I Gislaveds kommun bedrivs Mjölkproduktion på ett 60-tal gårdar med sammanlagt ca kor.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I Gislaveds kommun bedrivs Mjölkproduktion på ett 60-tal gårdar med sammanlagt ca 2 600 kor."

Transkript

1 miljöersättningar, kompensationsbidrag, djurbidrag, projektstöd samt start- och investeringsstöd från cirka lantbrukare. Genom att erbjuda lantbrukarna kompetensutveckling inom miljöområdet vill man öka miljömedvetenheten hos lantbrukarna i länet. Detta sker främst inom områdena bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden, skydd för miljökänsliga områden samt ekologisk produktion. Dessutom administrerar man stöd till nystartande jordbrukare, till miljöinvesteringar samt till projekt som utvecklar landsbygden. Jordbruk och framtiden En hållbar utveckling på landsbygden när det gäller jordbruket har tre dimensioner - ekonomisk, social och miljömässig. Jordbruksverket och Livsmedelsekonomiska institutet har på uppdrag av regeringen analyserat en möjlig samverkan mellan de olika dimensionerna och behovet av åtgärder för att stimulera denna samverkan. En slutsats är att åtgärderna behöver vara olika beroende på om bygden har goda eller dåliga förutsättningar för jordbruk. Den nya jordbruksreformen, som väntas leda till en ökad konkurrens och minskad produktion på lång sikt, påverkar områden med svaga förutsättningar för jordbruk mer än områden med starka förutsättningar. Detta motiverar en regional hänsyn i politiken. I Gislaveds kommun bedrivs Mjölkproduktion på ett 60-tal gårdar med sammanlagt ca kor. Regeringen har uppdragit åt Jordbruksverket att redovisa ett tekniskt inriktat underlag inför arbetet med ett nytt landsbygdsprogram för perioden Jordbruksverket har på senare tid redovisat ett antal uppdrag som har anknytning till ett nytt LBU-program. Det gäller bl a sådana frågor som samverkan mellan målen för ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på landsbygden, åtgärder för att främja och underlätta för småskalig livsmedelsförädling och den samhällsekonomiska effektiviteten i miljöersättningen till betes- och slåttermarkerna. Besöksnäring Besöksnäringen omfattar alla branscher och sektorer som producerar varor och tjänster som turister konsumerar. Hit räknas alltså även konferenser, företagsbesök, släktbesök mm. Näringen är en typisk småföretagarbransch. Turismen är en näring som är särskilt beroende av hur andra näringar hanterar miljön både vad det gäller försämringar och förändringar. Landskapsbilden t ex är ofta en del av turistupplevelsen och den förändras när jordbruk slås ut och det öppna landskapet ersätts med skog. Det är viktigt att sjöar inte dör, att viktiga skogsmiljöer inte går förlorade och att kulturskatter inte försvinner. Idag visar trenden på ett 21

2 ökat intresse för turistprodukter med natur- och kulturinnehåll hade besöksnäringen, enligt turistekonomiska mätningen, en omsättning på 287 mkr. Mål och program Kommunens turistpolitiska program, antaget av Kf , anger följande mål: att turismen ska ses som en näringsgren bland andra och utvecklas och därmed medverka till att kommunens näringsliv breddas. att kommunen ska göras tillgänglig och attraktiv som turistmål. att hos befolkningen skapa en positiv attityd till turistsatsningar och servicetänkande gentemot besökande. att utveckla turistsatsningar som bygger på områdets förutsättningar, men att göra det med varsamhet, omsorg och i samråd med markägarna. att i den kommunala planeringen ta hänsyn till åtgärder som har betydelse för turismen. att stimulera företag, organisationer, myndigheter och enskilda till initiativ som har betydelse för turismen. att ge turistande besökande ett så positivt intryck av kommunen att de kan överväga att flytta hit. att få genomfartsresenärer att stanna i området minst ett dygn. Turistpolitiska programmet anger också vad som ska beaktas i översiktsplanen. Besöksnäringen idag Kommunen har tre turistbyråer; i Smålandsstenar, i Gislaved samt Isabergs fritidsanläggning. Besöken i turistbyråerna ökar hade dessa besökare, , och Huvuddelen av besökarna är svenskar, tyskar, danskar och holländare. Sjön Fegen Fegenområdet i kommunens sydvästligaste hörn är ett naturreservat med särskilda fågelskyddsområden. Här finns bl a fiskgjuse, gråtrut, enkelbeckasin och drillsnäppa. Fegenområdet har ca besökande per år. Det är framförallt övernattande kanotister som ingår i mätningen. Länsstyrelserna och kommunerna runt Fegen har antagit följande mål för området: Markägare och boende skall kunna bo kvar och ha jord- och skogsbruk som en bas för sin utkomst. Natur- och miljövärdena skall bibehållas och förstärkas. Området skall kunna nyttjas och utvecklas för friluftsliv i en omfattning som inte skadar naturen. Bolmenområdet innehåller ett stort antal fritidshus. De flesta är privatägda, men även uthyrningsstugor och campingplatser finns, de senare dock inte inom Gislaveds kommun. Den 22

3 enda mätningen som finns i området är ca gästnätter på Ljungbysidan. Antalet transporterade fordon på färjan mellan Sunnaryd och Bolmsö samt försäljningen av fiskekort indikerar ett stort besöksantal. Kommunerna och länsstyrelserna runt Bolmen har beslutat om gemensamma mål: Regional utveckling. Att utveckla näringslivet och inte minst turismen i området. Långsiktig naturresurshushållning. Att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling av bygden med beaktande av värdefulla natur-, kultur- och vattenresurser. Marknadsföring. Att med olika åtgärder förbättra situationen för de boende i området och marknadsföra hela bygden under ett och samma begrepp. Isabergsområdet är kommunens turistcentrum och besöks av ca personer per år, varav ca vintertid. Omsättningen i området beräknas till ca 90 mkr. Skidanläggningen har åtta nedfarter och en liftkapacitet med personer/timme. Här finns också restauranger, 36-håls golfbana och en natur som erbjuder möjligheter för fiske, kanoting, terrängskidåkning, vandring mm. Idag är 79 årsarbetare sysselsatta i området. Isaberg Inom kommunens gränser finns Gislaveds Industrimuseum, Reftele skolmuseum, Törås industrimuseum, Lantbruksmuseet i Ryd, Segerstads traktormuseum, Linders industrimuseum. Dessutom finns hembygdsgårdar i Anderstorp, Burseryd, Gislaved, Gryteryd, Kållerstad, Norra Hestra, Södra Hestra, Reftele, Smålandsstenar och Ås. Många människor besöker kyrkor både för de aktiviteter som erbjuds men också för byggnaderna som sådana. I kommunen finns ett 20-tal kyrkor tillhörande Svenska kyrkan och ett stort antal frikyrkor i varierande ålder och storlek. Sandviks kyrka från

4 Som utflyktskyrka kan speciellt nämnas Sandviks, Stengårdshults och Våthults kyrka. Sandviks kyrka är enastående genom sitt murverk av reguljära stenblock, en praktbyggnad av kyrklig konst i skogsbygden, där kristendomens vagga en gång stod för omgivande bygder. Kyrkan ligger på en udde utanför sjön Fegen och är en mycket populär vigselkyrka på grund av dess vackra läge. I kommunen finns 5 hotell med sammanlagt 321 bäddar i 153 rum, 3 stugbyar med sammanlagt 100 stugor innehållande 382 bäddar och 7 campingstugor med 34 bäddar. Två campingplatser finns med 166 platser, hälften endast tillgängliga sommartid. Centralt belägen stuga med avskilt läge i Gislaved. Öreryds vandrarhem har 27 bäddar och Segerstads vandrarhem erbjuder 56 bäddar sommartid. Smålands Turism AB förmedlar mellan privata stugor. Besöksnäringen och framtiden För att få en positiv utveckling för turismen framåt krävs att kommuner och myndigheter utgår från rese- och turistindustrins behov och förutsättningar. Hållbar turismutveckling innehåller dels en utvecklingsdimension där ekonomisk tillväxt och lönsamt företagande leder till förbättrad livskvalitet för individen och dels en bevarandedimension om att inte förstöra eller förbruka de tillgångar som är förutsättningar för turismen. Utvecklingsområden Hela Nissandalen har en stor potential för olika typer av turism; kultur-, natur- och aktivitetsturism. Turismen är etablerad i Isabergsområdet, vilket gör att det finns en bas för fortsatt utveckling. Stiftelsen Isabergstoppens mål är att tillsammans med andra intressenter bli Sydsveriges största aktivitetscentrum. Ett delmål är besökande. Planerade aktiviteter i området är t ex ytterligare tre nedfarter och eventuellt någon lift, kajak- och kanotpaddling, ridleder, ytterligare skidspår och vandringsleder, utveckling av Nissasjöarnas fiskevårdsområde och upplevelseaktiviteter exempelvis i bergrummet. Aktiviteter blir mer och mer eftertraktat av turister. I kommunen finns utvecklingsmöjligheter som bygger på det musikliv och annan kultur som finns. Likaså kan det småskaliga jordbruket också utveckla aktiviteter som kombination till basnäringen och industrin. Kulturhistoriskt intressanta verksamhetsområden De kulturhistoriskt intressanta verksamhetsområdena i Gislaveds kommun kan vara fysiska exempel på platser som skulle kunna visas upp och bli en del av varumärket den kulturella industrikommunen. Frågan är hur de ska hanteras i framtiden. 24

5 Nissafors Bruk (större delen i Gnosjö kommun) Gislaveds Gummifabriksområde Bil 70 Däckfabriken Släthults kvarn, Lidernas kvarn, Danhults kvarn, Klockebo kvarn Skeppshults Bruk JH Karlssons (Smålandsstenar) Möllefors Levi Petterssons, Anderstorp Ivar Petterssons, Smålandsstenar Arnåsholms kraftstation Bröderna Johanssons snickeri i Ås Kvarnstensbrottet i Yxebo Ingelsbo fältspatsgruva Transformatorstation i Reftele Fredriksfors i Anderstorp Släthults kvarn Kommersiell service Service från samhället är något som alla medborgare behöver och nyttjar på ett eller annat sätt. En fungerande service är en förutsättning för en levande landsbygd, för inflyttning, tillväxt och för ett attraktivt boende utanför de större orterna. På landsbygd och i glesbygd är tillgången mer begränsad och avstånden ofta längre. När omvärlden förändras ställs krav på nya servicelösningar och utökat samarbete. Handeln är en viktig näring för Sverige. Den utgör en tiondel av landets totala ekonomi och sysselsätter strax över en halv miljon människor. Ett av målen för den regionala utvecklingspolitiken är att ha en god servicenivå i alla delar av landet. Tillgång till ett bra fungerande serviceutbud är avgörande för människors vardag och spelar stor roll för välfärd och tillväxt i en kommun eller region. Inom kommunens större tätorter finns ett relativt komplett detaljhandelsutbud och övrig kommersiell service. Handelsföretagen är dock hårt konkurrensutsatta av detaljhandeln i centrala och externa lägen i angränsande kommuner. Samtidigt är närheten till Jönköping som handelsregionens centrum en tillgång för kommunens innevånare och företagare från varuförsörjningssynpunkt. Utanför centralorterna har ett antal mindre livsmedelsbutiker lagts ned under senare år. I några fall har de ersatts med kioskförsäljning. Även inom tätorterna har nedläggning drabbat framför allt s k kvartersbutiker och butiker i olika stadsdelscentrum. Den allmänna utvecklingen med en ständigt pågående strukturomvandling inom detaljhandeln är svår att påverka med kommunal planering. De åtgärder kommunen kan bidra med är upprustning av den fysiska miljön i centrumområdena avseende estetisk miljö och trafiksäkerhet. 25

6 Det är dock mycket viktigt att även företagare och fastighetsägare i centrum med gemensamma aktiviteter verkar för att höja attraktiviteten i centrumområdena. Den spontana förändringen av butiksstrukturen i centrumområden innebär ofta att butiker i de mest centrala lägena avvecklas, medan mer ocentralt belägna har en större livskraft. En sådan utveckling är mycket olycklig eftersom en stark koncentration av butiker är nödvändig för en god centrumfunktion. I någon mån kan denna utveckling motverkas genom en förutseende fysisk planering och tillståndsprövning. Kommunen saknar idag en riktig strategi för hur man ska förhålla sig till handeln och nyetableringar. I Gislaved har handelsetableringar i externa lägen hittills varit begränsade. I praktiken har externa handelsetableringar som förstärkt centrumhandeln i Gislaved uppmuntrats medan större etableringar som bedömts påverka centrumhandeln negativt behandlats mer restriktivt. Den snabba strukturomvandlingen inom handeln och ett ökat tryck på helt nya etableringar gör dock att man på allvar måste ta ställning till hur handelns förutsättningar ska hanteras framöver. De flesta butiker i Gislaveds centrum är belägna längs gågatan. Butiken är detaljhandelns hjärta och den allra största delen av den privata konsumtionen sker via inköp i butik. Faktorer som påverkar var kunden väljer att göra sina inköp är bland annat butikens placering och utformning. Närhet är exempelvis en viktig princip för kundens val, samtidigt kan kunden få mer effektivitet i sina inköp genom att åka lite längre men till ett ställe där flera inköp kan göras samtidigt. Detta kallas för klustereffekten och innebär att en samling av butiker, ibland inom samma bransch, totalt sett attraherar fler besökare än vad butikerna skulle ha gjort av egen kraft. Detaljhandelsförsäljningen varierar beroende av säsong, vecka, dag och tid på dygnet. Turismen ökar under sommarmånaderna och turisterna söker sig till ett antal turistorter vilka upplever en stark försäljningsökning. Kommersiell service idag Svensk Handel är en ideell förening som verkar för de enskilda handlarna/medlemmarnas intressen. De föreningar som fortfarande idag kallar sig köpmannaföreningar tillhör också Svensk Handel. Svensk Handel finns på tre nivåer; riks-, läns- och lokal nivå. På länsnivån har Östergötland och Jönköpings län slagits ihop till en enhet kallad Svensk Handel Öst. Under den finns de lokala avdelningarna. I Gislaveds kommun finns lokalavdelningar i Gislaved, Anderstorp, Smålandsstenar/Skeppshult, Reftele, Hestra och Burseryd/Broaryd. Gislaveds kommun som invandrarkommun är väldigt stark. Detta har bl a börjat synas i ett litet annat köpmönster. Inslaget av bl a asiatiska sortiment i dagligvaruhandeln är knutet till 26

7 invandares kulturella traditioner och svenskarnas resvanor. Om inte dagens etablerade handel svarar upp mot detta kommer vi att se ännu fler s k specialbutiker. Det finns ett flertal matställen runt i kommunens tätorter som har ett utbud av maträtter som inte är traditionellt svenska. Gislaveds service består främst av en väl utvecklad dagligvaruhandel med t ex mat- och specialbutiker, restauranger, caféer, frisörer och hotell. Det finns för verksamheterna många stödfunktioner såsom banker, revisionsföretag, systembolag, infrastrukturellt stöd (IT, bredband, transporter mm), juridik o s v. Det finns två kommersiella centrum; centrumkärnan och magasinet/glasbrukstomten. På den s k sällanköpsmarknaden saknas en del i utbudet. Bilhandeln är dock omfattande. Svensk Handel i Gislaved, Fastighetsägare i Gislaved ekonomiska förening och Gislaveds kommun har bildat en ekonomisk förening Gislaved i centrum. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att ta initiativ till att t ex öka attraktiviteten i centralorten Gislaved. Man arbetar för att skapa en positiv utveckling för Gislaved som handels- och bostadsort och driver utvecklingsprojekt i nätverksform. Medlemmarna marknadsför sig gemensamt. Anderstorp har ett för sin storlek livskraftigt centrum med relativt sett mycket stor köptrohet hos invånarna. I Anderstorp finns bl a butiker som kompletterar utbudet i Gislaved som t ex bokhandel och hälsokostaffär. Medlemmarna i Svensk Handel i Anderstorp marknadsför sig gemensamt, liksom Gislaved och Smålandsstenar, genom annonsering i lokaltidningar, flygblad, gemensamma vår- och höstdagar, genom att samordna sina julöppettider och ordna olika typer av arrangemang. I Smålandsstenar finns god tillgång på dagligvaror och fler specialbutiker. Här finns t ex klädaffärer, blomsterbutik, presentaffär, bageri, möbelaffärer mm. Gemensam annonsering och olika aktiviteter sker genom Smålandsstenars Köpmannaförening. Smålandsstenar är ett kommersiellt centrum för södra delen av kommunen. I Skeppshult säljs dagligvaror på bensinstationen Bengts Motorservice. Övriga butiker är GD Skor och tyger och Skeppshults gjuteri, vilka betjänar en mycket större kundkrets än den som finns i Skeppshult. Burseryd har två dagligvaruhandlare och flera specialbutiker. Här finns t ex Lantmännen, blomsterbutik och två bensinstationer. Det finns också motorcykelförsäljning som attraherar långväga kunder. Landsbygdsbutiken Tyger o Ting är ett långväga utflyktsmål som också inhyser post. I Hestra finns numera en dagligvaruaffär sedan Konsum lades ner. Cykel-/radio-/bensinbutik och blomsteraffär är två specialbutiker. Bank finns också på orten. Hestra med omnejd har stor betydelse för turismen i Isabergsområdet och är väl försörjt med restauranger. I Reftele finns en dagligvarubutik och några specialbutiker. En av dem säljer gjutjärnsspisar och har sin kundkrets över hela Sverige. Två matställen finns, bank och bensinservice finns på orten. Lantmännen har också post. I Tallberga finns kommunens enda landsbygdsbutik. Det är en lanthandel med ett mycket brett utbud från livsmedel till bensin och cementplattor. Butiken har stor betydelse för de permanentboende i området men även för sommarturismen vid Bolmen. 27

8 I Broaryd finns bensin, en mindre livsmedelsaffär samt en presentaffär. I Öreryd finns antikvitetsaffär och bensin. Köpkraftens och försäljningens regionala fördelning 2002 Försäljning Antal kommuner Befolkning Dagligvaror Sällanköpsvaror Kommuner med fler än invånare Övriga Totalt Procent av alla Kommuner med fler än invånare Övriga Totalt *Egentlig detaljhandel, d v s Apotek och Systembolaget är exkluderade. Totalt* Kommersiell service och framtid Idag går trenden mot stora, rationella lågpris- och stapelvarubutiker, men man ser också en ökning inom specialiserad fackhandel och butiker för självförverkligande. Upplevelser blir allt mer betydelsefulla i konkurrensen om kunderna, så därför är handel i kombination med andra anläggningar och attraktioner också på uppgående. Mångfald och tillgänglighet är de viktigaste komponenterna för ett attraktivt handelscentrum. Det är kunderna som väljer handelsplats. Den teoretiska köpkraften inom en radie på 25 km, räknat från Gislaved, är god. Läget med bl a in- och utpendlande arbetskraft och genomresande gör området intressant för etableringar. Gislaveds kommun har utflyttning på sommaren bl a till kusten och mycket av kommersen stängs. Detta ger konsekvenser för passerande och besökande gäster, liksom att orterna ger dessa ett negativt och öde intryck. Som undantag kan t ex Smålandsstenar nämnas. Göstas i Smålandsstenar är ett café som många turister och passerande på Nissastigen/Inlandsvägen Syd besöker. Den senaste tiden har lågprisbutiker och kedjor börjat etablera sig i kommunen. Detta är mest märkbart i Gislaveds tätort. En nyetablering av specialbutiker har också börjat märkas i flera av orterna. Serviceföretag inom hår- och kroppsvård finns ett stort antal av och det är också en ökande sektor. Många av dessa verksamheter är placerade i vanliga villaområden utanför centrum. Offentlig service Offentlig service idag I Gislaveds kommun finns tätorterna Gislaved, Anderstorp, Smålandsstenar, Burseryd, Reftele, Hestra, Broaryd och Skeppshult. Gislaveds kommun utvecklades efter kommunsammanslagningen 1974 till kommunens centralort. I Gislaved finns Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, bibliotek samt polis med begränsad service. 28

9 Broaryd har en stor andel offentlig service i förhållande till kommunen i övrigt. Det är framförallt skolan och äldreboendet Lugnet som gör detta. Reftele har ovanligt många arbetande i offentlig förvaltning. Speciellt för orten är t ex Skattekontoret. Hestra är kommunens turistort och unikt för sin terräng, Isabergs skidanläggning och stugby samt två 18-håls golfbanor. Räddningstjänst finns med huvudstation i Mossarp mellan Gislaved och Anderstorp. Deltidsstyrkor finns i Reftele, Burseryd, Smålandsstenar och Hestra. Bibliotek finns i Gislaved, Anderstorp, Smålandsstenar och Reftele. Återvinningsstationer finns i Öreryd, Hestra, Nissafors, Gislaved, Anderstorp, Burseryd, Smålandsstenar, Reftele, Skeppshult och Broaryd. Huvuddeponi är Mossarpstippen i Gislaved. Apotek finns i Gislaved, Smålandsstenar och Anderstorp. Biblioteksinteriör Drivmedel finns i Hestra, Öreryd, Gislaved, Anderstorp, Smålandsstenar, Reftele, Skeppshult, Burseryd, Broaryd och Tallberga. I Gislaveds kommun har Posten följande service: Ort Svensk kassaservice Postcenter Paket, brev, frimärken Brevlådor Gislaved X X X 19 Anderstorp X X X 11 Smålandsstenar X X X 12 Reftele X X 3 Hestra X 7 Burseryd X 2 Skeppshult 4 Broaryd 2 Landsbygden 15 Bank finns i Hestra, Gislaved, Anderstorp, Burseryd, Smålandsstenar och Reftele. Offentlig service och framtiden För att minska resandet och öka attraktiviteten på orterna är det viktigt att servicen utvecklas där folk bor. Tillgång till samlingsplatser är också viktig. Många människor lever ensamma och isolerade, utan socialt nätverk och utan den mänskliga kontakt t ex en arbetsplats utgör. 29

10 För dessa människor är det extra viktigt att ha en offentlig plats att sitta på för att komma ut, se och möta andra människor. Som offentlig mötesplats inomhus är biblioteken en värdefull resurs som i många fall skulle kunna utvecklas ännu mer. Offentliga miljöer och kommunala byggnader ska vara anpassade för människor med funktionshinder. Den offentliga servicen i form av polis, post, försäkringskassa och arbetsförmedling har under de senaste åren genomgått olika organisationsförändringar. Det har bl a gett som resultat att verksamheter centraliserats och öppettider har minskats. Polisen har blivit mera rörlig men de lokala kontoren har försvunnit eller minskat sin service. Till exempel måste fr o m september 2005 pass ansökas om och hämtas i Värnamo. Den traditionella posten har brutits upp i olika bolag och postservice flyttats ut i olika butiker. Lantbrevbärarorganisationen finns dock kvar, vilket är av stor vikt för landsbygden. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har nu endast kontor i Gislaved. Kommunal service i form av bibliotek och skolor har behållits på samma platser sedan talet. En utveckling har dock skett av alla skolor. De senaste åren har nedläggning av några skolor diskuterats p g a ett minskande elevunderlag. Ett lokalkontor med individ- och familjeomsorg finns i Smålandsstenar. En utredning pågår om hur denna verksamhet ska organiseras i framtiden. Äldreboenden finns i alla tätorter utom Skeppshult. Behovet av effektiv kollektivtrafik ökar när avståndet till service blir större. Förändringarna leder till nya möjligheter. Många typer av service går att få via Internet. Än så länge är det ett sätt som många äldre har svårt att nyttja. De offentliga mötesplatserna kommer att ändra karaktär. Kulturella aktiviteter och fritidsaktiviteter blir mer efterfrågade allt eftersom de vardagliga mötesplatserna blir färre. Hur de ideella krafterna tas om hand kommer att vara av stor betydelse för utvecklingen. Mötesplatserna i den offentliga utemiljön blir också viktigare, varför det krävs omtanke i utformning och skötsel. Regional samverkan Grannkommuner och län/regioner Jönköpings län: Jönköping Vaggeryd Gnosjö Värnamo Hallands län: Hylte Falkenberg Västra Götalandsregionen Tranemo Kronobergs län: Ljungby 30

11 Regionindelningar SCB:s arbetsmarknadsregioner SCB indelar Sverige i olika arbetsmarknadsregioner. Det finns lokala arbetsmarknader vilka består av kommuner som genom arbetspendling hänger samman. Den lokala arbetsmarknaden kallas här Gislaved och består av Gnosjö, Hylte, Tranemo och Gislaveds kommuner. A-regioner är en äldre sammanslagning av kommuner. Denna region heter här Värnamo och består av Värnamo, Gislaveds och Gnosjö kommuner. H-regioner är gruppering av kommuner efter lokalt och regionalt befolkningsunderlag, längs skalan storstad-glesbygd. Gislaved tillhör H4- mellanbygd. Denna omfattar kommuner med mellan invånare med 30 km radie från kommuncentrum och mer än invånare inom en radie på 100 km. Gislaveds kommun och geografin. NUTEKS regionbegrepp Nutek använder begreppet lokala arbetsmarknadsregioner, LA-regioner. Med LA-region avses en funktionell arbetsmarknadsregion inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor mellan hem och arbete. Indelningen av LA-regioner grundar sig på storleken på arbetspendling över kommungränserna. Sverige är indelat i 81 sådana regioner och Gislaveds kommun tillhör Värnamo LA-region. LA-regionerna grupperas också till 6 s k regionfamiljer baserade på likheten i de regionala produktionsförutsättningarna. Regionala samarbetsorgan GGVV-kommunerna GGVV omfattar Värnamo, Vaggeryds, Gislaveds och Gnosjö kommuner. Det organiserade samarbetet sker på kommunstyrelsenivå dels genom kommunalrådsgruppen GGVVgruppen, dels i det regionala partnerskapet. Kommunalrådsgruppen består av kommunstyrelsernas presidier samt kommundirektörerna. Gruppen ser på samordningsmöjligheter för såväl utvecklingsfrågor som för organisatoriska frågor för de ingående kommunerna. Gruppen har regelbundna möten varannan månad. Partnerskapet består av kommunalrådsgruppen och tre företrädare för näringslivet i respektive kommun. Bland näringslivets företrädare ingår de fyra kommunernas näringslivsbolagschefer eller motsvarande kommunala funktion. Partnerskapet skall främja tillväxtfrågorna i GGVV-regionen. Partnerskapet träffas tre gånger per år. Två tillväxtkonferenser 31

12 anordnas årligen för en bredare publik i syfte att föra för regionen viktiga och aktuella tillväxtfrågor framåt. Kommunalförbundet Högskolan på Hemmaplan (Hph) Hph är ett kommunalförbund som bildades Medlemmar är Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Enligt direktionsordningen är ändamålet att aktivt medverka till kompetensutveckling i GGVV-regionen för kommuninvånarna och anställda i regionens företag och offentlig sektor. Högskolan ska sprida medvetenhet i regionen om utbildningens betydelse för näringslivet och den enskilde individen. Hph ska anordna eftergymnasial utbildning som KY-utbildningar, uppdragsutbildningar och motsvarande högskoleutbildningar. Lärcentra finns i de fyra kommunerna eftersom syftet är att skapa närhet till utbildning. Entreprenörsregionen Entreprenörsregionen består av tio kommuner med stark entreprenörsanda som samverkar i nätverk med inriktning på utvecklingsprojekt och erfarenhetsutbyte. Ingående kommuner är Gislaved, Gnosjö, Halmstad, Hylte, Laholm, Ljungby, Markaryd, Vaggeryd, Värnamo och Älmhult. Länet Räddsam-F är räddningstjänstsamverkan i F län. Regionförbundet Regionförbundet i Jönköpings län startade sin verksamhet Förbundets syfte är; bättre hushållning med offentliga resurser stärka inflytandet för förtroendevalda tydligare beslutsordning snabbare, rundare och smartare län länsfrågor från staten till ett öppet och starkt beslutsorgan enigt uppträdande utåt företrädarskap Arbetsuppgifter f n är: program för länets utveckling (RUP) samordna utvecklingsinsatser aktivera Regionala Tillväxt Programmet (RTP) planera och prioritera regional infrastruktur EU:s strukturfonder, Mål 2 Kommuner utanför länet Geografiska områden: o Fegensamverkan (Falkenbergs, Svenljunga och Gislaveds kommuner, länsstyrelserna i Västra Götaland, Hallands och Jönköpings län). Gemensamma mål är antagna. o Bolmensamverkan (Ljungby, Hylte, Värnamo och Gislaveds kommuner samt länsstyrelserna i Kronobergs, Hallands och Jönköpings län). Gemensamma mål är antagna. o Inlandsvägen Syd (Halmstads, Hylte, Gislaveds, Jönköpings, Mullsjö, Tidaholms, Falköpings, Skövde, Mariestads, Gullspångs, Kristinehamns, Storfors, Filipstads, Vansbro, och Mora kommuner). De femton kommunerna samverkar för utvecklingen av Inlandsvägen Syd. Europakorridoren/Götalandsbanan 32

13 Presidieträffar; (Tranemo, Hylte) SebTrans link Baltic link association. (Förening från november 2005) Omfattar i Sverige Göteborg t o m Karlskrona via Växjö. I Gislaveds kommun berörs väg 27 och Kust-till-kust-banan. Kommungemensamma frågor Gymnasiesamverkan i GGV(V) I oktober 2004 beslöt Gislaveds, Gnosjö och Värnamo kommuner att starta en innovationsprocess och genomföra en fördjupad utredning som ska pröva frågan om ett förstärkt samverkansavtal rörande gymnasieskolan och gymnasiesärskolan inför den nya gymnasiereformen. Styrgrupp för den fördjupade utredningen utgörs av ledamöter från de tre kommunernas kommunstyrelser samt ordförande och vice ordförande för Barn- och utbildningsnämnd. Beredningsgrupp för innovationsprocess och utredning är respektive kommuners skolchefer och gymnasiechefer samt utredaren/koordinatorn. Gymnasiesamverkan Entreprenörsregionen Gymnasiesamverkan sker inom ramen för Entreprenörsregionen. Målen är: Entreprenörs- och ledarskapsprofil i gymnasieutbildningar Samordning och specialisering av program för hög kvalitet Samverkan för entreprenöriella program Gemensam marknadsföring Samverkan med Internetbaserad ansökning och urval med hela E-regionens utbud av gymnasieprogram Skapa bestående nätverk för informationsöverföring och effektivisering av gymnasieskolans uppgifter Stärka personliga relationer för skolledningar över länsgränser Skola/förskola i gränsområden Avtal finns mellan Hylte och Gislaveds kommun gällande gränsbygdsbarn. Det finns utbyte med fler kommuner, men överenskommelse görs då i relation till respektive kommun. Räddningstjänst Ledningsorganisation tillsammans med Gnosjö kommun. Avtal om ömsesidig räddningstjänst finns med Hylte, Värnamo och Ljungby kommuner. Avtal om ensidig hjälp, där de hjälper Gislaved, finns med Falkenbergs, Jönköpings och Vaggeryds kommuner. Avtal om ensidig hjälp där Gislaved hjälper till finns med Svenljunga och Tranemo kommuner (Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund). Vägar Nissastigen väg 26; Hylte och Jönköpings kommuner. (Riktlinjer i Hylte ÖP: Två reservat för förbifart Smålandsstenar-Skeppshult finns markerade; ett västligt och ett östligt. Ny bebyggelse eller annan lokalisering som hindrar eller försvårar en eventuell utbyggnad av vägsträckningen bör ej tillåtas.) Väg 27 (Värnamo och Borås kommuner) Väg 604 (Gnosjö kommun) Järnvägar Kust-till-kustbanan Halmstad Nässjö järnväg 33

14 Kommunikationer Jönköpings Länstrafik AB; o buss- och tågtrafik o SÄKO (särskild kollektivtrafik) med länsbeställningscentral för sjukresor, färdtjänst och kompletteringstrafik o Grannkommunerna (även i omkringliggande län och regioner) Gasledningar (Hylte och Gnosjö kommuner) Sydkraft Gas har 113 km distributionsledningar (66,2 km i Gislaved) i plast om 4 bar i Gislaved och Gnosjö kommuner. Transmissionsnätet, en 80 bar 47 km lång stålledning, går mellan Hylte och Segerstad. Gasstationer finns i Gislaved och Gnosjö där ca 25 bilar tankar. Riksintresseområden/Natura 2000 Draven; Värnamo kommun. (Riktlinjer i Värnamo ÖP: Stor hänsyn krävs till naturmiljön vid alla typer av beslut. ) Finnvedens Folkland; Värnamo kommun.(riktlinjer i Värnamo ÖP: Bebyggelse prövas restriktivt. Den bör om möjligt placeras intill redan befintlig bebyggelse. Gislaveds och Värnamo kommuner kan i framtiden utarbeta ett samfällt program för hur man ser på riksintresseområdets utveckling och vilka gemensamma beslutsramar som ska finnas. ) Anderstorps Stormosse; Gnosjö kommun. Fegen; Svenljunga och Falkenbergs kommuner. Bolmen;Värnamo, Hylte och Ljungby kommuner. Mossjön; Vaggeryds kommun. Radan-Svanån; Jönköpings kommun. Vattlasjön; Jönköpings kommun. Häryds-/Rövamossen; Gnosjö kommun. Ettö-Isaberg-Rannebo; Gnosjö kommun. Kättesjömossen; Tranemo kommun. Sjöar/vattendrag Nissan; Jönköpings, Gnosjö, Hylte och Halmstads kommuner. Ätran; Tranemo och Svenljunga kommuner. Rasjön och Rakälven; Vaggeryds kommun. Vallsjöarna; Gnosjö kommun. Nissasjöarna; Gnosjö kommun. (Gnosjö ÖP: Område där dialog bör föras med Gislaveds kommun. ) Gräsken och Malensjöarna; Tranemo kommun. Jällunden; Hylte kommun. (Riktlinjer i Hylte ÖP: Exploateringsföretag bör undvikas, enstaka nybebyggelse bör prövas med särskild hänsyn till naturvårdsintressena. 200 meter strandskydd råder runt Jällunden. ) Harasjön; Hylte kommun. (Riktlinjer i Hylte ÖP: Referenssjö som ej får kalkas. Kalkning av tillrinningsområdets skogsmark får ej ske. Särskilda riktlinjer finns för avverkning, skogsgödsling och dikning. Avloppsutsläpp till sjön får ej ske, ej heller får den sänkas, regleras eller muddras i någon större omfattning. ) Västerån; Öreryd Tranemo kommun. Västeråns dalgång; Hylte kommun. (Riktlinjer i Hylte Öp: Exploateringsföretag bör undvikas, enstaka ny bebyggelse bör prövas med särskild hänsyn till naturvårdsintressena. Inga ytterligare regleringar bör tillåtas. ) 34

15 Stora opåverkade områden Rannebo-Bondstorp m m; Vaggeryds, Gnosjö och Gislaveds kommuner. (Gnosjö ÖP: Inte markerat området. Vaggeryd ÖP: Markerat området inga riktlinjer utöver miljöbalken. ) Fegen; Falkenbergs, Svenljunga och Gislaveds kommuner. Materialhushållning Värnamo och Gnosjö kommuner. (Gemensamma mål.) VA-frågor Vattenskyddsområde och vattenledning; Gnosjö kommun. Näringslivssamarbete Partnerskapet GGVV/Gnosjöregionen. GnoHow (utvecklingsprojekt GGVV-kommunerna, Länsstyrelsen och Nutek). Entreprenörsregionen. Småland West (Turismsamarbete i GGVV). Smålands Turism AB (länet). Löpande samarbete med regionala näringslivsaktörer så som t ex Almi, Industriellt UtvecklingsCentrum i Gnosjöregionen AB (IUC), Handelskammaren, Location Scandinavia, Science Park, Euro Info Centre, högskolorna m fl. Kommunstruktur Tätortsbeskrivningar I kommunen finns åtta tätorter; Gislaved, Anderstorp, Smålandsstenar, Burseryd, Reftele, Hestra, Broaryd och Skeppshult. Gislaved Befolkningsutvecklingen i Gislaved Gislaved är kommunens centralort. Det unika med Gislaveds tätort i förhållande till övriga tätorter är att här finns gymnasieskolan, större nöjes- och fritidscentrum samt ett större utbud av kommersiell service. Tätorten hade invånare. Näringslivet i Gislaved domineras av tillverkningsindustrin, framförallt av plast-, verkstads-, gummi-, metall- och träindustri. Fördelningen mellan hyresbostäder, bostadsrätter och villor är 29 %, 15 % respektive 56 %. 35

16 Anderstorp Anderstorp är en ort som präglas av ett stort antal företag inom tillverkningsindustrin. Samhället karaktäriseras mycket av en god arkitektur och omsorgen om industribyggnaderna och har blivit känt utanför landets gränser genom motorbanan Scandinavian Raceway Befolkningsutvecklingen i Anderstrorp Storgatan i centrala Anderstorp 0 utgör ett starkt handelscentrum och gatan i sig själv ger karaktär åt orten. Anderstorp är för övrigt ett villasamhälle. Tätorten hade invånare. Näringslivet i Anderstorp domineras främst av metall- men även av plast- och gummiindustri. Fördelningen mellan hyresbostäder, bostadsrätter och villor är 34 %, 6 % respektive 60 % Befolkningsutvecklingen i Smålandsstenar hembygdsgård. Området är beläget intill Nissan. Smålandsstenar Smålandsstenar är ett långsträckt samhälle, uppbyggt längs järnvägen och Nissastigen (väg 26). Nissastigen delar tätorten i två delar. Orten är ett kommunalt och kommersiellt subcentra i den södra delen av kommunen. I Smålansstenar finns ett större fritidsområde, Hörsjö-Vikabo-området, vilket innehåller campingplats, tempererat utebad, tennis- och fotbollsplaner, elljusspår, vandringsled, klubbstugor samt Den kommersiella och allmänna servicenivån är god. Tätorten hade invånare. Näringslivet i Smålandsstenar består av relativt stora industriföretag där flera är koncerner med enheter och/eller företag på andra orter. Dominerande branscher är verkstad och plast. Bo-stadsbeståndet utgörs av 32 % hyresbostäder, 8 % bostadsrätter och 60 % villor. Skeppshult Skeppshult är en industri- och bostadsort. Kommunal service finns i form av för-, låg- och mellanstadieskola samt bokbuss. Kommersiell service i form av några specialaffärer finns, dagligvaror säljs också på bensinstationen. Orten har en mycket aktiv fotbollsklubb. Tätorten hade invånare. Näringslivet domineras av metallindustri. Av bostäderna i Skeppshult är 57 % villor, 14 % hyresbostäder och 29 % bostadsrätter. 36

17 Befolkningsutvecklingen i Skeppshult Burseryd Burseryd är en industri- och bostadsort. Den kommunala servicen består av förskola, låg- och mellanstadieskola, äldreboenden och bibliotek. Landstinget har tandläkar- och distriktssköterskemottagning på orten. Både dagligvaruhandel och specialaffärer finns. Tätorten hade invånare. Näringslivet domineras av Burseryds Bruk, men ett antal mindre industrier inom metall- och trävarubranscherna finns också. Bostadsbeståndet består av 38 % hyresbostäder och 62 % villor. Föreningslivet är mycket aktivt. Broaryd Broaryd har en stor andel offentlig service i förhållande till sin storlek och kommunen i övrigt. Framförallt beror detta på äldreboendet, för-, låg- och mellanstadieskolan samt biblioteket. Det finns några special Befolkningsutvecklingen i Burseryd Befolkningsutvecklingen i Broaryd affärer, bank och en mindre livsmedelsaffär finns. Tätorten hade invånare. Förutom den offentliga servicen domineras näringslivet av industri inom plast och trä. Nybyggnation av industrier pågår. Bostadsbeståndet består av 36 % hyresbostäder och 64 % villor. 0 Reftele Reftele tätort är belägen i anslutning till kommunens största jordbruksområde. I orten finns god kommersiell service med både matställen, livsmedelsaffär, specialaffärer mm. Den kommunala servicen består av för-, låg-, mellan- och högstadieskola, bibliotek och äldreboende. Lokala skattekontoret är lokaliserat hit. Tätorten hade invånare. Förutom den offentliga servicen finns här expansiva industrier inom framförallt metall- och verkstadsindustrin. Bostadsbeståndet fördelar sig mellan hyreslägenheter 33 %, bostadsrätter 6 % och villor 61 %. 37

18 Befolkningsutvecklingen i Reftele Hestra Hestra är av tradition kommunens turistort med goda förutsättningar i det närliggande Isabergsområdet. Närheten till väg 26 ger goda kommunikationsförhållanden för orten och tågförbindelser finns med Kust-tillkustbanan. Orten har livsmedelsaffär, bank och några specialaffärer och den kommunala servicen består av för-, låg-, och mellanstadieskola samt bibliotek. Distriktsläkarmottagning drivs i Landstingets regi. Tätorten hade invånare. Det privata näringslivet domineras av trä- och metallbranschen. Bostadsbeståndet består av 39 % hyreslägenheter och 61 % villor Befolkningsutvecklingen i Hestra Tätortssamband 600 Gislaved-Anderstorp 400 Orterna ligger nära varandra. De 200 växer mer och mer samman 0 genom de verksamhetsområden som finns mellan- och i anslutning till orterna. Servicenäringarna i Gislaved och Anderstorp kompletterar varandra vilket gör dem starka i förhållande till andra orter. Orterna har också gemensam arbetsmarknad, bostadsmarknad och teknisk försörjning. Vägen mellan orterna är mycket belastad av pendlingstrafik, som blandas med tung förbifartstrafik. Smålandsstenar-Skeppshult Avståndet mellan Smålandsstenar och Skeppshult har krympt allt eftersom Södra Industriområdet har vuxit söderut. Orterna ses i ett sammanhang från planeringssynpunkt. Storleksrelationerna mellan orterna gör att Smålandsstenar dominerar. Arbetspendling sker i båda riktningarna. Alla tätorters samband Utöver det som beskrivits ovan har vissa tätorter fler samband med varandra än andra. Reftele, Burseryd och Broaryd dras mot Smålandsstenar. Smålandsstenar har en relation med Gislaved dit också Hestra vänder sig. Inom kommunen finns också en delningspunkt där den södra delen har ett stort utbyte med Hylte och Halmstad. Norra delen har naturligare kontakt med Gnosjö, Jönköping och Borås. Största delen av kommunen vänder sig mot Värnamo. 38

19 Landsbygden En förutsättning för en levande landsbygd är att där bor människor. Landsbygdens befolkning är allt mindre sysselsatt med lant-, jord-, och skogsbruk och pendlingen till tätorterna är omfattande. Kommunens landsbygdsbefolkning var år personer Befolkningsutvecklingen på landsbygden i Gislaveds kommun Det karaktäristiska för kommunens landsbygd är ett småbrutet skogslandskap med inslag av mindre öppna områden och många sjöar. Undantaget är dock området sydost om Reftele som utgörs av ett samman-hängande jordbruksom-råde. Småindustrier finns i alla delar av kommunens landsbygdsområden. Utöver de åtta tätorterna och den rena landsbygden finns bebyggelsekoncen-trationerna Sunnaryd, Hällabäck, Arnåsholm, Öreryd, Ås, Tallberga, Sporda, Gryteryd, Vä, Nennesmo, Valdshult, Stengårdshult, Våthult, Bosebo, Båraryd, Villstad och Kållerstad. Landsbygdens befolkningsutveckling ortsvis finns med som bilaga. Samband tätort landsbygd Små orter förlorar invånare medan landsbygdsbefolkningen ökar. På landsbygden bor både de som arbetar i orterna och de som bedriver småskalig verksamhet på landsbygden. Efter som 80,2 % av Gislaveds befolkning bor i tätorterna innebär det ju omvänt att 19,8 % bor på landsbygden, d v s fler än människor. Landsbygden har värden som är viktiga i alla människors liv och utgör en dröm för många. Det är viktigt att man ser till vad man vill åstadkomma med tätort kontra landsbygd. Både tätort och landsbygd måste finnas för att ge invånarna valmöjlighet och då det är viktigt att ge tätorten en tätorts kvaliteter och landsbygden landsbygdens kvaliteter? Binder man ihop och blandar dessa båda fysiskt finns risken att det inte finns varken eller. Däremot är det viktigt att kommunikationerna, kontakterna och sam-banden mellan dessa är bra. Även det ömsesidiga beroendet mellan staden och landsbygden i ett kretsloppsperspektiv understryker behovet av en integrerad syn på stadssystemet och landsbygdsfrågorna. Jord- och skogsbruk är landsbygdens basnäringar men i många områden minskar de snabbt samtidigt som befolkningen åldras. 39

20 Bilaga Befolkningsutvecklingen på landsbygden Gislaveds landsbygds befolkningsutveckling Anderstorps landsbygds befolkningsutveckling

21 41 Villstads landsbygds befolkningsutveckling Burseryds landsbygds befolkningsutveckling

22 42 Hestra landsbygds befolkningsutveckling Broaryds landsbygds befolkningsutveckling

23 Reftele landsbygds befolkningsutveckling

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

ÖP 06. Den kulturella industrikommunen. Antagen av kommunfullmäktige 2006.09.21 74. Hestra. Gislaved. Anderstorp. Burseryd.

ÖP 06. Den kulturella industrikommunen. Antagen av kommunfullmäktige 2006.09.21 74. Hestra. Gislaved. Anderstorp. Burseryd. Den kulturella industrikommunen Hestra Gislaved Burseryd Broaryd Anderstorp Reftele Smålandsstenar Skeppshult Kommunomfattande översiktsplan Antagen av kommunfullmäktige 2006.09.21 74 1 ÖP 06 Gislaveds

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2020

HANDLINGSPLAN 2014-2020 HANDLINGSPLAN 2014-2020 TURISMSTRATEGI Kommunstyrelseförvaltningen 2014- INNEHÅLL INLEDNING... 3 MÅL 2020... 4 MÄTBARA INDIKATORER... 4 DISPOSITION... 5 HANDLINGSPLAN 2014-2020... 6 UTVECKLING AV TURISTISKT

Läs mer

Förstudie turist- och besökscentrum Haganäs. (En förkortad version av den projektplan som är grunden för ansökan om projektstöd inom Leader Linné)

Förstudie turist- och besökscentrum Haganäs. (En förkortad version av den projektplan som är grunden för ansökan om projektstöd inom Leader Linné) Projektplan Förstudie turist- och besökscentrum Haganäs (En förkortad version av den projektplan som är grunden för ansökan om projektstöd inom Leader Linné) Projektägare Älmhults Kommun Malin, Blom, Kommunikationsenheten

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Hela Vellinge kommun ska leva

Hela Vellinge kommun ska leva Nya Listan i Vellinges näringslivsprogram för Vellinge kommun: Hela Vellinge kommun ska leva Fler företag, fler invånare och fler besökare skapar fler jobb och ökat underlag för handeln! 1 Inledning Vellinge

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda:

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: 1 av9 Bilaga 1. Avtal Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda: Mellan Gislaveds och Gnosjö kommuner avseende gemensam ledningsorganisation.

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

Skandinaviens mest centrala etableringsplats Sydsvenska Krysset, Värnamo

Skandinaviens mest centrala etableringsplats Sydsvenska Krysset, Värnamo Skandinaviens mest centrala etableringsplats Sydsvenska Krysset, Värnamo Worldsat 2001 Tre marknader inom nära avstånd Lokala marknaden inom 50 km radie Antal invånare 141 000 (1,5%) Antal villahushåll

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

GRUMS Kommun i Värmland

GRUMS Kommun i Värmland GRUMS Kommun i Värmland www.grums.se ATT BO I GRUMS Grums är centralt beläget mellan städerna Stockholm, Göteborg och Oslo. Här finns också knutpunkten mellan de båda Europavägarna E 18 och E 45. Vår kommun

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Enköping 2015. - vårt gröna livsrum

Enköping 2015. - vårt gröna livsrum Vision & Strategier Enköping 2015 - vårt gröna livsrum Enköping år 2015 är den aktiva trädgårdskommunen med 45.000 invånare. Här bor många attraktivt nära Mälaren, i staden eller på landet. Ett levande

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIKSTRATEGI

KOLLEKTIVTRAFIKSTRATEGI KOLLEKTIVTRAFIKSTRATEGI för Gislaveds kommun 2012-2022 Faställd 2012-06-25 1 Varför en strategi för kollektivtrafik? En välfungerande kollektivtrafi k är viktigt för kommunens framtida utveckling. Det

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Årsredovisning. Entreprenörsregionen

Årsredovisning. Entreprenörsregionen Årsredovisning Entreprenörsregionen 2013 2014-01-08 Verksamhetsberättelse 2013 för samverkan i Entreprenörsregionen samt Förvaltningsberättelse 2013 för Entreprenörsregionen SW ekonomisk förening. Samverkanskommunerna

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter.

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter. MÖNSTERÅS FAKTA Byggår: 1983 Fastighetsägare: Folksam (KPA) Försäljningsyta: 1.230 kvm Närliggande butiker: Apoteksgruppen, Puls & Träning Parkeringsplatser: ca 35 st FASTIGHETENS LÄGE Trafikmängder i

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Worldsat 2001. Skandinaviens mest centrala etableringsplats - Bredasten, Sydsvenska Krysset

Worldsat 2001. Skandinaviens mest centrala etableringsplats - Bredasten, Sydsvenska Krysset Worldsat 2001 Skandinaviens mest centrala etableringsplats - Bredasten, Sydsvenska Krysset Tre marknader inom nära avstånd Lokala marknaden inom 50 km radie Antal invånare 141 000 (1,5%) Antal villahushåll

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se

Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se Ingenting är klart ännu! Förslaget till nytt landsbygdsprogram för perioden 2014-2020 skickades till EU-kommissionen i juni 2014.

Läs mer

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Europeiska unionen Verksamhetsområdets yta: 150 000 kvm Avstånd Landvetter: 26 km Avstånd Centralstationen/City:

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Inledning Att få företag att etablera sig och växa i Nordmalings kommun är angeläget. Företagande driver tillväxt,

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Verksamhetsplanering 2008

Verksamhetsplanering 2008 Näringslivskontoret 070926 Verksamhetsplanering 2008 Inledning Under 2007 har näringslivskontorets nya organisation etablerats. Kontoret har det löpande ansvaret för näringslivsfrågor, inklusive turismsamordning

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

3. N Ä R I N G S L I V / T U R I S M

3. N Ä R I N G S L I V / T U R I S M 3. N Ä R I N G S L I V / T U R I S M Mål En fungerande plattform för näringslivsutveckling i kommunen. En ökad affärsutveckling och företagsetablering i Tingsryds kommun. Utvecklade varumärken Tingsryds

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

MARKNADSPLAN 2010-2012

MARKNADSPLAN 2010-2012 MARKNADSPLAN 2010-2012 EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Antagen av kommunfullmäktige 2009-11-02 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. EMMABODA KOMMUN... 1.1. EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN...3 1.2. VERKSAMHETSIDÉ OCH VISION...3 2.

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 December 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer