I Gislaveds kommun bedrivs Mjölkproduktion på ett 60-tal gårdar med sammanlagt ca kor.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I Gislaveds kommun bedrivs Mjölkproduktion på ett 60-tal gårdar med sammanlagt ca 2 600 kor."

Transkript

1 miljöersättningar, kompensationsbidrag, djurbidrag, projektstöd samt start- och investeringsstöd från cirka lantbrukare. Genom att erbjuda lantbrukarna kompetensutveckling inom miljöområdet vill man öka miljömedvetenheten hos lantbrukarna i länet. Detta sker främst inom områdena bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden, skydd för miljökänsliga områden samt ekologisk produktion. Dessutom administrerar man stöd till nystartande jordbrukare, till miljöinvesteringar samt till projekt som utvecklar landsbygden. Jordbruk och framtiden En hållbar utveckling på landsbygden när det gäller jordbruket har tre dimensioner - ekonomisk, social och miljömässig. Jordbruksverket och Livsmedelsekonomiska institutet har på uppdrag av regeringen analyserat en möjlig samverkan mellan de olika dimensionerna och behovet av åtgärder för att stimulera denna samverkan. En slutsats är att åtgärderna behöver vara olika beroende på om bygden har goda eller dåliga förutsättningar för jordbruk. Den nya jordbruksreformen, som väntas leda till en ökad konkurrens och minskad produktion på lång sikt, påverkar områden med svaga förutsättningar för jordbruk mer än områden med starka förutsättningar. Detta motiverar en regional hänsyn i politiken. I Gislaveds kommun bedrivs Mjölkproduktion på ett 60-tal gårdar med sammanlagt ca kor. Regeringen har uppdragit åt Jordbruksverket att redovisa ett tekniskt inriktat underlag inför arbetet med ett nytt landsbygdsprogram för perioden Jordbruksverket har på senare tid redovisat ett antal uppdrag som har anknytning till ett nytt LBU-program. Det gäller bl a sådana frågor som samverkan mellan målen för ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på landsbygden, åtgärder för att främja och underlätta för småskalig livsmedelsförädling och den samhällsekonomiska effektiviteten i miljöersättningen till betes- och slåttermarkerna. Besöksnäring Besöksnäringen omfattar alla branscher och sektorer som producerar varor och tjänster som turister konsumerar. Hit räknas alltså även konferenser, företagsbesök, släktbesök mm. Näringen är en typisk småföretagarbransch. Turismen är en näring som är särskilt beroende av hur andra näringar hanterar miljön både vad det gäller försämringar och förändringar. Landskapsbilden t ex är ofta en del av turistupplevelsen och den förändras när jordbruk slås ut och det öppna landskapet ersätts med skog. Det är viktigt att sjöar inte dör, att viktiga skogsmiljöer inte går förlorade och att kulturskatter inte försvinner. Idag visar trenden på ett 21

2 ökat intresse för turistprodukter med natur- och kulturinnehåll hade besöksnäringen, enligt turistekonomiska mätningen, en omsättning på 287 mkr. Mål och program Kommunens turistpolitiska program, antaget av Kf , anger följande mål: att turismen ska ses som en näringsgren bland andra och utvecklas och därmed medverka till att kommunens näringsliv breddas. att kommunen ska göras tillgänglig och attraktiv som turistmål. att hos befolkningen skapa en positiv attityd till turistsatsningar och servicetänkande gentemot besökande. att utveckla turistsatsningar som bygger på områdets förutsättningar, men att göra det med varsamhet, omsorg och i samråd med markägarna. att i den kommunala planeringen ta hänsyn till åtgärder som har betydelse för turismen. att stimulera företag, organisationer, myndigheter och enskilda till initiativ som har betydelse för turismen. att ge turistande besökande ett så positivt intryck av kommunen att de kan överväga att flytta hit. att få genomfartsresenärer att stanna i området minst ett dygn. Turistpolitiska programmet anger också vad som ska beaktas i översiktsplanen. Besöksnäringen idag Kommunen har tre turistbyråer; i Smålandsstenar, i Gislaved samt Isabergs fritidsanläggning. Besöken i turistbyråerna ökar hade dessa besökare, , och Huvuddelen av besökarna är svenskar, tyskar, danskar och holländare. Sjön Fegen Fegenområdet i kommunens sydvästligaste hörn är ett naturreservat med särskilda fågelskyddsområden. Här finns bl a fiskgjuse, gråtrut, enkelbeckasin och drillsnäppa. Fegenområdet har ca besökande per år. Det är framförallt övernattande kanotister som ingår i mätningen. Länsstyrelserna och kommunerna runt Fegen har antagit följande mål för området: Markägare och boende skall kunna bo kvar och ha jord- och skogsbruk som en bas för sin utkomst. Natur- och miljövärdena skall bibehållas och förstärkas. Området skall kunna nyttjas och utvecklas för friluftsliv i en omfattning som inte skadar naturen. Bolmenområdet innehåller ett stort antal fritidshus. De flesta är privatägda, men även uthyrningsstugor och campingplatser finns, de senare dock inte inom Gislaveds kommun. Den 22

3 enda mätningen som finns i området är ca gästnätter på Ljungbysidan. Antalet transporterade fordon på färjan mellan Sunnaryd och Bolmsö samt försäljningen av fiskekort indikerar ett stort besöksantal. Kommunerna och länsstyrelserna runt Bolmen har beslutat om gemensamma mål: Regional utveckling. Att utveckla näringslivet och inte minst turismen i området. Långsiktig naturresurshushållning. Att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling av bygden med beaktande av värdefulla natur-, kultur- och vattenresurser. Marknadsföring. Att med olika åtgärder förbättra situationen för de boende i området och marknadsföra hela bygden under ett och samma begrepp. Isabergsområdet är kommunens turistcentrum och besöks av ca personer per år, varav ca vintertid. Omsättningen i området beräknas till ca 90 mkr. Skidanläggningen har åtta nedfarter och en liftkapacitet med personer/timme. Här finns också restauranger, 36-håls golfbana och en natur som erbjuder möjligheter för fiske, kanoting, terrängskidåkning, vandring mm. Idag är 79 årsarbetare sysselsatta i området. Isaberg Inom kommunens gränser finns Gislaveds Industrimuseum, Reftele skolmuseum, Törås industrimuseum, Lantbruksmuseet i Ryd, Segerstads traktormuseum, Linders industrimuseum. Dessutom finns hembygdsgårdar i Anderstorp, Burseryd, Gislaved, Gryteryd, Kållerstad, Norra Hestra, Södra Hestra, Reftele, Smålandsstenar och Ås. Många människor besöker kyrkor både för de aktiviteter som erbjuds men också för byggnaderna som sådana. I kommunen finns ett 20-tal kyrkor tillhörande Svenska kyrkan och ett stort antal frikyrkor i varierande ålder och storlek. Sandviks kyrka från

4 Som utflyktskyrka kan speciellt nämnas Sandviks, Stengårdshults och Våthults kyrka. Sandviks kyrka är enastående genom sitt murverk av reguljära stenblock, en praktbyggnad av kyrklig konst i skogsbygden, där kristendomens vagga en gång stod för omgivande bygder. Kyrkan ligger på en udde utanför sjön Fegen och är en mycket populär vigselkyrka på grund av dess vackra läge. I kommunen finns 5 hotell med sammanlagt 321 bäddar i 153 rum, 3 stugbyar med sammanlagt 100 stugor innehållande 382 bäddar och 7 campingstugor med 34 bäddar. Två campingplatser finns med 166 platser, hälften endast tillgängliga sommartid. Centralt belägen stuga med avskilt läge i Gislaved. Öreryds vandrarhem har 27 bäddar och Segerstads vandrarhem erbjuder 56 bäddar sommartid. Smålands Turism AB förmedlar mellan privata stugor. Besöksnäringen och framtiden För att få en positiv utveckling för turismen framåt krävs att kommuner och myndigheter utgår från rese- och turistindustrins behov och förutsättningar. Hållbar turismutveckling innehåller dels en utvecklingsdimension där ekonomisk tillväxt och lönsamt företagande leder till förbättrad livskvalitet för individen och dels en bevarandedimension om att inte förstöra eller förbruka de tillgångar som är förutsättningar för turismen. Utvecklingsområden Hela Nissandalen har en stor potential för olika typer av turism; kultur-, natur- och aktivitetsturism. Turismen är etablerad i Isabergsområdet, vilket gör att det finns en bas för fortsatt utveckling. Stiftelsen Isabergstoppens mål är att tillsammans med andra intressenter bli Sydsveriges största aktivitetscentrum. Ett delmål är besökande. Planerade aktiviteter i området är t ex ytterligare tre nedfarter och eventuellt någon lift, kajak- och kanotpaddling, ridleder, ytterligare skidspår och vandringsleder, utveckling av Nissasjöarnas fiskevårdsområde och upplevelseaktiviteter exempelvis i bergrummet. Aktiviteter blir mer och mer eftertraktat av turister. I kommunen finns utvecklingsmöjligheter som bygger på det musikliv och annan kultur som finns. Likaså kan det småskaliga jordbruket också utveckla aktiviteter som kombination till basnäringen och industrin. Kulturhistoriskt intressanta verksamhetsområden De kulturhistoriskt intressanta verksamhetsområdena i Gislaveds kommun kan vara fysiska exempel på platser som skulle kunna visas upp och bli en del av varumärket den kulturella industrikommunen. Frågan är hur de ska hanteras i framtiden. 24

5 Nissafors Bruk (större delen i Gnosjö kommun) Gislaveds Gummifabriksområde Bil 70 Däckfabriken Släthults kvarn, Lidernas kvarn, Danhults kvarn, Klockebo kvarn Skeppshults Bruk JH Karlssons (Smålandsstenar) Möllefors Levi Petterssons, Anderstorp Ivar Petterssons, Smålandsstenar Arnåsholms kraftstation Bröderna Johanssons snickeri i Ås Kvarnstensbrottet i Yxebo Ingelsbo fältspatsgruva Transformatorstation i Reftele Fredriksfors i Anderstorp Släthults kvarn Kommersiell service Service från samhället är något som alla medborgare behöver och nyttjar på ett eller annat sätt. En fungerande service är en förutsättning för en levande landsbygd, för inflyttning, tillväxt och för ett attraktivt boende utanför de större orterna. På landsbygd och i glesbygd är tillgången mer begränsad och avstånden ofta längre. När omvärlden förändras ställs krav på nya servicelösningar och utökat samarbete. Handeln är en viktig näring för Sverige. Den utgör en tiondel av landets totala ekonomi och sysselsätter strax över en halv miljon människor. Ett av målen för den regionala utvecklingspolitiken är att ha en god servicenivå i alla delar av landet. Tillgång till ett bra fungerande serviceutbud är avgörande för människors vardag och spelar stor roll för välfärd och tillväxt i en kommun eller region. Inom kommunens större tätorter finns ett relativt komplett detaljhandelsutbud och övrig kommersiell service. Handelsföretagen är dock hårt konkurrensutsatta av detaljhandeln i centrala och externa lägen i angränsande kommuner. Samtidigt är närheten till Jönköping som handelsregionens centrum en tillgång för kommunens innevånare och företagare från varuförsörjningssynpunkt. Utanför centralorterna har ett antal mindre livsmedelsbutiker lagts ned under senare år. I några fall har de ersatts med kioskförsäljning. Även inom tätorterna har nedläggning drabbat framför allt s k kvartersbutiker och butiker i olika stadsdelscentrum. Den allmänna utvecklingen med en ständigt pågående strukturomvandling inom detaljhandeln är svår att påverka med kommunal planering. De åtgärder kommunen kan bidra med är upprustning av den fysiska miljön i centrumområdena avseende estetisk miljö och trafiksäkerhet. 25

6 Det är dock mycket viktigt att även företagare och fastighetsägare i centrum med gemensamma aktiviteter verkar för att höja attraktiviteten i centrumområdena. Den spontana förändringen av butiksstrukturen i centrumområden innebär ofta att butiker i de mest centrala lägena avvecklas, medan mer ocentralt belägna har en större livskraft. En sådan utveckling är mycket olycklig eftersom en stark koncentration av butiker är nödvändig för en god centrumfunktion. I någon mån kan denna utveckling motverkas genom en förutseende fysisk planering och tillståndsprövning. Kommunen saknar idag en riktig strategi för hur man ska förhålla sig till handeln och nyetableringar. I Gislaved har handelsetableringar i externa lägen hittills varit begränsade. I praktiken har externa handelsetableringar som förstärkt centrumhandeln i Gislaved uppmuntrats medan större etableringar som bedömts påverka centrumhandeln negativt behandlats mer restriktivt. Den snabba strukturomvandlingen inom handeln och ett ökat tryck på helt nya etableringar gör dock att man på allvar måste ta ställning till hur handelns förutsättningar ska hanteras framöver. De flesta butiker i Gislaveds centrum är belägna längs gågatan. Butiken är detaljhandelns hjärta och den allra största delen av den privata konsumtionen sker via inköp i butik. Faktorer som påverkar var kunden väljer att göra sina inköp är bland annat butikens placering och utformning. Närhet är exempelvis en viktig princip för kundens val, samtidigt kan kunden få mer effektivitet i sina inköp genom att åka lite längre men till ett ställe där flera inköp kan göras samtidigt. Detta kallas för klustereffekten och innebär att en samling av butiker, ibland inom samma bransch, totalt sett attraherar fler besökare än vad butikerna skulle ha gjort av egen kraft. Detaljhandelsförsäljningen varierar beroende av säsong, vecka, dag och tid på dygnet. Turismen ökar under sommarmånaderna och turisterna söker sig till ett antal turistorter vilka upplever en stark försäljningsökning. Kommersiell service idag Svensk Handel är en ideell förening som verkar för de enskilda handlarna/medlemmarnas intressen. De föreningar som fortfarande idag kallar sig köpmannaföreningar tillhör också Svensk Handel. Svensk Handel finns på tre nivåer; riks-, läns- och lokal nivå. På länsnivån har Östergötland och Jönköpings län slagits ihop till en enhet kallad Svensk Handel Öst. Under den finns de lokala avdelningarna. I Gislaveds kommun finns lokalavdelningar i Gislaved, Anderstorp, Smålandsstenar/Skeppshult, Reftele, Hestra och Burseryd/Broaryd. Gislaveds kommun som invandrarkommun är väldigt stark. Detta har bl a börjat synas i ett litet annat köpmönster. Inslaget av bl a asiatiska sortiment i dagligvaruhandeln är knutet till 26

7 invandares kulturella traditioner och svenskarnas resvanor. Om inte dagens etablerade handel svarar upp mot detta kommer vi att se ännu fler s k specialbutiker. Det finns ett flertal matställen runt i kommunens tätorter som har ett utbud av maträtter som inte är traditionellt svenska. Gislaveds service består främst av en väl utvecklad dagligvaruhandel med t ex mat- och specialbutiker, restauranger, caféer, frisörer och hotell. Det finns för verksamheterna många stödfunktioner såsom banker, revisionsföretag, systembolag, infrastrukturellt stöd (IT, bredband, transporter mm), juridik o s v. Det finns två kommersiella centrum; centrumkärnan och magasinet/glasbrukstomten. På den s k sällanköpsmarknaden saknas en del i utbudet. Bilhandeln är dock omfattande. Svensk Handel i Gislaved, Fastighetsägare i Gislaved ekonomiska förening och Gislaveds kommun har bildat en ekonomisk förening Gislaved i centrum. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att ta initiativ till att t ex öka attraktiviteten i centralorten Gislaved. Man arbetar för att skapa en positiv utveckling för Gislaved som handels- och bostadsort och driver utvecklingsprojekt i nätverksform. Medlemmarna marknadsför sig gemensamt. Anderstorp har ett för sin storlek livskraftigt centrum med relativt sett mycket stor köptrohet hos invånarna. I Anderstorp finns bl a butiker som kompletterar utbudet i Gislaved som t ex bokhandel och hälsokostaffär. Medlemmarna i Svensk Handel i Anderstorp marknadsför sig gemensamt, liksom Gislaved och Smålandsstenar, genom annonsering i lokaltidningar, flygblad, gemensamma vår- och höstdagar, genom att samordna sina julöppettider och ordna olika typer av arrangemang. I Smålandsstenar finns god tillgång på dagligvaror och fler specialbutiker. Här finns t ex klädaffärer, blomsterbutik, presentaffär, bageri, möbelaffärer mm. Gemensam annonsering och olika aktiviteter sker genom Smålandsstenars Köpmannaförening. Smålandsstenar är ett kommersiellt centrum för södra delen av kommunen. I Skeppshult säljs dagligvaror på bensinstationen Bengts Motorservice. Övriga butiker är GD Skor och tyger och Skeppshults gjuteri, vilka betjänar en mycket större kundkrets än den som finns i Skeppshult. Burseryd har två dagligvaruhandlare och flera specialbutiker. Här finns t ex Lantmännen, blomsterbutik och två bensinstationer. Det finns också motorcykelförsäljning som attraherar långväga kunder. Landsbygdsbutiken Tyger o Ting är ett långväga utflyktsmål som också inhyser post. I Hestra finns numera en dagligvaruaffär sedan Konsum lades ner. Cykel-/radio-/bensinbutik och blomsteraffär är två specialbutiker. Bank finns också på orten. Hestra med omnejd har stor betydelse för turismen i Isabergsområdet och är väl försörjt med restauranger. I Reftele finns en dagligvarubutik och några specialbutiker. En av dem säljer gjutjärnsspisar och har sin kundkrets över hela Sverige. Två matställen finns, bank och bensinservice finns på orten. Lantmännen har också post. I Tallberga finns kommunens enda landsbygdsbutik. Det är en lanthandel med ett mycket brett utbud från livsmedel till bensin och cementplattor. Butiken har stor betydelse för de permanentboende i området men även för sommarturismen vid Bolmen. 27

8 I Broaryd finns bensin, en mindre livsmedelsaffär samt en presentaffär. I Öreryd finns antikvitetsaffär och bensin. Köpkraftens och försäljningens regionala fördelning 2002 Försäljning Antal kommuner Befolkning Dagligvaror Sällanköpsvaror Kommuner med fler än invånare Övriga Totalt Procent av alla Kommuner med fler än invånare Övriga Totalt *Egentlig detaljhandel, d v s Apotek och Systembolaget är exkluderade. Totalt* Kommersiell service och framtid Idag går trenden mot stora, rationella lågpris- och stapelvarubutiker, men man ser också en ökning inom specialiserad fackhandel och butiker för självförverkligande. Upplevelser blir allt mer betydelsefulla i konkurrensen om kunderna, så därför är handel i kombination med andra anläggningar och attraktioner också på uppgående. Mångfald och tillgänglighet är de viktigaste komponenterna för ett attraktivt handelscentrum. Det är kunderna som väljer handelsplats. Den teoretiska köpkraften inom en radie på 25 km, räknat från Gislaved, är god. Läget med bl a in- och utpendlande arbetskraft och genomresande gör området intressant för etableringar. Gislaveds kommun har utflyttning på sommaren bl a till kusten och mycket av kommersen stängs. Detta ger konsekvenser för passerande och besökande gäster, liksom att orterna ger dessa ett negativt och öde intryck. Som undantag kan t ex Smålandsstenar nämnas. Göstas i Smålandsstenar är ett café som många turister och passerande på Nissastigen/Inlandsvägen Syd besöker. Den senaste tiden har lågprisbutiker och kedjor börjat etablera sig i kommunen. Detta är mest märkbart i Gislaveds tätort. En nyetablering av specialbutiker har också börjat märkas i flera av orterna. Serviceföretag inom hår- och kroppsvård finns ett stort antal av och det är också en ökande sektor. Många av dessa verksamheter är placerade i vanliga villaområden utanför centrum. Offentlig service Offentlig service idag I Gislaveds kommun finns tätorterna Gislaved, Anderstorp, Smålandsstenar, Burseryd, Reftele, Hestra, Broaryd och Skeppshult. Gislaveds kommun utvecklades efter kommunsammanslagningen 1974 till kommunens centralort. I Gislaved finns Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, bibliotek samt polis med begränsad service. 28

9 Broaryd har en stor andel offentlig service i förhållande till kommunen i övrigt. Det är framförallt skolan och äldreboendet Lugnet som gör detta. Reftele har ovanligt många arbetande i offentlig förvaltning. Speciellt för orten är t ex Skattekontoret. Hestra är kommunens turistort och unikt för sin terräng, Isabergs skidanläggning och stugby samt två 18-håls golfbanor. Räddningstjänst finns med huvudstation i Mossarp mellan Gislaved och Anderstorp. Deltidsstyrkor finns i Reftele, Burseryd, Smålandsstenar och Hestra. Bibliotek finns i Gislaved, Anderstorp, Smålandsstenar och Reftele. Återvinningsstationer finns i Öreryd, Hestra, Nissafors, Gislaved, Anderstorp, Burseryd, Smålandsstenar, Reftele, Skeppshult och Broaryd. Huvuddeponi är Mossarpstippen i Gislaved. Apotek finns i Gislaved, Smålandsstenar och Anderstorp. Biblioteksinteriör Drivmedel finns i Hestra, Öreryd, Gislaved, Anderstorp, Smålandsstenar, Reftele, Skeppshult, Burseryd, Broaryd och Tallberga. I Gislaveds kommun har Posten följande service: Ort Svensk kassaservice Postcenter Paket, brev, frimärken Brevlådor Gislaved X X X 19 Anderstorp X X X 11 Smålandsstenar X X X 12 Reftele X X 3 Hestra X 7 Burseryd X 2 Skeppshult 4 Broaryd 2 Landsbygden 15 Bank finns i Hestra, Gislaved, Anderstorp, Burseryd, Smålandsstenar och Reftele. Offentlig service och framtiden För att minska resandet och öka attraktiviteten på orterna är det viktigt att servicen utvecklas där folk bor. Tillgång till samlingsplatser är också viktig. Många människor lever ensamma och isolerade, utan socialt nätverk och utan den mänskliga kontakt t ex en arbetsplats utgör. 29

10 För dessa människor är det extra viktigt att ha en offentlig plats att sitta på för att komma ut, se och möta andra människor. Som offentlig mötesplats inomhus är biblioteken en värdefull resurs som i många fall skulle kunna utvecklas ännu mer. Offentliga miljöer och kommunala byggnader ska vara anpassade för människor med funktionshinder. Den offentliga servicen i form av polis, post, försäkringskassa och arbetsförmedling har under de senaste åren genomgått olika organisationsförändringar. Det har bl a gett som resultat att verksamheter centraliserats och öppettider har minskats. Polisen har blivit mera rörlig men de lokala kontoren har försvunnit eller minskat sin service. Till exempel måste fr o m september 2005 pass ansökas om och hämtas i Värnamo. Den traditionella posten har brutits upp i olika bolag och postservice flyttats ut i olika butiker. Lantbrevbärarorganisationen finns dock kvar, vilket är av stor vikt för landsbygden. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har nu endast kontor i Gislaved. Kommunal service i form av bibliotek och skolor har behållits på samma platser sedan talet. En utveckling har dock skett av alla skolor. De senaste åren har nedläggning av några skolor diskuterats p g a ett minskande elevunderlag. Ett lokalkontor med individ- och familjeomsorg finns i Smålandsstenar. En utredning pågår om hur denna verksamhet ska organiseras i framtiden. Äldreboenden finns i alla tätorter utom Skeppshult. Behovet av effektiv kollektivtrafik ökar när avståndet till service blir större. Förändringarna leder till nya möjligheter. Många typer av service går att få via Internet. Än så länge är det ett sätt som många äldre har svårt att nyttja. De offentliga mötesplatserna kommer att ändra karaktär. Kulturella aktiviteter och fritidsaktiviteter blir mer efterfrågade allt eftersom de vardagliga mötesplatserna blir färre. Hur de ideella krafterna tas om hand kommer att vara av stor betydelse för utvecklingen. Mötesplatserna i den offentliga utemiljön blir också viktigare, varför det krävs omtanke i utformning och skötsel. Regional samverkan Grannkommuner och län/regioner Jönköpings län: Jönköping Vaggeryd Gnosjö Värnamo Hallands län: Hylte Falkenberg Västra Götalandsregionen Tranemo Kronobergs län: Ljungby 30

11 Regionindelningar SCB:s arbetsmarknadsregioner SCB indelar Sverige i olika arbetsmarknadsregioner. Det finns lokala arbetsmarknader vilka består av kommuner som genom arbetspendling hänger samman. Den lokala arbetsmarknaden kallas här Gislaved och består av Gnosjö, Hylte, Tranemo och Gislaveds kommuner. A-regioner är en äldre sammanslagning av kommuner. Denna region heter här Värnamo och består av Värnamo, Gislaveds och Gnosjö kommuner. H-regioner är gruppering av kommuner efter lokalt och regionalt befolkningsunderlag, längs skalan storstad-glesbygd. Gislaved tillhör H4- mellanbygd. Denna omfattar kommuner med mellan invånare med 30 km radie från kommuncentrum och mer än invånare inom en radie på 100 km. Gislaveds kommun och geografin. NUTEKS regionbegrepp Nutek använder begreppet lokala arbetsmarknadsregioner, LA-regioner. Med LA-region avses en funktionell arbetsmarknadsregion inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor mellan hem och arbete. Indelningen av LA-regioner grundar sig på storleken på arbetspendling över kommungränserna. Sverige är indelat i 81 sådana regioner och Gislaveds kommun tillhör Värnamo LA-region. LA-regionerna grupperas också till 6 s k regionfamiljer baserade på likheten i de regionala produktionsförutsättningarna. Regionala samarbetsorgan GGVV-kommunerna GGVV omfattar Värnamo, Vaggeryds, Gislaveds och Gnosjö kommuner. Det organiserade samarbetet sker på kommunstyrelsenivå dels genom kommunalrådsgruppen GGVVgruppen, dels i det regionala partnerskapet. Kommunalrådsgruppen består av kommunstyrelsernas presidier samt kommundirektörerna. Gruppen ser på samordningsmöjligheter för såväl utvecklingsfrågor som för organisatoriska frågor för de ingående kommunerna. Gruppen har regelbundna möten varannan månad. Partnerskapet består av kommunalrådsgruppen och tre företrädare för näringslivet i respektive kommun. Bland näringslivets företrädare ingår de fyra kommunernas näringslivsbolagschefer eller motsvarande kommunala funktion. Partnerskapet skall främja tillväxtfrågorna i GGVV-regionen. Partnerskapet träffas tre gånger per år. Två tillväxtkonferenser 31

12 anordnas årligen för en bredare publik i syfte att föra för regionen viktiga och aktuella tillväxtfrågor framåt. Kommunalförbundet Högskolan på Hemmaplan (Hph) Hph är ett kommunalförbund som bildades Medlemmar är Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Enligt direktionsordningen är ändamålet att aktivt medverka till kompetensutveckling i GGVV-regionen för kommuninvånarna och anställda i regionens företag och offentlig sektor. Högskolan ska sprida medvetenhet i regionen om utbildningens betydelse för näringslivet och den enskilde individen. Hph ska anordna eftergymnasial utbildning som KY-utbildningar, uppdragsutbildningar och motsvarande högskoleutbildningar. Lärcentra finns i de fyra kommunerna eftersom syftet är att skapa närhet till utbildning. Entreprenörsregionen Entreprenörsregionen består av tio kommuner med stark entreprenörsanda som samverkar i nätverk med inriktning på utvecklingsprojekt och erfarenhetsutbyte. Ingående kommuner är Gislaved, Gnosjö, Halmstad, Hylte, Laholm, Ljungby, Markaryd, Vaggeryd, Värnamo och Älmhult. Länet Räddsam-F är räddningstjänstsamverkan i F län. Regionförbundet Regionförbundet i Jönköpings län startade sin verksamhet Förbundets syfte är; bättre hushållning med offentliga resurser stärka inflytandet för förtroendevalda tydligare beslutsordning snabbare, rundare och smartare län länsfrågor från staten till ett öppet och starkt beslutsorgan enigt uppträdande utåt företrädarskap Arbetsuppgifter f n är: program för länets utveckling (RUP) samordna utvecklingsinsatser aktivera Regionala Tillväxt Programmet (RTP) planera och prioritera regional infrastruktur EU:s strukturfonder, Mål 2 Kommuner utanför länet Geografiska områden: o Fegensamverkan (Falkenbergs, Svenljunga och Gislaveds kommuner, länsstyrelserna i Västra Götaland, Hallands och Jönköpings län). Gemensamma mål är antagna. o Bolmensamverkan (Ljungby, Hylte, Värnamo och Gislaveds kommuner samt länsstyrelserna i Kronobergs, Hallands och Jönköpings län). Gemensamma mål är antagna. o Inlandsvägen Syd (Halmstads, Hylte, Gislaveds, Jönköpings, Mullsjö, Tidaholms, Falköpings, Skövde, Mariestads, Gullspångs, Kristinehamns, Storfors, Filipstads, Vansbro, och Mora kommuner). De femton kommunerna samverkar för utvecklingen av Inlandsvägen Syd. Europakorridoren/Götalandsbanan 32

13 Presidieträffar; (Tranemo, Hylte) SebTrans link Baltic link association. (Förening från november 2005) Omfattar i Sverige Göteborg t o m Karlskrona via Växjö. I Gislaveds kommun berörs väg 27 och Kust-till-kust-banan. Kommungemensamma frågor Gymnasiesamverkan i GGV(V) I oktober 2004 beslöt Gislaveds, Gnosjö och Värnamo kommuner att starta en innovationsprocess och genomföra en fördjupad utredning som ska pröva frågan om ett förstärkt samverkansavtal rörande gymnasieskolan och gymnasiesärskolan inför den nya gymnasiereformen. Styrgrupp för den fördjupade utredningen utgörs av ledamöter från de tre kommunernas kommunstyrelser samt ordförande och vice ordförande för Barn- och utbildningsnämnd. Beredningsgrupp för innovationsprocess och utredning är respektive kommuners skolchefer och gymnasiechefer samt utredaren/koordinatorn. Gymnasiesamverkan Entreprenörsregionen Gymnasiesamverkan sker inom ramen för Entreprenörsregionen. Målen är: Entreprenörs- och ledarskapsprofil i gymnasieutbildningar Samordning och specialisering av program för hög kvalitet Samverkan för entreprenöriella program Gemensam marknadsföring Samverkan med Internetbaserad ansökning och urval med hela E-regionens utbud av gymnasieprogram Skapa bestående nätverk för informationsöverföring och effektivisering av gymnasieskolans uppgifter Stärka personliga relationer för skolledningar över länsgränser Skola/förskola i gränsområden Avtal finns mellan Hylte och Gislaveds kommun gällande gränsbygdsbarn. Det finns utbyte med fler kommuner, men överenskommelse görs då i relation till respektive kommun. Räddningstjänst Ledningsorganisation tillsammans med Gnosjö kommun. Avtal om ömsesidig räddningstjänst finns med Hylte, Värnamo och Ljungby kommuner. Avtal om ensidig hjälp, där de hjälper Gislaved, finns med Falkenbergs, Jönköpings och Vaggeryds kommuner. Avtal om ensidig hjälp där Gislaved hjälper till finns med Svenljunga och Tranemo kommuner (Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund). Vägar Nissastigen väg 26; Hylte och Jönköpings kommuner. (Riktlinjer i Hylte ÖP: Två reservat för förbifart Smålandsstenar-Skeppshult finns markerade; ett västligt och ett östligt. Ny bebyggelse eller annan lokalisering som hindrar eller försvårar en eventuell utbyggnad av vägsträckningen bör ej tillåtas.) Väg 27 (Värnamo och Borås kommuner) Väg 604 (Gnosjö kommun) Järnvägar Kust-till-kustbanan Halmstad Nässjö järnväg 33

14 Kommunikationer Jönköpings Länstrafik AB; o buss- och tågtrafik o SÄKO (särskild kollektivtrafik) med länsbeställningscentral för sjukresor, färdtjänst och kompletteringstrafik o Grannkommunerna (även i omkringliggande län och regioner) Gasledningar (Hylte och Gnosjö kommuner) Sydkraft Gas har 113 km distributionsledningar (66,2 km i Gislaved) i plast om 4 bar i Gislaved och Gnosjö kommuner. Transmissionsnätet, en 80 bar 47 km lång stålledning, går mellan Hylte och Segerstad. Gasstationer finns i Gislaved och Gnosjö där ca 25 bilar tankar. Riksintresseområden/Natura 2000 Draven; Värnamo kommun. (Riktlinjer i Värnamo ÖP: Stor hänsyn krävs till naturmiljön vid alla typer av beslut. ) Finnvedens Folkland; Värnamo kommun.(riktlinjer i Värnamo ÖP: Bebyggelse prövas restriktivt. Den bör om möjligt placeras intill redan befintlig bebyggelse. Gislaveds och Värnamo kommuner kan i framtiden utarbeta ett samfällt program för hur man ser på riksintresseområdets utveckling och vilka gemensamma beslutsramar som ska finnas. ) Anderstorps Stormosse; Gnosjö kommun. Fegen; Svenljunga och Falkenbergs kommuner. Bolmen;Värnamo, Hylte och Ljungby kommuner. Mossjön; Vaggeryds kommun. Radan-Svanån; Jönköpings kommun. Vattlasjön; Jönköpings kommun. Häryds-/Rövamossen; Gnosjö kommun. Ettö-Isaberg-Rannebo; Gnosjö kommun. Kättesjömossen; Tranemo kommun. Sjöar/vattendrag Nissan; Jönköpings, Gnosjö, Hylte och Halmstads kommuner. Ätran; Tranemo och Svenljunga kommuner. Rasjön och Rakälven; Vaggeryds kommun. Vallsjöarna; Gnosjö kommun. Nissasjöarna; Gnosjö kommun. (Gnosjö ÖP: Område där dialog bör föras med Gislaveds kommun. ) Gräsken och Malensjöarna; Tranemo kommun. Jällunden; Hylte kommun. (Riktlinjer i Hylte ÖP: Exploateringsföretag bör undvikas, enstaka nybebyggelse bör prövas med särskild hänsyn till naturvårdsintressena. 200 meter strandskydd råder runt Jällunden. ) Harasjön; Hylte kommun. (Riktlinjer i Hylte ÖP: Referenssjö som ej får kalkas. Kalkning av tillrinningsområdets skogsmark får ej ske. Särskilda riktlinjer finns för avverkning, skogsgödsling och dikning. Avloppsutsläpp till sjön får ej ske, ej heller får den sänkas, regleras eller muddras i någon större omfattning. ) Västerån; Öreryd Tranemo kommun. Västeråns dalgång; Hylte kommun. (Riktlinjer i Hylte Öp: Exploateringsföretag bör undvikas, enstaka ny bebyggelse bör prövas med särskild hänsyn till naturvårdsintressena. Inga ytterligare regleringar bör tillåtas. ) 34

15 Stora opåverkade områden Rannebo-Bondstorp m m; Vaggeryds, Gnosjö och Gislaveds kommuner. (Gnosjö ÖP: Inte markerat området. Vaggeryd ÖP: Markerat området inga riktlinjer utöver miljöbalken. ) Fegen; Falkenbergs, Svenljunga och Gislaveds kommuner. Materialhushållning Värnamo och Gnosjö kommuner. (Gemensamma mål.) VA-frågor Vattenskyddsområde och vattenledning; Gnosjö kommun. Näringslivssamarbete Partnerskapet GGVV/Gnosjöregionen. GnoHow (utvecklingsprojekt GGVV-kommunerna, Länsstyrelsen och Nutek). Entreprenörsregionen. Småland West (Turismsamarbete i GGVV). Smålands Turism AB (länet). Löpande samarbete med regionala näringslivsaktörer så som t ex Almi, Industriellt UtvecklingsCentrum i Gnosjöregionen AB (IUC), Handelskammaren, Location Scandinavia, Science Park, Euro Info Centre, högskolorna m fl. Kommunstruktur Tätortsbeskrivningar I kommunen finns åtta tätorter; Gislaved, Anderstorp, Smålandsstenar, Burseryd, Reftele, Hestra, Broaryd och Skeppshult. Gislaved Befolkningsutvecklingen i Gislaved Gislaved är kommunens centralort. Det unika med Gislaveds tätort i förhållande till övriga tätorter är att här finns gymnasieskolan, större nöjes- och fritidscentrum samt ett större utbud av kommersiell service. Tätorten hade invånare. Näringslivet i Gislaved domineras av tillverkningsindustrin, framförallt av plast-, verkstads-, gummi-, metall- och träindustri. Fördelningen mellan hyresbostäder, bostadsrätter och villor är 29 %, 15 % respektive 56 %. 35

16 Anderstorp Anderstorp är en ort som präglas av ett stort antal företag inom tillverkningsindustrin. Samhället karaktäriseras mycket av en god arkitektur och omsorgen om industribyggnaderna och har blivit känt utanför landets gränser genom motorbanan Scandinavian Raceway Befolkningsutvecklingen i Anderstrorp Storgatan i centrala Anderstorp 0 utgör ett starkt handelscentrum och gatan i sig själv ger karaktär åt orten. Anderstorp är för övrigt ett villasamhälle. Tätorten hade invånare. Näringslivet i Anderstorp domineras främst av metall- men även av plast- och gummiindustri. Fördelningen mellan hyresbostäder, bostadsrätter och villor är 34 %, 6 % respektive 60 % Befolkningsutvecklingen i Smålandsstenar hembygdsgård. Området är beläget intill Nissan. Smålandsstenar Smålandsstenar är ett långsträckt samhälle, uppbyggt längs järnvägen och Nissastigen (väg 26). Nissastigen delar tätorten i två delar. Orten är ett kommunalt och kommersiellt subcentra i den södra delen av kommunen. I Smålansstenar finns ett större fritidsområde, Hörsjö-Vikabo-området, vilket innehåller campingplats, tempererat utebad, tennis- och fotbollsplaner, elljusspår, vandringsled, klubbstugor samt Den kommersiella och allmänna servicenivån är god. Tätorten hade invånare. Näringslivet i Smålandsstenar består av relativt stora industriföretag där flera är koncerner med enheter och/eller företag på andra orter. Dominerande branscher är verkstad och plast. Bo-stadsbeståndet utgörs av 32 % hyresbostäder, 8 % bostadsrätter och 60 % villor. Skeppshult Skeppshult är en industri- och bostadsort. Kommunal service finns i form av för-, låg- och mellanstadieskola samt bokbuss. Kommersiell service i form av några specialaffärer finns, dagligvaror säljs också på bensinstationen. Orten har en mycket aktiv fotbollsklubb. Tätorten hade invånare. Näringslivet domineras av metallindustri. Av bostäderna i Skeppshult är 57 % villor, 14 % hyresbostäder och 29 % bostadsrätter. 36

17 Befolkningsutvecklingen i Skeppshult Burseryd Burseryd är en industri- och bostadsort. Den kommunala servicen består av förskola, låg- och mellanstadieskola, äldreboenden och bibliotek. Landstinget har tandläkar- och distriktssköterskemottagning på orten. Både dagligvaruhandel och specialaffärer finns. Tätorten hade invånare. Näringslivet domineras av Burseryds Bruk, men ett antal mindre industrier inom metall- och trävarubranscherna finns också. Bostadsbeståndet består av 38 % hyresbostäder och 62 % villor. Föreningslivet är mycket aktivt. Broaryd Broaryd har en stor andel offentlig service i förhållande till sin storlek och kommunen i övrigt. Framförallt beror detta på äldreboendet, för-, låg- och mellanstadieskolan samt biblioteket. Det finns några special Befolkningsutvecklingen i Burseryd Befolkningsutvecklingen i Broaryd affärer, bank och en mindre livsmedelsaffär finns. Tätorten hade invånare. Förutom den offentliga servicen domineras näringslivet av industri inom plast och trä. Nybyggnation av industrier pågår. Bostadsbeståndet består av 36 % hyresbostäder och 64 % villor. 0 Reftele Reftele tätort är belägen i anslutning till kommunens största jordbruksområde. I orten finns god kommersiell service med både matställen, livsmedelsaffär, specialaffärer mm. Den kommunala servicen består av för-, låg-, mellan- och högstadieskola, bibliotek och äldreboende. Lokala skattekontoret är lokaliserat hit. Tätorten hade invånare. Förutom den offentliga servicen finns här expansiva industrier inom framförallt metall- och verkstadsindustrin. Bostadsbeståndet fördelar sig mellan hyreslägenheter 33 %, bostadsrätter 6 % och villor 61 %. 37

18 Befolkningsutvecklingen i Reftele Hestra Hestra är av tradition kommunens turistort med goda förutsättningar i det närliggande Isabergsområdet. Närheten till väg 26 ger goda kommunikationsförhållanden för orten och tågförbindelser finns med Kust-tillkustbanan. Orten har livsmedelsaffär, bank och några specialaffärer och den kommunala servicen består av för-, låg-, och mellanstadieskola samt bibliotek. Distriktsläkarmottagning drivs i Landstingets regi. Tätorten hade invånare. Det privata näringslivet domineras av trä- och metallbranschen. Bostadsbeståndet består av 39 % hyreslägenheter och 61 % villor Befolkningsutvecklingen i Hestra Tätortssamband 600 Gislaved-Anderstorp 400 Orterna ligger nära varandra. De 200 växer mer och mer samman 0 genom de verksamhetsområden som finns mellan- och i anslutning till orterna. Servicenäringarna i Gislaved och Anderstorp kompletterar varandra vilket gör dem starka i förhållande till andra orter. Orterna har också gemensam arbetsmarknad, bostadsmarknad och teknisk försörjning. Vägen mellan orterna är mycket belastad av pendlingstrafik, som blandas med tung förbifartstrafik. Smålandsstenar-Skeppshult Avståndet mellan Smålandsstenar och Skeppshult har krympt allt eftersom Södra Industriområdet har vuxit söderut. Orterna ses i ett sammanhang från planeringssynpunkt. Storleksrelationerna mellan orterna gör att Smålandsstenar dominerar. Arbetspendling sker i båda riktningarna. Alla tätorters samband Utöver det som beskrivits ovan har vissa tätorter fler samband med varandra än andra. Reftele, Burseryd och Broaryd dras mot Smålandsstenar. Smålandsstenar har en relation med Gislaved dit också Hestra vänder sig. Inom kommunen finns också en delningspunkt där den södra delen har ett stort utbyte med Hylte och Halmstad. Norra delen har naturligare kontakt med Gnosjö, Jönköping och Borås. Största delen av kommunen vänder sig mot Värnamo. 38

19 Landsbygden En förutsättning för en levande landsbygd är att där bor människor. Landsbygdens befolkning är allt mindre sysselsatt med lant-, jord-, och skogsbruk och pendlingen till tätorterna är omfattande. Kommunens landsbygdsbefolkning var år personer Befolkningsutvecklingen på landsbygden i Gislaveds kommun Det karaktäristiska för kommunens landsbygd är ett småbrutet skogslandskap med inslag av mindre öppna områden och många sjöar. Undantaget är dock området sydost om Reftele som utgörs av ett samman-hängande jordbruksom-råde. Småindustrier finns i alla delar av kommunens landsbygdsområden. Utöver de åtta tätorterna och den rena landsbygden finns bebyggelsekoncen-trationerna Sunnaryd, Hällabäck, Arnåsholm, Öreryd, Ås, Tallberga, Sporda, Gryteryd, Vä, Nennesmo, Valdshult, Stengårdshult, Våthult, Bosebo, Båraryd, Villstad och Kållerstad. Landsbygdens befolkningsutveckling ortsvis finns med som bilaga. Samband tätort landsbygd Små orter förlorar invånare medan landsbygdsbefolkningen ökar. På landsbygden bor både de som arbetar i orterna och de som bedriver småskalig verksamhet på landsbygden. Efter som 80,2 % av Gislaveds befolkning bor i tätorterna innebär det ju omvänt att 19,8 % bor på landsbygden, d v s fler än människor. Landsbygden har värden som är viktiga i alla människors liv och utgör en dröm för många. Det är viktigt att man ser till vad man vill åstadkomma med tätort kontra landsbygd. Både tätort och landsbygd måste finnas för att ge invånarna valmöjlighet och då det är viktigt att ge tätorten en tätorts kvaliteter och landsbygden landsbygdens kvaliteter? Binder man ihop och blandar dessa båda fysiskt finns risken att det inte finns varken eller. Däremot är det viktigt att kommunikationerna, kontakterna och sam-banden mellan dessa är bra. Även det ömsesidiga beroendet mellan staden och landsbygden i ett kretsloppsperspektiv understryker behovet av en integrerad syn på stadssystemet och landsbygdsfrågorna. Jord- och skogsbruk är landsbygdens basnäringar men i många områden minskar de snabbt samtidigt som befolkningen åldras. 39

20 Bilaga Befolkningsutvecklingen på landsbygden Gislaveds landsbygds befolkningsutveckling Anderstorps landsbygds befolkningsutveckling

21 41 Villstads landsbygds befolkningsutveckling Burseryds landsbygds befolkningsutveckling

22 42 Hestra landsbygds befolkningsutveckling Broaryds landsbygds befolkningsutveckling

23 Reftele landsbygds befolkningsutveckling

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Konsult- och forskningsverksamhet Handel, besöksnäring och samhällsekonomi Dotterbolag till Svensk Handel Om

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Regionalt serviceprogram för Uppsala län Inledning. Analys

Regionalt serviceprogram för Uppsala län Inledning. Analys Regionalt serviceprogram för Uppsala län 2014-2018 Inledning Regeringen har uppdragit åt Länsstyrelsen i Uppsala län att utarbeta ett regionalt serviceprogram för perioden 2014-2018. Det regionala serviceprogrammet

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Vårt framtida Gnosjö

Vårt framtida Gnosjö Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

ÖP 06. Den kulturella industrikommunen. Antagen av kommunfullmäktige 2006.09.21 74. Hestra. Gislaved. Anderstorp. Burseryd.

ÖP 06. Den kulturella industrikommunen. Antagen av kommunfullmäktige 2006.09.21 74. Hestra. Gislaved. Anderstorp. Burseryd. Den kulturella industrikommunen Hestra Gislaved Burseryd Broaryd Anderstorp Reftele Smålandsstenar Skeppshult Kommunomfattande översiktsplan Antagen av kommunfullmäktige 2006.09.21 74 1 ÖP 06 Gislaveds

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Handelsutredning Nybro kommun 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte och mål

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Författningssamling i Borlänge kommun. Serviceplan för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 2015-12-15

Författningssamling i Borlänge kommun. Serviceplan för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 2015-12-15 Författningssamling i Serviceplan för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 2015-12-15 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Serviceplan för 2015-2018 Dokumenttyp Kommunalt styrdokument

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Övergripande mål och strategisk plan för Tranemo kommun 2012-2015

Övergripande mål och strategisk plan för Tranemo kommun 2012-2015 Vision TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination med naturskön omgivning

Läs mer

Framtid Simlångsdalen

Framtid Simlångsdalen Framtid Simlångsdalen Projektbeskrivning April 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Projektbeskrivning för Framtid Simlångsdalen Innehåll Bakgrund... 2 Omvärldsanalys... 2 Geografiskt läge... 2 Befolkning och

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Serviceplan

Serviceplan Serviceplan 2016-2018 Serviceplanens syfte är att öka engagemang, förståelse & kunskap kring service som en del av kommunens arbete med näringslivs- & landsbygdsutveckling samt att tillgång till service

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening Upplägg av arbetet och tolkning av direktivet samt vilka som deltagit i arbetet Arbetsgruppen för Hållbar Regional Utveckling En redovisning till arbetsutskottet

Läs mer

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR 1 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 2002-10-31 2 INLEDNING I Hannäs/Kvarnvik bildades 1995 en arbetsgrupp med syfte att ta fram en plan för bygdens framtid. Planen skulle omfatta barn- och äldreomsorg,

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Fördjupning Av översiktsplanen för Isabergsområdet i Gislaveds och Gnosjö kommuner. Augusti 2011.

Fördjupning Av översiktsplanen för Isabergsområdet i Gislaveds och Gnosjö kommuner. Augusti 2011. Juni 2012 Samrådsredogörelse Fördjupning Av översiktsplanen för Isabergsområdet i Gislaveds och Gnosjö kommuner. Augusti 2011. Fördjupningen av översiktsplanen för Isabergsområdet har varit utsänd på samråd

Läs mer

NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN

NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN MULLSJÖ KOMMUN 24 NÄRINGSLIV Brannan AB (f d Rexor) är ett av industriföretagen som blomstrar i Mullsjö. HUR SER DET UT? Av kommunens drygt 7200 invånare 1998 var ca 3150 yrkesverksamma. Av dessa arbetade

Läs mer

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2020

HANDLINGSPLAN 2014-2020 HANDLINGSPLAN 2014-2020 TURISMSTRATEGI Kommunstyrelseförvaltningen 2014- INNEHÅLL INLEDNING... 3 MÅL 2020... 4 MÄTBARA INDIKATORER... 4 DISPOSITION... 5 HANDLINGSPLAN 2014-2020... 6 UTVECKLING AV TURISTISKT

Läs mer

Serviceplan inklusive handlingsplan för Säters kommun. Antagen av kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN Näringslivsenheten

Serviceplan inklusive handlingsplan för Säters kommun. Antagen av kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN Näringslivsenheten Serviceplan inklusive handlingsplan för Säters kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-12-20 SÄTERS KOMMUN Näringslivsenheten Innehållsförteckning 1. Inledning...1 Syfte...1 Övergripande mål...1 Horisontella

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Vårt framtida Gnosjö

Vårt framtida Gnosjö Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog

Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog Fakta om Norrköpings kommun 130 000 invånare, 57 000 förvärvsarbetande Fakta om Norrköpings kommun 6000 studenter vid Campus Norrköping Vård, omsorg och handel

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Det är det här vi vill

Det är det här vi vill Det är det här vi vill 9 Tankar om hur vi vill göra Vaggeryds kommun ännu bättre Socialdemokratiska kandidater till valet 2010 Socialdemokraterna i Vaggeryds kommun s-info.se/vaggeryd Politik är att vilja.

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

Skandinaviens mest centrala etableringsplats Sydsvenska Krysset, Värnamo

Skandinaviens mest centrala etableringsplats Sydsvenska Krysset, Värnamo Skandinaviens mest centrala etableringsplats Sydsvenska Krysset, Värnamo Worldsat 2001 Tre marknader inom nära avstånd Lokala marknaden inom 50 km radie Antal invånare 141 000 (1,5%) Antal villahushåll

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Sammanställning från workshop 2013-10-05

Sammanställning från workshop 2013-10-05 2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2009 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2009 Skövde toppar nationella handelssiffror - överträffar högt ställda förväntningar Skövdes totala handelsindex

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

GNAB budgetåret 2013

GNAB budgetåret 2013 GNAB budgetåret 2013 Den lokala/regionala marknaden en snabb återblick Branschutveckling arbetskraft dag/natt befolkning 2012-2011 2012-2008 2012-2002 Gislaved Jordbruk, skogsbruk och fiske 10 199 274

Läs mer

Serviceplan Strömsunds kommun

Serviceplan Strömsunds kommun Serviceplan Strömsunds kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-20, 29 Utarbetad av Ville Welin SUAB 1 Innehållsförteckning 1.Inledning 3 2.Bakgrund..4 3.Mål o Syfte...5 -Övergripande mål

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN 1 DET HÄR VILL VI UPPNÅ VISIONEN OM SÖDERTÖRN 2025 Södertörn är en attraktiv del av Stockholm

Läs mer

Ledningskontoret 2014-01-30. Regionalt serviceprogram Gotlands län 2014-2018

Ledningskontoret 2014-01-30. Regionalt serviceprogram Gotlands län 2014-2018 Ledningskontoret 2014-01-30 Regionalt serviceprogram Gotlands län 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 3 3 Avgränsning... 4 4 Kopplingar till andra program... 4 5 Partnerskap...

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Levande landsbygd och skärgård April

Levande landsbygd och skärgård April Levande landsbygd och skärgård April 2016 Innehåll 3 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 9 11 Inledning Landsbygdens och skärgårdens möjligheter Utveckling på ett hållbart sätt Lokalt utvecklingsarbete så går det till

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Uppdragets syfte Att undersöka förutsättningarna för kommersiellt boende (Hotell/stugby) i Nybro kommun Frågeställningar: Finns det behov

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD

5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD 5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD 2 samarbete ger kraft Strukturplan/överenskommelse avseende användning av mark och vatten kopplat till Kustzonsplanering och landsbygdsutveckling i norra Bohuslän 3

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Strategier för kompetensförsörjning Kompetensutveckling handlar dels om att nyttja tillgängliga resurser på bästa sätt, dels om att attrahera nya talanger

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015

Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015 Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015 Ulrika Nilsson 2013-05-16 Fredrik Tidholm Bakgrund Värdegrund 2020 Ur framtidsberättelsen för Gullspångs Kommun Gullspångs kommun är väl

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Verksamhetsinriktning. Eskilstuna Marknadsföring

Verksamhetsinriktning. Eskilstuna Marknadsföring Verksamhetsinriktning Eskilstuna Marknadsföring Verksamhetsinriktning för Eskilstuna Marknadsföring AB. För den verksamhet som bedrivs i Eskilstuna Marknadsföring AB nedan kallat EMAB gäller denna särskilda

Läs mer

Handelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-07-02, 183

Handelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-07-02, 183 Handelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-07-02, 183 Syfte Handeln har med tiden kommit att bli en allt viktigare näring. Handeln har nu inte bara rollen att tillgodose kommuninvånarnas

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

GRUMS Kommun i Värmland

GRUMS Kommun i Värmland GRUMS Kommun i Värmland www.grums.se ATT BO I GRUMS Grums är centralt beläget mellan städerna Stockholm, Göteborg och Oslo. Här finns också knutpunkten mellan de båda Europavägarna E 18 och E 45. Vår kommun

Läs mer

Förstudie turist- och besökscentrum Haganäs. (En förkortad version av den projektplan som är grunden för ansökan om projektstöd inom Leader Linné)

Förstudie turist- och besökscentrum Haganäs. (En förkortad version av den projektplan som är grunden för ansökan om projektstöd inom Leader Linné) Projektplan Förstudie turist- och besökscentrum Haganäs (En förkortad version av den projektplan som är grunden för ansökan om projektstöd inom Leader Linné) Projektägare Älmhults Kommun Malin, Blom, Kommunikationsenheten

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer