknämnden att i samarbete med SL föreslå hur SL:s verksamhet kan överföras till trafiknämndens förvaltning. Av landstingsfullmäktiges beslut framgår att inriktningen för etablering av den nya förvaltningsorganisationen är att trafiknämnden så långt det är juridiskt möjligt ska fatta samma typer av beslut som bolagsstyrelsen gjorde före den 1 januari Av beslutet framgår vidare att trafiknämndens förvaltning ska förses med den kompetens som krävs för att bistå nämnden med de uppgifter som kollektivtrafiklagen ålägger RKTM det vill säga, utarbetande av trafikförsörjningsprogram för senare beslut i landstingsfullmäktige. Därutöver ska all förvaltningsorganisation som idag finns inom AB SL överföras till trafiknämnden, förutom vad som krävs för att fullgöra bolagets fortsatta funktion och ansvar för verkställande beslut rörande avtalsuppföljning eller kontraktsskrivning och liknande juridiska omständigheter. Enligt landstingsfullmäktiges beslut ska landstingsstyrelsen senast den 30 maj 2012 återkomma med förslag till ändringar av; - dels landstingsfullmäktiges reglemente med allmänna bestämmelser för landstingsstyrelse och nämnder, - dels AB SL:s bolagsordning och specifika ägardirektiv utifrån den inriktning som beskrivs ovan. 13 (28)

21 - AB Storstockholms Lokaltrafik SL SL:s organisation Bemanningen uppgår till 586 medarbetare. En viktig utgångspunkt för dimensioneringen är att bemanningen ska täcka SL:s normala behov av resurser för att genomföra sitt uppdrag. 4.3 Aktuellt avtalsläge Processen som inletts avseende upphandlingar och avtal kommer att pågå en längre tid vad gäller att se över ansvarsförhållanden i SL:s affärsrelationer. SL går mot att, där så är rationellt, flytta över ett mer funktionsinriktat helhetsansvar på leverantörer och samarbetspartners. Ett exempel i den riktningen är den upphandling av underhåll av fast infrastruktur som pågår Den nya kollektivtrafiklagstiftningen och branschens fördubblingsprojekt har haft påverkan på SL:s trafikupphandlingsplan. Ett antal större program/projekt med viktiga gränssnitt pågår vilka kommer att få framtida påverkan på SL förvaltningsmodeller. Detta gäller till exempel Citybanan, Röda linjens uppgradering och Pendeltågsprogrammen med bland annat trafik till Uppsala. De nya trafikavtal för buss avseende trafikeringsområdena Norrtälje (E19B), Nacka/Värmdö samt Huddinge/Botkyrka/Söderort (E19) innehåller nya affärsmodeller med ökat resandeincitament samt den nya ersättningsformen Verifierad Betalande Påstigande (VBP). Trafikupphandling E20 med trafikstarter under år 2012 omfattar såväl buss som lokalbanor inom Block 1; Tvärbanan/Nockebybanan, Saltsjöbanan, Bromma buss, Solna/Sundbyberg buss samt Sollentuna buss och inom Block 2; Roslagsbanan och Norrort buss. Som ersättningsmodell används VBP. När det gäller pendeltåg pågår, förutom pågående Pendelprogram, sedvanlig affärsförvaltning och affärsutveckling både i förhållande till Stockholmståg och till Trafikverket. Inom trafikslaget tunnelbana sker affärsförvaltning och affärsutveckling mot främst MTR Stockholm. 14 (28)

22 AB Storstockholms Lokaltrafik SL Inom trafikslaget färdtjänst finns ett antal nya avtal. Det gäller till exempel callcenter, taxitransporter och specialfordonstransporter utan kundval som komplettering till befintliga rullstolstaxiavtal med kundval. Inom förvaltningsuppdraget kommer SL att under 2013 prioritera följande aktiviteter: Ny trafik inom SL i prioritetsordning Organisationsanpassning mot nya avtal Ökad driftsäkerhet inom infrastrukturen Utveckling av kommersiella avtal Viktiga avtal Inom SL förvaltas en mängd avtal. Dessa är över tiden föremål för uppdatering och förnyelse. För att förvaltningen av dessa avtal ska kunna ske på ett korrekt sätt krävs, bland annat, en kvalificerad avtalsuppföljning. Arbetet med att utveckla processer och rutiner för detta är prioriterat inom SL och pågår kontinuerligt. Under 2013 kommer ett antal avtal att mer än andra påverka verksamheten. Dessa avtal är: Underhåll effekterna av tecknat avtal 2012 får fullt genomslag E20 etapp 2 införs - hela E20 blir då driftsatt Förnyad upphandling av biljettkontrollen Resterande del av upphandling av färdtjänstens callcenter avslutas (30 procent) Upphandlingen av Spårväg City och Lidingöbanan förväntas vara avslutad 15 (28)

23 AB Storstockholms Lokaltrafik SL Verksamhetens ekonomi Redovisning av SL:s verksamhet följer de grundläggande redovisningsprinciper som gäller inom Stockholms Läns Landsting. Samtliga redovisningsprinciper är oförändrade. 5.1 Antaganden i budget 2013 Förändring mellan BU12 och BT13 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Årsarbetare Personalkostnader Köpt trafik Drift/underhåll Övriga kostnader Kapitalkostnader I budgetunderlaget ingår ej eventuella konsekvenser för SL av pågående arbete med ny förvaltningsorganisation för trafiknämnden. Landstingsbidraget för 2012 baserar sig på trafiknämndens samlade landstingsbidrag och den fördelning av bidraget mellan de verksamheter som ingår i nämndens ansvarsområde. Landstingsbidraget till SL uppgår till mkr. Ökningen uppgår till 3 procent motsvarande 194 mkr. Som ett resultat av den stigande kostnadsutvecklingen har aktiviteter för att bromsa utvecklingen genomförts under 2011 samt planerats för åren 2012 och SL:s vd har redovisat för trafiknämnden att, förutom planerade besparingar, krävs ytterligare oidentifierade åtgärder motsvarande 200 mkr per år from år Ett fortsatt arbete genomförs med inriktning på översyn av trafikkostnaderna, för att uppnå en budget i balans i enlighet med landstingsfullmäktiges budgetbeslut. Resandeutvecklingen i SL-trafiken fortsätter att utvecklas i positiv riktning. Budgeterade biljettintäkter baserar sig på en befolkningsökning på 1,7 procent, vilket bedöms innebära en resandeökning med 3,9 procent hänsyn taget till omvärldsfaktorer såsom bensinpris, sysselsättning, inflation med mera. Budgeterade löneökningar i samband med den årliga lönerevisionen bedöms uppgå till 2 procent. Prisökningen på el uppgår i genomsnitt till 6-7 procent. I budgeten har förutsatts att 80 procent av elförbrukningen för år 2013 är prissäkrad i enlighet med fastställda riktlinjer. Indexreglering av gällande trafikavtal uppgår i genomsnitt till 2,5 procent för Kostnadsutvecklingen i övrigt följer inflationen. Finansieringskostnaderna är beräknade efter en bedömd genomsnittlig budgeterad ränta uppgående till 3,1 procent. 16 (28)

24 AB Storstockholms Lokaltrafik SL Skattefinansieringsgraden uppgår i budget 2013 till 46,6 procent jämfört med budgeterat 46,4 procent för Resultaträkning RESULTATRÄKNING (Mkr) BT1312 (Controller) BU1212 (Controller) AC1112 (Controller) Förändring BT13/BU12 Förändring BT13/AC11 VERKSAMHETENS INTÄKTER Landstingsbidrag % 5% Biljettintäkter % 18% Uthyrning fordon % 2% Uthyrning lokaler % 4% Reklam % 4% Övriga intäkter % 10% S:A VERKSAMHETENS INTÄKTER % 10% Varav internt SLL VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader % -18% Köpt trafik % 11% Drift och underhåll % 4% Övriga kostnader % 11% Ytterligare oidentifierade åtgärder 200 S:A VERKSAMHETENS KOSTNADER % 7% Varav internt SLL Reavinst/reaförlust -16 Avskrivningar % 10% Finansnetto % 31% ÅRETS RESULTAT (28)

25 AB Storstockholms Lokaltrafik Förändring i intäkter och kostnader mellan åren 2012 och 2013 SL Diagrammet utgår från resultatet i budget 2012 och visar förändring mellan budget 2012 och budget 2013 för de olika intäkts- och kostnadsposterna vilket leder fram till resultat i budget Gröna staplar visar resultatförbättringar och röda staplar visar resultatförsämringar Intäkter Budgeterade intäkter uppgår till mkr år 2013 jämfört med en budget 2012 på mkr, en ökning med 3 procent. Resandeutvecklingen i SL-trafiken bedöms utvecklas i positiv riktning. Budgeterade biljettintäkter baserar sig på en resandeökning under år 2013 på 3,9 procent. I budget 2013 är biljettpriser samt sortiment oförändrade jämfört med år Reskassan lanseras under år 2012 och kommer ha full effekt under år 2013 efter att förköpsremsor slutar att gälla vid utgången av år Biljettintäkterna utvecklas positivt under år 2013, och beräknas öka till mkr, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med budget och prognos för år Utvecklingen har främst sin förklaring i en fortsatt resandeökning i linje med befolkningsökningen i regionen. Intäkterna bedöms även påverkas av det fortsatta arbetet för att motverka fusk och svinn samt satsningar på att öka resandet. Uthyrning av lokaler budgeteras till 665 mkr, vilket är en minskning med 3 procent motsvarande 22 mkr jämfört med budget för Detta förklaras bland annat av att stationerna Hötorget och Hornstull stängs för ombyggnad till SL Mötesplats. Jämfört med utfallet 2011 beräknas hyresintäkterna från uthyrning av lokaler öka med 4 procent vilket beror på indexuppräkning av befintliga hyreskontrakt samt ökad depåuthyrning till följd av att bland annat, depåerna Vallentuna och Kvarnholmen tas i bruk. Reklamintäkterna budgeteras till 255 mkr, vilket innebär en ökning med 29 mkr jämfört med budget för 2012 och bedöms även nästa år huvudsakligen bestå av avtalade garantiersättningar. Jämfört med 2011 beräknas reklamintäkterna öka med 4 procent. Övriga intäkter budgeteras till 626 mkr vilket är en reducering med 6 procent motsvarande 37 mkr i jämförelse med budget för 2012, huvudsakligen beroende på bedömt lägre näringsbidrag än (28)

26 AB Storstockholms Lokaltrafik SL Intäkter från sålt material, lagerproduktion, bedöms öka men medför ingen resultatpåverkan då motsvarande kostnad uppstår under Övriga kostnader Kostnader Personal Budgeterade personalkostnader för 2013 uppgår till 492 mkr jämfört med budgeterat 476 mkr år 2012, en ökning med 3 procent huvudsakligen beroende ökande pensionskostnader men också till viss del av inhyrd personal. Budgeten 2013 innebär en sänkning av personalkostnaderna med 108 mkr jämfört med Personalkostnadsutvecklingen jämfört med 2011 påverkas av jämförelsestörande poster i bokslutet för 2011 med anledning av den organisationsförändring som genomfördes per den 1 maj 2011 vad avser personalkostnader och administrativa kostnader. Budgeterade rekryteringskostnader uppgår till 7 mkr vilket är oförändrad nivå jämfört med årets budget och cirka 2 mkr lägre än utfallet för Årsvis personalkostnadsförändring (%) BU 2012 BT 2013 P 2014 P 2015 Total personalkostnadsförändring -15,0% 3,4% 1,5% 1,9% varav budgeterad löneökning * 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% varav budgeterad volymförändring -15,0% 1,2% 0,0% 0,0% varav budgeterad pensionskostnadsförändring -17,9% 3,3% 3,6% 3,7% * löneökning 2%, helårseffekt 1,5% Jämförelsetalen mellan verksamhetsåren 2011 och 2012 påverkas av verksamhetsförändringar till följd av den genomgripande organisationsförändringen i samband med Översyn SL Förändring av antal helårsarbete (närvaro - och frånvarotid exkl extratid) BU 2012 BT 2013 P 2014 P 2015 Totalt antal helårsarbete varav SL Översyn -100 varav varav Köpt trafik Budgeten för köpt trafik år 2013 uppgår till mkr. Jämfört med budget för 2012 ökar kostnaden med 503 mkr motsvarande 5 procent. Ökningen avser indexuppräkning av gällande trafikavtal med 2,5 procent samt kostnader för en ny pendeltågslinje till Uppsala med start i slutet av I budgetökningen ryms också kostnader för trafikstart av tvärbanans förlängning till Solna under sommaren 2013 samt utökad busstrafik för nya linjer/linjesträckningar, för att minska trängsel på linjer där alla resenärer inte kommer med bussen och för att ersätta sittplatsbortfall när äldre bussar byts mot nyare miljövänligare och tillgängligare samt för att uppfylla sittplatsgarantin. Kostnaden för incitament beräknas ligga kvar på samma nivå som i budgeten för Kostnaderna för Contact center och biljettkontroll har räknats upp med inflationen. Kostnaderna för trygghetsskapande åtgärder beräknas minska i och med att kostnader för trygghetskameror på bussar slutbetalats Den nya avtalskonstruktionen med ersättning till entreprenören per betalande resenär på fyra 19 (28)

27 AB Storstockholms Lokaltrafik SL lokalbanor och på en stor del av busstrafiken i norra länet beräknas minska trafikkostnaderna. I budgetunderlaget ingår även vissa besparingsåtgärder i form av trafikminskningar. Jämfört med utfallet 2011 för köpt trafik innebär budget 2013 en ökad kostnad på mkr, eller en ökning med 11 procent. Förutom de kostnadsökningar som redovisats ovan i förhållande till budget 2012 ingår här helårseffekt av trafikförändringar som genomfördes under 2011, budgeterade trafikförändringar för 2012, merkostnader för miljöbussar som anskaffas 2011 och 2012, indexuppräkning och annan prisutveckling 2012 samt ökade incitamentskostnader Drift och underhåll Kostnaderna för drift och underhåll budgeteras till mkr vilket är knappt 5 procent eller 70 mkr högre jämfört med budgeterat för Kostnaderna för elenergi/media budgeteras till 425 mkr vilket är knappt 7 procent eller 27 mkr högre än budget för Planerat underhåll budgeteras till 641 mkr, en ökning med 59 mkr jämfört med budget för 2012, detta för att upprätthålla kvalitet i infrastrukturens funktionalitet samt för att minska behovet av akut och felavhjälpande underhåll. Drift och underhåll ökar till följd av indexering av avtal, utökade åtagande hos entreprenörerna för bland annat snöröjning samt omfördelning av kostnader i samband med outsourcing av lagerverksamhet. Jämfört med utfallet 2011 ökar drift och underhållskostnaderna med 55 mkr motsvarande knappt 4 procent Övriga kostnader Övriga kostnader budgeteras till 698 mkr, en ökning med 56 mkr eller cirka 9 procent jämfört med budget för Avvikelsen förklaras bland annat av högre kostnader avseende reklam och PR, specialistkonsulter, IT tjänster och kostnader för sålt material samt lägre kostnader avseende externa juridiska tjänster och kontorskostnader. De administrativa kostnaderna såsom lokalhyra, kontorskostnader, tele mm minskar till följd av besparingar och kostnadseffektiviseringar. Kostnader avseende specialistkonsulter budgeteras öka med cirka 15 procent jämfört med budget för Jämfört med 2011 ökar övriga kostnader med knappt 11 procent motsvarande 68 mkr Avskrivningar Budgeterade avskrivningar uppgår till mkr, en ökning med 5 procent jämfört med budgeten för 2012 på mkr. Avskrivningskostnaderna utgör 11 procent av rörelsens kostnader. Avskrivningsunderlaget baserar sig på beräknat utfall för befintliga anläggningstillgångar samt avskrivningar för pågående investeringar och tillkommande investeringar budget och plan Justeringar i avskrivningsunderlaget gjorts för tidsförskjutningar baserat på erfarenhetsmässiga bedömningar Finansnetto Den rörliga räntan är beräknad i ränteläget 1,8 procent för Stibor 90 dagar för verksamhetsåret Från detta ränteläge är lån med rörlig ränta och leasingavgifter beräknade med hänsyn till avtalade marginaler. Genomsnittlig budgeterad ränta uppgår till 3,1 procent. Genomsnittlig rörlig ränta de senaste 10 åren har uppgått till 2,7 procent. 20 (28)

28 AB Storstockholms Lokaltrafik SL Budget för finansnettot 2013 har minskat med 5 procent i jämförelse med budget för 2012 och uppgår till -776 mkr. Skillnaden beror på minskade räntekostnader till följd av lägre ränteläge. Budget för finansnettot 2013 på -776 mkr att jämföra mot utfallet 2011 på -591 mkr. Den ökade kostnaden motsvarande 31 procent förklaras av ett större upplåningsbehov. Nyupplåning från landstinget förväntas under 2013 ske med cirka mkr. Leasingstocken beräknas under motsvarande tid sjunka med 603 mkr Trafikslagsindelad sammanställning Den trafikslagsindelade sammanställningen kommer att redovisas i samband med slutlig budget Balansräkning BALANSRÄKNING (Mkr) BT1312 (Lokalt ek.syst.) BU1212 (Lokalt ek.syst.)) AC1112 (Contr.) Förändring BT13/BU12 Förändring BT13/AC11 TILLGÅNGAR Anläggningsstillgångar % 35% Omsättningstillgångar % -22% varav kassa och bank % -52% S:A TILLGÅNGAR % 31% EGET KAPITAL Eget kapital % 0% varav årets resultat Avsättningar (samt ev Minoritetsintresse) % 7% SKULDER Långsfristiga skulder % 35% Kortfristiga skulder % 78% S:A SKULDER & EGET KAPITAL % 31% Anläggningstillgångarnas värde ökar till följd av genomförda investeringar, enligt beskrivning nedan. Samtidigt ökar de långfristiga skulderna, till följd av nya lån alternativt leasingfinansiering. Soliditeten uppgår till 13 procent 2013, vilket innebär en minskning med 1,3 procent jämfört med (28)

29 AB Storstockholms Lokaltrafik SL Investeringar Investeringar (Mkr) Budget 2012 Förslag budget 2013 Planår 2014 Planår 2015 Planår 2016 Planår 2017 Tunnelbana Pendeltåg Lokalbana Buss Trafikslagsgemensamt Erfarenhetsmässig justering Förslag till investeringsram Nya projekt ej beslutade av Landstingsfullmäktige Investeringsbehov inklusive nya projekt Statsbidrag Lån SLL I den av SL föreslagna budgeten/investeringsplanen för 2013 med planår ingår de prioriterade åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa och vidareutveckla kollektivtrafikens tillförlitlighet, samt bibehålla anläggningarnas status. Förslaget till budget för 2013 med planår speglar viss försiktighet utifrån erfarenhet av att plan- och bygglovsprocesser, upphandlingar och tillgängliga resurser både internt och externt påverkar möjligheterna att genomföra planerade investeringar enligt föreslagna tidplaner. Till grund för utformningen av investeringsbudgeten ligger de behov av nyinvesteringar som identifierats, samt den långsiktiga reinvesteringsplanen, som uppdateras årligen. Avstämning mot regional utvecklingsplan, RUFS 2010 har gjorts. Hänsyn har tagits till kända förändringar i gällande budget och plan. SL ska fortsatt prioritera arbetet med förbättrad kvalitet och tidhållning och att fullfölja programmet för ökad tillgänglighet för funktionshindrade. SL skall också möta kravet på utökad kollektivtrafik i takt med att stockholmsregionen växer. Nya spårutbyggnader, upprustning och modernisering av befintlig infrastruktur är viktiga insatser för en bättre miljö och hållbar utveckling. Förslag till beslut om investeringsbudget för 2013 uppgår till mkr och redovisar SL:s investeringsbehov avseende reinvesteringar samt nyinvesteringar såsom nya depåer, fordon och utbyggnad av spåranläggningar med mera Förslag till beslut för investeringsbudget 2013 inklusive planår uppgår till mkr. Investeringsbehovet under ligger avsevärt högre än de därpå följande åren och kan förklaras av en ökad investeringsvolym för lokalbana och tunnelbana. De kostnadsdrivande programmen är Tvärbana Norr Solnagrenen, Spårväg City och Röda linjen. Under 2014 minskar investeringsvolymen något eftersom Tvärbana Norr Solnagrenen färdigställs. Minskningen av investeringsvolymen är dock inte så markant eftersom programmet Roslagsbanans kapacitetsökning genomför stora investeringar under året, bland annat betalas ett förskott för fordon. Utöver förslaget till budget 2013 med planår finns utgifter för kommande genomförandefas för nya projekt ej beslutade av Landstingsfullmäktige. I budgetförslaget ingår endast utgifter för tidiga faser för de projekt som Landstingsfullmäktige ännu inte fattat beslut om. Mer detaljerad information återfinns under rubrik Nya projekt ej beslutade av Landstingsfullmäktige. 22 (28)