Radiovågorna i vår miljö. Datortomografi som görs i onödan s.3 Bästa soltipsen inför resan s.10 Ultraljudsbilden har blivit kommersiell s.12.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Radiovågorna i vår miljö. Datortomografi som görs i onödan s.3 Bästa soltipsen inför resan s.10 Ultraljudsbilden har blivit kommersiell s.12."

Transkript

1 Bq Statens strålskyddsinstitut SSI # 2/07 Datortomografi som görs i onödan s.3 Bästa soltipsen inför resan s.10 Ultraljudsbilden har blivit kommersiell s.12 Radiovågorna i vår miljö sidan 4 Bq 2/07 17 SSI verkar för ett gott strålskydd för människan och miljön nu och i framtiden

2 B# 2/07q NYHETER: Många DT-undersökningar är inte berättigade 3 REPORTAGET: Övergång till digital-tv minskade strålningen 4 Den egna mobilen ger mer strålning än masten 7 MER LÄSNING: Kunskap inte nog för att bekämpa hudcancer 8 Så solar du säkert på semesterresan 10 UTBLICK: 700 radioaktiva fyrar utanför ryska kuster 11 DEBATT: Ultraljud som souvenirbilder 12 KRÖNIKAN: Slutförvaret en fråga med moraliskt djup 15 UTMANINGEN: Testa dina kunskaper 16 Yuppie-nallen nu i var mans ficka MINNS DU NÄR mobilen kallades för yuppie-nalle? Eller när fjärrkontrollen till teven var den enda trådlösa apparaten i hemmet? På ett par årtionden har det skett något av en revolution när det gäller informationsöverföring, då kommunikation i allt högre grad kommit att ske via radiovågor i stället för kabel. Antalet användningsområden har också växt i snabb takt, borta är den tid då mobilen enbart användes för samtal. Det har i sin tur medfört ökade krav på infrastrukturens kapacitet. Att den som till exempel pratar i mobiltelefon exponeras för radiovågor från mobilens antenn känner de flesta till. Men hur mycket strålning från tv-, radio- och mobilmaster och andra sändare utsätts vi för i olika vardagssituationer? Är det stora skillnader mellan stad och glesbygd? Vad har innovationer som digital-tv och trådlöst bredband inneburit? Det är för att få svar på dessa och liknande frågor som ssi regelbundet gör miljömätningar av radiofrekventa fält på olika platser i landet. I detta nummer av Bq får du veta mer om resultaten av de senaste sex årens mätningar. Trevlig läsning! MATTIAS SKÖLD, RED. Bq en tidning från Statens strålskyddsinstitut (SSI). Redaktör: Mattias Sköld Redaktionsråd: Wolfram Leitz, Leif Moberg, Lars-Erik Paulsson och Ann-Louis Söderman. Ansvarig utgivare: Ulrika Lyth. E-post till redaktören: Statens strålskyddsinstitut (SSI) Postadress: Stockholm, telefon: , webbplats: Omslagsbild: Linus Meyer. Form: Citat Journalistgruppen, tryck: Arkpressen, Västerås STEFAN BORGIUS Bq är beteckningen för radioaktivitet i det internationella enhetssystemet. 1 becquerel innebär 1 radioaktivt sönderfall per sekund. 2 Bq 2/07

3 S.JASTRZEBSKI/ ISTOCK PHOTOS Varje undersökning med datortomografi måste vara berättigad, den diagnostiska nyttan ska alltså väga tyngre än den ökade cancerrisken En datortomografi av fem är inte berättigad En alternativ metod eller ingen radiologisk undersökning alls hade varit bättre i 21 procent av fallen, visar en SSI-studie. EN GRUPP LÄKARE under ledning av docent Håkan Jorulf fick i uppdrag av Statens strålskyddsinstitut (ssi) att granska alla remisser gällande datortomografi, dt, som gjordes en vanlig dag inom den svenska sjukvården. Varje år utförs cirka dt-undersökningar i Sverige. Liksom vid traditionell röntgen används joniserande strålning, som kan orsaka cancer. Därför måste varje undersökning kunna motiveras genom att den diagnostiska nyttan väger tyngre än den ökade cancerrisken. Det valda datumet, den 22 mars förra året, utförde undersökningar med datortomografi. En närmare granskning av remisserna visade att nästan 500 undersökningar hade gjorts i onödan. Vid 6 procent av undersökningarna skulle ingen radiologisk undersökning ha gjorts över huvud taget, i 15 procent av fallen borde en alternativ form av diagnostik ha använts. dt-diagnostiken står för drygt hälften av den totala stråldos till befolkningen som kan härledas till vården. Det vore möjligt att spara flera människoliv varje år om sjukvården blev bättre på att avgöra vilka undersökningar som är meningsfulla, säger strålskyddsinspektör Sven Richter vid ssi. STUDIEN VISADE också att bara en tredjedel av röntgenavdelningarna har dokumenterade rutiner för berättigandebedömning av röntgenundersökningar. Utan nedskrivna rutiner går det inte att följa upp och långsiktigt höja kvaliteten på bedömningarna, säger Sven Richter. Stickproven i studien avser enbart dt- undersökningar, men det är möjligt att samma förhållande gäller även andra former av röntgendiagnostik. En högre kvalitet på berättigandebedömningarna vore ett av de effektivaste sätten att minska den totala stråldos till befolkningen som kommer från vården, säger Sven Richter. Därför kommer ssi att detaljstudera resultaten för att få bättre kunskap om faktorerna bakom de onödiga undersökningarna. Det kan handla om regionala förhållanden, åldersstrukturer och skillnader mellan den öppna och slutna vården. DETTA ARBETE kan i sin tur leda till ändringar i ssi:s tillsyn av röntgenavdelningarna, i form av ökad information, ändrade rutiner för inspektioner eller tydligare regelverk. Sven Richter understryker att det inte är röntgen som metod som måste berättigas den totala nyttan för vården överstiger vida de negativa effekterna. Däremot är det nödvändigt att så långt det går begränsa den stråldos som metoden för med sig. MATTIAS SKÖLD Alternativ till DT-undersökningar: Konventionell röntgen (joniserande strålning) Nukleärmedicin, där man använder radioaktiva läkemedel (joniserande strålning) Ultraljud (icke-joniserande strålning) Magnetkamera (icke-joniserande strålning) Bq 2/07 3

4 LINUS MEYER Ny teknik kan minska allmänhetens exponering för radiovågor. Övergången från analoga till digitala tv-sändningar innebar att strålningen minskade till en tredjedel. Strålskyddsinspektör Jimmy Trulsson och utredare Gert Anger mäter radiovågor utanför Rydbo i Österåkers kommun. 4 Bq 2/07

5 Ny teknik kan ge lägre strålning DET VISAR EN sammanställning av närmare 150 mätningar av radiovågor som Statens strålskyddsinstitut (ssi) gjort på olika platser i landet sedan Resultaten kommer så småningom att sammanställas i en rapport. I hem och på arbetsplatser får vi allt fler apparater som kommunicerar trådlöst. Dessutom ökar antalet användningsområden, till exempel används mobiltelefonen inte längre uteslutande för samtal utan även till data- och videoöverföring. Det ligger därför nära till hands att tro att allmänheten därmed exponeras för mer strålning. Men det enda sättet att ta reda på den faktiska exponeringen är att mäta radiovågorna i de miljöer där människor vistas. Sådana mätningar har ssi:s strålskyddsinspektörer ägnat sig åt sedan Och resultatet? Svenskens totala exponering för radiovågor i miljön har varit i stort sett oförändrad under 2000-talet, trots att mängden trådlösa apparater ökat. Det handlar om att den nya tekniken ofta är effektivare än gammal och därmed kan sända med lägre styrka, säger strålskyddsinspektör Jimmy Trulsson. INNOVATIONER SOM till exempel Wimax, ett system för trådlös dataöverföring mellan en sändarmast och datoranvändarens fastighet, ligger på försumbara nivåer jämfört med vanliga tv-sändningar. Vid mätningar som ssi gjorde i Skellefteå 2006 var styrkan från de olika tv-signalerna flera tusen gånger starkare än Wimax-signalen. När ny teknik ersätter ett befintligt system kan man i en del fall se en påtaglig minskning av exponeringen för strålning. Vid övergången från analoga till digitala tv-sändningar, som den 15 oktober genomfördes på de sista platserna i landet, minskade exponeringen för tv-signaler med två tredjedelar. Bq 2/07 5

6 Exponering i förhållande till referensvärdet 100% 80% 60% 40% 20% 0% Högsta uppmätta värdet Högsta slumpmässiga värdet 90% av mätplatserna låg under denna nivå 3% 1% 0,01% Grafik: Svenska grafikbyrån 90 procent av resultaten från miljömätningarna låg på ungefär en del av SSI:s referensvärde eller lägre. SSI gjorde 79 mätningar på mer eller mindre slumpmässigt valda platser för att få en generell bild av strålningen i olika miljöer. Den högsta slumpmässiga noteringen låg på en procent av referens värdet. Den högsta nivån över huvud taget, tre pro cent av referens värdet, mättes upp i riksdagens bibliotek i Gamla stan i Stockholm. Mellan 2001 och 2006 jämförde ssi signaler från analoga och digitala tv-sändningar vid 28 tillfällen på elva platser i kommunerna Ekerö och Solna. När styrkan på analoga och digitala signaler jämfördes visade det sig att exponeringen för de analoga i snitt var tre gånger högre. Eftersom styrkan på tv-signalerna ligger på ungefär samma nivå i hela Sverige kan resultatet anses gälla även landet i stort. Trots att allt fler skaffat mobiltelefon, vilket innebär ökad belastning på systemet, och trots utbyggnaden av 3g-nätet så tycks allmänhetens exponering för signaler från mobilnätet inte öka. VID SSI I SOLNA finns en mätstation som registrerar signaler från mobilsystemen gsm900, gsm1 800 och umts (3g). Sedan mätningarna inleddes i januari 2005 har signalerna från de tre systemen legat på en i stort sett oförändrad nivå. Sedan 2001 har ssi gjort 79 mätningar på olika platser i landet för att få en generell bild av allmänhetens exponering för radiovågor i Sverige. Det görs genom spektrala mätningar, som gör det möjligt att separat studera alla vanligt förekommande radiovågor, från radio, tv, mobiltelefoni och så vidare. En sammanställning visar att 90 procent av resultaten ligger på ungefär en del av ssi:s referensvärde eller lägre. Den högsta noteringen, cirka tre procent av referensvärdet, mättes upp i riksdagens bibliotek i Gamla stan i Stockholm. Det är trångt i gränderna i Gamla stan. På byggnaden mittemot finns två basstationsantenner för mobiltelefoni, som bara är åtta-nio meter från fönstret, förklarar Jimmy Trulsson. Den lägsta uppmätta signalen låg på en miljarddel av referensvärdet. Mätningarna visar inte på några stora skillnader mellan glesbygd och tätort när det gäller exponering för strålning. En del av de högre uppmätta resultaten registrerades på landet och några av de lägre i tätbebyggda områden. Dock är värdena i genomsnitt något lägre i glesbygd. Läs mer om ssi:s miljömätningar på webben: MATTIAS SKÖLD Grafik: Svenska grafikbyrån SSI gör mätningar i en mängd olika miljöer, i både tätort och glesbygd. I stadsmiljö sitter antenner för mobiltelefoni ofta på vanliga fastigheter. Att antennen bara sänder i en riktning gör att strålningen bakom, under, över och vid sidan av sändaren är betydligt svagare än framför den. Mätinstrumentet registrerar alla vanligt förekommande radiovågor, från till exempel radio- och tv-sändningar och mobilnätet. Vad är referensvärdet? En rekommenderad högsta nivå för exponering som bygger på ICNIRP:s (Internationella strålskyddskommissionen för icke-joniserande strålning) riktlinjer. ICNIRP:s föreslagna gräns för allmänhetens exponering har satts till en 50- del av nivån för konstaterade hälsoeffekter. 6 Bq 2/07

7 Mobiltelefonen strålar mest Exponeringen för strålning från mobilmaster är mycket låg jämfört med nivån vid ett samtal i den egna mobilen. Så minskar du strålningen från mobilen Använd handsfree. Genom att använda handsfree eller mobilens högtalarfunktion minskar du strålningen till huvudet betydligt. Detta gäller även trådlös handsfree. Håll ut mobilen från kroppen. Exponeringen minskar ytterligare när du använder handsfree eller mobilens högtalarfunktion i kombination med att du håller ut mobilen från kroppen när du pratar. Ha god täckning. Hur god täckning mobilen har, det vill säga hur god kontakt den har med basstationen, påverkar också exponeringen. Ju bättre täckning, desto svagare signal krävs för telefon respektive basstation Basstationer består av radiosändare/mottagare och antenner. Samtal överförs mellan mobiltelefoner eller mellan en mobil och en fast telefon via närliggande basstationer. ÄVEN PÅ PLATSER där det är tätt mellan mobilmasterna ligger den sammanlagda strålningen en person utsätts för betydligt lägre än vad ett samtal i mobiltelefonen ger upphov till. Orsaken är att exponeringen avtar mycket snabbt med avståndet från basstationens antenn. Den som befinner sig inom ett par meter från sändaren på en basstation kan exponeras för strålning som ligger över ssi:s referensvärde. Men eftersom antennerna är placerade på exempelvis höga master eller husfasader så är det i praktiken omöjligt att långvarigt vistas i närheten av sändaren. Att antennen bara sänder i en riktning gör att strålningen bakom, under, över och vid sidan av sändaren är betydligt svagare än framför den. Den som bor i en fastighet där en antenn placerats på fasaden utsätts alltså för mycket låg strålning, husväggen har ju dessutom en dämpande verkan. Däremot kan strålningen från mobilen i vissa fall ligga i nivå med referensvärdet, alltså gånger högre än bakgrundsstrålningen på de flesta platser i Sverige. Att använda handsfree är ett enkelt sätt att kraftigt minska exponeringen för strålning, säger strålskyddsinspektör Jimmy Trulsson vid ssi. Om man dessutom håller ut mobilen från kroppen och ser till att ha god täckning minskar exponeringen ytterligare. I samarbete med Konsumentverket har ssi gett ut en folder med enkla råd om hur man minskar exponeringen för strålning från mobilen. Foldern är gratis och finns att hämta i Telias och Experts butiker. Strålningen från en mobilmast ,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Radiovågornas styrka watt/m 2 Meter MATTIAS SKÖLD Signalstyrkan från mobilnätet varierar över dygnet GSM ,0 Signalstyrka (mw/m2) ) GSM ,0 Jan-05 Jul-05 Jan-06 Jul-06 Jan-07 Jul-07 Allmänhetens exponering för strålning från GSM 1800 och övriga mobilnät har varit i stort sett oförändrad sedan SSI:s mätstation i Solna börja mäta i januari Däremot varierar signalens styrka märkbart mellan olika dagar och tider på dygnet. Det beror på att belastningen, och därmed signalstyrkan, blir större ju fler som utnyttjar nätet samtidigt. Basstationerna sänder med högst styrka under dagtid, måndag till fredag, då många använder sin mobiltelefon. Under helgen är trafiken ojämnare, på nätterna är belastningen lägst Referensvärde för UMTS (3G) Referensvärde för GSM 1800 Referensvärde för GSM Signalstyrka (mw/m2) 2 ) Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Grafik: Svenska grafikbyrån Strålningen avtar snabbt när man kommer längre från antennen. Styrkan på radiovågorna minskar kvadratiskt med avståndet från sändaren. Grafik: Svenska grafikbyrån Bq 2/07 7

8 Bredare ansvar krävs i kampen mot hudcancer Goda kunskaper hos medborgarna räcker inte för att stoppa ökningen av hudcancer i Sverige. Samhället måste byggas med UV-strålningen i åtanke, säger Hélène Asp vid SSI. SÅ GOTT SOM varje svensk känner till att solens strålar kan ge hudcancer. Men trots att det är relativt enkelt att skydda sig mot uv-strålning hör hudcancer till de snabbast ökande cancerformerna i landet. Det är tydligt att det inte räcker med kunskap för att människor ska ändra sitt beteende. För en långsiktig förändring krävs ändrade attityder på individnivå men också att samhället byggs med riskerna med uvstrålning i åtanke. Ett bra exempel är hur man planerar och bygger förskole- och skolgårdar, säger Hélène Asp, utredare vid ssi. Hon gör en jämförelse med svenskens förhållande till bilbältet. Först krävdes kunskap om riskerna med att köra utan bälte. Sedan kom tekniska lösningar för att underlätta ett nytt beteende, såsom introduktionen av rullbältet. När det senare blev lag på att använda bälte var de flesta svenskar redan övertygade om att reformen genomfördes på goda grunder. På samma sätt krävs en kombination av kunskap, tekniska lösningar och politiska åtgärder när det gäller uv-strålning. I AUSTRALIEN, som är särskilt hårt drabbat av hudcancer eftersom landet har tropisk sol och relativt ljushyad befolkning, får människor lära sig att undvika uv-strålarna redan från barnsben, enligt Hélène Asp. I förskolorna är det till exempel självklart att barnen inte tillåts leka utomhus utan hatt. Att det krävs ett brett samhällsansvar i kampen mot hudcancer, det är något som MATTIAS SKÖLD genomsyrar de förslag kring uv-strålning som SSI presenterar i sin utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. ssi föreslår bland annat att Boverket, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och Arbetsmiljöverket ska delta i arbetet för att minska människors exponering för uvstrålning på skolor och arbetsplatser. Dessutom uppmanas landstingen att återinföra så kallade prickmottagningar, där allmänheten kostnadsfritt kan undersöka födelsemärken och hudförändringar. Mottagningarna, som infördes under en period på 90-talet, kan enligt ssi:s vetenskapliga råd för uv-frågor göra att fler fall av hudcancer upptäcks i ett tidigt skede. EN ANNAN ÅTGÄRD som förespråkas är utvecklandet av en indikator för barns uvexponering. Att det finns ett tydligt samband mellan antal födelsemärken och exponering har visats i flera studier (se separat artikel). Medan dagens statistik över hudcancer är ett resultat av människors uv-exponering för två decennier sedan kan indikatorn ge en bild av exponeringen i dagsläget. Ett förslag i Säker strålmiljö som redan väckt stor uppmärksamhet i media gäller införandet av en 18-årsgräns för att sola i solarium. Det är känt sedan länge att den som solar ofta i solarium som ung löper större risk att drabbas av hudcancer. ssi anser att det bör utredas om intresset av att skydda minderåriga från att drabbas av cancer senare i livet motiverar ett förbud i lag. MATTIAS SKÖLD 8 Bq 2/07

9 Det räcker inte att människor känner till att solens strålar kan ge hudcancer. Politiker och andra beslutsfattare har också ett ansvar för att samhället byggs med UV-strålningen i åtanke, anser Hélène Asp, utredare vid SSI. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas från skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Så lyder målet Säker strålmiljö, ett av de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen ställt sig bakom. SSI har ansvar för att driva arbetet i riktning mot målet. Miljömålen ska ge en struktur som kan underlätta samordning på miljöområdet mellan olika myndigheter och organisationer. Arbetet ska följas upp och redovisas regelbundet till regering och riksdag. SSI lämnade i september en utvärdering av Säker strålmiljö till det av regeringen tillsatta Miljömålsrådet, som ska presentera ett underlag till en miljömålsproposition våren Den innehåller 14 förslag på åtgärder inom områdena elektromagnetiska fält, UV-strålning, omhändertagande av radioaktivt avfall och skydd av växter och djur. Så skyddar man sig mot UV-strålning Undvik solen mellan klockan 11 och 15 när UV-strålningen är som starkast. Skydda dig med kläder, hatt med brätte och solglasögon. Ta på solkräm där kläderna inte täcker. Var extra försiktig på breddgrader runt ekvatorn. Kom ihåg att små barn är extra känsliga för UV-strålning. Sjuåringar i södra Sverige har flest leverfläckar Var i landet ett barn bor har stor betydelse för hur mycket ultraviolett strålning det exponeras för, visar en studie av epidemiologen Ylva Rodvall. ATT SVENSKEN RESER på solsemester till sydliga breddgrader i högre grad än tidigare är en orsak till det ökande antalet fall av hudcancer. Men hur mycket ultraviolett strålning som befolkningen utsätts för varierar stort även mellan Sveriges landsändar. Människor som bor i söder drabbas också i betydligt högre grad av hudcancer än de i norr. När huden utsätts för ultraviolett strålning börjar pigmentceller att producera det bruna färgämnet melanin. Födelsemärken, eller nevi som är den medicinska termen, är ansamlingar av pigmentceller på huden. Ylva Rodvalls undersökning visar, i likhet med tidigare internationella studier, att förekomsten av födelsemärken kan fungera som indikator på hur mycket ultraviolett strålning en människa exponerats för. Ylva Rodvall gjorde 2002 en studie av pigmentnevi på sjuåringar i Kiruna och Piteå i norr samt Falkenberg och Ljungby i söder. En sjuksköterska räknade sjuåringarnas födelsemärken och föräldrarna fick svara på frågor om barnens solvanor. I år upprepades undersökningen i Falkenberg och Ljungby. Ylva Rodvall. MÄTNINGEN 2002 visade att sjuåringarna i Falkenberg och Ljungby hade betydligt fler födelsemärken än sina kamrater i Kiruna och Piteå. En uppföljning 2005, då barnen hade fyllt tio år, gav samma bild, liksom undersökningen Vilken breddgrad barnet bor på kan alltså ha stor betydelse för risken att drabbas av hudcancer som vuxen. Till andra riskfaktorer hör ljus hy, badsemestrar i utlandet och om man bränt sig ofta i solen. Att bromsa ökningen av hudcancer i Sverige är ett arbete som kräver ett långsiktigt och uthålligt engagemang, understryker Ylva Rodvall. Det tar tid att förändra människors attityder och vanor. YLVA RODVALL ARBETAR inom Stockholm läns landsting och sitter som expert i landstingets vårdprogram för malignt melanom. Gruppen har uppvaktat landstingets politiker och efterlyst långsiktiga satsningar i Stockholmsregionen för att stoppa ökningen av hudcancerfall. När jag själv är ute och träffar förstaklassare slås jag av hur mycket de kan och förstår. Det är bland dem det preventiva arbetet verkligen kan ha effekt, säger Ylva Rodvall. Födelsemärken MATTIAS SKÖLD Utgörs av lokala koncentrationer av pigmentceller i huden. Märkena utvecklas ofta några år efter födseln och ökar sedan i antal fram till årsåldern. Kallas även leverfläckar eller nevi. Som skydd mot ultraviolett strålning bildar huden ett brunt pigment, melanin, som fungerar som ett slags filter. Melaninet produceras i speciella pigmentceller, melanocyter, som finns spridda i överhuden. Hudcancer ökar stadigt Varje år upptäcks över fall av hudcancer (malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer), en av de cancerformer som ökar mest i Sverige. De allra flesta av de drygt 400 personer om året som dör i hudcancer har malignt melanom. Bq 2/07 9

10 Så solar du säkert på resan Solresorna till sydliga breddgrader bidrar till att hudcancer ökar i Sverige. På en veckas solsemester kan man få en stor del av årsdosen av UV-strålning, säger Karin Westermark vid SSI. SVERIGE OCH ANDRA nordiska länder ligger i topp när det gäller insjuknande och dödlighet i hudcancer. Att de flesta nordbor har ljus hy i kombination med att vi gärna reser på solsemester under vinterhalvåret är en viktig förklaring till den dystra statistiken. Ju närmare ekvatorn man kommer, desto starkare är solen. Drygt en tredjedel av svenskarna åkte på solsemester under förra året, enligt ssi:s enkätundersökning av befolkningens solvanor. En av fem uppgav dessutom att de hade bränt sig i solen under utlandssemestern. Men Karin Westermark, som är utredare vid ssi, vill inte avråda människor från att resa till solen under de mörka vintermånaderna. Det handlar om hur man vistas i solen. Genom att till exempel hålla sig i skuggan mitt på dagen när solen är som starkast kan man undvika att bränna sig. Även den som åker på skidsemester till Alperna har anledning att skydda sig lite extra mot solen. På högre höjd är solen starkare eftersom en mindre del av uvstrålningen hunnit filtreras bort av atmosfären. Dessutom reflekteras upp till 80 procent av solstrålarna av snön, vilket gör att man snabbare blir bränd av solen. Det är också viktigt att skydda ögonen. Den som inte bär glasögon riskerar att drabbas av snöblindhet. På sikt kan exponeringen för solens strålar även orsaka katarakt, gråstarr. Det är fortfarande vanligt att folk solar i solarium för att grunda inför resan till solen. Solariesolandet ger visserligen kroppen en brun färg men leder inte till den förtjockning av huden som motverkar att uv-strålar tränger igenom. Karin Westermark. Dessutom medför solariesolandet i sig en ökad cancerrisk. Den som solar i solarium för att skydda huden gör alltså i själva verket raka motsatsen. Framför allt yngre människor har anledning att vara försiktiga med att sola i solarium. Forskning visar att en människas hud bildar fler och fler födelsemärken, som eventuellt kan utvecklas till hudcancer, upp till 30-årsåldern. MATTIAS SKÖLD Kombinationen av ljus hy och en förkärlek för solsemestrar gör nordborna särskilt utsatta för hudcancer. Att tänka på under solsemestern Vatten skyddar inte mot UV-strålning. Därför är det lätt att bränna sig när man badar. Skydda dig med kläder, hatt med brätte och solkräm där kläderna inte täcker. Bäst skyddar kläder som sitter löst och är torra. Undvik solen mitt på dagen. De yngsta är extra känsliga mot UV-strålning. Barn under ett år bör över huvud taget inte utsättas för direkt sol. Använd solkräm med hög solskyddsfaktor som skyddar mot både UVA och UVB. Norden värst drabbat av hudcancer Antal fall och dödlighet per kvinnor år Sverige: 13 fall, dödlighet: 1,6, Danmark: 13 fall, dödlighet: 1,7, Norge: 16 fall, dödlighet: 2,7, Spanien: 4,5 fall, dödlighet: 0,9, Portugal: 3,6 fall, dödlighet: 0,7, Grekland: 2,0 fall, dödlighet: 0,4. Antal fall och dödlighet per män år Sverige: 13 fall, dödlighet: 3,2, Danmark: 11 fall, dödlighet: 2,9, Norge: 14 fall, dödlighet: 3,3, Spanien: 2,8 fall, dödlighet: 1,3, Portugal: 2,5 fall, dödlighet: 0,9, Grekland: 1,9 fall, dödlighet: 0,7. CLAYTON HANSEN 10 Bq 2/07

11 Utblick Svenskt engagemang i ryska RTG-fyrar I ryska farvatten finns det 700 radioaktiva fyrar som hotar sjösäkerheten. SSI föreslår att Sverige ökar sitt engagemang för att ersätta fyrarna med säkra alternativ. DE RADIOAKTIVA så kallade rtg-fyrarna, som drivs med radioisotopen strontium- 90, har använts i stor omfattning sedan 1970-talet. Eftersom fyrarna innehåller mycket starka strålkällor utgör de en risk för allvarliga olyckor i de tättrafikerade farvattnen. De skulle också kunna vara begärliga för terrorister och andra som vill åstadkomma skada. Tidigare har en ambitiös norsk satsning, med svensk och fransk uppbackning, gjort att nästan alla rtg-fyrar i området kring Kolahalvön kunnat ersättas med miljövänliga modeller drivna av solceller. Nu har ssi ansökt hos Sida om finansiering för att kunna bidra med expertis i samband med saneringen av ett 90-tal fyrar i Östersjön, dels i Finska viken och dels utanför Kaliningrads kust. Enligt Peter Keyser, tillförordnad chef för ssi:s internationella utvecklingssamarbete, kan det bli aktuellt att delta i hanteringen av rtg-fyrar om året fram till RYSSLAND RÄKNAR MED att kunna avveckla, sluthantera och långtidsförvara samtliga fyrar i Östersjön inom fem år om internationell finansiering kan säkras. Sedan arbetet inleddes i slutet av 90-talet har omkring 200 fyrar tagits om hand vid den ryska Mayak-anläggningen för slutförvaring. Från svensk sida handlar det om att bidra med expertis när det gäller säkerhet och miljökonsekvenser i samband med avvecklingen. Norge är det land som främst engagerat sig i frågan sedan avvecklingen av ryska rtg-fyrar aktualiserades i mitten av 90-talet. Norska myndigheter har åtagit sig att stödja omhändertagandet av 180 fyrar i nordvästra Ryssland. Även Kanada och usa väntas bidra ekonomiskt till projektet. MATTIAS SKÖLD Samarbete inleds med Vitryssland STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUT (ssi) och Sida har tecknat ett treårigt avtal med Vitryssland om utvecklingssamarbete inom icke-kärntekniskt strålskydd. Utbytet, som rör områdena patient- och personalstrålskydd samt kontroll av illegala eller övergivna strålkällor, ingår i ett program för utvecklingssamarbete med Vitryssland som regeringen antog i mars. Tack vare en ambitiös norsk satsning har omkring 200 ryska RTGfyrar tagits om hand sedan slutet av 90-talet. Vitryssland, som har tio miljoner invånare, lider fortfarande påtagligt av konsekvenserna av Tjernobylkatastrofen Nästan en fjärdedel av landets totala yta är kontaminerad med cesium-137 överstigande 37 gigabecquerel per kvadratkilometer. Landet har i dag inga kärnkraftverk men det finns framskridna planer på ett nationellt program för atomenergi. PER-EINAR FISKEBECK Bq 2/07 11

12 Debatt ISTOCKPHOTO Det finns fortfarande kunskapsbrister när det gäller ultraljud och riskerna för fostret, anser artikelförfattarna. Olämpligt använda ultraljud av foster som souvenir Ultraljud har börjat användas i kommersiellt syfte gravida kvinnor erbjuds bilder och videoinspelningar av sina ofödda barn som souvenirer. Detta trots att det råder osäkerhet kring hälsoriskerna för fostret, skriver tre forskare i ett gemensamt inlägg. OBSTETRISKT ULTRALJUD introducerades i Sverige på 1970-talet. I dag erbjuds alla gravida kvinnor minst en ultraljudsundersökning av fostret och fler än 95 procent tackar ja till erbjudandet. Oftast utförs denna rutinmässiga ultraljudsundersökning vid graviditetsveckor, men på vissa kliniker görs den vid veckor. Undersökningen utförs som regel av specialutbildade barnmorskor. Motiven för rutinultraljudet är flera. Graviditeten kan dateras, vilket leder till en säkrare skattning av graviditetslängden. Dessutom upptäcks flerbördsgraviditeter, vilket är värdefullt att känna till för den fortsatta graviditetsövervakningen. Fostermissbildningar eftersöks och knappt 50 procent av de allvarliga upptäcks. Ultraljud används också på klinisk indikation i såväl tidig som sen graviditet då komplikationer föreligger. Även Dopplerultraljud används för att bedöma moderkakans och fostrets tillstånd. UTAN ÖVERDRIFT kan sägas att ultraljudet har möjliggjort en imponerande utveckling av obstetrisk diagnostik och behandling. Finns det då några risker 12 Bq 2/07

13 för barnen, som exponerats för ultraljud under fosterlivet? Tyvärr har detta forskningsfält ägnats påfallande litet intresse, vilket innebär att vi i alltför hög utsträckning här svävar i okunskap. Ultraljudet är en mekanisk vågenergi, som sänds in i vävnaden. De energier som kan genereras av modern ultraljudsutrusning kan påverka biologisk vävnad. De ultraljudseffekter, som kan skada biologisk vävnad är framför allt värme och kavitation. Största risken för värmeutveckling föreligger i gränsskikten mellan ben och mjukvävnad. Det är framför allt Dopplerultraljud, som kan orsaka värmeproduktion. Kavitation borde inte kunna uppkomma hos foster såvida inte ultraljudskontrastmedel i form av mikrobubblor i blodet använts. I EUROPA FINNS inget regelsystem vad gäller ultraljudsutrustningars energinivåer vid undersökning av foster. Ansvaret för säkerheten ligger på undersökaren. År 1992 introducerade den amerikanska Food and Drug Agency (fda) Output Display Standard. Grundtanken med denna standard är att avstå från att ange absoluta intensitetsnivåer, som inte får överskridas, utan istället ge undersökaren enkla indikatorer som kan användas för bedömning av den aktuella risksituationen. Alla moderna ultraljudsutrustningar skall vara försedda med skärmar, som visar mekaniskt index (mi) och termalindex (ti). Dessa index anger risk för mekanisk påverkan respektive temperaturökning vid den aktuella inställningen på apparaturen. Ett ti-värde på 1,5 anger en möjlig temperaturökning i vävnaden på 1,5 grader Celsius. I merparten av de publikationer som utfärdat rekommendationer gällande säkerhet vid ultraljudsundersökningar under graviditet anges att indexvärden som ej överstiger 1,0 innebär att säkerhetsmarginalen är mycket god. I en nyligen publicerad rapport framgick tyvärr att en majoritet av svenska och utländska erfarna ultraljudsanvändare hade undermålig kunskap om det aktuella säkerhetssystemet. Detta kan tolkas så att säkerhetssystemet behöver revideras och utbildningen i säkerhetsaspekter av ultraljudsoperatörer förbättras. DET FINNS FÅ undersökningar där barn som exponeras för ultraljud som foster följts upp. Det som kan oroa är fynden om effekt på hänthet. Barn från två norska och en svensk randomiserad studie har följts upp vid 8 9 års ålder. I den norska studien var oddskvoten för icke-högerhänthet hos pojkar 1,40; 95 procent konfidensintervall 1,00 1,96 analyserat enligt intention-to-treat. I den svenska studien noterades en oddskvot för pojkar på 1,33; 95 procent konfidensintervall 1,02 1,74 då analysen utfördes enligt exponering. Två svenska registerbaserade observationsstudier har visat liknande fynd. Förändrad hänthet är i sig inte att betrakta som ett hälsoproblem, men fynden kan tänkas innebära att ultraljud kan påverka den växande fosterhjärnan. I den nyligen publicerade sbu-rapporten om tidig fosterdiagnostik sammanfattas att 2d-ultraljud i andra trimestern med nyttjande av låga energier och med alara principen som riktmärke (alara = as low as reasonably achievable) är motiverat då klinisk indikation (vilken inkluderar rutinultraljud i andra trimestern) föreligger. Rapporten varnar för användning av så kallad harmonic imaging i första trimestern och understryker kunskapsbristen avseende de energinivåer som används vid 4d-ultraljud. Restriktivitet rekommenderas angående användning av Dopplerultraljud i första trimestern liksom av kontrastmedel under graviditet. DE KUNSKAPSBRISTER som finns avseende säkerhetsaspekterna, liksom det faktum att moderna utrustningar kan ge upp till 10 gånger högre energier än tidigare, manar till försiktighet och betonar vikten av att ultraljud endast används då medicinsk indikation föreligger. Tyvärr har ultraljud börjat användas i kommersiellt syfte både i utlandet och i Sverige. Gravida kvinnor erbjuds bildtagningar och videoinspelningar av sina ofödda barn som souvenirer. Vi kan inte utesluta att ultraljudsexponering under fosterlivet kan leda till seneffekter på barn som hittills inte kunnat upptäckas. Användning av ultraljud för fosterundersökningar skall undvikas, om någon medicinsk vinst av undersökningen inte kan förväntas. OVE AXELSSON, PROFESSOR, INSTITUTIONEN FÖR KVINNORS OCH BARNS HÄLSA, UPPSALA UNIVERSITET KAREL MARSÀL, PROFESSOR, KVINNOKLINIKEN, UNIVERSITETSSJUKHUSET I LUND LIL VALENTIN, PROFESSOR, KVINNOKLINIKEN, UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS, MALMÖ Texten är ett sammandrag av en artikel som publicerades i Läkartidningen 16/2007. Bq 2/07 13

14 SSI storsatsar på forskning Många vill veta mer om elektromagnetiska fält JIMMY TRULSSON VILKA OMRÅDEN VILL allmänheten framför allt veta mer om när det gäller strålning? Mobiltelefoner, mobilmaster och kraftledningar är svaret, enligt en enkätundersökning som ssi låtit genomföra. Drygt personer i åldern år fick svara på 21 frågor om strålning. Enkäten ingår i en större studie för att kartlägga och på sikt stärka ssi:s kommunikation med allmänheten, myndigheter, organisationer och massmedia. ANN-LOUISE EKSBORG, tidigare generaldirektör vid Krisberedskapsmyndigheten (kmb), tillträdde den 1 november som särskild utredare för sammanläggningen av Statens strålskyddsinstitut (ssi) och Statens Kärnkraftinspektion (ski). Hon kommer även att bli generaldirektör och chef för den nya myndighet, med ett samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet, som enligt planeringen ska inrättas den 1 juli Ann-Louise Eksborg är jurist och före detta domare. Hon har tidigare bland annat varit rättschef i Försvarsdepartementet och generaldirektör för Statens haverikommission. Elektromagnetiska fält från mobiler och annan teknik är också den sorts strålning som flest oroar sig för, enligt enkäten. Rädsla för sjukdomar, men också bristande kunskap, anger många som orsak till sin oro. Fyra personer av tio känner oro för någon typ av strålning. Kvinnor är mer oroliga än män (49 respektive 35 procent). Eksborg blir chef för strålskyddet BOSSE ALENIUS UNDER 2008 kommer ssi att inleda en omfattande satsning på grundläggande forskning inom strålskyddsområdet genom ett långsiktigt finansiellt stöd till tre forskartjänster. De ssi-finansierade tjänsterna i strålningsdosimetri, radiobiologi respektive radioekologi har erbjudits doktor Hooshang Nikjoo, för närvarande vid den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa, doktor Andrzej Wojcik, Institutet för kärnkemi och teknik i Warszawa, och doktor Clare Bradshaw, Stockholms universitet. De forskningsområden som nu prioriteras hör till de viktigaste inom strålskyddet, säger ssi:s forskningschef Leif Moberg. Tjänsten i strålningsdosimetri kommer enligt ansökan att placeras vid Karolinska institutet och de två övriga vid Stockholms universitet. Det finansiella stödet är treårigt, med möjlig förlängning i ytterligare tre år. Fortfarande återstår dock ett formellt beslut om tjänstetillsättning vid respektive universitet. Forskningen inom strålningsdosimetrin har som mål att utveckla och förbättra metoder för absorberad dos och andra parametrar för att mäta de biologiska effekterna av strålning. Den radiobiologiska forskningen belyser verkan av låga doser och dosrater på celler och den risk för till exempel cancer som uppkommer. Inom radioekologin syftar forskningen till att skapa och förmedla kunskap om de processer som påverkar radioaktiva ämnens flöden i miljön och hur de upptas i näringskedjor. 14 Bq 2/07 Rätt svar i Utmaningen, sid 16. GEOGRAFI: Rwanda, HISTORIA: Nikola Tesla, KULTUR: Roman Polansky, BOTANIK: Granatäpple, BILDEN: 1981.

15 Krönikan Slutförvaret en fråga med moraliskt djup Få frågor som rör miljö och hälsa har relevans så långt fram i tiden som slutförvar av kärnavfall. Utmaningen att analysera och hantera slutförvarsfrågan är svår och kan inte negligeras såvida man inte sätter värdet på framtida generationer till mer eller mindre noll, eller hyser en stark övertro till ännu oprövade tekniska lösningar. Dessbättre förstår allt fler den djupa moraliska dimension som ligger i frågan, vilket gynnar bästa möjliga lösning utifrån ett välfärdsperspektiv, där miljö- och hälsoaspekter på lång sikt har avgörande betydelse. Den synvända som växer fram är viktig, eftersom det pågående slutförvarsprojekt som den svenska kärnkraftsindustrin bedriver är förenat med en rad brister när det gäller val av både metod och plats. Ett grundproblem i metodfrågan är att kärnkraftsindustrin i stora drag låste sig vid kbs-konceptet redan för tre decennier sedan, då utgångspunkterna för miljöarbetet var ganska annorlunda än idag. Sedan dess har industrin varit relativt ointresserad av att på allvar pröva alternativ till sin metod, trots att svensk lag kräver en omfattande utforskning av alternativ. Den relativa säkerheten med kbs-konceptet går inte att granska utan alternativprövning och än värre innebär låsningen att metoder som kan vara säkrare inte kommer till sin rätt. MILJÖRÖRELSEN HAR med framgång lyft metoden djupa borrhål till debatt och menar att kärnkraftsindustrin måste utreda den långt mer ingående än vad som hittills gjorts. Det innebär inte att miljörörelsen nödvändigtvis förespråkar djupa borrhål, även om potentiella fördelar kan listas, exempelvis att grundvatten på tre till fem km djup ligger orörligt i miljontals år, vilket inte är fallet för industrins ytliga kbs-förvar. Miljörörelsen menar med stöd av ledande forskare inom området att regeringen bör tydliggöra för kärnkraftsindustrin att något slutförvar enligt kbs-metoden inte kan godkännas innan alternativen undersökts långt bättre. Också när det gäller val av plats för slutförvaret brister planeringen. Det är förstås ingen slump att man landat i undersökningar i två kärnkraftskommuner, för vilka inte bara säkerhet utan i perspektivet hundra tusen år kortsiktiga aspekter som rör lokal utveckling, ekonomi och sysselsättning spelar en viktig roll för acceptansen. Studier visar också att en kustnära lokalisering riskerar leda till förvaring i läckagekänsliga utströmningsområden, med potentiella miljöproblem som följd. DEN GRANSKNING som miljörörelsen gör av slutförvarsprojektet visar att kärnkraftsindustrin som har ansvar att bereda frågan inför det allmännas granskning saknar information i viktiga frågor. Det är på ett sätt naturligt. Däremot är det oroväckande att industrin på avgörande punkter hukar för frågor, än mindre söker tillfredsställande svar. Det sätter ett frågetecken för den nuvarande ordningen vore det kanske bättre att flytta förberedelserna från industrin till en oberoende instans, till fullo finansierad med höjda skatter på kärnkraftsel? MIKAEL KARLSSON ORDFÖRANDE I NATURSKYDDS- FÖRENINGEN Bq 1/07 15

16 Utmaningen Testa dina kunskaper! Ju färre ledtrådar du behöver desto högre poäng. 5 poäng 4 poäng 3 poäng 2 poäng 1 poäng 1: GEOGRAFI Vad heter landet? Landet, som är Afrikas folktätaste, blev 1885 en tysk koloni och kom att ingå i Tyska Östafrika. Övertogs av Belgien efter första världskriget. Minoriteten tutsi hade en högre position i samhället än majoriteten hutu. Systemet förstärktes av det belgiska styret som gynnade tutsierna. Efter andra världskriget administrerade Belgien landet som förvaltarskapsområde på uppdrag av FN fram till självständigheten Landet gränsar till Kongo-Kinshasa, Uganda, Tanzania och Burundi. Huvudstaden heter Kigali. Ett av de officiella språken är Kinyarwanda. Etniska strider ledde 1994 till ett folkmord under vilket 1 miljon människor dödades. Det har kallats FN:s största misslyckande. 2: HISTORIA Vad heter vetenskapsmannen? Föddes den 10 juli 1856 i nuvarande Kroatien. Han anses bland annat ha uppfunnit röntgentekniken före tysken Wilhelm Röntgen. Arbetade i början av sin karriär under Thomas Edison. Senare kom dock de två genierna på kollisionskurs och utvecklade en bitter fiendskap. Vann 1893 en seger mot Edison då hans egen teknik, växelströmmen, framgångsrikt användes för att lysa upp världsutställningen i Chicago. Tillskrivs avgörande tekniska landvinningar som radiosändaren, radarn och turbinen. Ändå fick han litet erkännande under sin livstid. Har gett namn åt enheten för magnetisk flödestäthet och för intensitet av magnetisering, förkortad T. 3: KULTUR Vad heter regissören? Växte upp i andra världskrigets Polen. Som judar tvingades hans familj att flytta till Krakows ghetto. Modern dog i koncentrationsläger. Tog examen från den kända filmhögskolan Lódz Fick sitt genombrott tre år senare med filmen Kniven i vattnet. Gjorde succé i Hollywood med filmer som Rosemary s Baby och Chinatown. Blev känd som en mästare i genren psykologisk thriller. Hans hustru mördades brutalt 1969 av Charles Mansons sektliknande familj. Själv anhölls han 1977 för sexuellt umgänge med minderårig. Lever nu i Frankrike och riskerar alltjämt åtal om han återvänder till USA. Kunde därför inte ta emot den Oscar han vann för Pianisten : BOTANIK Vilken frukt är det? Denna frukt blir stor som en apelsin, har läderartat skal och innehåller ett stort antal frön som vart och ett omges av kött med syrlig smak. Fruktköttet anses vara en i delikatess i sig, men kan även pressas till en klar röd saft som heter grenadin och används i drinkar. Skalet används som medicin mot hakmaskar och till garvning av läder. Studier har visat att fruktjuicen kan skydda mot prostatacancer. Ursprungligen kommer frukten från Asien. Den fördes tidigt till länderna runt Medelhavet, där den i dag hittas främst i torr vegetation. Heter punica granatum på latin och pomegranate på engelska. Förekom ofta i den kristna ikonografin under medeltiden. Vilket år? Den ryska ubåten U 137 går på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona. TOMMY SVENSSON Rätt år = 8 poäng +/- 2 år = 4 poäng +/- 4 år = 3 poäng +/- 6 år = 2 poäng +/- 8 år = 1 poäng Svar finns på sidan 14.

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

Incidens av hudcancer i Västra Götalands län. Göteborg den 20 december 2007

Incidens av hudcancer i Västra Götalands län. Göteborg den 20 december 2007 Göteborg den 20 december 2007 Maria Wallin ST-läkare Gunilla Wastensson Specialistläkare Eva M Andersson Docent, statistiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 94 gunilla.wastensson@amm.gu.se

Läs mer

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER Actinica Lotion skyddar huden mot UV-strålning och förebygger vissa former av hudcancer 2 Vad är hudcancer? Hudcancer är den vanligaste typen av cancer.

Läs mer

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520. Vår referens

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520. Vår referens Mätprotokoll Datum Vår referens Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520 TETRA-mätningar i med omnejd RAKEL (Radiokommunikation för effektiv ledning) är ett gemensamt radiokommunikationssystem

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Miljökontoret informerar om. Solarium

Miljökontoret informerar om. Solarium Miljökontoret informerar om Solarium Våren 2009 Inledning Den som avser att driva en solarieverksamhet är skyldig att anmäla detta till miljökontoret innan lokalen tas i bruk, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

Varför kan det ta så lång tid på röntgen?

Varför kan det ta så lång tid på röntgen? Varför kan det ta så lång tid på röntgen? Röntgenremissens gång Röntgenremissens gång En del patienter tycker att väntetiden kan bli lång vid röntgenavdelningen. Vi vill därför förklara vad som händer

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning Radiojodbehandling Vid hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring,

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER EU-parlamentet och Rådet har fattat beslut om att alla medlemsstater ska möjliggöra ett samordnat och gradvist införande av UMTS-tjänsterna.

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna Strandväg 96 Telefon: 08-7 40 00 Fax: 08-799 40 10

Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna Strandväg 96 Telefon: 08-7 40 00 Fax: 08-799 40 10 Basstationer - Mobiltelefoni - SSM http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/allmanhet/magnetfalt--tradlos-teknik/mobi... Page 1 of 2 2010-08-25 Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna

Läs mer

Årsrapport strålskydd 2012

Årsrapport strålskydd 2012 Medicinskt servicecentrum 2013-01-14 Medicinsk fysik och teknik Årsrapport strålskydd 2012 1 Inledning Tillståndshavaren (Landstingsdirektören) ansvarar för att verksamheten med strålning bedrivs i enlighet

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige!

Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! 1 Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! Björn Berg Informationsansvarig/informationschef, TeliaSonera Fast telefoni ersätts med

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sida 1 Sammanfattning Mobiltäckningen i Sölvesborgs kommun är till stora delar men det skiljer en del beroende på vilken nättyp och vilken operatör

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut Följande material är hämtat från SSIs hemsida, länken. http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/magnetfalt/index.html, ff (2006-11-01) Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Emilie Jönsson Miljöinspektör Rapport 2008:6 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...3 Bakgrund...3

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall.

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Nyckelord: kariesdiagnostik, röntgen, risker, barn, adolecens, strålning Röntgendiagnostik

Läs mer

Till dig som läser till Röntgensjuksköterska eller vill göra det! Välkommen till Bild- och funktionsmedicinskt centrum! Akademiska sjukhuset -

Till dig som läser till Röntgensjuksköterska eller vill göra det! Välkommen till Bild- och funktionsmedicinskt centrum! Akademiska sjukhuset - Till dig som läser till Röntgensjuksköterska eller vill göra det! Välkommen till Bild- och funktionsmedicinskt centrum! Akademiska sjukhuset - Uppsala Akademiska sjukhuset är en av de största arbetsplatserna

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Magnetfält och hälsorisker

Magnetfält och hälsorisker Magnetfält och hälsorisker Innehåll om magnetfält... 5 magnetfält i hemmet... 6 magnetfält på arbetet... 9 andra magnetfält i vår omgivning... 11 hälsorisker... 12 referensvärden för magnetfält... 14 sätt

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Obefintlig täckning på mobilen, avbrott i det mobila bredbandet. Vad kan jag göra?

Obefintlig täckning på mobilen, avbrott i det mobila bredbandet. Vad kan jag göra? Obefintlig täckning på mobilen, avbrott i det mobila bredbandet. Vad kan jag göra? Om mobilnätets täckning Mobilnätets täckning kan förbättras med en extra antenn Mobilnätets täckning kan ibland förbättras

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder t e d a l Friskb Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder Hej! Du är en av alla kloka invånare som har valt Frisktandvården. Tillsammans är vi nu över 16 000 personer i Kalmar län mellan 20 och 85

Läs mer

Nedan kan du läsa mobiloperatörernas svar på P3 Nyheters lyssnares kritik mot bristande kapacitet i mobilnätet. Efter P3 Nyheters rapportering om

Nedan kan du läsa mobiloperatörernas svar på P3 Nyheters lyssnares kritik mot bristande kapacitet i mobilnätet. Efter P3 Nyheters rapportering om Nedan kan du läsa mobiloperatörernas svar på P3 Nyheters lyssnares kritik mot bristande kapacitet i mobilnätet. Efter P3 Nyheters rapportering om detta fick vi många kommentarer. Rapporteringen och kommentarerna

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer

Information från Värmskog Fibernät

Information från Värmskog Fibernät Information från Värmskog Fibernät Vi är en ekonomisk förening som verkar för att hålla landsbygden vid liv samt att ge oss som bor, lever och verkar utanför tätorten lika villkor. Den digitala infrastrukturen

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om tillstånd att inneha och använda

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013 SSM:s roll och uppdrag Röntgenveckan Uppsala 2013 Om Strålsäkerhetsmyndigheten! Bildades juli 2008! Har ett samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet! Sorterar under Miljödepartementet! Generaldirektör:

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun

Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun Dnr A 0160/03 Riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner i Örebro kommun Antagen av Byggnadsnämnden den 2003-11-12, ändring av titel policy till riktlinjer den 2004-02-12

Läs mer

Agenda. Information från Rackens fiberförening. Information från Arvika Kommun. Frågor. Anders Johansson. Ola Nilsson

Agenda. Information från Rackens fiberförening. Information från Arvika Kommun. Frågor. Anders Johansson. Ola Nilsson Agenda Information från Rackens fiberförening Anders Johansson Information från Arvika Kommun Ola Nilsson Frågor Rackens fiberförening Interimsstyrelse bildad 9 april Anders Johansson, Rackstad Lennart

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset

SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar Hur påverkades strålsäkerhetsarbetet? Inställning

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

2004:13 JIMMY TRULSSON. Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer

2004:13 JIMMY TRULSSON. Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer 2004:13 JIMMY TRULSSON Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i olika utomhusmiljöer FÖRFATTARE/ AUTHOR: Jimmy Trulsson AVDELNING/ DEPARTMENT: Avdelningen för beredskap och miljöövervakning /

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning EU RMP alitretinoin v8 maj 2014 VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst I telefon- och e-postundersökningar bland vuxna i Nord- och Centraleuropa uppgav 6

Läs mer

Svenska företagswebbplatser fortsatt bättre än övriga Europa, men svaga inom CSR och karriär

Svenska företagswebbplatser fortsatt bättre än övriga Europa, men svaga inom CSR och karriär WEBRANKING BY COMPREND 2014-2015 Svenska företagswebbplatser fortsatt bättre än övriga Europa, men svaga inom CSR och karriär Svenska företag presterar fortsatt bra jämfört med andra europeiska företag

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker

Magnetfält och eventuella hälsorisker Magnetfält och eventuella hälsorisker Många människor funderar över om magnetfält är farliga för hälsan. I denna nya version av broschyren om magnetfält 1 har vi alla de myndigheter som anges på baksidan

Läs mer

Anslag från Sight First

Anslag från Sight First Anslag från Sight First Sedan början av 1990 talet har Sight First anslag delats ut till ett värde av 211 miljoner US dollar. Nu börjar pengarna ta slut, därav insamlingskampanjen Sight First II. Ett exempel,

Läs mer

GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR

GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR BEMI - BÄTTRE ELMILJÖ Sida 1 av 6 GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR Det finns många frågor och mycken oro vad gäller exponering för fält/strålning. De senaste åren har debatten koncentrerat sig på GSM och

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning Catarina Danestig Sjögren och Ann-Louis Söderman Strålsäkerhet vad är det? (1) Strålskydd Skydd mot skadlig verkan av strålning

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2

Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2 Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2 Remiss från Socialdepartementet Bidrag till glasögon för barn och unga STK 2015-632 I en remiss från Socialdepartementet föreslås att alla barn och

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

BILAGA I. Icke-koherent optisk strålning. λ (H eff är endast relevant i området 180-400 nm) (L B är endast relevant i området 300-700 nm)

BILAGA I. Icke-koherent optisk strålning. λ (H eff är endast relevant i området 180-400 nm) (L B är endast relevant i området 300-700 nm) Nr 146 707 BILAGA I Icke-koherent optisk strålning De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler. Vilka formler som skall användas

Läs mer