öten EN TIDNING FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND TVÄRDRAG TYLÖSANDSVECKAN 2013 DEN DIGITALA AGENDAN

Transkript

1 öten M Ö J L I G H E T E R M E R VÄ R D E EN TIDNING FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND #5 TVÄRDRAG TYLÖSANDSVECKAN 2013 DEN DIGITALA AGENDAN

2 Möten. Möjligheter. Mervärde. Innehåll 9 Nr 5 Februari 2013 Utkommer 2 ggr/år REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND ORDFÖRANDE Roland Gustbée roland.gustbée@rfss.se REDAKTÖR Johanna Andersson johanna.andersson@rfss.se ANSVARIG UTGIVARE Peter Hogla peter.hogla@rfss.se LAYOUT Linda Carlsson linda.carlsson@rfss.se TEXT Johanna Andersson Linda Carlsson Lotta Nydahl Frånberg FOTO Lotta Nydahl Frånberg Jennie Rosander Mats Samuelsson Martina Wärenfeldt ILLUSTRATION Karolina Lilliequist OMSLAGSBILD Mats Samuelsson TRYCK Davidsons Tryckeri info@davidsonstryckeri.se ADRESS Regionförbundet södra Småland Videum Science Park Växjö Omslagsbilden SMÅLÄNDSKA INFLYTTARSTORIES Agneta Färlin tog steget och flyttade från en etta i Stockholm till en gård i Grimslöv. Där bor hon nu med sambon Emil Gustafsson och sonen Vidar. Läs fler inflyttarstories på sid 3. 3 SATSNING SKA LOCKA STORSTADSBOR TILL SÖDRA SMÅLAND 5 KRONOBERGS- MODELLEN 1+1=3 6 TYLÖSANDSVECKAN 10 DEN DIGITALA AGENDAN 11 Tillsammans gör vi skillnad Regionförbundet gör skillnad. Hur stor skillnaden är beror många gånger på ett gott samarbete. När det gäller regionala utvecklingsfrågor är ensam inte stark! Tillsammans med näringslivet går vi nu in i ett skarpt läge för att locka inflyttare till södra Småland. Alla inflyttare är välkomna. Vi har ett gott grönt småländskt hjärta. Tillsammans med länsstyrelsen och kommunen stöttar regionförbundet Lessebo i arbetet att dämpa effekterna av lågkonjunktur och varsel. Markarydsmodellen blev Kronobergsmodellen som nu är Samverkan Lessebo. Tillsammans med andra arbetar vi med yrkeshögskola, digital agenda, besöksnäring m.m. Tillsammans. Så kan temat för Möten #5 sammanfattas. Svårare än så är det inte. Trevlig läsning! Peter Hogla, regiondirektör Regionförbundet södra Småland

3 TvärdraG 3 Satsning ska locka storstadsbor till södra Småland Sökes: inflyttare till södra Småland. Finnes: jobb och hög livskvalitet. I slutet av januari lanserade regionförbundets projekt TvärdraG en storsatsning för att locka fler människor med matchande kompetens att flytta till södra Småland. Trots alla varsel så har vi ändå kompetensbrist, vilket är en knepig paradox. Men initiativet att ta ett samlat grepp för att attrahera inflyttare kommer på direkt efterfrågan från näringslivet och regionens åtta kommuner. Det är svårt för en liten kommun eller ett enskilt företag att göra detta på egen hand, säger Karin Palmér, TvärdraGs projektledare. Inflyttare ökar tillväxten Initiativet stärks av OECD:s (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) rekommendationer för Smålands utveckling som presenterades i en rapport Den visar att inflyttning av nya kompetenser ses som en viktig förutsättning för fortsatt utveckling och tillväxt i länet. Ny digital plattform och nytt varumärke En ny digital plattform, och ett nytt varumärke för södra Småland har tagits fram för att marknadsföra regionen, framförallt i storstäderna. Inspiration till den nya hjärtformade logon har hämtats från smålandsflaggan som lanserades i början av 90-talet. Prova roligt flyttest På den digitala plattformen kan besökarna inspireras av andra inflyttares berättelser, hitta platsannonser, få tips på boenden och hitta lämpliga kontakter. Det finns också ett roligt flyttest där man kan prova om man är redo att flytta till Småland. För mer information, kontakta: Karin Palmér, projektledare för TvärdraG, , karin.palmer@rfss.se Namn: Tess Allain (36) Familj: Marcus (35), barnen Elliott (12), Alice (5), Olivia (10) Gör: Driver dansskolan Tess Rhytm in motion, frilansande dansare och koreograf. Marcus är konstruktör på Swepart i Liatorp. Flyttat från: Thailand, Lagan, Turkiet, Cypern, Bali, Australien. Marcus har flyttat från Landskrona till villan i Älmhult. Tid till jobbet: 5 minuter till dansstudion eller via tåg på jobbresor runt om i hela världen. Smultronställe i Södra Småland: Mina föräldrars sommarstuga vid sjön Floren. Södra Småland med tre ord: Vackert, tryggt och inspirerande Bästa tipset till dig som funderar på att flytta: Du kommer in i samhället genom engagemang i barnens skola och fritidsaktiviteter. SMÅLÄNDSKA INFLYTTARSTORIES I arbetet med TvärdraGs kampanj har Sofie Örvinsson, som är storyteller och strategisk kommunikatör, tagit fram inspirerande berättelser om personer som tagit steget och flyttat till Småland. En av dem är Tess Allain. Mamma och pappa skulle adoptera en pojke, men på plats i Thailand det blev en flicka också. Det var så företagaren, koreografen och dansaren Tess Allain blev smålänning för första gången. Jag har alltid älskat att utmana mig själv. I Lagan där jag växte upp fanns en dansskola som organiserades av bygdens nykterhetsförbund. När läraren plötsligt hoppade av mitt i terminen blev jag som trettonåring själv ledare för tio grupper. Det var då jag förstod att det var dans jag skulle hålla på med, berättar Tess.

4 Möten. Möjligheter. Mervärde. Efter gymnasiet följde studier på musikalskola och jobb i lokala musikaler och shower. Av en slump hittade hon en platsannons som entertainer på ett lyxhotell i Turkiet. Ett år blev fyra och när jobberbjudande började komma från oväntade håll insåg hon vilka kändisar som bott på hotellet. Det blev uppdrag i musikvideor och olika shower runt om i hela världen. Jag kommer aldrig glömma när jag blev inbjuden på MTV-galan i London med den röda mattan och när jag träffade Will Smith. Det var ett intensivt och spännande liv på många sätt. Men när jag oväntat fick veta att jag var gravid i femte månaden tvekade jag inte en sekund att flytta hem till Småland igen. Även barnets pappa som var från Canada blev smålänning och fick jobb på IKEA i Älmhult. Idag driver Tess en egen dansstudio med över trehundra elever och sexton pass i veckan. Därutöver anlitas hon som dansare och koreograf för olika shower både i Sverige och utomlands, senast tillsammans med Joe Labero och en kommande satsning för barndansare i SVT. Tess Allain tog steget och flyttade till Småland. Det har aldrig varit något problem att fortsätta med det jag brinner för trots att jag bor i Älmhult. Jag har mina föräldrar nära och kan smidigt ta tåget ut i världen när jag har jobbuppdrag på annat håll. G Ä S T K R Ö N I K A Hur svårt kan det va? Gästkrönikör Marcus Brunskog, vd, Brunskoggruppen AB Gränser är synliga, otydliga, uttalade, effektiva och ibland även hämmande. Gränserna i den negativa meningen skapar revirtänkande och negativ energi, småskalighet och snäva möjligheter till samarbete. Små isolerade enheter av verksamheter, där omvärlden och konkurrensen mer syns vara ett hot än en möjlighet. Den historiska orsaken till isolering kan väl framförallt skyllas på dålig infrastruktur, kommunikation och politiska beslut. Historien är fylld av sådana fenomen. Gränser i den positiva meningen handlar mer om tydliga ansvarsområden för att effektivisera olika processer & flöden. I näringslivet har handel och utveckling alltid pågått över nationella gränser och murar, men har alltid gynnats mer när tullhinder och tunga regelverk rivits ned. I januari 2013 firar Tyskland och Frankrike 50 år av gemensamt samarbete, två tidigare dödsfiender som i sitt jubileum nu kan konstatera att samarbetet bidrog till Västeuropas framgångssaga efter 2:a världskriget. Utifrån detta växte EU fram, en organisation som idag visserligen har finansiella problem, men som över tiden kommer att överleva. Finns det då några murar att riva i vår bit av världen, lokalt och regionalt här i Kronobergs län? Jag tror att projektet TvärdraG och de anslutna arenorna (Växande Älmhult, Tillväxt Markaryd, Vi företagare i Tingsryds kommun & Ljungby Business Arena m.fl.) verkligen är något på spåret. Vi inleder nedmonteringen av kommunernas gränser och ett större näringslivssamarbete över kommungränserna har börjat växa fram. Det finns nu inom ramen för TvärdraG en konkret projektgrupp för Tvärregionalt Näringslivssamarbete och vi har arrangerat ett första större inspirations- och erfarenhetsmöte i Älmhult den 9 januari och fler är inplanerade. Vad kan detta då innebära konkret? Jo att vi gemensamt, näringsliv och offentliga aktörer, går från ord till handling och skapar möjligheter och samarbete på riktigt kring attraktivitet, tillväxt, kompetensförsörjning, utbildningsplatser och ungdomsarbetslöshetsbekämpning. Det kommer bidra till nya affärsmöjligheter med allt vad det kommer att innebära i positiva termer såsom jobb, inflyttning och företagsutveckling. Eller enklare uttryckt Hur svårt kan det va? Marcus Brunskog, Brunskoggruppen AB

5 Kronobergsmodellen Med Kronobergsmodellen blir 1+1=3 5 När en kommun drabbas av omfattande varsel och uppsägningar gäller det att reagera snabbt för att öka möjligheterna att skapa ny syselsättning till de personer som förlorat sina jobb. Det menar konsulten Anders Blomqvist, som också varit med och tagit fram en modell som underlättar arbetet. och att man tillsätter en oberoende projektledare. Det är också viktigt att skapa en samverkansgrupp med beslutsmandat som jobbar med att planera aktiviteter inom tre huvudområden; ny sysselsättning, utbildning och starta eget. Vi i gruppen ska tillsammans, utifrån de varslades önskan, hitta aktiviteter så att 1+1 blir 3. Det är idiotiskt att alla gör insatser var för sig, när det kan bli bättre om man samordnar, säger Anders Blomqvist. Det är viktigt att kommunen inte väntar och ser vad som händer Det är viktigt att kommunen inte väntar och ser vad som händer. Eftersom företagen inte sparkar direkt är det under varseltiden man ska jobba mest. Ambitionen är att ingen ska gå ut i arbetslöshet, säger Anders Blomqvist, projektledare för Kronobergsmodellen. Från Markarydsmodell till Kronobergmodell Projektetet Kronobergsmodellen startades i januari 2012 av Regionförbundet södra Småland och Markaryds kommun gemensamt. Uppdraget handlade om att stötta callcenterföretaget Transcoms personal till ny sysselsättning, i samband med nedläggning av verksamheten under Ambitionen var också, utifrån dessa erfarenheter, att ta fram en modell som skulle kunna användas som en checklista av andra kommuner och företag som hamnar i en liknande situation Succéfaktorer Två betydande framgångsfaktorer i modellen är att kommunen driver processen Anders Blomqvist förklarar att det finns många duktiga personer i kommunen men att de har fullt upp med annat. I och med att man skapar en samverkansgrupp som består av företrädare från bland annat kommunen, företagen, facket och arbetsförmedlingen får man både fokus och mandat. Många fick nya jobb När Markaryds kommun kraftsamlade efter att över 200 personer förlorat sina jobb på Transcom, fick 166 personer ny sysselsättning genom modellen. Nu appliceras modellen också i Lessebo kommun, som nyligen drabbats av flera varsel och uppsägningar. SUCCÉFAKTORER KRONOBERGSMODELLEN Kommunerna driver processen En oberoende projektledare tillsätts Samordningsfunktion skapas Samverkansgrupp som är beslutsmässig Agera snabbt och ta täten! Advisory Board utses Jobba aktivt med information/pr Samverkansgrupp i Lessebo. Anders Blomqvist, projektledare, Christina Nyquist, Lessebo kommun, Peter Sand, ABF, Monica Stasny, IF Metall, Joakim Strååt, IF Metall, Annicka Karlsson, Aventus, Evert Nilsson, Lessebo kommun, Lars Turunen, Pappers, Vida Papers och Helene Karlsson, Lessebo kommun. Samverkan Lessebo Kronobergsmodellen prövas nu för andra gången. När Lessebo kommun, som drabbats hårt av varsel och uppsägningar, kraftsamlar för att hitta ny sysselsättning till de många personer som riskerar att förlora sina jobb går modellen under namnet Samverkan Lessebo. Den nybildade samverkansgruppen samlas en gång i veckan för att planera informationsmöten, rekryteringsmässor och andra viktiga insatser för de varslade och arbetslösa. Anders Blomqvist har fått uppdraget att projektleda arbetet. Tjänsten finansieras av Lessebo kommun, länsstyrelsen och Regionförbundet södra Småland.

6 Möten. Möjligheter. Mervärde. Välkommen till Tylösandsveckan våra årligen återkommande och uppskattade dagar för kompetensutveckling och nya möten för dig i offentlig verksamhet. Tylösandsveckan innefattar fristående större konferenser, mindre seminarier och möten inom områden som berör offentlig verksamhet. Programutbudet för Tylösandsveckan 2013 hittar du här nedan samt med senaste uppdatering och information på Anmäl dig före ! Måndag 13/5 Tisdag 14/5 ADMINISTRATION EKONOMI JURIDIK Effektiv skriftlig kommunikation Hur etik får värdegrundsarbetet att snurra FLYKTING INTEGRATION Mötesplats Migration Somaliskt samhälle och kultur Vikten av ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med ensamkommande barn och ungdomar Överenskommelsen inom integrationsområdet mellan regeringen, idéburna organisationer och SKL PERSONAL HR Medarbetarsamtal i praktiken Samtal med besvärliga personer Ungdomsarbetslösheten i fokus (13-14/5) POLITIK LEDNING Konferens för kommun-, landstings-, regionstyrelse/ledning Ungdomsarbetslösheten i fokus (13-14/5) SKOLA BARNOMSORG Självskadebeteende och självskadesex för elevhälsan m fl Utbildningsdag för elevassistenter Ungdomsarbetslösheten i fokus (13-14/5) SOCIAL OMSORG VÅRD LSS/Personlig assistans sekretess, tystnads- och anmälningsplikt, dokumentationskrav och nya lagbestämmelser Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga Ansvar och befogenheter inom socialtjänsten Självskadebeteende och självskadesex för elevhälsan m fl Juridik och praktik inom färdtjänst ADMINISTRATION EKONOMI JURIDIK Ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting FLYKTING INTEGRATION Mötesplats Etablering Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Att förstå och göra sig förstådd PERSONAL HR HR i ledningsgruppen Konferens om ungdomsarbetslöshet (13-14/5) Att hantera misskötsel i anställningen Diskrimineringslagen i praktiken Lönesamtal PLAN BYGG MILJÖ ENERGI Utbildningsdag för transport- och bilansvariga i kommun och landsting POLITIK LEDNING Ungdomsarbetslösheten i fokus (13-14/5) Ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting Ledarskapets betydelse i organisationer SKOLA BARNOMSORG Särskilt stöd och åtgärdsprogram enligt nya skollagen Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Tonårspsykologi Skadeståndsansvar för kommunernas skol- och sociala verksamhet SOCIAL OMSORG VÅRD Offentlighet, sekretess och uppgiftslämnande inom socialtjänsten Utbildningsdag för personliga assistenter

7 Tylösandsveckan Mer empati och high tech behövs i vård och omsorg Samverkan för barn När man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa Tonårspsykologi Skadeståndsansvar för kommunernas skol- och sociala verksamhet FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE Projektledarutbildning (14-15/5) Onsdag 15/5 ADMINISTRATION EKONOMI JURIDIK Fakturahantering i kommuner och landsting (inkl. nya lagförslaget om snabbare betalning) Utvecklingsprogram för kommunala nämndsekreterare FLYKTING INTEGRATION Mötesplats Etablering Mötesplats SFI Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar Nyanlända elevers likvärdiga introduktion Jesidier och mandéer två nya invandrargrupper Kurdistan landet som icke är Det muslimska Europa Att undervisa analfabeter (15-16/5) PERSONAL HR Arbetsrättsdagen 2013 Intervjuteknik Satsa på personalen friskare personal med rätt mat PLAN BYGG MILJÖ ENERGI Livsmedelshygien lika viktigt för alla Hur gör jag detaljplaner både snabbare och enklare/tydligare SKOLA BARNOMSORG Ungdomars studie- och yrkesval Sekretess, anmälningsplikt och rapporteringsskyldighet enligt Lex Sarah i skolan och förskolan Cannabis och nätdroger Utbildningsdag för elevhälsan m fl Internationellt adopterade barns hälsa och utveckling Interkommunala ersättningar och ersättningar till friskolor förskola/grundskola Nyanlända elevers likvärdiga introduktion Att undervisa analfabeter (15-16/5) Mötesplats SFI Livsmedelshygien lika viktigt för alla SOCIAL OMSORG VÅRD Cannabis och nätdroger Utbildningsdag för elevhälsan m fl Internationellt adopterade barns hälsa och utveckling Livsmedelshygien lika viktigt för alla FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE Projektledarutbildning (14-15/5) Satsa på personalen friskare personal med rätt mat Facilitering bli expert på att möjliggöra, leda, kvalitetssäkra och driva processer mot uppställda mål (15-16/5) Service i mästarklass och Professionellt bemötande Torsdag 16/5 ADMINISTRATION EKONOMI JURIDIK Personuppgiftslagen kommunala frågor Kommunal protokollskrivning i praktiken FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE Aktiv klagomålshantering och bemötande Facilitering FLYKTING INTEGRATION Att undervisa analfabeter (15-16/5) Syrisk kultur och samhälle Kultur och samhälle i Afghanistan Barn och familjer som är traumatiserade av krig Regeringens utredningar för att förbättra utbildningen för nyanlända elever PERSONAL HR Konflikthantering PLAN BYGG MILJÖ ENERGI Hur får man med avfallshanteringen i den fysiska planeringen? Bygglov på rätt sätt! Vad krävs och hur klarar man tidsgränsen? Mindre matsvinn nu! SKOLA BARNOMSORG Mindre matsvinn nu! Interkommunala ersättningar och ersättningar till friskolor gymnasieskola Barn och familjer som är traumatiserade av krig Regeringens utredningar för att förbättra utbildningen för nyanlända elever SOCIAL OMSORG VÅRD Utredning av faderskap och föräldrarskap Jag är inte vårdare, jag arbetar som vårdare Utbildningsdag för omsorgspersonal inom LSS Mindre matsvinn nu! Barn och familjer som är traumatiserade av krig Regeringens utredningar för att förbättra utbildningen för nyanlända elever

8 Möten. Möjligheter. Mervärde. Ny välsmakande utbildning till Kronoberg Gastronomiskt entreprenörskap för professionella kök är en av de yrkeshögskoleutbildningar som i januari fick klartecken när Yhmyndigheten offentliggjorde vilka utbildningar som får starta hösten 2013 och våren Utbildningen, som ska bedrivas under 2 års tid på distans, vänder sig till de som gått en restaurangutbildning och som vill förkovra sig inom arbetsledning, ekonomi, företagande och högre matlagning. Utbildningen ska leda till att studenterna kan ta anställning som kökschef, köksmästare eller starta eget företag inom restaurangbranschen. Huvudspåret är att det ska vara en ledarskapsutbildning för de som redan jobbar inom restaurangbranschen. Att vara en bra kock räcker inte för att utveckla ett företaget. Här får du alla verktyg för att lyckas bättre med företagandet i en bransch med små marginaler, säger Matts Andersson, kursansvarig Ryssbygymnasiet. Av de 1078 ansökningar som inkommit till YH-myndigheten har 311 beviljats. I Kronobergs län beviljades 7 av 26 sökta utbildningar. Om man räknar med de sedan tidigare beviljade utbildningarna får Västernorrland, Kronoberg och Dalarna flest antal studerandeplatser per invånare. Aktuella Yrkeshögskoleutbildningar i Kronoberg Data/It Nätapplikationsprogrammerare Verksamhetsstödjande IT-infrastruktursspecialist Ekonomi, Administration och försäljning Inköp & Supply Management Lönekonsult Marknadsföring och försäljning till företag Produktionsledare, tillverkningsindustri Service Management för tunga fordon Hotell, restaurang och turism Gastronomiskt entreprenörskap för professionella kök Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Specialistundersköterska barn Specialistundersköterska äldre Specialistundersköterska Operation, anestesi och intensivvård Teknik och tillverkning Avancerad CNC-tekniker Blått certifikat Driftteknik inom energisektorn International Welding Specialist, IWS Produktionsutvecklare Servicetekniker Yrkeshögskolekonferens i Kosta Är du intresserad av vad som händer inom yrkeshögskolan? Boka då in 17:e april för en inspirerande dag på Kosta Boda Art Hotel! Regionförbunden tillsammans med regionala nätverk för YH inom Smålandslänen och Blekinge arrangerar en gemensam konferens för utbildningsanordnare och andra som är intresserade av yrkeshögskoleutbildning. Myndigheten för Yrkeshögskolan samt lokala branschföreträdare medverkar. För mer information se:

9 Yrkeshögskola Kronoberg 9 lobbar för fler yrkeshögskoleutbildningar till länet Kompetenförsörjning är en avgörande faktor för regionens fortsatta tillväxt och utveckling. Trots den senaste tidens varsel och uppsägningar finns det ändå kompetensbrist i Kronoberg. I arbetet med att förse länet med rätt kompetens spelar yrkeshögskoleutbildningarna en viktig roll. Yrkeshögskola Kronoberg är ett nätverk av utbildningsanordnare som sett fördelarna med att gemensamt jobba med frågor som rör yrkeshögskolan och att driva yrkeshögskoleutbildningar. Det handlar både om att höja kvaliteten och att sprida information om utbildningsformen. Målet är fler relevanta yrkeshögskoleutbildningar till länet och på längre sikt minska kompetensglappet. Vi är övertygade om att yrkeshögskolor kan vara en lösning eftersom de är snabba att starta upp, flexibla för förändringar och så är de direkt riktade mot arbetsmarknadens behov, säger Lotta Nydahl Frånberg, projektledare Yrkeshögskola Kronoberg. Yrkeshögskolan behöver byggas ut Efterfrågan på yrkeshögskoleutbildningar är stor och därför är det viktigt att det finns en regional arena där behovet diskuteras så att nätverket gemensamt kan påverka nationella beslut och driva frågan om ökade anslag till yrkeshögskoleutbildningar. En annan stötesten är att ansökningsförfarandet mycket omfattande och varje utbildning beviljas endast intag på två år. För de företag och utbildningsanordnare som gör stora investeringar är detta mycket riskfyllt. Det behövs mer långsiktiga spelregler för att näringslivet ska känna fortsatt engagemang och förtroende för yrkeshögskolan, säger Monica Haider, 2:e v ordf i Regionförbundet södra Småland. Projektet Yrkeshögskola Kronoberg finansieras av länets alla kommuner, Landstinget Kronoberg och Regionförbundet södra Småland. Alla utbildningsanordnare både privata och offentliga går också in med en mindre summa, beroende på om man har en pågående utbildning eller inte. Stark koppling till arbetslivet Den starka kopplingen till arbetslivet är det som utmärker yrkeshögskolan. Utbildningarna skapas utifrån arbetsmarknadens behov och leder till en specifik yrkesroll, vilket gör att de studerande snabbt kan komma ut i arbetslivet. Lotta Nydahl Frånberg, Linda Vingren, Karin Wirdheim och Pekka Pelkonen ingår i Yrkeshögskola Kronobergs arbetsgrupp. Bilder av länets utveckling I en intern process har regionförbundet analyserat Kronobergs utveckling från 70-talet till idag. OECD satte bollen i rullning med sin analys över Småland och Blekinge Nu har regionförbundet arbetat fram en rapport och konkretiserat rekommendationerna specifikt för Kronoberg. Fokus ligger på de stora förändringarna i demografisk och branschmässig strukturomvandling. Syftet är att förstå det skeende som länet nu är inne i. Rapporten lägger också grunden till ett fortsatt arbete för att utveckla kunskapsunderlag om länets utveckling. Vill du veta mer om Bilder av länets utveckling? Kontakta Robin Rikardsson, samordnare för analys och uppföljning, tel

10 Möten. Möjligheter. Mervärde. Sverige ska bli bäst i världen på IT södra Småland ska dra sitt strå till stacken För att möta de IT-politiska utmaningarna nationellt och internationellt vill regeringen ta tillvara möjligheterna som digitaliseringen ger. Beslut har därför fattats om en digital agenda för Sverige och ett nytt mål för IT-politiken har föreslagits Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regionförbundet har tillsammans med landstinget och länsstyrelsen tilldelats den spännande uppgiften att ta ner den digitala agendan på en regional nivå. Åke Sjöberg, chef, AV-Media Skolan har en nyckelroll På AV-Media arbetar man efter tesen först inspiration och sedan utbildning. Via pedagogiska caféer och digitala kompetensdagar vill AV-Media inspirera länets skolor till nya idéer och egna initiativ. Vi kan inte bli bäst i världen på IT om inte skolan själv vill. Vi vill kunna ställa upp med vår kompetens, men utvecklingen måste ske på skolan. Det har inte så stor betydelse i vilken ände man börjar arbeta med IT, bara man börjar, säger Åke Sjöberg. Den digitala agendan i korthet Digital agenda för Sverige pekar ut ett antal områden som är centrala för positiv samhällsutveckling. Mycket positivt görs redan av både regionala och lokala aktörer. Nu ska vi komma fram till vem som ska göra vad i framtiden, säger Roland Gustbée, ordförande i regionstyrelsen. Regional digital agenda I bred samverkan med andra samhällsaktörer ska regionförbundet ta fram en skräddarsydd agenda för södra Småland, som visar på visioner och mål för det digitala samhället. I slutet av februari 2013 tas ett tydligt avstamp då Roland Gustbée tillsammans med landshövding Kristina Alsér och landstingsstyrelsens ordförande Suzanne Frank signerar en avsiktsförklaring för arbetet med regional digital agenda. En utmaning men med goda förutsättningar Regionförbundet arbetar redan i riktning mot flera mål inom agendans samtliga strategiska områden. Bland annat har regionförbundet varit drivande i skapande av redundanta bredband i stora delar av länet och deltar även i referensgruppen för Nationell ehälsa, som är en strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. En betydande del av regionförbundets verksamhet handlar om kompetensutveckling och kompetensförsörjning för regional tillväxt. Här spelar regionförbundets verksamhet AV-Media en viktig roll. AV-Media Kronoberg arbetar i rätt riktning AV-Media inspirerar, informerar och utbildar inom området media och IT i skolan Vi har länge arbetat med den digitala agendan, fast den inte har benämnts på detta sätt förrän nu. och tillgodoser länets pedagogers behov av handledning inom IT. Vi har länge arbetat med den digitala agendan, fast den inte har benämnts på detta sätt förrän nu. Jag är mycket positiv till att man nu tar ett samlat grepp och vågar säga Hallå, är ni beredda nu? Nu kör vi! Vi vinner på att arbeta med dessa frågor tillsammans, menar Åke Sjöberg, chef för AV-Media. Agendan pekar ut behov av insatser inom fyra strategiska områden med utgångspunkt i användarens perspektiv: Lätt och säkert att använda Öka det digitala innanförskapet Tjänster som skapar nytta Utveckla nya och bättre tjänster som stimulerar användningen och bidrar till att effektivisera etablerade branscher och verksamheter samt främja nya kreativa idéer, innovationer och affärsmodeller. Det behövs infrastruktur Verka för ett tillgängligt, öppet och robust internet i Sverige och global och den information som skickas över nätet ska behandlas på ett säkert sätt. IT:s roll för samhällsutvecklingen Flera av de viktigaste faktorerna för pågående samhällsförändringar nationellt och globalt kommer från utvecklingen och användningen av IT, t.ex. IT:s roll för ett hållbart samhälle, global utveckling, forskning och innovation, människors frihet på nätet, demokrati, deltagande och insyn.

11 Den digitala agendan 11 Länk mellan universitet och praktik AV-Media har fått en roll som länk mellan forskning och utveckling på Linnéuniversitetet och praktik ute på skolorna i länet. Också i denna konstellation bidrar AV-Media till arbetet med den digitala agendan och driver ett flertal projekt i samverkan. I startgroparna finns ett projekt som kallas Ung kreativitet. Projektet handlar om att utmana elever i Arabyområdet att bli intresserade av dataprogrammering. Projektet grundar sig i näringslivets behov av en större rekryteringsbas och sker i samverkan med Linnéuniversitetet och flera IT-företag i Växjö. Vi planerar att få igång workshops med ungdomarna, där de får lära sig att till exempel skapa appar. Det ska vara riktiga, meningsfulla arbetsuppgifter som förhoppningsvis inspirerar till större nyfikenhet och intresse, säger Åke Sjöberg. Projektledare tillsätts Regionförbundet har tillsammans med landstinget och länsstyrelsen i Kronoberg anställt en projektledare som ska leda arbetet med södra Smålands digitala agenda. Det första uppdraget blir att kartlägga vad som görs idag och vad som kan utvecklas och göras bättre framöver. För mer information om Digital agenda för Sverige, se FLERA VINSTER MED FÄRRE KONTANTER Kontanterna ombord på länstrafikens bussar har minskat kraftigt sedan införandet av en extra avgift vid kontant betalning. Länstrafiken Kronoberg är nöjda med utfallet, som blivit bättre än förväntat. Innan kontanttillägget infördes betalades cirka 30 % av alla bussbiljetter kontant. Länstrafikens målsättning var att komma ner till tio procent. Det har gått bättre än förväntat, efter bara en dryg månad var siffrorna nere under tio procent. Det har tagits emot på ett bra sätt och våra kunder har hittat till våra andra betalsätt, säger Thomas Nilsson, trafikdirektör. Tryggare arbetsmiljö Idag går det att betala med kontokort, länstrafikens egna Resekort och med mobiltelefon på bussarna. De många alternativen kan också ha bidragit till att kontant betalning minskat snabbt. Busschaufförerna är positiva till att den extra avgiften gett effekt. Flera chaufförer har varit oroliga för rånrisk tidigare, men med färre kontanter på bussarna kan vi minska denna otrygghet, berättar Thomas Nilsson. Snabbare ombordstigning Förutom säkerhetsaspekten ser länstrafiken ytterligare goda anledningar till att minska antalet kontanter på bussarna. Det tar längre tid för resenärer och förare att hantera kontanter då de stiger på bussarna. De nya betalsätten gör påstigningen smidigare och vi kan då också hålla tiderna bättre. Det ena ger det andra, menar Thomas Nilsson. SMS stavas numera app Från den 1 februari försvann möjligheten att betala sin bussbiljett via SMS med anledning av att den nya betaltjänstlagen trädde i kraft. Betaltjänstlagen och lagen Med appen betalar man inte bara sin bussbiljett, här finns även tidtabell och hållplatssökning. om elektroniska pengar har ändrats för att höja säkerheten vid betalning vilket gör att det inte längre är tillåtet att vara anonym när man gör köp med mobiltelefonen. Istället kan resenärer köpa mobilbiljett via appen MobiTime, som sedan betalas med betalkort eller faktura. Med MobiTime erbjuder vi en sammanhållen lösning för alla våra resetjänster i mobilen. Med appen betalar man inte bara sin bussbiljett, här finns även tidtabeller och hållplatssökning med avgångar i realtid och hållplatsvisning på karta, säger Julija Markensten, marknads- och försäljningschef på länstrafiken. Resekortet billigast Länstrafiken framhåller sitt Resekort som det mest förmånliga altenativet för betalning. Det är 20 % billigare att betala med resekortet jämfört med de andra priserna. Resenärer får dessutom ytterligare 10 % rabatt om de väljer att registrera och ladda Resekortet på Mina Sidor. En annan nyhet är att Resekortet kan laddas med minimum 100 kronor istället för 200 kronor, som tidigare var fallet. Vi försöker hela tiden hitta lösningar som gör att fler har möjlighet att resa kollektivt, säger Thomas Nilsson. Läs om Länstrafikens smarta betalsätt på

12 Möten. Möjligheter. Mervärde. REGIONAL STRATEGI SKA STÄRKA BESÖKSNÄRINGEN Besöksnäringen är en bransch som utvecklas i snabb takt över hela världen och för att Kronobergs län ska vara med och konkurrera om resenärerna har en ny strategi tagits fram. Besöksnäringen i Kronobergs län ses som en näring för framtida regional tillväxt och utveckling. Det finns en stor utvecklingspotential för Kronobergs län att locka fler besökare, omsätta mer pengar och skapa helt nya arbetstillfällen. Förslaget Strategi för besöksnäringen i södra Småland godkändes av regionstyrelsen i slutet av november En gemensam strategi för besöksnäringen i södra Småland har efterlysts av både kommunerna i länet och av besöksnäringen, Roland Gustbée, ordförande regionstyrelsen. Samverkan med Destination Småland Regionförbundet beslutade 2009 att bilda AB Destination Småland i syfte att genomföra en satsning på turismen i länet. Bolaget är helägt av Regionförbundet södra Småland. Den regionala strategin för besöksnäringen i södra Småland har tagits fram genom aktiv samverkan mellan Regionförbundet södra Småland, AB Destination Småland, de åtta kommunerna samt besöksnäringens företag och organisationer. Småland, Sverige på riktigt Som en del i det strategiska tänkandet om att ta ett helhetsgrepp kring besöksnäringen har projektet Partnerskap Småland tagit fram en grafisk profil, som är fri för alla att använda i olika typer av marknadsföring, för att visa sin småländska tillhörighet. Med ett webbaserat verktyg kan de som vill skapa sin egen småländska logotyp. ( Det gäller inte bara turismföretag, utan alla företag och föreningar i Småland. Ju fler desto bättre för då kommer Småland att synas i många olika sammanhang, säger Lena Stävmo, VD för AB Destination Småland. Målet är att med en gemensam profil och ett gemensamt verktyg skapa utrymme för många, samtidigt som det kan bli ett sätt att forma nya allianser och samarbeten inom Småland. I strategin pekas fem prioriterade områden ut som särskilt intressanta att satsa på de kommande åren. Natur och äventyr Kultur och design Möten, konferens och evenemang Idrottsturism Shoppingturism Stort engagemang för EU-frågor i Ljungby Ljungby är en av sju utvalda kommuner i Småland och Blekinge som får hjälp av EUcoachen Emmy Harlid för att utveckla sitt internationella arbete. Vi har ett stort engagemang för EUfrågor i Ljungby. När vi fick höra om projektet och möjligheten att få hjälp av en EU-coach kände vi att det här är något för oss, säger Anette Olsson, EU-samordnare Ljungby kommun. Emmy Harlid och Anette Olsson. Regionförbunden i Småland och Blekinge startade 2011 ett EU-kompetensprojekt med syfte att kompetensutveckla såväl tjänstemän som politiker. I början av 2012 erbjöds kommunerna i de fyra länen möjligheten att ansöka om stöd från en EU-coach. Det internationella arbetet liknas vid ett verktyg för att nå satta mål och visioner i kommunen. Det handlar om kompetenshöjning, utveckling av arbetssätt, metoder, erfarenhetsutbyte och omvärldsbevakning. Vi tror också att vår kommun blir mer attraktiv med hjälp av internationella kontakter, både vad gäller rekrytering och samarbetspartners men också för invånare och företagare att verka, bo och leva i Ljungby kommun, säger Anette Olsson. Genom att hålla informationsärenden i varje nämnd i kommunen har frågorna förankrats, vilket vidare har bäddat för dialogmöten i varje förvaltning, tillsammans med EU-coachen. Ur dialogmötena framgick respektive förvaltnings tidigare erfarenheter av internationellt arbete och prioriterade utvecklingsområden de närmsta åren. Det finns en tydlig vilja hos både politiker och tjänstemän i Ljungby kommun att arbeta med internationella frågor och det gör givetvis arbetet mycket enklare. Jag upplever också att arbetsgruppen för EUfrågor känner ett tydligt stöd och mandat att driva det internationella arbetet, berättar Emmy Harlid. Nästa steg i arbetet är att anordna dialogmöten med de kommunala bolagen och näringslivsorganisationen Ljungby Business Arena. Det är viktigt att bolagen och näringslivet också känner igen sig i det styrdokument som vi utarbetar, eftersom det ju ska gälla hela kommunen. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga, säger Anette Olsson. För mer information om EU-kompetensprojektet, se