Det Entreprenöriella Samhället, 29 november dokumentation

Transkript

1 Det Entreprenöriella Samhället, 29 november dokumentation Många hade samlats i universitetets hörsal den här kulna novemberdagen för att ta del av seminariedagen Det Entreprenöriella Samhället, en del av projektet Entreprenörskap i skolan vilket drivs av Regionförbundet Örebro. Projektet drivs som ett delhandlingsprogram under det Regionala Tillväxtprogrammet Är vi redo för entreprenörer? Vad är socialt entreprenörskap? Hur ger vi förutsättningar för kreativa medarbetare att utvecklas och våga vilja växa? Det är några av de frågor vi som ställdes inför. Entreprenörskap är inte bara företagande, utan har en vidare betydelse, säger Thord Andersson från Regionförbundet i sin inledning och sätter därmed riktningen för dagen som handlar om det Entreprenöriella Samhället. Ett ord som vi får träna mycket på under dagen! Regionförbundet har tillväxt som prioriterat område och för att det ska ske en tillväxt behövs Kunskap och Kapital menar Thord och i de begreppen ingår entreprenörskap som en kunskap om att våga ta upp idéer och släppa loss; i skolan upplevde man ofta att det inte alltid var de som fick bäst betyg som var de mest idérika! Sofia Larsen Sofia Larsen är riksdagsledamot för (c) och ordförande i Riksdagens utbildningsutskott. Hon tar upp att det handlar om attityder, att ha en positiv framtidssyn. Vi behöver få in det entreprenöriella tänkandet och det innebär både kunskap och individuella satsningar. Entreprenöriellt tänkande ska genomsyra vårt samhällsbygge. Samhällets behov har förändrats från arbetskraft till innovationskraft, fortsätter hon, och hänvisar vidare till en undersökning från Västsvenska Handelskammaren där det kommit fram att gymnasieelever tänker lågt om entreprenörskap och om företagande för sig egen del. Man tror inte på sin kraft och Sofia säger att skolan speglar samhället. Attityden att någon annan fixar finns förankrade hos många. Hon ställer ta-sig-för-samhället mot vad hon kallar nån-annan-samhället. Detta är utmaningen i skolan och i samhället Att tänka entreprenöriellt är att våga släppa fotfästet ett tag, att hitta lösningar, inte ge upp så lätt! Hon hänvisar till den framgångsfaktor som finns i Örebro där det finns många aktörer som samverkar för att höja det entreprenöriella tänkandet. Regeringen har tagit fram en nationell strategi en likvärdighet. Här säger hon att utbildningsdepartementet och näringsdepartementet ska samverka. Regionförbundet har en viktig roll att vara igångsättare och inspiratör för det

2 entreprenöriella tänkandet i regionen Globaliseringen ställer krav på oss för kunskapen och produktiviteten. Samverkan som Tripel Helix är viktigt understryker hon. För att klara välfärden behöver vi pengar och pengar får vi bland annat genom att nya entreprenörer tar vid och driver verksamheter. Det behövs attraktivitet och ett gott näringslivsklimat avslutar hon med, och riktar ett uppdrag till regionala aktörer och regionförbundet i synnerhet att verka för entreprenörskapet och för tillväxten. Annelie Sirsjö Annelie Sirsjö, Regionchef på Svenskt Näringsliv Tänk framåt! Annelie flyttar oss fram till år 2035, och visar en bild av vilket samhälle man på Svenskt näringsliv vill se, visionen! Så har man arbetat med sin långtidsutredning. De har provat att vända på tanken från så här ser det ut idag till hit vill vi komma och därifrån i dialog med andra hitta vägen dit. Ett entreprenöriellt samhälle hittade hon inte i svenska akademins ordbok! Det är ett nytt begrepp, som kan ersättas av det företagsamma samhället. De utmaningar man ser från Svenskt Näringsliv är globaliseringen är den ett hot om konkurrens eller en möjlighet till utveckling och samverkan? Nya kunder? Utbildningen är under stor konkurrens utifrån Befolkningsutvecklingen är en annan utmaning! Många går i pension under de närmsta åren och bland företagarna kommer man också att behöva planera för ett generationsskifte. Här behövs ett entreprenöriellt tänkande och nya entreprenörer. En annons som Annelie Sirsjö tror vi kommer att se i framtiden är arbetsplats sökes, och avslutar med att visa bilden: Fler företagsamma människor sökes! Odenskolan Elever och lärare från Odenskolans årskurs 9 har deltagit i projektet Entreprenörskap i skolan under sin sista termin i åttan, våren Det har handlat om återbruk och två av eleverna visade upp sina produkter, en vackert rosa målad stol med matchande ringformad sittkudde, och en tegelpanna fint dekorerad med 70-talsartisters texter och namn. Eleverna Annika och Sofie visade hur de hade arbetat och hur de skrivit om sina erfarenheter i en loggbok. Att det är viktigt att planera och reflektera, och att det hade varit roligt och lärorikt. De hade ställt sig frågan om de kunde tänka sig att satsa på att bilda företag i framtiden och trodde inte att det var något för dem. Flera av föredragshållarna återkom till deras uttalande och gav dem mothugg; att arbeta entreprenöriellt handlade precis om det som eleverna visade upp, och att det inte är ett beslut om antingen eller, utan att det är ett förhållningssätt som genomsyrar arbetet, vare sig man är löneanställd eller egen företagare! Lärarna i textil och hård slöjd talade om vikten av att arbeta ämnesöverskridande och få eleverna att tänka i kreativa banor, att få hitta på själva hur det ska se ut, och inte arbeta efter en färdig modell.

3 Bengt Johannisson - Professor Växjö Universitet, är professor i Entreprenörskap och företagsutveckling vid Ekonomihögskolan i Växjö, och föreståndare för SIRE (Scandinavian Institute for Research in Entrepreneurship). I det entreprenöriella samhället regerar experimentlustan! Att vara entreprenör är inte att vara företagare, utan det är att bejaka och våga pröva saker. Bengt vänder sig uttryckligen till lärarna och säger att det handlar om att gå från ord till handling. Nuteks bild av entreprenörskap bejakar Bengt men han går inte med på att det måste leda till företag. I en forskarsyn är entreprenörskap större än att kommersialisera produktionen. Bengt tar fram Gnosjö som exempel, Gnosjöandan, ett socialt kapital, som tar tid att skapa. Det har funnits något tvingande i att kulturen växt fram, en kamp för överlevnad har fogats samman med etik och värdegrund och bildat en anda där man ser avknoppning som något positivt, där det offentliga är en del av företagsamheten. Det är samtidigt en samhällsbild som är skapad av och för män, och är fixerad vid tillverkningsindustrin. Karsten Wigren har studerat andan. Hon har också sett att nya svenskar är sedda med misstänksamhet, liksom akademiskt skolade personer. Barn och unga har inte färgats särskilt av andan, utan är som på andra ställen i landet. Bengt tar upp några myter kring entreprenören: är det en egotrippad person? Vilka bevekelsegrunder finns för att välja entreprenörskap: pengar är inte den centrala drivkraften, utan ofta handlar det om att man vill rå sig och driva sin idé. Samarbete är den bästa vägen till att lyckas. Viktigaste resursen är inte kapital utan kunskap och goda förbindelser. Förändring är ett naturligt tillstånd. Vissa saker består som ledstjärnor, medan annat måste ständigt förändras. Självförverkligande är en grund för demokratin menar Bengt. Saknas ett entreprenöriellt tänkande i Sverige? Marknaden är inte den främsta scenen för e- tänkande, Bengt menar att den är återfinns starkast i folkrörelserna! Den går inte att släcka och inte reglera. Den entreprenöriella energin innehåller passion och irrationalitet! Barnen visar kärnan i sin lek. I vår tid är spänningen hög då barnen är ett steg före! Vi måste samarbeta över gränserna och hitta sätt att nå varandra. Grunden för lyckat entreprenörskap är en kreativ organisatör. Eldsjälar behöver puffar. Ledarnas coachning är viktig, både från rektorer och från lärare. Universitet och högskolor får fungera som interaktiva kunskapsbanker. De genuina mänskliga mötena är också viktiga menar Bengt vidare, och framtidens karriärer består av växlingar mellan lönearbete och arbete i den ideella sektorn. De globala kontakterna skärper synen på det lokala, väcker idéer för att hitta resurser. Här slutar Bengt och lämnar över till

4 Malin Gawell Socialt entreprenörskap Malin Gawell är forskare från NUTEK, och disputerade på ämnet socialt entreprenörskap, om politisk aktivism i mars Hon följde organisationen Attacs framväxt under åren Man kan läsa mer om hennes arbete på Stockholms universitetssida: Entreprenörskap är en bred företeelse menar Malin, som inte är förbehållet näringslivsperspektivet. Entreprenörskap bidrar till dynamik och utveckling, och är del av ett samhälle vi lever tillsammans. Hennes analys ligger nära Bengt Johannisons, båda är inne på att entreprenörskap är vidare än företagande. Vår ideella sektor är lite annorlunda från andra länders, då den offentliga sektorn har tagit ett större ansvar att ordna samhället. Passivitet och aktivitet kan hittas i alla grupper. Frågan är var den finns och varför. Det sociala entreprenörskapet ser Malin som centralt. Efter Malins intressanta vinkling på begreppet presenterade samtalspanelen sig och sin syn på vad entreprenörskap betyder för dem! Samtalspanelen, presentation I samtalspanelen ingick Leif Sanner, lektor i företagsekonomi vid Örebro Universitet, Maria Åkesson, personaldirektör på Örebro läns landsting, Hans Gårlid, platschef på Ikea Örebro och Carina Holmgren, forskningsassistent från Forum för småföretagarforskning. Samstämmigt talade man om att ett entreprenöriellt tänkande var viktigt på alla nivåer och både i undervisning på universitetet och i arbetslivet, såväl i det offentliga landstinget som hos det privata Ikea. Maria Åkesson menar att om vi ska klara att ge alla vård behövs kreativa påhittiga medarbetare, entreprenörer! Från forum för småföretagarforskning berättade Carina Holmgren om den studien om Entreprenörskap & skolan som genomförts i 5 län, och där Örebro ingått. Den rapporten delades ut som tack för att man lämnade sin utvärdering av dagen. Panelen återkommer efter seminarierna. Eftermiddagen ägnades åt mindre seminarier, och jag hade valt att lyssna på dem som samlats under rubriken entreprenörskap i arbetslivet : näringlivet och offentlig sektor. Maria Åkesson från landstinget talade engagerat om vikten av att de anställda får utrymme att arbeta kreativt, både i samverkan och individuellt. Lösningsorienterade arbetsplatser är attraktiva, och man har två uppdrag som arbetstagare, dels ut utföra sina uppgifter i vården och dels att vara med och utveckla verksamheten. Det kräver också att ledningen är mogen att stå ut med medarbetare som driver frågor. Lärandet ska pågå hela tiden i samverkan mellan olika hierarkier och individer. Man ska byta bilder med varandra, och ledarskapet är viktigt.

5 Hans Gårlid från Ikea talade om hur man organiserar en arbetsplats så att kreativiteten släpps loss. Energin ska riktas mot en stark vision, ett gemensamt mål. Med det målet i sikte kan man agera självständigt och kreativt. Han berättade om Ikeas rekryteringsstrategi där värderingar läggs mest vikt vid, därefter kommer återväxt, kompetens, mångfald och sist flyttbarhet som urvalskriterier vid anställning. Jan-Ove Beckman representerade den offentliga arbetsgivaren som kommunchef i Degerfors, där entreprenörskap inneburit ett förändrat arbetssätt, ett lärande perspektiv och processtänkande. Beckman betonade att det även är viktigt att utveckla ett kreativt samarbete mellan skolan och arbetslivet. Annika Sirsjö, Svenskt Näringsliv, utvecklade sina tankar om trender i framtiden, som hon talade om på förmiddagen. Hon talade om de stora utmaningarna med att rekrytera arbetskraft, att utbilda för behoven, och om att konkurrera på den globala arbetsmarknaden, något hon ser som en möjlighet mer än ett hot. Kompetens och utbildning är mycket viktiga och näringslivet behöver tala om för skolan vilka behov som de kan urskilja. Hon uttryckte också en viss oro över att hon sett att en del unga människor inte ser sitt ansvar utan väntar på att arbetsförmedlingen ska komma med jobben. Dagen avslutades med ett panelsamtal mellan de medverkande. Moderator för dagen var Josefine Arenius som inledde samtalet med frågan På vilket sätt är vi förebilder? Visa att det går att hitta möjligheter säger Maria, Genom att visa på startade företag säger Leif, Hans ser sitt bidrag att skapa en stämning, tränar på sin lyhördhet och att se nya idéer Malin tänker på vad hon vill göra och hitta lösningar, Bengt ser sig som gränsöverskridande och experimenterar mycket, att skapa metod och utnyttja en iscensättande forskning. Alla tror på att entreprenörskapets vikt ligger i överlevnad, vår skapande är grundläggande. Det behövs mycket mod för att låta de kreativa krafterna verka, att våga släppa kollen. Något man måste arbeta med i det offentliga, i företagsledningar och på arbetsplatser, Ett välorganiserat samhälle har varit mer normativt menar Malin Gawell, i en tid av omprövning finns det mer utrymme och större behov. Vilka är de konkreta förutsättningarna för att ge entreprenörskapet utrymme? De ligger i att lyfta fram förhållningssätt, och vara tydlig. Att locka fram medarbetarnas fria egenskaper, säger Hans. Ledarskapet har avgörande betydelse. Dialog och kommunikation tillsammans med tydliga mål och värderingar är centralt, och även att kunna omvärdera mycket.

6 Mötesplatser och tillfällen till erfarenhetsutbyten av det här slaget är ett viktigt sätt att gå vidare och att få fart på lärprocessen! Sammanfattning Globaliseringen och befolkningsutvecklingen är framtidens utmaningar. Det entreprenöriella samhället behöver uppfinningsrika och modiga människor som vågar anta utmaningarna. Vi har fått erfarenheter från den nationella nivån, genom Malin Gawell från Nutek och både hon och Bengt Johannisson visade på den vetenskapliga grunden och hur det entreprenöriella samhället går utöver att driva företag. Socialt entreprenörskap finns i folkrörelserna som är mycket aktiva. Passionen är en förutsättning för driftigheten säger Bengt Johannisson. Hans Gårlid från Ikea hade viktiga och intressanta vinklingar från arbetsgivarna; det Ikea söker när de nyanställer är inte främst kunskaper, utan attityd och inställning till sitt arbete går före. Ett tydligt och väl förankrat mål från arbetsgivaren betyder att de anställda kan ges en mycket stor frihet att nå det målet, och på det viset främjar man företaget. Sven-Erik Sahlén, Regionförbundet, avrundade dagen med uppmaningen: Låt det brinna! Öppna fönstren och släpp in syret! Det övergripande målet är att förändra våra attityder! Vi har fått en bred vinkling på begreppet entreprenörskap, och nästa stafettpinne i processen till det entreprenöriella samhället är dagarna Våga vilja växa, den 2 3 april 2008! antecknat av Elisabet Brynge Regionförbundet Örebro december 2007