En lagfart ar inskrivningsmyndighetens registering av att nagon forvarvat en fastighet. Lagfarterna visar alltsa en fastighets agarhistorik.

Transkript

1 I Fastighetsforskning, / Lagfarter En lagfart ar inskrivningsmyndighetens registering av att nagon forvarvat en fastighet. Lagfarterna visar alltsa en fastighets agarhistorik. Lagfarterna forvaras i arkiven for de myndigheter som har skott inskrivningarna. Fram till 1 juni 2008 var domstolsvasendet ansvarigt for inskrivningsmyndigheterna. I aldre tid var det de ordinarie domstolarna (haradsratterna pa landsbygden och radhusratterna i staderna) som skotte inskrivningarna. Uppgiften overtogs 1933 av speciella inskrivningsdomare som inrattades vid domstolarna och 1971 av inskrivningsmyndigheterna som forst fanns vid varje tingsratt och fran 2001 pa sju platser i landet. Fran och med 1 juni 2008 ar det Lantmateriet som ar inskrivningsmyndighet. Harads- och radhusratternas arkiv forvaras pa landsarkiven runtom i landet. Inskrivningsdomarnas och inskrivningsmyndigheternas arkiv for hela landet forvaras pa Landsarkivet i Harnosand. Lantmateriets handlingar fran 1 juni 2008 forvaras pa Lantmateriet. ^Om man soker en fastighets agare bakat i tiden kan man i normalfallet gora pa foljande sa'tt: Aktuella uppgifter Kontakta Lantmateriet ( ) och begar utdrag ur fastighetsregistret pa den fastighet du vill forska om. For att kunna bestalla utdraget behover du veta i vilken kommun fastigheten ligger och vilkerji J,a^ejis,fast^gjietsb^eteclming^ar^yr fastighetsregistret far du veta fastighetens foregaende agare, hur fastigheteiflsrvarvats (t.ex. genom arv eller kop) och nar den lagfarits. Dessutom far du information om eventuella rattigheter eller skyldigheter (servitut) kopplade till fastighetsinnehavet. Du far med andra ord aktuella uppgifter samt de senaste forandringarna i agandet. Agarhistorik i fastighetsbockerna Bestall agarhistorik pa fastigheten via formular pa Riksarkivets hemsida http ://riksarkivet, sc/inskrivningshandlingar. Du behover ange dagens fastighetsbeteckning samt vilket Ian fastigheten ligger i. Pa detta sa'tt far man de uppgifter om fastighetens agare som firms i fastighetsbockerna (ett slags fastighetsregister). De aldsta fastighetsbockerna, som kallas lagfartsbocker, lades upp 1875^Det varierar fran fastighet till fastighet hur langt bakat i tiden som lagfartsboken ger upplysningar om agare. I lagfartsbockerna forde man in den forsta ansokan om lagfart som gjordes pa en fastighet efter bokens tillkomst Man antecknade da bade den nya agare som sokte lagfart och den foregaende a'garen samt datum for foregaende lagfart. Lagfartsbockerna ga'ller under perioderi, 1875-caJ933. "parefter lades en nyare sorts fastighetsbocker upp, dar alia uppgifter orn en'fastighet finns samlade och darfor latt kan tas fram. Lagfartsbockerna daremot ar inte lika overskadligt upplagda. Uppgifter om en fastighet finns ofta spridda pa flera stallen, ibland utan logisk ordning, och att ta fram en agarhistorik kra'ver darfor efterforskning.

2 Agarhistorik fore fastighetsbockerna For att komma langre bakat i tiden an uppgifterna i lagfartsbockerna ta'cker far man va'nda sig till det landsarkiv som forvarar arkivet for den domstol som galler for fastigheten i fraga. (Landsarkivens distrikt framgar bar: Fore 1875 finns inga fastighetsregister utan man far soka efter varje overlatelse for sig. Det gor man med hja'lp av lagfartsbokens tidigaste uppgift om lagfart. Darefter soker man upp lagfarten i lagfartsprotokollet som finns i haradsrattens eller radhusrattens arkiv. En bit in pa 1700-talet firms fastighetsoverlatelserna med i de vanliga dombockerna, bland brott- och tvistemalen. Pa 1700-talet lyftes vissa typer av ratta'renden, bland dem fastighetsoverlatelserna, ut ur dombockerna och sammanfordes i egna volymer, de sa kallade smaprotokollen. Fram till 1876 var man inte tvungen att ta ut lagfart om man forva'rvat en fastighet genom arv. Detta betyder att inte alia fastighetsoverlatelser ar med i lagfartsprotokollen. Arvsoverlatelser far man istallet forsoka spara med hja'lp av kyrkbockernas personuppgifter och bouppteckningar. Fran och med 1806 kravdes att man visade upp saljarens atkomsthandling for att lagfart skulle beviljas. Atkomsthandlingen ar det dokument som visar hur man forvarvat egendomen, exempelvis ett kopebrev. Detta betyder att varje lagfartsarende ger information om bade den overlatelse som man soker lagfart for och overlatelsen i foregaende led. Det gor det mojligt att soka sig bakat direkt fran en overlatelse till overlatelsen innan o.s.v. Man kan antingen besta'lla sokning fran det aktuella landsarkivet (och da ange lagfartsbokens tidigaste uppgift om lagfart), vilket sker mot avgift, eller sjalv besoka landsarkivet och genomfora forskningen. For tiden fore 1806 kan man inte ga direkt fran overlatelse till overlatelse pa samma sa'tt. Nar man inte behovde visa upp atkomsthandlingen for foregaende overlatelse saknas ocksa dessa uppgifter i lagfartsprotokollet. For att kunna folja agarna bakat i tiden aterstar darfor endast att systematiskt la'sa igenom lagfartsprotokollen for att se nar fastigheten i fraga dyker upp. En hja'lp i sokningen ar att man ofta noterat gards- eller bynamn i protokollets marginal. Aven med derma hja'lp ar dock sokningen ofta tidsodande. Uppbud och fasta Till och med ar 1875 ga'llde sa kallat uppbudsfo'rfarande nar en fastighet bytte agare. Detta innebar att overlatelsen skulle tillkannages vid domstolen tre ganger innan den nya a'garen kunde fa fasta, alltsa sfadfa'stelse pa sitt forvarv (motsvarande nutidens lagfart). Under uppbudstiden var det meningen att slaktingar till den som avyttrade fastigheten kunde fa klandra (ogilla, ifragasatta) overlatelsen och krava att fa utnyttja sin bordsra'tt (fortur till fastigheten p.g.a. slaktskap). Uppbuden skedde vid tingen efter varandra och fastan skulle beviljas vid ett fja'rde ting (a'ven om det i praktiken ibland skedde i samband med tredje uppbudet). Det betyder att en overlatelse skulle tas upp infb'r domstol minst fyra ganger och att det kunde ta tid innan affaren behandlats fardigt. Forsta gangen som overlatelsen tas upp i lagfartsprotokollet, alltsa vid det forsta uppbudet, firms den information som man oftast vill komma at: en kopia av den nya agarens fangeshandling (t.ex. ett kopebrev eller en bouppteckning) samt upplysningar om hur den som nu avyttrar fastigheten en gang forvarvade den. Fastighetsbeteckningar

3 Nufortiden ar fastighetsbeteckningarna individuella och unika. Sa var det inte fore Tidigare benamndes fastigheterna med byanamn och hemmantal (t.ex. 1/48, 1/8) som anger barkraft. I varje by fanns som regel flera fastigheter och om tva fastigheter i byn hade samma hemmantal benamndes de pa samma salt. Nar man ska fb'lja en fastighet bakat i tiden maste man darfor registrera varje agobyte ett steg i taget, och halla noga reda pa agarna, for att veta att man verkligen foljer ratt fastighet. Servitut Ett servitut ar ett avtal som reglerar rattigheter eller skyldigheter knutna till en fastighet. Det kan t.ex. rora sig om ratten att passera over en grannes tomt eller skyldigheten att lata en granne utnyttja ens brunn. Upplysningar om vilka servitut som galler for en fastighet fas via Lantmateriet (tel ). Dar far man veta vilket datum (eller atminstone vilket ar) servitutet skrivits in samt aktnummer. For att se hur avtalet ar formulerat maste man ga till sjalva servitutet. Servitut aldre an 1 juni 2008 far sokas hos Riksarkivet medan yngre servitut finns hos Lantmateriet. Servitutet pa Riksarkivet ar uppdelade pa olika landsarkiv; servitut fran perioden finns pa Inskrivningsmyndighetens arkiv i Harnosand medan aldre servitut finns pa respektive landsarkiv. Vi rekommenderar att ni bestaller servitutskopior via bestallningsformularet pa var hemsida: Dar syns klart vilka uppgifter som behovs och bestallningen hamnar automatiskt pa ratt stalle inom Riksarkivet.

4 Riksarkivet Landsarkivet i Uppsala LANDSARKIVETS VAGLEDNING TILL Kronofogdearkiv 1600-talet-1917 Arkivbildare Pa nivan under lansstyrelsen var lansforvaltningen organisation pa landsbygden i grova drag den samma fran 1600-talet till 1917, nar den omorganiserades. Lansforvaltningen var indelad i fogderier. Fogderitjanstemannens uppgifter var att ha hand om skatteuppborden och se till att lagar och forordningar efterlevdes. I varje fogderi fanns en kronofogde, av sina samtida oftast kallad haradsfogde eller kronobefallningsman. Jamte kronofogden fanns en haradsskrivare med uppgifter uteslutande inom uppbordsvasendet. Fogderierna var indelade i lansmansdistrikt, som ofta anknot till haradsindelningen. Lansmannen var underordnade kronofogden. Socknarnas fjardingsman verkade som bitraden at kronofogdar och lansman. Staderna stod utanfor fogderiorganisationen; dar fungerade magistraterna som statliga forvaltningsmyndigheter. Furstliga personers underhallslander forvaltades ocksa for sig. Exempelvis lag de omraden i Sodermanland som tillhorde det s.k. ankedrottning Hedvig Eleonoras livgeding utanfor kronans lansforvaltning. Handlingar rorande livgedingets forvaltning finns pa Riksarkivet. Fogderiindelningen vaxlade ofta under den forsta tiden, men vid 1600-talets slut stabiliserades den. Darefter skedde fram till 1800-talets sista artionden ganska fa andringar. Fogderierna gavs ibland namn efter de harader som ingick, ibland pa andra grunder. Fogderierna i Uppsala, Sodermanlands och Vastmanlands Ian benamndes under en period ibland efter en faststalld nummerordning, ibland efter de omraden de omfattade. Exempelvis avsag namnet "Uppsala lans fjarde fogderi" fram till 1869 det fogderi som samtidigt kunde kallas "Balinge, Vaksala och Rasbo haraders fogderi". Genom sammanslagning av lanets forsta och andra fogderier forskots darefter numreringen; nyssnamnda fogderi blev da det tredje. Efter ytterligare en fogderisammanlaggning avskaffades numreringen I Sodermanlands och Vastmanlands Ian upphorde den ungefar samtidigt. Kronofogdearkiven belyser, tillsammans med haradsskrivararkiven, till stora delar samma sakomraden och beslutsprocesser som lansstyrelsernas arkiv (landskansli och landskontor), men uteslutande pa lokal niva. De aldsta handlingarna, fran och 1700-talen, ar ofullstandigt och ojamnt bevarade. Fran 1800-talet och 1900-talets borjan finns jamforelsevis rikhaltiga bestand. Bland arkivserierna kan namnas kronofogdarnas in- och utgaende brevvaxling, diarier till denna, handlingar rorande utsokningar, utmatningar och handrackningar samt kronorakenskaper. Dar finns ocksa amnesordnat material angaende gastgiverier, skjuts- och vaghallning, losorekop, rotering m.m. Vand!

5 Ett kronofogdearkiv kan innehalla handlingar fran mer an en arkivbildare. Som exempel kan tas arkivet efter kronofogden i Uppsala lans sodra fogderi, som existerade (de fbrsta aren med namnet Uppsala lans forsta fogderi). De aldsta handlingarna i detta arkiv ar fran 1699! I sjalva verket innehaller detta kronofogdearkiv handlingar saval fran kronofogden i sodra fogderiet som fran bans foregangare i de tva fogderier som upphorde nar sodra fogderiet bildades 1870, namligen Uppsala lans (dittillsvarande) forsta respektive (dittillsvarande) andra fogderi. (Jamfor upplysningarna ovan om 1870 ars forskjutning av fogderiernas numrering.) Dessa bade fogderiers kronofogdearkiv ingar belt och ballet i sodra fogderiets arkiv och sarredovisas inte nagonstans. Sokhjalpmedel Den forskare som ar intresserad av att ta fram uppgifter om en viss socken ur ett kronofogdearkiv maste naturligtvis forst faststalla vilket fogderi socknen tillhorde vid den aktuella tiden. Sadana uppgifter finns i bokverket Indelningsregister. Ecklesiastik, administrativ, judiciell, kommunal och militdr indelning inom Uppsala landsarkivdistrikt, \5 (finns tillgangligt i forskarexpeditionen). Indelningsregistrets uppgifter galler tiden fr.o.m och darmed tacker den i stort sett den period fran vilken kronofogdearkivalier ar bevarade. Angaende indelningen fore 1720 finns uppgifter om Uppsala och Sodermanlands Ian i J.A. Almquists nedan namnda arbete talets och det tidiga 1700-talets fogderiindelning i Orebro, Vastmanlands och Kopparbergs Ian ar daremot ofullstandigt kand. Med kannedom om ratt fogderi galler det sedan att hitta ratt arkiv. I allmanhet sker detta latt med hjalp av landsarkivets bestandsregister och forteckningar. Men som framgar av exemplet ovan forekommer det att ett kronofogdearkiv, t.ex. arkivet efter kronofogden i Uppsala lans forsta fogderi t.o.m. 1869, inte redovisas i register och forteckningar. Det beror da pa att det ingar i en efterfoljande myndighets arkiv, i detta fall Uppsala lans sodra fogderi. For att i det senare arkivet skilja handlingarna efter kronofogden i forsta fogderiet t.o.m fran handlingarna efter bans kollega i lanets andra fogderi under samma period ar det nodvandigt att bestalla fram och oppna volymerna. Lastips J.A. Almquist, Fralsegodsen isverige under storhetstiden, 1:1 (1931) & 2:1 (1934). Par Frohnert, Kronans shatter och bondens brod. Den lokala forvaltningen och bonderna i Sverige (1993). Bo Westerhult, Kronofogde, hdradsskrivare, lansman. Den svenska fogderiforvaltningen (1965). Se ocksa den lokalhistoriska litteraturen om respektive omrade! Landsarkivet i Uppsala Bjorn Asker Uppdaterad Sara Tedebrand

6 Riksarkivet Landsarkivet i Uppsala LANDSARKIVETS VAGLEDNING TILL Polls- och aklagararkiv Arkivbildningen for polis- och aklagarvasendet kan variera valdigt fore 1965, da polisen fb'rstatligades och en enhetlig organisation aven skapades for aklagarvasendet och kronofogdevasendet. Pa Landsarkivet i Uppsala firms polisarkiv och aklagararkiv fran Uppsala, Sodermanlands, Orebro, Dalarnas och Vastmanlands Ian. Polisverksamheten pa landsbygden t. o. m. ar 1917 Polisverksamheten pa landsbygden utovades av kronofogdar och lansman, vilka var tjansteman understallda lansstyrelsen. Kronofogden hade ansvar for att uppratthalla ordningen och aven fungera som polischef. Under sig hade han ett antal av lansstyrelsen tillsatta lansman (Ikronolansmari), var och en med sitt distrikt (se sarskild vagledning om kronofogdearkiv). Lansmansarkiv Lansmannen ansvarade for allman ordning och sakerhet men skulle ocksa se till att skatter betalades samt hjalpa till vid haktningar och fangtransporter. Lansmannen kan alltsa ses som en polischef inom sitt distrikt och kunde ibland fungera som aklagare pa lagsta niva. Under sig hade lansmannen fjardingsman som fungerade som polisbitraden och aven hjalpte till med andra uppgifter inom distriktet. Forr anvandes den samlande beteckningen kronobetjante for kronolansman och fjardingsman, i deras roll som underordnade s. k. landsstatstjansteman pa landsbygden. Vid arsskiftet 1917/1918 omorganiserades lansforvaltningen och kronofogden och lansmannen ersattes med en landsfogde for hela lanet, och landsfiskaler pa lokal niva. Lansmansarkiven ar vanligen ganska sma och bestar till stor del av diarier och korrespondens fran mitten/slutet av 1800-talet fram till Arkiven har ordnats i volymer med lopnummer. I stort sett fb'ljer anda ordningsfoljden det allmanna arkivschemat (brevkoncept, diarier, inkomna skrivelser etc.). Polisverksamheten pa landsbygden Med landsbygd ra'knas har aven de stader som lag under landsratt, d. v. s. de som inte hade magistrat. Lansstyrelsen fungerade som hogsta polisvasende pa landsbygden med en landsfogde, som var overaklagare i lanet tillika lanspolischef, och landsfiskaler i olika distrikt. Landsfiskalsarkiv ( ) Landsfiskalen var en kombination av polischef, aklagare och kronofogde inom sitt distrikt. Dessa distrikt omfattade ofta fiera socknar och fran 1940-talet aven stader som saknade magistrat eller stadsfiskal. Landsfiskalen ansvarade aven for att handel och naringsliv, samfardsel och kommunikationer, brandskydd, fattigvard, byggande m. m. fungerade enligt Vand!

7 gallande regler, och hade sarskild tillsyn over utlanningar, tiggare, losdrivare och alkoholister samt tillverkning och forsaljning av rusdrycker. Landsfiskalen tillsattes av lansstyrelsen genom fullmakt av Kungl. Maj:t, och inspekterades av landsfogden. Ar 1965 upphorde landsfiskalsambetet da det svenska polisvasendet fbrstatligades och de tre verksamhetsgrenarna polls, aklagare och kronofogde skildes at. Vid periodens borjan, ar 1918, farms 86 landsfiskaldistrikt i de fern Ian som utgor landsarkivets omrade. Ar 1964 var antalet 57 efter flera sammanslagningar. Arkiven avspeglar landsfiskalens verksamhet som polischef, allman aklagare och utmatningsman. Landsfiskalsarkiven ar hart gallrade. Diarier av olika slag, t. ex. brottmalsdagboken eller allmanna dagboken, ar i regel bevarade men det kan finnas luckor, sarskilt for den aldsta tiden. Handlingarna/akterna till dagbockerna ar emellertid ofta gallrade. Perioden har daremot i regel bevarats. Nagra s. k. typarkiv har i storre utstrackning undantagits fran gallring. Exempel pa sadana ar landsfiskalen i Ulleraker och landsfiskalen i Rono. Landsfogdearkiv ( ) Inom de Ian som fmns representerade pa landsarkivet firms aven handlingar kopplade till ambetet landsfogde. Landsfogden var overaklagare i lanet och fungerade aven som lanspolischef. Nar polisvasendet forstatligades 1965 overtogs landsfogdens uppgifter av lanspolischef och lansaklagare. Landsfogdarnas arkiv innehaller bland annat stora mangder brottmalsakter. Grovre brott som kunde ge flera ars fangelse handlades vanligen av landsfogden. Landsfogdearkiven kan darfb'r i viss utstrackning kompensera att landsfiskalernas arkiv ofta ar hart gallrade. Polisverksamheten i stader och kopingar t o. m. ar 1964 I staderna fungerade polisen i stort sett ofb'randrat fram till Uppratthallandet av ordningen och brottsbekampningen i staderna var ursprungligen magistratens ansvar. Aldre polishandlingar kan darfor aterfinnas i radhusratts- och magistratsarkiven (se sarskild vagledning om radhusratts- och magistratsarkiv). Fran 1800-talets andra halft, i vissa fall a'nnu tidigare, firms det sarskilda polis- eller aklagararkiv. Stadsfiskalsarkiv Stadsfiskalen var aklagare i staden och som sadan en statlig tjansteman, men lydde aven under magistraten. Borgmastaren eller annan i stadens magistrat var polischef. Vissa storre stader, som Uppsala och Orebro, fick fran 1870-talet en poliskammare med polismastare som polischef, medan chefskapet i 6'vriga fall oftast utovades av borgmastaren. Detta chefskap kom sa smaningom dock att overtas av stadsfiskalen. I de fall stadsfiskalen var polischef ar arkivet ett kombinerat polis- och aklagararkiv. Detta galler for de fiesta stader. Undantagen ar Uppsala, Orebro och Vasteras dar stadsfiskalen endast fungerade som aklagare och de polisiara handlingarna aterfmns i egna arkiv (se vidare under Polisdistriktsarkiv nedan). Under 1940-talet, da det skedde forandringar i polisdistriktsindelningen i stort, indrogs stadsfiskalstjansten utom i nagra fall, dar den farms

8 Riksarkivet Landsarkivet i Uppsala LANDSARKIVETS VAGLEDNING TILL kvar anda till polisens forstatligande Stader utan stadsfiskal kom att lyda under det omgivande landsfiskalsdistriktet. Stadsfiskalsarkiven har i regel inte varit utsatta for lika hard gallring som landsfiskalsarkiven. Stadsfiskalen i Falun ar s. k. typarkiv som bevarats i hogre utstrackning an ovriga. Polisdistriktsarkiv (kommunala) Pa landsarkivet firms aven polisdistriktsarkiv for kommunala polismyndigheter. De storsta ar Polisen i Uppsala, Poliskammaren i Orebro och Polisen i Vasteras. Dessa stader skotte under manga ar polisverksamheten belt pa egen hand. Arkivforteckningarna firms bland kommunala fb'rteckningar (grona parmar) i landsarkivets lasesalsexpedition. Polisarkiven for Orebro och Uppsala ar typarkiv och darfb'r relativt val bevarade for hela perioden. Aven Vasteras polisdistriktsarkiv ar valbevarat. Statspolisarkiv ( ) Efter handelserna i Adalen 1931, da militar 6'ppnade eld mot ett demonstrationstag och fern personer skots ihjal, beslutade riksdagen att militar inte fick anvandas mot civila. Man inrattade darfb'r 1933 en statspolis for hela riket. Statspolisen indelades vanligen i kriminalavdelning och ordningsavdelning, som bada kunde skickas ut pa uppdrag pa landsbygden. Ordningsavdelningen arbetade med olika typer av overvakning och allman ordning. Kriminalavdelningen kunde rekvireras av landsfogden eller landsfiskalen vid grova brottmal. Statspolisen stationerades i residensstaderna (Uppsala, Nykoping, Vasteras, Orebro och Falun). Den kunde ocksa vid behov anvandas i den lokala polisverksamheten och fick daimed en stor rorlighet som saknades hos andra polisiara verksamheter. Arkiven ar i nagra fall hart gallrade (Uppsala och Vasteras). Handlingar rorande aren ar i regel bevarade. Polls- och aklagarvasendet fr. o. m Ar 1965 forstatligades polisen och gick fran att vara en kommunal angelagenhet till att styras av staten. Tre fristaende organisationer skapades: polisvasendet, aklagarvasendet och kronofogdevasendet. Det bildades 118 polisdistrikt (1998 hade de minskat till 21) och organisationen centraliserades alltmer under en rikspolisstyrelse. Polismyndighetsarkiv ( talets mitt) Fran och med 1965 ar polisen organiserad i distrikt och alia dessa polisdistrikt har annu inte lamnat in sina arkiv till landsarkivet. De upphorda polismyndighetsarkiv som annu inte Vand!

9 levererats ar Polismyndigheten i Tierp (Uppsala Ian), Polismyndigheten i Katrineholm och i Nykoping (Sodermanlands Ian), Polismyndigheten i Fagersta och i Koping (Vastmanlands Ian). Polismyndighetsarkiven innehaller bland annat kriminaldiarier. I dessa firms dokumentation om anmalda brott och varje brott har tilldelats ett nummer. Detta nummer kan man anvanda for att ta sig vidare till handlingarna gallande arendet. Det firms aven ett allmant diarium dar ansokningar och liknande som inkommit till myndigheten tas upp. Namn pa inblandade i ett brottmal kan ofta sokas i malsaganderegister eller personblad over misstankta. Aklagararkiv Varje polisdistrikt motsvaras i regel av ett aklagardistrikt. Med nagot undantag (t. ex. Uppsala) har alia aklagardistrikts arkiv levererats till landarkivet. I aklagararkiven firms diarium for de mal som behandlats av aklagare. Handlingar gallande brottmal hos aklagaren gallras efter viss tid. Man kan aven i diariet hitta hanvisningar gallande mal som gatt vidare till domstol och liknande. Tillganglighet Det mesta av materialet i polis- och aklagararkiven som ar yngre an 70 ar omfattas av sekretess, vilket innebar att varje utlamnande maste provas. Vilka uppgifter behovs? De uppgifter som underlattar for att hitta ett arende ar tid, plats och vilken sorts handelse det galler. Landsarkivet i Uppsala 2013 Erik Carlsson