Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Föredragningslista Sammanträdesdatum Sid 1 (1) Tid: Kl Plats: Doktoranden i Förvaltningshuset, plan 8 Ärende Anmärkning Föredragande 11 Ersättning för Lisbeth Lundahls medverkan i Lärarhögskolans samarbetsprojekt med Umeå kommun Uppdateringar av utbildningsplaner 13 Beviljade medel för ökad internationalisering i grundutbildningen, 1:a utlysningen Beviljade medel för ökad internationalsiering i forskarutbildningen 2014 Beslut. Missiv. Bilaga p 11. Beslut. Missiv. Bilaga p 12. Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga p 13 A. Sammanställning sökanden. Bilaga p 13 B. Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga p 14 A. Sammanställning sökanden. Bilaga p 14 B. Maria Löfgren Jan Mannberg Carina Rönnqvist Carina Rönnqvist

16 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslutsförslag Dnr Sid 1 (1) Ärende p: 11 Ärende: Ersättning för Lisbeth Lundahls medverkan i Lärarhögskolans samarbetsprojekt med Umeå kommun Föredragande: Maria Löfgren Bakgrund: Professor Lisbeth Lundahl, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, ingår i den grupp från Umeå universitet som tillsammans med Lärarhögskolans ledning för dialog om och utarbetar förslag till framtida samarbeten med Umeå kommun. Projektet utgör en del i arbetet med Lärarhögskolan fastställda delmål för perioden Framförallt dessa mål berörs: Lärarhögskolan har i samverkan med olika aktörer på utbildningsarenan stärkt den tillämpade verksamhetsutvecklingsnära forskningen och Antalet lärare som till väsentlig omfattning har uppdrag inom både akademi och organisation utanför akademin har ökat. Beredning: Ärendet har beretts av Lärarhögskolans kansli. Förslag till beslut: Att Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap ersätts med 20 klocktimmar enligt bilaga 1 för * 706 (enligt universitetets interndebiteringstaxa) = kr. Internfaktureras. Motivering till beslut: Projektet utgör en central del i arbetet med att nå Lärarhögskolans delmål. Beslut: Enligt förslag. Bilagor: Bilaga 11 B Kontering: Expedieras till: Prefekt vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Lisbeth Lundahl och Johan Lithner Kopia för kännedom till: Agnetha Simm, Anna Sjöberg, Liselott Engström

17 Rektor Maria Löfgren Lärarhögskolan Umeå universitet Täckande av kostnader för arbetsinsatser i samarbetet mellan Lärarhögskolan och Umeå kommun Jag ingår sedan 2005 i samarbetet mellan För- och grundskolenämnden 1 /Umeå kommun och Lärarhögskolan/Umeå universitet rörande Lär- och forskningscentra m fl samarbetsplattformar. Fram till 2013 täcktes kostnaderna av Lärarhögskolan genom bekostandet av min professorslön. Så är inte längre fallet. Därför bör Institutionen för Tillämpad Utbildningsvetenskap ersättas för mina insatser. För år 2013 handlar det om totalt 20 timmar enligt nedanstående specifikation: Våren möten à 2 timmar med tjänstemän och politiker på kommunnivå 1 planeringsmöte à 1 timme (tills m Johan Lithner, Maria Löfgren) 2 timmars förberedelsetid Hösten möte à 2 timmar med tjänstemän och politiker på kommunnivå 2 möten à 2 timmar med skolområdeschefer och berörda lärare på Fridhems Gymnasium resp. Ålidhemsskolan 1 planeringsmöte à 1 timme (tills m Johan Lithner, Christina Ottander) 2 timmars förberedelsetid TOTALT 20 timmar Lisbeth Lundahl Professor, Tillämpad utbildningsvetenskap 1 Numera också Gymnasienämnden

18 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslutsförslag Dnr Sid 1 (1) Ärende p: 12 Ärende: Uppdateringar av utbildningsplaner Föredragande: Jan Mannberg Bakgrund: Utbildningsplaner har uppdaterats inför kommande sökningsomgång 15 mars 15 april. Dessutom har nytt programtillfälle skapats för antagning till speciallärarprogrammet med inriktning mot utvecklingsstörning (Lärarlyftet). Beredning: Ärendet har beretts av Lärarhögskolans kansli. Studieplan i utbildningsplanen för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem har uppdaterats med nya kurskoder (dnr ), Studieplan i utbildningsplanen för grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 har uppdaterats med studieplan och nya kurskoder (dnr ), Studieplan i utbildningsplanen för grundlärare med inriktning mot arbete i åk 4-6 har uppdaterats med studieplan och nya kurskoder (dnr ), Nytt programtillfälle för speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning har skapats med ny behörigheter i enlighet med Skolverkets direktiv (dnr ). Förslag till beslut: Att godkänna uppdaterade dokument inför kommande sökningsomgång 15 mars 15 april. Motivering till beslut: I enlighet med Utbildningsplanemall för kurser på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet dnr , ska utbildningsplaner vara fullständiga och beslutade av behörigt organ i god tid före utbildningens början. Beslut: Enligt förslag. Bilagor: Expedieras till: Kopia för kännedom till: Birgitta Wilhelmsson

19 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr Sid 1 (2) Ärende p: 13 Ärende: Beviljande av medel för ökad internationalisering i grundutbildningen, 1:a utlysningen år Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Den 26 november 2013 utlyste Lärarhögskolan kr i medel för ökad internationalisering i grundutbildningen (Dnr ) med sista ansökningsdag den 7 januari Ärendet har beretts av Carina Rönnqvist. Fyra ansökningar har inkommit. Inkomna ansökningar och beslut om fördelning förtecknas i Bilaga 1. Beviljat belopp är ett bruttobelopp som inkluderar OH-påslag. Utbetalning av medel sker till sökandes institution efter att medlen har beviljats. Medel utbetalas endast för den aktivitet som den sökande angett i ansökan. Senast den 28 november 2014 ska den som beviljats medel inkomma med en rapport i detta webbformulär: Lärarhögskolan förbehåller sig rätten att begära in en kompletterande reseberättelse om så skulle behövas. Om aktiviteten ska genomföras under december ska den som tilldelats medel kontakta Carina Rönnqvist för att bestämma datum för återrapportering. Om inte rapport inkommit under anvisad tid dras medlen tillbaka. Observera att medel endast betalas ut till institution/enhet och ej till enskilda anställda. Om den som beviljats medel får kostnader som måste betalas privat ska reseräkning skickas till ansvarig institution/enhet.

20 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr Sid 2 (2) Förslag till beslut: Rektor beslutar att tilldela medel för ökad internationalisering i grundutbildningen till Mårten Almerud kr Motivering till beslut: Ansökningstexten fastslog att: Ansökningar som tydligt visar hur aktiviteten gynnar internationalisering i grundutbildningen inom Lärarhögskolans ansvarsområde prioriteras och då i synnerhet ansökningar om kursutveckling och samarbete med Lärarhögskolans strategiska partneruniversitet, likväl som ansökningar om arbetstid för att ta fram mobilitetsfönster i Lärarhögskolans olika program. Av de fyra inkomna ansökningarna var det endast Almeruds ansökan som kunde beviljas utifrån ovanstående kriterier. Två av ansökningarna gällde i huvudsak forskningsvistelser (Lundberg och Damber) och den tredje var otydlig i sitt ändamål och syfte (Wink). De sökande som ej beviljats medel i denna omgång uppmuntras att återkomma med nya ansökningar vid nästa utlysning i mars 2014, där vistelsens syfte och planering i relation till Lärarhögskolans grundutbildning tydligare framgår. Beslut: Enligt förslag fattat av rektor Exp Bilagor: Kontering: (fördelas ut) Expedieras till: Prefekter vid institutioner där sökande beviljats medel, alla sökande Kopia för kännedom till: Carina Rönnqvist, Annika Kjellsson Lind, Eva Alenius, Anna Sjöberg, Agnetha Simm, ekonomiansvarig vid institutioner där sökande beviljats medel

21 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr Sid 1 (2) Ärende p: 14 Ärende: Beviljande av medel för ökad internationalisering forskarutbildningen, år Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Den 26 november 2013 utlyste Lärarhögskolan kr i medel för ökad internationalisering i forskarutbildningen (Dnr ) med sista ansökningsdag den 7 januari Ärendet har beretts av Carina Rönnqvist. Fyra ansökningar har inkommit. Inkomna ansökningar och beslut om fördelning förtecknas i Bilaga 1. Beviljat belopp är ett bruttobelopp som inkluderar OH-påslag. Utbetalning av medel sker till sökandes institution efter att medlen har beviljats. Medel utbetalas endast för den aktivitet som den sökande angett i ansökan. Senast den 28 november 2014 ska den som beviljats medel inkomma med en rapport i detta webbformulär: Lärarhögskolan förbehåller sig rätten att begära in en kompletterande reseberättelse om så skulle behövas. Om aktiviteten ska genomföras under december ska den som tilldelats medel kontakta Carina Rönnqvist för att bestämma datum för återrapportering. Om inte rapport inkommit under anvisad tid dras medlen tillbaka. Observera att medel endast betalas ut till institution/enhet och ej till enskilda anställda. Om den som beviljats medel får kostnader som måste betalas privat ska reseräkning skickas till ansvarig institution/enhet.

22 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr Sid 2 (2) Förslag till beslut: Rektor beslutar att tilldela medel för ökad internationalisering i forskarutbildningen till Cecilia Stenling Carola Wiklund-Hörnqvist Marcia Håkansson Lindqvist kr kr kr Motivering till beslut: Ansökningstexten fastslog att: Ansökan ska tydligt visa hur aktiviteten ska bidra till internationalisering av forskarutbildningen. Sökande som ej beviljades medel för internationalisering i forskarutbildning förra ansökningsomgången har förtur. Längre vistelser prioriteras före kortare. Endast en ansökan per person och ansökningsomgång kan beviljas. Den utlysta summan i denna utlysning var kr. Fördelade medel överskrider denna summa med kr. Samtliga fyra inkomna ansökningar var av god kvalitet. Den ansökan som ej kunde tilldelas medel avslogs pga vistelsens kortare tid. Beslut: Enligt förslag fattat av rektor Exp Bilagor: Kontering: (fördelas ut) Expedieras till: Prefekter vid institutioner där sökande beviljats medel, alla sökande Kopia för kännedom till: Carina Rönnqvist, Annika Kjellsson Lind, Eva Alenius, Anna Sjöberg, Agnetha Simm, ekonomiansvarig vid institutioner där sökande beviljats medel

23 Utvärdering UK1 ht-13 Sid 1 (1) Utvärdering av den utbildningsvetenskapliga kärnan 1, höstterminen 13. De kurser som har utvärderats är: KUL; Kunskap, utbildning och undervisning, Institutionen för idé och samhällsstudier. DIS; Demokrati, individ och samhälle, Institutionen för idé och samhällsstudier. PSK; Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, Pedagogiska institutionen. Nedan följer en kort sammanfattning, de fullständiga sammanställningarna bifogas i appendix. Kunskap, utbildning och undervisning Kursansvarig har genomfört en mindre undersökning gällande nedlagd studietid hos studenterna och konstaterar att det finns ett samband mellan nedlagd studietid och tentamensresultat, vilket indikerar att kursen håller en bra kravnivå. Kursens tredje moment, utvecklingspsykologi, dras fortfarande med en del strukturella problem, men detta kommer att ses över inför nästa kurs. Nämnas bör att den till Skellefteå utlokaliserade utbildningen mot förskollärare har dragit med andra problem som kan härröras till bristande personlig kontakt mellan lärare och studenter. För utlokaliserade utbildningar krävs ett annat upplägg och inramning av utbildningen för att det ska fungera både för studenter och undervisande lärare. Demokrati, individ och samhälle De problem gällande litteraturlista och arbetsbörda som framkommit vid tidigare års utvärderingar har denna höst uteblivit. Kursansvarig institution har tagit till sig av tidigare utvärderingar och åtgärdat de problemen. Fortfarande kvarstår en del av kritiken gällande relevans på vissa gruppövningar. Detta kommer kursansvariga att ta hänsyn till vid planering av nästa termins kurs. Inför hösten -13 byttes de ansvariga individerna ut på de deltagande institutionerna, vilket har lett till en del nybörjarmisstag gällande praktisk information till studenterna. Inför hösten sker dock ingen bemanningsförändring, varför dessa problem torde vara åtgärdade i nästa kurs. Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering Kursen som helhet får högt betyg när det gäller uppnådda mål och relevant innehåll. De problem som framkommit gällande information kan i hög grad kopplas till svårigheter att hantera lärplattformen Cambro. De synpunkter gällande att studenterna önskar instuderingsfrågor i samband med tentamen samt att en del av litteraturen endast hanns med översiktligt, kommer att tas hänsyn till vid planeringen av nästa kurs.

24 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för idé- och samhällsstudier, historia Martin Hårdstedt lärarutbildningen Umeå University Department of Historical, Philosophical and Religious Studies Febr 2014 Utvärdering KUL Hösten 2013 Utvärderingen av KUL har genomförts skriftligt både för den större gruppen i Umeå och den mindre gruppen (Fö) i Skellefteå. Svarsfrekvensen för Umeågruppen är 210 svarande av 344 och för Skellefteågruppen 33 svarande av 41. Resultat Genomströmning och studieinsats Inledningsvis redovisas några siffror kring den tid de svarande studenterna anger att de har lagt ner på sina studier samt några mått på genomströmningen: Fö Fö/Ske Fritids F Gymn Studieinsats i medeltal per svarande per veckan (inkl undervisning på univ) Andelen studenter som den 23/ var helt klara med KUL-kursen Genomströmning 26/2 räknat i HPR/HST % 76% 53% 72% 62% 68% 50% 87% 89% 79% 94% 85% 89% 81% Kommentar: Endast Fö-gruppen och Fritids-gruppen lägger ner den tid på sina studier som borde vara rimlig för universitetsstudier. Jämfört med siffrorna för förra årets UK I har F-3, 4-6 och Gymn minskat den tid som de lägger ner på sina studier. För 7-9-gruppen har en liten ökning skett. Om man ställer studieinsatsen i relation till genomströmningen går det att konstatera att med undantag för Fritids-gruppen finns det ett samband mellan studieinsats i tid räknat och genomströmning som säger att låg studieinsats ger låg genomströmning och

25 hög studieinsats ger hög genomströmning. Fritids-gruppen bryter detta mönster och har istället den högsta studieinsatsen i timmar räknat, men samtidigt en i relation till övriga grupper aningen svagare genomströmning. Siffrorna är trots allt bra när det gäller genomströmingen för gruppen i sin helhet till och med mycket bra. Mest oroande är att tre kategorier har minskat sin studieinsats i tid räknat. Siffrorna visar även att det krävs tre tentamenstillfällen (ordinarie, omtentamen och uppsamling) för många innan de klarar hela kursen. Det säger kanske något om kravnivån och studenternas förmåga, studieinsatser, studievanor och förkunskaper. Avslutningsvis bör det tilläggas att det finns stora felkällor i en undersökning av det här slaget och att dra alltför långtgående slutsatser är mycket vanskligt. Synpunkter Fö Av de svarande anser ingen att kursens kravnivå har varit låg eller mycket låg. Samtliga anser att kravnivån har varit medel, hög eller mycket hög. De allra flesta är nöjda med sina insatser på kursen. Gruppövningarna får genomgående mycket goda omdömen. Någon nämner i positiva ordalag examinationsinstruktionerna och cambro. Den negativa kritiken lyfter i första hand fram att tredje delen av kursen var svårare att hänga med på. Mycket olika saker på kort tid. De internetbaserade quizen som tillhörde utvecklingspsykologin fungerade inte alltid. Synpunkter Fö-Ske Av de svarande anser ingen att kursens kravnivå har varit låg eller mycket låg. Samtliga anser att kravnivån har varit medel, hög eller mycket hög. De allra flesta nöjda med sina insatser på kursen. Gruppövningarna får positiv kritik. Första delen av kursen uppfattades som mest strukturerad och utvecklingspsykologin får goda omdömen. Gruppen framför genomgående kritik mot att en del av undervisningen skett nätbaserat. Även att det stundtals har skett en del informationsmissar. Synpunkter Fritids Av de svarande anser endast en att kursens kravnivå har varit låg. Övriga anser att kravnivån har varit medel, hög eller mycket hög. De allra flesta är nöjda med sina insatser på kursen. Instuderingsfrågorna får positiv kritik. Den muntliga uppgiften inom språkutvecklingen nämns i positiva ordalag. Tredje delen får kritik av några svarande för att det var svårare att följa med. Utvecklingspsykologin uppfattades som krävande. Några svarande lyfter fram stress. Synpunkter F-3 Av de svarande anser ingen att kursens kravnivå har varit låg eller mycket låg. Samtliga anser att kravnivån har varit medel, hög eller mycket hög. De allra flesta är nöjda med sina insatser på kursen. Gruppövningarna och föreläsningarna får positiv kritik av många svarande. Tredje delen av kursen uppfattas av flera som svår att hänga med i, lite spretig. Synpunkter 4-6 Av de svarande anser ingen att kursens kravnivå har varit låg eller mycket låg. Samtliga anser att kravnivån har varit medel, hög eller mycket hög. De allra flesta är nöjda med sina insatser på kursen. Gruppövningar och föreläsningar uppfattas positivt. Tredje delen av kursen

26 omnämns som svårare att få ett grepp om. Problemen med de nätbaserade quizen lyfts fram som negativt. Synpunkter 7-9 Av de svarande anser ingen att kursens kravnivå har varit låg eller mycket låg. Samtliga anser att kravnivån har varit medel, hög eller mycket hög. De allra flesta är nöjda med sina insatser på kursen. Gruppövningarna får positiv kritik. Tredje delen bedöms som mest stressig och minst strukturerad. Problemen med det nätbaserade quizen lyfts fram av flera svarande. Synpunkter Gymn Av de svarande anser ingen att kursens kravnivå har varit låg eller mycket låg. Samtliga anser att kravnivån har varit medel, hög eller mycket hög. De allra flesta är nöjda med sina insatser på kursen. Gruppövningarna får positiva omdömen. Varierande omdömen om föreläsningarna. Några framför kritik mot det höga tempot. Tredje delen på kursen får en del kritik av några svarande och på samma sätt problemen med de nätbaserade quizen. Sammanfattande slutkommentar Omgången hösten 2013 av KUL har varit den hittills mest lyckade. Som kursansvarig har jag haft mycket få kontakter med studenter som har varit missnöjda eller oroliga. I jämförelse med hösten 2011 och 2012 har hösten 2013 varit lugn. Jag har som kursansvarig i stort sett inte haft några diskussioner med någon student om för högt studietempo eller någon som ifrågasatt innehållet i kursen eller dess relevans för det kommande läraryrket eller de fortsatta universitetsstudierna. Någon allmän förklaring till det allmänna lugnet under hösten 2013 är svårt att komma med. Möjligtvis har vi denna gång lyckats bättre med information och administration, men det mesta har vi gjort på samma sätt som föregående år kanske med lite större skärpa. Det kan handla om att dynamiken inom studentgruppen. Lärare på kursen har vittnat om att studenterna i denna omgång har varit mycket positiva och öppna för kunskapsinhämtning. Möjligtvis har UK I i Umeå börjat få ett rykte om sig att vara krävande och därför förväntar sig studenterna att studierna är relativt krävande. Sådana faktorer ska inte underskattas. Om man ser till kursen som helhet utifrån utvärderingen går det särskilt att lyfta fram följande: Det var svårt att helt lyckas med den utlokaliserade undervisningen av 40 studenter Fö i Skellefteå. Trots att dessa studenter egentligen hade mer personlig kontakt med lärarna och att lärarlaget försökte arbeta med information och cambro uppfattade studenterna att de inte fick samma förutsättningar som studenterna i Umeå. Slutsatsen måste bli att om vi ska bedriva undervisning utlokaliserat krävs resurser för att dessa studenter ska få ännu mera lärartid och inte behöver ta del av nätföreläsningar. Gruppövningarna fungerar bra och undervisningen i övrigt med examinationsinstruktioner och föreläsningar har denna gång varit framgångsrik.

27 Tredje momentet har fortfarande en del strukturella problem som trots omläggning kvarstår. De negativa synpunkterna på detta har ändå minskat i jämförelse med förra året, men det finns utrymme för ytterligare justeringar. Kravnivån är god enligt studenterna Studieinsats i tid räknat och genomströmning är tillfredsställande. Det förefaller som om vi nått en ganska bra nivå på kursen. Sammanfattningsvis är de studerande och lärarlaget nöjda och till och med mycket nöjda med KUL hösten Kursen fungerar bra och det finns nu möjlighet att ytterligare finslipa de delar som skulle kunna vara ännu bättre. Att inleda lärarstudenternas utbildning med en kurs som fokuserar på kunskapsuppdraget i den form som KUL-kursen gör är lyckat. Denna utvärdering stöder den slutsatsen. Martin Hårdstedt, professor i historia, kursansvarig KUL

28 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för idé- och samhällsstudier, Filosofi Lars Samuelsson lärarutbildningen Umeå University Department of Historical, Philosophical and Religious Studies Jan 2014 Utvärdering av DIS Hösten 2013 Utvärderingen av DIS var kvalitativ snarare än kvantitativ. Den genomfördes vid ett separat tillfälle och innehöll både en muntlig del och en anonym skriftlig del. Utvärderingen inleddes med att studenterna diskuterade kursen i grupp utifrån följande rubriker: - Innehåll - Upplägg - Genomförande - Övrigt Tanken med att inleda en utvärdering med diskussioner i grupp är delvis att studenterna på så vis kan få varandra att reflektera över aspekter av kursen som de kanske inte annars tänker på. Förhoppningsvis blir deras synpunkter på kursen också mer genomtänkta om de får diskutera dem med varandra. Risken är förstås att vissa studenter påverkas av gruppen, och att man ensidigt bekräftar varandras bilder av kursen snarare än att utmana och problematisera. Vi bedömer dock att de positiva aspekterna av en utvärdering som delvis sker i grupp överväger. Den anonyma skriftliga delen uppväger rimligen också i viss mån risken för gruppåverkan. Betydligt färre studenter deltar naturligtvis på en sådan här separat utvärdering än om man skulle ha den i samband med ett annat inslag på kursen, men å andra sidan blir synpunkterna som kommer fram mycket fylligare och mer reflekterade än om man använder ett vanligt förtryckt utvärderingsformulär. Jag upplever själv att jag som lärare och kursansvarig får betydligt större hjälp av en utvärdering av den här typen. Ca 40 studenter deltog i utvärderingen. Nedan görs en fri sammanställning av vad jag upplevde som de mest centrala punkterna som kom fram vid utvärderingen. Jag tar upp möjliga eller planerade åtgärder i samband med respektive punkt. Genomströmningen på DIS ht13 är i skrivande stund 63% (223 av 355 studenter har fått samtliga poäng på kursen inrapporterade). Då är inte uppsamlingstentan rättad, inte heller alla kompletteringar för examinationen av kursens andra huvuddel, Det heterogena klassrummet. Många av de studenter som inte har alla poäng inrapporterade saknar endast enstaka poäng. På kursens första huvuddel Människosyn, etik och demokrati har det kommit in 37 uppsamlingstentor som alltså inte är rättade än, och genomströmningen på Det heterogena klassrummet är just nu ca 82%.

29 Resultat av utvärderingen Överlag är studenterna nöjda med föreläsningarna, och lärarna upplevs som kunniga. Några av föreläsningarna fanns det invändningar mot, och dessa handlade i huvudsak om att det var svårt att se relevansen (ibland lite oklart för vad) av dessa föreläsningar. Vi kommer tillsammans med de aktuella lärarna att se över dessa föreläsningar (samt våra instuderingsfrågor) och kontrollera så att de på ett tydligt sätt relaterar till kursplanen, samt också försöka göra det tydligare för studenterna hur de relaterar till kursplanen. Även vissa av gruppövningarna på kursens andra del upplevdes som mindre relevanta av studenterna. Här var det mer tydligt uttalat att det rör sig om relevans för examinationen på denna del, som var en hemtenta. Eftersom gruppövningarna inte var obligatoriska har vissa studenter upplevt det som mer givande att hoppa över gruppövningarna för att i stället arbeta på egen hand med examinationen. En åtgärd som både kan öka deltagandet på dessa gruppövningar och få studenterna att uppleva dem som mer givande, och som dessutom är pedagogiskt motiverad, är att i fortsättningen koppla gruppövningarna mer tydligt till examinationen, och låta dem delvis vara ett tillfälle för studenterna att i grupp bearbeta den typ av frågeställningar som examinationen kan komma att handla om. Så har vi arbetat på kursens första del, med gott resultat. Överlag var studenterna mycket nöjda med gruppövningarna på den första delen av kursen, och uppslutningen på dessa var mycket god. Ett skäl som många angav var att dessa gruppövningar tydligt relaterade till instuderingsfrågorna (som i sin tur utgår från kursplan och FSR). Överlag var studenterna nöjda med examinationen (innehåll och examinationsformer) och uppskattade att det var blandade examinationsformer (att en av de två stora examinationerna var en hemtenta, något som var nytt för detta år). Casen var liksom tidigare år mycket uppskattade. Den enda egentliga invändningen här berörde på olika sätt reflektionsuppgifterna: dels att arbetet med den andra reflektionsuppgiften sammanföll med skrivandet av hemtentan, dels att reflektionsuppgifterna var oproportionerligt omfattande i relation till de poäng de ger (1 hp för två reflektionsuppgifter). När det gäller den första punkten är det delvis en fråga om studenternas planering. Studenterna hade lång tid på sig att göra både reflektionsuppgift två och hemtentan, men lärarna på kursen kan tydligare poängtera för studenterna att denna planering från deras sida krävs (här handlar det också om att få till stånd en bättre kommunikation mellan de lärare som ansvarar för dessa examinationer). När det gäller den andra punkten behöver vi se över reflektionsuppgifterna. Synpunkten att de är oproportionerligt omfattande är rimlig, och en förändring här kan också hjälpa till att lösa problemet med att de kolliderar med hemtentan. Bortsett från de ovan redovisade synpunkterna på ett par föreläsningar och gruppövningar var studenterna generellt sett nöjda med kursens innehåll och genomförande. Däremot uttrycktes ganska stort missnöje med delar av informationen kring kursen, i synnerhet gällande schemat. Tyvärr låg det under en period två olika, delvis motstridiga, scheman för kursen ute på kurssajten. Det här berodde på en kommunikationsmiss mellan mig och den person som var ansvarig för kursens andra del, Det heterogena klassrummet (se vidare nedan, den avslutande kommentaren). Också på några andra punkter har informationen till studenterna brustit (särskilt om portfolio här har det också varit väldigt svårt för mig som ny kursansvarig att få fram information, men nu vet jag att jag måste vara tidigt ute med detta till nästa gång).

30 En allmän brist som inte bara relaterar till DIS är att lärarstudenterna verkar ha fått mycket bristfällig information om de olika kurser/moment som de läser. När de läst KUL har de fått dålig information om DIS, och under DIS har de fått dålig information om de moment som kommer efter. Om jag förstår saken rätt får de ingen övergripande information om UK1 när de påbörjar sina studier. Här bör vi som är ansvariga för dessa kurser ta ett samlat grepp. Jag kommer att påbörja min del av det arbetet under våren. Det är dock viktigt att framhålla att studenterna varit nöjda med den information som rört innehållet på DIS, såsom examinationsinstruktioner och innehåll i föreläsningar och litteratur. Några efterlyste tydligare information om hemtentan. Många av studenterna på kursen har aldrig skrivit en hemtenta tidigare. Det tar vi till oss och åtgärdar till nästa gång. Några reflektioner i relation till tidigare utvärderingar av DIS I tidigare års utvärdering har det framkommit negativa synpunkter på litteraturlistan (tillgänglighet, mängd litteratur, oklarheter om vad som ska läsas). Sådana kommentarer har uteblivit detta år så det verkar som att vi äntligen har kommit till rätta med problemen relaterade till litteratur. Vid förra utvärderingen framfördes viss kritik mot gruppövningarna på kursens andra del. Så var fallet även denna gång, så det här måste vi fortsätta jobba med, och se över vad som kan förbättras. Viktigt att notera är att studenterna generellt är positiva till gruppövningar (kursens innehåll är av ett sådant slag att det behöver bearbetas), så det handlar inte om att dra ner på gruppövningarna utan att se över deras innehåll, relevans och genomförande. Ytterligare en sak som kan noteras i relation till tidigare omgångar av kursen är att de kommentarer om för hög (upplevd) arbetsbörda som varit frekventa nu i princip har uteblivit (vissa kommentarer om proportionerna i arbetsbördan, i synnerhet gällande reflektionsuppgifterna, har det varit se ovan men inte om arbetsbördan totalt sett). Det här beror inte på att arbetsbördan har minskat till denna upplaga av kursen (för det har den inte), utan måste ha andra orsaker. Kanske är det så att vi bättre lyckats inskärpa att studier på heltid är just på heltid, och att studenterna tydligare har sett relevansen av det arbete som de lagt ned. Det är i alla fall mitt intryck. Avslutande kommentar År 2013 fick momentet en ny kursansvarig (jag), och även den person som var ansvarig för andra delen av kursen (från Institutionen för kultur- och medievetenskaper) var ny. Även om jag har varit inblandad i DIS sedan starten 2011 krävs en helt annan helhetssyn som kursansvarig. Min uppfattning är att de missar som handlar om praktisk information och oklarheter i huvudsak har varit nybörjarmisstag från vår sida. Vi kommer båda att fortsätta som ansvariga för DIS nästa år, och har redan inlett samtal om hur sådana missar ska undvikas och om hur vi kan fortsätta att utveckla DIS-kursen. Lars Samuelsson, lektor i filosofi, kursansvarig för DIS

31 Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 8,5hp Sammanställning av studerandes kursutvärdering, ht Utvärderingen gjordes i basgrupper om 5-7 stud. Ca 290 studerande deltog 1. Måluppfyllelse Efter godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse redogöra för olika ledarskapsteorier samt hur det heterogena klassrummet påverkar lärandeprocess och lärares förhållningssätt, redogöra för teorier om grupprocesser och konflikter i förskole- och skolkontext samt för strategier för att arbeta med dessa, redogöra för centrala teorier och begrepp inom specialpedagogik, Färdighet och förmåga diskutera betydelsen av reflektion och yrkesspråk i relation till lärares professionsutveckling och vikten av dessa vid bemötande och kommunikation med kollegor, andra yrkesföreträdare, vårdnadshavare och elever, tillämpa pedagogiskt ledarskap och konfliktlösning i gestaltande övningar, analysera lärares ledarskap i relation till det heterogena klassrummet och till specialpedagogiska perspektiv och begrepp, planera, skriva och rapportera ett paper med en enkel vetenskaplig struktur. Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över barns/elevers förutsättningar och behov samt problematisera den sociala interaktionen mellan lärare och elever i utvecklandet av ett pedagogiskt ledarskap i enlighet med gällande styrdokument, problematisera skolors och pedagogers arbete med likabehandling, kränkning och diskriminering. Anser ni att dessa förväntade studieresultat är nådda för egen del? I mycket hög grad I hög grad I låg grad I mycket låg grad 6 % 80 % 14 % 2. Har kursens innehåll varit relevant i förhållande till målen? I mycket hög grad I hög grad I låg grad I mycket låg grad 38 % 59 % 3 % 3. Hur har de undervisningsmetoder/arbetsformer som använts fungerat med tanke på mål, och innehåll? Har de varit lämpliga vägar att nå målen på? I mycket hög grad I hög grad I låg grad I mycket låg grad 36 % 58 % 6 % 4. Har examinationer och övriga uppgifter varit relevanta med tanke på målen? I mycket hög grad I hög grad I låg grad I mycket låg grad 26 % 64 % 9 % 1 % 5. Har kursens organisation och förmedlandet av information fungerat? (Studiehandledning, Kursintroduktion, Cambro, mailkontakt med lärare, m.m) I mycket hög grad I hög grad I låg grad I mycket låg grad 61 % 22 % 13 % 4 %

32 6. Speciella kommentarer till litteraturen? (Kommentarer som åeterkommer) Litteraturen var intressant men det var för mycket att läsa i förhållande till tiden och till att kursen bara är på 8,5 hp. Litteraturen var relevant men det var för många titlar. Hade varit bra om det fanns en övergripande bok som behandlade det mesta av kursens innehåll. Hade velat fördjupa mig mer. Nu blev det lite skrap på ytan i vissa delar. Persson(2013) var luddig, svår att få grepp om. Öhman(2009) var riktigt bra. (Förskolan) 7. Hur värderar ni kursen som helhet? (Kommentarer som återkommer ofta om än i något skilda formuleringar) Nyttig och relevant inför kommande yrke. Intressant och lärorik Ett extraplus för rollspel, basgruppsarbete och seminarier Varierat och roligt Tema 3 var för kort och tentan obefogad. Spec.pedagogiken kunde ha examinerats i ett seminarium. Svårt att veta vad som skulle komma på tentan. Negativt att alla examinationer kom efter jul Gruppläraren/-na har varit väldigt bra!) 8. Förslag till förändringar samt övriga synpunkter: (Kommentarer som återkommer ofta om än i något skilda formuleringar) Slopa tentan. Den kändes inkastad. Ge mer tid till tema 3 och instuderingsfrågor om det ska vara en tenta. Solla i kurslitteraturen Större utrymme till ledarskapsteorierna. Koppla tydligare ihop kursen med VFU- veckan Kommentarer från kursansvarig Det är glädjande att så många basgrupper ansett att målen är nådda, innehållet relevant och metoderna lämpliga, i hög eller mycket hög grad. Vidare anser en stor majoritet att examinationerna varit relevanta, i hög eller mycket hög grad. Här finns det dock noterbara kommentarer. Många är missnöjda med tentan som sådan, att tentaläsningen fick för liten tid samt att det inte fanns några instuderingsfrågor. En del av denna kritik är relevant, enligt min uppfattning. Persson B.(2013) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap, skulle kanske passa bättre att examinera i ett seminarium där studenter skulle ges möjlighet att diskutera olika specialpedagogiska perspektiv och begrepp, men också vara tvungen att lämna in ett kortfattat skriftligt resonemang utifrån specialpedagogiska frågeställningar, i samband med seminariet. När det gäller kursens organisation och förmedlandet av information anser en majoritet att detta fungerat i hög eller mycket hög grad. Här finns det dock några motsägelsefulla kommentarer, beroende på vilken studentgrupp man ingått i. Många som svarat att detta fungerat i hög eller mycket hög grad lyfter fram Studieguiden som klargörande och bra och att Cambrosajten varit informativ. De sammanlagt 17 % av basgrupperna som svarat i låg eller mycket låg grad anser att Studieguiden varit otydlig och att Cambro varit svår att förstå sig på. Några har inte lärt sig att navigera på Cambro. Detta är naturligtvis allvarligt då den löpande informationen lagts ut på Anslagstavlan i Cambro. Hittar man

33 inte den står man utan viktig info. Till nästa kursomgång behöver vi se till att alla studerande hittar till och i läroplattformen. En majoritet anser att litteraturen varit relevant och intressant men att det funnits för lite tid att bearbeta den mer djupgående. Även i denna kritik finns det relevans. Jag förstår att det kan ha känts stressigt i vissa lägen att både hinna läsa all litteratur och dessutom hinna reflektera över de frågor som anknyter till litteraturseminarierna. Litteraturen är vald utifrån kursplanens innehåll och fsr och kanske behöver man där skruva ner ambitionerna med vad studenterna ska kunna efter en kurs på 8,5hp. Självklart behöver vi också se över litteraturlistan och se om någon titel kan strykas. En tänkvärd synpunkt var också att tydligare knyta ihop VFU- veckan med PSK- kursen. Det är dock roligt att en så stor andel av studenterna uppfattar kursen som intressant, lärorik och relevant inför kommande lärararbete. Grupplärarna vittnar om stort intresse och engagemang från en stor majoritet av studenter när det gäller PSK- kursens inehåll Till sist en stor eloge till grupplärarna som haft en viktig uppgift i att knyta ihop och bearbeta kursens innehåll tillsammans med de studerande. Detta får de mycket beröm för i studenternas utvärderingar Gunnar Lindström, kursansvarig

34 Genomströmning KUL 1 och DIS - HT 2013 Statistik ur ladok KUL 1 DIS Inriktning Genomströmning % Reg Genomströmning % Reg FÖ Umeå FÖ Skellefteå Fritidshem Grund F Grund Ämneslärare Ämneslärare GY YRK distans 50% Pågår 26 KPU 7-9 distans 50% Pågår 26 Genomströmning: HPR/HST

35 Lärarhögskolan Information Nybörjarenkät ht 12 och ht Bilaga p 24 Nybörjarenkät ht 2012 och ht 2013 Bakgrund Inför ht 2012 och ht 2013 beslutade Utbildningsstrategiska rådet att en universitetsgemensam enkät skulle genomföras bland de studenter som påbörjade studier på grundläggande nivå. Ht 2012 omfattade enkäten samtliga nybörjarstudenter som påbörjade studier vid Medicinsk, Samhällsvetenskaplig och Teknisk-naturvetenskaplig fakultet samt Lärarhögskolan. Totalt besvarades enkäten av 2451 studenter. Ht 2013 omfattade enkäten dessutom samtliga nybörjarstudenter som påbörjade studier vid Humanistisk fakultet. Totalt besvarade 2630 studenter enkäten. När det gäller Lärarutbildningen besvarade 309 studenter enkäten ht 2012 och 195 studenter ht Skillnad i svarsfrekvens kan bero på dels distributionsform, dels dröjsmål från tryckeriet att få ut enkäten till kanslierna och vidare till studenterna att besvara. Ht 2012 fick studenterna besvara enkäten i början av september, i anslutning till en obligatorisk föreläsning. Ht 2013 gavs inte denna möjlighet utan studenterna fick lämna svar på enkäten senare under september månad och då i samband med kansliets information om kommande val i de olika lärarprogrammen. Lärarstudenternas svar fördelar sig emellertid relativt lika vid jämförelse mellan ht 2012 och ht 2013, med något undantag. Här följer en sammanfattning av jämförelsen. Störst betydelse när det gäller intresset för den utbildning studenterna påbörjade är ämnesområdet, det yrkesområde som utbildningen kan leda till samt förväntningar om en god arbetsmarknad. Även informationen på UmU s webb om utbildningarna visade sig vara av stor betydelse, avsevärt större betydelse än den information som gavs via utbildningskatalogen (pappersversionen). Umeå universitets webb var av störst betydelse för hur studenterna fick kännedom om utbildningen. Stor betydelse hade även Studera.nu, vilket visar på webbens stora betydelse. Men det visade sig att även föräldrar, syskon och anhöriga och andra studenter var av stor betydelse för studenter på Lärarutbildningen. 43 % ht 2012 och 40 % ht 2013 av de svarande valde något av de tre mest positiva svarsalternativen på en sexgradig skala där ytterlighetsalternativen var mycket stor betydelse respektive ingen betydelse Bilden är densamma oavsett varifrån i landet man kommer. Umeås rykte som studentstad och universitets goda anseende var också av betydelse för att man valde att påbörja utbildningen. Inom Lärarutbildningen visar sig närhetsfaktorn var viktig. 48 % av de studenter som besvarande enkäten var boende i Umeå med omnejd, ht 2012 respektive 50 % ht När det gällde information och mottagande i samband med att studierna påbörjades märktes tydligt att andelen mycket nöjda var lägre bland Lärarutbildningens studenter ht 2012 i jämfört med de som påbörjade sin utbildning vid någon av de andra fakulteterna. I dialog med studenter vid senare tillfälle under samma hösttermin uttrycktes på nytt att mottagandet samt starten för studenternas första termin upplevdes mindre positivt. Detta uttrycktes i termer av behov av obligatorisk introduktion där exempelvis innebörden av akademiska studier, närvaro, förväntningar från studenter, kursledning samt studietekniska inslag borde behandlas. Dessutom fanns önskemål om att inrätta basgrupper/inriktningsgrupper redan från start för identitetsskapande och trygghet.

36 Lärarhögskolan Information Nybörjarenkät ht 12 och ht Bilaga p 24 Inför starten ht 2013 genomförde därför kansliet, i samråd med Umpe, en rad förändringar såsom betydligt mer begränsad och riktad information till studenterna i Aula Nordica där färre externa intressenter fick talutrymme, studentkår och studentföreningarna fick mer tid för information, Lärarhögskolans programråd ansvarade för specifik programinformation och möjligheter gavs till rundvandring på campus och frågestund mm. Kursstart för terminens första kurs flyttades från dag 1 till dag 2. I enkätsvaren ht 2013 gällande information och mottagande i samband med att studierna påbörjades märktes en tydlig förbättring. Andelen mycket nöjda och nöjda studenter var i paritet med de som påbörjade sin utbildning vid någon av de andra fakulteterna. I muntlig dialog med Umpe har också förordats en fortsättning på inslagen linje inför starten ht Bilagor: Expedieras till:

37 Lärarhögskolan Uppföljning förenklad beställarmodell Dnr FS Bilaga p 26 A Uppföljning av förenklad beställarmodell I Lärarhögskolans aktivitetsplan för 2013 framgår att Lärarhögskolans förenklade beställarmodell ska utvärderas. Bakgrund Lärarhögskolans styrelse beslutade om en förenklad beställarmodell dnr (se bilaga 26 B). Syftet med modellen var bland annat att förenkla arbetet med förslagsställning för inblandade institutioner i jämförelse med tidigare system ( ) samt att införa ett element av kollegial dialog kring inlämnade förslag dels med programråd, dels med Lärarhögskolans ledning inför beslut i Lärarhögskolans styrelse. Ytterligare en tanke med modellen var möjliggöra beställning av endast delar av ett program, dvs. inte som i den tidigare modellen hela utbildningsprogram. Vidare fastställdes att beställningar kan göras på två sätt: 1. riktade; i det fall kravspecifikationen tydligt och utan konkurrens går att hänföra till någon/några institutioners kunskapsområden görs beställningen direkt till dessa, 2. öppna; för beställningar vars kravspecifikation inte entydigt går att föra till bestämd(a) institutioner(er) ska beställning riktas till Umeå universitet i dess helhet så att potentiella uppdragstagare själva kan identifiera sig. Lärarhögskolans styrelse har även beslutat om nya principer för beställningar dnr , som ersatt den tidigare cykliska beställarplanen där varje utbildning skulle beställas på nytt vart tredje år (se bilaga 26 C). Dokumentet innehåller även en beskrivning av hur framtida beställningar bereds, dvs. förslag till kommande års beställningar diskuteras i oktober innevarande år med Lärarhögskolans styrelse för att sedan fastställas i december i samband med påföljande års aktivitetsplan. Under perioden har följande beställningar genomförts enligt den förenklade beställarmodellen: beställning av termin 2 och 3 i studie- och yrkesvägledarprogrammet hösten 2012, beställning av överbryggande termin (studie- och yrkesvägledarprogrammet) våren 2013, beställning av en kompletterande pedagogisk utbildning med hög studietakt hösten Synpunkter på förenklad beställarmodell Institutioner inblandade i arbetet med förfrågansunderlag inbjöds i början av året till ett dialogmöte om den förenklade beställarmodellen. Vid dialogen deltog representanter från följande institutioner: Institutionen för idé- och samhällsstudier, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap,

38 Lärarhögskolan Uppföljning förenklad beställarmodell Dnr FS Bilaga p 26 A Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Pedagogiska institutionen, Statsvetenskapliga institutionen. Vid dialogen framkom följande synpunkter på den förenklade beställarmodellen: Styrkor: modellen, där förlagsställande institutioner endast ska ta fram förslag till kursplaner samt fylla i en kortfattad lärartabell samt en tabell med examensmål, medför mindre arbete föregående modell. Tidigare skulle kursplanerna kompletteras med längre texter kring olika frågor (examinationsformer, forskningsanknytning osv) till respektive förslag. Dessa texter kunde visserligen innehålla viktig information men innehöll lika ofta oväsentligheter och/eller information som var inaktuell när väl utbildningen skulle genomföras, förfrågansunderlagen är tydliga, dialogerna är uppskattade och väl fungerande. Inte sällan framkommer förslag på värdefulla samarbeten som förslagsställande institution inte själva beaktat. Svagheter: det är viktigt att skälen till varför beställningar ska göras framkommer och motiveras i enlighet med Lärarhögskolans beslutade principer för beställningar. Motiven bör kommuniceras brett i organisationen, dvs. inte bara för Lärarhögskolans styrelse (i oktober och december varje år) eller vid prefektmöten utan även till programråd och till institutioner, Lärarhögskolans styrelse har beslutat om principer för beställningar. Principerna är tydliga, dock inte alltid tillämpningen, dvs. när utgör förändringar i nationella förordningar och/eller en kvalitetsbrist tillräckliga skäl för att genomföra en ny beställning. Tillämpningen bör diskuteras mer öppet med såväl programråd som institutioner, det är viktigt att de förfrågansunderlag som programråden och i förekommande fall inblandade institutioner ombeds att lämna synpunkter på innehåller tydlig information om tankarna bakom förslaget samt vilka problem (kopplade till ändringar i nationella examensmål och/eller kvalitetsbrister) som förslaget ska lösa, framtagande av förfrågansunderlag. I nuvarande modell ges aktuellt(a) programråd och i vissa fall institutioner (exempelvis beställning av utbildningsvetenskaplig kärna 1) genom en remissomgång möjlighet att lämna synpunkter på förfrågansunderlaget innan beslut i Lärarhögskolans styrelse. Önskemål framkommer om att denna process bör göras ännu öppnare och förslagsvis ske i två led, 1) först öppen dialog med såväl programråd som institutioner därefter 2) remiss, att beställa delar av en utbildning kan innebära att progressionen i resterande delar av en utbildning måste ses över, undersök möjligheten att ytterligare förlänga remisstider. Det är viktigt att arbeta med så goda tidsmarginaler som möjligt.

39 Lärarhögskolan Uppföljning förenklad beställarmodell Dnr FS Bilaga p 26 A Beredning Ärendet har beretts av Lärarhögskolans ledning. Bilagor: Bilaga 26 B: Förenklad beställarmodell, fastställd (dnr ), Bilaga 26 C: Principer för beställningar, fastställd (dnr ), Bilaga 26 D: Inbjudan till dialogmöte om förenklad beställarmodell.

40 Umeå universitet Lärarhögskolan Beslut Sid 1 (3) Bilaga p 26 B Förenklad beställarmodell Utgångspunkt För att säkerställa att de utbildningar för vilka Lärarhögskolan vid Umeå universitet ansvarar är nationellt konkurrenskraftiga och håller högsta möjliga kvalitet, utgör ett optimalt nyttjande av universitetets samlade kompetens en avgörande faktor. Inför fördelning av utbildningsuppdrag inom lärarutbildningen tillämpas därför en beställningsmodell där nedanstående riktlinjer och former för processen beslutats av Lärarhögskolans styrelse. Allmänna riktlinjer Ansvar och handläggning inom beställarprocessens olika delar ska vara tydligt definierade och avgränsade i förhållande till varandra (se Beställningsprocessens olika delar och ansvarsfördelning nedan), tidpunkter för genomförande av beställningar ska framgå i en av lärarhögskolans styrelse fastställd beställarplan, de uppdrag som beställningen avser ska omfatta en tidsperiod som i normalfallet omfattar 3-5 år och som ger rimliga förutsättningar för innehållslig kontinuitet och progression (specificeras i förfrågansunderlag), den planerade beställningsprocessen ska aviseras i samband med att en ny beställningsomgång initieras, beställningar ska avse del av program (kurser, moduler, ämne), inte hela program, beställningar kan genomföras på två sätt. Då syftet främst är att minska det administrativa arbetet vid beställningsprocessen (se under 3 Beredning, sista stycket), kommer förslag och motiv att offentliggöras i sådan tid innan beställarprocessens igångsättande att möjlighet till yttrande från institutioner medges, a) I de fall där förfrågansunderlaget för en beställning tydligt och utan konkurrens går att hänföra till någon/några institutioners kunskapsområden görs beställningen direkt till dessa, b) för beställningar vars förfrågansunderlag inte entydigt går att föra till bestämd(a) institution(er) ska beställning riktas till Umeå universitet i dess helhet så att potentiella uppdragstagare själva kan identifiera sig. oavsett typ av beställning ska samverkan mellan institutioner och över fakultetsgränser tydligt skrivas fram för att påvisa nyttjandet av universitetets samlade kompetens,

41 efter genomfört kursuppdrag gör LH:s kansli med stöd av Lärarutbildningsråd och programråd en systematisk och djupgående uppföljning. Resultatet av denna beaktas vid kommande beställningar. Beställningsprocessens olika delar och ansvarsfördelning 1 Beställarplan och förfrågansunderlag Utarbetas av Lärarhögskolan (LH) med utgångspunkt av lärarhögskolans styrelse fastställd beställningsmodell och fastställda principer för beställning samt UmU:s Handläggningsordning för att inrätta, ställa in, revidera eller avveckla utbildningar. Beställarplanen ger en översikt över tidpunkter (termin) när beställningar av kurser för lärarutbildningens program påbörjas och ska vara avslutade. Beställarplanen revideras vart annat år för upprätthållande av aktualitet. Förfrågansunderlaget är det dokument som utgör grund för lärarhögskolans inbjudan till institutioner att lämna förslag på kurser, moduler o/e ämnen inom specifika program. Dokumentet beskriver utgångspunkter för utarbetandet av förslag samt vad man i detta arbete har att förhålla sig till. Här beskrivs - lärarhögskolans pedagogiska grundsyn och vision - tidsplanen för arbetet med beställningen - vilken inriktning/inriktningar som berörs och de styrdokument som gäller - kursens/kursernas relation till inriktningens helhet - kursuppdragets omfattning och längd uttryckt i HP, prognostiserat antal HST/HPR, etc - vilka prislappar/ersättningar som gäller för kurserna - matris över vilka examensmål eller delar av examensmål som respektive kurs har att uppnå - resultat av LH:s uppföljning samt HSV:s (om sådan föreligger)och studenters utvärderingar - hur den beställda utbildningen avses bli utvärderad av LH - vilket ansvar som åvilar uppdragstagaren - information och specificering av vad som förväntas ingå i inlämnade förslag och på vilket sätt de ska redovisas - 2 Förslag Utarbetas av Institutioner i enlighet med förfrågansunderlagets specifikation. Inlämnade förslag lämnas elektroniskt enligt bifogad mall och ska bestå av: Kursplan i enlighet med av universitetet fastställd mall ur vilken ska kunna utläsas: - kursansvarig och medverkande institution(er) samt respektive institutions kursandel i form av högskolepoäng, - att angivna FSR rubriceras enligt Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga och Värderingsförmåga och förhållningssätt, - att angivna FSR svarar mot examensmålen enligt anvisningar i medföljande matris, - hur valda undervisnings- och examinationsformer relaterar till förväntade studieresultat samt hur dessa förväntas stödja progression, - att kurslitteraturen omfattar såväl forskningsbaserade som internationella perspektiv vilket i normalfallet inkluderar engelskspråkig litteratur, - hur integrering av ämnesdidaktik och VFU samt kopplingar till den utbildningsvetenskapliga kärnan genomförs (gäller inte kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan), - gällande VFU-kurser - hur dessa är relaterade till högskoleförlagda kurser.

42 Förutom detta ska specifikt beskrivas - en kompetensredovisning över undervisande lärare i kursen i vilken framgår omfattningen av för kursens innehåll relevant vetenskaplig/konstnärlig och professionsinriktad kompetens, - hur kursen planeras och utvärderas och hur utvärderingsresultat avses (a) offentliggöras, (b) analyseras (c) leda till åtgärder. 3 Beredning av inkomna förslag 1 Inkomna förslag sammanställs (LH:s kansli) LH:s kansli sammanställer inkomna förslag. I detta ingår särskilt att ställa samman kompetensprofiler, forskningsförankring, FSR i relation till examensbeskrivningen och förslagens relation till lärarhögskolans vision och pedagogiska grundsyn. 2 Beredning av förslagen (resp Programråd) Grundat i inlämnade förslag och gjorda sammanställningar påbörjas beredningen av förslagen. Initialt ställs detta mot uppsatta krav samt LH:s grundsyn och vision. 3 Dialogmöte (lärarhögskolans rektor(er), ordförande i programråd och institutionsrepresentanter) Utifrån ambitionen att uppnå hög kvalitet och nyttjande av universitetets samlade kompetens inbjuds förslagsställande institutioner till dialog med LH/programråd. Dialog ska ses som en betydelsefull del i beredningsprocessen och syftar bl a till att utifrån Programrådens beredning a) diskutera eventuella oklarheter i förslaget och möjliga kompletteringar, b) vid konkurrerande förslag diskutera möjlig samverkan. 4 Eventuell bearbetning av förslagen (Institutioner) Mot bakgrund av resultatet från genomförda dialoger revideras förslagen av berörda institutioner. Därefter skickas dessa in till respektive Programråd för slutgiltig beredning. 5 Förslag till beslutsrekommendation (Programråd) Beredningsprocessen avslutas med att respektive Programråd avfattar en beslutsrekommendation som genom lärarhögskolans försorg lämnas till LH:s styrelse som beslutsförslag. Vid riktade beställningar enligt a) under Allmänna riktlinjer går förslag direkt till Programråd för beslutsrekommendation (pkt 5 ovan). 4 Beslut om beställning Beslut om beställning fattas av LH:s styrelse. Vid förekomsten av konkurrerande förslag ska tydlig motivering biläggas beslutet. Ärendet förs därefter till LH:s kansli för effektuering vilket bland annat innebär tecknandet av överenskommelse mellan LH och berörd institution.

43 Bilaga p 26 C Lärarhögskolan Umeå universitet Förslag till beslut Principer för beställningar av kurser inom lärarutbildningens program Inom ramen för Umeå School of Education upprättades en beställningsplan som gick ut på att samtliga program skulle beställas om vart tredje år. Enligt denna beställningsplan skulle exempelvis utbildningsvetenskaplig kärna 1 (lärarprogrammens första termin) beställas under Våren 2012 beslutade Lärarhögskolans styrelse om en förenklad modell för beställningar. Lärarhögskolans ledning inledde under våren 2013 ett arbete med att ta fram nya principer för beställningar. Efter diskussion i LH:s styrelse ( ) har frågan om principer för beställningar beretts i Lärarutbildningsrådet ( ) samt diskuterats vid ett prefektmöte. I beredningsprocessen har framkommit stöd för punkterna 1-3 nedan. Då man i dessa principer går från en tidsreglerad cykel till en behovs- och utvärderingsstyrd process, täcks punkten 4 i tidigare diskussionsunderlag ( ), dvs. kurser/delar av utbildningar där kompetens finns vid flera institutioner [ ] följs upp och beställs regelbundet i en cykel om tre år, av punkterna 1-3 (se bilaga). Beställning av utbildningsvetenskaplig kärna 1: Lärarutbildningsrådet har efter genomgång av genomförda uppföljningar uttryckt stöd för att utbildningsvetenskaplig kärna 1 ska beställas inför antagning Frågan om en eventuell ny beställning av utbildningsvetenskaplig kärna 1 har även diskuterats vid ett separat möte ( ) med institutioner involverade i lärarprogrammen. Vid mötet med institutionsledningarna presenterades tre olika scenarier för beställning av utbildningsvetenskaplig kärna 1, varav två med antagning hösten 2014 och ett med antagning hösten Institutionsledningarna framförde vid mötet stöd för alternativ tre, där utbildningsvetenskaplig kärna beställs inför antagning hösten Umeå universitets utbildningsvetenskapliga kärna granskas för närvarande inom det med Stockholms universitet gemensamma SUL-projektet. Att vänta med beställning av utbildningsvetenskaplig 1 kärna ytterligare ett år ger, menade institutionsledningarna, god framförhållning för såväl institutioner som Lärarhögskola samtidigt som erfarenheterna av SUL-projektet kan tas till vara.

44 Förslag till beslut a) Styrelsen beslutar att nuvarande struktur och kursansvar för utbildningsvetenskaplig kärna 1 kvarstår inför antagningen Nödvändiga innehållsliga förändringar i den första terminens kurser, i enlighet med gjorda kursvärderingar, genomförs efter diskussion med berörda institutioner. Förslag till beslut b) Styrelsen beslutar att beställningar av delar/hela kurser och program görs enligt följande:. 1) när nationella och/eller lokala uppföljningar visar på större brister. Uppföljning av programutbildningar görs årligen av programråd enligt Lärarhögskolans uppföljningssystem. Resultat av uppföljningen rapporteras årligen till Lärarhögskolans styrelse,. 2) när ytterligare en dimension behöver införas på grund av förändrade nationella riktlinjer alternativt när uppföljning mot examensmål/annat har visat att väsentliga delar saknas i utbildningen,. 3) beställning görs alltid av nya program och/eller nya kurspaket, En beställningsplan upprättas regelbundet i samband med den årliga aktivitetsplanen och fastställs av Lärarhögskolans styrelse.

45 1. Diskussionsunderlag i styrelsen Principer för beställningar, diskussionsunderlag vid styrelsemötet Beställningar av delar/hela kurser och program görs enligt följande:. 1) när nationella och/eller lokala uppföljningar visar på större brister. Uppföljning av programutbildningar görs årligen av programråd enligt Lärarhögskolans uppföljningssystem. Resultat av uppföljningen rapporteras årligen till Lärarhögskolans styrelse,. 2) när ytterligare en dimension behöver införas på grund av förändrade nationella riktlinjer alternativt när uppföljning mot examensmål/annat har visat att väsentliga delar saknas i utbildningen,. 3) beställning görs alltid av nya program och/eller nya kurspaket,. 4) kurser/delar av utbildningar där kompetens finns vid flera institutioner följs upp och beställs regelbundet i en cykel om tre år. En beställningsplan upprättas regelbundet i samband med den årliga aktivitetsplanen och fastställs av Lärarhögskolans styrelse. Förslag till fortsatt beredning: Efter diskussion i Lärarhögskolans styrelse den 17/5 bereds ärendet i Lärarutbildningsrådet. Beslut om principer för beställningar tas i Lärarhögskolans styrelse i september Protokollsutdrag LU-rådet Innan frågan om nya beställningsprinciper har tagits i höst, gäller de gamla bestämmelserna om tre år Diskussionerna visar att rådet är positivt till de tre första punkterna. Rådet kan inte tänka sig att vänta ytterligare ett år med utlysning av ny beställning av UK 1(omröstning där en majoritet av rådet röstar nej) I första hand ställer sig rådet positivt till utarbetandet av en ny och mer integrerad struktur av UK-området men om detta arbete dröjer önskar rådet en ny beställning av UK 1 inför 2014.

46 Lärarhögskolan Maria Löfgren Jan Mannberg Inbjudan till dialogmöte Bilaga p 26 D Prefekter vid institutioner som svarat på förfrågningar inom ramen för Lärarhögskolans förenklade beställarmodell Inbjudan till möte om Lärarhögskolans förenklade beställarmodell Institutioner som svarat på förfrågningar enligt Lärarhögskolans förenklade beställarmodell inbjuds härmed till ett dialogmöte om hur själva modellen (bifogas) fungerar. Datum: onsdag den 12 mars Tid: 15:00 Lokal: Doktoranden, förvaltningstornet plan 7 Institutionen kan representeras av någon ur institutionsledningen och/eller en lärare som varit inblandad i arbetet med Lärarhögskolans nyligen genomförda beställningar: beställning av termin 2 och 3 i studie- och yrkesvägledarprogrammet hösten 2012, beställning av överbryggande termin (studie- och yrkesvägledarprogrammet) våren 2013, beställning av en kompletterande pedagogisk utbildning med hög studietakt hösten Lärarhögskolan vill ta del av era synpunkter men också diskutera specifika frågor exempelvis: innebär den nuvarande modellen en förenkling i jämförelse med tidigare system? hur fungerar elementet med dialoger mellan Lärarhögskolans ledning och förslagsställande institutioner? hur fungerar återkopplingen efter genomfört dialogmöte, återkoppling efter beslut i Lärarhögskolans styrelse osv? Bakgrund Lärarhögskolans styrelse beslutade om en ny förenklad beställarmodell (bifogas). Syftet med modellen var bland annat att förenkla arbetet med förslagsställning för inblandade institutioner i jämförelse med tidigare system samt att införa ett element av kollegial dialog kring inlämnade förslag, dels med programråd, dels med Lärarhögskolans ledning inför beslut i Lärarhögskolans styrelse. Beställningar har nu hunnit genomföras enligt den förenklade modellen vid tre tillfällen. Under 2014 har Lärarhögskolans styrelse beslutat att genomföra två beställningar: utbildningsvetenskaplig kärna 1 och samiska i ämneslärarprogrammet (under förutsättning att Umeå universitet erhåller examensrätt). Inför dessa beställningar önskar Lärarhögskolan ta del av institutionernas synpunkter på hur den förenklade beställarmodellen har fungerat i praktiken. Varmt välkomna Maria Löfgren och Jan Mannberg

47 Lärarhögskolan Missiv Dnr FS Bilaga p 27 A Missiv till förslag om beställning av utbildningsvetenskaplig kärna 1 inför kursstart hösten 2015 Missivet redovisar inkomna remissynpunkter, ger en bakgrundsbeskrivning med motiv till varför en beställning bör genomföras samt presenterar de huvudsakliga tankarna bakom förslaget. Avslutningsvis ges förslag till beslut. Till missivet läggs bilagor som redovisar samtliga remissvar. Missivet följs av förslag till förfrågansunderlag över de kurser som ingår i beställningen. I bilaga till förfrågansunderlaget beskrivs kursernas omfattning, innehåll samt övergripande tankar bakom kursernas relation till fortsatta studier (progression) och de nationella examensmål mot vilka respektive kurs ska examinera. Avslutningsvis ges en kort och tentativ beskrivning av hur fortsatt utbildningsvetenskaplig kärna kommer att struktureras. Synpunkter framkomna i remissomgång Vid remisstidens utgång har elva svar inkommit, tre från berörda programråd samt åtta från några av de institutioner som på olika sätt är involverade i lärarutbildningen. Ur svaren går att utläsa såväl konstruktiva förändringsförslag och behov av förtydliganden som kritik gällande otillräckligt underlag. Brister i motiv och bakgrundsbeskrivning till förändringsförslaget har i vissa fall medfört att svarande ansett sig oförmögna att besvara remissens frågeställningar. Ett av remissvaren berör endast en specifik del av den utbildningsvetenskapliga kärnan (UK), bedömning. En översiktlig summering av inkomna synpunkter redovisas här i tabellform: Sammanställning av remissvaren Råd/ institution Ställningstagande Kommentarer Förskollärare Positiv Positivt med inriktningsspecificering och introduktion till universitetsstudier. Fö och Fri tillsammans i bedömningskursen och F-6 i annan. Studentrepresentant positiv till minskning av bedömningskursen Underlaget bristfälligt och översyn av helhet borde ligga före förändring. Grundlärare Positiv Positivt med professionsförstärkning. Positivt med inriktningsstart och introduktion till universitetsstudier. Tidig VFU bra. Helst ska ingen kurs vara mindre än 7,5 hp. Progressionen bör ses över. För kort remisstid gör det svårt att få överblick. Lyfter Systematiskt kvalitetsarbete som viktigt UK-innehåll samt vetenskapligt skrivande som process. Därtill, förslag på små innehållsliga revideringar i kurserna. 1

48 Lärarhögskolan Missiv Dnr FS Bilaga p 27 A Ämneslärare Psykologi Besvarar inte remissen utifrån brister i motiv Behåll nuvarande upplägg fram till PSK och byt ut den sistnämnda mot kurs med tyngdpunkt på tillämpning och profession Brister kring vad som avses ska lösas och skäl till strukturförändring. Menar att problemen därför först bör lösas inom befintlig struktur. Övertygande motiv saknas. Justeringar kan göras inom befintlig struktur, där den avslutande kursen PSK bör utgå för en kurs som knyter ihop terminens tidigare kurser (KUL och DIS) med en ökad tyngdpunkt på tillämpningar och profession. Förskjutning i förslaget från elevs inlärning till lärares utlärning, mot vilket institutionen är kritisk. Mer förståelse kring lärande genom kognitions- och utvecklingspsykologisk forskning och neurovetenskap behövs. Pedagogik Positiv Positiv till förstärkt fokus på profession och didaktik utan att göra avkall på akademisk skolning. Positiv till specialpedagogik som egen kurs men utformningen måste ses över. Överlag måste tydligare avgränsningar i kursbeskrivningar göras men ändå är förslaget bättre än idag. Problematiskt med förslagets tankar till progression, t ex kurs 1, 2 och 4 riskerar att överlappa varandra. Kurs 2 är spretig. FSR är många och oklart om bedömningskursens totala omfattning. Större renodling och bättre balans efterfrågas. Matematik/ mastat Inget egentligt ifrågasättande men kritisk mot avsaknad av motiv och förslagets vittgående konsekvenser Saknar bakgrundsbeskrivning i relation till skrivningar i beslut om ny modell för beställning av kurser. Förstått skälen som behov av inriktningsspecificering men detta kan inte föranleda förslagets långtgående förändringar. Problem då föreslagna förändringar får konsekvenser för UK II som endast getts en gång. Därtill en mängd detaljförslag på kursnivå. Språkstudier Avvisar förslaget Saknar motiv och förslaget är därför svårt att värdera. Några synpunkter detta till trots är spretighet samt vilka institutionen som har en kompetensbredd för att klara detta. Om förslaget kräver samarbete ska det uttryckas. Efterlyser hantering i arbetsgrupp för bred genomlysning och då ingen studerande genomgått hel utbildning skulle detta ha väntats med. Efterlyser fokus på minoritetsfrågor och särskilt Europas enda minoritetsfolk samerna samt ökat fokus på lärarens roll att organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling samt ge utrymme för elevernas förmåga att själva skapa och använda olika uttrycksmedel (Lgr). 2

49 Lärarhögskolan Missiv Dnr FS Bilaga p 27 A NMD Ny beställning ok men varför så omfattande. Saknar motivering till varför UK I ska förändras. Bra med inriktningsspecificering men efterlyser mer sammanhållna poäng. Kritisk till modellen introduktionfördjupning-examination inom så många områden (risk för snuttifiering). Estetiska ämnen Positiv till delar Positiv till inriktningsspecificering men vad menas med inriktning? Positiv till tidig VFU och introduktion till universitetsstudier. Frågor kring vad som examineras under termin 1 då allt bara tycks introduceras. Estetiska lärprocesser måste in i fler kurser och vad avser didaktikbegreppet i kurserna 4 och 7 Kultur och media Ide- och samhälls- studier Ped, TUV,NMD personer ansvariga för kursen Bedömning Ny beställning av det nuvarande Ny beställning av det nuvarande Inget ställningstagande Bristande motiv till förändringar. UK I har genomförts tre gånger och har en tydlig struktur: Kunskapsuppdrag, fostransuppdrag och ledarskap. Bra utvärderingar, kurserna uppskattas av studenter och de har god genomströmning. Kurs två i förslaget är för bred och antyder ett funktionalistiskt synsätt, dvs. att påverkan från skola/utbildning till övriga samhället skulle vara enkelriktad. Här bör man eftersträva en ökad fokusering. Viktigt är också att i högre grad behandla hur situationen i skolan samspelar med de kulturella och samhälleliga strukturer och förhållanden som är i fokus under kursen. Saknar argument för bristfällighet i nuvarande UK I. Till skillnad från förra beställningens öppna förhållningssätt saknas detta nu och lärarutbildningens UK är fortfarande i en utvecklingsfas. Genomströmningen är bra och UK I har en tydligt genomtänkt struktur. Ett stort antal institutioner medverkar och bred kompetens säkras därigenom. Nuvarande poängtal (14 hp) kan inte minska. Kursen kan inte splittras och läggas ut på ämnesinstitutioner, möjligen två sammanhållna kurser inom ramen för UK. Samtliga grundlärarinriktningar kan läsa ihop. Ur svaren går att utläsa att sex uttrycker sig positivt till en beställning och att tre av dessa ger stöd åt större delar av förslagets förändringar medan tre menar att en ny beställning bör grundas på den nu gällande strukturen. Två menar att en ny beställning inte är nödvändig och tre tar inte ställning. I de fall där svaren uttrycker sig i positivt värderande termer är inriktningsuppdelning (4), introduktion till universitetsstudier (3) och professionsförstärkning (3) de områden som lyfts fram. I övrigt uttrycker svaren följande huvudsakliga ståndpunkter: 3

50 Lärarhögskolan Missiv Dnr FS Bilaga p 27 A brister i motiv till ny beställning, några tar upp problem med den korta tid som stått till förfogande för besvarande av remissen (tre veckor), flera svar menar att förslaget delvis är spretigt (särskilt gäller det kurs 2) och efterlyser en tydligare balans mellan kurserna, flera svar anser att de tankar som framförs kring progression, erfarenhetsmässigt blir svår att uppnå, några nämner att innehållsbeskrivningarna delvis är kortfattade och schematiska, någon nämner att kursen i bedömning inte kan minska i omfattning eller delas upp (möjligen i två delar inom UK), någon nämner att det skett en förskjutning i förslaget från elevers inlärning till lärares utlärning i jämförelse med nuvarande modell för utbildningsvetenskaplig kärna vilket är olyckligt då kognitions- och utvecklingspsykologisk forskning samt neurovetenskap behövs för att förstå lärande, någon efterlyser ökat fokus på minoritetsfrågor, någon påtalar vikten av lärarens roll att leda och organisera arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, någon påtalar att det är nödvändigt att estetiska lärprocesser får ökat utrymme i lärarprogrammen samt att ökat fokus bör ligga vid lärarens uppgift att stimulera elevernas förmåga att själva skapa och använda olika uttrycksmedel. Beträffande brister i angivande av motiv till en ny beställning har detta visat sig vara ett problem då det medfört att några remissinstanser inte ansett sig kunna besvara remissen och därför avstått. Motiven för en ny beställning har kommunicerats muntligt vid olika sammankomster (Lärarutbildningsråd, prefekt- och studierektorsmöten samt i Lärarhögskolans styrelse) där alla självfallet inte kunnat närvara. Att därför inte i remissen förtydliga motiven är en brist. Nedan, och inför beslut i styrelsen, kommer därför en tydlig bakgrundsteckning att göras under rubriken Motiv till ny beställning. Den korta remisstiden (tre veckor) lyfts i ett par remissvar fram som ett problem och den förklaring som kan ges till detta är att ambitionen från Lärarhögskolan har varit att, efter styrelsebeslut om beställning av ny utbildningsvetenskaplig kärna 1, ge utrymme för en rimlig tid för framtagande av förslag. Detta ska sedan följas av en sammanställning av förslagen, en dialog med förslagsställare och styrelsebeslut (i oktober), för att därefter ge inblandade institutioner besked som möjliggör att omfattningen av uppdrag kan ingå i ordinarie bemanningsplanering inför nästkommande år. Tidsplanen för processen kring beställningen har kommunicerats vid ett flertal tillfällen under hösten vid såväl prefektmöten som i Lärarutbildningsrådet för att skapa en god beredskap inför remissomgång och beställning. Trots detta har remisstiden upplevts som allt för kort. Avseende kritiken kring spretighet, progression och i vissa fall schematiska innehållsbeskrivningar har detta, med ledning av inkomna synpunkter och förslag till förändringar, behandlats och i de flesta fall vägts in i kursunderlaget inför styrelsebeslut om ny beställning av utbildningsvetenskaplig kärna 1. Detta gäller även revideringar till följd av kommentarer kring angivna examensmål. Ett exempel på ett område som, med stöd av synpunkter framkomna i remissomgången, fått ett tydligare fokus är specialpedagogik som uteslutande koncentrerats till en kurs. Ett annat exempel är kurs 2: Samhälle, kultur och värdegrund som renodlats kring frågor om demokrati, etik samt hur situationen i skolan samspelar med de kulturella och samhälleliga strukturer och förhållanden som är i fokus under 4

51 Lärarhögskolan Missiv Dnr FS Bilaga p 27 A kursen. Kring andra områden har den föreslagna progressionen som bygger på tanken introduktion fördjupning behållits. Det gäller exempelvis området lärande och undervisning som introduceras i en kurs med samma namn under utbildningsvetenskaplig kärna 1 för att fördjupas under utbildningsvetenskaplig kärna 2 i kursen Utbildningsvetenskap och didaktik för lärande. Ytterligare ett exempel är området vetenskapsteori och forskningsmetodik som introduceras under utbildningsvetenskaplig kärna 1 och fördjupas i utbildningsvetenskaplig kärna 2. Bedömning är ett annat exempel som introduceras i Lärande och undervisning under termin 1 för att sedan fördjupas i en egen kurs om 9 hp under utbildningsvetenskaplig kärna 2. Vad gäller området betygssättning och bedömning föreslås dessutom en minskning i omfattning då området idag upptar en fjärdedel av den utbildningsvetenskapliga kärnan. Att området ska ha en framträdande roll kan visserligen motiveras med att området är mycket centralt i lärares uppdrag samt att bedömning spelar en viktig roll som stöd för lärande. Inte desto mindre föreslås en viss minskning (från 14 till ca 10 hp där 1 hp kan sägas utgöra introduktionen) i den utbildningsvetenskapliga kärnan (vilket inte utesluter att området också behandlas i ämnes-/inriktningsstudier) för att skapa en bättre balans mellan olika områden i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Någon förskjutning från elevers inlärning till lärares utlärning har inte skett. Snarare innebär det ökade fokuset på didaktik, där både inlärning och utlärning ingår, att innehåll kring elevers lärande inklusive kognitions- och utvecklingspsykologiska perspektiv samt neurovetenskap, kan förstärkas. Minoritetsfrågor kan med fördel ingå som del i innehållet i kurs 2: Samhälle, kultur och värdegrund. Fokus på lärares kommunikativa förmåga, dvs. talet, skrivandet och lyssnandet, som stöd för den pedagogiska verksamheten, har förstärkts i utbildningens introducerande kurs. En fördjupning (bland annat med stöd av logopeder) sker under utbildningsvetenskaplig kärna 2 samt i ämnesstudier. Vidare föreslås att estetiska läroprocesser ingår i kurs 4: Lärande och undervisning, 7, 5 hp. Vad som vidare framkommer i remissvaren är att det finns en skillnad i ställningstagandet kring nödvändigheten av en ny beställning (även om skälen varierar). Skiljelinjen går att utläsa mellan förskole- och grundlärarprogrammet å ena sidan och ämneslärarprogrammet å andra sidan. Detta får, som framgår i nedanstående kursbeskrivningar och slutligt beslutsförslag, konsekvenser för vad som i dagsläget är möjligt att fatta beslut om. Motiv till by beställning Utgående från vad som sägs i beslutet om ny beställning (LH:s styrelse , dnr ) ska beställning genomföras när: nationella och/eller lokala uppföljningar visar på större brister, och/eller när, ytterligare en dimension behöver införas pga förändrade nationella riktlinjer o/e när, uppföljning mot examensmål/annat har visat att väsentliga delar saknas i utbildningen. Vad gäller denna beställning är det främst de två första kriterierna som är aktuella här (likt UKÄ:s bedömning är det inte görligt att värdera mot uppställda examensmål förrän programmen är slutförda). Beträffande kriterium ett är underlaget hämtat ur såväl studenters som lärares kursvärderingar. Här ingår också Umeå universitets nybörjarenkät samt genomförda avhoppsstudier och således den 5

52 Lärarhögskolan Missiv Dnr FS Bilaga p 27 A problematik kring avhopp som finns kring Umeå universitets lärarprogram (av de studenter som antogs hösten 2012 var exempelvis avhoppen 22 %, vilket är att betrakta som mycket högt). Avhoppen har för en del inriktningar och för vissa ämnen får betydande konsekvenser. Från den första antagningen hösten 2011 till idag har framförts synpunkter kring: allmän till skillnad från utbildningsspecifik vetenskaplighet, identitetsproblem/grupptillhörighet, svag koppling till professionen, storgruppsproblematik, ojämnt eller brett kursinnehåll (DIS), VFU I utan sammanhang, kopplingen till kurserna före och efter VFU:n är svag vilket gör att studenterna upplever den som lösryckt, informations- och administrationsproblematik kring KUL, för höga krav. Under de tre år som utbildningsvetenskaplig kärna 1 hittills genomförts har revideringar av kursinnehållet gjorts utifrån konstruktiva diskussioner med kursansvariga institutioner och de flesta studenter i kursvärderingar idag säger sig i stort vara nöjda. Utan att på något sätt urskilja sig från andra program är dessvärre deltagandet i kursvärderingar lågt. Därför ingår i Lärarhögskolans underlag som motiv för beställning även de terminsvisa studentdialoger (2-3) som Lärarhögskolans ledning har samt synpunkter framförda vid styrelsemöten och i programråd från studeranderepresentanter. Förutom de synpunkter som framförts kring kravnivåer som lämnas utanför denna bakgrundsbeskrivning, av skäl som anges nedan, förstärks i dessa bilden av problem med professionskoppling, bristande grupptillhörighet, för omfattande och spretiga kurser och avsaknad av en tydlig introduktion till akademiska studier. Likaså behöver innehåll kring utbildningsvetenskapliga teorier och metodik förstärkas. Tilläggas kan att studenter i studentutvärderingar genomgående varit mest positiva till den fjärde och avslutande kursen under utbildningsvetenskaplig kärna 1 Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering. Vad som särskilt framhållits här är upplägg och indelning i inriktningsspecifika basgrupper men också hög innehållslig relevans. Den administrations- och informationsproblematik som beskrivs ovan är till viss del förståelig, om än inte oproblematisk, då utbildningen omfattar studenter. Vid studentdialoger har vidare framkommit att genomförandet av ämnesdidaktiska inslag under termin 2 till 4 varierar betänkligt mellan olika ämnen/huvudområden. Studenter som kommer till utbildningsvetenskaplig kärna 2 har därför skilda förkunskaper. Detta gäller exempelvis området bedömning där vissa studenter har fått en god grund i sina ämnesstudier medan andra inte fått någon som helst introduktion till området. Vid dialoger med lärare som undervisar i kurser som följer på den inledande terminen har framkommit synpunkter kring hur deras arbete under terminer med ämnesstudier/inriktningsstudier påverkas relaterat till innehållet i den utbildningsvetenskapliga kärnan. För några har en påbyggnad och fördjupning fungerat bra, medan andra upplevt vissa problem som lett till repetition och klarläggande samt tillägg av nya perspektiv. I exempelvis vissa ämnesstudier har kopplingen mellan den grundläggande vetenskaps- och kunskapsteorin framstått som delvis avlägsen i förhållande till det egna ämnets vetenskapliga grund och därför varit i behov av kompletteringar. Då den didaktiska kompetensen vid institutioner varierar, har detta vidare medfört att den grund i undervisning och 6

53 Lärarhögskolan Missiv Dnr FS Bilaga p 27 A lärande som läggs i utbildningsvetenskaplig kärna 1 tas till vara på olika sätt i ämnes-/ inriktningsstudierna. Där den didaktiska kompetensen är betydande har grunden för undervisning och lärande upplevts som otillräcklig, något som lett till omtag. Vid institutioner där den didaktiska kompetensen saknas eller är av mindre omfattning har studenternas kunskaper kring undervisning och lärande från utbildningsvetenskaplig kärna 1 tagits för givna och/eller sett som tillräckliga och därför ägnats mindre tid eller överlåtits på studentens egen transformering. Att olikhet uppstår i bearbetning av kunskaper eller att kompletteringar behöver göras är inte ovanligt och heller inte enbart negativt. Vad som däremot är ett möjligt problem är att den inledande utbildningsvetenskapliga terminens relevans upplevs som olika användbar och olika anpassad till skilda program/ämnen och därför medför att studenter påbörjar utbildningsvetenskaplig kärna 2 med vitt skilda förutsättningar. Från såväl lärare som studenter riktas kritik mot hur den verksamhetsförlagda kursen under termin ett fungerar. Här framkommer t ex att studenter anser det helt nödvändigt med en tidig verksamhetsförlagd utbildning och att kopplingen mellan den verksamhetsförlagda utbildningsdelen och övriga kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna 1 behöver förstärkas. Beträffande den akademiska och teoretiska ansats som finns under utbildningsvetenskaplig kärna 1 bedöms den som bra och nödvändig. Att studenter tidigt i sin utbildning ska möta akademiska studier och ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt på hög nivå värderas positivt. I kursutvärderingar och i dialoger med Lärarhögskolans ledning har visserligen några studenter framfört att den första terminen uppfattas som för krävande och att krav är orimligt ställda. Sådana uttryck lämnas emellertid utanför underlaget då Lärarhögskolan menar att studierna ska vara krävande. Det är således inte den akademiska och teoretiska ansatsen som sådan, de höga kraven eller ett utmanande innehåll som utgör grund för Lärarhögskolans bedömning om behov av ny beställning. Skälen till att en ny beställning föreslogs för Lärarhögskolans styrelse i oktober 2013 för beslut i december 2013 gäller snarare frågor om vad som betonas, hur innehållet professionsanknyts, relevansen för samtliga studenter, kopplingen till de olika inriktningarna samt att minska splittringen och hitta en bättre balans mellan olika delar i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Beträffande kriterium två, förändrade nationella riktlinjer, kan idag en tydlig riktningsförändring från regering och utbildningsdepartement noteras. Den kraftfulla markering om lärarutbildningens vetenskapliga grund, som uttalades i såväl betänkande som i proposition och som kännetecknade implementeringsfasen av en ny lärarutbildning, har idag utökats med en retorik som handlar om metodik, erfarenheter i klassrum, professionalism och mer lärarkunskap. Detta har lett till förändringar i formuleringen av några nationella examensmål där metodik införts som ett kunskapsmål i anslutning till didaktik och ämnesdidaktik. Bara denna förändring ensamt kan utgöra en tillräcklig grund för förändringar inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. (Mer detaljer går att finna i bilagetexterna) Huvudsakliga tankar bakom förslaget Ambitionen med förslaget är således att åstadkomma: a) en högre professionsanknytning utan att för den skull kompromissa på den akademiska kvalitén. Detta åstadkoms genom en programspecifik introducerande kurs, ökad fokus på undervisning och lärande samt genom tidig VFU, 7

54 Lärarhögskolan Missiv Dnr FS Bilaga p 27 A b) tydligare fokus. Att gå från en struktur med stora och breda kurser om hp till kurser om 7,5 hp bidrar till att avhjälpa den kritik som framförts kring brett kursinnehåll och bristande djup. Ett exempel är inslagen i specialpedagogik som fokuseras till en kurs under utbildningsvetenskaplig kärna 2. Ett annat exempel är kursen Samhälle, kultur och värdegrund, som uteslutande inriktas mot frågor om demokrati, etik samt hur situationen i skolan samspelar med de kulturella och samhälleliga strukturer och förhållanden som är i fokus under kursen. Även själva professionsanknytningen och fokus mot didaktik har koncentrerats till ett antal kurser (1, 4 och 5), i jämförelse med nuvarande struktur där dessa aspekter finns utspridda i ett större antal kurser med varierande innehåll. Ytterligare ett exempel är kursen Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik, 7,5 hp, som uteslutande ägnas åt grundläggande vetenskapsteori och metodik. c) tydligare progression enligt tanken introduktion och fördjupning. Ett exempel är området bedömning som introduceras i kursen Lärande och undervisning för att sedan fördjupas i en särskild kurs, Bedömning, under utbildningsvetenskaplig kärna 2. Ett annat område är vetenskapsteori och forskningsmetodik som introduceras under utbildningsvetenskaplig kärna 1 för att sedan fördjupas med särskilt fokus på utbildningsvetenskap under utbildningsvetenskaplig kärna 2, d) bättre balans mellan olika delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan. Enligt förordningen ska den utbildningsvetenskapliga kärnan behandla följande områden: Bedömning och betygsättning Läroplansteori och didaktik Skolväsendets historia, organisation och villkor, samt demokratins grunder Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap Utveckling, lärande och specialpedagogik Utvärdering och utvecklingsarbete Vetenskapsteori och forskningsmetodik Detta innebär att några områden har minskat och andra har ökat. Områden som förstärkts i detta förslag, i jämförelse med nuvarande variant av utbildningsvetenskaplig kärna, är didaktik samt områdena vetenskapsteori och forskningsmetodik samt specialpedagogik. Exempel på ett område som minskat något i omfattning är bedömning, som reduceras från sammanlagt 14 hp (en fjärdedel av den utbildningsvetenskapliga kärnan) till ca 10 hp (ca 1 hp i utbildningsvetenskaplig kärna 1 och 9 hp i utbildningsvetenskaplig kärna 2). e) förstärka området vetenskapsteori och forskningsmetodik, med särskilt fokus på utbildningsvetenskaplig teori och metod, som utökas något och där fokus flyttas en bit in i utbildningen (Uk 2) för att också ge relevans åt examensarbetet. Förslaget öppnar också för att Vetenskap och profession kan delas i två det sista året, en del före VFU och examensarbete som förbereder dessa delar och en del efter. Kursen Vetenskap och profession fokuserar också på området utvärdering och utvecklingsarbete. f) tydliggörande av och ökad fokusering på lärares kommunikativa förmåga, dvs. talet, skrivandet och lyssnandet, som stöd för den pedagogiska verksamheten. Kommunikation, i skrift, tal samt förmågan att lyssna, är absolut central för lärares yrkesverksamhet då läraren ska leda och organisera arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling (Lgr 11, s. 11; Lgy 11, s. 11). Som enda lärosäte i landet erbjuder dessutom Umeå universitet röst- och talstöd till alla lärarstudenter genom 8

55 Lärarhögskolan Missiv Dnr FS Bilaga p 27 A professionella logopeder. Introducerande avsnitt kring det för samtliga lärarexamina gemensamma examensmålet: visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, har förts in i såväl utbildningsvetenskaplig kärna 1 som i utbildningsvetenskaplig kärna 2 för att sedan fördjupas i inriktnings-/ämnesstudier. Sammanfattningsvis bygger alltså förslaget till innehåll i en ny beställning, där för övrigt själva beslutet om genomförande av beställningen är fastställt av Lärarhögskolans styrelse , på: nationell riktningsförändring beträffande ökat fokus på professionskunskaper, fortsatt vetenskapligt fokus och krav på akademiska kvaliteter, behov av en fungerande introduktion som i högre utsträckning knyts till aktuell examen, behov av stärk grupptillhörighet, baserad på inriktning/program, tidigt vid utbildningens start, tydligare och mer specifikt fokus i kurserna, VFU ska ha en tydlig koppling mot innehållet i en (eller flera) universitetsförlagda kurser och komma tidigt i utbildningen. Då programrådet för ämneslärare och några institutioner valt att inte besvara remissens frågeställningar utifrån skäl som bristande underlag och brister i angivna motiv till en förändrad utbildningsvetenskaplig kärna 1, samtidigt som Förskollärarrådet och Grundlärarrådet ställer sig positiva till förslaget och påtalar dess fördelar, undantas därför ämneslärarprogrammet från förslaget. Här kommer istället ytterligare diskussioner att föras med förhoppning om att beslut om eventuell beställning kan tas för detta program vid styrelsens junisammanträde. En konsekvens härav är att Umeå universitet kan få skilda utbildningsvetenskapliga kärnor för de olika lärarutbildningsprogrammen. Detta bör dock inte påverka möjligheten till breda programöverskridande kursinslag om sådana, ur ett kvalitetsperspektiv, är önskvärda. En programinriktad utgångspunkt för kärnkurser kan dessutom öka möjligheten för ytterligare inriktningsspecifika kärnkurser under utbildningens gång om detta bedöms vara nödvändigt av samma skäl som ovan. Beredning Förslag till ny struktur för utbildningsvetenskaplig kärna 1 har tagits fram av Lärarhögskolans ledning med utgångspunkt i genomförda utvärderingar, nybörjarenkäter och avhoppsstudier samt via genomförda studentdialoger. Ett preliminärt förslag till utbildningsvetenskaplig kärna har diskuterats i Lärarhögskolans styrelse samt presenterats vid ett prefektmöte. Förslaget har därefter gått på remiss till samtliga berörda programråd samt till institutioner vid Umeå universitet. Synpunkter framkomna i remissomgången har inarbetats i förslaget enligt ovan. 9

56 1 Bilaga p 27 B Förslagsställande institution Xxxxx Xxxxxxxxx, Prefekt Umeå universitet, Umeå Telefon: E-post: xxxxxxx@xxxxxxxx Förfrågan Utbildningsvetenskaplig kärna 1-28,5 hp och VFU, 1,5 hp (termin 1) Dnr LH: Datum Förfrågan avseende Kurser inom Utbildningsvetenskaplig kärna och VFU i Förskollärar- och Grundlärarlärarprogrammens termin 1 (1-30 hp) Innehållsförteckning 1. Kurser som ingår i förfrågan 2. Utgångspunkter 2.1 Ekonomi 2.2 Uppföljning 2.3 Förbehåll 2.4 Kompetensredovisning 3. Anvisningar till kursplaneförslag 3.1 Lärarhögskolans grundsyn 3.2 Kursplanens utformning Kursplaneutkast Kursplanemall 4. Undertecknande Eventuella frågor avseende innehållet i förfrågningsunderlaget kan ställas i första hand till utbildningsledare Birgitta Wilhelmsson birgitta.wilhelmsson@umu.se eller Jan Mannberg jan.mannberg@umu.se. Förslag skall inlämnas elektroniskt enligt denna mall senast via e-post till annika.kjellsson-lind@umu.se och dels, ett av samtliga medverkande undertecknat exemplar, via internpost, till Annika Kjellsson Lind, Lärarhögskolans kansli, Förvaltningshuset, plan 5.

57 2 Bilaga p 27 B När Lärarhögskolans styrelse beställer en kurs är parterna (beställare och LH:s styrelse) överens om att detta dokument, om inget annat skriftligt överenskommit mellan parterna, utgör de allmänna villkoren för beställningen/överenskommelsen (p. 4). 1. Kurser som ingår i förfrågan Förfrågan avser utbildningsvetenskapliga kärnkurser om sammanlagt 30 hp under den första terminens studier inom förskollärar- och grundlärarprogrammet. Programstart ht För utförligare information se 3.1 och 3.2. Förfrågan avser således de kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna som ges under utbildningens första termin (UK I), 28,5 hp och VFU I, 1,5 hp, totalt 30 hp. Under senare delar av programmet läses återstoden av de totalt 60 hp kärnkurser som förordningen anger (UK II och III). Innehållet i de kurser som avses i denna beställning måste därför ta detta i beaktande. Kurser inom UK II och UK III kommer att beställas i senare skede. Inlämnade förslag kan avse en eller flera kurser. Följande kurser ingår i förfrågan: 1 a Förskollärare som profession, 6 hp ( Programspecifik) 1 b Grundlärare som profession, 6 hp ( Programspecifik) 1 c Verksamhetsförlagd utbildning- att vara lärare, 1,5 hp (inriktningsspecifik, innehållsligt kopplad till 1a och 1 b) 2 Samhälle, kultur och värdegrumd, 7,5 hp 3 Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik, 7,5 hp 4 Lärande och undervisning, 7,5 hp Under punkt i förfrågansunderlaget finns en kursplanemall som möjliggör en elektronisk hantering och som innehåller redan ifyllda avsnitt. Denna mall ska användas för var och en av de kurser som förslagsställaren avser att ansvara för. Totalt ingår alltså sex kurser i förfrågan där mera detaljerade innehållsbeskrivningar och anvisningar för ifyllande av respektive kursplan återfinns i bilaga 1. I samma bilaga finns även en tentativ beskrivning av den utbildningsvetenskapliga kärnans återstående delar.

58 3 Bilaga p 27 B 2. Utgångspunkter Utbildning inom lärarhögskolan är hela universitetets angelägenhet. Enligt högskolelagen (1 kap 2 ) ska all högre utbildning vila på vetenskaplig och i förekommande fall på konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. För en högkvalitativ utbildning krävs därför ändamålsenlig kompetens inom såväl forskning som aktuell praktisk yrkeserfarenhet och/eller konstnärlig verksamhet. För att möta dessa krav är det stundtals nödvändigt att kompetenser från flera enheter vid universitetet deltar i en kurs. Det kan således vara en styrka om delar av undervisningen genomförs i institutionsövergripande lärarlag med medverkande från olika discipliner inom Umeå universitet samt i förekommande fall med medverkande lärare från andra verksamheter som exempelvis skolan. 2.1 Ekonomi Kurser ersätts enligt årligen fastställda prislappar per utbildningsområde och per helårsstuderande och prestationer (I detta fall undervisningsprislapp respektiv VFUprislapp). Planeringstal för kurserna i förfrågan beslutas av lärarhögskolans styrelse i slutet av vårterminen året innan programstart (ca 15 månader) och utgör således det preliminära antalet studenter samt en absolut övre gräns. Beslut om antagning till program och till valbara kurser är beroende av studerandeantal och avgörs i samråd mellan Lärarhögskolan och kursansvarig institution. 2.2 Uppföljning Lärarhögskolan kommer att följa upp beställd kurs via programråd med stöd av kansli. Medverkande institutioner förväntas att aktivt bidra till uppföljningsarbetet via inlämnande av kursutvärderingar/sammanställningar och annan relevant information. Om kurs vid uppföljning visar sig väsentligen avvika från beställd kurs kan styrelsen för Lärarhögskolan fatta beslut om reduktion av kostnadsersättning. 2.3 Förbehåll Om nationella beslut fattas med sådan innebörd att beställda kurser inte kan genomföras äger Lärarhögskolan rätt att säga upp beställningen i fråga. 2.4 Kompetensredovisning I tabell 1 i bilagedelen ska en övergripande kompetensredovisning av undervisande lärare i aktuell kurs lämnas. Ur tabellen ska omfattningen av för kursens innehåll relevant vetenskaplig, konstnärlig och/eller professionsinriktad kompetens kunna utläsas. Uppgifterna avser andelen disputerade lärare, andelen lärare med professionsinriktad kompetens samt eventuell andel adjungerade lärare, samtliga i förhållande till total undervisningstid. För VFU-kursen avser redovisningen den tid som avser universitetsansvaret vid introduktion, uppföljning och examination.

59 4 Bilaga p 27 B 3. Anvisningar till kursplaneförslag 3.1 Lärarhögskolans grundsyn kurserna ska vara inriktade på att kvalificera den studerande för arbete i den verksamhet som avses enligt gällande styrdokument och den övriga verksamhet som är förbunden med det uppdrag som utbildningen avser. Kursförslagets struktur ska stödja progression och kontinuitet liksom studentens utveckling av sådana förmågor som krävs för yrkesrollen, förväntningar på elever inverkar i hög grad på deras studieresultat. Analogt bör inlämnade förslag beakta behovet av tydliga förväntningar på dem som studerar inom utbildningen genom höga krav samt genom att tilldela studenten mycket eget ansvar som kontrolleras genom examination, kursförslag bör syfta till att de studerande utvecklar kompetenser för att dels kunna kontinuerligt ta del av ny kunskap inom området, dels arbeta med systematisk utvärdering och kvalitetsutveckling, kursförslag skall beakta att forskningsmiljöer av utbildningsvetenskaplig karaktär aktivt nyttiggörs. 3.2 Kursplanernas utformning Kursplan utformas i enlighet med den av universitetet fastställda mallen och Lärarhögskolans riktlinjer ur vilken ska kunna utläsas: kursplaneförslaget skall ha kurskod som börjar med siffran 6, kursansvarig och medverkande institution(er) samt respektive institutions kursandel i form av högskolepoäng, att angivna FSR rubriceras enligt Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga och Värderingsförmåga och förhållningssätt, att angivna FSR svarar mot examensmålen enligt anvisningar i bilaga 1, att valda undervisnings- och examinationsformer relaterar till förväntade studieresultat, att kurslitteraturen omfattar såväl forskningsbaserad litteratur (avhandlingar, forskningsöversikter) som internationella perspektiv vilket i normalfallet inkluderar engelskspråkig litteratur Kursplaneutkast Formaliafältet Kursens benämning och antal poäng, engelsk benämning, ansvarig institution, medverkande institutioner med angiven poängandel, Övrigt ifylles av Lärarhögskolan

60 5 Bilaga p 27 B Innehåll Enligt anvisning i mallen. Förväntade studieresultat Här används de tre kunskapsnivåerna. Utgå från angivna nationella examensmålen för respektive kurs vid formuleringen då Lärarhögskolan vid en bedömning av kvalitén i underlagen bl a kommer att utgå från att examensmålen uppnås. Viktigt är också att antalet FSR för respektive kurs är realistisk i relation till kursen omfattning. Undervisningens uppläggning Enligt anvisningar i mallen. Examination Förutom den föreskrivna texten ska här infogas en inledande text enligt anvisningar i mallen. En viktig del som påpekas i styrdokumenten är att studenten under sin utbildning får möta olika examinationsformer. Detta kommer att särskilt beaktas i den dialog som ska föregå beslut. Kurslitteratur Enligt vedertagen mall för litteraturlista.

61 6 Bilaga p 27 B Kursplanemall Rubrik, x högskolepoäng Engelska namnet på kursen xxxxxxxxxx Högskolepoäng: x högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Medverkande institution/-er och omfattning: xxxxxx Huvudområde: Anges ej Nivå: Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Anges ej, fastställs av Lärarhögskolan Betygsgrader: Programtillhörighet: Fastställande Kursen är beställd av Lärarhögskolan och inrättad av xxx institution. Kursplanen är fastställd av xxxx fakultet. Kursplanen gäller från 201x-xx-xx. Anvisning Innehåll Här beskrivs de huvudsakliga innehållsliga delarna i kursen samt (för att tydliggöra progression) hur dessa eventuellt förhåller sig till andra kurser i programmet. Använd gärna aktiva verb som introducera, bearbeta, examinera etc. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Förkunskapskrav För antagning till programmet fodras xxx Anvisning Undervisningens uppläggning För att möta kraven på progression och för att främja utvecklingen av studerandes generiska kunskaper, ska valda undervisningsformer (exv. föreläsningar, tillämpningsövningar, seminarier) relatera till förväntade studieresultat.

62 7 Bilaga p 27 B Examination Anvisning Ange examinationsform och vid förekomst av flera examinerande inslag ska i så fall framgå vilka delar av kursen och eventuella Fsr som respektive form avser. Texten infogas Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se Övriga föreskrifter Kurslitteratur