Svensk Druid-Tidning. Nr 5 maj årgången

Transkript

1 Svensk Druid-Tidning Nr 5 maj årgången

2 Svensk Druid-Tidning Nr 5 maj 2012 Nya kvastar sopar bäst Vi hälsar nya ämbetsmän i fyra storloger och i de flesta av våra grundloger varmt välkomna i sina ansvarsfulla ämbeten och önskar lycka till med uppgiften att föra vår Orden framåt. Det är nu dags för Er att med kreativa åtgärder dels försöka tillföra nya bröder till vår organisation, dels se till så brödravården fungerar tillfredsställande så vi får behålla bröderna. Jag vill notera två glädjande saker som hänt den senaste tiden. Stockholmslogen Dair tog in sex nya bröder senast och har fler på gång. Våra finländska bröder i logen Kronos ser också ut att gå en ljus framtid till mötes och siktar på en eventuell ny logebildning hösten Jag vill även passa på ock påminna om eventuella motioner till Riksmötet som skall vara inlämnade till Ordensledningen senast 1 november i år. Framför oss nu innan vi går på sommarlov ligger Världskongressen i Köpenhamn 29/5-3/6 där vissa av oss skall representera. Vi kommer även att ha ett SGLD-möte med gradgivning i Jönköping den 15 september. När vi nu summerar den gångna terminen och ser tillbaka på alla givande möten och högtidligheter vi fått vara med om som bröder i Svenska Druid-Orden kan vi väl fundera över sommaren hu vi skall föra fram det till våra presumtiva medlemmar. Vi tar nu sommarlov men tänk på att våra möten för en del bröder kanske är den enda kontakt de har med likasinnade. Hör av Er till varandra och träffas även under sommaren. Med hopp om många soliga dagar och trevliga sammankomster önskar Jag och min hustru Margoth Er alla en skön och stärkande sommar. Björn Cederberg RSÄÄ Nu är det dags att börja planera för Riksmötet 2013 Ni hälsas välkomna till lärdomsstaden Lund den 2-4 augusti Riksmötet kommer att avhållas på Hotell Scandic, där alla måltider, förhandlingar och rituella möten kommer att äga rum. Stipendiefondens utdelning kommer att ske i Lunds Domkyrka, dit alla hälsas välkomna. Det är hög tid att skriva motioner. Motionsrätt har ROÄ, stor- och grundloger samt enskild broder. Motioner skall vara Ordensledningen tillhanda senast den 1 november Motion från enskild broder eller grundloge måste därför i god tid insändas till storloge som har att med till- eller avstyrkan vidarebefordra den till Ordensledningen. Bröder av alla grader med damer hälsas välkomna till Rm13 och får deltaga vid mingelkvällen fredagen den 2 augusti samt i Domkyrkan och banketten den 3 augusti. Alla bröder får också närvara vid det högtidliga öppnandet och avslutandet av Rm. Ett speciellt dagsprogram kommer att arrangeras för medföljande damer samt för de bröder som inte är OÄ:ar, och som därför inte får deltaga i Rm-förhandlingarna. Speciell kallelse till valda ombud kommer skickas ut 6 månader före Rm 13 Nytt från Ordensledningen Från Ordensledningens (Ol) och Ordensrådets (OR) möten i Uppsala den 4 6 maj kan i korthet rapporteras: att ett nytt Veterantecken har tagits fram. Den som vill byta ut sitt gamla kan beställa hos kansliet via sin Skm till ett pris av 30 kronor. att en eventuell nationell fastighets-/inventarieförsäkring läggs på is pga bristande intresse från grundlogerna. att en Druid-Kalender för 2013 skall framställas och utges att Arbetsordningen (Ao) kommer att distribueras tillsammans med Druid-Tidningens augustinummer. att Nya Ordenscirkulär(Oc) kommer att skickas ut till samtliga ÄÄ före sommaren. att Visitationer skall ske snarast efter installation i GL, under överinseende av SOÄ. Visitationsprotokollen skall sammanställas SL-vis och skickas in till Kansliet senast 30 juni. 2

3 Nr 5 maj 2012 Svensk Druid-Tidning I huvudet på en redaktör Vi måste lära oss ord! En bonde i Piteåtrakten sökte doktorn. Han hade fått ett skräp i ögat. Läkaren vände på ögonlocket och fann skräpet. Du har fått något sågspånsliknande i ögat, sa läkaren. Nej, sa bonden. En tveit! Så heter ett litet träskräp i hans by. Doktorn ville inte argumentera. Han gömde ordet i sitt minne, väl medveten om att det kunde komma till användning, minst lika mycket som de tusentals latinska termer han fått lära sig under studietiden. Inte så långt senare kom en annan man till samma läkare i samma ärende. Då han åtgärdat det hela sa han till mannen att han fått en tveit i ögat. Nej, sa mannen bestämt. Det är en dorrinål. I hans del av socknen heter ett sådant träskräp inte tveit utan dorrinål, eftersom det var en liten bit av ett tallbarr han fått i ögat. Dorrinål! Fullständigt obegripligt för de flesta, men inte för dem som vandrat i skogen under en höstdag, då solen faller in ganska lågt. Om man då får syn på ett tallbarr som fångats i en spindelvävstråd kan man se hur barret snurrar och darrar för den lättaste vind. Ständigt i rörelse, aldrig stilla. Ord är fascinerande. Om bara två är överens att något borde heta något speciellt, då har ett ord skapats. Det kan vara annorlunda också. Andra kan kalla något för något och vi andra bara använder ordet utan att veta vad det är, egentligen. Bredband fanns i de flestas munnar för något år sedan, och jag är säker på att bara några få vet vad det är. Jag är ganska säker, hoppas jag, för jag hör själv till den fåvitska skaran. Tänk vilka variationer som språket kan erbjuda. På samma sätt som all världens musik kan skapas på fem linjer och de mellanliggande fyra mellanrummen har språket ett oändligt spelrum. I det lilla perspektivet vandrar vi druider från grad till grad, men aldrig med samma verb. Vi kan kallas, välkomnas och förlänas en grad, men vi går aldrig från en grad till en annan med samma termer. Orden har valts så att vi ska få känslan av att något högtidligt sker i samband med vår vandring och det högtidliga blir bara mer och mer pompöst. Jag kommer osökt på att tänka på Lars Forssells dikt Jag måste använda ord när jag talar till er. Vi har så många ord att lära och ta hänsyn till. Vi måste också förstå att ord kan såra. Som gammal religionslärare frestas jag att travestera Nya Testamentet då jag säger: Vi ska inte vara för snabba att finna tveiten i våra medmänniskors ögon då vi har dorrinålen i det egna ögat. Bertil Carlsson Svensk Druid-Tidning SVENSKA DRUID-ORDEN F G D O Västergatan 3A Malmö Tel Fax Bankgiro: Bank: Svenska Handelsbanken Org.nr: E-post: kansliet@druidorden.org Hemsida: Ansvarig utgivare: Björn Cederberg Erlandsvägen Köping, Tel E-post: rsaa@druidorden.org Redaktion: Göran Lindgren Sallerupsgården Malmö, Tel E-post: sdt@druidorden.org Johnny S Andersson Spruthusgränd Söderhamn, Tel E-post: johnny.s.andersson@soderhamn.com Bertil Carlsson Spinettstråket 1 G Umeå, E-post: orionbertil@live.se Henrik Enander Storgatan 23 CA Ljungby, Tel E-post: gun.henrik@telia.com Caj Söderberg Box Uppsala, Tel E-post: caj.soderberg@accurat.se Annonsansvarig - samt layout & original: Göran Lindgren Sallerupsgården Malmö Tel E-post: g.k.lindgren@telia.com sdt@druidorden.org Adressändringar Adressändringar m.m. skickas till Ordens Kansli i Malmö i samband med övrig rapportering. Prenumeration inom Sverige: 100:-/år Prenumeration utom Sverige: 400:-/år Tryckeri: Jomagp, Ljungby Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända manus. Nummer 6 utkommer den 20 augusti manusstopp den 25 juli Nummer 7 utkommer den 20 september manusstopp den 25augusti Upplaga: ex ISSN: Bertil Carlsson Tel E-post bertil.carlsson@rodang.se 3

4 Svensk Druid-Tidning Nr 5 maj 2012 En utpost i öster av Henrik Enander Stockholms grundare, Birger Jarl, ägnade inte all kraft och tid bara till att bygga staden. Han organiserade flera korståg österut, kanske inte så mycket för att i första hand sprida religionens välsignelser till de hedniska folkstammar som bodde i nuvarande Finland utan främst för att förmå dessa att upphöra med sina härjningståg mot det blivande sveariket. I slutet av 1200-talet hade svearna nått långt in i Finska viken, den långa tarm av Östersjön som sträcker sig fram till dagens Ryssland. Här anlades Viborgs slott, en imponerande fästningsanläggning som dominerades av St Olofstornet, en kvadratisk trevåningsborg på vilken ett åttkantigt torn reste sig och som gav slottet dess karakteristiska silhuett. Under ett par århundraden var detta slott näst Stockholms Tre Kronor den förnämsta försvarsanläggningen i hela riket. Viborgs slott utsattes under århundradena för många anfall och belägringar och särskilt en i slutet av 1400-talet blev vida omtalad. Befälhavaren på slottet var Knut Posse, medlem av riksrådet och nära vän till Sten Sture, som lyckades slå tillbaka en rysk stormning den 30 november 1495 med den viborgska smällen. Det berättades nämligen att Posse, som påstods vara kunnig i häxkonster, hade kokat ihop ett förskräckligt illaluktade ämne i en stor kittel som han sedan satte ner under ett av tornen på muren. Sedan lät han de egna trupperna dra sig tillbaka varpå ryssarna stormade fram och samlades i tornet och på muren. Då kastade Posse eld i kitteln som med en förfärlig smäll sprängde en del ryssar i luften och gjorde resten oförmögna att försvara sig. Efter denna smäll hade ryssarna avbrutit belägringen och dragit hem till Ryssland. Historien om viborgska smällen är en sägen, det finns inga samtida skriftliga redogörelser för vad som hänt eller varför ryssarna avbröt belägringen. Det förefaller dock ha varit så att Posse kände till hemligheten hur man tillverkade krut och att han lät tillverka en mina som han vid lämpligt tillfälle lät springa i luften. För sina vidskepliga medarbetare framstod han naturligtvis som en ytterst mäktig trollkarl. Sägnen om den viborgska smällen kom dock att leva genom århundradena och fortfarande i början av 1900-talet fick barnen i Viborg lära sig hur Knut Posse med sina trollkonster räddat Viborg. Kring det mäktiga slottet växte så staden Viborg fram och som blev, genom att staden låg direkt vid gränsen mellan Sverige-Finland och Ryssland, en betydande handelsstad. Men Viborg var samtidigt det svenska rikets östligaste försvarspunkt och staden drabbades svårt av de närmast ständiga konflikterna mellan Sverige och Ryssland. Under Karl XII:s krig erövrades Viborgs slott och stad av ryssarna och i freden tvingades Sverige avstå en del av den östliga provinsen Karelen och därmed också Viborg. Under de följande hundra åren minskade handeln över Viborg, staden förföll och det ryska intresset koncentrerades på uppbyggnaden av den nya staden St Petersburg längre in i Finska viken. Nästa gång Viborg dök upp i något större sammanhang var Gustav III hade förklarat Ryssland krig och han skickade den svenska flottan att förgöra den ryska som fanns förlagd vid flottbasen Kronstadt, strax utanför St Petersburg. På grund av förhärskande vindar tvingades dock hela den svenska flottan söka skydd i den trånga Viborgska viken, utanför låg sedan mer än 50 ryska örlogsfartyg på vakt. Läget var desperat för svenskarna och kungen själv beslöt att försöka göra en utbrytning. Försöket genomfördes på natten den 2-3 juli och med begränsade förluster lyckades flottan med gatloppet, med utbrytningen ur Viborgska viken. Efter kriget förlorade Sverige hela Finland och Viborg och Karelen återfördes till Finland. Finland som blev ett ryskt storhertigdöme var en märklig konstruktion som varade i litet mer än hundra år. Finland var en del av det kejserliga Ryssland där tsaren var enväldig men i Finland representerades han av en guvernör. I Finland gällde andra lagar än i Ryssland, Finland hade egen riksdag, visserligen med begränsad makt, Finland hade egen valuta, egna sedlar och mynt, och i Finland var svenska och finska lika officiella språk som ryska. Som ett av de första länderna i världen fick kvinnor rösträtt 1906 i det ryska storhertigdömet Finland i Sverige skulle det dröja ytterligare 15 år. På det hela taget var utvecklingen under 1800-talet gynnsam för Finland och för Viborg. Staden blev alltmer utskeppningshamn för trävaror från det inre av östra Finland. Viborg blev järnvägsknutpunkt på sträckan St Petersburg-Helsingfors och befolkningen ökade. Eftersom det var en handelsstad och låg nära gränsen blev befolkningen blandad och kring 1900 påstods att 4

5 Nr 5 maj 2012 i Viborg talade invånarna dagligen fyra språk: svenska, finska, ryska och tyska. När Finland i första världskrigets svallvågor blev en självständig republik bröts kontakterna med Sovjetunionen men med sitt gynnsamma geografiska läge utvecklades Viborg till Finlands förnämsta exporthamn av trävaror och staden växte i skuggan av det gamla slottet. En gränsstad lever dock ett farligt liv. Den 30 november 1939, årsdagen av viborgska smällen, fällde sovjetiska bombplan sin last över Viborg. Det hundra dagar långa Vinterkriget hade börjat. Röda armén koncentrerade sitt anfall på Karelska näset, de finländska trupperna kämpade desperat mot en tiofaldig övermakt men den 13 mars tvingades Finland acceptera en fredsuppgörelse. Då stod sovjetiska trupper i Viborgs förstäder men på St Olofstornet vajade fortfarande den blåvita korsflaggan som nu halades av de sista finländska trupperna. Viborg hade än en gång försvarats mot övermakten men förlorades i freden. I det s k Fortsättningskriget, den finländska beteckningen på det krig som Finland genomförde som medkrigförande med Tyskland, återerövrades Viborg i augustiusti 1941 och blev åter en finländsk stad. Men krigslyckan vände, i sommaroffensiven 1944 erövrades Viborg igen. I freden tvingades Finland avstå Karelen och Viborg eller c:a 10% av den totala landarealen till Sovjetunionen. Nästan hela den karelska befolkningen, närmare ½ miljon människor, flyttade för andra gången till Finland. Idag heter staden Vyborg och ligger i Ryssland. Slottet står kvar men ingen flagga vajar från St Olofstornet. På en plakett på muren står det: Den 20 Svensk Druid-Tidning julii 1944 befriade Röda Armén den urgamla ryska staden Vyborg från fienden. Den medeltida domkyrkan förstördes redan under Vinterkriget och stora delar av staden präglas av trist sovjetarkitektur. Befolkningen består bara av ryssar och det finns en vuxengeneration som fötts i Vyborg. De gamla viborgarna flydde till Finland och håller nu på att dö ut av naturliga skäl utkom sista numret av Viborgs Nyheter, en slags hembygdstidning som troget sedan 1944 rapporterat om vad som hänt i Viborg och påmint om vad som hänt. Redaktionen konstaterade nyktert att man inte kunde begära av barn och barnbarn, som aldrig upplevt det gamla Viborg, att de skulle känna lika djupt för staden. Jag talade med en gammal viborgare som några månader före sin död på 1960-talet filosoferade över livet efter döden. Han var och hade aldrig varit religiös men han hade en mycket klar uppfattning om hur himlen såg ut och den var litet originell. Denna himmel var nämligen en exakt kopia av hur Viborg sett ut i hans ungdom, med gula små spårvagnar som slingrade sig fram på de smala gatorna, med hästforor på salutorget och med alla klockor som gick rätt (han var urmakarmästare och hade ansvarat för stadens alla officiella klockor). Till denna himmel kom praktiskt taget alla viborgare. När jag försynt påpekade att den här uppfattningen om hur himlen såg ut, d v s som Viborg gjort för en år sedan, kanske skulle chockera andra som hade olika föreställningar och som nu blev besvikna. Då log han bara och förklarade att hans himmelska Viborg bara var en del av den stora himlen och att det säkert fanns plats för andras uppfattningar och föreställningar. Men att hans del var reserverad för viborgare, det var han helt övertygad om. Vad lär man sig inte, då man är ute på en resa? av Bertil Carlsson Att det går lätt att snappa upp kunskap i samband med resor är ju givet. Azorerna kan till ganska stor del försörja sig med egen energi bara genom så kallad termofysik. I marken finns den, energin som går att omvandla till enkel värme, men också genom mottrycksteknik till elenergi med mera. Däremot var det en spännande erfarenhet jag fick då jag kom underfund med hemligheten bakom turistvärdinnornas aldrig sinande goda humör, ständigt leende, nästan förföriskt flirtande. På öarna har de ett turistministerium. Varje år utlyses en tävling om designen av årets turistmaterial. Senaste året hade många bidrag lämnats in. En jury med tretton personer hade samlats för att välja det vinnande bidraget. Tretton just för att ingen omröstning ska behöva lottens hjälp för att kora vinnaren. Många förslag var lätta att gallra ut. Bjärta, för banala eller helt enkelt ointressanta. Snabbt fanns bara tre förslag kvar. Det bläddrades, det veks och funderades. Ordföranden i juryn fann tycke för ett bidrag. Broschyren i fråga skulle vikas sex gånger. Det gav sju sidor. Varje sida skulle få 0, av bredden på foldern. Andra vikningen skulle hamna på 0, av bredden, den tredje på 0,428571, den fjärde på 0,571428, den femte på 0,714285, den sjätte på 0, och den sista sidan skulle sluta på 0, av sidobredden. Ordföranden rös av välmåga då han erinrade sig denna sjundedelarnas dans runt en ring, ständigt i samma ordning, men olika begynnelser och var sjunde gång ersatt med en rad nior! Det här var faktiskt det enda han kom ihåg av all matematik han lärt sig i skolan. Han hade i och för sig aldrig fattat vart den felande miljontedelen försvann, men det skulle aldrig bli aktuellt med så stora upplagor att man behövde oroa sig för något svinn. När det dessutom framgick att en sinnrik vikning med ett omotiverat inom omvik i mitten skulle skapa en paginering med följden var saken klar. Då broschyren också skulle vikas på mitten gav det en till sannolikhet gränsande säkerhet. Omröstningen gav en klar vinst för detta förslag, ordföranden behövde aldrig använda sig av den överflödiga utslagsrösten. 5 Nej, käre läsare! Det är ingen flirt från turistvärdinnornas sida! Det är ett finurligt dolt, nästan illmarigt leende! Hur skulle de annars se ut då de är fullt säkra på en sak; Inte heller detta år kommer en besökande turist lyckas med konststycket att vika ihop turistkartan, då den en gång öppnats! Vet ni förresten skillnaden mellan en lögn och en skröna? Jo, lögnen tappar sitt ansikte, då den avslöjas medan skrönan får sitt först då den genomskådas! Är ni osäker på vad det här är, läs ett varv till!

6 Svensk Druid-Tidning Nr 5 maj 2012 RIDDARMÖTET i UPPSALA I strålande solsken kunde jag återse Uppsala i kretsen av ROÄ. Det är fyra år sedan jag själv blev dubbad i ROÄ-graden och det är fantastiskt att få träffa bröder från hela druidsverige under dessa dagar. Av våra 125 ROÄ:ar var det 52 som hörsammat inbudan. Jag hörde kommentarer om att det var glest med bröder från den sydliga delen av vårt land. Det hela startade redan på fredagen då vissa bröder anlände med sina respektive. Det har blivit tradition att när besöket är utanför Malmö då får damerna följa med. Varför inte något liknande arrangemang när riddarmötet är i Malmö? Middag på fredagkvällen med damer och vad jag blivit informerad om så blev det succé - inget annat var väl att vänta. På lördagen blev damerna omhändertagna och rundvisade Uppsalas olika sevärdheter under sakkunnig ledning av broder Sven Hammar. Besök till Uppsala högar stod bl a på programmet. Lördagskvällen var det möte i Riddargraden med det efterföljande Gästabudet. Mötet startade med den sedvanliga och allmänna förbrödringen i förrummet och i närheten av vattenhålet. Själva mötet följde ritualerna till punkt och prickar. Det är rutinerade och ärrade riddare som leder förhandlingarna. Fyra bröder blev ärade i Riddargraden. Det var Mats Rosenbielke, SL Västanland, blev Riddare av Den Röda Bohusgraniten, Åke Mattfolk, SL Folkungaland, blev Riddare av Capella Ecumenica, Per Larsen från SL Östanland, blev Riddare av Möjligheterna samt Alf Stenson, SL Vänerland som blev Riddare av Stensborg. Parentation hölls över avlidne broder, Alvar Lövbackar, Riddare av Dundret. Under det Ideella inslaget höll broder Henrik Enander ett föredrag med rubriken Den blinda rättvisan om Frankrike, Alfred Dreyfus och spelet runt denne yrkesmilitär. Mycket intressant, men föga upplyftande. Tjyv- och rackarspel präglade den tidens politiska agenda. Ingen kunde lita på någon. Innehållet av föredraget kommer att kunna läsas i denna tidnings augustiustinumret. Efter avslutat värv förflyttade vi oss till den vackert dukade matsalen där vi blev ompysslade av belenosbröderna. Under gästabudet fick de nya ROÄ:arna möjligheten att berätta om sina riddarnamn - alltid lika intressant och spännande att höra dessa måleriska redogörelser var riddarnamnen kommer från. För den musikaliska delen svarade ROÄ:arna Ove Finnhult, Bertil Nordin och Per-Axel Siljebäck med skönsång respektive klavikaturspel. Riddarsången kommer så småningom att sitta perfekt. Övning ger som bekant färdighet. Under kaffet och avecen gavs det tillfälle att lämna sina bidrag till vår Stipendiefond. När broder Horn blivit öppnad och tömd på sitt innehåll kunde broder Lars Grefmar räkna in en massa sköna sedlar och skramlande mynt. Hornet innehöll 11/100-lappar, 5/50 lappar, 33/20:or och 78 kronor i klingande valuta, allt tillsammans blev det 2.088:-. Kvällen runt matbordet var en stor succé av logen Belenos och dess möjlighet att engagera bröderna i att pyssla om oss besökande bröder. Cirka 20 bröder var inkopplade i arrangemangen från fredag till söndag lunch. Den som höll i taktpinnen var broder Johan Beijer och han skötte sysslan med bravur! Efter det att den programlagda delen av mötet var avklarad gavs det tillfälle till fortsatt mingel. Nästa gång vi ses är den november i Malmö. I samband med söndagens lunch fick vi njuta när virotuosen broder Leif Alpsjö hanterade sin nyckelharpa på ett fantastiskt sätt. Vi fick även veta var i världen detta instrument spelas och att de flesta kommer från Sverige genom Leifs försorg. Logen Belenos bröder kan dra sig tillbaka efter välförrättat värv. Det var middag fredag, lunch lördag, middag lördag, lunch söndag och ordinarie logemöte på måndagen. Puh! Jag sällar mig till den tackande skaran bröder från norr till söder! Göran Lindgren, Riddare av Ordet och Bilden. 6

7 Nr 5 maj 2012 Svensk Druid-Tidning Logen Belenos terminsavslutning I efterlogen presenterade br Caj Söderberg Knivsta-Sune, som stod för underhållningen efter maten. KnivstaSune är en förnämlig tolkare av vår svenska visskatt, C-M Bellman, Dan Andersson, Nils Ferlin, Ruben Nilson, m.fl. Visor som Fimpen och tändstickan, Åkare Lundgrens begravning och Den odödliga hästen ringer fortfarande i öronen. En mycket uppskattad och trevlig avslutning av vårterminen. Av alla önskningar om en trevlig och skön sommar att döma, som bröderna gav varandra, så kommer väl sommaren antagligen att bli det också. Leif Cassinger Den 7 maj och vårens sista möte. 59 kostymklädda bröder satt eller stod ivrigt samspråkande i förlogen. Flera av dem moderiktigt klädda i de nya, diskret grå, blå och svarta druidslipsarna som de stolt visade upp. Vi defilerade sedan in i Lunden under ledning av vår nya eminente M Arne Wessner och till musik av vår trio bestående av brr Bert Lindberg, Roland Thalén och Jan Bergström. ÄÄ Björn Malmberg hälsade bröderna välkomna till kvällens Eu-möte och speciellt välkomnades våra exklusiva gäster RSÄÄ Björn Cederberg, SÄÄ Bertil Svensson samt hela redaktionen för Svensk Druid Tidning. Den främsta anledningen till detta fina besök var att visa logen Belenos Svenska Druid- Ordens uppskattning för det ledningsmöte och ROÄ-möte som logen var värdar för sistlidna helg. När det sedan var dags för utdelning av trohetstecken erhöll vår broder OÄ Ingemar Hedlin 700-tecknet (DCC) för 700 (!) gångers mötesnärvaro och fick spontana applåder i Lunden för detta. RSÄÄ Björn Cederberg och SÄÄ Bertil Svensson öste superlativer över logen Belenos för värdskapet av mötena sistlidna helg. Måndagsklubben, dit alla druidbröder är välkomna, har sina aktiviteter mötesfria måndagar kl. 13:00 på Café Storken på Stora torget i Uppsala. Sammankallande är br Sven Hammar. Br Lennart Moen, som är logens stora fiskeexpert, kommer att ta med Måndagsklubben på fiske i sjön Fyrväpplingen den 24:e september. Mer information om detta kommer att lämnas på det första logemötet i höst. Belenos nya ämbetsmannakår. I väntan på middagen förser sig bl a Gustaf Björck och RSÄÄ med korv och tillbehör. Fr v. Tommy Lindgren Ark, Anders Andrén Skr, Johan Lagerström MÄ, Erland Pääjärvi Iv, Lars Jonneryd TjOÄ, Björn Malmberg ÄÄ, Börje Ljungkvist Skm, Roland Tahlén Org, Arne Wessner M. Redaktör och illustratör i gott umgänge 7

8 Svensk Druid-Tidning Nr 5 maj 2012 Prostatacancerforskningen behöver ditt bidrag av Lars Grefmar I maj nästa år skall Ordensrådet besluta vem eller vilka inom prostatacancerforskningen som skall få medel ur Ordens Stipendiefond. Utdelningen kommer att ske under Riksmötet. Fondens utdelningsbara medel uppgår i dag till ca Eftersom vi har ett år på oss att samla in ytterligare medel kan det bli betydande belopp att dela ut. Som kan göra skillnad. Prostatacancer är Sveriges största cancersjukdom Prostatacancer är, om man räknar årligen tillkomna nya fall, Sveriges största cancersjukdom. Årligen drabbas ca män, vilket är en fördubbling på tio år (som jämförelse drabbas ca kvinnor årligen av bröstcancer). Däremot har antalet som avlider av sjukdomen stadigt legat runt ca sedan 1970-talet. En förklaring till ökningen är att vi lever längre och att sjukdomen till övervägande delen (ca 70 %) drabbar män över 65 år, medan bara ca en procent är under 50 år. Men ökningen beror också på att man hittar prostatacancer hos personer som kanske sökt för andra symtom. Avvakta eller behandla En tidig upptäckt av sjukdomen är naturligtvis viktigast av allt. Inte sällan behövs flera undersökningar före beskedet om prostatacancer. Den vanligaste orsaken till att en man får diagnosen prostatacancer är ett blodprov för att mäta halten PSA, prostataspecifikt antigen. Vid högt PSA tas vävnadsprover ut prostatan. Om det finns cancerceller kan man då antingen avvakta eller behandla med operation, strålning eller läkemedel. Ett beslut som måste ske i samråd med en läkare, eller två läkare för att få en s.k. andra uppfattning, vilket vi har rätt till. Det anses inte finnas något samband mellan godartad prostataförstoring och prostatacancer. Det är två helt olika sjukdomar som kan ha samma symtom; svag urinstråle, svårt att komma igång och tätare urinträngningar. Men det innebär inte att man inte kan få båda sjukdomarna. PSA-testet omtvistat PSA-metoden är emellertid också ifrågasatt. Den viktigaste nackdelen är att många som PSA-testas får cancerdiagnos och behandling i onödan, eftersom deras prostatacancer aldrig skulle ha utvecklats till någon allvarlig sjukdom. Det är fler som behandlas i onödan efter PSA-prov, än som botas från en livshotande cancer, påstår vissa läkare och forskare. PSA-prov är heller ingen garanti för att en allvarlig prostatacancer upptäcks medan den fortfarande kan botas. Men oavsett vilket, så är det oomtvistat att PSAtestet har räddat liv. Så, mitt råd är att man, i avvakta på säkrare diagnosmetoder, ska begära ett PSA-test om man är orolig. Mer forskning behövs Många olika forskningsprojekt pågår, men det behövs fortsatt forskning bland annat för att finna bättre diagnosmetoder, nya och billigare mediciner, mer skonsamma behandlings-metoder och för att minska de negativa konsekvenserna efter olika former av behandlingar, biverkningar vars effekter inte bara drabbar en själv, utan även många partners. Personligen skulle jag gärna se att man kan utveckla säkrare mätmetoder som i sin tur kan leda till att män över en viss ålder erbjuds kontroll av prostatan på samma sätt som kvinnor över en viss ålder kallas till mammografi för att hitta bröstcancer. Seriös forskning är långsiktig och kostar pengar. Ditt bidrag till Stipendiefondens insamling till förmån för prostatacancerforskningen är därför viktigt och synnerligen tacksamt! 8

9 Nr 5 maj 2012 Svensk Druid-Tidning Utdelning av Jubelveterantecken ROÄ Bo J Olsson, Värend Hedersdruid, ROÄ Gösta Nilsson, Derva Så har vi i Logen Värend äntligen fått hylla vår förste Jubelveteran. Den 18 april var det stor festkväll logen. Vår broder, ROÄ Bo J Olsson hade med någon veckas marginal passerat 50 årssträcket på sin vandring i den druidiska världen. Dessa 50 år av oavbruten vandring verkar inte ha tröttat broder Bo på något sätt. Sällan har väl någon skådat en jubelveteran med en sådan kraft och spänst. Det är en ynnest att som broder få ta del av Broder Bo:s kunskap och erfarenhet. Dessa förmedlas av honom med obruten skärpa och med en ständig glimt i ögat. Den högtidliga delen i lunden, iscensattes av RSOÄ Sven-Holger Johansson, RSV Rolf Matsson, SÄÄ Per Larsen, samt fackelbärarna Hans Assarsson och Ingvar Strömberg. Det blev en ceremoni med stor högtidlighet och mycken värme, som bevistades av nästan 50 bröder. Det blev för oss alla ett oförglömligt ögonblick, där även vår nyinstallerade ämbetsmannakår stod för ett fantastiskt väl genomfört första möte. I efterlogen hade vår nygamle logevärd Per-Åke Andersson tillsammans med sitt FU dukat upp till fest. Här fylldes salen med visor och tal av alla slag. Allt var av sällan skådad hög nivå. Det märktes att samtliga hade gjort sitt allra bästa för att ge guldkant åt denna begivenhet. Stort tack till alla som var med och bidrog till denna kväll, inte minst då till Br. Bo förutan vilken vi hade fått nöja oss med ett vanligt Eubatmöte. H E S ROÄ Rego Löfgren, Nennius Logen hedrades med ytterligare en Jubelveteran den 2 mars. ROÄ Rego Löfgren hade då troget tjänat Druid-Orden i 50 år. Broder Rego invigdes i Logen Nennius den 18 februari När arbetet tog honom från Boden till Piteå så gick Broder Rego över till Logen Merkur bara för att nu på ålderns höst ha återvänt till Boden och Logen Nennius. Under alla år har Broder Rego visat ett stort engagemang för Druid-Orden och han har under sin tid haft uppdrag i Grundloge under 14 år för att därefter fortsätta med uppdrag i SL Nordanland under 16 år som SÄÄ och SOÄ. Broder Rego tilldelades under högtidliga former Jubelveterantecknet i hemmet under ledning av RSMÄ Dag Wikman. Med vid utdelningen fanns även SSkr Håkan Nilsson, SSkm Leif Jaldeby samt bröder från både Logen Nennius och Logen Merkur. Under det efterföljande kaffet blev det många gamla minnen som väcktes till liv innan de gästande bröderna fick bryta upp för att hinna till aftonens logemöte. Text Per Sjöström. Foto Håkan Nilsson Att under 50 år få tjäna druidskapets ideal är inta alla förunnat. Därför var det med stor glädje som riksstorlogens ämbetsmän, RSMÄ Dag Wikman, RSBibl Gunnar Persson samt Storlogen Borelands SÄÄ Lennart Cederberg och SSkr Peter Vahter infunnit sig i logen Dervas lokaler för att till Broder Gösta Nilsson utdela jubelveterantecken. Broder Gösta har en lång meritlista på sitt druidiska CV, bland annat har han förutom ämbetsmannauppdrag i grundloge och storloge under 8 år tjänstgjort som RSM och under 8 år som RSBibl, alltså 16 år som riksstorlogeämbetsman. Av sina 50 medlemsår har broder Gösta haft förtroendeuppdrag under 26 av dessa år, en imponerande meritlista. Som RSBibl ägnade broder Gösta stor del av sin tid till stöd och vidareutveckling av Birgittalogerna i Sverige och Norge. För detta har han tilldelats den Norska Riksstorlogens Förtjänsttecken. På årsdagen av broder Göstas inträde i Orden, den 15 april, hedrades han med Jubelveterantecknet. Det med stor glädje och stolthet som bröderna i efterlogen gratulerade broder Gösta. Många humoristiska inslag och tal fyllde kvällen och alla inklusive broder Gösta tågade hem i aprilnatten med ett leende och en stolthet att få ha varit en del av denna stora högtid för broder Gösta. Äras den som äras bör! Text och foto: Gunnar Persson OÄ Sune Carlsson, Wales Mötet denna afton var inte riktigt som ett vanligt möte. Vi hade förmånen att dela ut ett Jubelveterantecken till broder Sune Carlsson. ÄÄ Per Kristiansson tackade RSSkr Göran Lundgren, och SOÄ Lars-Åke Sevborn och Anders Eriksson för deras arbete inne i lunden. ÄÄ höll ett tal till vår Jubilar och menade att detta var ett välförtjänt tecken till vår flitige broder. Broder Sune har varit till glädje för tre olika loger, Stella Polaris, Gustaf Smith och hos oss i Wales. Sju röda rosor delades ut och vi utbringade ett 3-faldigt leve. Broder Sune svarade bl a med att han tidigare varit deltagare vid tre Jubelveteranteckenutdelningar och trodde att han visst hur det hela skulle gå till. Men det blev annorlunda inne i Lunden när han själv var medelpunkt, mycket tack vare RSSkr Göran Lundgren och de andra medhjälparna. Sune tackade oss alla andra bröder för att vi hedrat honom med att ta på oss fracken. Det var en lycklig slump att han hamnade i Wales. En kväll i Wales anda! Tack och Skål för Wales. RSSkr tackade för maten, och de som arrangerat allt. Kvällen fortlöpte fram till omkring då vi skildes i E F E. Fredrik Guvek/Peter Jinert 9

10 Svensk Druid-Tidning Nr 5 maj 2012 Förenade Gamla Druidorden DRUIDGOLFEN 2012 Inbjudan till Linköpingsdruidernas golftävling Fredagen den 7 september kommer det att avgöras på Söderköpings Golfklubb. Första start 11:30 Spelform druidherrar slaggolf Spelform druiddamer slaggolf Long driving samt närmast hål. Anmälan senast 1 september till johan@hallbergarna.se tel , mobil Anmälningslista finns på druidgården. Ange namn, golf id, handicap och tel.nr. Varmt välkomna Johan Halllberg, logen Thesevs 10

11 Nr 5 maj 2012 Svensk Druid-Tidning Storlogen Folkungaland Den 24 mars var det Storlogens Folkungalands sista ordinarie gradgivningsmöte med ämbetsmän som installerades 2008, vilket innebar att det var dags för ämbetsmannainstallation av ämbetsmän för perioden Redan dagen innan hade vi storlogeämbetsmän tränat och gått igenom de ordinarie gradgivningsmötena och givetvis även installationen så det var en trygg ämbetsmannakår som öppnade dagens OÄ-församling kl OÄ-församligen öppnades av SÄÄ Lars Kardfall varpå SOÄ Lennart Karlsson läste Tö av Ola Hansson och därefter spelades passande Ut i vår hage av Orphei Drängar av SLOrg Lennart Aronsson. Under högtidliga former förlänades Ringbröderna Stefan Ström, Triton, Niklas Gelfgren, Pallas, Ingemar Hultman, Capella med OÄ graden. OÄ Ingvar Danielsson, Triton, höll talet till de nya Oldärkarna. De närvarande 8 ROÄ och 39 OÄ tågade ut för en gemensam mycket välsmakande lunch. Mötet i Ringgraden startade efter lunch med intåg under ledning av SM Anders Källström till tonerna av Baletttmusik ur Rosamunda av Franz Achubert. Kapitelbröderna Frank Henriksson, Neptunus, Orvar Finnström, Neptunus, Per-Fredrik Glännfjord, Thesevs, fördes under ledning av SM och SSkr Carl-Göran Söderblom samt SSkm Peter Möller och förlänades Ringgraden under högtidliga former. ÄÄ Gunnar Feldt, Thesevs talade till recipienderna. SMÄ Åke Mattfolk redogjorde för antalet bröder och att vi inom Folkungaland planerar en aktivitet under hösten för att entusiasmera bröderna i Folkungaland till rekrytering av nya bröder. Ringmötet avslutades ritualenligt. Kapitelmötet inleddes med att SLOrg spelade symfoni nr. 5 av Franz Schubert och därefter anlände SL ämbetsmän under ledning av SM och SÄÄ hälsade samtliga bröder hjärtligt välkomna. SOÄ läste, passande för årstiden, Välkommen vår av Linnéa Norold. Därefter vidtog reception av Druidbröderna Lars Ekengren, Alir, Jakob Heineman, Neptunus, Håkan Lindgren, Neptunus, Jan Båving, Neptunus, Göran Lundqvist, Nerevs, Niclas Samuelsson, Thesevs, Patrik Svensson, Thesevs, Björn Larsson, Pallas, Per Lindblad, Capella, Thomas Lindvall, Capella, i Kapitelgraden. R broder Per-Arne Petersson, Nerevs talade till recipienderna och uppmanade till möjligheten att lära känna bröder från andra loger. Då vi från senaste storlogemötet haft tre storlogebröder som avlidit så genomförde SOÄ och SM en högtidlig parentation för bröderna Ragnar, Boije, Thesevs, Bengt Naessén, Nerevs, Elio Terzolo, Thesevs. De kommande storlogemötena i Folkungaland fastställdes till den 10 oktober 2012 i Norrköping och den 23 mars 2013 i Linköping. Efter en kort paus så öppnade mötet för installation av SL-ämbetsmän under högtidliga former av RSÄÄ Björn Cederberg, RSSkm Sigurd Lövmo, SÄÄ i SL Bardaland ROÄ Bertil Svensson och ROÄ Hans G von Wowern. RSÄÄ utdelade Svenska Druid-Ordens förtjänsttecken till SOÄ Lars Kardfall samt avtackade Lennart Karlsson och Hans G von Wowern för deras förtjänstfulla insatser och utdelade var sitt diplom från Riksstorlogen. Sammanlagt 77 bröder närvarade under kapitelmötet med reception och installation. Efter en lång dags möte vidtog brödramåltiden i bankettsalen som var vackert uppdukad till hungriga bröder. Under middagen så talade Br Ingmar Hultman till fäderneslandet och uppmärksammade oss på att Östergötland har fått en hertiginna, Estelle. Talet till Orden och logen höll Br Björn Larsson, Pallas. Br Niklas Gelfgren, Pallas höll recipiendernas tacktal. Slutligen så tackade RSÄÄ Björn Cederberg för maten och berömde inte minst och de mycket viktiga och skickliga i medhjälparna till vår Slv Krister Alsén samt pågående Slv Conny Carlsson som hela dagen försett oss med god mat och fantastisk service. Efter en högtidlig och mycket trevlig dag kan vi summera att SL Folkungaland fått 9 nya kapitelbröder, 3 ringbröder och 3 Oldärkar. De avgående SL ämbetsmännen kan andas ut och se tillbaka på fyra mycket väl fungerande och trevliga år och önska de för dagen nya ämbetsmännen lycka till för de kommande fyra åren. Vi ser alla fram mot höstens SL möte i Norrköping med Pallas som värdloge den 10 november. Text Niklas Larsson, Foto Hans G von Wowern, Lennart Aronsson Glöm inte Stipendiefonden och insamlingen till prostatacancerforskningen Pg , märk talongen: Stipendiefonden 11

12 Svensk Druid-Tidning Nr 5 maj 2012 Storlogen Nordanland Logen Merkur stod som logevärd för Nordanlands storlogemöte den mars och som brukligt besöktes detta möte av ett flertal bröder från hela länet. Fredag kl kungjorde SM Urban Bergström att tiden var inne för möte i OÄ graden. Till tonerna av SLOrg Tomas Ekström tågade samtliga OÄ in i lunden och Storlogen Nordanland berikades denna kväll med tre nya OÄ; Joakim Lidgren logen Nennius. Benny Öhman och Erik Bränström logen Merkur. Lördagmorgon var det så dags för möte i ringgraden och det var säkert flera bröder som fått stiga upp i ottan för att hinna i tid till mötet. Storlogen Nordanland har som bekant ett stort upptagningsområde. Tolv stycken bröder upphöjdes till ringgraden. Nya ringbröder: Bo Johansson Arcturus. John Hansson Thomas Fahlman och Henrik Wallsten Logen Merkur. Per-Olov Persson Per Sjöström logen Nennius. Leif Burvall mats Wallström logen Morvin. Harry Karlsson Erling Johansson Lennart Wiippola logen Minera Ferrorum samt Lars Stoltz logen Taranis. Efter en välbehövlig och god lunch stod kapitelmötet på dagordningen. Banketten Lördagkväll samlades 120 förväntansfulla personer till en välkomstdrink och mingel i Nolia Citys foaje innan vi tog plats inne i festsalen. Anders Eriksson ÄÄ i värdlogen Merkur hälsade alla närvarande mycket välkomna till SL Nordanlands bankett. Middagen var en välkomponerad måltid och all heder till kocken som själv var ut till oss i foajen och berättade vad middagen bestod av. Efter maten sjunkit ner och ett visst välbehag infann sig, vidtog ett uppträdande som kanske saknar motstycke i Nordanlands historia. Det var tre stycken bröder från logen Merkur Esbjörn Häggström, Thomas Ekström och Magnus Olofsson som på ett mycket professionellt sätt uppträdde för oss med sång och musik. Deras tanke var att spela några melodier för att sedan lämna över till orkestern, men det blev sådant drag i lokalen av deras musik så det fick ta till extranummer. Spelar och sjunger man på detta sätt får de faktiskt skylla sig själva. Helt enkelt, helt otroligt bra. När den ordinarie orkestern äntrade scenen var all publik uppvärmd så att säga, det blev full fart på dansgolvet från första början. Så förflöt kvällen och det blev som man säger slut när man har som roligast, så är det! Text och foto, Lorenz Ökvist o Håkan Nilsson Där var det också tolv bröder som upphöjdes till kapitelgraden. Nya kapitelbröder: Per Fredriksson Gerry Axtelius Lennart Carlsson Stig Gustafsson logen Arcturus. Tomas Persson logen Merkur. Ove Söderlind Lennart Nilsson Åke Rehn logen Nennius. Urban Karlsson Daniel Hansson logen Minera Ferrorum samt Kennet Paulsson logen Polaris. Bröder Druider! Annonsera i Svensk Druid-Tidning 12

13 Nr 5 maj 2012 Svensk Druid-Tidning Redan på fredagen samlades ämbetsmännen för ett ÄK som förberedelser till Storlogemötet följande dag. Samtidigt som SÄÄ Lennart Cederberg slog klubban i bordet för att bringa ordning i församlingen vräkte snön ner utanför fönstret och våren fick sig en ordentlig knäck. Det var ett klubbslag det. Dagordningen klubbades snabbt igenom och förberedelserna kom i gång och alla verkade besjälade av att det skulle bli ett fint möte även denna gång. Efter mötet inbjöds till en gemensam middag och även tillresta bröder med respektive tog chansen att ansluta till den trevliga gemenskapen. Traditionsenligt får man väl säga hade tre bröder från vårt grannland, Norge, hörsammat kallelsen och tillsammans med sina damer anslöt sig även dessa till middagen så redan på ett tidigt stadium infanns sig den internationella atmosfär som ökar temperaturen ett antal grader. Lördagens morgon intogs tidig frukost, beredda att klockan 0930 invänta SM som med sin stav kallade närvarande OÄ att samlas till dagens första möte. Snön fortsatte att vräka ner och det var ett under att tillresta bröder hunnit fram i tid. SÄÄ hälsade välkommen till alla bröder och vände sig särskilt till våra Norska bröder som infunnit sig till mötet, han började med att läsa en vårdikt men var själv lite fundersam om han i stället skulle ha läst något av Wiktor Rydberg. Under mötet förlänades fem R-bröder med OÄgraden. Talet till de nya OÄ hölls av dagens TjSOÄ, ROÄ Bengt Ohlsson. Efter sedvanliga punkter på dagordningen avslutades mötet på traditionellt sätt. Oldärkar, frv Stefan Pålsson, Anders Nilsson, Logen Argo, Dan Hellström, Mikael Markgren, Logen Derva samt Hans Lissdaniels, Logen Karlavagnen. Ringbröder frv, Jimmy Fondelius, Logen Karlavagnen, Stig Åström, Arne Eckemo, Logen Argo samt Lars Mikaelsson, Arne Larsson, Sven-Erik Strand, Michael Berglund, Logen Venus. Kapitelbröder, frv Bo-Göran Karlsson, Logen Derva, Anders Hjärtström, Håkan Jonsson, Lars-Håkan Nilsson, Logen Karlavagnen samt Göran Nennefors, Logen Wirdar i Ljungby. Storlogen Boreland Efter en kort paus blev det så dag att starta nästa möte och SM Leif Olsson samlade bröderna till ordning. I förrummet väntade sju K-bröder på att få erhålla Ringen. Talet till de nya ringbröderna hölls av SMÄ Svante Mellberg. Mötet avslutades och det vankades lunch och många tillresta bröder anslöt och det blev hög stämning med många glada återseenden. Under lunchen blev vi underhållen av Logen Argos musikstipendiat årige Leon Falk med sin trombon framförde bland annat Ack Wärmeland Du sköna så att hela lunchmatsalen tystnade av andakt. Så var det dags för dagens tredje möte. Fem Druider väntade med spänning i förrummet och välkomnades i Kapitelgraden. Talet till de nya Kapitelbröderna hölls av SSkr Peter Vahter. Parentation hölls över S Org Ingvar Eriksson som under året lämnat brödraskapet. Även denna dag kom SÄÄ och hans mannar till vägs ände och det var dags att avsluta arbetet i de olika graderna men innan dess uppvaktades ROÄ Bengt Ohlsson och Gunnar Persson med SL Borelands standar efter fullgjorda tre perioder som storlogeämbetsmän. Ett tack framfördes av broder Gunnar. 13 SÄÄ avslutade mötet genom att till nästa år inbjuda de närvarande till nästa Storlogemöte. Stafettpinnen gick vidare till Logen Venus i Fränsta som lördagen den 19 april 2013 inbjuder alla till kommande möte. Efter tre väl genomförda möten denna dag var det nu dags att under några timmar förbereda sig till kvällens bankett med damer. Klockan halvsju samlades alla i receptionen och den färgprakt som där mötte skvallrade om att våren har nog kommit i alla fall. Färgprakten som mötte oss utgjordes av damernas förtjusande kreationer. Vi trakterades välkomstdrink av ädlare bubblor som smakade väl rullande på gomseglet. Efter ytterligare förbrödring och försystring äntrade vi så till sist det festligt dukade borden. Var och en hade en tilldelad plats och vid borden steg stämningen snabbt. Logevärden hälsade välkommen och utbringade den första skålen. Talet till fosterlandet hölls av OÄ Tord Sundqvist. Vi sjöng Du gamla du fria med eftertryck och därefter avnjöts en god måltid med goda och vältempererade viner. Talet till qvinnan hölls av OÄ Anders Nilsson och talet till mannen hölls av Logen Argos damklubbs ordförande Ulla Pålsson på ett humoristiskt och för båda parterna upplyftande sätt. Under banketten underhölls vi av ROÄ Elof Mattssons barnbarn Gina Eriksson, Logen Argos musikstipendiat 2007 som framförde, under eget ackompanjemang jazzinspirerade låtar av bland annat Ella Fitzgerald, lägg namnet på minnet, vi kommer att få höra mycket av henne i framtiden. Ett inspirerande tacktal hölls av vår norske broder Karl Åge Wikström, Maria Vather samtalar med Gina Eriksson efter sitt fina framträdande. Logen Nidaros i Trondheim som gav uttryck för den gemenskap som kommit till stånd mellan logerna i Tröndelag och Storlogen Boreland. Nu var det dags att bryta borden och övergå till den dansanta delen av kvällens program. Det blev många sulor på parketten som slutade långt in på småtimmarna medan snöfallet så sakta upphörde utanför dörren till hotellet. Än en gång har ett Storlogemöte genomförts med stilenlig bankett med våra damer. Slutomdömet kan bara bli ett, succé som vanligt. Stort tack till festlighetsutskottet i Logen Argo för en trevlig tillställning. Vi ses i Fränsta nästa år. Text och bilder: Gunnar Persson

14 Svensk Druid-Tidning Nr 5 maj 2012 Är ni fega eller? Text Caj Söderberg Tanken har genomflugits mig när jag vid flera tillfällen hört att bröder inte aktivt gjort något trots att de har haft vänner/bekanta som mycket väl skulle passa i vår gemenskap. När sedan någon annan, kanske mera perifer broder, engagerat sig för att intressera den presumtive brodern, har resultatet blivit positivt. Är det så att vi är lite rädda för att berätta att vi är med i något mystiskt, även om Orden på alla sätt försöker få bort stämpeln att vi är ett mystiskt sällskap? Vad är det annars som gör att det är relativt få bröder i landet som blir faddrar till fem nya bröder under hela sin tid i Orden? Det kan väl inte vara så att man inte vill dela med sig av allt det positiva man själv har erhållit genom medlemskapet? Det vore i så fall inte särskilt druidiskt. Jag brukar säga att ens eget umgänge har man fått för att man har ungefär likadana värderingar och samma livssyn. Därför brukar det också fungera bra om man överför dessa vänner till Druid- Orden. Lite slarvigt uttryckt kanske, men i mitt fall har faktiskt de allra flesta blivit druider. Någon har valt att gå ur efter några år, av olika skäl, men de har ändå varit positiva till Orden och varit gottställda när de begärde sitt utträde. Det allra största antalet av mina adepter har vuxit med logen och efter några år också blivit ämbetsmän. Vilket naturligtvis är lyckan för en fadder. Jag vill komma tillbaka till alla de vänner och bekanta som aldrig tillfrågas för att man tror att de inte skulle bli intresserade. Vi måste låta dem få chansen att själva avgöra det. Det är vår skyldighet om vi är deras vänner. Om man anser att den eller den är en sympatisk person och skulle passa i vår krets, gör då så som vi gör med s k Halmstadmodellen. Låt Ämbetsmannakåren sända en formell inbjudan. Och du kan väl inte vara så blyg (läs: feg) att ÄK inte får skriva att det är just du som har rekommenderat honom? Visst finns det grundloger som tycker att de nått sitt medlemstak. Det kan vara av utrymmesskäl eller något annat, men de allra flesta måste hela tiden arbeta med att värva nya bröder. Det är definitivt Ordens målsättning. Det är viktigt att det finns ett engagemang för att värva flera bröder. Det är Ordens framtid och att jag tycker det ska premieras högre. Inte bara med en nål efter fem bröder. Varför inte en regalie att fästa på högtidsdräkten efter bröder. Jag tror att om vi gemensamt tar det här på allvar så är det ingen omöjlighet att vi inom några år når långt över medlemsstrecket. Varför har just den gränsen varit så svår att övervinna? 14

15 Nr 5 maj 2012 SL Järnbäraland Logen Ogmion i Hudiskvall var värd för senaste storlogmötet i Järnbäraland. Ämbetsmännen repeterade på fredagen och Ogmions bröder kom senare på kvällen då alla samlades för en gemensam brödramåltid. Kvällen fylldes av glada skratt och roliga historier. Tillresande bröder som var inkvarterade på Hotell Hudik strax intill, fick en kort vandring till sängvila. Svensk Druid-Tidning OÄ-graden; Gösta Stark Ogmion, Morgan Brodin Alir, Stellan Widell Temenos, Sune Sand Ogmion, Pär Århammar Alir samt Lars Erik Pettersson Alir. Joakim Ahlbom och Rickard Thulin Ogmion, Paul Bergman, Thomas Jonsson, Leif Eriksson Frank, Bengt Uno Ljungquist alla från Alir Gradgivningen genomfördes som vanligt på ett fint och värdigt sätt av Storlogämbetsmännen. SÄÄ Ingemar Enh framförde sitt beundrande över den fina logelokal som Ogmion nu har och berömde organisationen för välplanerat förarbete. Under punkten ideellt berättade OÄ organist Anders Martinsson om logehusets historia som sträcker sig ändra bakåt till 1700-talet men varit logelokal sedan Ringgraden; Åke Stenqvist Ogmion, Krister Jansson Borvo, Tommy Sjöström Ogmion, Anders Thornberg Temenos SSMÄ Lars Kjellgren, SSkm Ulf Högberg, SÄÄ Ingemar Ehn, SOÄ Per Hedlund, SV Stefan Gauffin, SSkr Nils Erik Falk, SM Göran Strömbom, ROÄ och Org Bertil Nordin. ÄÄ Lars Molin tackade storlogens ämbetsmän för gott genomfört arbete. Text o bild, Roger Nordqvist / Anders Martinsson SL Birkeneland hos Eos Birkeneland hade SL-möte med gradgivningar den här lördagen. Var det allt? Nej! Verkligen inte. För en gångs skull kunde vi lyssna på radions Naturmorgon med gott samvete på vägen till Skellefteå, för vädret var så lågt att jag nästan kröp från bilen in till logelokalen. Blötsnö och grått, när vi just börjat tro på våren. Mycket riktigt menade också SÄÄ Mikael Stenman att vi inte kunnat få bättre väder för en dag inomhus! Birkeneland fick fem nya OÄ-ar: Kjell-Arne Relk, Jan Fossum, Henning Nilsson och Ronny Sundström från Orion, samt Dennis Frohm från logen Circius. Därpå följde Ringgraden. Orionbröderna Olle Grenholm och Sten Rastberg fick motta vårt enda yttre tecken på medlemskapet i vår Orden. Därefter lunch. Tänk att det går att göra fest med en Pytt! Då Festlighetsutskottet med Sören Andersson i spetsen, iförd en trevåningshög svart kockmössa, serverar maten och försiktigt upplyser att alla kan få en Avec till kaffet, under förutsättning att de håller sig till Cognac, då blir även en Pytt succé! Birkenelands fem loger tävlade i snapssång och segern gick, som jag förstod till Circius, vilka menade att livet är för kort för långa texter, varför de drog till med den kortaste snapsvisa jag hört: Skål! Eftermiddagen gav Birkeneland tre nya Kapitelbröder: Jan Bylund från Orion och Jim Angerstig samt Roger Angerstig från logen Rigel. Under Kapitelmötet fick vi rapporter från alla fem grundloger. Kommentarer kring medlemsutvecklingen och vilka strategier som används för Ordens spridning. Gästande RSMÄ Dag Wikman fick en del frågor kring planerna om nya områden för våra Storloger. Vi fick lugnande besked om att det var storlogeområdena, inte geografin som kan bli föremål för justeringar. Han passade också på att uppmana oss att engagera oss i att skriva motioner. Parentationen under Kapitelmötet var som alltid stämningsfull, men denna dag måste vi framhålla Organistens roll genom hela dagens arbete. P O Holm, Circius, stod för musikvalet under dagen. Körsång med Orphei Drängar, 15 Tjajkovskijs pianokonsert nr 1 b och en kort biografi över Edvard Grieg med musikinslag är bara delar av vad som bjöds. Dessutom bidrog Rigelbrodern Tommy Lindmark med sånginslag. Om kvällens supé vet jag inget, då fyra dagar i fjällen med massor av frisk luft och många mil på snöskoter tog ut sin rätt, men vad är väl en kväll på slottet??? Tack Eos för gott omhändertagande och väl mött nästa år i Umeå, då Orion fyller 80 år. Då ska vi hoppas på vackert väder, för damernas vårsolbränna gör sig så bra mot långklänningarna. Bertil Carlsson

16 Svensk Druid-Tidning Nr 5 maj 2012 SL Östanland med Gradgivning och Ämbetsinstallation. Lördagen 14/4 var datumet för denna begivenhet! En riktig högtidsdag i dubbel bemärkelse. Dagen startades upp med frukost för de morgonpigga bröderna, inför mötet med gradgivning i OÄ-graden. SÄÄ Ove Finnhult öppnade mötet och hälsade alla välkomna. Ett särskilt välkommen riktade till RSÄÄ Björn Cederberg, RSOÄ Sven-Holger Johansson, RSM Bertil Svensson och RSV Rolf Mattsson. Givetvis hälsades även ett särskilt varmt välkommen till gästande bröder från SL Sunnanland, SÄÄ Claes Nilsson, SOÄ Per-Arne Meijgren och SMÄ Ulf Liljegren. Gästande bröder från SL Sydborgen var följande: SÄÄ Anders Eriksson och SOÄ Lars-Åke Sevborn som också hälsades extra varmt välkommen. Reception genomfördes i högtidlig stämning och följande bröder förlänades med OÄ-graden och blev behängda med dess fina och ståtliga kedja: Magnus Hansson Logen Merlin, Peter Lundh Logen Stonehenge, Patrik Byhmer Logen Teutates, Christer Davidsson Logen Ossian, Arne Lundgren Logen Värend och Birger Johansson Logen Allbota. Teutates, Fredrik Lennartsson, Torbjörn Wallenborg och Roy Tengroth Logen Värend, Torbjörn Lööf och Christer Lennartsson Logen Avalon. Dessa välkomnades i Storlogens första grad, och uppmanades att vara aktiva i den fortsatta druidiska vandringen. Efter denna OÄ-samling med reception var det dags för lunch och mätta och belåtna öppnades Ringgradsmötet. SÄÄ Ove Finnhult hälsade alla bröder varmt välkomna. Reception genomfördes även i denna grad i högtidlig anda och med stor värdighet. Dessa bröder hedrades med ringgraden; Staffan Jarlsmark Logen Wirdar, Johan Sjögren Logen Stonehenge, Jan-Åke Ohlsson Logen Teutates, Pontus Sannéus Logen Värend, Peter Malmberg, Magnus Almér, Johan Norén och Jörgen Svensson Logen Allbota, Jan- Åke Johannesson och Per Andersen Logen Avalon. Dessa 10 bröder kan nu stoltsera med den fina Ordensringen! Efter en liten paus var det dags för nästa gradgivning och även här öppnade SÄÄ Ove Finnhult mötet med stor värdighet. Alla bröder hälsades välkomna till denna grads möte. Reception genomfördes i Storlogens första grad, Kapitelgraden. Många förväntansfulla bröder hade samlats inför detta möte med reception. Följande bröder fick mottaga sin första SL-grad, och blev behängda med den gyllene triangeln. Hans Moberg Logen Wirdar, Jonas Tillgren Logen Stonehenge, Kurt Fritz oh Jan-Olof Karlsson Logen Dags för ny Ämbetsmannakår inom SL Östanland! RSL med RSÄÄ Björn Cederberg i spetsen genomförde en högtidlig och minnesvärd installation. Nya Ämbetsmän i SL Östanland är följande: SÄÄ Per Larsen, SMÄ Peter Sunnanek, SSkr Lars-Göran Andersson, SSkm Kurt-Arne Nordström, SM Rickard Jönsson, SV Staffan Malmqvist, SOrg Mats Lundberg och SOÄ Hans Assarsson. Denna mycket högtidliga och minnesvärda installation genomfördes av RSL. Närvarande bröder fick beskåda detta fina och värdiga genomförande! Stort Grattis och Lyckönskningar till den nya ämbetsmannakåren! Som inte detta var nog; RSL hedrade de väl förtjänta bröderna; Ove Finnhult, Mats Lundberg och Gunnar Råsbrant alla Logen Wirdar, dessutom tilldelades Stig Rendell Logen Värend samma erkänsla. Nu var det dags för nästa begivenhet, nämligen brödramåltiden. Denna bestod av schnitzel med alla tänkbara tillbehör. Ett mustigt och smakrikt vin till detta. Allt smakade således utsökt! Egna visor från några av grundlogerna sjöngs till maten. Tack till Wirdarbröderna i FU som skötte om oss alla från tidig morgon till sen kväll! Ett Stort Tack till alla som genomförde denna givande dag! Text: Ulf Andersson. Foto: Karl-Erik Andersson (KEA) 16

17 Nr 5 maj 2012 Svensk Druid-Tidning SL Sunnanland April innebär ljusare tider men också aprilväder. Det känns bra att möta våren tillsammans med bröder från SL Sunnanland den 1 april. Inga distraktionsmoment i form av fotboll gör att bröder inte slits mellan två intressen. Vårbruket är visserligen i full gång på Trelleborgsslätten vilket gör att de bröder som är lantbrukare måste utnyttja den aktuella vädersituationen och skynda mellan traktorhytten och de Druidiska plikterna. När SÄÄ Claes Nilsson öppnade dagens första möte i OÄ-graden hade han glädjen att välkomna RSL ämbetsmän med RSSkr Göran Lundgren och RSV Rolf Mattsson samt SL Sydborgens SÄÄ Anders Eriksson och SV Ronny Holmgren. Ordens Förtjänsttecken fick SÄÄ Claes Nilsson mottaga under högtidliga former av RSL. Under 22 år som ämbetsman och ett i allt uppoffrande logearbete under många år. Med sin stora druidiska kunskap har han varit drivande och uppoffrande i det druidiska arbetet inom såväl SL som GL Understödsföreningen, Ordensrådet och Fastighets AB Druidstjärnan. I sitt tal i efterlogen tackades RSL för utmärkelsen och påminde om de bröder vilka betytt mycket som rådgivare och medhjälp. OÄ-graden. SL ämbetsmännen förlänade sedvanligt högtidligt sex nya OÄ:r som därtill gjort sig förtjänta i ordensarbetet. Torgny Kihlén Carnac, Ole Toft Knudsen Carnac, Christian Nilsson Stella Polaris, Leif Ove Svensson Selene, Tommy Eriksson Amici, Ivstan Kutas Amici Ring-graden SL hedrade fem Kapitel-bröder till Ringgraden; Ulf Ingvarsson Stella Polaris, Karl Malmqvist Selene, Görgen Fridolf Fingal, Jerker Modéer Nemeton, Lars Dahlquist Nemeton Kapitel-graden SL kallade hela elva bröder till Kapitelgraden; Håkan Andersson Stella Polaris, Henrik Mårtensson Fingal, Christer Nilsson Fingal, Ulf Göransson Carnac, Rolf Sönne Carnac, Urban Siegfeldt Carnac, Hans Walter Nemeton, Håkan Ohlsson Selene, Sten Holmqvist Amici, André Angantyr Amici, Per Adolfsson Amici Parentation SOÄ Per-Arne Meijgren hade det tunga beskedet att meddela att fem bröder inte längre finns med i brödraskaran. Med minnesord och en stilla stund hedrades minnet av våra bortgångna bröder, OÄ Stig Persson Carnac, OÄ Sigurd Andersson Halör, OÄ Bengt Hansson Amici, OÄ Ulf Lindström Amici och Kapitelbroder Klas Offerlind Selene. I efterlogen Under ledning SLV Carl Axel Hansson ledning hade SFU försett bröderna med förplägnad ifrån frukost, lunch till middag med en förstklassig högtidsdukning och en servering med precision och elegans som inte står Nobelmiddagen efter. Lägg därtill en excellent matsedel med tillhörande viner. Det är bara att sätta sig ner och njuta. I talet till fosterlandet påminde SMÄ Ulf Liljegren om årstiderna vi har livsutrymmet med 21 personer per kvadratkilometer. Nyss hemkommen från Thailand med sol och värme, alltid känns det lika skönt att komma hem till vår välordnade tillvaro och att få njuta av den annalkande våren och den följande svenska sommaren med allt vad denna innebär. SOÄ Per Arne Meijgren talade till recipienderna och vad vi förväntar oss av de bröder som tagit sina respektive grader idag. Nyvordne OÄ Christian Nilsson utsedd att tala från recipienderna replikerade att allt vad vi bröder lärt av hänsyn, ideal och hjälpsamhet mot varandra ska vi också tänka på i vardagen till grannen och till andra personer och på så sätt implementera detta i vardagen. Sångunderhållningen bestod Lena Wissmar för, boende i Hönsinge utanför Trelleborg med Kjell Ove Dahlman på flygel. Ett uppskattat inslag vilket även innebar att Kjell Olsson, Milos Kalla och Rune Rosell kunde mer koncentrera sig i det kulinariska. För övrigt var Rune Rosell och Lena Wissmar tidigare kollegor på Malmö Opera. SM René Lindelöf gav ordet till RSSkr till tacktalet för maten varpå han omedelbart överlämnade ordet till RSV Rolf Mattsson som såg lagom överraskad ut. En sann njutning och inspiration det är synonymt med en god måltid. Mat kan se vacker ut, smaka utsökt, dofta härligt, skapa välbefinnande, föra människor samman, väcka romantiska känslor och bidraga till gemenskap och så har det varit här idag. Lite osäker om bidraget till romantiska känslor var dock RSV Rolf Mattson varpå han riktade ett stort tack till Storlogens eminenta FU följt av ett druidisk leve. Brödernas miner och den fina stämningen kan bar tolkas på ett sätt, en härlig dag i Trelleborg och i SL Sunnanlands regi. Bild & text Ingemar Granelli 17

18 Svensk Druid-Tidning Nr 5 maj 2012 Storlogen Sydborgen Regntunga skyar hängde bistert över Västergatan den 22 april, men kunde inte fördunkla den uppsluppna stämningen i Druidborgens förrum, där brr samlats i väntan på att Sydborgen skulle öppna sitt vårmöte. OÄ-graden SÄÄ Anders Eriksson öppnade dagens möte och hälsade samtliga bröder varmt välkomna. Särskilt vände han sig till gästerna från svenska och danska RSL. Ett varmt välkomnande fick även de gästande Storlogerna Sunnanland, Östanland och Selandia, samt ROÄ. och dagens musiker. Därefter inträdde i Lunden dagens sex recipiender för att föräras med OÄgraden; Björn Stigborg och Sten-Åke Ljung, Ad Astra; Ebbe Jönsson Vasa; Bengt Åradsson och Roland Björk, Hesperus samt Reine Vilén från Halör och Sunnanland. Efter den högtidliga ritualen höll SOÄ Lars-Åke Sevborn talet till recipienderna. Från läktaren framfördes, När jag vandrar genom hagarna av Rune Rosell och Kjell Olsson som sedan förgyllde de fortsatta möten med vacker musik. Ringgraden Efter lunchen återupptogs mötet med receptionen i ringgraden. I Lunden hälsade SÄÄ nytillkomna bröder varmt välkomna och strax efter ledsagade SM in dagens fyra Ringgradsrecipiender: Jan Mårtensson och Mats Svensson från Mimer samt Fredrik Guvek och Stefan Holmström från Wales. Talet till de nya Ringbröderna hölls av SMÄ Mats Månsson. Kapitelgraden Efter en kort paus samlades åter bröderna för möte i kapitelgraden. Under stilla musik inträdde i Lunden, dagens sex recipiender till den stundande gradgivningen. Kallade var: Lars-Göran Lindh; Mimer, Christoffer Månsson; Vasa, Peter Bruun och Allan Olofsson; Hesperus, Gunnar Ekberg, Wales samt Ingemar Thunell från Halör och Sunnanland. Efter att beklätts med sina vackra regalier och anvisats plats i Lunden, kunde SSkr Thomas Servin i sitt tal lyckönska dem till, att ha upptagits i sina respektive Storloger som fullvärdiga medlemmar. En ständigt återkommande punkt på dagordningen, kunde glädjande nog strykas, Parentation! Brödrakedjan har förblivit obruten under året, en nåd att stilla bedja om, även för det kommande året. Under punkten Ordet fritt, påpekade SOÄ Per-Arne Meijgren vikten av samarbete, något som åskådliggjorts under dagen genom Halörs och Sunnanlands två recipiender. Storlogerna Selandia och Östanland, framförde hälsningar. SMÄ Mats Månsson föredrog aktuell statistik. Sydborgen har nu 300 brr och har klarat sig förhållandevis bra. Ett förslag i marknadsföringssyfte dryftades - information riktad mot de personer som till och från hyr lokalerna. SMÄ Mats beräknade, att kunna nå c:a män/år på detta sätt. Närvarande i Lunden var 80 brr. Efterlogen Mimer, som var dagens värdloge, hade sin Lv, Tommy Whilborg, på plats. Han kunde med viss tillfredsställelse berätta om aftonens måltid. Efterlogen SÄÄ Anders Eriksson hälsade brr välkomna till bordet. Han gav uttryck efter dagens arbete genom att travestera Eugen O Neills pjäs, Lång dags färd mot natt (mot efterloge?). Talet till Fosterlandet framfördes av SV Ronny Holmgren som menade, att trots vi bor i olika länder med uppfunna gränser och olika språk, så är vi i grunden sprungna från samma rotsystem. Vi har samma behov av social samvaro. En skål utbringades och nationalsångerna sjöngs. SM Karsten, klingade i gonggongen och gav ordet till nyvordne OÄ, Bengt Åradsson, som höll talet från recipienderna. Br. Bengt tackade för de värdigt genomförda gradgivningarna och underströk också den stolthet han och hans medrecipiender kände. Efter talet tog musikerna plats. En av brr som också vet att ta plats, är vår ROÄ Lars Grefmar. Br. Lars som är en eldsjäl och motor när det gäller insamlingen till stipendiefonden. Han upplyste också vältaligt, att bössorna var ömtåliga och ej avsedda för mynt. Talarna avlöste varandra och till slut reste sig RSSkr Göran Lundgren sig och gav intryck att han ville tacka för maten. Men vi bedrog oss! Br. Göran drog en hemsnickrad limerick och bollade elegant uppdraget vidare till RSV Rolf Mattsson. Br. Rolf uppmanade brr. att bära lyckans glasögon. Lycka är den sanna beröringspunkten för alla människor och är en viktig passbit för att uppnå delaktighet och förståelse. Matbordet är en annan beröringspunkt som främjar kamratskap och som i kväll, Broderskap! Br. Rolf avslutade med att tacka Mimer för värdskapet samt dess logevärd och FU för en väl genomförd dag. Efter att SÄÄ Anders Eriksson fördelat bordsdekorationerna, (blommorna), till förtjänta brr. kunde Lars Grefmar informera om, att stipendiefonden hade ökat med, nästan, 2000:-. Med ett mycket menande tonfall, avsett för de svenska brr, konstaterade han, att svenskarna höll hårdare om penningpungen än sina danska brr. (En hel del var i dansk valuta). Nästa möte i Sydborgen blir inte förrän den 11 november. Bosse Månsson text och foto. Vad lär man sig inte, då man är ute på en resa? 18

19 Nr 5 maj 2012 SL Västanland SL-möte med installation och gradgivning. Svensk Druid-Tidning Våffeldag på Druidcaféet Lördagen den 31 mars avhölls SL-möte i Varberg i närvaro av 87 Brr som hälsades välkomna av SÄÄ Göran Henriksson. RSL representerades av RSÄÄ Björn Cederberg, RSSkr Göran Lundgren och RSM Bertil Svensson. Glädjande var att två Brr från logen Kriton Moss i Norge hade rest ner till Varberg för att deltaga i SL-mötet. Brr kunde inledningsvis njuta av kaffe. I OÄ-graden förlänades Brr Hasse Bohm Belisama, Brian Markham Lir och Ingvar Johansson Lir OÄ-kedjan och i Ring-graden hedrades Brr Denny Ericsson och Lennart Johansson båda logen Iris med ringgraden och ordensring. Mellan mötena intogs en lunch. Till Kapitelgraden hade Brr Magnus Bengtsson Manannàn, Bertil Ohlsson Belisama och Gillis Henstedt Sefir kallats och och blev iklädda ordenstriangel och regalie. Sedan var det tid för installation av de nya SL-ämbetsmännen och det var dags för RSL-ämbetsmännen att göra entrè. Installationen inleddes med att samtliga SL-ämbetsnän lämnade sina poster. Br Göran Henriksson lämnade SL efter att ha varit SM i två perioder och SÄÄ i en period, Br Jan Winroth efter en period som SSkr och en som SM och Br Roger Strömblad efter en period som SSkr. De nya SL-ämbetsmännen är SOÄ Håkan Ekman Belisama. SÄÄ Mats Rosenbilke Sefir, SMÄ Bo-Lennart Thuresson Manannàn, SSkr Lars Karlsson Sefir, SSkm Bertil Börjesson Lir, SM Lars-Eric Åkesson Belisama och SV Dick Olofsson Iris. SÄÄ :s första uppgift blev att dela ut X-regalier till avgående SÄÄ, SMÄ och SSkr och med hjälp av ROÄ Bo Liljegren för dagen SOÄ. ÄÄ Lars-Anders Kvint hälsade Brr välkömna till efterlogen där Brr kunde njuta av en skagenyoast som entrè och porterstek till varmrätt och kaffe med tårtbit som avslutning. Flera tal hölls under kvällen som avslutades i EFE. En stor eloge till FU som lagt ned ett fantastiskt arbete för Brr:as trevnad vilket man lyckades med. På bilden ser vi bröderna Rolf Jonsson, Staffan Wikström, Ingemar Hansson och Bengt Eriksson Druidcafé på logegården i Boden är en verksamhet som bedrivits sedan På logegården samlas bröder ur logerna Arcturus och Nennius onsdagar mellan och dricker kopp kaffe med dopp. Då en av bröderna har förflutet i bageribranschen serveras det ibland godare fikabröd än det som vanligt inköps i dagligvaruhandeln. En av initiativtagarna är OÄ Bengt Rönnbäck som än idag är den drivande kraften för denna samlande verksamhet. Onsdagen den 28/3 serverades våfflor med sylt och grädde av våffel-fabrikanterna Åke Nilsson och Bo-Lennart Aldén, ett mycket uppskattat initiativ som lockade extra många besökare. Förutom kaffe med dopp har ofta annat allmängods serverats i form av t ex kommunal information. Som exempel kan nämnas onsdagen den 4/4 då Bodens kommunalråd och näringslivs-sekreterare kom till vårt café och informerat om framtiden i Boden. Cafésäsongen brukar varje år avslutas med en kostnadsfri grillunch med tillbehör, något vi alla ser fram emot även i år. Stig Lindgren, Logen Arcturus GOLF Inbjudan till Merkurgolfen fredagen den 31 augusti på Piteå Golfklubb. Alla golfande druider är välkomna. Tävlingsform Poängbogey med första start kl Deltagare som inte är medlem i Piteå GK betalar greenfee SEK 320:- Medlemmar i Skellefteå GK och Bodens GK har reducerad greenfee. Anmälan senast 20 augustiusti till: Arne Grandin e-post: arne.grandin@live.se Göran Lindqvist e-post: goran.lindqvist@hotmail.com, 19

20 Svensk Druid-Tidning Nr 5 maj 2012 Fikarummets betydelse Kadir Meral, Lärare och föreläsare Det sägs att Karl XI, också kallad Gråkappan, klädde ut sig till vanligt folk och begav sig ut på gatorna bland sina undersåtar för att avläsa stämningen i Sveariket. En listig och klok handling av Kungen även om sanningshalten i berättelsen är omdiskuterad. Idag skulle många chefer behöva följa Kungens exempel och besöka fikarummet på sina arbetsplatser allt oftare, inte för att med stora öron lyssna på diverse skvaller utan för att få en uppfattning om den rådande stämningen på sin arbetsplats. Stämningen i personalrummet är en spegling av klimatet på hela arbetsplatsen. Är det livliga samtal med högt i tak, värmande skratt och uppmuntrande röster eller är det dyster stämning med beklagande toner och uppgivna suckar? Blir det tyst i rummet så fort chefen kommer in genom dörren eller fortgår den livliga stämningen med chefen som delaktig? Ett bra fikarum med gott kaffe är utan tvekan det bästa forumet för informella möten där tankar och erfarenheter utbyts mellan medarbetarna. Därför borde det ligga i varje chefs intresse att se till att det finns ett trevligt och mysigt fikarum med gott kaffe att bjuda på. Ett bra fikarum gagnar naturligtvis inte bara arbetsplatsen, utan även samhället som helhet får sin del av den goda kakan. Det är en socialisationsplats där människor med olika bakgrund, åsikter och värderinger möts, byter tankar, erfarenheter och glädje med varandra. För mig som kommer från en annan kultur blev fikarummet en viktig port in i det svenska samhället. Här mötte jag svenskarnas värderingar, normer och vardag. Här fick jag höra vilka tv program folk följde eller vilka böcker de läste. Och det var här som jag fick höra att man inte frågar folk vad de röstar på i valet och absolut inte var deras kantarellställe ligger två ytterst privata angelägenheter alltså! Det var i fikarummet jag lärde mig bäst svenska. Det som SFI inte åstadkom på flera år uppnådde jag efter bara några månader på arbetsplatsen. Därför brukar jag säga att fikarummet är den bästa platsen för en invandrare att lära sig det svenska språket. Inte bara de grundläggande språkkunskaperna utan också språkets olika skikt på ett djupare plan. Det var i fikarummet jag lärde mig de bästa svenska idiomen och talesätten. Att man har främmande på besök innebär inte att man har ett gäng illegala invandrare gömda i sin källare. För att inte tala om att ha eld i baken eller blir tagen på sängen. Nej, det var verkligen inte en dans på rosor att lära sig det svenska språket. Men tålamod är A och O och man får inte kasta in handduken eller yxan i sjön för då har man satt sin sista potatis i det här landet. Mitt råd till dig som är chef: nu när vinterkylan har bitit sig fast, dekorera personalrummet med ett par bukett tulpaner i kombination med en god semla och rykande kaffe till personalen. Det ger oss glädje, harmoni och arbetslust. Familjedag hos Logen Alir med fiske på Färssjön Lördagen den 17 mars var det dags igen. Familjedagen hade samlat ett trettiofemtal Druidanslutna till Färssjöns badstrands gröna gräsmatta. Isen däremot var tjock och glansig så spark eller skridskor hade varit rätta forskattningsmedlet. Efter en stunds gemytlighet vidtog den så spännande fisketävlingen. Den varade i en och en halvtimme. Ett skrik hördes över sjöns isoval, det var Ulla Hedman som lyckades med konststycket att upp Färssjöns djupa vatten hala upp en aborre som var till storleken väl värd en medalj av något slag. Det borrades och borrades men inga fiskar kom upp. Stämningen bland deltagarna blev orolig om det inte skulle komma upp en enda fisk förutom Ullas. Olika knep försöktes, bullar, godis och korvbröd var några av de konstigheter som försöktes utöver mask och maggots. När avslutningsskottet sköts blev det vandring upp till stranden där Thomas Persson hade fixat grillen som var proppfull med korvar av olika slag. Godispåsar och festis delades ut till barnen. Gratis lotter delades också ut till de närvarande. Efter allt ätande och drickande blev det dragning på lotteriet där Lv Thomas Jonssonhade bidragit med två vinflaskor. Pimpelspö, filéekniv, senap och ketchup ingick också som priser. Fisketävlingen då, hur gick det med den? Jo, det var faktiskt en tävlande bland druidbröderna som hade turen på sin sida. Det var undertecknad som efter ett evigt borrande lyckades hitta 5 (fem) små ynkliga aborrar som gav vinsten denna gång. Text o bild, Johnny S Andersson Bröder! Annonsera i Svensk Druid-Tidning 20