Hatten av för högskolans första egna doktor SID 19

Transkript

1 2/2012 ett magasin FRÅN HÖGSKOLAN VÄST i trollhättan Hatten av för högskolans första egna doktor SID 19 Kraftfulla experiment ska ge jobb SID 6 Forskargruppen Produktionsteknik Väst experimenterar med supersmå partiklar som kan göra stor nytta. Skräddarsydd ledarutbildning SID 12 Just nu följer 15 chefer från Trollhättans Stad en uppdragsutbildning i ledarskap. Tillsammans med fyra erfarna lärare från oss utvecklar man sitt ledarskap under ett drygt halvår. Högtid med nya inslag SID 16 Fredagen den 26 oktober genomfördes för första gången en doktorspromovering på Högskolan Väst. Se bilderna!

2 Modern och traditionell högskola I höst har vi firat vår sjätte Akademiska högtid. En högtid som har blivit en fin tradition för högskolan. En tradition som skapar vi-känsla och stolthet. Traditioner är viktigt. Viktigt för ryggraden i en verksamhet och för den röda tråden. Inte minst känslomässigt där känslan av att vara del i ett sammanhang förstärks genom gemensamma upplevelser. Att dela något med andra. För den skull får man inte stagnera och fastna i traditionen. Att vara modern och nytänkande är lika viktigt. Att ligga i framkant, vara steget före och att vara med sin tid. Det är särskilt viktigt i en miljö som vår där unga studenter dominerar. I höst disputerade vår första egna doktor, Thomas Winman. Detta gav oss anledning att skapa en ny tradition inom ramen för högtiden att promovera egna doktorer. Bildreportage från högtiden och mer om Thomas Winman finns längre fram i magasinet. Förutom nya inslag i högtiden har vår forskar utbildning tagit fart denna höst. För drygt ett år sedan fick vi tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom arbetsintegrerat lärande och produktionsteknik. Sedan dess har ett antal nya doktorander anställts för att påbörja sin forskarutbildning. Först att antas blev Said Morad Babaheidari inom informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Said porträtteras i detta nummer. Att hitta balansen mellan att vara modern och traditionell kan tyckas vara svårt. Men de är inte varandras motsatser utan snarare behövs både ock för att uppnå något riktigt bra. Något som jag tycker Högskolan Väst är ett bevis på. Innehåll 16. Högtid med nya akademiska inslag Thomas winman. Först ut att promoveras vid Högskolan Väst Fredagen den 26 oktober genomfördes för första gången en doktorspromotion på Högskolan Väst. Anna Hallberg Redaktör vastpunkt@hv.se Ps - Hoppas du gillar det nya utseendet på Västpunkt trevlig läsning! Västpunkt Nr 2 november 2012 Magasin från Högskolan Väst, ISSN X Postadress Trollhättan Redaktör Anna Hallberg, tel e-post vastpunkt@hv.se Fotografer Dan Almqvist, Tove Frisk, Jeanette Frykner, GKN Aerospace, Kristoffer Hedberg, Andreas Johansson, Lena Lindhé, Joachim Nywall, Andreas Olsson, Johan Rheborg, Charlotta Sjöstedt, Kristin Wiktorsson Grafisk form Profil Communication Produktion Kommunikationsavdelningen vid Högskolan Väst Tryck Taberg Media Group AB Upplaga ex. Västpunkt är högskolans tidning som vänder sig till alumner, samarbetspartners och personal. Adressuppgifterna till Högskolan Västs alumner är hämtade från Högskolan Västs studieregister LADOK. Tidningen går också att läsa på Omslagsbild Andreas Olsson. 2

3 12. Skräddarsydd utbildning ger hållbara ledare I rum C 208 på högskolan diskuterar 16 chefer hur man ska kunna, vilja och orka vara ledare. 6. Kraftfulla experiment ska ge innovationer och nya jobb När nanopartiklar ska få upp farten till kilometer i timmen krävs kopiöst starka krafter. Det hörs. 28. livet efter studierna: Marielle skapar förutsättningar för människor att växa 4. Världen here we come! Möt fem studenter som hamnat i spännande internationella miljöer runt om i världen. 8. Blivande elkraftingenjör hämtar erfarenhet i Zambia Mayani Changala är sjuksköterskan som omskolar sig till elkraftsingenjör och under utbildningen får erfarenhet av elkraftsarbete i Zambia. 14. Nuläge: högskolan väst Regeringen ger högskolan fortsatt förlängt utbildningsuppdrag och lite nya forskningspengar som ger andrum inför kommande minskning. 15. Storsatsning på att utveckla turismen Trollhätte kanal, slussområdet och Vänern ska bli mer attraktivt för turister. EU satsar miljoner och högskolan bidrar med forskning och kompetens. 18. Kommunpolitiker och passionerad lärare prisades Högskolan Västs hederspris 2012 gick till kommunpolitikern Peter Hemlin och studenterna utsåg Oskar Jellbo till årets pedagog Prisutdelning skedde på årets akademiska högtid. 20. Doktorand vill bidra till en bättre skola Said Morad Babaheidari är Högskolan Västs första egna doktorand i Arbetsintegrerat lärande. Under fem år ska han ta reda på konsekvenser av skolans digitalisering. 22. Ny bok om tonårsmammor som aldrig ger upp De kände sig ifrågasatta av föräldragenerationen och välfärdssam - hällets representanter, tonårstjejerna som blev mammor fast det inte var planerat. 24. De visar studenterna vägen in i läraryrket Hundratals lärarstudenter gör verksamhetsförlagd utbildning ute på skolor i regionen. Så här fungerar det i Vänersborgs kommun. 27. Lysekil höjer utbildningsnivån För andra året ges Tekniskt basår i Lysekil i Högskolan Västs regi. Det riktar sig till studenter som vill ta sina första steg mot ingenjörsstudier. En unik möjlighet för Lysekilsborna. 31. Gästtyckaren Marcus bryson,gkn 3

4 Praktik på FN i Genève Vanessa Daurer here we Internationella programmet för politik och ekonomi, IPPE, är en treårig utbildning som ger examen både i statsvetenskap och nationalekonomi och som ges helt på engelska. Den leder ofta till spännande praktik eller jobb i internationella miljöer. Världen ligger öppen. Möt fem studenter som berättar om sin nya vardag! text: Anna hallberg foto: privat Vanessa Daurer tog examen våren Hon hade länge haft funderingar på en framtid i svensk utrikes politisk verksamhet eller FN. Sista året på utbildningen såg hon möjlighet att göra praktik på Sveriges ständiga Representation vid de Internationella Organisationerna i Genève med inriktning mänskliga rättigheter. Vanessa kände med en gång att detta var något som motsvarade hennes ambitioner och intresse. Det var fantastiskt att få ha alla sina intressen och önskemål tillgodosedda på en och samma arbetsplats att arbeta med mänsk liga rättigheter multilateralt inom Sveriges utrikesverksamhet tillsammans med FN och övriga internationella organisationer. Vanessa påbörjade sin halvårslånga praktik i höstas och satt bland annat i "svenska bänken" och bevakade FN:s råd för mänsk liga rättigheter under deras septembersession samt bevakade olika EU-möten. Utöver det arbetar hon med att sammanställa information, framförallt när det kommer olika förfråg ningar från UD i Stockholm. 4

5 Marknadschef i Shanghai Doktorand i Skottland Praktik på fn i Rom Svenska konsulatet i San Diego Kristin Svensson Karin Persson Strömbäck Mathias Sköld Papola Kani Kristin ville utomlands och 2010, sista året på IPPE, fick hon ett stipendium för att studera en termin i Shanghai. Hon studerade kinesiskt företagsklimat, kinesisk historia och kultur och kinesisk affärsjuridik samt kurser i mandarin. Det var en fantastisk termin där jag lärde mig mycket om Kina och det kinesiska folket, hur de gör affärer, deras kultur och hur vardagen ser ut. Efter examen på Högskolan Väst, ville Kristin tillbaka till Shanghai. Genom en praktikförmedling hamnade hon på Soft Compass, ett IT-företag som utvecklar en utbildningsplattform på nätet. De letade efter en utlänning som kunde hjälpa dem med marknadsföring. Efter sex månader erbjöds hon ett tvåårskontrakt som marknadschef. Om jag ska vara ärlig har det varit en riktig berg- och-dalbana med många utmaningar att ta sig igenom. Kinesisk arbetsrätt befinner sig ganska långt från vårt trygga välfärdssystem. Jag vet vilka hinder de har att ta sig igenom varje dag. Karin Persson Strömbäck tog examen från IPPE 2009 och går nu forskarutbildning i statsvetenskap vid University of Stirling i Skottland. Hon tycker att det akademiska klimatet är tuffare där, på gott och ont, men trivs jättebra. Jag har fått möjligheten att fortsätta med mitt stora intresse. Även om det innebär hårt arbete så har det till exempel gett mig möjligheter att presentera min forskning på internationella konferenser och att vara medförfattare till en vetenskaplig artikel som publicerats i en internationell tidskrift. Karin säger att de kurser som ingår i IPPE har gjort henne väl förberedd för fortsatta studier. De har gett en bred men också djup kunskap. Hon har fortfarande kontakt med IPPE-studenter från olika årskurser och de hjälper varandra i sina karriärer. På det sättet bidrar också IPPE till att man fortsätter att ingå i ett nätverk av akademiker och yrkesverksamma inom de områden som är relevanta för utbildningen. Karins dröm är att återvända till Sverige för en fortsatt forskarkarriär och hon hoppas då bli anställd vid ett universitet eller en högskola. Mathias Sköld avslutade sin utbildning 2012 med åtta månaders praktik på FN:s World Programme i Rom. Mathias ansökte via nätet en kväll hemma vid datorn, skickade in CV och personligt brev. Det blev telefonintervju och dagen efter var det klart. Jag har lärt mig otroligt mycket! Framför allt att arbeta under stress och med många olika saker samtidigt. Mellan januari och september var Mathias en av sex i Mellanösterteamet. Syftet med teamet är att göra kontakterna med regeringarna i Mellanöstern och Nord afrika effektivare. Jag har haft kontakt med svenska UD:s ambassader och försökt få in mer pengar till FN:s olika program. Jag har haft stor frihet och fått pröva mig fram på egen hand. Arbetet har inneburit en hel del brevskrivande, författande av underlag till högre tjänstemän, telefonsamtal till andra FN-organ, inbjudningar och tackbrev. Jag har mött så många inspirerande människor. Både de som varit i fält och delat ut mat och ministrar och andra världsledande personer. Alla eldsjälar på sitt sätt. Klivet kan tyckas långt till lilla Säffle i Värmland men där i sin hemkommun, jobbar Mathias sedan oktober som kommunsekreterare. Efter sin examen 2012 finns Papola Kani nu på Svenska konsulatet i San Diego, USA. Som Consular Assistant for PR and Communication har jag hand om all PR för konsu latet. Mitt jobb är att främja Sverige och svensk kultur i södra Kalifornien. Papola har alltid har varit intresserad av samhällsfrågor, mänskliga rättigheter och internationella relationer. Jag har sedan ung ålder alltid haft drömmar om att lägga världen för mina fötter. Mitt mål med utbildningen var att arbeta med internationella frågor. Papolas dagar på jobbet kan variera. Vissa dagar assisterar hon konsuln och deltar på olika events och representerar Sverige. Andra dagar är hon på kontoret och j obbar med sina projekt och hjälper till med konsulära ärenden och de tjänster som konsulatet erbjuder. Livet i San Diego är så fantastiskt, jag bor i ett paradis. Det är soligt året om och människorna är inget annat än trevliga i den här staden. Jag bor i ett hus vid stranden med palmer och har surfare till grannar. 5

6 Under experimentet skjuter en liten låga iväg extremt små partiklar i extremt hög fart. Dånet är fruktansvärt. Kraftfulla experiment ska ge innovationer och nya jobb Ljuslågan och det trevliga lilla gnistregnet skrämmer inte mer än ett tomtebloss. Men dånet. Det känns som vi står i en jetmotor. När nanopartiklar ska få upp farten till 3000 kilometer i timmen krävs kopiöst starka krafter. Det hörs. text: charlotta sjöstedt foto: Andreas Olsson 6

7 V i har dubbla fönsterförsedda skyddsdörrar mellan oss och den pågående processen. Men fotografen Andreas Olsson befinner sig därinne och jag är inte längre så säker på att det var en bra idé att släppa in honom. Han bär skyddsdräkt, dubbla hörselskydd och gasmask, men ändå. Forskaren Christophe Lyphout och forskningsingenjören Stefan Björklund kör det här experimentet i labbet på Produktionstekniskt Centrum. De tillhör Högskolan Västs forskar grupp Produktionsteknik Väst. Processen kal las termisk sprutning och just den här typen betecknas HVAF, High Velocity Air Fuel. Man använder tryckluft och gasol för att hetta upp nanopartiklar till så där 1000 grader och skicka iväg dem i extremt hög hastighet. Gasen och nanopulvret förs i slangar in till en pistol ur vars mynning den blå lågan slår ut. En robot rör pistolen i en fast bana så att partiklarna träffar små provbitar av stål. Partikeln flyger fram i smält form, smaskar i ytan och klamrar sig fast i ojämnheter. Nanopannkakorna är lite skrovliga i sig själva och de bygger på varann, förklarar Stefan Björklund. Ersättning för hårdkrom Experimentet syftar till att utveckla ett ytskikt som kan ersätta hårdkrom. Detta används framför allt på hydraulkolvar i grävmaskiner, traktorer, hjullastare och liknande. Problemet med hårdkrom är att både människor och miljö utsätts för det cancerframkallande ämnet hexavalent krom när det framställs. Rigorösa skyddsåtgärder krävs. Termiskt sprutade alternativ har varit under utveckling ett tag, men de har en del nackdelar. Med HVAF kanske man kan ska pa en verkligt konkurrenskraftig ersätt ning. Skik tet måste bli så hårt att det skyddar hydraulkolven mot nötning. Det måste också bli så tätt att stålet i kolven inte rostar. HVAF ger partiklarna exceptionellt hög rörelseenergi och det borde kunna skapa hårda och täta skikt. Stefan och Christophe måste ha järnkoll på vilka inställningar de gör i varje experiment. Annars vet de inte vad olika resultat beror på. De har kontroll över mängden pulver och gas per tidsenhet, trycket i luften, typen av pistolmunstycke, sammansätt ningen av pulvret, robotbanan, graden av kylning och så vidare. Idag testar de ett pulver med hemlig sammansättning. Världsmarknaden ligger öppen för pulvertillverkaren om det här blir riktigt bra. Leverantören vill helst inte att någon annan hinner före och därför får inga ingredienser avslöjas. De första testen med pulvret gav skikt som inte var tillräckligt täta. En del partiklar hade inte smält. Så nu gör Stefan och Christophe ett nytt försök där de hettar upp det hemliga pulvret mer. Eller den emlig pylver som fransmannen Christophe säger. Han och Stefan samtalar på en intressant blandning av ingenjörsengelska med skiftan de brytningar och svenska med norrländsk respektive fransk touch. Nanodammig miljö De minsta partiklarna är 15 tusendels millimeter stora. De är inte giftiga, men det är inte bra att få in damm i kroppen, så man ska inte utsätta sig för det mer än nödvändigt. Inne i process buren syns en grå dammhinna av pulver på allting. Förra gången vi körde ballade hela dammsugeriet ur. Det smälte, så vi kunde inte dammsuga efter oss, förklarar Stefan. Jag blir lättad när Andreas Olsson kliver ut ur buren, svettig men oskadd. Han har bara några enstaka hål i skyddsdräkten av kringflygande flagor av sammanpackat pulver. Man skulle kunna tänka sig att något storslaget kom ut av en så kraftfull process. Men Christophes mätning efter slutförd sprutning visar att skiktet blev en fjärdedels millimeter tjockt. De kommande dagarna ska han göra tester av provbitarna, men först måste de prepareras. Vi ska montera dem i en varm eller kall ingjutning och polera. Sedan tittar vi i mikroskop på tvärsnitt och räknar på porositet och andra egenskaper. Vi ser om vi har osmälta partik lar, oxidation eller sprickor. Och sen gör vi ett hårdhetstest. Korrosionstestet tar lite längre tid. Testresultaten visar att det fortfarande finns osmälta partiklar i de sprutade skikten. Men efter den första serien experiment har Stefan och Christophe ringat in de inställningar som det är betydelsefullt att variera. De vet vad de ska jobba vidare med i nästa serie experiment. Forskargruppen Produktionsteknik Väst har projektmedel för att ta forskningsresultat steget vidare till användbara innovationer. Eller med andra ord få dem att generera nya jobb. Stefan och Christophe är något på spåret som definitivt har den potentialen. Partikeln flyger fram i smält form, smaskar i ytan och klamrar sig fast i ojämnheter. Stefan Björklund förbereder experimentet. Christophe Lyphout sätter på sig gasmask när han ska hantera pulvret. Det är inte nyttigt att andas in nanodamm. Efter genomfört experiment har provbitarna fått en beläggning som är en fjärdedels millimeter tjock. Forskningsingenjören Stefan Björklund och forskaren Christophe Lyphout bakom roboten som håller i sprutpistolen. 7

8 Mayani Changala vid Kafue Gorge Station i Zambia. Anläggningen ligger vid Kafue River, en 960 km lång flod i Zambia. Full med krokodiler 8

9 Blivande elkraftingenjör hämtar erfarenhet i Zambia Mayani Changala utbildade sig till sjuksköterska i sitt hemland Zambia. Då visste han inte att han skulle träffa sin blivande svenska fru på sjukhuset och att han skulle flytta med henne till Sverige och få barn. Eller att han skulle förverkliga sin dröm om att bli elkraftsingenjör. Nu har han åter varit i Zambia och som student skaffat sig värdefulla erfarenheter. text: robert svensson foto: privat M ayani Changala är 33 år och går andra året på högskolans ingengörsprogram Elkraft med Co-op. Co-op innebär att studenterna varvar studier med avlönade arbetsperioder på ett företag eller en organisation. Mayani har nyligen gjort sin första arbetsperiod på en elkraftanläggning i Zambia. Han gestikulerar med armarna och ler med munnen när han berättar om sitt äventyr. Jag fick prova på det mesta så jag är mycket nöjd. Det avgjorde att jag ville fortsätta med min utbildning! Mayani bor i en lägenhet i Trollhättan tillsammans med fru och barn. Han är född och upp vuxen i Zambia där han utbildade sig till sjuksköterska flyttade han från Zambia till Sverige. Anledningen hette Jenny, den svenska kvinna som kom att bli Mayanis fru. Hon kom som utbytesstudent från Karolinska institutet och gjorde praktik nere i Zambia, på University Teaching Hospital där Mayani var student. För Mayani var Sverige ett land som han förknippade med Zlatan och Volvo. Och så Fredrik Ljungberg! säger fotbollsintresserade Mayani och skrattar. Intresset för elkraft och att arbeta som ingenjör har alltid funnits. Det är först nu som Mayani känner att han kan förverkliga sin dröm. Det var därför han sökte högskolans elkraftsprogram. Frun kläckte idén om praktik i Zambia Mayani ansökte om Co-opplats på flera olika företag i Sverige, men fick inget napp. Då fick hans fru en idé om att försöka få en Co-opplats nere i Zambia. Mayani kontaktade Zesco, som är ett stort statligt energiföretag i Zambia. Det visade sig att de hade erfarenheter kring Co-op och från studenter som gjorde arbetsperioder. Jag tyckte idén var spännande och rolig. Vi försöker alltid uppmuntra studenternas egna önskemål. Mayani är den första student som gör sin Co-op utomlands på elkraftprogrammet, säger Lisa Almhage som arbetar som Co-opkoordinator för elkraftprogrammet på Högskolan Väst. Hon försöker tillgodose studenternas önskemål så att de får relevanta arbetsperioder i sin utbildning. Hon arbetar kontinuerligt med att etablera kontakt med företag som kan ta emot studenter. Lisa tog reda på mer om Zesco. Det afrikanska företaget samarbetar med verkstadskoncernen ABB i olika projekt kring infrastruktur och uppbyggnad av elförsörjning i Zambia. Vi brukar ha Co-opstudenter som får arbeta på ABB. Det fanns därmed en bra koppling och då var det bara att köra, berättar Lisa. Många erfarenheter rikare Mayani åkte ner till Zambia den 2 juni i år. Med sig i bagaget hade han dessutom kronor i resestipendium från Länsförsäkringar.Han fick tillsammans med andra studenter arbeta på olika avdelningar vid Zescos vattenkraftverk Kafue Gorge Station, alltifrån säkerhetsavdelningen till kontrollrummet. Det fanns en tanke bakom detta. När jag kom till kontrollrummet såg jag helheten, kort Man har kunskapen, men den har inte blivit realiserad som i Sverige. sagt hur hela anläggningen styrdes och det var jättebra. Till exempel gjorde jag mätningar som sedan ingenjörerna tog hand om i sina analyser. Jag fick verkligen prova på allt. Mayani kom tillbaka till Trollhättan den 1 september i år, många erfarenheter rikare. I Zambia har man inte kommit lika långt som i Sverige. Man har kunskapen, men den har inte blivit realiserad som i Sverige. Det är inte heller samma tänk med att spara energi som i Sverige. Vill utveckla energiförsörjningen Mayani vill gärna göra nästa arbetsperiod här i Sverige för att sedan avsluta med sitt examensarbete nere i Zambia. Då får han möjlighet att jämföra och reflektera över hur olika länder arbetar med energiförsörjning. Lisa Almhage arbetar för att Mayani ska få arbeta på ABB i Ludvika i juni nästa sommar. Sen hoppas hon också att han kan göra sitt examensarbete nere i Zambia. När Mayani är klar med utbildningen vill han gärna jobba ett tag i Sverige som elkraftingenjör. Men han har en dröm: Att få flytta tillbaka till Zambia med min familj och hjälpa mitt hemland att från grunden bygga upp elkraftanläggningar. 9

10 Ny prefekt Kungligt intresse för högskolans forskning Eva Brink är nytillträdd prefekt för Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur för tre år framåt. Eva Brink är doktor i psykologi och docent i omvårdnad och har under de senaste 3,5 åren tjänstgjort vid Göteborgs universitet, institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin. Hon har dock hela tiden haft kvar en tjugoprocentig anställning på Högskolan Väst. Nu satsar hon sitt engagemang fullt ut på Högskolan Väst: När jag tackade ja till prefektuppdraget så gjorde jag det med ett hundraprocentigt engagemang. Jag gör det här för att det är ett betydelsefullt, viktigt och roligt uppdrag. Den 26 september besökte H.M. Konung Carl XVI Gustaf Innovatum i Trollhättan. I besöket ingick bland annat en rundvandring på Produktionstekniskt centrum, PTC, där högskolans forskning inom området bedrivs. Rektor Kerstin Norén deltog på rundvandringen, liksom på lunchen och det efterföljande seminariet om utveckling och entreprenörskap. Förutom rektor medverkade också professor Per Nylén som leder högskolans vitala forskningsmiljö Produktionsteknik Väst vid PTC. Det var på eget bevåg kungen ville komma till Innovatum och just detta kändes extra roligt, tyckte Per Nylén. Han verkade genuint intresserad av vår verksamhet och ställde många relevanta frågor och det känns förstås trevligt att han själv valt att komma hit, säger Per Nylén. Studenter välkomnas med ståuppshower Under hösten fortsätter välkomnandet av studenter till Trollhättan med två föreställningar där toppnamn ur den svenska komikereliten uppträder. Den 21 november framträder Måns Möller, Soran Ismail och Hasse Brontén, och den 5 december gästas Trollhättan av Johan Rheborg och Marika Karlsson. Eva Brink Föreställningarna hålls i samverkan mellan Trollhättans Stad, Högskolan Väst och Studentkåren och är nya grepp för att hälsa läsårets studenter välkomna till Trollhättan. Målet för vår samverkan är att göra Trollhättan till en ännu bättre stad för studenter. Föreställningarna är en del i ett större arbete som innefattar allt från bostadsgaranti till samverkan med näringsliv och studentsociala frågor, berättar Trollhättans Stads informationschef Peter Asp som också ansvarar för studentrelaterade frågor vid kommunen. Ny unik masterutbildning i AIL Hösten 2013 startar en helt unik masterutbildning på Högskolan Väst inom högskolans profilområde arbetsintegrerat lärande, AIL. Nu kan man vidareutbilda sig inom fyra olika områden: informatik, pedagogik, socialt arbete och vårdvetenskap. Alla med inriktning mot AIL. Den nya masterutbildningen möjliggör utbildning inom AIL hela vägen från grundnivå till forskarutbildningsnivå. AIL behandlar frågor relaterade till arbete och kompetens i förändring, högre utbildning och arbete samt organisationers, verksamheters och samhällens utveckling. I kurserna är AIL både innehåll och en metod. Det betyder att kunskaper baserade på erfarenhet och på teorier integreras. 10

11 Rektors ORD Förutom budgetpropositionen den 20 september har det kommit ytterligare en proposition i höst som är viktig för högskolesektorn, och det är forsknings- och innovationspropositionen. N yheterna för oss i budgetpropositionen är att vi får behålla de 600 tillfälliga platserna, som förlängdes till 2014 på grund av Saab Automobiles konkurs, i ytterligare ett år, fram till sommaren Dock kvarstår det stora sparbetinget som ska ske 2016, då vi måste ha skurit bort cirka 20 procent av våra utbildningsplatser. Tillfälliga platser är svåra att hantera i verksamheter som har så långa tidshorisonter som vi har. En annan nyhet i budgetpropositionen var att vi fick 10 nya permanenta platser för högskoleingenjörer. Dem ska vi hantera på bästa sätt. I forskningspropositionen framgick att Högskolan Väst får en utökning av basanslaget för forskning med cirka en miljon kronor Det är vi glada för. Nya medel för samverkan räknar vi också med att få. Där har Vinnova fått uppdraget att fördela Högskolan Väst får en utökning av basanslaget för forskning med cirka en miljon kronor de 60 miljoner som är avsatta för detta. Här är fördelnings principerna fortfarande oklara, men vi hoppas på god utdelning där också, eftersom vi samarbetar med omvärlden mycket flitigt, vilket syns i flera artiklar i detta nummer av Västpunkt. Att så kallat nyttiggörande genom samverkan kommer att belönas med statliga medel är första gången i svensk forskningspolitik, och det ska bli spännande att se hur det faller ut. På högskolan arbetar vi nu med vår nya strategi, som ska vara klar till våren. Mycket av det som fanns i den gamla strategin är redan uppnått, annat är inte längre relevant eftersom förutsättningarna i omvärlden har förändrats. Strategierna är under arbete men kommer mycket sannolikt att bygga på vår nationella profil, Arbetsintegrerat lärande, AIL, de forsknings- och forskarutbildningsområden som redan finns och på ett brett, om än bantat, utbildningsutbud. Inom AIL-området lanserar vi nu en masterutbildning, som forskarutbildningsrättigheterna har gett oss rätt till utan föregående prövning av Högskoleverket. Samverkan med vår omgivning kommer att utvecklas ytterligare, exakt på vilket sätt diskuterar vi fortfarande, men jag vet att vi kommer att märkas än mer i omgivningen. Och så behöver vi vara ännu tydligare med att, och hur, vi skiljer mellan våra, statliga medel och företagens resurser, något som både utbildningsminister Björklund och kungen frågat om. Det är faktiskt fråga om en vinna-vinna-situation, och vi är mycket ordentliga. I oktober höll vi vår akademiska högtid, som äger rum vartannat år. För första gången promoverades en egen doktor, och det har lett till utformning av ceremonier och symboler som vi gjort vårt bästa för att ge en egen, men ändå traditionsenlig och värdig utformning. Vi gladde oss också åt att välkomna nio nya professorer samt åt utdelning av hederspris och pedagogiskt pris till värdiga mottagare. Läs mer om detta på annan plats i Västpunkt. Kerstin Norén 11

12 12

13 I rum C 208 på högskolan diskuterar 16 chefer hur man ska kunna, vilja och orka vara ledare. Det är den fjärde träffen av sex i det ledarutvecklingsprogram som Högskolan Väst tagit fram tillsammans med Trollhättans Stad. text: ragnhild larsson illustration: tove frisk V i har en stor utmaning framöver när det gäller att marknadsföra oss som arbetsgivare, inte minst bland högskolans studenter. Därför är samarbetet med Högskolan Väst extra viktigt, säger Patrik Lindroth, utvecklingsledare på personalkontoret i Trollhättans Stad. Under lunchrasten i högskolans matsal, berättar Patrik Lindroth, att det finns ett behov av att rusta chefer så bra som möjligt, så att de får verktygen för att kunna leva upp till alla krav och förväntningar som kommunen ställer på dem. Målet är att cheferna ska lösa sitt uppdrag på ett effektivare sätt. Vi vill inte skapa superchefer som kan allt, utan chefer som har en känsla av tillräcklighet. I en situation där det finns hur mycket som helst att göra gäller det att sätta gränser. Vill bygga långsiktiga relationer Alla chefer som börjar i Trollhättans Stad får gå ett introduktionsprogram, som innehåller de riktlinjer och regelverk som de måste känna till, men Patrik tyckte att det saknades en utbildning som riktade sig till cheferna som individer och valde att vända sig till Högskolan Väst för att se vad de kunde erbjuda. Det finns ju en uppsjö av ledarutbildningar som utlovar mirakelinsatser som löser det mesta, men vi ville ha en kontinuitet i ledarutvecklingen och hitta någon som vi kunde bygga en långsiktig relation med. Tanken är ju att cheferna ska hålla över tid och då behövs det en röd tråd, säger Patrik Lindroth. Utbildningen är anpassad efter just den här Jag vill kunna vara en närvarande chef som handleder min personal i det dagliga arbetet. gruppens speciella behov. Medan kommunens chefer står för verkstaden, så står högskolan för det mer akademiska. Om man för samman de bägge perspektiven, så tror Patrik Lindroth att resultatet blir väldigt bra. Deltagarnas egna erfarenheter viktiga För att få med flera olika perspektiv är fyra olika lärare från Högskolan Väst aktiva under utbildningen. De är noga med att inte bygga undervisningen på omfattande teorier. Istället är det deltagarnas erfarenheter och tankar i olika frågor som styr upplägget. De har själva arbetat som chefer i både offentlig och privat sektor. De har lång erfarenhet av att integrera egen praktisk erfarenhet med forskningsbaserad kunskap inom sina olika specialområden pedagogik, ekonomi, psykologi och hälsovetenskap. Utbyte av kunskaper berikar Mats Eriksson, en av de ansvariga lärarna, har ägnat sig åt uppdragsverksamhet sedan Högskolans uppgift är bland annat att stärka bildningen i samhället och att nå ut till väldigt många människor. En annan uppgift är att utnyttja de enorma kunskaper som finns hos enskilda människor i olika sammanhang. Jag har alltid kunnat använda den kunskap jag får utanför högskolan i min undervisning. Det finns hela tiden ett utbyte mellan erfarenheterna utanför högskolan och den forskningsbaserade kunskapen som finns här. Det mötet är oerhört spännande, säger Mats Eriksson. Tid att reflektera över sin chefsroll Marina Lindblom är en av de 16 chefer som deltar i utvecklingsprogrammet. Hon är enhetschef för Råd, stöd och beroendeproblematik på ASF, Arbetsmarknad Socialförvaltning. Där hand leder hon personalen i behandlingsarbetet, ansvarar för träningslägenheter och håller sig uppdaterad inom missbruk, ekonomi och arbetsmiljö. Det bästa med det här utvecklingsprogrammet är att man får träffa chefer från andra verksamheter. Idag sitter jag bredvid en kille från tekniska avdelningen. Vi jobbar inom helt skilda verksamheter, men lär ändå mycket av varandra. Marina Lindblom tycker att det är viktigt att få tid att reflektera över sin egen chefsroll. Jag vill kunna vara en närvarande chef som handleder min personal i det dagliga arbetet. Om jag ska kunna vara en bra chef behöver jag också påfyllning någonstans ifrån. Det får jag här. Vi har roligt och vi kan prata om allvarliga saker, samtidigt som vi får de senaste rönen av föreläsarna. 13

14 Förlängning av tillfälliga platser och mer forskningspengar Fortsatt tillfälligt utbildningsuppdrag och lite nya forskningspengar ger Högskolan Väst visst andrum inför den tjugoprocentiga minskningen av utbildnings volymen som väntar Det står klart efter att regeringen presenterat budget- och forskningspropositionerna. text: Lena Lindhé I budgetpropositionen meddelades att Högskolan Väst fått ytterligare en förlängning av det till fälliga utbildningsuppdrag som nu gällt sedan De 600 extra utbildningsplatserna som i första skedet förlängdes till sommaren 2014 på grund av Saab Automobiles konkurs, kvarstår nu i Högskolan Västs uppdrag fram till sommaren Detta på grund av att konjunkturen är fortsatt osäker. När uppdraget upphör har högskolan haft tillfälliga utbildningsplatser under fem och ett halvt år. För vår långsiktiga planering och för vår kapacitets skull vore det bäst om högskolan kunde få behålla de 600 platserna permanent. Vi tror att den volym vi har nu kan upprätthållas, och att efterfrågan på våra utbildningar kommer att fortsätta att vara hög. Konjunkturläget är generellt men det västsvenska scenariot är mer problematiskt. Det gäller inte minst i Trollhättan som nu kämpar för att förnya sin närings- och arbetslivssituation, säger rektor Kerstin Norén. I budgetpropositionen fick Högskolan Väst också besked om nya resurser för utökning av högskoleingenjörsutbildningen med tio helårsplatser. Många lärosäten fick även direktiv att omfördela internt för att utöka sjuksköterskeutbildningen. Detta gäller inte Högskolan Väst. Vi meddelade regeringen i ett tidigt skede att någon utökning inte blir aktuell om vi inte får helt nya platser, säger Kerstin Norén. I den forsknings- och innovationspolitiska proposition som presenterades i oktober höjer regeringen basanslaget för forskning vid alla lärosäten. Utökningen ger Högskolan Väst cirka en miljon kronor i höjt basanslag från Dessutom aviseras en ny satsning på samverkansmedel. Här hoppas vi få ytterligare något tillskott, säger Kerstin Norén. Trollhättans Stad stöttar angelägen forskning på Högskolan Väst Trollhättans Stad och Högskolan Väst ska under fyra år samarbeta om ett forskningsprojekt där effekter av kommunens nya strategi för ökad samhällsgemenskap ska studeras. Kommunen satsar 1,2 miljoner kronor på projektet och möjliggör därmed antagning av ännu en doktorand till Hög skolan Västs forskarutbildning inom pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. text: Lena Lindhé Trollhättans Stad antog nyligen en strategi för ökad samhällsgemenskap. Där sätter man fokus på att främja integration, dels genom förebyggande verksamhet såsom skola, bibliotek, fritids gårdar och föreningsstöd, och dels genom reaktivt arbete direkt mot den omfattande ungdomsarbetslösheten. På Högskolan Väst bedrivs pedagogiskt och socialt inriktad forskning om integration och inkludering av utsatta grupper. Sedan länge samarbetar man med flera kom muner och andra aktörer inom olika projekt på området. Nu vill Trollhättan ta hjälp av högskolan för att lära av sitt förändringsarbete. Vi vill gärna ta helt nya grepp i vårt arbete för ökad samhällsgemenskap och bli mer kunskapsbaserade i det vi gör. När vi nu tar in forskarna direkt i processen så får vi in ny kunskap direkt. Det säger Trollhättans stadsdirektör Annika Wennerblom.

15 storsatsning på att utveckla turismen Hela 29 miljoner finns i projektet Marifus som startade i april. Målet är att öka turistantalet till Trollhätte kanal, slussområdet och Vänern. Att göra området mer tilltalande och blåsa liv i besöksnäringen. EU satsar pengarna. Högskolan Väst är en av projektdeltagarna och ska bidra med aktuell forskning och kompetens. text: Anna hallberg foto: Trollhättans stad, Joachim Nywall M eningen är att använda kulturarvet i området för att skapa en tydligare identitet. Att skapa ett varumärke som har en egen dragningskraft, säger Kristina Lindh, lektor i företags ekonomi på Högskolan Väst och högskolans representant i projektets styrgrupp. Förutom Trollhätte kanal ingår området runt Limfjorden i Danmark med lika stor andel i projektet. Områdena har långa kuststräckor i inlandet med varierande maritima kulturarvsmiljöer, som kanalområden, hamnar, stadsmiljöer och naturområden. Områdena är inte så välkända som många andra kustområden. Detta vill nu projektet ändra på. Projektet drivs av Innovatum i Trollhättan. Förutom högskolan deltar ett antal andra aktörer i Sverige, bland annat kringliggande kommuner och Visit Trollhättan Vänersborg AB. Liknande uppslutning finns i Danmark med bland annat Ålborgs universitet som också medverkar i projektet. Fler turister ska ge fler jobb Ytterst handlar det om att skapa en ekonomisk hållbar tillväxt. Konkret innebär det ökad sysselsättning, ökad omsättning, fler entreprenörer inom besöksnäringen samt ökad attraktivitet och fler besökare. Ett uttalat mål är minst 10 procent fler båtturister och 10 procent fler landturister. Det handlar om att få till en innovativ destinationsutveckling. Hur vi skapar en ökad attraktivitet i form av fler upplevelser, arrangemang och entreprenörskap som leder till fler affärsmöjligheter, säger Anna Karin Olsson, doktor i företagsekonomi vid Högskolan Väst och aktiv i projektet. I somras genomfördes inledningsvis en undersökning för att kartlägga vilka turisterna är, varför de kommer hit och vad de förväntar sig av sin vistelse här. Här var en av våra lärare bollplank och bidrog med sin kompetens i hur man formulerar frågor så att de blir vetenskapligt hållbara. Det är ett exempel på hur vi kan bidra i projektet, berättar Anna Karin Olsson. Studenter, forskare och arbetsliv samarbetar Anna Karin Olsson redogör vidare för fler andra konkreta saker som redan påbörjats. Exempelvis kommer flera studenter både inom ekonomi och informatik att ges möjlighet att göra examensarbeten som är kopplade till Marifus. Det kan handla om att utveckla mobila applikationer eller ge förslag på hur man använder sociala medier i marknadsföringen. Det finns också planer på ett antal workshops som högskolan ska ansvara för där syftet är att tillföra ny kunskap och relevanta aktuella forskningsresultat till projektet. Man efterfrågar vår kunskap och vi bidrar med aktuell forskning och ett vetenskapligt perspektiv. Det känns värdefullt att vara med och utveckla den region där vi finns, säger Kristina Lindh. Omvänt ser högskolan möjligheter att bygga ut sitt kontaktnät. Inte minst med Danmark och Ålborgs universitet. Kanske kan det bli fråga om att bjuda in gästföreläsare eller att starta nya forskningssamarbeten. Eller kanske leder det till att vi tar fram en utbildning med inriktning mot destinationsutveckling inom turism, kultur och handel, säger Anna Karin Olsson. 15

16 Högskolans tidigare rektor Lars Ekedahl var promotor vid den historiska promoveringen. En av promoveringssymbolerna, doktorshatten, är på väg att sättas på plats på Thomas Winman, högskolans förste egna doktor, av promotor Lars Ekedahl Högtid med ny akademiska in Kerstin Grundén installeras här som professor av rektor Kerstin Norén. Grundén höll också professorernas tal. I mittens syns också ceremonimästare Peeter Päts. Den som säger sig vara färdigutbildad var budskapet från Studentkårens ordför

17 Gert-Inge Andersson, ordförande i Västra Götalandsregionen och ledamot i högskolestyrelsen var en av gästerna. a foto: Efter ceremonin i Albertsalen tog mingel för närmare 300 gäster vid. Här syns Ann Palmnäs från Omställningskontoret tillsammans med bland andra Thomas Sätmark, GKN. I oktober höll Högskolan Väst sin sjätte akademiska högtid. Närmare 300 gäster fick för första gången bevittna när högskolans första egna doktor promoverades. Vid en promovering får doktorn tre insignier, eller värdighetstecken, en hatt, en ring och ett diplom. Vid ceremonin välkomnades också nio nya professorer och årets hederspristagare och mottagare av det pedagogiska priset hyllades. andreas olsson slag är inte bildad, bara färdig, ande Hanna Ludvigsson. Här ses några av de 18 nya doktorerna som disputerat vid annat lärosäte. Högtiden avslutades med en buffémiddag på plats i Restaurang Västan. Temat för kvällen var höstskörd. 17

18 Hemlin fick hederspriset Högskolan Västs hederspris 2012 gick till kommunpolitikern och tidigare studentledaren Peter Hemlin. Han får utmärkelsen för sitt starka engagemang för betydelsen av högre utbildning och forskning i allmänhet, och för Högskolan Västs utveckling i synnerhet. uppgifter i den långsiktiga påverkan på utvecklingen av vår region, framhåller Peter Hemlin. Peter Hemlin har genom många år visat ett starkt engagemang i Högskolan Västs utveckling, och där särskilt lyft fram högskolans stora betydelse som samhällsangelägenhet och samhällsaktör. Han har god kunskap om högskolans uppdrag och villkor, inte minst mot bakgrund av det egna studentkårsengagemanget i ungdomen, med bl.a. tre år som ordförande för Göteborgs Förenade Studentkårer. Studenterna vid Högskolan Väst har en nära vän i Peter Hemlin. Peter Hemlin har också en omfattande erfarenhet av arbete med näringslivs- och samhällsutveckling i Västsverige och Fyrbodal. I dessa sammanhang har han under lång tid betonat och stött Högskolan Västs viktiga roll för kunskaps- och kompetensutveckling nationellt, lokalt och regionalt. text: Lena Lindhé foto: Andreas Olsson H emlin är verksam inom kommunpolitiken i Sotenäs kommun, där han sitter i kommunstyrelsen. Under åren var han moderat oppositionsråd i Trollhättan. Han har också en bakgrund inom näringslivet där han bl.a. ingått i ledningen för Västsvenska Handelskammaren under nästan 10 år. Peter Hemlin, som under sin studietid i Göteborg var starkt engagerad i studentpolitiken, såg tidigt vikten av att få högre utbildning på plats i Fyrbodalområdet: Högre utbildning och forskning påverkar och medverkar till ett bättre samhälle. Det har alltid varit en viktig del av mitt samhälls engagemang. Högskolans roll är oerhört viktig över tid; högskolan har en av sina främsta Studenterna prisade passionerad lärare Studentkårens Pedagogiska pris 2012 gick till Oskar Jellbo, universitetslektor i industriell logistik. Han hyllades vid den akademiska högtiden och belönades för sitt engagemang för studenternas lärande och för den glöd och passion han visar i undervisningen. text: Lena Lindhé foto: Andreas Olsson Peter Hemlin är den sjätte mottagaren av Högskolan Västs hederspris. Tidigare mottagare: 2002 Bengt-Olof Elfström, Volvo Aero 2004 Lars-Erik Jersby, Sparbanksstiftelsen Väst 2006 Louise Martin, Film i Väst 2008 Roger Säljö, Göteborgs universitet, 2010 Ulla Rylander, Svenska Institutet och Högskolan Västs styrelse. Oskar Jellbo har arbetat på Högskolan Väst sedan 1991 och undervisar främst inom det treåriga programmet Industriell ekonomi. Men eftersom han är utbildad inom både teknik och ekonomi går han gärna på tvärs och undervisar inom andra utbildningar, som exempelvis den tvååriga utbildningen Ledarskap inom detaljhandeln. Min grundsyn på undervisning utgår från en stor respekt för studenterna. Vi tar upp deras tid och det ställer krav på kvalitet och meningsfullhet. Har man respekten så trillar allt annat på plats också; man förbereder sig väl och ser till att alla har det bra. Det är sjätte gången det pedagogiska priset delas ut av Studentkåren vid Högskolan Väst. I år hade hela elva nomineringar inkommit och alla nominerade har sedan intervjuats och bedömts utifrån flera kriterier som engagemang, kompetens och pedagogiskt förhållningssätt. Oskar Jellbo är den sjätte mottagaren av Studentkårens Pedagogiska pris. Tidigare mottagare av studentkårens pedagogiska pris: 2002, Bo Svensson, adjunkt i elektronik (numera lektor i automation) 2004, Fredrik Sunnemark, lektor i kulturvetenskap 2006, Christian Olsson, adjunkt i datavetenskap 2008, Helén Holmgren, adjunkt i företagsekonomi 2010, Niklas Ericsson, adjunkt i tillämpad matematik 18

19 Först ut att promoveras vid Högskolan Väst Fredagen den 26 oktober genomfördes för första gången en doktorspromotion på Högskolan Väst. Den förste att promoveras blev Thomas Winman, doktor i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. text: Charlotta Sjöstedt foto: Andreas Olsson D oktorsexamen kan man ta när man fullföljt en forskarutbildning och försvarat en doktorsavhandling vid en disputation fick Högskolan Väst rätt att utfärda examen på forskarnivå inom två områden, arbets integrerat lärande och produktionsteknik. Thomas Winman började sin forskarutbildning inskriven vid Göteborgs universitet, men flyttades senare över till Högskolan Väst. Den 21 sep tem ber 2012 disputerade han i ämnet pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Avhandlingen har titeln Transforming information into practical actions A study of professional knowledge in the use of electronic patient records in health care practice. Den handlar om användandet av elektroniska patientjournaler på en vårdavdelning för stroke patienter. Thomas Winman har lyft fram och analyserat de problem som kan uppstå när personal med olika yrken ska använda samma standardiserade begrepp och kategorier. Hur informationen i systemen ska kategoriseras är inte alldeles självklart. En läkare, en sjuksköterska och en sjukgymnast kan se på en patients problem ur olika synvinklar och därmed kategorisera och värdera information helt olika. Den 26 oktober blev Thomas Winman historisk genom att vara den allra första doktor som promoverades vid Högskolan Väst. Ceremonin har rötter i medel tiden och innebär att en person som tagit Thomas Winman förs symboliskt över parnassen. doktors examen tilldelas en speciell värdighet. Vid en promovering får doktorn tre insignier, eller värdighetstecken, en hatt, en ring och ett diplom. Doktorshatten symboliserar frihet men också makt. Ringen av guld symboliserar trohet. Man kan säga att mottagaren ingår äktenskap med vetenskapen. Diplomet var ursprungligen en skriftlig stadsfästelse av de rättigheter som tillkom den promoverade. Idag symbo liserar det lärdom och förtjänst. Vid Thomas Winmans promovering överräcktes in signierna av högskolans tidigare rektor Lars Ekedahl, under ceremonin smyckad i lagerkrans. 19

20 Doktorand vill bidra till en bättre skola Said Morad Babaheidari är högskolan Västs första egna doktorand i Arbetsintegrerat lärande. Under fem år ska han ta reda på konsekvenser av skolans digitalisering. Det är roligt att vara historisk, samtidigt känner jag ett stort ansvar. Jag vill bidra till en bättre förståelse av skolans värld med min forskning. text: Ragnhild Larsson foto: Andreas olsson

21 N är Saids handledare på Högskolan Väst, Maria Spante och Lars Svensson, såg Saids ansökan till doktorandtjänsten förstod de att de hade hittat rätt person med hans blandning av ämneskunskaper och praktiska erfarenheter som lärare. Said insåg att han hade hittat det perfekta forskningsprojektet. Över en kopp te på Saids spatiösa arbetsrum på Högskolan Väst, berättar han entusiastiskt om den resa som nu tar sin början. Forskarna ska följa en skola under flera år för att få en bred förståelse av hur digitaliseringen påverkar förutsättningarna för verksamheten. Det satsas stora summor på IT i svenska skolor. Vi ska ta reda på vad satsningen bidrar till. Alla är överens om att vi ska ha IT i skolan, men vi vet sällan hur. Syftet med forskningsprojektet är att berika kvaliteten på undervisningen och på lärandet, öka elevernas välmående och medverka till att lärarnas undervisning blir mer effektiv. Konsekvenserna av skolans digitalisering ska studeras ur både elevers, lärares, skolledares, föräldrars och samhällets perspektiv. Erfarenheter gör Said till bättre forskare Tidigare har Said läst mängder av litteratur och skrivit artiklar på egen hand. Nu har jag fått den här chansen att forskarutbilda mig och jobba med frågor som jag har varit intresserad av i flera år. Jag vill verkligen bidra med något positivt i samhället. Samtidigt är det utvecklande för mig som individ att få lära mig nya saker varje dag. Said är övertygad om att hans ålder och många år i skolvärlden, både som studerande och lärare, är en stor fördel nu när han ska doktorera. Jag har fått en större förståelse för min omvärld och lärt mig att verkligheten inte är svartvit, utan mångfacetterad och komplex. Jag har lättare att se saker och ting ut olika synvinklar och hoppas att det gör mig till en bättre forskare. Forskardrömmar sedan barndomen Ända sedan barndomen hemma i Iran, har Said velat undersöka sin omvärld och lära sig nya saker. På gymnasiet i Iran läste han matematik och teo retisk fysik. Där lärde han sig tänka analytiskt, ställa frågor och själv hitta svaren. Till Sverige kom han 1989, 24 år gammal. Redan då visste Said att han ville forska och satsade allt på att först bli riktigt bra på svenska och engelska. Universitetsstudierna i matte, datalogi, informatik och pedagogik, gav mersmak. Efter sin magisterexamen har han arbetat som gymnasielärare inom olika datakurser. Om du är intresserad av människor och vill lära ut är skolan den bästa platsen att vara på. Man ser i elevernas ansikten när de får något av mig som lärare. Det är skönt att se att det man levererar bidrar till något. Lyssna är viktigt för en forskare Said beskriver sig som en väldigt social person som älskar att kommunicera med människor. Han är nyfiken och vill hela tiden lära nytt. Och så älskar han språk. När han tittar på tv lägger han märke till vilka ord olika människor använder, för att lista ut vilken kunskapsnivå de har. För att lyckas med sina doktorandstudier menar Said att man måste vara hundraprocentigt envis, målmedveten och beredd att jobba hårt, också utanför vanliga kontorstider. Fascinationen ligger i det ständiga tänkandet, som bidrar till att man utvecklas hela tiden. En forskare måste också vara bra på att lyssna. Även om det har tagit flera år att komma fram till ett resultat, måste man lära sig att ifrågasätta det. Egyptierna trodde ju länge att hjärtat var kommandocentral för hela kroppen. Därför begravde man hjärtat och struntade i hjärnan. Namn: Said Morad Babaheidar Ålder: 48 år Bor: I en hyreslägenhet cirka 400 meter från Högskolan Väst Familj: Gift med Nasrin. Två döttrar, Persheng 19 år och Perdica 13 år Gillar: Läsning, skogspromenader och dokumentärer på tv Styrka: Tänker alltid efter först, även om det tar längre tid Stolt över: Sin mångfacetterade, komplexa och kämpiga livsresa Äter helst: Grillad fisk, gärna tillagad vid en vild flod Första doktoranderna i Högskolan Västs forskarutbildning: Informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande Said Morad Babaheidari, Monika Hattinger Pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande Ville Björck, Katarina Cederlund, Camilla Seitl, Tuija Viking Produktionsteknik Jeroen De Backer, Ebrahim Harati, Peigang Li 21

22 Ny bok om tonårsmammor som aldrig ger upp De kände sig ifrågasatta av föräldragenerationen och välfärdssamhällets representanter, tonårstjejerna som blev mammor fast det inte var planerat. Flera hade hårda uppväxtvillkor bakom sig och alla hade ett tufft liv framför sig. Men de var bra på att kämpa. text: charlotta sjöstedt foto: Profil communication I den nya boken Unga föräldrar av tre forskare på Högskolan Väst tecknas bilden av tio kvinnor som fick barn som mycket unga för 30 år sedan. Vi får också möta några av deras män och barnen de fick tillsammans. Tre av de tio mammorna hade inte planerat att bli gravida. På något konstigt sätt blev man gravid, säger en av dem. Ändå var de fast beslutna att klara av situationen. Sex av dem skilde sig innan barnen började skolan. Så här säger en mamma om tiden efter skilsmässan: Ensam med två barn då, det var väldigt tufft och jag hade ingen utbildning heller. Men man har ju kämpat och startat eget. Huvudförfattare till boken är Nina Tryggvason, universitetsadjunkt i socialt arbete. Emma Sorbring, docent i psykologi, och Gösta Samuelson, docent i pediatrik, har också bidragit. Bakgrunden är en forskningsstudie som Gösta Samuelson ansvarade för I undersökningen ingick 166 mödrar dels från en glesbygdskommun och dels från en medelstor stad. Vi följde dem genom graviditet och förlossning och under barnets första levnadsår, berättar Gösta Samuelson. Forskarna kartlade föräldrarnas problem och behov. Resultaten låg sedan till grund för förbättringar av den svenska mödra- och barnhälsovården och för att skapa föräldrautbildning. 30 år senare genomförde Nina Tryggvason nya intervjuer för att få veta hur livet hade blivit för några av mammorna och deras familjer. Hon valde ut dem som blev mammor som tonåringar. Tidigare forskning har visat att tonårsföräldrar gene rellt sett har lägre utbildning, sämre ekonomi och sämre hälsa än äldre föräldrar. Bilden bekräftas av intervjustudien av de tio tonårsmammorna, även om det inte gäller alla. När man får följa de unga föräldrarna över tid får man upp ögonen för saker som statistiken inte säger något om. Här finns berättelser om slitsamma jobb och långa sjukskrivningar, men också om stark vilja och en förmåga att aldrig ge upp. Flera av mammorna har kämpat hårt för att skaffa sig utbildning och många har skapat sig ett bra liv. Det är inte svart eller vitt. Livet ser olika ut i olika skeden. Något som ser ut på ett sätt under en viss period kan vara helt annorlunda några år senare, säger Nina Tryggvason. Mammorna har i de flesta fall tagit huvudansvaret för barnen. Samtidigt har de som unga och oerfarna känt sig kritiserade av till exempel svärföräldrar och sköterskor på barnavårdscentralen. Papporna upplever inte det här, för de upplever sig inte ha förstahandsansvaret för barnen. Om det inte går så bra tycker de inte att det är deras problem, säger Nina Tryggvason. Också barnen har klarat sig bra. Åtta av tio lever idag med ordnade sociala förhållanden även om det har funnits problem. De har haft moroch farföräldrar att luta sig mot när tillvaron varit svajig. Flera av barnen säger att deras mor- och farföräldrar nästan har varit viktigare än föräldrarna, berättar Nina Tryggvason. 22