Dialogunderlag - För framtagandet av den regionala utvecklingsstrategin
|
|
- Rune Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dialogunderlag - För framtagandet av den regionala utvecklingsstrategin för Kronobergs län
2 Innehåll Introduktion... 2 Regional utveckling... 3 Genomsyrande trender... 5 Hållbar utveckling... 6 Genomsyrande perspektiv... 7 Dialogstöd... 8 Vad har hänt?... 9 Sammanfattande analys Från en kris till en annan Kronobergs utgångsläge Humankapitalet Arbetsmarknad och inkludering Hållbar tillväxt Rörlighet, tillgänglighet och boende Privatekonomi och hälsa och framåt OECD om regionen och rekommendationer Bilder av Kronoberg Dialogfrågor Referenser
3 Introduktion Följande rapport syftar till att utgöra kunskapsunderlag till den dialog som ska föras om den regionala utvecklingsstrategin för Kronobergs län Föreliggande rapport är indelad i fyra delar: Den första delen Regional utveckling syftar till att ge en teoretisk orientering i ämnet regional utveckling. Begreppet diskuteras utifrån olika perspektiv och ges även en kortare historisk beskrivning. Delen avslutas med en presentation av begreppet hållbar utveckling och en kortare belysning av de generella trender och perspektiv som inkapslar det regionala utvecklingsarbetet. Målet med delen är att läsaren ska få en ingång till hur det regionala utvecklingsarbetet i Kronobergs län kan sättas i ett teoretiskt sammanhang. 2 Den andra delen Vad har hänt? syftar till att belysa länets strukturella utveckling under en längre tidsperiod. Avstamp tas i nittiotalskrisen för att se hur länet har förändrats endast under ett antal decennier. I denna del jämförs Kronoberg och kommunerans utveckling med övriga rikets. Målet med denna del är att visa på hur de teoretiska perspektiv som beskrivs i den första delen präglat utvecklingen i Kronoberg under de senaste decennierna. I den tredje delen Kronobergs utgångsläge återges en beskrivning över länets utveckling- och utgångsläge i förhållande till en rad olika områden som är centrala för det regionala utvecklingsarbetet. Delen avslutas sedan med en rad geografiska bilder som syftar till att ge läsaren en snabb och överskådlig bild av regionens nuläge i förhållande till en rad olika variabler. Målet med denna del är att ge läsaren en god bild över länets nuläge och utgångspunkter i det framtida arbetet med regional utveckling. I den fjärde och sista delen följer ett förslag till hur den regionala utvecklingen kan diskuteras utifrån ett antal olika frågeställningar. Frågorna syftar till att skapa grund för en konstruktiv och öppen dialog där de centrala utvecklingstendenserna fångas upp och ligger till grund för diskussionerna. Frågorna har ett öppet anslag för att skapa möjlighet för olika sammansättningar att anpassa diskussionen utifrån förutsättningar och sammanhang.
4 Regional utveckling säkra tillväxten. Regionalpolitiken har således regionaliserats, och gått från statlig utjämningspolitik till lokal utvecklingspolitik Figur 1: Regional utveckling Figur 2: Strukturomvandling Drivkrafter 3 Utjämning Teknologi Globalisering Efterfrågan Konkurrens Tillväxt Regional utveckling Synbara förändringar Strukturomvandling Nya sysselsättningstillfällen Neddragningar Individens omställning Regional utveckling präglas av två poler; utjämning och tillväxt. Polerna står för två tankar om vad regional utveckling syftar till. Å ena sidan syftar utvecklingspolitiken till att balansera och utjämna olikheter och garantera varje människas rätt att bo var denne vill i Sverige. Å andra sidan syftar regionalpolitiken till att främja tillväxten och maximera den ekonomiska utvecklingen i riket, då rikets tillväxt är summan av regionernas tillväxt. De senaste decenniernas regionalpolitik har primärt präglats av tillväxttanken. I en global och konkurrensutsatt värld uppstår därför frågan; kan hela Sverige leva? Utmaningen består i att varje geografi ska hitta sina konkurrensfördelar som på sikt kan Regionalpolitiken uppstod som en följd av kraftiga strukturomvandlingar. En gängse definition av strukturomvandling är varaktiga förändringar av ekonomins sammansättning med avseende på olika näringsgrenar. Enkelt sagt innebär det att en betydande del av arbetskraften slussas från en näring till en annan som en följd av en förändring i de drivkrafter som ligger bakom en strukturomvandling. Ett historiskt exempel på en strukturomvandling är när jord- och skogsbruken rationaliserades. Då skedde en stor inflyttning till tätorterna där den nya industrin växte fram. De regionalpolitiska insatserna kom då att syfta till att balansera de negativa
5 konsekvenserna strukturomvandlingen innebar för skogslänen. Ett exempel på sådan politik har varit att staten har utlokaliserat myndigheter till regioner som missgynnats av den strukturella utvecklingen. Strukturomvandling är utifrån ett nationellt perspektiv något positivt; en mindre produktiv näring ersätts med en mer produktiv. Men ur ett regionalt perspektiv är förhållandet inte fullt så enkelt. Under omställningsperioder kan en strukturomvandling medföra stora negativa konsekvenser för en region vars sysselsättning till stora delar är beroende av den näring som rationaliseras bort. Resultatet av en strukturomvandling, ur ett regionalt perspektiv, kan därför ibland vara negativt om regionen inte lyckas anpassa sig efter de nya förhållandena. Följden blir då att de yrken som försvinner i samband med en strukturell omvandling inte ersätts med några andra inom regionen, utan dessa växer fram i andra geografier. Figur 3: Analysnivåer att förstå vår regions förutsättningar och de förändringar som sker måste vi därför anlägga ett perspektiv som väger in både den globala- och nationella kontexten. Men vi måste även sätta regionens kommuner i detta sammanhang, då det är summan av kommunernas utveckling som är regionens utveckling. Figur 4: Utgångspunkter Trender Strukturer Södra Smålands förutsättningar Historia 4 Global kontext Nationell kontext Regional kontext Kommunal kontext Utgångspunkten för detta diskussionsunderlag är att identifiera vilka utmaningar södra Småland och dess kommuner står inför, men även att utpeka vilka förutsättningar som råder för vår region i en global och konkurrensutsatt ekonomi. För att kunna skapa en sådan bild är det nödvändigt att vi väger in vilka formande trender som finns, vilka strukturella omvandlingar som skett under de senaste decennierna samt hur södra Smålands historiska utformning begränsar och möjliggör vissa handlingsinriktningar. Att världen blivit mindre som en följd av globaliseringen innebär att perspektivet måste vara glokalt. Utvecklingen på regional- och lokal nivå är idag beroende av vad som händer på världsmarknaden och i världspolitiken; inte minst har de senaste ekonomiska lågkonjunkturerna och senaste årens flyktingströmmar varit en intäkt för detta. Den senaste ekonomiska krisen, som började med en fallerad bolånemarknad i USA, kom att få stora konsekvenser för den regionala ekonomin i södra Småland. För
6 Genomsyrande trender Det finns ett antal centrala trender som har påverkat den regionala utvecklingen under längre tid och som är viktiga att ta hänsyn till: Figur 5: Trender Globalisering Globaliserin g Urbanisering Specialisering Klimathot Under de senaste decennierna har världen blivit allt mer öppen. Institutionella förändringar och teknologisk utveckling har medfört att nationsgränserna blivit allt mer flytande och det ekonomiska utbytet mellan länder och världsdelar har intensifierats. Utvecklingen har medfört både utmaningar och möjligheter konkurrensen har ökat, men det har även tillgången till nya marknader. De administrativa geografiska enheterna utgör inte längre ett slutet ekonomiskt system, utan är i högre grad än förut integrerade med omvärlden. Parallellt med globaliseringen har en regionalisering skett där regionerna fått ett allt större ansvar för den regionala utvecklingen. Målet med regionaliseringen är att regionerna själva ska finna vägar för att utveckla en så tillväxtvänlig miljö som möjligt. Den ökade graden av regionalisering har inneburit att konkurrensperspektivet mellan olika geografiska enheter har ökat. Regioner världen över konkurrerar idag om inflyttare, företagsetableringar, investeringar och så vidare. Urbanisering Stadens betydelse som ekonomiskt center och kulturell plattform ökar. Idag lever mer än hälften av jordens befolkning i en stad och urbaniseringen fortgår i hög takt.. I Sverige har urbaniseringen pågått under en längre tid och landets storstäder har haft en kraftig befolkningstillväxt samtidigt som mindre kommuner har haft en succesiv befolkningsminskning. Att tillväxten koncentreras till vissa ställen beror på skalfördelar, eller så kallade agglomerationsfördelar : Där många människor och företag väljer att leva och verka ökar tillgången till kunder och kompetens. Människor finner där arbeten och arbetsgivare får tillgång till humankapital. Samtidigt gynnas företagen av närheten till varandra genom att information och kunskap sprids snabbare mellan dem. Mångfalden av företag på en begränsad yta möjliggör även för företagen att koncentrera sig på sin kärnverksamhet, och sidoverksamhet kan outsourcas till låga transport- och transaktionskostnader. Specialisering Under de senaste decennierna har västvärldens arbetsmarknad förändrats drastiskt. Som en följd av globaliseringen och den tekniska utvecklingen har kunskapsinnehållet i tjänste- och tillverkningsproduktion blivit en allt viktigare konkurrenskomponent. Utflyttningen av industriarbeten till låglöneyrken har medfört en sysselsättningsmässig förskjutning där allt fler arbetar inom service- och tjänstesektorn, samtidigt som kompetens- och specialiseringskraven på yrken inom industrisektorn ökar. Detta innebär att humankapitalet idag är viktigare än någonsin förut, då det är idéer och kunskap som skapar innovationer och konkurrenskraft. Klimathot Klimathotet har medfört globala utmaningar där regionerna äger ett stort ansvar för att skapa en hållbar utveckling. Att utveckla miljötekniska lösningar och effektiva kommunikationer kommer i framtiden att innebära konkurrensfördelar i ett miljödrivet näringsliv där en grön strukturomvandling kommer att vara i fokus. Bevarandet av en god miljö är även en viktig förutsättning för att attrahera inflyttare och turister. 5
7 Hållbar utveckling Figur 6: Hållbar utveckling bidra till att skapa ett robust och anpassningsbart samhälle. Därför är det viktigt att beakta vilka varaktiga strukturer som i framtiden kan påverka arbetet. Begreppet hållbar utveckling innehåller tre olika dimensioner som belyser aspekter som är viktiga att beakta för att skapa ett hållbart samhälle: Ekonomisk hållbarhet Social hållbar utveckling handlar om hur människor kan skaffa sig tillräckliga kunskaper och resurser för att skapa hållbara levandsförhållanden och få grundläggande behov tillfredsställda. Exempelvis innebär detta att alla människor i ett samhälle ska känna en grundtrygghet, vara delaktiga, ha någonstans att bo, möjlighet till försörjning och så vidare. 6 Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbar utveckling innebär att ekonomin ska användas som ett medel för att uppnå mål för social och ekologisk hållbar utveckling. Att generera ekonomisk tillväxt handlar därför om att skapa ett hållbart samhälle som inkluderar alla och som dessutom sätter tillväxten i relation till hur den påverkar den ekologiska dimensionen. Att världen blir allt mindre och sammabunden innebär att det gemensamma ansvaret ökar. Inte minst är detta tydligt när det gäller hur vi kan säkra ett hållbart klimat som inte dränerar resurserna för framtida generationer. Den mest använda definitionen över vad hållbar utveckling innebär är den som Brundtlandskommissionen formulerat: En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov Ekologisk hållbar utveckling handlar om hur människor, företag och samhällen använder och vårdar naturen. Denna dimension syftar till att belysa hur vi utnyttjar våra naturresurser, vilka miljöproblem vi har samt hur de påverkas av olika samhällsinsatser. Hållbar utveckling innebär med andra ord ett processinriktat och kritiskt perspektiv som är viktigt att införliva i diskussionerna för att säkra att alla utvecklingskomponenter och dess inbördes påverkan på varandra integreras i processarbetet. När vi ska utforma ett program som sträcker sig en längre tid framåt är det viktigt att vi på allvar beaktar vilka konsekvenser dagens beslut och strategier kommer att ha för efterkommande generationer. Den ekonomiska utvecklingen bör därför ställas i relation till hur den påverkar den ekologiska dimensionen i samhället; innebär vårt värdeskapande att vi dränerar resurser som inte kan återskapas? Vidare är den sociala dimensionen av en hållbar utveckling betydande för att säkra människors delaktighet, trygghet och utvecklingsmöjligheter. När ett nytt begrepp gör entré uppstår ofta diskussioner om hur det ska tolkas och utläsas. Viktigt att poängtera är att hållbar utveckling inte är ett tydligt slutmål utan en förhållning som manar oss till att beakta hur den regionala utvecklingspolitiken kan
8 Genomsyrande perspektiv Figur 7: Perspektiv Unga Integration Integrationsperspektivet omfattar alla samhällsområden som rör allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Perspektivet belyser vikten av att skapa förutsättningar och möjligheter för nyanlända och utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället. För att skapa förutsättningar och möjligheter för nyanlända och utrikes födda krävs ett aktivt arbete för att motverka all form av diskriminering i samhället. Inriktningen för perspektivets innehåll hämtas från Regeringens integrationspolicy Egenmakt mot utanförskap redovisning av regeringens strategi för integration. Barn 7 När vi diskuterar regional utveckling innebär det att det gäller hela regionens befolkning. Därför är det viktigt att särskilt uppmärksamma att olika samhällsgruppers perspektiv beaktas och hörsammas i diskussionerna. Utgångspunkten i diskussionerna är därför att införliva de perspektiv som redovisas i modellen ovanför. Perspektivens beaktningar och innehåll har hämtats från Regeringens mål- och riktlinjer för respektive område och från FN-konventionen. Jämställdhet Barn Regional utveckling Jämställdhet Målet för jämställdhetsperspektivet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. I detta inbegrips att kvinnor och män ska ha samma möjligheter till att utöva makt och utforma beslut, skapa sig en ekonomisk självständighet, ta ansvar för det oavlönade barn- och omsorgsarbetet på liknande villkor samt att mäns våld mot kvinnor måste upphöra. Riktpunkten för detta perspektiv tas utifrån Regeringens skrivelse Jämställdhetens inriktning Barn utgör regionens framtida befolkning och förtjänar därför ett eget perspektiv som belyser deras förutsättningar och möjligheter. Perspektivet har fyra grundprinciper: 1) Inget barn ska diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl 2) Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga 3) Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar 4) Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem. Perspektivets innehåll är hämtat från FN:s barnkonvention. Ungdomar Ungdomsperspektivet belyser att ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och inflytande. Viktiga delar i perspektivet är att belysa ungdomars lärande och personliga utveckling, hälsa och utsatthet, inflytande och representation, egen försörjning samt tillgång till kultur och fritid. Perspektivets innehåll hämtas från Regeringens En strategi för ungdomspolitiken Integration
9 Dialogstöd Figur 8: Process för att påverka problemet, hur dessa resurser kan prioriteras för att åtgärda problemet, vilka aktiviteter som bör genomföras för att angripa problemet, vilka de förväntade resultaten kan vara på kort och lång sikt samt hur vi ska mäta att vi uppnått måluppfyllelse. Sammantaget innebär användandet av programlogik att en grund läggs för ökad delaktighet, förståelse samt uppföljningsbarhet. Analys Gemensam problembild Gemensam diskussion RUS Under processen är det viktigt att resonera om vilket mål som eftersträvas att uppnås. Givet den problembild som är identifierad; vad är ett rimligt mål? En gängse definition över mål är: beskriver önskat resultat vid en viss tidpunkt. Målen bör därför vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska samt tidsatta; detta är vad som kallas för smarta mål. 8 När vi för dialog om regional utveckling är det viktigt att respektera att olika åsikter får råda. Vi har alla olika bilder över lösningar och utmaningar, men samtidigt är det viktigt att enas om en gemensam problembild som kan utgöra grunden för konstruktiva diskussioner. Därför är det viktigt att vi tar avstamp utifrån vad vi faktiskt vet, men också att vi använder redskap som ger förutsättningar för en öppen och målinriktad diskussion. Figur 9: Programlogik Analys av problem Inventering av resurser Aktiviteter Resultat av insatsen Måluppfyllelse Ibland är det svårt att på förhand veta hur ett problem ska angripas och hur vi vill att problembilden ska förändras. Därför vill vi skicka med några redskap som kan vara nyttiga att använda under diskussionerna. Att använda programlogik som en bas för diskussioner säkerställer ett strukturerat förhållningssätt där identifierade problem sätts i relation till vilka resurser som finns Det första steget i den process som föregår en utformad strategi bör inkludera följande steg (se även Figur 9): a) precisering av det tillstånd som ska åtgärdas (statistik, utgångsläge) och även en idé om varför det är ett problem, b) inventering över vilka medel som finns tillgängliga för att angripa problemet, c) tankar om hur problemet kan angripas genom olika aktiviteter d) vilka tänkbara resultat/direkta förändringar som följer av insatserna och e) en formulering av det tillstånd man önskar ska uppstå som en följd av insatserna; själva effekten av vad som görs. Det sammanfogade kittet för de olika delarna är den teori som utformas om hur insatserna ska leda till måluppfyllelsen, det är själva teorin som utgör förklaringen till hur insatserna tänks leda till en viss effekt. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att diskussionen centreras runt sådant som på sikt kan komma att påverka regionen. Ofta fäster vi uppmärksamheten främst vid nyligen genomförda rankingar eller undersökningar. Men vid arbetet med en långsiktig regional utvecklingsstrategi bör fokus vara att identifiera de utmaningar som är mer stadigvarande och formande för hela regionens utveckling och utifrån dem utforma aktiviteter som syftar till att utveckla regionen utifrån de förutsättningar som finns. Vi ser gärna därför att ni först tar del av informationen i detta underlag, för att få en bild av den övergripande regionala utvecklingen, för att sedan relatera detta till era diskussioner om utmaningar och möjligheter samt möjliga åtgärder inom era ämnesområden eller kommuner.
10 Vad har hänt? högre arbetslöshetsnivå än riksgenomsnittet för endast några år sedan hade länet tillsammans med Jönköping den lägsta nivån. Figur 10: Tidslig disposition 1993: Nittiotalskrisen : Återhämtning 2007: Högkonjunktur : Ekonomisk kris : Återhämtning 2012: Varselvåg 2013: Nuläge Under endast några har länet gått från att ha en av rikets lägsta arbetslöshetsnivåer till att ha över riksgenomsnittet. Något har därmed förändrats, och diskussionsunderlaget syftar till att lyfta fram vad som har förändrats och hur förändringarna kan förstås och hur dessa påverkar regionens kommuner på olika sätt. En del av statistikunderlaget tar sin utgångspunkt i nittiotalet. Det kan tyckas vara längesedan men det är endast två decennier tillbaka. Anledningen till att nittiotalet får utgöra en tidslig referenspunkt är att vi kan lära oss av hur nittiotalskrisen påverkade regionen och vilka följdeffekterna blev. Genom att förstå hur regionen reagerade och förändrades av nittiotalskrisen kan vi även skapa en djupare förståelse inför de senaste årens kriser och ekonomiska lågkonjunkturer. 9 Utgångspunkten för diskussionsmaterialet är att vi kan dra lärdom utifrån vad som har hänt. Den regionala utvecklingspolitiken ska baseras på kunskapsbaserade erfarenheter där de viktigaste förändringsfaktorerna vägs in och värderas i förhållande till föreslagna insatser. Frågan är därmed: Vad har egentligen hänt i södra Småland? Svaret beror på vilket tidsperspektiv som anläggs och vad man jämför med, men även på vilka områden som sätts under lupp. Vi har idag ett gediget kunskapsmaterial över regionens utveckling. Under 2012 genomförde OECD en omfattande analys över regionen i vilken dess förutsättningar för regional tillväxt tydliggjordes. Slutsatsen var att regionen är en paradox i den meningen att den har haft en i jämförelse med likartade regioner inom OECD stark utveckling men att det i framtiden kommer krävas omställningar för att bibehålla konkurrenskraften. Om vi ser till den senaste krisen är det tydligt att OECD:s farhågor i stor utsträckning infriats. Vi är en konjunkturkänslig region där en sviktande exportmarknad får en direkt och tydlig effekt på utvecklingen. Mellan åren är Kronobergs län det län i riket som haft den högsta arbetslöshetsökningen. Därmed har länet numera en Foto: Jan-Åke Johansson
11 Sammanfattande analys Figur 11: Kritiska punkter 1993: Kris. Regionen drabbas hårt men ej lika hårt som riket och flera andra län : Kris. Regionen har en av rikets kraftigaste nedgångar 2012: Varselvåg. Regionen drabbas hårdas t i Riket. Sett till produktiviteten har regionen haft en ur ett längre perspektiv god utveckling i och med en konkurrenskraftig industri, men ur ett kortare perspektiv har regionen drabbats hårt och hade en av rikets tydligaste nedgångar både vad gäller produktivitet och sysselsättningsnivåer i samband med den senaste krisen. Länets invånare har i jämförelse med flera andra län en hög utbildningsnivå. Dock är skillnaderna stora mellan de olika kommunerna och mellan könen. Länets befolkning blir allt äldre. Utan invandringen hade länet haft en negativ befolkningsutveckling och en än mer obalanserad åldersstruktur. Dock befinner sig många utrikes födda utanför arbetsmarknaden : En stark återhämtning : Återhämtning. Antalet sysselsatta dock färre än inann krisen Arbetslöshetsnivå över riksgenomsnittet. Den demografiska försörjningsbördan kommer i framtiden att öka då antalet äldre blir fler. Utmaningen kommer att bli särskilt stor för de kommuner som har haft en hög utflyttning under de senaste decennierna. Södra Småland har ur ett längre perspektiv haft en stark konkurrenskraft i jämförelse med andra liknande regioner. Dock kom den senaste krisen att slå hårt mot länet och arbetslösheten har ökat snabbt och mycket. Endast en kommun har idag fler sysselsättningstillfällen än vad som var fallet innan den senaste krisen. De ekonomiska lågkonjunkturerna har främst slagit mot tillverkningssektorn. Regionen drabbas särskilt hårt av detta, då en större andel av de sysselssatta i regionen arbetar inom den än vad som är fallet i riket. Sedan nittiotalet har en omförflyttning av arbetskraften inom länet skett; dels mellan sektorer, dels mellan kommuner. En allt större andel av länets invånare bor i Växjö och allt fler arbetar inom tjänstesektorn. Processen är liknande den som sker i riket mellan mindre regioner och storstadsregioner.
12 Befolkningsutveckling i % Befolkningsutveckling i % Från en kris till en annan Diagram 2: Sysselsättnings- och befolkningsutveckling (16-64 år) Diagram 1: Sysselsättnings- och befolkningsutveckling (16-64 år) 30.0% 30.0% 20.0% Växjö 20.0% 10.0% 0.0% Kronoberg Källa: SCB/RAPS och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Sedan nittiotalet har regionen haft en, i jämförelse med flera andra län, stark utveckling. Befolkningen har ökat med 3,8 % och sysselsättningsutvecklingen har varit marginellt negativ. Diagrammet visar på hur den regionala utvecklingen inom riket präglas av regionala obalanser. Stockholms län, som återfinns längst upp till höger i diagrammet, har haft en väldigt stark befolknings- och sysselsättningsutveckling tillsammans med andra tjänsteintensiva län, samtidigt som en majoritet av rikets län har haft en negativ sysselsättningsutveckling. Den primära orsaken till denna utveckling är att det främst är industrisektorn som har minskat sedan nittiotalskrisen, och som även var den sektor som drabbades värst av den senaste krisen. Parallellt med denna sektors tillbakagång har tjänstesektorn, som främst växer fram i städer, haft en positiv tillväxt. Riket -10.0% -30.0% -20.0% -10.0% 0.0% 10.0% 20.0% Sysselsättningsutveckling i % 10.0% 0.0% -10.0% Lessebo Alvesta Kronoberg Ljungby Markaryd Uppvidinge Källa: SCB/RAPS och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Älmhult -20.0% Tingsryd -30.0% -20.0% -10.0% 0.0% 10.0% 20.0% Sysselsättningsutveckling i % Den inomregionala utvecklingen har sedan nittiotalet varit högst varierande mellan kommunerna. Längst till höger i diagrammet finner vi Älmhult som har haft en påtaglig sysselsättningsutveckling på drygt 16 %, och längst till vänster återfinns Lessebo som har haft en negativ sysselssättningsutveckling på 25 %. En majoritet av kommunerna har under tidsperioden haft en negativ sysselsättningsutveckling. Enkelt sagt har sysselsättningstillväxten i länet, under tidsperioden , skett i Växjö och Älmhults kommun. Om vi översätter detta förhållande till en nationell kontext innebär det att sysselsättningsutvecklingen i regionen har följt samma mönster som på nationell nivå; geografier med stora tjänstesektorer har en tillväxt, samtidigt som de geografier med en stor andel industri har haft en mer negativ utveckling de senaste decennierna. Diagrammet synliggör även den korrelation som finns mellan arbetsmarknadens och demografins utveckling. 11
13 Diagram 3: Sysselsättningsfrekvens (20-64 år) Diagram 4: Branschutveckling södra Småland (16-64 år) Antal sysselsatta Sysselsättningsfrekvens Industri Övriga varuproducenter Tjänster och service Totalt % % 80.00% % % Källa: SCB/RAPS och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland 65.00% Arbetsmarknaden har förändrats sedan nittiotalskrisen. Den stora nedgången i sysselsättningstillfällen som skedde 1993 har inneburit att sysselsättningsnivåerna som var rådande under början av nittiotalet aldrig återupprättats. I regionen har detta två förklaringar 1) antalet sysselsatta är fortfarande färre än vad som var fallet under början av nittiotalet, 2) regionens befolkning i arbetsför ålder har under tidsperioden ökat med nästan 5 %. En tydlig förändring sedan nittiotalet är att fler yngre befinner sig i utbildningsystemet, vilket medför att en mindre andel har ett arbete. Innan nittiotalskrisen hade 80 % i åldersgruppen år en sysselsättning, denna andel har idag minskat med 25 %. Utvecklingen har skett delvis som en följd av en allt mer professionaliserad arbetsmarknad, där en utbildning ofta är nödvändig för att kunna inträda på arbetsmarknaden. En annan delorsak till att svenska ungdomars introduktion på arbetsmarknaden dröjer är att genomströmningstiden för svenska högskolestudenter är hög i jämförelse med andra OECD-länder. I genomsnitt är en svensk student 29 år när denne tar sin kandidatexamen Källa: SCB/RAPS och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Ur ett längre perspektiv har regionen haft en förhållandevis stark utveckling i jämförelse med flera andra län vad gäller antalet sysselsättningstillfällen. Vad som är intressant är dock hur arbetsmarknaden i regionen har förändrats under denna tid. Industrisektorn som drabbats hårdast av de kriser som briserat har inte varit förmögen att återskapa alla de sysselsättningar som har försvunnit, utan istället har tillväxten skett inom andra sektorer, och främst är det tjänstesektorn som har växt. I relation till riket har dock länets industri varit mer konkurrenskraftig. På riksnivå har antalet sysselsatta inom industrin minskat med ungefär 30 % under samma tidsperiod. 1 En viktig anmärkning är att diagrammet baseras på olika SNI-serier (SNI2002 och SNI2007), vilket kan försämra branschvisa jämförelser över tid. Dock har hänsyn tagits till större omklassificeringar mellan olika sektorer, åldersgrupper och så vidare.
14 Diagram 5: Branschutveckling (16-64 år) dock flera av länets kommuners industrisektorer under tidsperioden en mycket stark konkurrenskraft sett till sysselsättningsutvecklingen inom den. 60% Industri Service Övriga varuproducenter Totalt Diagram 6: Sysselsättningsutveckling (16-64 år) 40% 20% 0760 Uppvidinge 0761 Lessebo 0763 Tingsryd 0764 Alvesta 0765 Älmhult 0767 Markaryd 0780 Växjö 0781 Ljungby Kronoberg 13 0% -20% -40% -60% Källa: SCB/RAPS och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland För länet har de senaste decenniernas utveckling inneburit att sysselsättningstillväxten främst skett i de tjänsteintensiva kommunerna samtidigt som de mer industribetonade kommunerna i regel haft en svagare utveckling. Enkelt sagt har några av länets kommuner påverkats mer än andra med anledning av att en stor del av kommunens sysselsatta har varit verksamma inom industrisektorn. Då tjänstesektorn är relativt liten i flera av länets kommuner har tillväxten inom den inte kunnat kompensera nedgången inom industrisektorn vilket medfört att inomregionala obalanser uppstått vad gäller sysselsättning- och befolkningsutveckling. I jämförelse med riket som helhet uppvisar 2 En viktig anmärkning är att diagrammet baseras på olika SNI-serier (SNI2002 och SNI2007), vilket kan försämra branschvisa jämförelser över tid. Dock har hänsyn tagits till större omklassificeringar mellan olika sektorer, åldersgrupper och så vidare Källa: SCB/RAPS och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland En jämförelse mellan kriserna visar att nittiotalskrisen drabbade respektive kommun hårdare än vad den senaste krisen gjorde. Signifikant för nittiotalskrisen var att samtliga sektorer drabbades och att den slog jämbördigt över hela landet. Den senaste krisens negativa effekter var mer isolerad till den varuproducerande sektorn och drabbade primärt regioner med en hög andel verksamma inom den varuproducerande sektorn.
15 Figur 12: Regionens balansgång Industrisektorn är och har varit betydelsefull för regionen. Under ekonomiska kriser påverkas dock oftast sektorn mer än tjänstesektorn vilket medför att regionens totala sysselsättningstillväxt avstannar. Antalet sysselsatta inom industrin i regionen har minskat med ungefär 20 % sedan nittiotalet, samtidigt som antalet sysselsatta inom service- och tjänstesektorn ökat med 10 %. Om vi isolerar dessa två sektorer så har tillväxten inom tjänste- och servicesektorn totalt uppvägt nedgången inom industrisektorn vilket beskriver den förändring av den regionala och nationella ekonomin som har skett under endast ett par decennier. Det är dock viktigt att inte skapa motsatsförhållanden mellan de olika sektorerna utan snarare fokusera på beroendeförhållande som råder mellan dem. Studier visar att tillväxten inom tjänstesektorn i relativt hög utsträckning är beroende av tillväxten inom industrisektorn. Enligt en studie genomförd 2010 genererade en sysselsatt inom industrisektorn, under 2005, 0,67 sysselsatta inom tjänstesektorn. Vidare visar studien att över tid har beroendet mellan tjänste- och industrisektorn ökat. En annan studie som genomfördes 2012 visar även den att industrins indirekta sysselsättningsskapande inom andra branscher de facto ökat under de senaste decennierna. Under senare tid har industrins nedgång i samband med den ekonomiska krisen kommit att uppmärksammas, eller återupptäckas, även på europeisk nivå. I en rapport släppt av kommissionen konstateras att antalet sysselsatta inom industrin minskat med drygt 3 miljoner personer sedan krisen. Därför är det, menar kommissionen, hög tid att arbeta för att återindustrialisera Europa genom en rad åtgärder. I rapporten konstateras att en återindustrialisering, eller främjande av industrin, är av stor betydelse för hela Europa för att klara sysselsättningsmålen som är satta till år Industrin är särskilt viktig i detta arbete då den genererar sysselsättningar även inom andra näringar. Avgränsningen mellan vad som är industri- eller tjänstesektor är idag med andra ord betydligt svårare att definiera än vad som var fallet förut. Många industriföretag erbjuder idag både tillverkning och tjänster, samtidigt som industriföretagen outsourcar ekonomiska och administrativa tjänster vilket innebär att tjänstesektorns tillväxt inte är isolerad från industrisektorns; ofta förhåller det sig tvärtom. Därför är det viktigt att resonera över hur dagens arbetsmarknad hänger samman, och hur de olika sektorerna samverkar. Arbetsmarknadens utveckling är inte en isolerad företeelse utan har även stor inverkan på hur riket och regionens olika delar utvecklas. Därför är det även viktigt att belysa hur sysselsättningstillväxt inom en viss sektor påverkar de demografiska trenderna inom riket och regionen för att kunna möta de framtida demografiska utmaningarna. Foto: Jan-Åke Johansson 14
16 09 Gotlands län 23 Jämtlands län 10 Blekinge län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 22 Västernorrlands län 25 Norrbottens län 19 Västmanlands län 24 Västerbottens län 04 Södermanlands län 17 Värmlands län 20 Dalarnas län 21 Gävleborgs län 18 Örebro län 13 Hallands län 06 Jönköpings län 03 Uppsala län 05 Östergötlands län 12 Skåne län 14 Västra Götalands län 01 Stockholms län Kronobergs utgångsläge När vi är bekanta med historien och vilka övergripande strukturer och trender som påverkat den regionala sysselsättningsutvecklingen under de senaste decennierna är det dags att identifiera regionens utgångsläge för att bedriva ett långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete. Humankapitalet Diagram 7: Folkmängd och demografisk försörjningskvot Folkmängd Försörjningskvot utflyttning har idag en betydligt högre försörjningskvot än exempelvis storstadsregionerna som under lång tid haft en positiv befolkningsutveckling. Diagram 8: Demografisk försörjningskvot Källa: SCB/RAPS och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland De inomregionala skillnaderna gällande demografisk försörjningskvot följer i stora drag den nationella kontexten; Växjö i egenskap av länets största kommun har en låg försörjningskvot samtidigt som övriga kommuner har en i jämförelse hög kvot. Befolkningsprognoser för länet visar att kvoten förväntas att öka med 15 % de närmsta åren och lejonparten av ökningen förvänta de äldre att stå för. Den äldre delen av regionens befolkning beräknas fram till 2030 att öka med 25 %, samtidigt som antalet i arbetsför ålder kommer att vara på samma nivå som idag. 15 Källa: SCB/RAPS och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Kronobergs län är rikets fjärde minsta län sett till befolkningen och 2012 hade länet invånare. De kommande decennierna kommer att bära med sig betydande utmaningar i och med att allt färre kommer att tillhöra den arbetsföra delen av befolkningen. I takt med att allt fler blir allt äldre ökar försörjningsbördan, vilket slår olika hårt mellan landets regioner. De regioner som haft en låg invandring och en hög Den demografiska utmaningen är särskilt kritisk för regionens mindre kommuner. Enligt beräkningarna kommer minst två av dem att 2030 ha en kvot som överstiger 1:1-förhållandet, vilket innebär att det kommer att vara färre i arbetsför ålder än vad som utgör en del av försörjningsbördan. I Framtidskommissionens rapport om den demografiska utvecklingen beskrev de den nationella utvecklingen som en spänning mellan centrum och periferi: Den kraftiga regionala obalansen i åldersstrukturen är en konsekvens av tidigare decenniers flyttmönster. Inflyttningsöverskott av unga människor till storstadsregioner och regionala centra har bidragit till en
17 fördelaktig åldersstruktur i dessa regioner medan motsvarande nettoutflyttning medfört en påtaglig skev åldersfördelning i framför allt de små och glesbefolkade regionerna. Diagram 9: Befolkningsutvecklingens komponenter positiv befolkningstillväxt. Parallellt med denna utveckling har landsbygds- och industrikommuner haft en betydande nedgång i befolkningsantal. Diagram 10: Befolkningsutvecklingens komponentet Födelsenetto Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Totalt Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Födelsenetto Källa: SCB/RAPS och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Regionens positiva befolkningsutveckling är helt beroende av invandringen och har så varit under lång tid. Under nittiotalet hade regionen en negativ befolkningsutveckling men sedan början av 2000-talet har utvecklingen varit positiv. Den främsta förklaringen till att länets positiva befolkningsutveckling under det senaste decenniet beror på en ökande invandring men även att regionen numera har ett marginellt positivt födelsenetto. Däremot har regionen ett negativt inrikes flyttnetto som en följd av hög utflyttning till rikets storstadsregioner. Det är främst ungdomar som flyttar till och från länet. Den vanligaste flyttrelationen är idag en ungdom som flyttar till en högskoleort och sedan vidare till en storstad för att arbeta. Storstädernas expansion har inneburit att intilliggande kommuner tillhörandes kommungruppen förortskommuner har haft en stark befolkningsutveckling under de senaste decennierna. Denna urbaniseringstrend har medfört att det främst är centrala regionstäder och storstäder med dess närliggande kommuner som har en Källa: SCB/RAPS och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Inom regionen har endast Växjö ett positivt inrikes flyttnetto sett till tidsperioden En delförklaring till detta är att det råder en relativt hög inomregional inflyttning till Växjö; i snitt har Växjö haft ett positivt netto på 370 personer årligen under den aktuella tidsperioden gentemot de övriga kommunerna. I relation till kommuner i övriga Sverige har dock även Växjö ett negativt inrikes flyttnetto. I Diagram 10 framkommer invandringens demografiska betydelse för regionen utan den hade befolkningsutvecklingen försvagats betydligt i samtliga av regionens kommuner. Då en majoritet av de invandrade är i arbetsför ålder innebär det att kommunernas ålderspyramider balanaseras. Vidare har alla kommuner förutom Växjö ett negativt födelsenetto, vilket innebär att fler dör än vad som föds. Sammantaget innebär detta att flera av regionens kommuner behöver kompensera både ett negativt födelse- och inrikes flyttnetto med ett positivt utrikes flyttnetto för att behålla en demografisk balans.
18 Diagram 11: Utbildningsnivå år 01 Stockholms län 03 Uppsala län 24 Västerbottens län 12 Skåne län 14 Västra Götalands län 05 Östergötlands län 13 Hallands län 10 Blekinge län 07 Kronobergs län 23 Jämtlands län 19 Västmanlands län 18 Örebro län 25 Norrbottens län 22 Västernorrlands län 17 Värmlands län 06 Jönköpings län 09 Gotlands län 04 Södermanlands län 08 Kalmar län 20 Dalarnas län 21 Gävleborgs län Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 0.0% 20.0% 40.0% 60.0% 80.0% 100.0% Källa: SCB och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Regionens befolkning har en relativt hög utbildningsnivå i jämförelse med regioner som har en liknande arbetsmarknadsstruktur. Dock är det en relativt stor andel av regionens befolkning som har en förgymnasial utbildning som högst uppnådda utbildningsnivå. Att regionen å ena sidan har en relativt hög andel eftergymnasialt utbildade och å andra sidan en relativt hög andel med låg utbildning kan förstås utifrån ett genusperspektiv. Kronobergs län präglas av ett traditionellt genuskontrakt i den meningen att en stor andel av de sysselsatta männen arbetar inom mansdominerade branscher som rent historiskt inte haft några större krav på längre utbildning. Kvinnorna i länet arbetar däremot i högre utsträckning än männen inom offentlig sektor som ofta kräver någon form av eftergymnasial utbildning. Under 2012 hade 40 % av kvinnorna en eftergymnasial utbildning och motsvarande siffra för männen var 29 %. Att kvinnor är mer högutbildade än männen medför att yngre kvinnor lämnar regionen i högre utsträckning än männen till förmån för regioner med moderna genuskontrakt som erbjuder en diversifierad arbetsmarknad med yrken som kräver eftergymnasial kompetens. Diagram 12: Ungdomars utbildning 2012 Växjö Ljungby Riket totalt Älmhult Tingsryd Markaryd Alvesta Lessebo Uppvidinge Källa: Skolverket och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Befolkningens generella utbildningsnivå ökar, men fortfarande är det många av regionens ungdomar som inte har en gymnasial utbildning. I takt med arbetsmarknadens tilltagande specialisering ökar utbildningskraven vilket skapar stora hinder för den som ej genomför sin gymnasieutbildning. Undersökningar visar att endast sedan Fullföljd gymnasial utbildningav invånare 20 år folkbokf. i komm. Fullföljd utb. inom 4 år, av nybörjare totalt, folkbokförda i komm. Grundlägg behörighet t univ och högsk. av invånare 20 år, folkbokf. i komm. Övergång till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildn, av elever folkbokförda i komm. 17
19 Andel med eftergym. utb. har antalet förgymnasiala yrken minskat med 27 % samtidigt som eftergymnasiala yrken har ökat med 40 % under samma tidsperiod. Diagram 13: Näringslivsstruktur och utbildningsnivåer 50% Växjö 40% 30% 20% Riket Älmhult Alvesta Ljungby Lessebo Tingsryd Markaryd Uppvidinge 18 10% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Andel sysselsatta inom industrisektorn Källa: SCB/RAPS och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Höjda trösklar in till arbetsmarknaden ställer krav på individers omställningsförmåga och gamla strukturer kan då utgöra hinder för den enskilde att finna en ny anställning. Än idag är det vanligare att en person från ett akademiskt hem väljer att vidareutbilda sig än att en person från ett hem utan akademisk bakgrund gör det. De senaste decenniernas allt mer specialiserade arbetsmarknad understryker att gamla studietraditioner ibland behöver brytas för att maximera den enskildes och regionens omställningsförmåga.
20 Uppsala län Stockholms län Hallands län Jönköpings län Dalarnas län Västra Götalands län Västerbottens län Summa Kalmar län Jämtlands län Gotlands län Kronobergs län Norrbottens län Värmlands län Örebro län Östergötlands län Västmanlands län Skåne län Västernorrlands län Södermanlands län Blekinge län Gävleborgs län Total arbetslöshet 2012 Andelen sysselsatta inom industrin Arbetsmarknad och inkludering Diagram 14: Arbetslöshet Diagram 15: Varselfrekvens och näringslivsstruktur 30% 14.0% 12.0% 10.0% 8.0% 6.0% 4.0% 2.0% 0.0% Arbetslöshet 2007 Ökning i procentenheter 25% Kronoberg 20% 15% Riket 10% 5% Uppsala 0% 0.0% 0.5% 1.0% 1.5% 2.0% 2.5% 3.0% Varselfrekvens under Källa: SCB/Arbetsförmedlingen och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Källa: Arbetsförmedlingen och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Den klassiska bilden av vår region är att det råder låg arbetslöshet. Men under de senaste åren har detta förändrats som en följd av ekonomiska lågkonjunkturer och ett ökat antal personer som ingår i arbetskraften. Arbetslösheten är numera högre i södra Småland än vad den är i riket som helhet. Sedan 2007 har regionens arbetslöshetsnivå ökat med 5,3 procentenheter, vilket är den högsta för tidsperioden ökningen i hela riket. Arbetslösheten har sedan fortsatt att stiga succesivt under 2013 och glappet mellan regionens och rikets arbetslöshetsnivå har ökat än mer. Varselvågen som inträffade under 2012 kom att slå väldigt olika mot rikets olika regioner. Som en följd av en stark krona och ett skuldtyngt Europa sviktade den svenska exportmarknaden. Kronoberg som är en av Sveriges mest exportberoende regioner kom därför att drabbas hårdast av alla regioner sett till hur många sysselsatta som berördes av varsel. Den återhämtning som skett inom industrisektorn som en följd av sviterna sedan 2009 års kris kom nu att avstanna. Senare konjunkturbedömningar har dock indikerat att industrisektorn i länet väntar en uppgång under Andra prognoser har gjort gällande att en rehabilitering av arbetsmarknaden kommer att inledas under samma år, men att anställningstakten kommer att ske med relativt låg intensitet. För regionen är konjunkturen avhängig den internationella exportmarknaden, och då särskilt den Europeiska.
21 Jönköpings län Norrbottens län Kalmar län Västernorrlands län Blekinge län Värmlands län Västerbottens län Östergötlands län Gävleborgs län Örebro län Västmanlands län Kronobergs län Södermanlands län Dalarnas län Västra Götalands län Jämtlands län Hallands län Uppsala län Samtliga Skåne län Gotlands län Stockholms län Diagram 16: Näringslivets struktur Tillverkning och utvinning Övriga varuproducenter Service- och tjänster 06 Jönköpings län 07 Kronobergs län 19 Västmanlands län 08 Kalmar län 10 Blekinge län 21 Gävleborgs län 20 Dalarnas län 04 Södermanlands län 18 Örebro län 17 Värmlands län 05 Östergötlands län 14 Västra Götalands län 25 Norrbottens län 24 Västerbottens län 13 Hallands län Riket 22 Västernorrlands län 12 Skåne län 03 Uppsala län 23 Jämtlands län 09 Gotlands län 01 Stockholms län 0760 Uppvidinge 0767 Markaryd 0781 Ljungby 0761 Lessebo 0764 Alvesta 0763 Tingsryd 0765 Älmhult 0780 Växjö 0.00% 20.00% 40.00% 60.00% 80.00% % Regionens ensidiga näringsstruktur utgör en stark grund för dess konjunkturkänslighet. Tillsammans med Jönköping har regionen den, relativt sett, största industrisektorn; Kalmar, Jönköping och Kronoberg har dessutom den, relativt sett, minsta service- och tjänstesektorn. Men i jämförelse med länen i norra Mellansverige, som har en stor industrisektor, har regionen uppvisat en stark konkurrenskraft under de senaste decennierna. En delförklaring till detta är att regionen har en bas av flera småoch medelstora företag, vilket minskar beroendet av enstaka större industriproducenter. De inomregionala skillnaderna vad gäller kommunernas näringslivsstrukturer är intressanta att studera i skenet av hur de olika regionerna på nationell nivå skiljer sig åt. En enklare analys ger att inom Kronoberg är olikheterna liknande de som råder nationellt; den största kommunen har en stor tjänstesektor, och de mindre kommunerna Älmhult undantaget har en stor industrisektor. Diagram 17: Nystartade företag per 1000 invånare/andel startade av kvinnor Etableringsfrekvens Andel av företag startade av en kvinna 45.0% 40.0% 35.0% 30.0% 25.0% 20.0% 15.0% 10.0% 5.0% 0.0% 20 Källa: SCB/RAPS och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Källa: Tillväxtanalys och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Regionen har en etableringsfrekvens i linje med riksgenomsnittet och under ett flertal år har den ökat. Ökat har även andelen företag som startas av en kvinna. Under 2011
22 Tusen ton Ton per invånare stod kvinnorna för närmare 40 % av alla företagsstarter i regionen, vilket var näst högst i hela riket. Småland är förknippat med en stark entreprenörsanda även om den inte till fullo framkommer i de småländska regionernas etableringsfrekvenser och detta är inte utan fog. I jämförelse med övriga regioner har de småländska regionerna en hög andel företag i relation till hela företagsstocken med anställda. Tillsammans med Jönköping har Kronoberg den högsta andelen företag inom denna storlekskategori. Tabell 1: Arbetslöshet i kommunerna 2013 Alla åldrar Ungdomar Utrikes födda Samtliga Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Andel av arbetslösa Kronoberg 9.1% 8.9% 9.4% 19.1% 18.2% 19.9% 46.5% Alvesta 10.3% 9.3% 11.2% 24.8% 22.6% 26.7% 50.7% Lessebo 13.2% 12.4% 13.7% 30.3% 24.4% 34.8% 44.3% Ljungby 7.0% 7.0% 7.1% 15.0% 13.1% 16.5% 40.4% Markaryd 8.8% 10.2% 7.6% 16.9% 17.8% 16.2% 42.6% Tingsryd 8.3% 7.9% 8.6% 21.3% 18.1% 23.6% 31.5% Uppvidinge 11.0% 9.7% 12.0% 22.2% 26.0% 19.8% 56.5% Växjö 9.8% 9.5% 9.9% 18.3% 18.1% 18.4% 49.5% Älmhult 6.6% 6.4% 6.7% 16.3% 15.0% 17.3% 35.4% Källa: Arbetsförmedlingen och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Arbetslöshetens sammansättning visar på stora inomregionala skillnader. I några av kommunerna är mer än var fjärde ungdom som ingår i arbetskraften arbetslös samtidigt som några av regionens kommuner har en ungdomsarbetslöshet som understiger riksnivån. Ungdomsarbetslöshetens ökning i regionen 12 procentenheter sedan 2008 har under senare år varit markant som en följd av lågkonjunkturerna. I samband med lågkonjunkturer drabbas främst ungdomar, lågutbildade, funktionshindrade samt utrikes födda av arbetsmarknadens åtstramningar. Hållbar tillväxt Diagram 18: Klimatpåverkande utsläpp Källa: Naturvårdsverket och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland En hållbar utveckling är beroende av ett stort hänsynstagande till den ekologiska dimensionen; framtida kapitalavkastning ska inte inverka på framtida generationers klimat och miljö. Sedan nittiotalet har Kronobergs läns klimatpåverkande utsläpp minskat med 29 %. De minskade utsläppen beror primärt på att utsläppen från energiförsörjningen minskat med 70 % och utsläppen från avfall och avlopp mer än halverats, under samma tid har övriga utsläppskällor haft mer marginella utsläppsminskningar. Av tradition har BNP-måttet utgjort en form av huvudindikator över ekonomisk tillväxt. Men med åren har en växande kritik riktatas mot att mäta utveckling med enkom BNP som indikator. Kritiken härrör ur en insikt om att sociala och ekologiska Avfall och avlopp Jordbruk Transporter och arbetsmaskiner Industriprocesser och lösningsmedelsanvändning Energiförsörjning Ton per invånare 21
23 Blekinge Jönköping Värmland Västmanland Gävleborg Kalmar Västernorrland Gotland Dalarna Östergötland Kronoberg V. Götaland Skåne Örebro Riket Södermanland Uppsala Stockholm Västerbotten Jämtland Halland Norrbotten dimensioner inte uppfångas av måttet; två dimensioner som är väsentliga för en geografis befolknings välmående och samhällets framtida hållbarhet. Måttet utgör därför inte en grund för en objektiv bedömning över levnadsstandard och välmående, utan måste kompletteras med en rad andra indikatorer som mäter den sociala och ekologiska dimensionen. Ytterligare problem med måttet är att det inte mäter samhällsnyttigheter likt arbete i hemmet eller arbete som utförs utanför den reguljära marknaden. Även om kritiken mot BNP-måttet är befogad kvarstår måttets legitimitet främst på grund av dess praktiska användbarhet och att det ofta finns ett samband mellan en stark utveckling av BNP och positiva utvecklingstendenser inom andra samhällsområden. En god produktivitetstillväxt skapar reformutrymme som i sin tur genererar möjligheter att erbjuda offentlig service och andra samhällsnyttigheter. Vad som är viktigt att komma ihåg är dock att måttet inte mäter produktivitetsökningens negativa bieffekter som ökade utsläpp och därmed kan det inte sägas vara ett mått på hållbar utveckling. Diagram 19: Utveckling av BRP/BNP Index 1993 (fastprisberäknat) Kronoberg Riket förklaras med den höga inpendlingen till några av regionens arbetsmarknader, vilket medför att dagbefolkningen som är med och bidrar till värdeskapandet är större än nattbefolkningen. Den ekonomiska utvecklingen, här mätt i BRP, bör ställas i relation till hur mycket energi som krävs för att framställa värdet. Genom att relatera BRP till förbrukad energi (BRP/MWh) framkommer ett mått över vilken mängd energi som krävs för att producera ett visst värde. Under tidsperioden har mängden använd energi per BRP-enhet minskat; det vill säga att det krävs mindre energi för varje producerad BRP-enhet. Under 2008 krävdes drygt 30 % mindre energiförbrukning. för att framställa samma BRP-värde som Energiförbrukningen per invånare i Kronobergs län har under tidsperioden ökat med 15 %. Totalt konsumerade varje invånare i Kronobergs län 37,9 MWh under 2009, vilket var över riksgenomsnittet. De mest energiförbrukande sektorerna i länet var under 2009 industri- och transportsektorn som stod för 57 % av länets totala energiförbrukning. Sammanlagt har energiförbrukningen från dessa båda sektorer ökat med 16 % mellan , främst som en följd av en förbrukningsökning inom transportsektorn på över 30 %. Diagram 20: Utveckling av BRP (fastprisberäknat) % 40.0% % % Källa: SCB/RAPS och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Över tid har länets andel av rikets totala produktivitet minskat. År 1994 stod Kronoberg för 2 % av BNP men 2010 hade länets bidrag minskat till 1,8 %. Volymutvecklingen av BRP visar att Kronobergs län innehar en hög konjunkturkänslighet där topparna och dalarna är högre och djupare än vad fallet är på riksnivå. Regionen har i jämförelse med flera andra ett högt BRP per capita (totalt 328 tkr). Detta kan delvis 10.0% 0.0% -10.0% Källa: SCB/RAPS och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland
24 Sedan år 2000 har regionen haft en BRP-utveckling som placerar regionen intill medianen i relation till övriga riket. Men utifrån ett kortare perspektiv som väger in den senaste krisen visar Diagram 20 att Kronobergs län inte återhämtat det produktivitetsfall som följde med den senaste krisen. Dock har återhämtningen varit starkare än i grannlänen Blekinge och Jönköping, men svagare än i Kalmar läns. I direkt anslutning till krisåret 2009 hade Kronoberg den näst lägsta volymutvecklingen i hela riket. Diagram 21: BRP:s komponenter Sett till utvecklingen av index inom respektive aggregat framgår att tjänstesektorn ökat sin produktivitet med 23 % sedan 2000 och den varuproducerande sektorn med 18 %. I jämförelse med utvecklingen på riksnivå har regionens industrisektor haft en likartad produktivitetsutveckling. Däremot har produktivitetsutvecklingen inom rikets tjänstesektor under samma tidsperiod varit starkare än i regionen; totalt har den ökat med åtta fler procentenheter än i Kronobergs län. Diagram 22: Utveckling av BRP (fastprisberäknat) % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 12.7% 12.7% 43.7% 36.9% 25.0% 32.0% 18.6% 18.4% Riket Offentliga mynd. och hushåll Varuproducenter Marknadsproducenter Ej branschfördelade poster Kronoberg 80.0% 70.0% 60.0% 50.0% 40.0% 30.0% 20.0% 10.0% 0.0% -10.0% -20.0% Andel av BRP Källa: SCB/RAPS och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Källa: SCB/RAPS och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Att länets BRP uppvisar stora fluktuationer över tid beror till stor del på länets exportbetonade industri. En nedgång i den internationella marknaden, främst den europeiska, ger stora utslag i länets produktivitetsutveckling. I länet bidrog den varuproducerande sektorn under 2010 med 32 % till regionens BRP. Motsvarande siffra på nationell nivå samma år var 25 % vilket innebär att länets ekonomiska utveckling är mer beroende av industrin än vad som är fallet i riket. Inom regionen råder relativt höga variationer vad gäller produktivitetsutvecklingen under de senaste decennierna och åren. Lessebo har haft en negativ produktivitetsutveckling sedan nittiotalet, samtidigt som Älmhults kommun har haft en utveckling som överstiger rikets. Fyra av kommunerna har haft en utveckling över regionsgenomsnittet (+58,5 %) under tidsperioden Ur ett kortare perspektiv är det tydligt att den ekonomiska nedgången kommit att drabba flera av kommunerna hårt. Endast Växjö, Ljungby samt Markaryd hade lika hög produktivitet 2010 som för tiden innan krisen. Intressant är att sätta detta i relation till sysselsättningsutvecklingen; förhållandet ger en indikation över industrins förmåga till rationalisering.
25 Rörlighet, tillgänglighet och boende Att täthetens betydelse för ekonomisk utveckling har ökat skapar utmaningar för ett glest län likt Kronoberg. Effektiva kommunikationsförbindelser inom- och utom regionen är därför viktiga för att öka kontaktnoderna och minska transportkostnaderna för länets aktörer. Goda kommunikationer är även viktiga för att möjliggöra en hög rörlighet där människor kan bo och arbeta i olika kommuner inom regionen. Diagram Tillgången till vägar- och järnvägar till EU-marknader Länets lokalisering medför en stor potential gentemot den europeiska marknaden, men jämfört med riket har länet en rad infrastrukturluckor som gör att potentialen inte till fullo utnyttjas. Detta gäller främst vägnätet, där länet har mindre vägkilometer per invånare än riket. Länet har dock en god järnvägsinfrastruktur i förhållande till riket och övriga regioner. Diagram 25: Pendling 2011 Kronobergs län Inpendlare Utpendlare Netto 24 Källa: OECD Källa: SCB och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Länet har flera starka arbetsmarknader och därför ett positivt pendlingsnetto på 3546 personer i relation till övriga län och den största inpendlingen sker från Skåne. Inom länet råder hög variation mellan kommuninvånarnas pendlingsintensitet. I Alvesta och Lessebo är nettoutpendlingen hög, samtidigt som motsatt förhållande råder i Älmhult, Markaryd samt Växjö. Ur ett nationellt perspektiv har Markaryd och Älmhult väldigt höga självförsörjningskvoter. Det innebär att ett relativt högt värde skapas, i relation till befolkningsmängd, inom kommunerna under dagtid som en följd av att dagbefolkningen är större än nattbefolkningen
26 Stockholm Uppsala Skåne Västra Götaland Riket Västmanland Västerbotten Södermanland Örebro Blekinge Gävleborg Gotland Jönköping Halland Kronoberg Kalmar Västernorrland Norrbotten Värmland Dalarna Andel med tillgång till 50 mbit/bredband Körsträcka per person i mil Kollektivtrafikens marknadsandel av resorna Diagram 26: Körsträcka per person och kollektivtrafikens andel Körsträcka per person i mil 2011 Kollektivtrafikens marknadsandel per län 2012 Källa: Kollektivtrafikbarometern och SCB/Trafikanalys samt egna bearbetningar En stor del av de resor som företas inom länet görs med bil. Generellt sett har mer glesa län en högre bilanvändning än mer tätbefolkade län. Under 2012 uppgick kollektivtrafikens andelar av resandet i länet till 11,4 %, och en invånare i Kronobergs län körde i genomsnitt 71 fler mil än den genomsnittlige invånaren i riket. Diagram 27: Utveckling av bostadsbeståndet Källa: SCB och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland 60.0% 50.0% 40.0% 30.0% 20.0% 10.0% 0.0% Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd 0780 Växjö I takt med en ökande befolkning har bostandsbeståndet i länet utökats. Likt befolkningstillväxten råder det höga variationer mellan byggintensiteten i de olika kommunerna. Totalt har bostandsbeståndet i länet ökat med 12 % och tillväxten har skett i Växjö, Ljungby och Älmhults kommun. Under tidsperioden har medelpriset på ett småhus i länet nästan dubblerats. Växjö och Älmhult har haft den kraftigaste värdeökningen på försålda småhus; genomsnittsvärdena har i dessa kommuner mer än fördubblats. Den asymmetriska värdeutvecklingen på bostäder inom länet har medfört att en bostad i Växjö i snitt var ~1.5 mkr dyrare än i Uppvidinge under Diagram 28: Tid till närmaste dagligvarubutik och tillgång till bredband med höghastighetsbredand om 50/mbit i sekunden, länen och riket % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 35% 38% 34% 27% 36% 50% 74% 84% 86% 87% 87% 91% Källa: Tillväxtanalys och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Landsbygdens konkurrens- och attraktionskraft är till vissa delar beroende av tillgängligheten till privat- och offentlig service och höghastighetsbredband. Närheten till butiker och annan service har under senare år minskat för människor som lever på landsbygden som en följd av nedläggningar och rationaliseringar. I jämförelse med riket har befolkningen i länet en något sämre tillgänglighet till dagligvarubutiker och höghastighetsbredband. Dock har en större andel av befolkningen (22,4 %) i länet som bor i ett glesbebyggt område tillgång till höghastighetsbredband än vad som är fallet på riksnivå (8,8 %). 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 20-<30 min 10-<20 min 5-<10 min 0-<5 min Tillgång till bredand minst 50 mbit i % 25
27 Privatekonomi och hälsa Arbetsmarknadsetablering, inkomst- samt utbildningsnivå är tätt sammanhörande med befolkningens hälsostatus. Hälsonivån är således inte endast en medicinsk angelägenhet utan bör sättas i relation till samhällsutvecklingen. Ett hållbarhetsperspektiv påkallar även belysning över människors möjligheter att tillförskansa sig tillräckligt med resurser ekonomiska, hälsomässiga samt kunskapsmässiga för att skapa sig ett gott liv. Tabell 2: Inkomstnivåer 2011 Andel inom inkomstsegment, tkr Medelinkomst, tkr Män Kvinnor Total Markaryd 11.3% 21.3% 34.2% 24.2% 9.1% Lessebo 10.4% 18.5% 34.7% 26.4% 9.9% Tingsryd 10.1% 19.2% 35.1% 24.9% 10.6% Uppvidinge 9.1% 16.9% 33.5% 30.8% 9.7% Alvesta 9.2% 17.4% 34.9% 26.2% 12.2% Kronoberg 11.4% 17.1% 31.6% 25.9% 14.0% Ljungby 8.8% 18.3% 33.8% 27.4% 11.7% Växjö 13.5% 16.1% 29.4% 24.9% 16.0% Älmhult 9.1% 15.3% 29.8% 26.8% 19.0% Källa: SCB och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland I snitt tjänar kvinnorna i länet 75 % av vad männen gör, vilket förvisso är en ökning med tio procentenheter sedan nittiotalet. Men fortfarande är skillnaderna mellan könens medelinkomster tydlig. Samtidigt som skillnaderna i medelinkomst minskar mellan kvinnor och män i länet så ökar de inomregionala skillnaderna vad gäller inkomstnivåer. I början av nittiotalet tjänade invånarna i den kommun med lägst medelinkomst 90 % av vad invånarna i den kommunen med högst inkomst gjorde, detta gap har dock ökat med 9 % sedan dess. Diagram 29: Ohälsotal Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Män Kvinnor Källa: SCB och bearbetningar av Regionförbundet södra Småland Det föreligger stora könsskillnader när det gäller kvinnor och mäns ohälsotal; i genomsnitt har kvinnor i Kronobergs län 11.9 fler ohälsodagar per person och år än vad männen har. Vidare föreligger det även inomregionala skillnader vad gäller ohälsotal befolkningen i Växjö och Älmhult har i snitt har 8 mindre ohälsodagar per person och år än övriga kommuner. Diagram 29 visar även det samband som finns mellan utbildnings- och hälsonivå. Det är ingen ovanlighet att personer med förgymnasial utbildning har fler än dubbelt så många ohälsodagar per år än en person med eftergymnasial utbildning. Detta beror delvis på att personer med förgymnasial utbildning har mer utsatta yrken, men även på att högutbildade personer lever ett mer hälsosamt liv överlag vad gäller kost och konsumtion av alkohol och tobak. 26
Befolkningsutveckling 2016
170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen
Läs merSysselsättningsutvecklingen i Kronobergs län 2012
Tillverkning Företagstjänster Okänd verksamhet Jordbruk och skogsbruk Energiförsörjning Finansverksamhet Fastighetsverksamhet Offentlig förvaltning Information Transport Utbildning Hotell- och restaurang
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs merTillväxt och utveckling i Fyrbodal
Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merTillväxt och utveckling i Sjuhärad
Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merSysselsättningen i Kronobergs län 2015
Sysselsättningen i Kronobergs län 2015 201 6-12-16 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 2 Sysselsättning 2015... 2 Antalet sysselsatta ökade... 2 Tillväxt i sex av åtta kommuner... 3 Stark tillväxt
Läs merSysselsättningen i Kronobergs län 2017
Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Författarens namn: Martin Hedlund Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 181213 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning Inledning...
Läs merBefolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2017 och befolkningsprognos för
Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2017 och befolkningsprognos för 2018-2032 2018-05-22 UNDERTITEL 2018-05-22 1 Innehåll Sammanfattande analys... 2 Befolkningsutveckling och prognos för Kronobergs
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då
Läs merTillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 Färre personer gick till arbete Antalet personer som gått till
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av oktober månad 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 november 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län oktober 2012 8 729 (9,4 %) 3 976 kvinnor (9,0 %) 4 753 män (9,7
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017
FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-09-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under augusti månad 2017 påbörjade 600 personer (270
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013
Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska
Läs merArbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2014 Färre personer går till arbete Ökningen av personer som gått till arbete har avstannat
Läs merSysselsättning och utanförskap i Skåne
EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna
Läs merSmåland och öarna en översikt
Småland och öarna en översikt Tre regioner (NUTS 1) Åtta regioner (NUTS 2) 21 län (NUTS 3) Strukturomvandling Konjunkturellt eller permanent? Förnyelsebehov, kreativ förstörelse osv. Kan leda till regionala
Läs mer1. Varselvågen i Kalmar län
1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012
Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merArbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 Färre övergångar till arbete I september påbörjade 771 av alla som var inskrivna
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017
FAKTAUNDERLAG Kronobergs län Göteborg, 11 maj 2017 Jens Sandahl Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 Till arbete Under april 2017 påbörjade 620 personer (221 kvinnor och 399 män) av de inskrivna
Läs merUppländsk Drivkraft 3.0
Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag
Läs merArbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av oktober påbörjade 688 av alla som var inskrivna
Läs merBefolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2018 och befolkningsprognos för perioden
Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2018 och befolkningsprognos för perioden 2019-2033 Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 190517 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning
Läs merArbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015 Färre övergångar till arbete vid årets början I januari 2015 påbörjade nästan 860
Läs merFöretagsamheten 2018 Kronobergs län
Företagsamheten 2018 Kronobergs län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merArbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av augusti påbörjade 763 av alla som var inskrivna
Läs merfebruari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län
februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Kronobergs län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering
Läs merUtvecklingen på arbetsmarknaden
Utvecklingen på arbetsmarknaden Sveriges Kommuner och Landsting Håkan Gustavsson Analysavdelningen -10-23 Procent 8 Sverige, BNP, marknadspris kalenderkorrigerat, säsongrensat, konstanta priser kv 1 -
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av december månad 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 januari 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län december 2012 8 943 (9,6 %) 3 934 kvinnor (8,9 %) 5 009 män (10,1
Läs merSysselsättningen i Kronobergs län 2016
Sysselsättningen i Kronobergs län 2016 TEMA: VAD HAR HÄNT SEDAN FINANSKRISEN? Författarens namn: Robin Rikardsson Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 171220 Kontakt: robin.rikardsson@kronoberg.se
Läs merBefolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015
Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...
Läs merGoogla: gröna kronoberg rapporter
Googla: gröna kronoberg rapporter Upplägg och tidslinje 1990-2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Vilka var förutsättningarna för Hur har det gått? Kronoberg här och nu tillväxtarbetet
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013
2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merSammanfattning av arbetsmarknadsåret 2012 i Jämtlands län och arbetsmarknadsläget december 2012
2013-01-11 Sammanfattning av arbetsmarknadsåret 2012 i Jämtlands län och arbetsmarknadsläget december 2012 Färre av de sökande fick jobb under 2012 Under 2012 påbörjade ca 11 120 av samtliga inskrivna
Läs merLäget i Kalmar län 2016
Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja
Läs merFöretagsklimatet i Kronobergs län 2019
Företagsklimatet i Kronobergs län 2019 Om undersökningen i Kronobergs län Kronoberg Deltagande företag Antal anställda Bransch Inga 7 Industri Handel 24 19 1-5 39 Bygg Tjänster till företag 16 10 6-25
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Josef Lannemyr Analysavdelningen Fått arbete Under februari påbörjade 705 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av
Läs merRegional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)
Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merArbetsmarknadsutsikter Jämtlands län
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 Jämtlands län Välkomna! Johan Tegnhed, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-487 02 37 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Färre nyanmälda platser senaste månaderna
Läs merNätverk Etablering av nyanlända
Nätverk Etablering av nyanlända Högbo torsdag 5 november Johan Tegnhed Biträdande chef Marknadsområde Södra Norrland Dagordning - Arbetsförmedlingens uppdrag nu och återblick - Etableringsuppdragets förutsättningar
Läs merFöretagsamheten Västernorrlands län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014
Läs merArbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2012
2012-03-17 Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2012 Allt färre får jobb Under mars påbörjade 820 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen någon form av arbete. Det är 250
Läs merArbetsmarknadsläget augusti 2013
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form
Läs merArbetsmarknadsutsikterna Örebro län
Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Prognos för arbetsmarknaden 2015 och 2016 2015-06-10 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i april 2015 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merFöretagsamheten 2014 Hallands län
Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012
2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av februari månad 2012
2012-02-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av februari månad 2012 Andelen öppet arbetslösa och/eller deltagare i program med aktivitetsstöd anges fortsättningsvis
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 8 november 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län oktober 2013 12 922 (9,3 %) 6 024 kvinnor (9,2 %) 6 898 män (9,5 %) 3
Läs mer2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk
Läs merFöretagsamheten 2014 Dalarnas län
Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors
Läs merHur ser de värmländska flyttströmmarna ut?
Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera
Läs merFöretagsamheten 2014 Västmanlands län
Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...
Läs merFöretagsamheten 2014 Västernorrlands län
Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av juli 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län juli 2012 8 150 (8,8%) 3 700 kvinnor (8,5%) 4 450 män (9,1%) 2 270
Läs merfebruari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län
februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merArbetsmarknadsprognos för åren
Arbetsmarknadsprognos för åren 2009-2010 Angeles Bermudez-Svankvist Tord Strannefors 2009-06-09 Prognosantaganden Att den globala ekonomin minskar med cirka1,5 procent 2009 och växer med cirka 1,5 procent
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, januari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av augusti månad 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 12 september 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län augusti 2012 8 390 (9,0 %) 3 880 kvinnor (8,8 %) 4 510 män (9,2
Läs merNäringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och
Näringsliv Skåne Foto: Anders Ebefeldt Studio e Konjunktur och arbetsmarknad Rapport januari 2012 1 Konjunktur och arbetsmarknad Konjunkturläget Konjunkturprognoserna fortsätter att bli allt dystrare.
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014
Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-04-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014 Under mars månad fortsatte arbetsmarknaden i Stockholms län
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav
Läs merFöretagarnas Entreprenörsindex 2013
LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 Arbetslösheten minskade med 1000 personer under 2014 Arbetsmarknadsläget
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne
Läs merFöretagsamheten Hallands län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län
Läs merFöretagsamheten Kalmar län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten
Läs merRapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län
Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016
Uppföljning Tillväxtstrategi 2016 Del 1: Grundfakta En rapport från Regionkontoret 2016 1 Grundfakta Inledning Region har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att har
Läs merFöretagsamheten 2014 Uppsala län
Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merUtveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor
Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012
14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 Dämpad men stabil arbetsmarknad Under februari var det färre inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Uppsala län som
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013
2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012
2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 Fler lediga platser jämfört med samma månad 2011 Efterfrågan på arbetskraft var i februari högre än under samma
Läs merFöretagsamheten Dalarnas län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...
Läs merArbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012
Kalmar, 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i februari Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar
Läs merUtveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå
Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport april 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har ökat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för BNP-tillväxten
Läs merFöretagarpanelen Q Västernorrlands län
Företagarpanelen Q2 2013 Västernorrlands län Om undersökningen Syfte Att löpande undersöka hur SN:s medlemsföretag ser på konjunkturutvecklingen och aktuella samhällsfrågor. Målgrupper 4545 intervjuer
Läs merBlekinges befolkningsutveckling 2017
Blekinges befolkningsutveckling 2017 Befolkningsrapporten har för avsikt att ge en bild av hur Blekinge ser ut där centrala aspekter lyfts fram för att belysa skillnader och trender i Blekinges befolkningsutveckling.
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merRegional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt
Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012
2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari
Läs merFöretagsamheten 2018 Örebro län
Företagsamheten 2018 Örebro län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2018-09-17 1 (17) Utvecklingen i riket Efter Finanskrisen 2008/09
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017
FAKTAUNDERLAG Värmlands län Karlstad, 11 september 2017 Fredrik Mörtberg Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Färre fick jobb I augusti månad var det 1 373 personer som gick till arbete,
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga
Läs mer