Radiovågorna i vår miljö. Datortomografi som görs i onödan s.3 Bästa soltipsen inför resan s.10 Ultraljudsbilden har blivit kommersiell s.12.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Radiovågorna i vår miljö. Datortomografi som görs i onödan s.3 Bästa soltipsen inför resan s.10 Ultraljudsbilden har blivit kommersiell s.12."

Transkript

1 Bq Statens strålskyddsinstitut SSI # 2/07 Datortomografi som görs i onödan s.3 Bästa soltipsen inför resan s.10 Ultraljudsbilden har blivit kommersiell s.12 Radiovågorna i vår miljö sidan 4 Bq 2/07 17 SSI verkar för ett gott strålskydd för människan och miljön nu och i framtiden

2 B# 2/07q NYHETER: Många DT-undersökningar är inte berättigade 3 REPORTAGET: Övergång till digital-tv minskade strålningen 4 Den egna mobilen ger mer strålning än masten 7 MER LÄSNING: Kunskap inte nog för att bekämpa hudcancer 8 Så solar du säkert på semesterresan 10 UTBLICK: 700 radioaktiva fyrar utanför ryska kuster 11 DEBATT: Ultraljud som souvenirbilder 12 KRÖNIKAN: Slutförvaret en fråga med moraliskt djup 15 UTMANINGEN: Testa dina kunskaper 16 Yuppie-nallen nu i var mans ficka MINNS DU NÄR mobilen kallades för yuppie-nalle? Eller när fjärrkontrollen till teven var den enda trådlösa apparaten i hemmet? På ett par årtionden har det skett något av en revolution när det gäller informationsöverföring, då kommunikation i allt högre grad kommit att ske via radiovågor i stället för kabel. Antalet användningsområden har också växt i snabb takt, borta är den tid då mobilen enbart användes för samtal. Det har i sin tur medfört ökade krav på infrastrukturens kapacitet. Att den som till exempel pratar i mobiltelefon exponeras för radiovågor från mobilens antenn känner de flesta till. Men hur mycket strålning från tv-, radio- och mobilmaster och andra sändare utsätts vi för i olika vardagssituationer? Är det stora skillnader mellan stad och glesbygd? Vad har innovationer som digital-tv och trådlöst bredband inneburit? Det är för att få svar på dessa och liknande frågor som ssi regelbundet gör miljömätningar av radiofrekventa fält på olika platser i landet. I detta nummer av Bq får du veta mer om resultaten av de senaste sex årens mätningar. Trevlig läsning! MATTIAS SKÖLD, RED. Bq en tidning från Statens strålskyddsinstitut (SSI). Redaktör: Mattias Sköld Redaktionsråd: Wolfram Leitz, Leif Moberg, Lars-Erik Paulsson och Ann-Louis Söderman. Ansvarig utgivare: Ulrika Lyth. E-post till redaktören: Statens strålskyddsinstitut (SSI) Postadress: Stockholm, telefon: , webbplats: Omslagsbild: Linus Meyer. Form: Citat Journalistgruppen, tryck: Arkpressen, Västerås STEFAN BORGIUS Bq är beteckningen för radioaktivitet i det internationella enhetssystemet. 1 becquerel innebär 1 radioaktivt sönderfall per sekund. 2 Bq 2/07

3 S.JASTRZEBSKI/ ISTOCK PHOTOS Varje undersökning med datortomografi måste vara berättigad, den diagnostiska nyttan ska alltså väga tyngre än den ökade cancerrisken En datortomografi av fem är inte berättigad En alternativ metod eller ingen radiologisk undersökning alls hade varit bättre i 21 procent av fallen, visar en SSI-studie. EN GRUPP LÄKARE under ledning av docent Håkan Jorulf fick i uppdrag av Statens strålskyddsinstitut (ssi) att granska alla remisser gällande datortomografi, dt, som gjordes en vanlig dag inom den svenska sjukvården. Varje år utförs cirka dt-undersökningar i Sverige. Liksom vid traditionell röntgen används joniserande strålning, som kan orsaka cancer. Därför måste varje undersökning kunna motiveras genom att den diagnostiska nyttan väger tyngre än den ökade cancerrisken. Det valda datumet, den 22 mars förra året, utförde undersökningar med datortomografi. En närmare granskning av remisserna visade att nästan 500 undersökningar hade gjorts i onödan. Vid 6 procent av undersökningarna skulle ingen radiologisk undersökning ha gjorts över huvud taget, i 15 procent av fallen borde en alternativ form av diagnostik ha använts. dt-diagnostiken står för drygt hälften av den totala stråldos till befolkningen som kan härledas till vården. Det vore möjligt att spara flera människoliv varje år om sjukvården blev bättre på att avgöra vilka undersökningar som är meningsfulla, säger strålskyddsinspektör Sven Richter vid ssi. STUDIEN VISADE också att bara en tredjedel av röntgenavdelningarna har dokumenterade rutiner för berättigandebedömning av röntgenundersökningar. Utan nedskrivna rutiner går det inte att följa upp och långsiktigt höja kvaliteten på bedömningarna, säger Sven Richter. Stickproven i studien avser enbart dt- undersökningar, men det är möjligt att samma förhållande gäller även andra former av röntgendiagnostik. En högre kvalitet på berättigandebedömningarna vore ett av de effektivaste sätten att minska den totala stråldos till befolkningen som kommer från vården, säger Sven Richter. Därför kommer ssi att detaljstudera resultaten för att få bättre kunskap om faktorerna bakom de onödiga undersökningarna. Det kan handla om regionala förhållanden, åldersstrukturer och skillnader mellan den öppna och slutna vården. DETTA ARBETE kan i sin tur leda till ändringar i ssi:s tillsyn av röntgenavdelningarna, i form av ökad information, ändrade rutiner för inspektioner eller tydligare regelverk. Sven Richter understryker att det inte är röntgen som metod som måste berättigas den totala nyttan för vården överstiger vida de negativa effekterna. Däremot är det nödvändigt att så långt det går begränsa den stråldos som metoden för med sig. MATTIAS SKÖLD Alternativ till DT-undersökningar: Konventionell röntgen (joniserande strålning) Nukleärmedicin, där man använder radioaktiva läkemedel (joniserande strålning) Ultraljud (icke-joniserande strålning) Magnetkamera (icke-joniserande strålning) Bq 2/07 3

4 LINUS MEYER Ny teknik kan minska allmänhetens exponering för radiovågor. Övergången från analoga till digitala tv-sändningar innebar att strålningen minskade till en tredjedel. Strålskyddsinspektör Jimmy Trulsson och utredare Gert Anger mäter radiovågor utanför Rydbo i Österåkers kommun. 4 Bq 2/07

5 Ny teknik kan ge lägre strålning DET VISAR EN sammanställning av närmare 150 mätningar av radiovågor som Statens strålskyddsinstitut (ssi) gjort på olika platser i landet sedan Resultaten kommer så småningom att sammanställas i en rapport. I hem och på arbetsplatser får vi allt fler apparater som kommunicerar trådlöst. Dessutom ökar antalet användningsområden, till exempel används mobiltelefonen inte längre uteslutande för samtal utan även till data- och videoöverföring. Det ligger därför nära till hands att tro att allmänheten därmed exponeras för mer strålning. Men det enda sättet att ta reda på den faktiska exponeringen är att mäta radiovågorna i de miljöer där människor vistas. Sådana mätningar har ssi:s strålskyddsinspektörer ägnat sig åt sedan Och resultatet? Svenskens totala exponering för radiovågor i miljön har varit i stort sett oförändrad under 2000-talet, trots att mängden trådlösa apparater ökat. Det handlar om att den nya tekniken ofta är effektivare än gammal och därmed kan sända med lägre styrka, säger strålskyddsinspektör Jimmy Trulsson. INNOVATIONER SOM till exempel Wimax, ett system för trådlös dataöverföring mellan en sändarmast och datoranvändarens fastighet, ligger på försumbara nivåer jämfört med vanliga tv-sändningar. Vid mätningar som ssi gjorde i Skellefteå 2006 var styrkan från de olika tv-signalerna flera tusen gånger starkare än Wimax-signalen. När ny teknik ersätter ett befintligt system kan man i en del fall se en påtaglig minskning av exponeringen för strålning. Vid övergången från analoga till digitala tv-sändningar, som den 15 oktober genomfördes på de sista platserna i landet, minskade exponeringen för tv-signaler med två tredjedelar. Bq 2/07 5

6 Exponering i förhållande till referensvärdet 100% 80% 60% 40% 20% 0% Högsta uppmätta värdet Högsta slumpmässiga värdet 90% av mätplatserna låg under denna nivå 3% 1% 0,01% Grafik: Svenska grafikbyrån 90 procent av resultaten från miljömätningarna låg på ungefär en del av SSI:s referensvärde eller lägre. SSI gjorde 79 mätningar på mer eller mindre slumpmässigt valda platser för att få en generell bild av strålningen i olika miljöer. Den högsta slumpmässiga noteringen låg på en procent av referens värdet. Den högsta nivån över huvud taget, tre pro cent av referens värdet, mättes upp i riksdagens bibliotek i Gamla stan i Stockholm. Mellan 2001 och 2006 jämförde ssi signaler från analoga och digitala tv-sändningar vid 28 tillfällen på elva platser i kommunerna Ekerö och Solna. När styrkan på analoga och digitala signaler jämfördes visade det sig att exponeringen för de analoga i snitt var tre gånger högre. Eftersom styrkan på tv-signalerna ligger på ungefär samma nivå i hela Sverige kan resultatet anses gälla även landet i stort. Trots att allt fler skaffat mobiltelefon, vilket innebär ökad belastning på systemet, och trots utbyggnaden av 3g-nätet så tycks allmänhetens exponering för signaler från mobilnätet inte öka. VID SSI I SOLNA finns en mätstation som registrerar signaler från mobilsystemen gsm900, gsm1 800 och umts (3g). Sedan mätningarna inleddes i januari 2005 har signalerna från de tre systemen legat på en i stort sett oförändrad nivå. Sedan 2001 har ssi gjort 79 mätningar på olika platser i landet för att få en generell bild av allmänhetens exponering för radiovågor i Sverige. Det görs genom spektrala mätningar, som gör det möjligt att separat studera alla vanligt förekommande radiovågor, från radio, tv, mobiltelefoni och så vidare. En sammanställning visar att 90 procent av resultaten ligger på ungefär en del av ssi:s referensvärde eller lägre. Den högsta noteringen, cirka tre procent av referensvärdet, mättes upp i riksdagens bibliotek i Gamla stan i Stockholm. Det är trångt i gränderna i Gamla stan. På byggnaden mittemot finns två basstationsantenner för mobiltelefoni, som bara är åtta-nio meter från fönstret, förklarar Jimmy Trulsson. Den lägsta uppmätta signalen låg på en miljarddel av referensvärdet. Mätningarna visar inte på några stora skillnader mellan glesbygd och tätort när det gäller exponering för strålning. En del av de högre uppmätta resultaten registrerades på landet och några av de lägre i tätbebyggda områden. Dock är värdena i genomsnitt något lägre i glesbygd. Läs mer om ssi:s miljömätningar på webben: MATTIAS SKÖLD Grafik: Svenska grafikbyrån SSI gör mätningar i en mängd olika miljöer, i både tätort och glesbygd. I stadsmiljö sitter antenner för mobiltelefoni ofta på vanliga fastigheter. Att antennen bara sänder i en riktning gör att strålningen bakom, under, över och vid sidan av sändaren är betydligt svagare än framför den. Mätinstrumentet registrerar alla vanligt förekommande radiovågor, från till exempel radio- och tv-sändningar och mobilnätet. Vad är referensvärdet? En rekommenderad högsta nivå för exponering som bygger på ICNIRP:s (Internationella strålskyddskommissionen för icke-joniserande strålning) riktlinjer. ICNIRP:s föreslagna gräns för allmänhetens exponering har satts till en 50- del av nivån för konstaterade hälsoeffekter. 6 Bq 2/07

7 Mobiltelefonen strålar mest Exponeringen för strålning från mobilmaster är mycket låg jämfört med nivån vid ett samtal i den egna mobilen. Så minskar du strålningen från mobilen Använd handsfree. Genom att använda handsfree eller mobilens högtalarfunktion minskar du strålningen till huvudet betydligt. Detta gäller även trådlös handsfree. Håll ut mobilen från kroppen. Exponeringen minskar ytterligare när du använder handsfree eller mobilens högtalarfunktion i kombination med att du håller ut mobilen från kroppen när du pratar. Ha god täckning. Hur god täckning mobilen har, det vill säga hur god kontakt den har med basstationen, påverkar också exponeringen. Ju bättre täckning, desto svagare signal krävs för telefon respektive basstation Basstationer består av radiosändare/mottagare och antenner. Samtal överförs mellan mobiltelefoner eller mellan en mobil och en fast telefon via närliggande basstationer. ÄVEN PÅ PLATSER där det är tätt mellan mobilmasterna ligger den sammanlagda strålningen en person utsätts för betydligt lägre än vad ett samtal i mobiltelefonen ger upphov till. Orsaken är att exponeringen avtar mycket snabbt med avståndet från basstationens antenn. Den som befinner sig inom ett par meter från sändaren på en basstation kan exponeras för strålning som ligger över ssi:s referensvärde. Men eftersom antennerna är placerade på exempelvis höga master eller husfasader så är det i praktiken omöjligt att långvarigt vistas i närheten av sändaren. Att antennen bara sänder i en riktning gör att strålningen bakom, under, över och vid sidan av sändaren är betydligt svagare än framför den. Den som bor i en fastighet där en antenn placerats på fasaden utsätts alltså för mycket låg strålning, husväggen har ju dessutom en dämpande verkan. Däremot kan strålningen från mobilen i vissa fall ligga i nivå med referensvärdet, alltså gånger högre än bakgrundsstrålningen på de flesta platser i Sverige. Att använda handsfree är ett enkelt sätt att kraftigt minska exponeringen för strålning, säger strålskyddsinspektör Jimmy Trulsson vid ssi. Om man dessutom håller ut mobilen från kroppen och ser till att ha god täckning minskar exponeringen ytterligare. I samarbete med Konsumentverket har ssi gett ut en folder med enkla råd om hur man minskar exponeringen för strålning från mobilen. Foldern är gratis och finns att hämta i Telias och Experts butiker. Strålningen från en mobilmast ,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Radiovågornas styrka watt/m 2 Meter MATTIAS SKÖLD Signalstyrkan från mobilnätet varierar över dygnet GSM ,0 Signalstyrka (mw/m2) ) GSM ,0 Jan-05 Jul-05 Jan-06 Jul-06 Jan-07 Jul-07 Allmänhetens exponering för strålning från GSM 1800 och övriga mobilnät har varit i stort sett oförändrad sedan SSI:s mätstation i Solna börja mäta i januari Däremot varierar signalens styrka märkbart mellan olika dagar och tider på dygnet. Det beror på att belastningen, och därmed signalstyrkan, blir större ju fler som utnyttjar nätet samtidigt. Basstationerna sänder med högst styrka under dagtid, måndag till fredag, då många använder sin mobiltelefon. Under helgen är trafiken ojämnare, på nätterna är belastningen lägst Referensvärde för UMTS (3G) Referensvärde för GSM 1800 Referensvärde för GSM Signalstyrka (mw/m2) 2 ) Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Grafik: Svenska grafikbyrån Strålningen avtar snabbt när man kommer längre från antennen. Styrkan på radiovågorna minskar kvadratiskt med avståndet från sändaren. Grafik: Svenska grafikbyrån Bq 2/07 7

8 Bredare ansvar krävs i kampen mot hudcancer Goda kunskaper hos medborgarna räcker inte för att stoppa ökningen av hudcancer i Sverige. Samhället måste byggas med UV-strålningen i åtanke, säger Hélène Asp vid SSI. SÅ GOTT SOM varje svensk känner till att solens strålar kan ge hudcancer. Men trots att det är relativt enkelt att skydda sig mot uv-strålning hör hudcancer till de snabbast ökande cancerformerna i landet. Det är tydligt att det inte räcker med kunskap för att människor ska ändra sitt beteende. För en långsiktig förändring krävs ändrade attityder på individnivå men också att samhället byggs med riskerna med uvstrålning i åtanke. Ett bra exempel är hur man planerar och bygger förskole- och skolgårdar, säger Hélène Asp, utredare vid ssi. Hon gör en jämförelse med svenskens förhållande till bilbältet. Först krävdes kunskap om riskerna med att köra utan bälte. Sedan kom tekniska lösningar för att underlätta ett nytt beteende, såsom introduktionen av rullbältet. När det senare blev lag på att använda bälte var de flesta svenskar redan övertygade om att reformen genomfördes på goda grunder. På samma sätt krävs en kombination av kunskap, tekniska lösningar och politiska åtgärder när det gäller uv-strålning. I AUSTRALIEN, som är särskilt hårt drabbat av hudcancer eftersom landet har tropisk sol och relativt ljushyad befolkning, får människor lära sig att undvika uv-strålarna redan från barnsben, enligt Hélène Asp. I förskolorna är det till exempel självklart att barnen inte tillåts leka utomhus utan hatt. Att det krävs ett brett samhällsansvar i kampen mot hudcancer, det är något som MATTIAS SKÖLD genomsyrar de förslag kring uv-strålning som SSI presenterar i sin utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. ssi föreslår bland annat att Boverket, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och Arbetsmiljöverket ska delta i arbetet för att minska människors exponering för uvstrålning på skolor och arbetsplatser. Dessutom uppmanas landstingen att återinföra så kallade prickmottagningar, där allmänheten kostnadsfritt kan undersöka födelsemärken och hudförändringar. Mottagningarna, som infördes under en period på 90-talet, kan enligt ssi:s vetenskapliga råd för uv-frågor göra att fler fall av hudcancer upptäcks i ett tidigt skede. EN ANNAN ÅTGÄRD som förespråkas är utvecklandet av en indikator för barns uvexponering. Att det finns ett tydligt samband mellan antal födelsemärken och exponering har visats i flera studier (se separat artikel). Medan dagens statistik över hudcancer är ett resultat av människors uv-exponering för två decennier sedan kan indikatorn ge en bild av exponeringen i dagsläget. Ett förslag i Säker strålmiljö som redan väckt stor uppmärksamhet i media gäller införandet av en 18-årsgräns för att sola i solarium. Det är känt sedan länge att den som solar ofta i solarium som ung löper större risk att drabbas av hudcancer. ssi anser att det bör utredas om intresset av att skydda minderåriga från att drabbas av cancer senare i livet motiverar ett förbud i lag. MATTIAS SKÖLD 8 Bq 2/07

9 Det räcker inte att människor känner till att solens strålar kan ge hudcancer. Politiker och andra beslutsfattare har också ett ansvar för att samhället byggs med UV-strålningen i åtanke, anser Hélène Asp, utredare vid SSI. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas från skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Så lyder målet Säker strålmiljö, ett av de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen ställt sig bakom. SSI har ansvar för att driva arbetet i riktning mot målet. Miljömålen ska ge en struktur som kan underlätta samordning på miljöområdet mellan olika myndigheter och organisationer. Arbetet ska följas upp och redovisas regelbundet till regering och riksdag. SSI lämnade i september en utvärdering av Säker strålmiljö till det av regeringen tillsatta Miljömålsrådet, som ska presentera ett underlag till en miljömålsproposition våren Den innehåller 14 förslag på åtgärder inom områdena elektromagnetiska fält, UV-strålning, omhändertagande av radioaktivt avfall och skydd av växter och djur. Så skyddar man sig mot UV-strålning Undvik solen mellan klockan 11 och 15 när UV-strålningen är som starkast. Skydda dig med kläder, hatt med brätte och solglasögon. Ta på solkräm där kläderna inte täcker. Var extra försiktig på breddgrader runt ekvatorn. Kom ihåg att små barn är extra känsliga för UV-strålning. Sjuåringar i södra Sverige har flest leverfläckar Var i landet ett barn bor har stor betydelse för hur mycket ultraviolett strålning det exponeras för, visar en studie av epidemiologen Ylva Rodvall. ATT SVENSKEN RESER på solsemester till sydliga breddgrader i högre grad än tidigare är en orsak till det ökande antalet fall av hudcancer. Men hur mycket ultraviolett strålning som befolkningen utsätts för varierar stort även mellan Sveriges landsändar. Människor som bor i söder drabbas också i betydligt högre grad av hudcancer än de i norr. När huden utsätts för ultraviolett strålning börjar pigmentceller att producera det bruna färgämnet melanin. Födelsemärken, eller nevi som är den medicinska termen, är ansamlingar av pigmentceller på huden. Ylva Rodvalls undersökning visar, i likhet med tidigare internationella studier, att förekomsten av födelsemärken kan fungera som indikator på hur mycket ultraviolett strålning en människa exponerats för. Ylva Rodvall gjorde 2002 en studie av pigmentnevi på sjuåringar i Kiruna och Piteå i norr samt Falkenberg och Ljungby i söder. En sjuksköterska räknade sjuåringarnas födelsemärken och föräldrarna fick svara på frågor om barnens solvanor. I år upprepades undersökningen i Falkenberg och Ljungby. Ylva Rodvall. MÄTNINGEN 2002 visade att sjuåringarna i Falkenberg och Ljungby hade betydligt fler födelsemärken än sina kamrater i Kiruna och Piteå. En uppföljning 2005, då barnen hade fyllt tio år, gav samma bild, liksom undersökningen Vilken breddgrad barnet bor på kan alltså ha stor betydelse för risken att drabbas av hudcancer som vuxen. Till andra riskfaktorer hör ljus hy, badsemestrar i utlandet och om man bränt sig ofta i solen. Att bromsa ökningen av hudcancer i Sverige är ett arbete som kräver ett långsiktigt och uthålligt engagemang, understryker Ylva Rodvall. Det tar tid att förändra människors attityder och vanor. YLVA RODVALL ARBETAR inom Stockholm läns landsting och sitter som expert i landstingets vårdprogram för malignt melanom. Gruppen har uppvaktat landstingets politiker och efterlyst långsiktiga satsningar i Stockholmsregionen för att stoppa ökningen av hudcancerfall. När jag själv är ute och träffar förstaklassare slås jag av hur mycket de kan och förstår. Det är bland dem det preventiva arbetet verkligen kan ha effekt, säger Ylva Rodvall. Födelsemärken MATTIAS SKÖLD Utgörs av lokala koncentrationer av pigmentceller i huden. Märkena utvecklas ofta några år efter födseln och ökar sedan i antal fram till årsåldern. Kallas även leverfläckar eller nevi. Som skydd mot ultraviolett strålning bildar huden ett brunt pigment, melanin, som fungerar som ett slags filter. Melaninet produceras i speciella pigmentceller, melanocyter, som finns spridda i överhuden. Hudcancer ökar stadigt Varje år upptäcks över fall av hudcancer (malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer), en av de cancerformer som ökar mest i Sverige. De allra flesta av de drygt 400 personer om året som dör i hudcancer har malignt melanom. Bq 2/07 9

10 Så solar du säkert på resan Solresorna till sydliga breddgrader bidrar till att hudcancer ökar i Sverige. På en veckas solsemester kan man få en stor del av årsdosen av UV-strålning, säger Karin Westermark vid SSI. SVERIGE OCH ANDRA nordiska länder ligger i topp när det gäller insjuknande och dödlighet i hudcancer. Att de flesta nordbor har ljus hy i kombination med att vi gärna reser på solsemester under vinterhalvåret är en viktig förklaring till den dystra statistiken. Ju närmare ekvatorn man kommer, desto starkare är solen. Drygt en tredjedel av svenskarna åkte på solsemester under förra året, enligt ssi:s enkätundersökning av befolkningens solvanor. En av fem uppgav dessutom att de hade bränt sig i solen under utlandssemestern. Men Karin Westermark, som är utredare vid ssi, vill inte avråda människor från att resa till solen under de mörka vintermånaderna. Det handlar om hur man vistas i solen. Genom att till exempel hålla sig i skuggan mitt på dagen när solen är som starkast kan man undvika att bränna sig. Även den som åker på skidsemester till Alperna har anledning att skydda sig lite extra mot solen. På högre höjd är solen starkare eftersom en mindre del av uvstrålningen hunnit filtreras bort av atmosfären. Dessutom reflekteras upp till 80 procent av solstrålarna av snön, vilket gör att man snabbare blir bränd av solen. Det är också viktigt att skydda ögonen. Den som inte bär glasögon riskerar att drabbas av snöblindhet. På sikt kan exponeringen för solens strålar även orsaka katarakt, gråstarr. Det är fortfarande vanligt att folk solar i solarium för att grunda inför resan till solen. Solariesolandet ger visserligen kroppen en brun färg men leder inte till den förtjockning av huden som motverkar att uv-strålar tränger igenom. Karin Westermark. Dessutom medför solariesolandet i sig en ökad cancerrisk. Den som solar i solarium för att skydda huden gör alltså i själva verket raka motsatsen. Framför allt yngre människor har anledning att vara försiktiga med att sola i solarium. Forskning visar att en människas hud bildar fler och fler födelsemärken, som eventuellt kan utvecklas till hudcancer, upp till 30-årsåldern. MATTIAS SKÖLD Kombinationen av ljus hy och en förkärlek för solsemestrar gör nordborna särskilt utsatta för hudcancer. Att tänka på under solsemestern Vatten skyddar inte mot UV-strålning. Därför är det lätt att bränna sig när man badar. Skydda dig med kläder, hatt med brätte och solkräm där kläderna inte täcker. Bäst skyddar kläder som sitter löst och är torra. Undvik solen mitt på dagen. De yngsta är extra känsliga mot UV-strålning. Barn under ett år bör över huvud taget inte utsättas för direkt sol. Använd solkräm med hög solskyddsfaktor som skyddar mot både UVA och UVB. Norden värst drabbat av hudcancer Antal fall och dödlighet per kvinnor år Sverige: 13 fall, dödlighet: 1,6, Danmark: 13 fall, dödlighet: 1,7, Norge: 16 fall, dödlighet: 2,7, Spanien: 4,5 fall, dödlighet: 0,9, Portugal: 3,6 fall, dödlighet: 0,7, Grekland: 2,0 fall, dödlighet: 0,4. Antal fall och dödlighet per män år Sverige: 13 fall, dödlighet: 3,2, Danmark: 11 fall, dödlighet: 2,9, Norge: 14 fall, dödlighet: 3,3, Spanien: 2,8 fall, dödlighet: 1,3, Portugal: 2,5 fall, dödlighet: 0,9, Grekland: 1,9 fall, dödlighet: 0,7. CLAYTON HANSEN 10 Bq 2/07

11 Utblick Svenskt engagemang i ryska RTG-fyrar I ryska farvatten finns det 700 radioaktiva fyrar som hotar sjösäkerheten. SSI föreslår att Sverige ökar sitt engagemang för att ersätta fyrarna med säkra alternativ. DE RADIOAKTIVA så kallade rtg-fyrarna, som drivs med radioisotopen strontium- 90, har använts i stor omfattning sedan 1970-talet. Eftersom fyrarna innehåller mycket starka strålkällor utgör de en risk för allvarliga olyckor i de tättrafikerade farvattnen. De skulle också kunna vara begärliga för terrorister och andra som vill åstadkomma skada. Tidigare har en ambitiös norsk satsning, med svensk och fransk uppbackning, gjort att nästan alla rtg-fyrar i området kring Kolahalvön kunnat ersättas med miljövänliga modeller drivna av solceller. Nu har ssi ansökt hos Sida om finansiering för att kunna bidra med expertis i samband med saneringen av ett 90-tal fyrar i Östersjön, dels i Finska viken och dels utanför Kaliningrads kust. Enligt Peter Keyser, tillförordnad chef för ssi:s internationella utvecklingssamarbete, kan det bli aktuellt att delta i hanteringen av rtg-fyrar om året fram till RYSSLAND RÄKNAR MED att kunna avveckla, sluthantera och långtidsförvara samtliga fyrar i Östersjön inom fem år om internationell finansiering kan säkras. Sedan arbetet inleddes i slutet av 90-talet har omkring 200 fyrar tagits om hand vid den ryska Mayak-anläggningen för slutförvaring. Från svensk sida handlar det om att bidra med expertis när det gäller säkerhet och miljökonsekvenser i samband med avvecklingen. Norge är det land som främst engagerat sig i frågan sedan avvecklingen av ryska rtg-fyrar aktualiserades i mitten av 90-talet. Norska myndigheter har åtagit sig att stödja omhändertagandet av 180 fyrar i nordvästra Ryssland. Även Kanada och usa väntas bidra ekonomiskt till projektet. MATTIAS SKÖLD Samarbete inleds med Vitryssland STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUT (ssi) och Sida har tecknat ett treårigt avtal med Vitryssland om utvecklingssamarbete inom icke-kärntekniskt strålskydd. Utbytet, som rör områdena patient- och personalstrålskydd samt kontroll av illegala eller övergivna strålkällor, ingår i ett program för utvecklingssamarbete med Vitryssland som regeringen antog i mars. Tack vare en ambitiös norsk satsning har omkring 200 ryska RTGfyrar tagits om hand sedan slutet av 90-talet. Vitryssland, som har tio miljoner invånare, lider fortfarande påtagligt av konsekvenserna av Tjernobylkatastrofen Nästan en fjärdedel av landets totala yta är kontaminerad med cesium-137 överstigande 37 gigabecquerel per kvadratkilometer. Landet har i dag inga kärnkraftverk men det finns framskridna planer på ett nationellt program för atomenergi. PER-EINAR FISKEBECK Bq 2/07 11

12 Debatt ISTOCKPHOTO Det finns fortfarande kunskapsbrister när det gäller ultraljud och riskerna för fostret, anser artikelförfattarna. Olämpligt använda ultraljud av foster som souvenir Ultraljud har börjat användas i kommersiellt syfte gravida kvinnor erbjuds bilder och videoinspelningar av sina ofödda barn som souvenirer. Detta trots att det råder osäkerhet kring hälsoriskerna för fostret, skriver tre forskare i ett gemensamt inlägg. OBSTETRISKT ULTRALJUD introducerades i Sverige på 1970-talet. I dag erbjuds alla gravida kvinnor minst en ultraljudsundersökning av fostret och fler än 95 procent tackar ja till erbjudandet. Oftast utförs denna rutinmässiga ultraljudsundersökning vid graviditetsveckor, men på vissa kliniker görs den vid veckor. Undersökningen utförs som regel av specialutbildade barnmorskor. Motiven för rutinultraljudet är flera. Graviditeten kan dateras, vilket leder till en säkrare skattning av graviditetslängden. Dessutom upptäcks flerbördsgraviditeter, vilket är värdefullt att känna till för den fortsatta graviditetsövervakningen. Fostermissbildningar eftersöks och knappt 50 procent av de allvarliga upptäcks. Ultraljud används också på klinisk indikation i såväl tidig som sen graviditet då komplikationer föreligger. Även Dopplerultraljud används för att bedöma moderkakans och fostrets tillstånd. UTAN ÖVERDRIFT kan sägas att ultraljudet har möjliggjort en imponerande utveckling av obstetrisk diagnostik och behandling. Finns det då några risker 12 Bq 2/07

13 för barnen, som exponerats för ultraljud under fosterlivet? Tyvärr har detta forskningsfält ägnats påfallande litet intresse, vilket innebär att vi i alltför hög utsträckning här svävar i okunskap. Ultraljudet är en mekanisk vågenergi, som sänds in i vävnaden. De energier som kan genereras av modern ultraljudsutrusning kan påverka biologisk vävnad. De ultraljudseffekter, som kan skada biologisk vävnad är framför allt värme och kavitation. Största risken för värmeutveckling föreligger i gränsskikten mellan ben och mjukvävnad. Det är framför allt Dopplerultraljud, som kan orsaka värmeproduktion. Kavitation borde inte kunna uppkomma hos foster såvida inte ultraljudskontrastmedel i form av mikrobubblor i blodet använts. I EUROPA FINNS inget regelsystem vad gäller ultraljudsutrustningars energinivåer vid undersökning av foster. Ansvaret för säkerheten ligger på undersökaren. År 1992 introducerade den amerikanska Food and Drug Agency (fda) Output Display Standard. Grundtanken med denna standard är att avstå från att ange absoluta intensitetsnivåer, som inte får överskridas, utan istället ge undersökaren enkla indikatorer som kan användas för bedömning av den aktuella risksituationen. Alla moderna ultraljudsutrustningar skall vara försedda med skärmar, som visar mekaniskt index (mi) och termalindex (ti). Dessa index anger risk för mekanisk påverkan respektive temperaturökning vid den aktuella inställningen på apparaturen. Ett ti-värde på 1,5 anger en möjlig temperaturökning i vävnaden på 1,5 grader Celsius. I merparten av de publikationer som utfärdat rekommendationer gällande säkerhet vid ultraljudsundersökningar under graviditet anges att indexvärden som ej överstiger 1,0 innebär att säkerhetsmarginalen är mycket god. I en nyligen publicerad rapport framgick tyvärr att en majoritet av svenska och utländska erfarna ultraljudsanvändare hade undermålig kunskap om det aktuella säkerhetssystemet. Detta kan tolkas så att säkerhetssystemet behöver revideras och utbildningen i säkerhetsaspekter av ultraljudsoperatörer förbättras. DET FINNS FÅ undersökningar där barn som exponeras för ultraljud som foster följts upp. Det som kan oroa är fynden om effekt på hänthet. Barn från två norska och en svensk randomiserad studie har följts upp vid 8 9 års ålder. I den norska studien var oddskvoten för icke-högerhänthet hos pojkar 1,40; 95 procent konfidensintervall 1,00 1,96 analyserat enligt intention-to-treat. I den svenska studien noterades en oddskvot för pojkar på 1,33; 95 procent konfidensintervall 1,02 1,74 då analysen utfördes enligt exponering. Två svenska registerbaserade observationsstudier har visat liknande fynd. Förändrad hänthet är i sig inte att betrakta som ett hälsoproblem, men fynden kan tänkas innebära att ultraljud kan påverka den växande fosterhjärnan. I den nyligen publicerade sbu-rapporten om tidig fosterdiagnostik sammanfattas att 2d-ultraljud i andra trimestern med nyttjande av låga energier och med alara principen som riktmärke (alara = as low as reasonably achievable) är motiverat då klinisk indikation (vilken inkluderar rutinultraljud i andra trimestern) föreligger. Rapporten varnar för användning av så kallad harmonic imaging i första trimestern och understryker kunskapsbristen avseende de energinivåer som används vid 4d-ultraljud. Restriktivitet rekommenderas angående användning av Dopplerultraljud i första trimestern liksom av kontrastmedel under graviditet. DE KUNSKAPSBRISTER som finns avseende säkerhetsaspekterna, liksom det faktum att moderna utrustningar kan ge upp till 10 gånger högre energier än tidigare, manar till försiktighet och betonar vikten av att ultraljud endast används då medicinsk indikation föreligger. Tyvärr har ultraljud börjat användas i kommersiellt syfte både i utlandet och i Sverige. Gravida kvinnor erbjuds bildtagningar och videoinspelningar av sina ofödda barn som souvenirer. Vi kan inte utesluta att ultraljudsexponering under fosterlivet kan leda till seneffekter på barn som hittills inte kunnat upptäckas. Användning av ultraljud för fosterundersökningar skall undvikas, om någon medicinsk vinst av undersökningen inte kan förväntas. OVE AXELSSON, PROFESSOR, INSTITUTIONEN FÖR KVINNORS OCH BARNS HÄLSA, UPPSALA UNIVERSITET KAREL MARSÀL, PROFESSOR, KVINNOKLINIKEN, UNIVERSITETSSJUKHUSET I LUND LIL VALENTIN, PROFESSOR, KVINNOKLINIKEN, UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS, MALMÖ Texten är ett sammandrag av en artikel som publicerades i Läkartidningen 16/2007. Bq 2/07 13

14 SSI storsatsar på forskning Många vill veta mer om elektromagnetiska fält JIMMY TRULSSON VILKA OMRÅDEN VILL allmänheten framför allt veta mer om när det gäller strålning? Mobiltelefoner, mobilmaster och kraftledningar är svaret, enligt en enkätundersökning som ssi låtit genomföra. Drygt personer i åldern år fick svara på 21 frågor om strålning. Enkäten ingår i en större studie för att kartlägga och på sikt stärka ssi:s kommunikation med allmänheten, myndigheter, organisationer och massmedia. ANN-LOUISE EKSBORG, tidigare generaldirektör vid Krisberedskapsmyndigheten (kmb), tillträdde den 1 november som särskild utredare för sammanläggningen av Statens strålskyddsinstitut (ssi) och Statens Kärnkraftinspektion (ski). Hon kommer även att bli generaldirektör och chef för den nya myndighet, med ett samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet, som enligt planeringen ska inrättas den 1 juli Ann-Louise Eksborg är jurist och före detta domare. Hon har tidigare bland annat varit rättschef i Försvarsdepartementet och generaldirektör för Statens haverikommission. Elektromagnetiska fält från mobiler och annan teknik är också den sorts strålning som flest oroar sig för, enligt enkäten. Rädsla för sjukdomar, men också bristande kunskap, anger många som orsak till sin oro. Fyra personer av tio känner oro för någon typ av strålning. Kvinnor är mer oroliga än män (49 respektive 35 procent). Eksborg blir chef för strålskyddet BOSSE ALENIUS UNDER 2008 kommer ssi att inleda en omfattande satsning på grundläggande forskning inom strålskyddsområdet genom ett långsiktigt finansiellt stöd till tre forskartjänster. De ssi-finansierade tjänsterna i strålningsdosimetri, radiobiologi respektive radioekologi har erbjudits doktor Hooshang Nikjoo, för närvarande vid den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa, doktor Andrzej Wojcik, Institutet för kärnkemi och teknik i Warszawa, och doktor Clare Bradshaw, Stockholms universitet. De forskningsområden som nu prioriteras hör till de viktigaste inom strålskyddet, säger ssi:s forskningschef Leif Moberg. Tjänsten i strålningsdosimetri kommer enligt ansökan att placeras vid Karolinska institutet och de två övriga vid Stockholms universitet. Det finansiella stödet är treårigt, med möjlig förlängning i ytterligare tre år. Fortfarande återstår dock ett formellt beslut om tjänstetillsättning vid respektive universitet. Forskningen inom strålningsdosimetrin har som mål att utveckla och förbättra metoder för absorberad dos och andra parametrar för att mäta de biologiska effekterna av strålning. Den radiobiologiska forskningen belyser verkan av låga doser och dosrater på celler och den risk för till exempel cancer som uppkommer. Inom radioekologin syftar forskningen till att skapa och förmedla kunskap om de processer som påverkar radioaktiva ämnens flöden i miljön och hur de upptas i näringskedjor. 14 Bq 2/07 Rätt svar i Utmaningen, sid 16. GEOGRAFI: Rwanda, HISTORIA: Nikola Tesla, KULTUR: Roman Polansky, BOTANIK: Granatäpple, BILDEN: 1981.

15 Krönikan Slutförvaret en fråga med moraliskt djup Få frågor som rör miljö och hälsa har relevans så långt fram i tiden som slutförvar av kärnavfall. Utmaningen att analysera och hantera slutförvarsfrågan är svår och kan inte negligeras såvida man inte sätter värdet på framtida generationer till mer eller mindre noll, eller hyser en stark övertro till ännu oprövade tekniska lösningar. Dessbättre förstår allt fler den djupa moraliska dimension som ligger i frågan, vilket gynnar bästa möjliga lösning utifrån ett välfärdsperspektiv, där miljö- och hälsoaspekter på lång sikt har avgörande betydelse. Den synvända som växer fram är viktig, eftersom det pågående slutförvarsprojekt som den svenska kärnkraftsindustrin bedriver är förenat med en rad brister när det gäller val av både metod och plats. Ett grundproblem i metodfrågan är att kärnkraftsindustrin i stora drag låste sig vid kbs-konceptet redan för tre decennier sedan, då utgångspunkterna för miljöarbetet var ganska annorlunda än idag. Sedan dess har industrin varit relativt ointresserad av att på allvar pröva alternativ till sin metod, trots att svensk lag kräver en omfattande utforskning av alternativ. Den relativa säkerheten med kbs-konceptet går inte att granska utan alternativprövning och än värre innebär låsningen att metoder som kan vara säkrare inte kommer till sin rätt. MILJÖRÖRELSEN HAR med framgång lyft metoden djupa borrhål till debatt och menar att kärnkraftsindustrin måste utreda den långt mer ingående än vad som hittills gjorts. Det innebär inte att miljörörelsen nödvändigtvis förespråkar djupa borrhål, även om potentiella fördelar kan listas, exempelvis att grundvatten på tre till fem km djup ligger orörligt i miljontals år, vilket inte är fallet för industrins ytliga kbs-förvar. Miljörörelsen menar med stöd av ledande forskare inom området att regeringen bör tydliggöra för kärnkraftsindustrin att något slutförvar enligt kbs-metoden inte kan godkännas innan alternativen undersökts långt bättre. Också när det gäller val av plats för slutförvaret brister planeringen. Det är förstås ingen slump att man landat i undersökningar i två kärnkraftskommuner, för vilka inte bara säkerhet utan i perspektivet hundra tusen år kortsiktiga aspekter som rör lokal utveckling, ekonomi och sysselsättning spelar en viktig roll för acceptansen. Studier visar också att en kustnära lokalisering riskerar leda till förvaring i läckagekänsliga utströmningsområden, med potentiella miljöproblem som följd. DEN GRANSKNING som miljörörelsen gör av slutförvarsprojektet visar att kärnkraftsindustrin som har ansvar att bereda frågan inför det allmännas granskning saknar information i viktiga frågor. Det är på ett sätt naturligt. Däremot är det oroväckande att industrin på avgörande punkter hukar för frågor, än mindre söker tillfredsställande svar. Det sätter ett frågetecken för den nuvarande ordningen vore det kanske bättre att flytta förberedelserna från industrin till en oberoende instans, till fullo finansierad med höjda skatter på kärnkraftsel? MIKAEL KARLSSON ORDFÖRANDE I NATURSKYDDS- FÖRENINGEN Bq 1/07 15

16 Utmaningen Testa dina kunskaper! Ju färre ledtrådar du behöver desto högre poäng. 5 poäng 4 poäng 3 poäng 2 poäng 1 poäng 1: GEOGRAFI Vad heter landet? Landet, som är Afrikas folktätaste, blev 1885 en tysk koloni och kom att ingå i Tyska Östafrika. Övertogs av Belgien efter första världskriget. Minoriteten tutsi hade en högre position i samhället än majoriteten hutu. Systemet förstärktes av det belgiska styret som gynnade tutsierna. Efter andra världskriget administrerade Belgien landet som förvaltarskapsområde på uppdrag av FN fram till självständigheten Landet gränsar till Kongo-Kinshasa, Uganda, Tanzania och Burundi. Huvudstaden heter Kigali. Ett av de officiella språken är Kinyarwanda. Etniska strider ledde 1994 till ett folkmord under vilket 1 miljon människor dödades. Det har kallats FN:s största misslyckande. 2: HISTORIA Vad heter vetenskapsmannen? Föddes den 10 juli 1856 i nuvarande Kroatien. Han anses bland annat ha uppfunnit röntgentekniken före tysken Wilhelm Röntgen. Arbetade i början av sin karriär under Thomas Edison. Senare kom dock de två genierna på kollisionskurs och utvecklade en bitter fiendskap. Vann 1893 en seger mot Edison då hans egen teknik, växelströmmen, framgångsrikt användes för att lysa upp världsutställningen i Chicago. Tillskrivs avgörande tekniska landvinningar som radiosändaren, radarn och turbinen. Ändå fick han litet erkännande under sin livstid. Har gett namn åt enheten för magnetisk flödestäthet och för intensitet av magnetisering, förkortad T. 3: KULTUR Vad heter regissören? Växte upp i andra världskrigets Polen. Som judar tvingades hans familj att flytta till Krakows ghetto. Modern dog i koncentrationsläger. Tog examen från den kända filmhögskolan Lódz Fick sitt genombrott tre år senare med filmen Kniven i vattnet. Gjorde succé i Hollywood med filmer som Rosemary s Baby och Chinatown. Blev känd som en mästare i genren psykologisk thriller. Hans hustru mördades brutalt 1969 av Charles Mansons sektliknande familj. Själv anhölls han 1977 för sexuellt umgänge med minderårig. Lever nu i Frankrike och riskerar alltjämt åtal om han återvänder till USA. Kunde därför inte ta emot den Oscar han vann för Pianisten : BOTANIK Vilken frukt är det? Denna frukt blir stor som en apelsin, har läderartat skal och innehåller ett stort antal frön som vart och ett omges av kött med syrlig smak. Fruktköttet anses vara en i delikatess i sig, men kan även pressas till en klar röd saft som heter grenadin och används i drinkar. Skalet används som medicin mot hakmaskar och till garvning av läder. Studier har visat att fruktjuicen kan skydda mot prostatacancer. Ursprungligen kommer frukten från Asien. Den fördes tidigt till länderna runt Medelhavet, där den i dag hittas främst i torr vegetation. Heter punica granatum på latin och pomegranate på engelska. Förekom ofta i den kristna ikonografin under medeltiden. Vilket år? Den ryska ubåten U 137 går på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona. TOMMY SVENSSON Rätt år = 8 poäng +/- 2 år = 4 poäng +/- 4 år = 3 poäng +/- 6 år = 2 poäng +/- 8 år = 1 poäng Svar finns på sidan 14.

BRÄNN NU, BETALA SEN! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCANCER

BRÄNN NU, BETALA SEN! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCANCER BRÄ U, BETALA SE! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCACER Antalet hudcancerfall i Jönköpings län har ökat med 44 procent mellan 2000 och 2008. Allt fler yngre drabbas. Hudcancer är den snabbast ökande cancerformen

Läs mer

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Hur fungerar mobiltelefoni Mobilnätet med olika basstationer Inomhusnät för mobiltelefoni Mobiltelefonen Elektromagnetiska

Läs mer

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen 6 Säker strålmiljö Miljökvalitetsmålet Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Miljökvalitetsmålet är beslutat av riksdagen Miljökvalitetsmålet

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Ökad medvetenhet hos svenska föräldrar att skydda sina barn mot solljusexponering.

Ökad medvetenhet hos svenska föräldrar att skydda sina barn mot solljusexponering. Ökad medvetenhet hos svenska föräldrar att skydda sina barn mot solljusexponering. Ylva Rodvall Med dr, docent Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Namn Efternamn 10 januari 2014

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall Strålsäkerhetsmyndigheten ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av ickekärntekniskt

Läs mer

Sola lite lagom isommar!

Sola lite lagom isommar! Sola lite lagom isommar! Tips för dig som vill bli brun, men inte bränd. Att vara på stranden och känna det flödande solljuset värma ens kropp. För många av oss är det en lyckokänsla som vi bara får uppleva

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND

SAHLGRENSKA AKADEMIN UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND Eva Andersson Miljömedicinskt centrum Arbets- och miljömedicin Göteborg Kraftig ökning av hudcancer Kraftig ökning av antal hudcancerfall senaste 20-30 åren.

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Bakgrund. Verksamheter som innefattar arbete med joniserande strålning har sedan länge reglerats genom olika typer av föreskrifter, förordningar och råd.

Läs mer

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-06-05 Handläggare Annika Pfannenstill Utredningssekreterare annika.pfannenstill@malmo.se Tjänsteskrivelse Medborgarförslag om införande

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered

Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered Göteborg den 9 november 2006 Helena Sandén Leg.läkare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773

Läs mer

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation Aktinisk keratos /solkeratos Patientinformation Vad betyder aktinisk keratos? Aktinisk betyder orsakad av solen. Keratos kommer av ordet keratin, som betyder horn. Det rör sig alltså om en förtjockning

Läs mer

Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna

Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna HÅLL SVERIGE RENTS Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna Eleverna jobbar parvis med att skriva manus och skapa egna informationsfilmer (2 4 minuter) för målgruppen ungdomar om hur man solar säkert.

Läs mer

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2006-12-12 2006/3712. Vår referens

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2006-12-12 2006/3712. Vår referens Mätprotokoll Datum Vår referens Avd. för beredskap och miljöövervakning 2006-12-12 2006/3712 Wimax-mätningar i kommun WIMAX (Worldwide Interoperability for Microwave Access) är en teknik som används för

Läs mer

Trådlös teknik skadar alla, men barnen mest!

Trådlös teknik skadar alla, men barnen mest! Kalle Hellberg, Medborgarförslag 2016 Bilaga 1 (5 sid.) Trådlös teknik skadar alla, men barnen mest! Elektromagnetisk strålning från Wi-fi, datorer, trådlösa telefoner, surfplattor, mobilmaster, mobiltelefoner

Läs mer

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 reducerar magnetfält Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 Projekt 11410 Uppdrag Att kartlägga lågfrekventa magnetfält från en kraftledning vid Kåbäcken, Partille. Uppdragsgivare Pär-Anders

Läs mer

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER Actinica Lotion skyddar huden mot UV-strålning och förebygger vissa former av hudcancer 2 Vad är hudcancer? Hudcancer är den vanligaste typen av cancer.

Läs mer

Malignt melanom. Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö

Malignt melanom. Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö Malignt melanom Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö Är melanom farligt? 1960-talet - ca 50 % överlevde idag överlever ca 80-90 % Är melanom farligt? avgörande är att

Läs mer

Dnr 03-410-3507:4 Gatu- och fastighetsnämnden

Dnr 03-410-3507:4 Gatu- och fastighetsnämnden GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2004-03-23 Handläggare: Gert Abelt Staben 2004-03-23 Tel: 508 270 66 gert.abelt@gfk.stockholm.se Dnr 03-410-3507:4 Till Gatu- och fastighetsnämnden Tillfälligt

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet

Läs mer

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 2016-05-10/2016-05-17 Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 El- och Kund PEAB Bostad Att. Ola Magnusson Box 334

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om hygieniska riktvärden för ultraviolett

Läs mer

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Lagar, föreskrifter och rekommendationer Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Samtliga lagar och FS som berör sjukvården 1. SFS 1988:220 Strålskyddslag

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Incidens av hudcancer i Västra Götalands län. Göteborg den 20 december 2007

Incidens av hudcancer i Västra Götalands län. Göteborg den 20 december 2007 Göteborg den 20 december 2007 Maria Wallin ST-läkare Gunilla Wastensson Specialistläkare Eva M Andersson Docent, statistiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 94 gunilla.wastensson@amm.gu.se

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter

Läs mer

1 I Om mobiltelefoni. om mobiltelefoni

1 I Om mobiltelefoni. om mobiltelefoni 1 I Om mobiltelefoni om mobiltelefoni GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM MOBILTELEFONI Det finns många erbjudanden och lösningar för dig som

Läs mer

Rapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015

Rapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015 Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun SKOP har på uppdrag av intervjuat drygt 2.300 personer. Intervjuerna gjordes under januari och. Undersökningens genomförande redovisas i Metodbeskrivning.

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Enkätundersökning om solvanor

Enkätundersökning om solvanor Enkätundersökning om solvanor Genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 24 november-2 december 211 Om undersökningen Strålsäkerhetsmyndigheten vill med undersökningen

Läs mer

Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner.

Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner. Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner. Solen liknar en blomma av ljus. Det finns blommor som liknar solen. Det är solen som gör natt till dag NATT MORGONRODNAD

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520. Vår referens

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520. Vår referens Mätprotokoll Datum Vår referens Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520 TETRA-mätningar i med omnejd RAKEL (Radiokommunikation för effektiv ledning) är ett gemensamt radiokommunikationssystem

Läs mer

Förslag för införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten

Förslag för införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten PM 2016:87 RV (Dnr 137-299/2016) Förslag för införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Mobiltelefonmast vid Knapstigen

Mobiltelefonmast vid Knapstigen Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Mobiltelefonmast vid Knapstigen Del av fastigheten Brevik 1:1 Inom Tyresö kommun,

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (10) Opinioner 2016 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 Ers Majestät! Ärade

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34)

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34) LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34) 32 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART- PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Hälsopartiet 2014 översikt av svaren

Hälsopartiet 2014 översikt av svaren Hälsopartiet 2014 översikt av svaren bedömningen är helt och hållet min egen och utgör grunden till val av segrare, Hälsopartiet. Lite mer bakgrundsdata gavs via: http://hudcancer.nu/pdf/sh2014.pdf Fråga

Läs mer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

Projekt Kidscape om förskolemiljöer och barns hälsa fysisk

Projekt Kidscape om förskolemiljöer och barns hälsa fysisk 1 Projekt Kidscape om förskolemiljöer och barns hälsa fysisk aktivitet och sol Karolinska Institutet, Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp i samarbete med 9 förskolor i Malmö stad

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Miljökontoret informerar om. Solarium

Miljökontoret informerar om. Solarium Miljökontoret informerar om Solarium Våren 2009 Inledning Den som avser att driva en solarieverksamhet är skyldig att anmäla detta till miljökontoret innan lokalen tas i bruk, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

RÖNTGEN. Röntgen tog världens första röntgenbild på en människa år Det var en bild av hans hustrus, Anna UPPTÄCKTEN

RÖNTGEN. Röntgen tog världens första röntgenbild på en människa år Det var en bild av hans hustrus, Anna UPPTÄCKTEN RÖNTGEN Fram till 1895 fick läkarna förlita sig på patienternas egna beskrivningar av sina symtom, det de såg med egna ögon eller kunde röra vid. Upptäckten av röntgenstrålarna var en av de viktigaste

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Varför kan det ta så lång tid på röntgen?

Varför kan det ta så lång tid på röntgen? Varför kan det ta så lång tid på röntgen? Röntgenremissens gång Röntgenremissens gång En del patienter tycker att väntetiden kan bli lång vid röntgenavdelningen. Vi vill därför förklara vad som händer

Läs mer

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN

Läs mer

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel. -Ur Hippokrates ed Inledning biologisk mening uppstår mänskligt liv i och med befruktningen.

Läs mer

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola MILJÖFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Elisabet Aronsson 2016-08-10 018-727 43 26 Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 17 augusti 2016 Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola Remiss

Läs mer

Tentamen. Medicinska bilder kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK

Tentamen. Medicinska bilder kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK Tentamen Medicinska bilder 2005-06-30 kl 13-17 Textat efternamn... Textat förnamn... Personnummer... Kontrollera

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Statens strålskyddsinstituts författningssamling Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 03475468 Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält; SSI FS 00:3 Sakbeteckning

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12 MOBILTELEFONI Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled Introduktion Det var först år 1956 som företaget TeliaSonera och Ericsson som skapade mobiler i bilen som man kunde prata i telefon i på det

Läs mer

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Leg. sjukhusfysiker Strålskyddsutbildning För att få lov att använda joniserande strålning, t.ex. röntgenstrålning, ska man ha Teoretisk kunskap om strålskydd, Praktisk

Läs mer

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. SÄKER STRÅLMILJÖ Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Sammanfattning miljökvalitetsmålet är nära att nås. det finns i dag planerade styrmedel som

Läs mer

Fotodynamisk behandling med dagsljus

Fotodynamisk behandling med dagsljus Fotodynamisk behandling med dagsljus För behandling av milda och måttliga aktiniska keratoser Information till patient att utdelas av behandlande sjukvårdspersonal 2 Vad är aktiniska keratoser? Hudcancer

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM 1(7) TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2013-04-07 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Linneas tandvårdsbesök!

Linneas tandvårdsbesök! Linneas tandvårdsbesök! Ett förbättringsarbete inom Linnea-6 projektet RoseMarie Hansen Leg. Tandhygienist, sjukhustandvården Växjö Johanna Syrén Leg. Tandhygienist, folktandvården Tingsryd 1. Bakgrund

Läs mer

STUDENTVÄGEN UPPSALA

STUDENTVÄGEN UPPSALA 1(8) STUDENTVÄGEN UPPSALA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2016-03-11 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning Sid - Allmänt

Läs mer

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning Radiojodbehandling Vid hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring,

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

Välkomna till ultraljudsmottagningen

Välkomna till ultraljudsmottagningen Välkomna till ultraljudsmottagningen för gravida Verksamhetsområde kvinnor och barn Telefon 08-550 240 40 (direkt, även telefonsvarare) 08-550 242 00 (vx) Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård Ultraljudsmottagning

Läs mer

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar

Läs mer

Hur förebygger man malignt melanom? Amy Ahlgren Hudkliniken Malmö

Hur förebygger man malignt melanom? Amy Ahlgren Hudkliniken Malmö Hur förebygger man malignt melanom? Amy Ahlgren Hudkliniken Malmö 1903 Niels Finsen nobelpris för observation att solexponering kan behandla hudtuberkulos 1920-talet Coco Chanel 1940-talet bikini Risker

Läs mer

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Solskyddsfaktorer Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Vad har träd och buskar med cancer att göra? Hudcancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige. Medan dödssiffrorna minskar för

Läs mer

SHUTTERSTOCK.COM. Uppkopplade BARN FAKTA OM HUR MOBILER OCH DATORER PÅVERKAR BARNS HÄLSA

SHUTTERSTOCK.COM. Uppkopplade BARN FAKTA OM HUR MOBILER OCH DATORER PÅVERKAR BARNS HÄLSA Uppkopplade BARN FAKTA OM HUR MOBILER OCH DATORER PÅVERKAR BARNS HÄLSA SHUTTERSTOCK.COM Vi måste ta riskerna på allvar för barnens skull Användningen av trådlös teknik har ökat lavinartat det senaste decenniet,

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö

Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö MILKAS remiss dnr. 2006/1070-41 sid 1 REMISS Dnr 2006/1070-41 MILKAS/Stockholm kommentarer på SSI, Avdelningens för Beredskap och miljöövervakning Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Ann-Louise Eksborg om den nya Strålsäkerhetsmyndigheten sidan 4

Ann-Louise Eksborg om den nya Strålsäkerhetsmyndigheten sidan 4 Bq Statens strålskyddsinstitut SSI # 1/08 Lek med laser kan leda till blindhet s.3 Nytt lyft för svensk strålskyddsforskning s.9 Så ska tillsynen av solarier bli bättre s.12 Ann-Louise Eksborg om den nya

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Starkölsförsöket: från fosterstadiet till vuxen ålder. J Peter Nilsson IIES, Stockholms universitet UCLS & IFAU, Uppsala universitet

Starkölsförsöket: från fosterstadiet till vuxen ålder. J Peter Nilsson IIES, Stockholms universitet UCLS & IFAU, Uppsala universitet Starkölsförsöket: från fosterstadiet till vuxen ålder J Peter Nilsson IIES, Stockholms universitet UCLS & IFAU, Uppsala universitet Starkölsförsöket Kortsiktiga effekter Långsiktiga effekter Vad kan vi

Läs mer

Sommartider hej, hej!

Sommartider hej, hej! Sommartider hej, hej! Äntligen dax för semester! En del har säkert redan dragit från stan medan andra får hålla ut några veckor till. "Den som spar han har" har alltid varit mitt motto på sommaren när

Läs mer

Fosterdiagnostik och riskvärdering

Fosterdiagnostik och riskvärdering Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och

Läs mer

Träning ger färdighet

Träning ger färdighet Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa Uppdraget Precisera innehållet och omfattningen av begreppet högspecialiserad vård Ta fram kriterier som grund för nivåstrukturering av den

Läs mer

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket Prostatacancer Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Ditt PSA är för högt : mitt möte med prostatacancer (2003) Av Lars Göran Pärletun Författaren opereras för prostatacancer.

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Februari 2009 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Vi har ställt totalt 12 frågor till Föräldrajuryn, samtliga frågor och svar redovisas på sidorna

Läs mer