INNOVA. # 1.04 Världsledande på. Tunga fordon

Transkript

1 INNOVA nytt # 1.04 Världsledande på Tunga fordon

2 # 1.04 Behovsmotiverad forskning ger stor tillväxt VINNOVA-NYTT GES UT MED 6 NR/ÅR REDAKTIONSRÅD Birgitta Boman, Lennart Elg, Kaj Klarin, Bengt Larsson, Marit Werner, Cecilia Johansson, Krystyna Nilsson ANSVARIG UTGIVARE Lars Fernvall, lars.fernvall@vinnova.se REDAKTÖR/SKRIBENT Mikke Schirén, mikke.schirén@etc.se PRENUMERATION: vinnovanytt@vinnova.se FORM & PRODUKTION: ETC Produktion AB KOMMANDE NUMMER: NR 2 14/4 NR 3 10/6 NR 4 16/9 NR 5 28/10 NR 6 15/12 OMSLAGET: Leif Wallin och Jan Svensson på Kalmar Industries. Foto: Mats Danielsson. VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Tillväxtkonferens Försprång för Sverige Forskning, innovation och tillväxt är tre nyckelord för VINNOVAs tillväxtkonferens som äger rum den 18 mars på Münchenbryggeriet i Stockholm. Man beräknar att cirka 200 personer kommer att deltaga. Tre teman kommer att diskuteras på konferensen: Nya högteknologiska tillväxtföretag, Starka forsknings- och innovationsmiljöer och Innovationspolitisk kraftsamling för tillväxt. PER ERIKSSON GENERALDIREKTÖR FÖR VINNOVA I BÖRJAN AV JANUARI medverkade jag vid en NSFkonferens, The National Science Foundations, i USA. Programmet IUCRC (Industry University Cooperative Research Center), en förebild till våra kompetenscentrum, hade 30-årsjubileum. Man blev påmind om vikten av att forskning inte ska bedrivas för forskningens egen skull. Tvärtom är det strategiskt oerhört viktigt att FoUverksamheten ses som en del av den sammanhållna tillväxtpolitiken. Eller annorlunda uttryckt: Vi måste helt enkelt bli bättre på att öka avkastningen på våra investeringar i forskning. USA KAN PÅ MÅNGA SÄTT vara en förebild. NSF-konferensen inleddes bland annat av kongressledamoten Nick Smith, ordförande i kongressens forskningsutskott. Han underströk kraftfullt att forskningen måste visa sin betydelse för näringsliv och samhälle i USA. Tillverkningsindustrin, som flyttar ut från USA, är ett stort problem. Här har forskningen en uppgift. Att utveckla forskningssamarbete med industrin är rätt. Därför är IUCRC mycket bra. Industrin uppskattar programmet, det visar man genom sina ekonomiska insatser som i snitt ligger på 13 gånger medlen från NSF! VÅRA KOMPETENSCENTRUM I Sverige har en industrifinansiering som endast är något större än VINNOVAs insats. Visst finns det stora skillnader mellan våra länders system, och visst har vi i Sverige en lång bit kvar till de amerikanska nivåerna. Men jag tror ändå att vi är på rätt väg. På några års sikt hoppas jag att vi från LO och UsersAwards IT-pris för bästa IT-lösning i arbetslivet fyller i år fem år. För att fira detta genomför UsersAward tillsammans med KTH/CID och VINNOVA en Användarnas Dag där fokus ligger på hur de optimala IT-lösningarna ser ut ur användarnas perspektiv. Programmet bjuder på: Finalisterna i Users Award presenterar sina bidrag och vinnande förslag utses VINNOVA, tack vare ett fortsatt framgångsrikt arbete med nästa generations kompetenscentrum, VINN Excellence Center, ska kunna fungera med en liknande typ av åtråvärd kvalitetsstämpel som NSF gör i USA. TILLVÄXT HAR BLIVIT populärt. De politiska partierna tävlar i att vara mest tillväxtvänliga. Men en ökad tillväxt i den allt mer kunskapsbaserade ekonomin förutsätter att forskningen betraktas som en investering och utnyttjas aktivt som en del i ett innovationssystem. För att sätta ytterligare fokus på den frågan arrangerar VINNOVA den 18 mars ett särskilt Tillväxtforum tillsammans andra centrala aktörer. Vår förhoppning är att detta blir ett tillfälle och en manifestation för Sveriges behov av en sammanhållen innovationspolicy. En policy som syftar till att generera största möjliga avkastning, i form av hållbar tillväxt, på investeringar i FoU och i utveckling av effektiva innovationssystem. I NOVEMBER FÖRRA ÅRET presenterade vi från VINNOVA en forskningsstrategi för åren Strategi för hållbar tillväxt lyder underrubriken. En strategi som i sin tur bygger på att den behovsmotiverade forskningen, särskilt den tekniska forskningen, ges den centrala roll som krävs för tillväxten. Sverige har sedan länge satsat mest i världen på FoU. Men den statliga satsningen på behovsmotiverad forskning, särskilt teknisk forskning, utgör en flaskhals i vårt innovationssystem med missad tillväxt som följd. Vi har också allvarliga brister i vårt innovationssystem där forskning ofta stannar vid ny kunskap och ny kompetens men det leder inte till nya produkter, processer, tjänster eller nya företag. I VINNOVAs forskningsstrategi finns förslag till hur vi kan ändra på detta och få stora tillväxteffekter som följd. Användarnas dag 2004 med fokus på IT-lösningar Återblick på de fem årens finalister som användarna velat belöna Leverantörer presenterar IT-lösningar som användare uppskattat Parallella workshops kring användarteman och konsekvenserna av IT-användande i arbetslivet Tid och plats för Användarnas dag 2004 är World Trade Center i Stockholm den 20 april. 2

3 VINNOVAS FORSKNINGSSTRATEGI: För en hållbar tillväxt I förra numret av VINNOVA Nytt presenterades de övergripande dragen i VINNOVAs forskningsstrategi. Här kommer en presentation av samtliga förslag. NATIONELLA INNOVATIONSSYSTEM Mkr/år VINN Excellence Center Förstärkning och vidareutveckling av Kompetenscentrum. Ökning från nuvarande ca 140 Mkr/år till 245 Mkr/år, dvs Mkr/år. Tre parter: VINNOVA, högskolan, företag/offentlig verksamhet, satsar vardera 7 Mkr/år vilket ger 35 starka forsknings- och innovationsmiljöer med en budget på vardera 21 Mkr/år i 10 år. Befintliga kompetenscentrum Den tioåriga finansieringen från VINNOVA och föregångaren tar slut under 2005/2006. De upprepande internationella utvärderingarna ger dessa kompetenscentrum mycket höga betyg. Fakultetsmedlen höjs för de högskolor och universitet där man fortsatt finansierar kompetenscentrum från högskolan och anslutna företag/offentlig verksamhet på minst samma nivå som tidigare. För detta fordras 140 Mkr/år i höjda fakultetsanslag. Inkubatorer och såddfinansiering För att stödja framväxten av nya FoU-baserade företag med stark tillväxtpotential bör ett nationellt system för inkubatorer och såddfinansiering skapas. FoU-program för småföretag, ett svenskt SBIR-program Svensk version av SBIR (Small Business Innovation Research). Företagens FoU är kraftigt koncentrerade till de stora företagen medan flertalet mindre företag gör en mycket liten investering i FoU. USA har sedan 1983 ett mycket framgångsrikt FoU-program, SBIR, för småföretag som det är väl värt att lära av. Forskningsinstitutens grundfinansiering stärks Forskningsinstitutssektorn är anmärkningsvärt liten i Sverige och så också statens finansiering av verksamheten. Samtidigt spelar instituten en viktig roll för främst näringslivets konkurrenskraft. Sektorn behöver få ökad statlig grundfinansiering. Internationella FoU-program För att kunna bygga starka innovationssystem i en öppen internationell ekonomi fordras internationell samverkan och konkurrenskraft på FoU-området. Ett ökat aktivt deltagande internationellt är en prioriterad del av VINNOVAs satsningar. En resursförstärkning är dock nödvändig för att bättre kunna ta tillvara dessa möjligheter. Detta gäller inte minst EUREKAprogrammet och de bilaterala samarbetena med Kina och Japan som är helt beroende av nationell finansiering. REGIONALA INNOVATIONSSYSTEM Mkr/år VINNOVAs strategi för utveckling av effektiva innovationssystem i regioner utgår från att internationell konkurrenskraft är en nödvändig förutsättning för hållbar tillväxt. VINNVÄXT Programmet avser effektiva innovationssystem för funktionella regioner som genom FoU bygger upp internationell konkurrenskraft. Programmet är framgångsrikt och en förstärkning är motiverad. Den ekonomiska omfattningen föreslås ökad med 120 Mkr/år. De ger utrymme för ytterligare 12 VINNVÄXT-vinnare utöver de 6 som ryms i nuvarande budget. Nyckelaktörer i innovationssystemen, främst högskolor och forskningsinstitut Vissa aktörer kan genom sin ställning eller storlek ha en avgörande stor betydelse för olika innovationssystem. Fungerar nyckelaktörens innovationsprocesser och samspel med omvärlden väl så betyder det mycket för många aktörer och därmed för innovationssystemet. Högskolorna och även gruppen forskningsinstitut är en sådan självklar nyckelaktör. Centralt är kommersialisering av forskning och professionalisering av nyckelaktörerna på detta område inkluderande resurser, kompetent kapital. Tre delområden har identifierats: Professionalisering av högskolornas och även forskningsinstitutens roll i innovationssystemen Stöd till kommersialisering av forskning, främst resurser till holdingbolagen vid högskolan Stöd med resurser till Teknikbrostiftelserna SEKTORIELLA INNOVATIONSSYSTEM 500 Ökade insatser inom ramen för de sektoriella innovationssystemen omfattar en förstärkning på 500 Mkr/år inom VINNOVAs ansvarsområde: IT/telekom, Bioteknik, Produktframtagning och Material, Arbetslivsutveckling och Transport. FOTO: CHRISTER ENGSTRÖM VINNVÄXT 2004 Den 1 mars öppnar utlysningen för andra omgången av VINN- VÄXT. Genom programmet vill VINNOVA skapa ett effektivt samspel mellan forskning, näringsliv och politik. Syftet är att regioners internationella konkurrenskraft ska stärkas inom utvalda tillväxtområden. Den 16 juni stänger utlysningen. Beslut kommer att vara tagna i november Högst sex vinnare kommer att utses. Mer information finns på www. VINNOVA.se Företagens FoU-insatser har minskat I en SCB-studie som beställts av VINNOVA framgår att de mest FoU-intensiva företagen har minskat sina FoU-utgifter med 8 procent mellan 2001 och Undersökningen, som är en totalundersökning av åtta FoUintensiva branscher, som 2001 utgjorde cirka 75 procent av den samlade FoU-verksamheten inom företagssektorn, visar att FoU-verksamheten minskat med nära 5 miljarder eller 8 procent på ett år. Undersökningen visar också att det är främst inom Informations- och kommunikationsteknik/forskningsinstitutioner som minskningen ägt rum och att minskningen till stor del förklaras av ett minskat utnyttjande av konsulter. Hela studien kan laddas ner som pdf-fil från VINNOVAs publikationssida, 3

4 Industriell design mer än bara form Industriell design är mer än bara form. I över 150 år har det som kallas design management varit en drivkraft för utveckling. Idag är det en strategisk resurs för framtiden. FÖR FORSKARNA ULLA JOHANSSON och Lisbeth Svengren är industriell design det medvetet uttänkta. Som dörrklicket hos en BMW till exempel. Ett resultat av ett lyckat samspel mellan konstruktörer och industridesigners. Just samspelet är ett nyckelord i sammanhanget. Och att även industridesignen tas med tidigt i utvecklingsprocessen. Det har industrin mycket att tjäna på. Teknikspridningen är global, dessutom blir design och upplevelser en allt viktigare del av mark- 4 Fakta/ Design Ulla Johansson och Lisbeth Svengren arbetar sedan 2002 med VINNOVA-projektet Relationslogiken mellan designers, ekonomer och tekniker. Men design är också en viktig dimension i många av VINNOVAs andra satsningar. VINNOVAs former för att arbeta med detta kommer att utvecklas under 2004 inom ett tvärgående tema benämnt Design. För mer information: marit.werner@vinnova.se Fil dr Ulla Johansson och Ekon dr Lisbeth Svengren sätter fokus på design som utvecklingskraft. FOTO: PER LAGERSTRÖM nadsföringen, konstaterar Lisbeth Svengren. Men framförallt är design en drivkraft bakom innovationer i företag och nytt tänkande, säger Ulla Johansson. BÅDE JOHANSSON OCH SVENGREN har i sina avhandlingar konstaterat att design management långt ifrån är någonting nytt. Redan på 1970-talet lyftes det fram som en strategisk resurs. Däremot är det ett område som på senare tid både kopplats samman med, och dessutom kommit i skymundan av, det som kallas brand management. Arbetet med varumärkesprofilering. En olycklig sammanblandning menar Ulla Johansson. Visst är varumärket viktigt. Men ett ensidigt fokus på varumärken riskerar att begränsa företagens risktagande. HISTORIEN ÄR FULL av närliggande exempel på industridesignens strategiska betydelse. Lisbeth Svengren har studerat telekomföretaget Ericsson under den första halvan av 1990-talet. En period då företaget hade hundratals tekniker som arbetade med produktutvecklingen, men bara en enda designer. I mitten av talet hade antalet ökat till sex personer. Men under samma period hade konkurrenten Nokia minst hundra industridesigners med ansvar för olika utvecklingsprojekt. Med facit i hand vet alla vilket företag som gjorde rätt, konstaterar Lisbeth Svengren. Design är dyrt, men bristen på design är ännu dyrare. Det man kan konstatera är att utan designers hände det inget på den tekniska sidan heller. DESIGN ÄR INTE ALLT, men det finns design i allt. Så lyder en annan av Johansson och Svengrens deviser. Och all ny design måste marknadsföras. Men ändå är de allra flesta industridesigners helt anonyma. Dels beroende på en medveten strategi från de flesta företag, dels för att en genomtänkt design management gör att det blir omöjligt att skilja på vem som gjort vad. Rätt utnyttjat blir design en fråga som på olika sätt flätas in i flera delar av företagets utveckling (se bild). Och för att ledningen av design ska fungera krävs flera olika komponenter; beställarförmåga, kombinationsförmåga, organisatoriskt lärande och förmåga att skydda designbaserade fördelar. Just beställarkapaciteten är en viktig framgångsfaktor i framtiden, menar Ulla Johansson. Idag är det många företag som inte vet hur man utnyttjar den potentiella kapaciteten hos designers. MEN OAVSETT HUR dagens beställarkapacitet eller företagets nivå på design management ser ut, så finns det direkta fördelar med att föra in designperspektivet tidigt i produktutvecklingen. Inte minst för de frågor som då väcks. Med frågan varför? utsätts befintliga lösningar för nödvändigt ifrågasättande. Och när industridesignern dessutom ställer frågan varför inte? då väcks nya och innovativa förslag på lösningar. Design är en fråga som påverkar och påverkas av många faktorer inom ett företag.

5 VINN Excellence ger skjuts åt arbetslivet FOTO: PRESSENS BILD VINNOVAs arbete med Kompetenscentrum går vidare. Nu har turen kommit till arbetslivsutveckling och transportområdet. Fyra nya centrum ska ge en långsiktig kraftsamling för förnyelse. UTLYSNINGEN AV NYA kompetenscentrum, så kallade VINN Excellence Center, för arbetslivsutveckling och transporter lockade sammanlagt 45 ansökningar. Ett lagom stort antal, menar Mattias Lundberg, ansvarig samordnare för VINNOVAs satsningar på VINN Excellence Center. Anna Hallgren, handläggare på enheten för arbetslivsutveckling, har nu 21 olika ansökningar att gå igenom. Sedan återstår det svåra prioriteringsarbetet. För även om satsningen på kompetenscentrum ger en nödvändig koncentration, så skulle hon gärna vilja satsa på fler centrum. Arbetslivsutveckling är ett komplext område. Det handlar både om lärande, hälsa och jämställdhet. Tre frågor som inte kommer att kunna hanteras av ett enda VINN Excellence Center. Å ANDRA SIDAN välkomnar hon långsiktigheten och den ekonomiska kraftsamlingen i upplägget. En uppfattning hon delar med Bo Essle och Per Norman, handläggare på två av VINNOVAs transportprogram. Det här ger långsiktighet, konstaterar Bo Essle, från programmet Innovativa logistiksystem och godstransporter. En tioårig satsning av det här slaget ger både stabilitet och förnyelse som alla inblandade parter kommer att ha nytta av. Och det är en stor satsning. Ungefär en sjättedel av de medverkande programmens totala budgetar satsas nu på fyra nya centrum. En satsning för förnyelse, fokusering och internationell excellence, poängterar Mattias Lundberg. Erfarenheterna från tidigare kompetenscentrum visar att det intensiva nya samarbetet som byggs upp och den nya multidisciplinära inriktningen som skapas samtidigt kan leda till världsledande forskning och att resultat snabbt kan komma samhället till nytta. NU GÅR URVALSPROCESSEN vidare. Av de 45 ansökningarna kommer högst 13 att få ett särskilt planeringsbidrag för att fortsätta förberedelsearbetet. Men att ett slutligt förslag till centrum blir beviljat innebär inte att man blivit utsedd till kompetenscentrum och att allt därmed är klart. Istället har man valts ut och därmed fått chansen att bygga upp ett nytt centrum. Här handlar det inte enbart om att samla ihop det man redan har, utan att skapa ett mervärde, konstaterar Mattias Lundberg. PROCESSEN FRÅN UTLYSNING till start av ett centrum tar nästan två år. Och de ansvariga VINNOVAhandläggarna är noga med att understryka att loppet inte är kört även om man inte inkommit med en ansökan från början. Tvärtom finns möjligheten att komma in i processen inför den slutliga beredningen. Antingen med ett eget förslag till centrum, eller genom att söka samarbete med något av de initiativ som fått planeringsbidrag. Jag vet att det finns aktörer som inte var mogna att lämna in en ansökan under 2003, men som tänker återkomma, säger Per Norman. Dessutom kommer det fler tillfällen, säger Mattias Lundberg. VINNOVA återkommer med en bredare utlysning senare i år. Bo Essle, Per Norman, Anna Hallgren och Mattias Lundberg är överens: Fyra nya VINN Excellence Center innebär en långsiktig kraftsamling både för transporter och arbetslivsutveckling. FOTO: PER LAGERSTRÖM Fakta/45 ansökningar Utlysningen av VINN Excellence Center för arbetslivsutveckling och transporter lockade sammanlagt 45 ansökningar som fördelade sig enligt följande: Arbetsliv för hållbar tillväxt - 21 ansökningar Innovativa fordon, farkoster och system - 14 ansökningar Innovativa logistiksystem och godstransporter - 7 ansökningar Infrastruktur och effektiva transportsystem - 3 ansökningar Kriterier för förnyelse Förnyelse är nyckelordet. Utlysningen bygger på bedömningar enligt följande kriterier: Forskningsprogrammets profil och kvalitet. Kompetens och engagemang från deltagande aktörer Samarbetsformer Relationen till universitetens och högskolornas långsiktiga strategi och innovationsmiljö Första generationens kompetenscentrum ( ) Under 10 år satsar näringslivet och staten tillsammans ca 5 miljarder inom de nuvarande 28 kompetenscentrum vid 8 universitet. Varje centrum erhåller minst 3 x 6 Mkr/år från de tre parterna näringsliv, universitet och VINNOVA eller Energimyndigheten. Satsningen på 28 kompetenscentrum har bland annat inneburit: 220 företag medverkar aktivt med sammanlagt 900 personer Forskare och studerande från 160 forskargrupper deltar 200 doktorer och 200 lic-examina 115 patent och 22 nya företag Samarbeten med de mest framstående forskningsmiljöerna utomlands 120 utländska gästforskare har vistats vid centrumen Personrörlighet akademi-näringsliv, exempelvis har 90 industridoktorander varit verksamma. Mer information om utlysning av VINN Excellence Center och dagens kompetenscentrum finns på 5

6 Tunga fordon Allt har en historia. I Kronoberg har man byggt dumprar, truckar och skogsmaskiner sedan 1950-talet. Flera företag är världsledande, men ändå ganska okända. Genom satsningen på Tunga fordon vill man spela nyckelrollen i ett nytt innovationssystem. 6 FOTO: MATS SAMUELSSON ARBETSFORMERNA INOM TUNGA FORDON bygger på företagens behov. I olika arbetsgrupper skapas arenor för dialog. Sedan sker själva idéutbytet mellan de deltagande företagen. Ett exempel är en arbetsgrupp som arbetat med hytter. Den moderna fordonshytten är som en hel arbetsplats. Med allt från datoriserade styrsystem, till mobiltelefoni och Internetuppkoppling. Dessutom med höga krav på ergonomi och en god arbetsmiljö för operatören. Samarbetet kring just hytterna är ett exempel på att företagens storlek inte spelar så stor roll, konstaterar Hans-Göran Karlsson, här var det de två minsta företagens lösningar som väckte störst intresse. HOS KALMAR INDUSTRIES i Ljungby, ett av företagen inom Tunga fordon, är strategin för framtiden klar. Det är på den så kallade eftermarknaden som det finns potential för en ökad tillväxt. Därför handlar det om att gå från produkt till tjänsteservice. Att inte längre bara vara den som levererar en färdig truck, utan istället garanterar att logistiken ute hos kunden verkligen fungerar. För Leif Wallin, vd för tillverkningen i Ljungby, ligger fokus på att hitta vinnande affärskoncept och låga livscykel-

7 med stor kapacitet Roland Axelsson arbetar bland annat med teknisk nyutveckling på Rottne industrier. Han ser kontinuiteten och den medvetna linjen i företagets metoder som en konkurrensfördel och en trygghet för kunderna. kostnader. Vilket i sin tur innebär att företaget inte bara levererar truckar, utan också service, underhåll och förare. Kalmar Industries har till och med ansvaret för verksamheten i hela hamnar. Det här är ett tankesätt som vuxit fram successivt. Tidigare hade vi mycket av komponenttillverkningen själva, men nu köper vi in de olika delarna och effektiviserar istället själva slutmonteringen. SATSNINGEN PÅ EN MODERNISERAD montering och tjänsteservice, kräver också en fungerande kompetensförsörjning. Och precis som på många andra håll inom svensk verkstadsindustri är det svårt att få tag på folk. För att lösa det behovet har Ljungby kommun tagit initiativ till ett center för utbildning av servicetekniker. En unik satsning. Kommunens näringslivsansvarige, Jan Svensson, berättar att man efter en snabb research fann att det inte fanns någon sådan utbildning i hela landet. Det nya centret i Ljungby blir Kommunens näringslivsansvarige Jan Svensson. industrin är stort. alltså unikt. Behovet hos Utfallet återstår att se. Till hösten 2004 startar centret i formen av en så kallad Kvalificerad Yrkesutbildning. Att skapa ett intresse för den här typen av utbildning handlar mycket om attitydpåverkan, säger Jan Svensson. Vi har ett gemensamt ansvar från företag och kommun att tvätta bort stämpeln om verkstadsindustrin som någonting smutsigt och bullrigt. Och det gör man verkligen rätt i. För även om man som besökare hos Kalmar Industries får ett par hörselproppar tillsammans med besöksbrickan, så är den nya monteringshallen allt annat än smuts och buller. Monteringen av de olika truckmodellerna ger snarare en känsla av bilutställning, än av tung verkstadsindustri. INOM TUNGA FORDON i Kronoberg finns cirka 100 olika företag. Och strategierna varierar. På Rottne industrier tillverkar man skogsmaskiner, och för att kunna hävda sig på den lönsamma eftermarknaden har man valt att tillverka (nästan) allting själva. Ett helt annat koncept än Kalmar Industries alltså. Och som också har visat sig vara lönsamt. Varje år sedan starten1955. Vi är det enda företaget i vår bransch som fortfarande är intakt sedan starten, berättar Roland Axelsson, som jobbar med internationell marknadsföring och teknisk nyutveckling. SJÄLV HAR HAN VARIT på företaget sedan 1969 och ser just kontinuiteten och den medvetna linjen i företagets metoder som en konkurrensfördel och en trygghet för kunderna. Köper man en maskin från Rottne så vet man var man ska vända sig när saker går sönder. För sönder går det, säger Roland Axelsson och skrattar. Alldeles Leif Wallin är vd på Kalmar Idustries i Ljungby. oavsett vilket märke det är på maskinerna. Och för den kostnadspressade skogsnäringen är driftsstoppen dyrare än själva reparationerna. Därför ser vi till att alltid kunna leverera både maskiner och back-up, säger Roland Axelsson. I leveransen av våra maskiner ingår också en veckas utbildning för två personer här på vår egen Rottne-skola. Sen skickar vi också med en servicetekniker när vi levererar maskinen. Fakta/En del av Visanu Tunga fordon i Kronoberg är en av de regionala processer som ingår i Visanu det nationella programmet för utveckling av innovationssystem och kluster. Inom ramen för Visanu ska man: Tillsammans med företagsnätverken utveckla deras förmåga att erbjuda system, produkter och affärskoncept. Förstärka samhällets förståelse för klusterperspektivet och innovationssystemet, samt Förstärka den dubbelverkande länken mellan FoU och företagsnätverken. Läs mer på: Fakta/Tunga fordon ett industriellt styrkeområde I Kronobergs län med omnejd finns världsledande företag som tillverkar dumprar, skogsmaskiner, truckar och entreprenadmaskiner. Samarbetet går under namnet Tunga fordon. Tunga fordon består av 100 företag med cirka anställda och satsar på: Ett regionalt kluster med global konkurrenskraft och närvaro Tillväxt genom produkter och tjänster, teknologi och affärskoncept som ger värde för kund Hög kompetens, god utbildning och attraktiva jobb Innovationskraft och kvalificerad forskning Tunga fordon som drivkraft i vår industriella region Läs mer på: 7

8 Universitet stärker spetskompetensen på företagen Verkstadsindustrin i Kronoberg behöver Växjö universitet för att skaffa sig spetskompetens. Samtidigt behöver den akademiska världen vässa sina utbildningar. Genom satsningen Tunga fordon får man chansen att utbyta erfarenheter och kompetens. HÅKAN BARD HAR ETT MÅNGÅRIGT förflutet inom fläktindustrin. Men sedan hösten 2003 arbetar han för Växjö universitet med företagskontakter och behovsanalyser. Kartläggningen bland företag i regionen pekar mot en tydlig trend inom verkstadsindustrin: Man går från produkt till funktion. En utveckling som kräver att företagen har en spetskompetens inom sitt område. Vilket i sin tur gör att Växjö Fakta/Teknikcentrum Teknikcentrum Kronoberg bildades1984 av Länsstyrelsen, Landstinget och Växjö kommun tillkom den fjärde stiftaren Föreningen Teknikcentrum, som består av ett femtiotal företag från regionen. Verksamheten drivs i en stiftelse utan vinstdrivande syfte. Grundläggande inriktning är: att arbeta för samverkan mellan näringsliv och universitet/högskolor/forskningsinstitut. att arbeta med olika projektinitiativ inom viktiga teknik- och kunskapsområden, särskilt inom tillverkningsindustrin och tillämpningar av IT. företagen har majoritet i styrelsen vilket garanterar att Teknikcentrum arbetar med och för industrins behov. Läs mer: Från vänster Hans-Göran Karlsson, vd Teknikcentrum och samordnare för Tunga fordon, Gunnar Bolmsjö, professor i Robotik vid Lunds universitet, Ali Bahrami, projektledare Tunga fordon, Håkan Bard, universitetslektor med ett förflutet inom fläktindustrin, Karin Nilsson, projektledare Tunga fordon och Börje Nilsson, professor och vicerektor för universitetet i Växjö. universitet blir en intressant och nödvändig part för många företag. Det finns också en växande insikt om att våra grundutbildningar måste ske utifrån faktiska behov inom industrin, säger Håkan Bard. Ungefär 90 procent av företagen i Bards undersökning finns också med i det industriella styrkeområdet Tunga fordon. En viktig sektor med andra ord. Den modell som Teknikcentrum utvecklat bygger på att de deltagande företagen samlas i arbets- eller dialoggrupper för att tillsammans ägna sig åt en slags tematisk benchmarking. Det är i dessa grupper som de olika initiativen sedan tas. Principen är enkel: det handlar om att ge och ta. Högt upp på både universitetets och företagens behovslistor står frågan om buller och vibrationer, där nya direktiv ställer tuffare krav på tillverkarna. Våra arbetsgrupper består av en mix av studenter och folk från företagen, berättar Ali Bahrami, projektledare för Tunga fordon. Det gör att vi får en dubbel inriktning. Dels får företagen ny kunskap, dels får universitetet en chans att vässa och matcha sina utbildningar. SIMULERING ÄR EN AV DE METODER som arbetsgrupperna valt att använda sig av. På så sätt kan man träna på problemen, innan de har uppstått. Gunnar Bolmsjö, professor i robotik vid Lunds universitet, har samarbetat med Teknikcentrum och företagen kring den här typen av metodik i flera år. Han ser också en annan viktig uppgift för den akademiska världen. Visst är det viktigt med en långsiktig vision om hur verkstadsindustrin kan komma att se ut, men vi måste också visa på konkreta resultat på vägen dit. Därför är det viktigt även med små projekt som ger snabbare utdelning. Ett konkret resultat av Tunga fordons simuleringsmetodik är omstruktureringen av monteringshallen hos trucktillverkaren Kalmar Industries i Ljungby. Uppdraget om att genomföra en simuleringsövning kring monteringsflöden kom från Roger Åström på företaget, men i arbetsgruppen kring flödeshantering deltog 22 personer från flera olika företag. Vi vet att Kalmar Industries räknar med att öka kapaciteten med 20 procent, säger Ali Bahrami. Men vi vet också att de här idéerna har spridit sig till andra företag FÖR VÄXJÖ UNIVERSITET innebär satsningen på Tunga fordon att man i kommande budgetäskande också stärker den tekniska sidan så att det också blir ett vetenskapsområde. Vice rektor Börje Nilsson ser kontakterna med industrin som ett sätt att också få nya impulser och samarbeten till den akademiska världen. Diskussionen kring behovsmotiverad eller inomvetenskaplig forskning förekommer givetvis flitigt även på Växjö universitet. Hans-Göran Karlsson, vd på Teknikcentrum, pekar på att samarbetet inom Tunga fordon innebär att universitetet nu erbjuder allt från teknisk service och metodutveckling till avancerad forskning. Och detta kan inte universitetet erbjuda självt, därför krävs flera aktörer och ett fungerande nätverk. Det handlar mycket om att bygga nätverk, säger Börje Nilsson. Det ger en trygghet och stabilitet i hela regionen. Företag flyttar man lätt. Men nätverk går inte att flytta på. Och vi vill självklart bli den akademiska noden i FoUarbetet inom Tunga fordon. OM ETT ÅR SER vice rektor Nilsson framför sig att universitetet erbjuder ett antal kurser inom tre olika inriktningar: simulering, hållfasthet och akustik. Samtliga exempel på områden som regionens verkstadsindustri har behov av. Det här kommer att påverka både vår grundutbildning och forskning, konstaterar Börje Nilsson. Det handlar om att ge åt bägge håll. Det är på det sättet som vi lyfter Tunga fordon till en högre internationell nivå. 8

9 Världsmedborgare på nätet På vilket sätt bidrar Internet till att vi blir världsmedborgare? Och hur kan analyser av webbplatser användas för att bättre förstå och öka kommunikationen mellan användare och avsändare? KAN INTERNET BIDRA TILL att göra oss användare till sanna världsmedborgare? För att hitta ett svar på den frågan har Kajsa Klein, doktorand vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, med stöd från VINNOVA, valt att studera hur FN använt sina webbplatser för kommunikation och dialog med användarna. Ett delsyfte med projektet var att utveckla analysen av webbplatser som metod. Därför har en mer traditionell textanalys kombinerats med länkanalys och serverstatistik. Att Internet i allmänhet, och kanske just FN:s webbplatser i synnerhet, påverkas av den politiska utvecklingen i världen, är något som enligt Kajsa Klein gör studien än mer intressant. Den politiska utvecklingen väcker helt nya typer av frågor, menar hon. Vilka typer av innovationer är möjliga, trots de politiska låsningar som existerar? Vilka innovationer kan bidra till att överbrygga politiska motsättningar? KAJSA KLEINS STUDIE VISAR att den verkliga och virtuella FN-miljön liknar varandra. Om webben från början var en spegel av själva organisationen, tycker sig Klein märka att webbutvecklingen i allt högre grad kommer påverka den resterande FNmiljön istället för tvärtom. Men utvecklingen går långsamt. Så sent som 2001 satsades fortfarande 90 procent av FN:s informationsbudget på andra kanaler än webben. Och utvecklingen från webbinformation till webbkommunikation tar också tid. Inte minst FN:s huvudwebbplats har varit mycket restriktiv. Den första gången jag sett att de konkret inbjudit världsmedborgarna till att lämna avtryck var i augusti -03, då man snabbt beslöt sig för att lägga upp en kondoleansbok efter attentatet mot FN-personalen i Irak. Men jag tror att det finns en ökad medvetenhet om detta, säger Kajsa Klein. Att FN är byråkratiskt märks också i webb- platsernas tidigaste skeden. En luttrad webbredaktör vittnar exempelvis om hur 150 olika avdelningar alla ville synas i webbplatsens huvudmeny. Kommittédesign kallar Klein företeelsen. En fas som trots Internets korta historia och snabba utveckling verkar vara förbi. Webbplatser som skär på tvären genom FN-organisationen blir allt varnligare. Internets snabba utveckling påverkar givetvis även förutsättningarna för att bidra till att skapa världsmedborgare. På vilket sätt är dock inte helt givet, menar Klein. Snabbhet försvårar kontroll och överblick vilket i bästa fall öppnar nya möjligheter, åtminstone under korta tidsperioder. Huruvida dessa möjligheter tas tillvara eller inte beror mycket på enskilda individers fantasi och mod. För mer information om forskningen: Teknik som väcker känslor Det talas om både intelligenta kuddar och kläder. I grunden handlar det om material som går att styra med hjälp av datorer. Eller känslomässigt bredband. FÖR TVÅ ÅR SEDAN satt dåvarande handelsminister Leif Pagrotsky och kramade den interaktiva kudden. Medialt uppmärksammat och ett tydligt exempel på det intresse och nyfikenhet som den nya tekniken väcker. Ur framgången med kudden föddes sedan idén till två parallella VINNOVA-projekt. Ett teoretiskt, kring Emotional broadband, eller känslomässigt bredband, och ett mer produktinriktat kring IT och textilier. Erik Wistrand och Patricija Jaksetic är projektledare för forskningen kring det känslomässiga bredbandet. Ett begrepp som medvetet tänjer på det traditionella bredbandsbegreppet. Här är det inte den traditionella tekniska bandbreddskapaciteten som står i fokus, utan möjligheten att med ytterst lite informationsöverföring, ändå få mycket att hända hos mottagaren. Mycket av de applikationer vi tittar på handlar egentligen om att via en liten signal helt enkelt tala om för mottagaren att man finns, säger Erik Wistrand. Det är nästan så långt från strömmande videobilder man kan komma. Den interaktiva kudden är bara ett av flera exempel på användningsområden. I grunden bygger forskningen på en kombination av interaktiv design och industridesign om olika typer av material som går att styra med hjälp av datorkraft. Det kan handla om allt från textilier till värmekänslig färg. Många gånger är det gammal känd kunskap, som de senaste tio åren har blivit mer tillgänglig. Priserna sjunker och tekniken har blivit stabilare. Ändå dröjer det tills produkter med känslomässigt bredband kommer ut på den öppna publika marknaden. Delar av textilbranschen är intresserad, medan det finns också en tveksamhet från potentiella beställare, som exempelvis sjukvården. Men jag tycker att det är en sund skepsis, säger Erik Wistrand. Datorstyrda material som tar reda på hur patienterna mår väcker ju frågor som handlar både om teknisk pålitlighet och om patienternas integritet. DE INTERAKTIVA TEXTILIERNA väcker onekligen nyfikenhet och idéer. De bägge pågående projekten befinner sig i sitt slutskede, men det är ändå omöjligt att avgöra när några applikationer kommer ut på den öppna marknaden. Erik Wistrand är övertygad om att den nya tekniken kommer att smyga sig på, att det inte kommer att handla om något teknikskifte eller teknisk revolution. FOTO: LINDA MELIN Fakta/Emotional broadband handlar inte om teknisk bandbredd, utan om breddade uttrycksformer som inte ersätter, utan kompletterar, traditionell kommunikationsteknologi. EB beskriver inte vilken känsla det handlar om utan hur stark känslan är. Det handlar om att vara tillsammans fast man är ifrån varandra. Möjliga applikationer är: kuddar, filtar, gosedjur, smycken, armbandsur. Uttrycksformer: värme, ljus, färg, rörelse, ljud. 9

10 Bred satsning på IT i hemsjukvården I Linköping har man fått till stånd ett brett samarbete kring projektet Tillämpad IT och medicinsk teknik i hemsjukvården tillämpningar inom hjärtsvikt/kol och palliativ vård. I projektgruppen ingår Linköpings universitet, landstinget i Östergötland, Linköpings kommun, Santa Anna IT Research Institute AB och Ortivus AB. PROJEKTET SKA TILLÄMPA en arsenal av IT-baserad utrustning, som ska användas hemma hos patienter som lider av hjärtsvikt, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) samt i palliativ vård, det vill säga vård i i livets slutskede. Resultaten rapporteras till de ansvariga vårdgivarna. Projektet ska demonstrera hur IT och medicinsk teknik kan användas för vård i hemmet, och vara en inspiration för produktutveckling och kommersialisering av produkter inom området. Vårdtagarna kommer ha den teknik hemma hos sig som just FAKTA/IT i Hemsjukvården Hälso- och sjukvårdssektorn genomgår en rad förändringar som är nära kopplade till ITutvecklingen, kraven på lägre vårdkostnader och en åldrande befolkning. Parallellt pågår en strukturomvandling inom sjukvården med ökade krav på hjälp i hemmet och medicinsk assistans på distans. Till de snabbast växande sektorerna hör nya medicinska teknologier för egen-, hem- och decentraliserad vård, som förväntas ge en årlig tillväxt på cirka tio procent. En ökad användning av mobila IT-tjänster tillsammans med medicintekniska produkter kan ge patienter en trygg och säker hemvård och samtidigt skapa tillväxt. En avgörande förutsättning är att tekniken ger vårdpersonalen möjligheter att utnyttja den kvalitets- och effektivitetspotential som finns. 10 deras sjukdom kräver, säger Daniel Karlsson, forskarassistent på institutionen för medicinsk teknik/medicinsk informatik på universitetet i Linköping. Institutionen leder arbetet, som är en utvidgning och fortsättning på ett tidigare VINNOVA-finansierat projekt inom utlysningen för mobilt tillgängliga tjänster IT-stöd för avancerad hemvård system för symtomregistrering med digital pennteknik. Det nya projektet har fått stöd genom VINNOVAs prioriterade tillväxtområde IT i Hemsjukvården. Utan stödet hade det inte gått att genomföra. VINNOVA står för två tredjedelar av finansieringen, säger docent Hans Åhlfeldt. KK-stiftelsen står för den övriga finansieringen genom ITHS2-programmet. Projektet är mycket omfattande och meningen är att använda nya IT-tjänster som ett medel för att kunna följa och hjälpa de vårdtagare som vårdas i hemmet. Dessutom ska informationen om vårdtagaren vara tillgänglig för alla inblandade i hemsjukvården, så att åtgärder kan vidtas snabbt. DET FINNS I DAG inget etablerat sätt att dela information mellan de olika vårdgivarna. Det hoppas man kunna hitta en lösning på med samordnad användning av ny IT-informationsteknik. Alla vårdgivarnas journalsystem ser olika ut i dag, vilket gör att överblicken är svår. Samordningen mellan de olika vårdgivarna sker genom en webbaserad vårdportal där patientens uppgifter finns tillgängliga för de som är behöriga, säger Daniel Karlsson. I Linköping är hemsjukvården organiserad mellan flera olika vårdgivare kommunen, primärvården och den lasarettanslutna hemvården (LAH). Tekniken består av flera delar, bland annat en MobiMed 300 från Ortivus som ska utvecklas och anpassas för hemsjukvård (denna kan mäta EKG, syrgasmättnad, hjärtfrekvens, andningsfrekvens och blodtryck), en digital penna, ett intelligent stetoskop (ett pågående VINNOVAfinansierat projekt) för att ta upp hjärt- och Daniel Karlsson, forskarassistent på institutionen för medicinsk teknik/medicinsk informatik på universitetet i Linköping vill få de olika vårdgivarna inom hemsjukvården att samarbeta mer genom IT. FOTO: MIKKE SCHIRÉN lungljud. En bärbar dator styr övrig utrustning och sköter en säker kommunikation med sjukvården. Hemsjukvården är inte i dag så starkt etablerad då det gäller användning av IT-informationsteknik, till skillnad från till exempel ambulanssjukvård som i dag är ett stort kommersiellt område. Därför är det väldigt viktigt att det görs en satsning på detta, säger Hans Åhlfeldt. HJÄRTSVIKT ÄR DEN VANLIGASTE orsaken till sjukhusinläggning för personer över 65 år, och återinläggningsfrekvensen är hög. Genom att utföra kontroller i hemmet själv eller med hjälp av anhörig eller vårdpersonal, kan man minska återinläggningsfrekvensen stort, och på det sättet göra stora samhällsekonomiska vinster. Det förra projektet vände sig till patienter inom den palliativa vården. Då detta är patienter som har mycket smärta och medicineras med smärtläkemedel koncentrerade man sig helt på hur de upplevde smärta. En blankett med Anoto-teknik, ett papper med sensorer, togs fram, som vårdtagarna själva, eller med hjälp av anhörig fick fylla i med en digital penna. Där fick de två till tre gånger per dag fylla i hur de

11 FOTO: MIKKE SCHIRÉN En vanlig mobiltelefon med en chatpen används för att skicka uppgifter om patientens tillstånd till de aktuella vårdgivarna. upplevde sin smärta, och hur mycket medicinering de tog. Parametrarna skickades sedan in automatiskt via en mobiltelefon till sjukvården då patienten satt en bock i en speciell ruta på pappret, för att markera att man fyllt i alla uppgifter. Detta var ett väl fungerande gränssnitt som alla patienterna klarade av. Vårdgivarna kunde sedan följa patienten genom en webbsida där resultaten visades. I projektet användes en vanlig mobiltelefon med en digital penna, en så kallad Chatpen ett bra sätt att utnyttja existerande teknik på ett innovativt sätt. Palliativ-LAH har resurser för att vårda cirka 50 patienter samtidigt, totalt 12 patienter deltog i studien FÖRUTOM REPRESENTANTERNA i projektgruppen samarbetar man med ett flertal andra projekt och organisationer, som till exempel HeartNet (Skellefteå), Palliativ vård i samverkan (Vilhelmina), Region-IT och Livets nya verktyg, en bred satsning i Linköping för ökat användande av IT-teknik i sjukvården. Livets nya verktyg har finansiering genom VINNVÄXT-programmet (mer information på Man blickar också vidare framåt och har tillsammans med samarbetspartner träffat Cecilia Sjöberg, Gunilla Lundén, Mattias Lundberg och Eva Lindencrona från VINNOVA för att lägga fram ett förslag om ett kompetenscentrum inom IT och medicinsk teknik i distribuerad vård. Läs mer: Koagulationsprojekt minskar dödligheten Årligen dör personer på grund av feldosering av blodförtunningsläkemedlet Warfarin och upp till personer får allvarliga inre blödningar. Om patienterna själva kunde genomföra blodanalys i hemmet skulle dessa siffror kunna minskas. VI HAR ÄNNU INGEN färdig produkt till kund, men det finns ett reellt behov av att kunna utföra kontroller i hemmet, konstaterar doktor Knut Johansen på Spring Systems. Dosering av Warfarin (eller Waran) är olika från person till person men behöver också anpassas över tiden. Genom att mäta koagulationstiden med SPR-mätteknik kan patienten hela tiden få en korrekt dos. SPR står för Surface Plasmon Resonance (på svenska: ytplasmonresonans). Mättekniken beskrevs som fenomen redan 1902, men det var först 1983 den fick en faktisk kommersiell tillämpning genom professor Ingemar Lundströms arbete med biomolekyler på vid universitet i Linköping. FÖR SPRING SYSTEMS har den såddfinansiering de fått genom VINNOVA varit mycket betydelsefull. Man har tidigare forskat fram en mätmetod och står nu inför nästa steg, att ta fram en produkt. Nu är det dags att gå vidare och finansiera förberedande affärs- och teknikutvecklande aktiviteter. Detta är viktigt då företaget ännu inte genererar någon vinst, vilket har medfört att verksamheten har utövats parallellt med andra jobb säger Knut Johansen, som är en av huvudägarna. Årligen räknar man med att runt personer dör på grund av feldosering av Warfarin patienter per år får allvarliga inre blödningar, säger professor Tomas Lindahl på Hälsouniversitet i Linköping, som arbetar med projektet och som har forskat i koagulationsdiagnostik. I DAG KONTROLLERAS majoriteten av patienterna på sjukhus eller vårdcentraler i genomsnitt var tredje vecka. Genom att ta fram en produkt för att mäta koagulationstiden på blodet i hemmet slipper patienten ta sig till en vårdgivare för att få kontrollen utförd, och det blir enkelt att göra kontrollerna ofta för att minska risken för feldosering, och kostnaderna blir lägre både för patienten och samhället. Genom IT-teknik kan resultaten av testerna överföras till vårdgivare för vidare analys. Patientgruppen är stor, cirka 0,7 procent av Sveriges befolkning (vilket motsvarar ungefär personer) i Sverige behandlas med Warfarin, säger professor Tomas Lindahl, procentsatsen är ungefär den samma i de flesta europeiska länder. Knut Johansen, Spring Systems i Linköping, menar att liv kan sparas med en ny mätmetod. FOTO: MIKKE SCHIRÉN FAKTA /Spring Systems Förutom koagulationsprojektet arbetar Spring Systems också med vad som kallas avbildande SPR, som är patentsökt och internationellt uppmärksammat. Under forskandet har det funnits flera samarbetspartners: Hälsouniversitet i Linköping, kompetenscentret S-Sence som drivs av VINNOVA i samarbete med industriella partners, Forum Scientium, Global Hemostasis Institute MGR AB och MediRox AB. 11

12 Returadress: VINNOVA, STOCKHOLM Kinesisk minister på besök hos VINNOVA FoU-samarbetet mellan Sverige och Kina fortsätter. Och intresset är ömsesidigt. Inte minst när det gäller forskning kring energiteknik. I december stod VINNOVA som värd för ännu ett kinesiskt besök. I början av december tog VINNOVAs GD Per Eriksson emot en delegation från Kinas ministerium för vetenskap och teknologi (MOST) med viceminister Liu Yanhua i spetsen. Det var det femtonde mötet i raden av överläggningar om samarbete mellan länderna på FoU-området som hålls vart annat år enligt ett avtal som slöts mellan ländernas regeringar Även om besöket var kort hann den kinesiska delegationen ändå med att besöka LKAB:s gruva i Kiruna, där de också hade turen att för första gången få uppleva ett pampigt norrsken. Delegationen besökte också utbildningsdepartementet, där de togs emot av statssekreteraren Agneta Bladh. Prioriterade områden för det svensk-kinesiska samarbetet är bland annat. informations- och kommunikationsteknologi, materialteknik och bioteknik. Från båda sidor finns också ett stort intresse av att inleda samarbete på energiteknikområdet och så sent som i november hölls en gemensam workshop i Peking om framtida samarbetsmöjlighet inom Per Eriksson, generaldirektör på VINNOVA, i glatt samspråk med Kinas ambassadör Zou Mingrong. FOTO: STAFFAN HÅKANSSON biomassaområdet. Där kom man också överens om att i framtiden vidga samarbetet också till andra områden. Vid de slutliga överläggningarna som leddes av Per Eriksson, deltog också ambassadören Zou Mingrong, representanter för Näringsdepartementet, Energimyndigheten och Magnus Breidne som nyligen tillträtt som chef vid det nyöppnade attachékontoret i Peking. Vård nära Dig Om hemsjukvård och IT handlar en ny bok, utgiven av VINNOVA, TELDOK, KK-stiftelsen, Vårdalstiftelsen och Carelink. Vården kommer närmare med teknikens hjälp. Läkare på hembesök har tillgång till information från sjukhusets journalsystem. Anhörigvårdare kontaktar kommunen eller varandra med videokommunikation. Patienter kan fortlöpande skicka provsvar till vården, från prover de tar själva. Boken Vård nära Dig innehåller reportage om användning av IT i hemsjukvården. Skilda erfarenheter och goda exempel från vårdvardagen både tidiga experiment och daglig drift dokumenteras. I en inledande översikt konstateras bland annat att vården behöver gränslöst samarbete och teknikstöd för nya yrkesgrupper. Beställning: IT för funktionshindrade och äldre I en nyutkommen bok presenteras 26 projekt som erhållit forskningspengar i FoU-programmet IT för funktionshindrade och äldre som VINNOVA och HI (Hjälpmedelsinstitutet) har samverkat inom. Några av projekten har resulterat i produkter eller tjänster som finns eller snart kommer att vara tillgängliga på den öppna marknaden. I några fall har inte de förväntade resultaten uppnåtts. Genom att visa på problemen i de fallen är förhoppningen den att framtida forskning och utveckling ska kunna erbjuda en lösning. Beställning: kundtjanst@hi.se Stöd till nio nya FoU-intensiva programvaruföretag VINNOVA STÖDJER nybildade teknikintensiva programvaruföretag i tidiga skeden genom så kallad såddfinansiering och utveckling i inkubator. Totalt nio företag erhåller kr vardera. VINNOVAS MÅL med dessa insatser är att stimulera bildandet av nya starka programvaruföretag. Urvalet av de sju företagen som såddfinansieras har skett i samverkan med VINNOVAs och NUTEKs gemensamma program VINN NU, men med fokus på FoU-intensiva programvaruföretag. DE TVÅ FÖRETAG som erbjuds möjlighet till utveckling i inkubator baseras på kommersialiserbara resultat från projekt som ingår i VINNOVAs FoU-program Språkteknologi och Nätverksbaserad programvaruteknik. De företag som beviljas kr vardera är: Intinor AB InNetics AB Catrel AB Softube AB AMT AB Gridcore AB RealFast IP AB Fodina AB (utveckling i inkubator) Insiti AB (utveckling i inkubator) Kontaktpersoner på VINNOVA: John Graffman, tel och Jonas Bjarne, tel