Hamnen i Malmö byggs ut

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hamnen i Malmö byggs ut"

Transkript

1 Nr Hamnen i Malmö byggs ut Vi använder flera massatyper, varav två polymermodifierade, för att leva upp till beställarens hårda krav på deformationsresistens. Lars-Bertil Olsson, Projektchef Skanska Självläkande beläggning Forsøg med lavtemperaturasfalt Gummiasfalt är ett mycket intressant alternativ Genbruk gir god økonomi Foto: Ole Jais Stopp&belägg Nyheter för beläggningsbranschen

2 Ledare Det hänger på tajmingen Nu när löven faller tätt över gräsmattan och det är frost på bilrutan råder ingen tvekan om att bitumensäsongen går mot sitt slut. Planeringen inför nästa år är i full gång och i vissa fall har vi redan börjat förhandla om leveranser och villkor. Förhoppningen inför 2011 är att vi ska ha lämnat finanskrisens orosmoln bakom oss för att ta nya tag i en uppåtgående konjunktur. Årstidernas växlingar liksom svängningarna i samhällsekonomin illustrerar med all tydlighet att det mesta här i tillvaron går i cykler. Anläggningsbranschen utgör inget undantag. Förutom ständiga förändringar i vår omvärld när det gäller till exempel synen på miljö och en hållbar utveckling brottas vi med hårt sammanpressade säsongscykler. Vi har en väldigt kort säsong samtidigt som logistiken är synnerligen komplex och kapitalkrävande. Det gör att samordningen tajmingen om man så vill är speciellt viktig. Det gäller att, precis som för surfaren, fånga vågen vid exakt rätt tidpunkt för att utnyttja den framåtdrivande kraften. Är vi för tidigt ute riskerar vi att få vågen över oss, är vi för sena sugs vi i värsta fall tillbaka. Överfört på vår egen industri kräver en sådan balansakt att alla aktörer samarbetar It takes two to tango, för att använda ett gammalt beprövat uttryck. Men så fungerar det tyvärr inte alltid i praktiken. Vi kan konstatera att på grund av interna budget- och beslutsprocesser är beställarsidan ofta sent ute med sina beställningar. Det gör att entreprenörerna får svårt att effektivt planera sina verksamheter, vilket i sin tur skapar logistikproblem för oss materialleverantörer. Poängen är alltså att om vi gemensamt får igång upphandlingsprocessen i ett tidigare skede underlättas arbetet under det kommande året. Det skulle även betyda att vi kan tänja ut säsongen och till viss del plana ut aktivitetskurvan så att vi inte får en så utpräglad topp under perioden juniseptember. Ett problem som var extra påtagligt i år på grund av den långa vintern. Ett bättre utnyttjande av våren och hösten gör att vi i god tid kan planera de lager och den distribution som behövs. Därmed säkerställer vi att våra produkter alltid kommer ut i rätt volym och vid rätt tidpunkt samt inte minst med en optimal kostnadsbild. Så kan vi lämna vårt bidrag för att uppnå en bättre ordning. Vi är alla medvetna om att kostnaderna har ökat under senare år till följd av bland annat högre råvarukostnader och skärpta krav inom hälsa, säkerhet och miljö. Ett effektivare flöde från tillverkare och entreprenör ända till slutanvändaren genom mer långsiktig planering gör att vi kan utnyttja kapitalet i form av personal och lager bättre. Men det kräver samarbete och en samsyn, kort sagt att vi alla går i samma takt. Foto: Gösta Rising Det gäller att, precis som för surfaren, fånga vågen vid exakt rätt tidpunkt för att utnyttja den framåtdrivande kraften. Peter Bäcklund Business Area Director, Bitumen Nordic 2 Stopp&belägg ett nyhetsmagasin från Nynas ansvarig utgivare: Peter Bäcklund chefredaktör: Hans Östlin, mobil , e-post: Redaktion och projektledning: Hedengren Media, layout: FormaMedia AB adress: Stopp&belägg, Nynas AB, box 10702, Stockholm, Sverige telefon: telefax: internet: Stopp&belägg utkommer 3 ggr per år. Tidningen distribueras kostnadsfritt inom Norden till alla med yrkesmässigt, politiskt eller ideellt intresse för utvecklingen inom området vägar och vägbeläggning. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Stopp&belägg trycks på miljömärkt papper hos Åtta.45 Tryckeri AB, Solna. På omslaget: Lars-Göran Lindell under höstens intensiva beläggningsarbeten i den nya hamnen i Malmö. Foto: Ole Jais. Stopp&belägg Innehåll 4 malmö hamn 6 patent på Green Asphalt 7 nordens första premiumprodukt 8 gummiasfalt i blickpunkten 10 asfalt på kjøl 12 analyser i frontlinjen 13 mye gjenbruk, men lite varmt 14 forsøg med lavtemperaturasfalt 15 modificeret bitumen betaler sig 16 Bullerdämpande beläggningar

3 UTBLICK CE-märkningen vad händer? Se Vid årsskiftet blir det obligatoriskt att CE-märka bitumen enligt den gemensamma europeiska bitumenspecifikationen. För närvarande jobbar alla bitumenleverantörer intensivt med auditeringen för sina tillverkningscertifikat (Factory production control, FPC). Inledningsvis omfattar certifieringen vägbitumen, hårdbitumen, bitumenemulsioner och bitumenlösningar, medan PMB får sin produktstandard fastställd i december. Det betyder troligtvis att CE-märkning för PMB blir obligatorisk i början av Nynas har redan fått FPC-certifikatet för sina egna tillverkningsplatser och depåer och certifieringen av de externa anläggningarna pågår. För Bitumen Nordic innebär det depån i Drammen i Norge där auditeringen genomförs i slutet av oktober. Vi är med andra ord i princip klara med processen och kan börja CE-märka, säger Nynas projektledare Timo Blomberg. Och vad betyder det konkret för kunderna? Nästa säsong kommer de att köpa CE-märkta bitumenprodukter från oss. I praktiken innebär det dock ingen större skillnad. Produkterna är desamma eftersom vi förberett den här förändringen sedan länge. Effektivare vägplanering Se I september lämnade Transportinfrastrukturkommittén sitt betänkande. Kommittén anser att den nuvarande planeringsprocessen för vägar och järnvägar är för tidskrävande och kostsam. Bland de konkreta förslagen finns en övergång från dagens tre planeringsskeden förstudie, utredning och plan till en mer sammanhållen process. Små och okomplicerade åtgärder ska kunna genomföras utan formell planering och den nuvarande obligatoriska tillåtlighetsprövningen av regeringen slopas. Dessutom ska samverkan mellan Trafikverket och kommunerna förbättras. Kommitténs förslag leder till att planeringsprocessen kan kortas med ett till två år och planeringskostnaderna minskar med upp till 200 miljoner kronor per år, säger kommitténs ordförande Bo Bylund. Genombrott för PMB Se Polymermodifierat bitumen (PMB) har använts som bindemedel i asfaltbeläggningar i drygt 30 år. Trots fördelarna när det gäller till exempel beständighet och flexibilitet har det hittills gått relativt trögt på den svenska marknaden. Nu kan vi dock se ett tydligt trendbrott. Från en nivå på omkring 4 procent av den totala bindemedelsproduktionen tyder allt på att vi för 2010 får minst en fördubbling. Därmed hamnar Sverige på ungefär samma nivå som de flesta länder nere i Europa. Viden om danske statsveje samlet i rapport På det danske statsvejnet afvikles 45 procent af den samlede danske trafik. Statsvejnettet udgør omkring fem procent af det samlede vejnet. I årene fra 2000 til 2009 er antallet af kørte kilometer på motorvejsnettet i Danmark steget med knap 40 procent. Det er nogle af de oplysninger, som er at finde i en ny publikation, der beskriver det danske statsvejnet med tal, kort og illustrationer. Vejdirektoratet står bag Statsvejnettet oversigt over tilstand og udvikling, hvis oplysninger stammer fra 2009 og starten af Rapporten fortæller om selve vejnettet, om trafik og fremkommelighed. Den beskriver også nye vejprojekter, vedligeholdelsesarbejde, trafiksikkerhed, miljø med mere, og den fortæller om den transportaftale, der har ført til merbevillinger på 2,7 milliarder over fire år. Find rapporten på vejdirektoratet.dk Bättre vägar med ultraljud? Se I luft rör sig ljudet med en hastighet av 344 meter per sekund; i tätare ämnen som vatten och järn går det ännu fortare. Ljudvågorna är utmärkta informationsbärare, vilket ekolodning och medicinska ultraljudsundersökningar är bra exempel på. Sedan flera år tillbaka pågår försök med att mäta ljudvågor i asfalt. En av de ledande på området är forskaren Nils Rydén. I den prototyp han använder finns en hammare som slår i vägbanan och framkallar ljudvågor. Reflektionerna från ljudvågorna fångas upp med mikrofoner och omvandlas till en datorbild. Med den informationen är det möjligt att bedöma en vägkropps hälsa med avseende på styvhet, tjocklek och sprickor. När den sofistikerade tekniken så småningom är färdigutvecklad ska den kunna användas för underhållsanalyser och kvalitetskontroller samt även vara ett kostnadsbesparande och kvalitetshöjande hjälpmedel i konstruktions- och byggskedet. Boka in årets Asfaltdagar Se I mitten av november genomförs Genom att Asfaltdagarna tar upp Asfaltdagar Det är en endagarskonferens som belyser nyheter och olika teman varje trender inom asfaltområdet. Bakom år sprids viktig arrangemanget står Asfaltskolan erfarenhet och samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Målgruppen är i första kunskap i branschen. hand anställda vid gatukontor eller motsvarande samt entreprenörer och konsulter. Årets program fokuserar på klimatförändringar samt nya miljökrav och hur branschen hanterar dessa. Dessutom ingår programpunkterna Underhållsutförande i kommuner samt Gör vi avkall på säkerheten när vi jobbar?. Onsdagen den 17 november genomförs arrangemanget på Malmö Börshus i Malmö och den 18 november på Norra Latin i Stockholm. Mer information på Foto: Gösta Rising De avslutande beläggningsarbetena utanför Nynäshamn pågår för fullt. Prislappen för 25 kilometer motorväg slutar på 1,8 miljarder kronor. Väg 73 snart i mål Se Under hösten slutspurtar Svevia för att bli klar med motorvägen mellan Stockholm och Nynäshamn (väg 73). Sista etappens sex kilometer har inneburit en hel del utmaningar eftersom vägen går över mark som tidigare var täckt av sjöar och havsvikar. För att stabilisera marken har man sprutat ner tusentals och åter tusentals meter långa pelare av kalk och cement i blåleran. Sista etappen invigs den 4 december i Nynäshamn i samband med årets julmarknad. Helt klar kommer man att vara sommaren Foto: Gösta Rising Stopp&belägg

4 Peter Nilsson på plats i asfaltläggaren. På marken har han hjälp av Per Nilsson och Lars-Göran Lindell. Skanska lägger asfalt i Malmö hamn Vi har besökt ett av de största infrastrukturprojekten i södra Sverige. Det handlar om en omfattande hamnutbyggnad med en prislapp på 850 miljoner kronor. Text: Uriel Hedengren 4 För att få en både flexibel och slitstark mix av bindemedel och sten i den färdiga massan har Skanska valt att använda en specialdesignad typ av polymer. Stopp&belägg Se Våren 2009 började utbyggnaden av norra hamnen i Malmö. När allt är klart i april nästa år ska bland annat en ny kaj med tre färjelägen och en containerkaj finnas på plats. Projektet kommer att påverka stadsbilden genom att godstrafiken flyttas ut från de centrala delarna och därmed ger plats för bostäder och annan bebyggelse. Dessutom innebär lokaliseringen väsentlig bättre förutsättningar för effektiva omlastningar mellan fartyg, lastbil och järnväg. Foto: Ole Jais Deformationsresistens Som totalentreprenör ansvarar Skanska för projektering, material, arbete och underentreprenörer. Beställare är markägaren Malmö Stad, men det är hamnbolaget Copenhagen Malmö Port (CMP) som kommer att ansvara för driften. Det finns gott om utmaningar i ett så här pass omfattande projekt, säger projektchef Lars-Bertil Olsson. Förutom att markbearbeta närmare kvadratmeter och öka djupet i hamnen ska vi asfaltera stora ytor. Vi ska även anlägga en kaj på meter, bygga en ramp upp till båtarna samt anslutande järnvägsspår som tar emot containertrafiken. För att klara allt detta krävs inte bara kompetens och betydande maskinell utrusning utan även noggrann planering. Transporterna planeras varje vecka. Arbetsledningen går igenom vad som ska göras och hur mycket material man behöver. En annan kritisk faktor är asfaltförsörjningen. Under drygt ett halvår ska Skanskas asfaltverk i Dalby producera ton enbart till det här projektet. Vi använder flera massatyper, varav två polymermodifierade, för att leva upp till beställarens hårda krav på deformationsresistens, fortsätter Lars-Bertil Olsson. När allt är klart blir det två besiktningar per år under en femårsperiod då man bland annat utför jämnhetsmätningar för att avgöra om det behövs några förbättringsåtgärder. För att minimera risken för framtida problem görs löpande kvalitetskontroller, givetvis på asfaltverket men också genom att ta borrkärnor från beläggningen för att analysera Lite statistik Djupet i hamnen ska ökas från 4 till 9 meter, vilket innebär att kubikmeter måste muddras bort. För att klara de framtida belastningarna ska kvadratmeter yta hårdgöras ton överbyggnadsmaterial och ton moränmassor transporteras till hamnen från Sydstens anläggning i Dalby. För att färdigställa hamnplanen går det åt cirka ton asfalt. Överbyggnadsmaterialet och asfalten som behövs motsvarar ungefär lastbilslass. Foto: Ole Jais

5 Alla transporter tas om hand av AkkaFrakt, som förfogar över cirka 550 fordon för olika ändamål. ton Foto: Ole Jais Henric Andersson övervakar så att beläggningsarbetet genomförs snabbt och effektivt samtidigt som man lever upp till de högt ställda kvalitetskraven. bland annat hålrum, nötningsresistens, tjocklek, stabilitet och vattenkänslighet. Styvare bindemedel Henric Andersson är produktionschef och den som på plats ser till att beläggningsarbetet fortlöper enligt plan. I det här projektet måste vi samarbeta väldigt nära med kollegerna som jobbar med de obundna lagren, säger han. Vi gör därför alltid en övertagandebesiktning innan asfalten läggs då vi även diskuterar läggningsordning och prioriteringar. Henric menar att det finns skillnader jämfört med ett vägbeläggningsarbete eftersom ytan i hamnen är uppdelad på 11 delområden som ska Foto: Ole Jais ha olika massor beträffande tjocklek och kvalitet. Det gäller kort sagt att hålla reda på vilka massor som behövs och i vilken mängd. Dessutom är massan väldigt stabil, vilket gör att bindemedlet är styvare än normalt och därmed lite jobbigare att hantera. Kraven är speciellt tuffa för containerterminalen. Där lägger vi ett 21 centimeter tjockt asfaltlager för att klara belastningarna; en enda truck med lastad container kan väga upp emot 120 ton. En annan utmaning är beläggningen i direkt anslutning till järnvägsspåren där det varken går att köra in med lastbil eller en vanlig läggare. För att slippa arbeta för hand har vi konstruerat en speciell läggare som gör att vi kommer åt ordentligt. Som komplement får vi snart även hit en Shuttle Buggy för att säkerställa en så jämn beläggning som möjligt kring spåren. Den kalla vintern gjorde att man kom igång lite senare än planerat i våras eftersom de obundna lagren inte torkade upp lika snabbt som det var tänkt. Därför arbetade man väldigt intensivt under tre veckor i somras då läggarlaget fick ut hela ton asfalt. Nu återstår drygt ton innan man sätter punkt första veckan i december. Den stora utmaningen fram till dess är att all utrustning håller så att vi inte blir stående. Detsamma gäller asfaltverket som har körts väldigt hårt under den här säsongen, konstaterar Henric Andersson. Och vädret? Vi får hoppas att det inte blir för blött. Skulle det bli kallt redan i november kan vi alltid använda en heater så att temperaturen inte sjunker under de fem grader som är den nedre gränsen för den här typen av beläggningar. Rekordproduktion i Dalby Skanskas asfaltverk i Dalby ligger knappt tre mil öster om Malmö. Verket byggdes 1978 men har successivt moderniserats genom åren. Det är ett så kallat satsverk, vilket innebär att man snabbt och enkelt kan växla mellan olika massatyper. En stor fördel är att vi ligger intill Sydstens stenbrott. Det gör att vi får stenfraktionerna direkt till kalldoseringen med transportband vilket givetvis effektiviserar hanteringen, säger produktionschef Mats Dahlgren. Som mest kan Dalbyverket producera en bit över ton asfalt per dygn. Mats Dahlgren berättar att man slog rekord den 27 juli i år med ton, i annat fall hade man inte klarat leveranserna till Malmö hamn. Beläggningsarbetet har legat nere en tid men i mitten av september startade man igen. Totalt ska vi producera ton asfalt till hamnen under Det ställer stora krav på planeringen; vi ska ju inte bara klara av de leveranserna utan även försörja många andra arbeten runt om i södra Skåne. Asfaltverket i Dalby har sju anställda. Man jobbar tvåskift, varav det ena skiftet går på vid midnatt för att man ska ha färdigproducerad massa tidigt på morgonen. Dessutom kan man lagra cirka tusen ton färdig massa, vilket är en styrka när stora volymer ska lastas ut. En normal årsproduktion ligger på ton, men i år lär det bli cirka ton. För beläggningsarbetet i Malmö produceras fyra olika asfaltrecept; två med standardbitumen och två som innehåller polymermodifierat bitumen. All PMB levereras färdig antingen från Skanskas egen anläggning i Kållered eller från Nynas. Enligt Claes Löfgren, produktionschef i Kållered, används i det här fallet Durabit, ett polymerbitumen som är utvecklat av Skanska. Den polymermodifierade blandning som läggs i Malmö är speciellt framtagen för att klara extrema belastningar, till exempel uppställningsplatser för containrar samt start- och landningsbanor på flygfält. Nynas levererar det basbitumen vi behöver samt tillverkar även en del Durabit åt oss på raffinaderiet i Göteborg. Foto: Skanska Stopp&belägg

6 NCC får patent på Green Asphalt Den vedertagna uppfattningen är att stabil och tålig asfalt måste tillverkas under hög värme. Utvecklingen av NCC Green Asphalt vänder upp och ner på den föreställningen. Text: Uriel Hedengren 6 Per Murén säger att de analyser som gjorts på till exempel kornkurva, fukthalt, styvhetsmodul, penetration och mjukpunkt visar att asfalt som tillverkas vid 120 grader kan hålla minst samma kvalitet som varm asfalt. Stopp&belägg Se Vi har tidigare i Stopp&belägg uppmärksammat utvecklingen inom området lågtempererad varmasfalt. Genom att blanda stenmaterial och bitumen vid 120 grader istället för 160 grader sänks energiåtgången med 20 procent. Dessutom reduceras koldioxidutsläppen med 30 procent samtidigt som arbetsmiljön förbättras tack vare att bitumenröken nästan helt försvinner. Utmaningen fram tills nu har varit att utveckla en metod som säkerställer att kvaliteten inte försämras när tillverkningstemperaturen sänks. Särskilt viktigt är det att behålla den låga viskositeten på bindemedlet som värmen åstadkommer så att den färdiga vägen inte drabbas av stensläpp. Ett exempel på ett framgångsrikt utvecklingsarbete är NCC Green Asphalt. Under senare år har NCC lagt relativt stora volymer av denna lågenergiasfalt på olika typer av vägar och uppnått minst lika bra resultat som med en konventionell massa. Nyckeln till framgången är att man tillför vatten i processen och mjukar upp bindemedlet med skumningsteknik. Dessutom är blandningsordningen lite annorlunda jämfört med konventionell tillverkning. Nyligen patentskyddades produktionsmetoden och förhoppningen från NCC är att man står inför ett kom- Foto: Per Björkdahl Hösten 2011 ska den 24 kilometer långa motorvägen mellan Enånger och Hudiksvall stå färdig. Projektet har fått extra stor uppmärksamhet eftersom NCC belägger hela sträckan med ton grön asfalt. Det är första gången som produkten används i full skala på en motorväg. Mats Sandgren är beläggningsexpert på Trafikverket. Han säger att man valde Green Asphalt istället för en konventionell varm asfalt med stöd av de argument som NCC presenterade. Givetvis på grund av miljökonceptet, vilket ju är grundtanken mersiellt genombrott. För att klara den förväntade efterfrågeökningen har nio asfaltverk i Sverige hittills anpassats för att kunna tillverka Green Asphalt. Intresset ökar även i de övriga nordiska länderna. I Danmark har man redan ställt om ett asfaltverk till produktion av grön asfalt och i Finland finns liknande planer. Enligt Per Murén, Teknikchef NCC Roads, innebär patentet att NCC fått ett kvitto på att teknikutveckling lönar sig och att man ligger i framkant av utvecklingen av nya produkter med miljöprofil. I långa loppet ska man förstås också få avkastning på sina investeringar. Grön asfalt i Hudiksvall Foto: NCC Roads När temperaturen på asfaltmassan sänks till 120 grader försvinner röken nästan helt. Till vänster lastas konventionell varmasfalt, medan bilen till höger ska köra ett lass Green Asphalt. bakom Green Asphalt. Sedan har vi kvalitetsaspekten. I och för sig vet vi inte till hundra procent vilken kvalitet den här massan har, men alla laboratorietester visar på gott resultat och någon gång måste vi ju prova storskaligt. En betydande fördel enligt Mats Sandgren är att bindemedlet värms till lägre temperatur och därmed inte åldras lika mycket i tillverkningen som i en konventionell produktion. Arbetsmiljön blir också bättre för asfaltsläggarna tack vare lägre värme och mindre rök att vistas i. Hur bedömer du utvecklingen för Styrkan med det här gröna konceptet är att vi driver på mot en hållbar produktion som i slutänden hjälper våra kunder att nå sina miljömål. Hela anläggningssektorn strävar efter att minska sin miljöpåverkan, och detta är en väg att gå. Per Murén bedömer att de kommersiella möjligheterna är stora. Vår utgångspunkt är att NCC Green Asphalt inom 5 10 år kommer att vara den dominerande produktionsmetoden tillsammans med andra gröna produkter under utveckling, avslutar han. Mats Sandgren menar att den gröna asfalten ger en rad miljöfördelar, till exempel lägre utsläpp, mindre energiåtgång och bättre arbetsmiljö, utan att man behöver tumma på kvaliteten. lågtemperaturasfalt under de kommande åren? Jag tror det är en produkt som definitivt har framtiden för sig. Får vi dessutom ut produkten på några större objekt, som i detta fall, är det nog en boll som sedan rullar av sig själv. Foto: NCC Roads

7 Trafikplats Kropp utanför Helsingborg, just där E4 och E6/E20 möts. Nordens första premiumprodukt Foto: Ole Jais Nynas Endura F1 är ett högmodifierat bindemedel med mycket stor flexibilitet och goda egenskaper vid låg temperatur. Text: Uriel Hedengren Se Våren 2009 sjösattes Nynas produktkoncept Performance Programme. Det betyder att alla bitumenprodukter numera marknadsförs i tre kategorier: Regular, Extra och Premium. I år har den första premiumprodukten lanserats på den nordiska marknaden. Nynas Endura F1 är ett mjukt bitumen med hög andel polymerer. Bakom lanseringen ligger ett omfattande utvecklingsarbete med laboratorieförsök för att bland annat bedöma deformationsegenskaper. Under 2009 genomfördes även tester ute på väg då man jämförde Endura F1 med konventionell PMB, som i båda fallen lades på gamla betongvägar. Resultaten bekräftar de goda egenskaperna hos Endura F1. Den nya produkten kombinerar det mjuka bituminets flexibilitet med den tålighet som polymermodifieringen medför, och tack vare den höga andelen bindemedel tillsammans med kornfördelningen blir resultatet en mycket flexibel asfaltbeläggning. Under den gångna sommaren har det utförts omfattande beläggningsarbeten vid trafikplats Kropp utanför Helsingborg där motorvägarna E4 och E6 sammanstrålar. På en sträcka ersatte entreprenören NCC Roads den gamla betongbeläggningen med ett 40 millimeter tjockt lager gummiasfalt, medan en annan delsträcka fick ett vanligt slitlager med Endura F1 som bindemedel. NCC Roads samt Trafikverket, som är beställare, räknar med att det högmodifierade bindemedlet ska bidra till att asfalten fångar upp rörelserna i den underliggande betongvägen. Med en konventionell lösning hade man riskerat att den styva asfalten spruckit över betongskarvarna, så kallade reflektionssprickor. Allt tyder alltså på att Endura F1 är ett effektivt alternativ för att ersätta gamla betongvägar med asfalt. Ett annat möjligt användningsområde är mindre vägar med omfattande sprickbildningar till följd av till exempel åldrade beläggningar. Rapport från väg 690 Sommaren 2009 testade Skanska på uppdrag av Vägverket Region Mälardalen olika beläggningsalternativ på väg 690 in mot Örebro. Målsättningen var att hitta en kostnadseffektiv metod för att få bort reflektionssprickor i asfaltbeläggningar som lagts på gamla betongvägar. Förutom en flexmassa (samma produkt som Nynas Endura F1) valde man bland annat att lägga en konventionell PMB, varvid båda beläggningarna testades såväl med som utan glasfiberarmeringsnät. Enligt Kristina Martinsson, projektledare på Trafikverket Öst, har man i år gjort ett antal okulära besiktningar. Dels tidigt i våras när tjälen nätt och jämt gått ur marken, dels i slutet av augusti. De sprickor som syntes i våras har till stor del reparerat sig själva under sommaren och det var ju det resultatet vi önskade. I jämförelse med referensytan är det betydligt färre sprickor i flexmassan, oberoende av om det ligger glasfibernät över skarvarna eller inte. De besiktningar som Kristina Martinsson och hennes kollegor gjort visar att den höga andelen polymerer i flexmassan bidrar till att beläggningen självläker efter vinterns påfrestningar. Kristina Martinsson vill inte dra några långtgående slutsatser utifrån ett enda försök men noterar ändå att om det går att undvika att använda nät över skarvarna har man redan där sparat in en hel del. Hon konstaterar också att de jämförelser som gjorts med gummiasfalt på annat håll kan innebära att flexmassan har fördelar för mindre objekt. Eftersom det är ett PMB blandas massan som vanligt på asfaltverket, medan det krävs en särskild anläggning för att använda ett gummimodifierat bitumen. Den mobila anläggningen måste dockas på asfaltverket för att man ska kunna tillverka gummibitumen på plats. För att hämta hem den kostnaden bör man således tillverka en stor volym. Stopp&belägg

8 Gummiasfalt i blickpunkten Deltagarna hade möjlighet att närmare studera prover från både gummigranulat och den färdiga produkten. Foto: Annika Holmén, Svevia I slutet av september samlades drygt 130 personer i Göteborg under två dagar för att ta del av de senaste rönen kring utvecklingen av beläggningar med gummiasfalt. Text: Uriel Hedengren 8 Gummiasfalt eller PMB? I gummimodifierat bitumen tillförs gummigranulat från bildäck online i en speciell utrustning vid asfaltverket. Andelen gummi utgör procent. Polymermodifiering (PMB) innebär att polymerer blandas med bitumen och sedan lagras en kort tid innan det levereras till asfaltverket. Andelen polymerer ligger på 3-6 procent. Stopp&belägg Se Det var ett imponerande seminarieprogram som Trafikverket hade ställt samman. Presentationerna rörde sig över ett brett fält, från information om hur däck återvinns och gummigranulat tillverkas till praktiska erfarenheter från genomförda vägprojekt. Även om målgruppen i första hand var nordiska beläggningsentreprenörer och beställare fanns deltagare från många länder, bland annat Tjeckien, Ungern, Holland, Tyskland och Slovakien. Thorsten Nordgren på Trafikverket säger att man fick väldigt positiv respons från deltagarna. De finns ett stort intresse för konceptet även i länder där man saknar praktiska erfarenheter och min bedömning är att seminariet kommer att bidra till den fortsatta utvecklingen. Under seminariet presenterades även Trafikverkets nyligen avslutade gummiasfaltprojekt. Så här långt är vi väldigt nöjda med resultaten och de analyser som gjorts tyder på att det finns en stor potential. De undersökta beläggningarna är mycket homogena och har även god beständighet, konstaterar Thorsten Nordgren. Han betonar samtidigt att det är för tidigt att säga om det blir en tillräcklig livslängdsökning med hänsyn till slitaget från dubbdäcken. Det Foto: Annika Holmén, Svevia Seminariet var fullsatt och arrangörerna fick till och med sätta in extra stolar. Ungefär en tredjedel av deltagarna kom från andra länder än Sverige. finns dock indikationer på förbättrade egenskaper när det gäller slitage samtidigt som övriga funktionella egenskaper ligger i nivå med Trafikverkets hårdaste kravnivåer. Och miljön? Våra studier av till exempel urlakning och emissioner visar inte på någon ökad miljörisk. På motsvarande sätt finns inga ökade hälsorisker, men det är ändå viktigt att satsa på information samt säkerställa att den stipulerade tillverkningstemperaturen inte överskrids. Vilka är förutsättningarna för att återvinna en beläggning med gummiasfalt? I Sverige finns begränsad erfarenhet men från USA och andra länder vet vi att det fungerar att fräsa och använda materialet på nytt. Liksom med PMB är det dock alltjämt lite osäkert om man kan tillgodogöra sig några positiva effekter i det återvunna materialet. I takt med att intresset för gummiasfalt ökar utvecklas tekniken. På senare år har det kommit fram bättre och effektivare utrustning som säkerställer att slutprodukten håller en hög och jämn kvalitet. Den tekniska utvecklingen i kombination med erfarenheterna från genomförda studier gör att Trafikverket planerar att gå vidare med konceptet och eventuellt starta ett andra projekt runt gummiasfalt. Tanken är att man ska fortsätta med uppföljning av ut-

9 Jack Van Kirk, direktör för Asphalt Technologies i Sacramento, är ett av de ledande namnen i USA när det gäller gummimodifierad asfalt. Foto: Annika Holmén, Svevia Så tycker några av deltagarna Det var intressant att under seminariet höra om alla arbetsmiljöundersökningar som utförts och att man ligger under de hygieniska gränsvärdena. Gällande de tekniska egenskaperna hos gummiasfalt är det förmågan att ta upp reflekterande sprickor som är mest intressant. Erfarenheterna från de provsträckor som utförts får visa hur beständig gummiasfalten kommer att vara mot dubbdäckslitage. Nyckelfrågan är hur Trafikverket kommer att upphandla en specialprodukt som gummiasfalt i framtiden. Det finns många entreprenörer som de senaste åren utvecklat egna specialprodukter för att klara olika trafikbelastningar. Användandet av dessa specialprodukter har dock hittills varit mycket begränsad på Trafikverkets vägar. Per-Ola Karlsson, Skanska Asfalt och Betong AB förda objekt och undersöka fler applikationer, bland annat testa tunnare beläggningar samt undersöka hur gummiasfalt fungerar i bärlager och bindlager. Inom ramen för gummiasfaltprojektet är en teknisk beskrivning för asfaltmassa med gummimodifierat bitumen framtagen som avser det ABSliknade konceptet GAP (gummiasfalt med partikelsprång). Trafikverket kommer följaktligen framöver att efterfråga beläggningar med gummimodifierat bitumen på ett antal objekt. Thorsten Nordgren avslutar: Vår förhoppning är att marknaden tar till sig konceptet. Även om mycket är gjort finns fortfarande behov av att gå vidare med utveckling och anpassning för nya applikationer. Men det är förstås inget självändamål att använda gummi utan vi måste vara öppna för andra högpresterande asfaltbeläggningar. I det sammanhanget har gummiasfaltprojektet bidragit till att utvärdera flera koncept, till exempel mycket flexibla varianter av PMB. Foto: Annika Holmén, Svevia Asfalt med bindemedel som modifierats med gummi eller polymerer (PMB) har hög flexibilitet, som möjliggör underhållsåtgärder där problem finns med bärighet, tjälsprickor och reflektionssprickor. Den har också en självläkande förmåga som gör att sprickorna som uppkommer går igen under trafikens bearbetning. Det innebär att asfalt med bindemedel som modifierats med gummi eller polymerer kan minska kostnaden för vägar med ett rekonstruktionsbehov och till en lägre årskostnad. Det som talar emot är att det initialt kostar mer för samma beläggningslager och med tanke på att underhållsbehovet är enormt medger Trafikverkets budget ofta inte detta. Lars Thunman, Nynas Gummiasfalt är ett mycket intressant alternativ för det svenska vägnätet. Den tillåter högre bindemedelshalt och större bindemedelshinna, som leder till förbättrad hållbarhet och längre livslängd samtidigt som motståndet mot reflektionssprickor ökar. Undersökningar som har genomförts ur miljöhänseende är också intressanta. Jag bedömer att det finns en stor potential och att det går att utveckla konceptet ytterligare, speciellt kanske för lågbullrande beläggningar. Mansour Ahadi, Svevia Seminariet gav en samlad bild av teknik och erfarenheter. Dels erfarenheterna från USA som varit en bidragande faktor för introduktionen i Sverige och dels presentationen av olika blandningstekniker, men främst allt det arbete som genomförts (förstudier, laboratorieundersökningar, uppföljning av försökssträckor mm). Huvudsakligen tror jag att konceptet har en god teknisk potential; att rätt utförda beläggningar på rätt ställe kan ge förbättrade egenskaper och livslängder ökad flexibilitet, tjockare bitumenhinnor och bättre beständighet mot åldring. Emot talar att det bara finns en utrustning i landet; det måste finnas fler för att etablera en marknad. Det gäller att få hela branschen att anamma tekniken. För att nå dit krävs ett fortsatt engagemang från beställaren att beställa produkten och påvisa att tekniken är tillräckligt stabil för att satsa på i ett längre perspektiv. Fredd Larsson, Trafikverket Trafikverkets Mats Wendel och Thorsten Nordgren var några av huvudpersonerna under seminariet. Det var mycket intressant att lyssna till erfarenheterna efter många års användning i USA. Att man använder gummiasfalt i så pass kalla områden som man har gjort, och med stor framgång, var en nyhet för mig. Sedan återstår det att se hur kostnadseffektivt konceptet är i vårt klimat med dubbdäck som tillkommande faktor. De utländska erfarenheterna kvalitetsmässigt talar för att Trafikverket ska visa ett fortsatt intresse för produkten, emot talar just det faktum att om inte Trafikverket i sina upphandlingar framöver premierar den här typen av beläggningar så finns ingen marknad i Sverige. Johan Bolander, Peab Asfalt AB Stopp&belägg

10 Asfalt på kjøl et særnorsk fe Båt er ofte det raskeste og mest effektive transportmiddel for asfalt i Norge. På Vestlandet og i Nord-Norge fraktes minst like mye til sjøs som til lands. Asfalt på kjøl er et særnorsk fenomen og byr på ustadig vær og krevende logistikk. Tekst: Yngve Jacobsen 10 Stopp&belägg Geografi og topografi setter premissene: Inn og ut av fjorder og sund på fastlandet og i øygarden har den norske kystlinjen en total utstrekning på kilometer. Avhengigheten til sjøen som transportåre for asfalt (og tilslagsmaterialer) er størst fra Rogaland og langs hele kysten nordover. Intet unntak for Kolo Veidekke i region vest som dekker hele kyststrekningen fra Stavanger i sør til Kristiansund i nord. Til Stopp&belägg opplyser regionsjef Magne Mørkedal fra sin hjemmebase i Ålesund at de skiper ut en betydelig mengde asfalt: Halvparten av det vi produserer i Sogn og Fjordane fylke går ut med båt ( av tonn). I Møre og Romsdal er utskipet tonnasje enda høyere (ca tonn). Fjordsys- Jobbene må være av en viss størrelse hvis båttransport skal lønne seg, sier megler Stian Skår i Seaworks. Foto: Yngve Jacobsen temet skaper lange avstander på veg. Her blir bilen utkonkurrert av båten som den raskeste og mest effektive transportmåten. Lang rekkevidde og stor lastekapasitet taler for bruk av båt. Av nevnte grunn har vi lagt spesielt til rette for båttransport på trefire av våre anlegg. Her har vi store ferdigvaresiloer som rommer en hel båtlast, forteller Mørkedal. Vanlige båtlaster til vegformål er på tonn, legger han forklarende til. Hvordan skaffes båt til veie? Vi har kontakt med en fast megler som formidler båt ved behov. Spesielle utfordringer med båttransport kontra bil? Planlegging og timing er mer krevende med båt. Vi må være oppdatert med værmeldingen flere dager i forveien, noe som ikke alltid er like enkelt. Men båtmannskapene er trimmet på dette og alle er vi innstilt på å løse oppgaven i fellesskap, avslutter Magne Mørkedal. Foto: Kolo Veidekke Kolo Veidekke har lagt til rette for båttransport på noen av sine anlegg på Vestlandet. Disse har store ferdigvaresiloer som rommer en hel båtlast. Gode erfaringer Av vår årsproduksjon på tonn går tonn med båt, sier Kristian Repstad, avdelingsleder ved Kolo Veidekkes asfaltfabrikk i Sigerfjord i Nordland. Avdelingen har Lofoten og Vesterålen som hovednedslagsfelt, men favner også Sør- Troms. Han sier at forsinkelser kan bli en kostbar affære siden en båtlast er så mye større enn et lastebillass. Blir båten forsinket, stopper det også opp på anleggsplassen. Når vi planlegger en båttransport, må vi ta høyde for vær og vind. Været kan skifte fort, skjønt dette er noe vi har rutine med på våre kanter. I den mest hektiske perioden (junijuli) har vi tre-fire asfaltbåter gående samtidig, noe som kan by på store logistiske utfordringer. Da må vi passe på å utnytte kapasiteten maksimalt. Hvordan foregår båtkontrakteringen hos dere? Båt leier vi inn på ukekontrakter gjennom en fast megler. Vi melder et behov og megler ordner med båt. Fordelen med båt er at vi kommer nærmere leggested og sparer mye trans-

11 UTBLICK Båten er den raskeste og mest effektive transportøren av asfalt i trange norske fjorder. De fleste kombinerer frakt av asfalt og pukk/grus, som dette fartøyet. nomen port. Føring av asfalt på kjøl har vi bare gode erfaring med, konkluderer Kristian Repstad. Går helt opp til Svalbard Vi går med asfalt helt opp til Svalbard. Overfarten tar to og et halvt døgn. Til tross for det kalde klimaet klarer vi å begrense varmetapet til 4-5 grader. Jobben blir aldri bedre enn det svakeste ledd, sier megler Stian Skår i Seaworks, en av Norges største sjøverts transportører av asfalt og pukk. Han påpeker at det er dyrt å føre asfalt med båt: Jobbene må være av en viss størrelse hvis dette skal lønne seg, understreker megleren. Men en ting er sikkert, sier Skår: Det går ikke an å bygge veg i Nord- Norge uten båt. Hvilke krav stilles til et fartøy som fører asfalt? Vi opererer gjerne i trange farvann og da kan vi ikke bruke for store båter tonn er passe størrelse. For å bli godkjent til asfalttransport må våre fartøyer ha isolerte rom og doble skrog. Lukene i lasterommet må være helt tette og dessuten skal lasten tildekkes med fiberarmerte duker. På ekstra lange transporter bruker vi sydde glavamatter som overdekning, opplyser megleren. I toppsesongen har Seaworks opptil 17 bulkbåter (flest innleide, men også en del egne) gående i fraktfart med asfalt og pukk. På årsbasis fører nisjerederiet fra Harstad cirka tonn asfalt på kjøl, opplyser Stian Skår til Stopp&belägg. Foto: Yngve Jacobsen ATI blir Asfaltteknisk Institutt Boller og brus på Høvik: Asfaltteknisk Institutt (ATI) har hatt vind i seilene de senere årene og fått tilført stadig nye arbeidsoppgaver. I dag tilbyr de tjenester over et vidt spekter: Sertifisering og målinger på asfaltfabrikker, tilstandsmålinger av veinettet og støymålinger som er et nytt tilbud. Entreprenører og kommuner i medlemsmassen er kjøpere av drift- og vedlikeholdstjenester. Instituttet lever av medlemskontingent samt inntektene fra en jevnt økende oppdragsmengde. Vi kom fram til at Asfaltteknisk Institutt ikke lenger var dekkende for det vi driver med i dag og utlyste en navnekonkurranse, forteller daglig leder Eirik Wulvik til Stopp&belägg. Navnevinner blant mange gode innkomne forslag ble Veiteknisk Institutt. Dette er mer dekkende for vår virksomhet i dag og vil også gi en PMB-jobb på Tromsø Lufthavn Foto: Lemminkäinen Lemminkäinen har i sommer lagt nytt toppdekke på Tromsø Lufthavns meter lange rullebane. Det gamle dekket er frest bort og erstattet med et dekke av typen PMB AB11. Her har Nynas levert polymermodifisert bitumen. Heving av rullebanen i sørenden med opptil 60 centimeter inngikk dessuten i entreprisen til 30 millioner kroner som Lærebok i drift og vedlikehold Foto: Yngve Jacobsen Joralf Aurstad leder arbeidsgruppen for den nye læreboka. Foto: Yngve Jacobsen Veiteknisk Institutt er et mer dekkende navn i dag og vil også gi en utvidet ramme for virksomheten i årene som kommer, sier Eirik Wulvik. utvidet ramme for virksomheten i årene som kommer. Noen av disse nye virksomhetsområdene ser man allerede konturene av, og andre vil dukke opp som behov hos medlemmene i framtiden, sier Wulvik. Nytt navn til tross: Veiteknisk Institutt holder fortsatt kontor for sine ti ansatte på Høvik i Bærum kommune. 22. oktober feires navnebyttet og ny logo med boller og brus. Den meter lange rullebanen ble asfaltert nattestid i tidsrommer fra midten av juni til midten av august. Noe arbeid gjenstår å fullføre til neste år. holdt 40 mann i arbeid på nattestid i tidsrommer fra midten av juni til midten av august. 15 av disse besørget asfalteringen ved hjelp av beltemaskin (en av få maskiner av denne typen i Norge) som hadde sprøyteutstyr på utleggeren. Utstyret var utleid fra Bergen der Lemminkäinen har en stor og langsiktig jobb på Flesland lufthavn (3-4 årsavtale med Avinor). Arbeidet ble en del forsinket på grunn av ekstremt mye regn i Tromsø i sommer (nedbørsrekorden fra 1964 ble tangert). Derfor gjenstår litt arbeid som blir ferdigstilt til neste år. Men hovedjobben er vi ferdig med, sier prosjektansvarlig Gunnar Undstad i Lemminkäinen. Han regner med dekkelevetid på 20 år, mens Avinor har fastsatt 15 år som minstemål. Opplæring er en viktig faktor i forbindelse med Statens vegvesens fireårsprosjekt Kompetanseutvikling drift og vedlikehold. Som en frukt av dette prosjektet blir det utgitt en lærebok i drift og vedlikehold. Geir Refsdal er faglig pådriver og viktig medspiller i arbeidet med læreboka. Joralf Aurstad i Statens vegvesen/vegdirektoratet leder arbeidsgruppen som for øvrig består av Geir Refsdal Statens vegvesen Region øst, Geir Berntsen NCC Roads, Inge Hoff NTNU og Bjørn Ove Lerfald SINTEF. Stopp&belägg

12 Analyser i frontlinjen Nynas laboratorieverksamhet har förstärkt kompetensen för att säkerställa kvaliteten på analyser och öka spårbarheten i all dokumentation. Text: Uriel Hedengren, Foto: Gösta Rising Under senare år har bitumenlaboratoriet på raffinaderiet i Nynäshamn, Bitumen Technology Nordic, fått utökade resurser. Förutom större lokaler och nya analysinstrument har personalstyrkan vuxit, allt för att få ett så effektivt flöde som möjligt när de gäller provmottagning och analyser. Ett viktigt inslag är även den ackreditering enligt standarden ISO som nyligen har fastställts av det svenska nationella ackrediteringsorganet Swedac. Styrkan är att vi har fått så pass många metoder ackrediterade att vi kan göra fullständiga analyser av bitumen. Det är ju inte instrumenten eller laboratoriet i sig som godkänns Se utan metoderna, säger laboratoriechef Helene Odelius. Verksamheten vid laboratoriet i Nynäshamn har i grova drag tre huvudinriktningar. Dels utför man kontroller för att säkerställa en hög och jämn kvalitet på Nynas produkter, hela vägen från tillverkning och lager till leveranser samt uppföljningar ute på depåerna. Dels utvecklas produkter och nya koncept inom såväl varmblandade och halvvarma applikationer som tankbeläggningar. Vårt tredje ben utgörs av teknisk service till kunderna samt uppdragsanalyser. Andelen externa uppdrag tror vi kommer att växa på grund av att Trafikverket skärper sina krav på asfaltproducenterna beträffande kontroll av bindemedel. Vissa analyser måste numera göras av ackrediterade laboratorier. En följd av ackrediteringen är ökat fokus på personalens kompetens samt noggrann dokumentation av alla analyser. Det betyder att man i alla lägen vet vem som gjort vad och på vilket sätt, samtidigt som man garanterar laboratoriets oberoende. I dagsläget jobbar 15 personer inom Bitumen Technology Nordic. Vi är dock beredda att växa ytterligare i takt med att vi får fler externa uppdrag. Målsättningen är att på bästa sätt stödja våra kunder i deras produktion och fortsatta utvecklingsarbete, summerar Helene Odelius. Helene Odelius är chef för Bitumen Technology Nordic där det förutom kvalitetskontrolllaboratoriet även ingår asfaltlaboratorium, produktlaboratorium samt Technical Market Support. Hannes Jonsson värmer upp en kniv för att skära upp de bitumenprov som ska analyseras. Penetrationstestet innebär att tre nålar med 100 grams tryck pressas ner i bitumenprovet under vardera 5 sekunder. Därefter avläser man hur långt nålarna nått och räknar sedan ut medelvärdet i tiondels millimeter. Prover med bitumen som ska värmas upp till 163 grader i en ugn för RTFOT (Rolling Thin Film Oven Test). Testet används för att säkerställa att bitumen inte åldras för snabbt. Petri Uhlbäck framför laboratoriets Dynamic Shear Rheometer (DSR). Med en DSR kan man göra noggranna analyser av styvhet och viskositet vid olika temperaturer och belastningar. Det gör det möjligt att simulera situationer som en beläggning kan utsättas för. David Sjögren vid det instrument som mäter duktiliteten. Det är ett mått på ett materials förmåga att utsättas för deformation, dess töjbarhet. David ska testa ett polymermodifierat bitumen som tänjs ut 5 mm/sekund. Det går också att mäta bitumens elastiska återgång. En tunn skiva med 0,4 gram bitumen placeras på ett metallbleck som kyls ner och böjs vid olika temperaturer tills den spricker (brytpunkten). Stålkulan placeras på en ring fylld med bitumen, som värms upp i vatten. I takt med att värmen stiger faller kulan. När den sjunkit knappt 35 millimeter får man fram bituminets mjukpunkt. Viskositet anger en vätskas inre friktion. Den bestäms genom att man mäter den tid det tar för bitumen att rinna igenom ett rör vid hög temperatur. 12 Stopp&belägg

13 Det er omtrent 150 godkjente mellomlagre for returasfalt i Norge og gjenvinningsgraden ligger på 94 prosent. Mye gjenbruk, men lite varmt Nesten all massen som blir frest opp av norske veger finner nytt liv i gjenbrukssyklusen. Men lite går til asfaltproduksjon. Omfanget hadde vært større dersom man var klar over den gode økonomien som gjenbruk innebærer, særlig varmt, mener Roar Telle. Tekst og foto: Yngve Jacobsen I fjor økte gjenbruken med tonn og trenden ser ut til å fortsette i Vi er veldig godt fornøyd med utviklingen, sier Per Syvaldsen. Målet var 80 prosent gjenbruk i løpet av fem år da Kontrollordningen for Asfaltgjenvinning (KFA) ble etablert i Etter to år var målet nådd. KFA, hvis formål er å sikre bærekraftig utvikling med asfaltgjenbruk i Norge, fikk en pangstart. Det fins 150 godkjente mellomlagre for returasfalt rundt om i hele kongeriket. Kontrollordningens administrator Per Syvaldsen i Veiteknisk Institutt (tidl. ATI) har statistikk som viser bratt oppadstigende kurve for asfaltgjenvinning i Norge: I 2008 ble det mottatt tonn (mest flakmasser) til disse mellomlagrene og tonn ble gjenbrukt (94% gjenbruk). I 2009 økte gjenbruken med tonn til tonn. Økningen ser ut til å fortsette i Vi i KFA er veldig godt fornøyd med utviklingen. Stadig flere aktører ser økonomiske fordeler ved gjenbruk. Hva er siste status for KFA? Vi har jobbet intensivt med en studie om avrenning i mellomlagre som nå er sendt til høring. Rapporten blir behandlet i Klima og forurensingsdirtektoratet (Klif = gamle SFT) i løpet av høsten, og vår foreløpige konklusjon er kort og grei: Vi finner ingen avrenning. Mer varmt gjenbruk Vi har god kontroll på mottak av asfaltgranulat, men hovedproblemet er at det bare kommer en liten del tilbake i varm asfalt; 15 prosent, sier Roar Telle, teknisk direktør i Lemminkäinen og formann i norsk avdeling av NVF Belegninger. Han er kritisk til at så mye som 65 prosent av asfaltgranulatet havner i ubundet form i banketter eller bærelag. Vi har sannsynligvis den laveste andelen varm asfaltgjenbruk i Norden. Målet er å få mer asfaltgranulat inn i asfaltproduksjonen. Hva er forklaringen? La meg sammenlikne med Danmark som er avhengig av å importere steinmaterialer. Her er gjenbruk mye mer utbredt enn i Norge hvor asfaltfabrikken ofte står like ved siden av et pukkverk. Forklaringen må vel være at vi har relativt god tilgang på steinmaterialer. Hva gjør man med det? Informasjon og gode eksempler er vegen å gå. Vi vet av erfaring at det er god økonomi i gjenbruk. Flakmasser utgjør den største mengden mellomlagret returasfalt. Etter at dette er knust til granulat blir mesteparten anvendt i ubundet form i banketter og bærelag. Vi har sannsynligvis den laveste andelen varm asfaltgjenbruk i Norden. Målet er å få mer asfaltgranulat inn i asfaltproduksjonen, sier Roar Telle. Kan knuste masser i ny asfalt oppnå fullverdig kvalitet? Ofte tilsettes prosent i ny asfalt uten at det blir kvalitetsreduksjon. Roar Telle har svart indirekte et utvetydig ja på dette spørsmålet før han avrunder: Essensen i NVFs arbeid er erfaringsutvekslinger. Slik holder vi oss gjensidig oppdatert om hva som skjer i bransjen i våre respektive land. Gjenvinning er nå det store tema for internordisk kunnskapsflyt og til neste år følger vi opp tråden på NVFs årsmøte i Kristiansund. Stopp&belägg

14 Stort dansk forsøg med lavtemperaturasfalt Asfalt produceret ved lav temperatur skåner klimaet og forbedrer arbejdsmiljøet. Lemmenkäinen har i samarbejde med Vejdirektoratet afprøvet fire teknikker. Resultaterne er på vej, og voks ser indtil videre ud til at vinde prisen som bedste additiv i bindelaget. Tekst: Mette Bender Laboratoriechef Lotte Josephsen forventer, at Lemminkäinen ender med at dømme amin ude som additiv på grund af lugtgener i forbindelse med produktionen. Ole Olsen er vejingeniør i Vejdirektoratet og mener, at lavtemperaturasfalt er vejen frem, men som alt andet kræver øvelse. Mellem Billund og Give ligger knap seks kilometer landevej, som lige nu er belagt med fem forskellige slags asfalt på hvert sit stykke. En af de fem dele er vores referencetrækning. På den ligger traditionel asfalt opvarmet til de sædvanlige cirka 150 grader. På de fire andre dele ligger fire typer asfalt, der er tilsat hver deres additiver og kun opvarmet til 120 grader, forklarer Lotte Josephsen. Hun er laboratoriechef fra Lemmenkäinen og står sammen med kræfter i Vejdirektoratet bag det forsøgsprogram, som forhåbentlig fører til, at lavtemperaturasfalt vinder yderligere frem som metode i Danmark til gavn for klima og arbejdsmiljø. Målet med programmet er at afprøve og sammenligne egenskaberne i de fire former for lavtemperaturasfalt med den gængse asfalttype i referencestrækningen. At fremstille asfalt ved lavere temperaturer er en velkendt metode i flere lande og særligt udbredt i USA. Det er min overbevisning, at lavtemperaturasfalt er fremtiden også herhjemme. Lige nu mener jeg, at det gælder om at komme med på vognen, siger Ole Olsen, der er vejingeniør i Vejdirektoratet. Voks er god i bindelaget Lotte Josephsen fra Lemmenkäinen forklarer, at udlægningsarbejdet foregik i august 2010, hvorimod testningen forløber en tid endnu. Belægningen ligger flot derude, og vi laver løbende kontrol. Programmet er først ovre i løbet vinteren, når vi har set, hvordan den klarer kulde og slid. Vi tester stabilitet og bearbejdelighed og gennemfører blandt andet såkaldte sporkøringstests. De giver os et forceret svar på, hvad belægningerne kan holde til over lang tid. De fire forsøgsstykker er produceret med hvert sit additiv, som er det samme i både bindelag og slidlag. Lotte Josephsen tror på, at den type, som er fremstillet med voks, vil vise sig som det bedste bud til bindelaget. Vi i Lemmenkäinen er som de fleste danske producenter i forvejen fortrolige med voks. Det er arbejdsmiljømæssigt ufarligt og øger asfaltens holdbarhed og modstandskraft mod permanente deformationer. Voks vil vi til gengæld ikke vælge at anvende i slidlaget, fordi det gør asfalten for hård og ufleksibel. Derfor forventer laboratoriechefen, at en af de øvrige metoder, vil vise sig mere velegnet her. Den testede amin tror jeg, at vi i Lemmenkäinen dømmer ude. Lugtgenerne er efter vores mening for kraftige. Vi ved mere, når asfalttyperne er færdigtestede, men Zeolit er bestemt en mulighed. Det samme er den sidste af de fire teknikker, vi har afprøvet. Her har vi brugt en kombination af forskellige additiver, oplyser Lotte Josephsen. Lavere temperatur er fremtiden Forsøget er det hidtil største af sin art herhjemme. Vejdirektoratet startede med små forsøg på en rasteplads i Sidste år lavede vi et par mindre omfattende forsøg sammen med Lemmenkäinen. Med det nyeste undersøgelsesprogram får vi en helt anden kvalitet i vore resultater. Det betyder, at de vil kunne føres ud i virkeligheden, mener Ole Olsen fra Vejdirektoratet. Et samarbejde mellem Lemminkäinen og Vejdirektoratet ligger bag det forsøg, som forhåbentligt ender med at gavne både miljø og asfaltarbejdere. Han peger på, at metoden ingen problemer giver ude i marken, men at virksomhederne skal lære at håndtere produktionen, som blandt andet kan føre til vand i støvposerne. Sådan er det med alt nyt. Man må øve sig, til man kan det, siger Ole Olsen. Ideen med asfalt produceret ved lave temperaturer er at skåne miljøet gennem mindre udledning af CO 2 og andre gasser. Samtidig forbedrer denne type asfalt arbejdsmiljøet for asfaltarbejderne. Lotte Josephsen peger på endnu en metode til lavtemperaturasfalt, som blandt andre Nynas er i færd med at afprøve. Her skummer man bitumen op ved at tilsætte fugt via sand eller asfaltgenbrug. Vi har endnu ikke prøvet denne teknik af hos os, men den er måske miljømæssigt den bedste under forudsætning af, at den ikke belaster miljøet gennem fremstilling og transport af additiver. Jeg forstår, at processen er svær at styre, men forhåbentlig vil det lykkes at videreudvikle metoden. Det kunne måske være et godt afsæt for et fælles udviklingsprojekt i Stopp&belägg

15 UTBLICK Nynas Danmark med i Åben Havn Udlægning af skærvemastiks med PMB i Aalborg. Modificeret bitumen betaler sig Fastere om sommeren og blødere om vinteren. Polymermodificeret bitumen tåler belastning fra klima og trafik bedre og holder derfor bedre på højtrafikerede veje, siger laboratoriechef i Colas Lars Ladehoff. Tekst: Mette Bender Mere robust og mere fleksibel. Polymermodificeret bitumen vinder frem i Danmark på højtrafikerede veje. Den er lidt dyrere nu og her, men holder til gengæld væsentligt længere. Hvis du sammenligner et almindeligt dansk slidlag af skærvemastiks med og uden modificeret bitumen, ser du væsentligt bedre udmattelsesegenskaber i den modificerede og mere elastiske type, forklarer Lars Ladehoff. Han er laboratoriechef i Colas Danmark A/S, der køber basisbitumen af Nynas og selv modificerer den. Lars Ladehoff oplyser, at den almindelige asfalt holder omkring 14 år, mens den modificerede skærvemastiks har en levetid på mindst 17 eller 18 år. I en del tilfælde er styrken og holdbarheden endnu bedre. Slidlaget på en del af Helsingørmotorvejen er udlagt i 1988 med modificeret skærvemastiks, og strækningen er relativt hårdt belastet. På trods af sin alder på 22 år trænger den endnu ikke til udskiftning. Holder bedre i længden Lars Ladehoff forklarer, at modificeringen ændrer temperaturfølsomheden. Vi opnår asfalt, som bliver mindre blød i sommerens varme, og mindre hård i vinterens kulde. Alt i alt tåler den det nordiske klima bedre. Samtidig har den modificerede bitumen større modstandsevne mod sporkøring og deformation fra tunge køretøjer som lastbiler, forklarer laboratoriechefen fra Colas videre. Vi udlagde den første danske vej med modificeret bitumen i I dag bruger vi PMB på en stor del af de større veje, som vi anlægger for Vejdirektoratet. Lavere temperaturer Også kommuner og private køber asfalt med PMB hos Colas til strækninger, som er stærkt trafikerede. For selv om den modificerede asfalt er dyrere, sparer den sig ind. Det væsentligste vurderingskriterium bør være årlige omkostninger pr kvadratmeter, idet levetiden dermed inkluderes, siger Lars Ladehoff, der peger på, at PMB også egner sig til genbrug. Du kan desuden tilsætte additiver, som muliggør produktion ved lavere temperaturer. Foto: Colas Danmark A/S Store maskiner, sejlture i slæbebåd eller skonnert og guidede ture i busser mennesker mødte op til Åben Havn i Århus lørdag den 7. august. Nynas Danmark deltog med en stand fra det århusianske depot sammen med omkring 20 af havnens øvrige virksomheder. Vi viste prøver af asfalt, bitumen og tagpap frem. Vi fortalte om, hvad bitumen er, og hvad det bruges til, og så havde vi en lille konkurrence. Det var første gang, Nynas var med, og jeg synes, det var en rigtig god og positiv oplevelse, siger Mikkel Caprani, depotog logistikchef i Nynas Danmark. Tre medarbejdere fra Nynas passede standen i det gode vejr. De havde en asfaltudlægger stående, som publikum kunne kigge nærmere på. Jeg mener, det var rigtig godt at demonstrere, at havnen ikke bare er et larmende, beskidt sted, men en god og spændende arbejdsplads. Der var adgang til slæbekranen, og Århus Brandvæsen lavede drukneøvelser med en dukke. Havnen viste sig fra sin allerbedste side, fortæller Mikkel Caprani. Vigtigst var måske samarbejdet med resten af havnen. Vi fik vist flaget over for de øvrige virksomheder, og det kan kun komme godt igen. Ny asfalt på det danske motorvejsnet Omkring 16 procent af statsvejnettet i Danmark får ny asfalt i år. De kommende år bliver også travle. Vejdirektoratet har fået store ekstrabevillinger, som betyder, at vi i vejcentrene udfører en hulens masse asfaltjob over hele landet. I 2010 og 2011 lægger vi ny asfalt på for 650 millioner om året, oplyser Henrik Guldberg Sørensen. Han er entreprisestyrer og belægningsansvarlig i Vejcenter I år udskifter vi store dele af det danske motorvejsnet. Næste år står især hovedlandevejene for tur, oplyser Henrik Guldberg Sørensen, som er belægningsansvarlig i Vejcenter Østjylland. Østjylland, hvor blandt andet den Østjyske Motorvej mellem Lillebælt og Århus er under fornyelse. Motorvejen er 100 kilometer lang, og dens første strækning, som forbinder Skanderborg og Viby, blev anlagt tilbage i Fornyelsen er tiltrængt. Noget nyt er, at vi på strækninger med nærtliggende bebyggelse har mulighed for at vælge støjdæmpende asfalt. De mange udbud landet over er gået til en meget bred vifte af leverandører, forklarer Henrik Guldberg Sørensen, som har ansvar for, at de store bevillinger bliver brugt bedst muligt. Vores entreprenører har ekstremt travlt, og mit arbejde er at sikre, at alle krav og procedurer overholdes trods det store arbejdspres. Stopp&belägg

16 Marknadstidning B Se I USA kör man sedan länge på gummimodifierade beläggningar som reducerar trafikbullret och i Holland är över 60 procent av vägarna belagda med bullerdämpande asfalt. Det finns även stora förhoppningar här hemma att den här typen av asfalt ska göra livet lättare för alla som bor eller jobbar invid hårt trafikerade vägar. Det visar sig dock att resultaten hittills inte riktigt når upp till förväntningarna på grund av höga kostnader och hållbarhetsproblem. Flera kommuner har därför tills vidare stoppat satsningen på bullerdämpande asfalt. Ett ledande namn på området är Roger Nilsson. Han menar att behovet av bullerreducerande åtgärder i själva verket har ökat kraftigt på grund av stora infrastruktursatsningar och trafikökningar samtidigt som det efterfrågas fler bostäder i tätbebyggda områden. Helsingborg är en av de kommuner som avbryter satsningen på bullerdämpande asfalt. På Fältarpsvägen bryts beläggningen upp för att ersättas med en konventionell beläggning. Bullerdämpande beläggningar utvecklingen går vidare I runda tal 210 miljoner européer exponeras för buller på 55 decibel eller mer från vägtrafiken. Det är en nivå som enligt WHO innebär allvarliga hälsorisker. Text: Uriel Hedengren Bullerreducerande beläggningar är ett av flera alternativ för att minska bullret. Min uppfattning är att intresset växer, men att det fortfarande finns en hel del okunskap om de här beläggningstyperna och hur de ska underhållas. Roger Nilsson säger att Skanska tillsammans med Nynas har tagit fram ett speciellt bindemedel för sin egenutvecklade tysta asfalt. Man ställer också stora krav på stenmaterial, tillverkning, utläggning och underhåll, vilket tillsammans bidrar till ökad livslängd. I dagsläget har vi några sträckor med tyst asfalt som fungerar väl och ligger på de mest trafikerade vägarna i Sverige. Naturligtvis är de inte lika beständiga som en traditionell beläggning utan har cirka 30 procent kortare livslängd. Det är dock viktigt att skilja på tek- Foto: HD/NST Stefan Ed nisk- och akustisk livslängd. Teknisk livslängd är kopplad till funktionella krav på vägytan och akustisk livslängd till effektiv bullerreduktion. Rengörs inte beläggningen kommer den akustiska livslängden snabbt att avta, liksom den tekniska livslängden snabbt avtar om man väljer en för liten stenstorlek i beläggningen. Utmaningen är att optimera både den tekniska och akustiska livslängden för att erhålla en kostnadseffektiv bullerreducerande beläggning, menar Roger Nilsson. Har beställarna hittills haft orealistiska förväntningar? Beställarnas förväntningar är en direkt konsekvens av vad vi entreprenörer lovar och erbjuder. För att lyckas med projekten måste de drivas som funktionsentreprenader, det vill säga att entreprenören tar ansvar för vägsträckan över en längre tid. Hur går utvecklingsarbetet vidare? Inom Skanska pågår ett kontinuerligt och långsiktigt arbete med att förbättra vår tysta asfalt när det gäller såväl beläggning och tillverkning som utläggning och underhåll. Vi fortsätter vår satsning och har goda erfarenheter från de projekt som hittills har genomförts. Foto: Skanska För att en bullerdämpande beläggning ska fungera måste man kontinuerligt hålla hålutrymmena i beläggningen fria från smutspartiklar. Skanska har utvecklat en speciell rengöringsutrustning, VägRen, för tyst asfalt. VägRen är miljöanpassad genom att den återvinner spolvattnet och tar hand om oljerester. Med ett filter renas dessutom luften som maskinen blåser ut. Vart vill du ha nästa nummer av Stopp&belägg? Stämmer namn och adress, behöver du inget göra. Du får nästa nummer direkt med posten. Har du däremot bytt jobb eller adress kan du sända in denna svarstalong. Tveka inte heller att sända in svarstalongen om någon Du känner önskar få Stopp&belägg. Skicka talongen till: Stopp&belägg Nynas AB, box 10700, Stockholm tel: , fax: mail: I Norge till: Nynas AS Tollbugata 39 B, 3044 Drammen tel: , fax: mail: I Danmark till: Nynas A/S Lyngbyvej 20, 2100 København Ø tel: , fax: mail: l Jag har ny adress l Skicka Stopp&belägg till en kollega l Jag vill bli struken ur ert register Om du får tidningen sedan tidigare är vi tacksamma om du anger din gamla adress när du skickar kupongen. Oavsett om du faxar, postar eller mailar! 16 Stopp&belägg Namn: Företag: Adress: Telefon: E-post:

Presentation Kenneth Lind

Presentation Kenneth Lind TMALL 0141 Presentation v 1.0 2015-01-24 NVF Specialistseminarium Solna 2015-01-22 Kenneth Lind Trafikverket Investering/Vägteknik Bra återvinning kräver bra regelverk Presentation Kenneth Lind Trafikverket

Läs mer

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna 2013. 22 maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna 2013. 22 maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna 2013 22 maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas Asfalt är inte grön utan svart Den svarta färgen kommer från bitumen, den oljeprodukt som

Läs mer

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt Vi utför provsträckor med gummiasfalt Längre livslängd och mindre buller Vägverket vill göra det möjligt att få fram ännu bättre asfalt att använda på våra vägar. Därför inleder vi nu ett projekt där vi

Läs mer

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket Asfaltdagen 2013, Oslo Hvordan møter man klima- og miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige Torbjörn Jacobson Trafikverket Specialist inom p vägteknik och beläggningar Fakta Trafikverket k Bygga,

Läs mer

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg E4 Sundsvall Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium 2016 74 ton på väg Mats Wendel mats.wendel@peab.se Upplägg SBUF-projekt Alternativa beläggningskonstruktioner - Rv40 Ulricehamn - Etapp

Läs mer

Funktionsupphandlingar i kommuner

Funktionsupphandlingar i kommuner Funktionsupphandlingar i kommuner 1 NVF utskott 33, asfaltbeläggningar, initierade 1996 projektet Upphandling av funktionella egenskaper inom beläggningsområdet - underlag för kommunala beställare. Arbetet

Läs mer

Leveransguide 2011. L everansguide 2011 1

Leveransguide 2011. L everansguide 2011 1 Leveransguide 2011 L everansguide 2011 1 Innehåll Förord 4 Leveransplatser Bitumendepåer 6 Emulsionsfabriker 7 Produktutbud Penetrations- och viskositetsbitumen, 8 9 Emulsioner, bitumenlösningar 10 11

Läs mer

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige Energisnåla asfaltbeläggningar Torbjörn Jacobson Trafikverket Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige Användning per år: Ca 7 miljoner ton varmblandad asfaltmassa Ca 0,7 miljoner ton kall och halvvarm asfaltmassa

Läs mer

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige Specialistseminarium PMB 1 Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige Användning Arbetsmiljö Egenskaper Provvägar Torbjörn Jacobson, VGtav Specialistseminarium PMB 2 Polymermodifierat

Läs mer

Leveransguiden 2015 1

Leveransguiden 2015 1 Leveransguiden 2015 1 Innehåll Förord 4 PRODUKTER Performance Programme och PMB 6 7 Penetrations- och viskositetsbitumen 8 9 Emulsioner 10 11 LEVERANSPLATSER Bitumendepåer 12 Emulsionsfabriker 13 Säkerhet

Läs mer

Leveransguiden 2014 1

Leveransguiden 2014 1 Leveransguiden 2014 1 Innehåll Förord 4 PRODUKTER Performance Programme och PMB 6 7 Penetrations- och viskositetsbitumen 8 9 Emulsioner 10 11 LEVERANSPLATSER Bitumendepåer 12 Emulsionsfabriker 13 Säkerhet

Läs mer

NYTILLVERKAD ASFALT MED PMB OCH ÅTERVUNNEN ASFALT

NYTILLVERKAD ASFALT MED PMB OCH ÅTERVUNNEN ASFALT NYTILLVERKAD ASFALT MED PMB OCH ÅTERVUNNEN ASFALT - vad händer i Europa? Krister Persson Total Bitumen Nordic VEM ÄR JAG? Krister Persson Deputy Bitumen Manager, TOTAL Nordic - Arbetar med kunder i Danmark,

Läs mer

Vad styr val av bitumen?

Vad styr val av bitumen? Val av bitumen 1 2002-05-22 Your division Subject matter Vad styr val av bitumen? Ekonomi Prestanda Tillgänglighet Utrustning Hälsa, säkerhet, miljö 2 1 Hälsa, säkerhet, miljö Klassificering och märkning

Läs mer

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200 ATB-Nyheter Hamid Zarghampou November 200 Revidering ATB VÄG, Kap F Arbetsgrupp Hamid Zarghampour, HK/VÄG, ordförande Georg Danielsson, VN Sven Eliasson, VST Gunnar Hägglund, VM Bengt Krigsman, HK/VÄG

Läs mer

SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER

SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER Hvilke muligheter for utdannelse av asfaltarbeidere finnes i landet? För asfaltbranschens arbetare (asfaltarbetare) har man ordnat skolning, som en del av markanläggningsbranschens

Läs mer

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning Energieffektiva asfaltbeläggningar NVF Beläggning Specialistseminarium 2014 2014-01-23 Kristina Martinsson UHnbve Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller

Läs mer

Lägesrapport gummiasfaltprojektet samt kort redovisning av deltagande på AR 2009 Nanjing Kina 2-4 november.

Lägesrapport gummiasfaltprojektet samt kort redovisning av deltagande på AR 2009 Nanjing Kina 2-4 november. Vägverket Väg 40533 Göteborg Thorsten Nordgren Sektion Vägteknik thorsten.nordgren@vv.se Direkt: 031-635092 Mobil: 070-393 50 92 Datum: 2009-11-25 Beteckning: Lägesrapport gummiasfaltprojektet samt kort

Läs mer

NVF Specialistseminarium 2014

NVF Specialistseminarium 2014 NVF Specialistseminarium 2014 Beläggningsteknik för framtiden PMB i asfaltsbeläggningar Michael Langfjell, Peab Asfalt E6 Bohuslän PMB i asfaltsbeläggningar Agenda Historik Vad har vi lärt oss? Framtiden

Läs mer

NVF 33 Svenska Avdelningens Beläggningsutskotts protokoll nr 5-14

NVF 33 Svenska Avdelningens Beläggningsutskotts protokoll nr 5-14 1 (5) NVF 33 Svenska Avdelningens Beläggningsutskotts protokoll nr 5-14 Sammanträde: torsdag 6 november Plats: Skanska, Stockholm Närvarande: Henrik Sjöholm ordförande Sven Fahlström sekreterare Lars Jansson

Läs mer

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren ASFALTDAGRNA 2016 Vikten av samverkan i utvecklingsarbetet TORSTEN NORDGREN TRAFIKVERKET Underhåll Vägsystem Tillstånd Väg Nationell specialist och projektledare för utvecklingsprojekt inom beläggning

Läs mer

KOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG

KOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG PROVVÄG E6 GEDDEKNIPPELN KALLSÅS POLYMERMODIFIERADE BINDEMEDEL SYFTE MED PROVVÄG PÅVISA NYTTA MED POLYMERMODIFIERAT BITUMEN (PMB) THORSTEN NORDGREN VÄGVERKET REGION VÄST 7 393 5 92 UNDERSÖKA OM PMB ÄR

Läs mer

Omfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Omfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav Asfaltbeläggningar ur besiktningsmannens synvinkel Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg Johanna Thorsenius, Trafikverket Omfattning Kort om asfalt Ingående material Tillverkning Utläggning Regelverk och

Läs mer

Lägesrapport gällande beläggning med tyst asfalt på bullerstörda gator och vägar

Lägesrapport gällande beläggning med tyst asfalt på bullerstörda gator och vägar Christer Rosenblad Stadsmiljö 08-508 262 94 christer.rosenblad@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2007-12-18 Lägesrapport gällande beläggning med tyst asfalt på bullerstörda gator och

Läs mer

Energieffektiva beläggningar

Energieffektiva beläggningar Nordiskt vägforum Utskott beläggningar Energieffektiva beläggningar Nordiska projekt och erfarenheter Lars Forstén Forskningsdirektör Lemminkäinen Infra Oy Finland NVF, Utskott beläggningar Utskottets

Läs mer

Metodgruppens styrgrupp

Metodgruppens styrgrupp Protokoll från möte med Metodgruppens styrgrupp Tid: 2010-10-05 kl. 10-15 Plats: Svevia, Solna Närvarande: Torbjörn Jacobson Trafikverket Leif Viman VTI Thorsten Nordgren Trafikverket Nils Ulmgren NCC

Läs mer

Unga ledare i Världens bästa idrottsregion

Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Vad är Världens bästa idrottsregion? Det är en region där alla invånare önskar och vill delta lite mer i idrottsaktiviteter. Idrottens behov av ledare är tillgodosett,

Läs mer

Spjutspetskompetens inom asfalt

Spjutspetskompetens inom asfalt Spjutspetskompetens inom asfalt Sandahls Grus & Asfalt AB grundades 1991 men har vuxit ordentligt de sista åren. Sandahls geografiska verksamhetsområde sträcker sig över hela landet och därför är verksamheten

Läs mer

Gummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt 2007-2009. Dokumentation från Asfaltdagarna 2008

Gummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt 2007-2009. Dokumentation från Asfaltdagarna 2008 Gummiasfalt Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen lars.preinfalk@vv.se Treårigt utvecklingsprojekt 2007-2009 Teknik Prestanda Miljö Arbetsmiljö Yttre miljö Tillverkning gummiasfalt våta tekniken

Läs mer

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning 2010-01-21 Asfaltdagen, Oslo 2010 1 Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning Aktuellt om beläggningar Miljöfrågor Provning och kontroll av beläggningar Fältmätningar Hur ska vi kontrollera insatsmaterial,

Läs mer

Möte Metodutskott bitumen. Solna 11 december Kenneth Lind. Investering Teknik o Miljö Vägteknik. Regelverk Foi

Möte Metodutskott bitumen. Solna 11 december Kenneth Lind. Investering Teknik o Miljö Vägteknik. Regelverk Foi Möte Metodutskott bitumen Solna 11 december 2013 Kenneth Lind Investering Teknik o Miljö Vägteknik Regelverk Foi Grundläggande förutsättningar regelverk VVFS Lagar ( LOU) Förordningar (CPR) Föreskrifter

Läs mer

24 april 2011. 1 juli 2013. Presentation Kenneth Lind. CE- märkning Viktiga avgränsningar gällande ansvar. CE-märkning

24 april 2011. 1 juli 2013. Presentation Kenneth Lind. CE- märkning Viktiga avgränsningar gällande ansvar. CE-märkning Tankdagen 20140327 Solna Presentation Kenneth Lind Trafikverket / Investering / Teknik- och Miljö Borlänge 2010 - Specialist Asfalt och beläggning Bakgrund Laboratoriechef NCC ROADS Projektledare Underhåll

Läs mer

Leveransguide 2012. Leveransguide 2012 1

Leveransguide 2012. Leveransguide 2012 1 Leveransguide 2012 Leveransguide 2012 1 Innehåll Förord 4 Leveransplatser Bitumendepåer 6 Emulsionsfabriker 7 Produktutbud Penetrations- och viskositetsbitumen, 8 9 Emulsioner, bitumenlösningar 10 11 PMB,

Läs mer

Framtiden för Kallteknik

Framtiden för Kallteknik Framtiden för Kallteknik Per Redelius Nynas AB INTRODUKTION I dessa dagar kräver omtanken om vår miljö att vi ser över alla sektorer av vårt samhälle för att minska energianvändning och förbättra miljövänligheten.

Läs mer

NCC Roads. Göran Landgren Affärsområdeschef

NCC Roads. Göran Landgren Affärsområdeschef NCC Roads Göran Landgren Affärsområdeschef NCC Roads i NCC-koncernen 2008 Omsättning Antal anställda 19% 21% 11 317 MSEK 4 176 Norrortsleden, Stockholm 2 NCC Roads Värdekedja Kross Asfaltproduktion Asfaltbeläggning

Läs mer

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB Peter Gustafsson Peab Asfalt AB Hur gör vi idag? Hur ser dagens teknik ut? 42 000 m 2 motorväg 3 lager 50 mm AG 22 160/220 50 mm ABb 16 70/100 (Trafikeras i 8 månader) 35 mm ABS 16 50/70 84 provkroppar

Läs mer

Grön. asfalt. Återvinning. Återvinning. Återvinning

Grön. asfalt. Återvinning. Återvinning. Återvinning Grön asfalt Återvinning Återvinning Återvinning Trender i samhället I dagens samhälle finns en stark önskan att spara på naturresurser. Återanvändning och återvinning av material och produkter är något

Läs mer

Leveransguide 2013. L everansguide 2013 1

Leveransguide 2013. L everansguide 2013 1 Leveransguide 2013 L everansguide 2013 1 Innehåll Förord 4 Leveransplatser Bitumendepåer 6 Emulsionsfabriker 7 Produktutbud Penetrations- och viskositetsbitumen, 8 9 Emulsioner, bitumenlösningar 10 11

Läs mer

SwePave för bättre totalekonomi och ökad livslängd exempel från Helsingborgs hamn

SwePave för bättre totalekonomi och ökad livslängd exempel från Helsingborgs hamn för bättre totalekonomi och ökad livslängd exempel från Helsingborgs hamn Nils Rydén och Lars Jansson Peab Asfaltdagar 2005 DISPOSITION Vad är? Varför? Ekonomi Metodik/Teknik Exempel Asfalt koncept Slutsatser

Läs mer

Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR

Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR LAGERHALL CONFALT - Stark, flexibel och fogfri beläggning EGENSKAPER Perfekt kombination av styrka och flexibilitet

Läs mer

Metoddagen 11 februari, 2010

Metoddagen 11 februari, 2010 Metoddagen 11 februari, 2010 Ändringar i VVTBT Bitumenbundna lager 2009,rev1 Pereric Westergren, VGtav Större förändringar Samtliga kalkylvärden är flyttade från VVTBT till Vägverkets Regler för reglering

Läs mer

Vad är? Gjutasfalt igår, idag och imorgon Asfaltdagarna 2015 GAFS Lars Halldin BINAB & Alexander Nilsson DUO Asfalt. Gjutasfaltens historik

Vad är? Gjutasfalt igår, idag och imorgon Asfaltdagarna 2015 GAFS Lars Halldin BINAB & Alexander Nilsson DUO Asfalt. Gjutasfaltens historik Gjutasfalt igår, idag och imorgon Asfaltdagarna 2015 GAFS Lars Halldin BINAB & Alexander Nilsson DUO Asfalt Vad är? står för GjutAsfaltFöreningen i Sverige GAFS är numera en Skandinavisk förening med medlemmar

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Monteringsanvisning Sikkerhetsnett PRO Säkerhetsnett PRO. 4,3m. Art. 626 105 3,6m. Art. 626 115

Monteringsanvisning Sikkerhetsnett PRO Säkerhetsnett PRO. 4,3m. Art. 626 105 3,6m. Art. 626 115 Monteringsanvisning Sikkerhetsnett PRO Säkerhetsnett PRO 4,3m. Art. 626 105 3,6m. Art. 626 115 MONTERINGSDELER MONTERINGSDELAR Del nr. Beskrivelse Antall Antall til 4,3m. til 3,6m. A Stolpe, øvre del 6

Läs mer

Bakgrund. Cirkulationsplatser

Bakgrund. Cirkulationsplatser Cirkulationsplatser Projekt som genomförs av VTI Författare: Lars-Göran Wågberg På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting Rapport klar våren 2007 Styrgrupp Åke Sandin Åke Gustavsson Leif Andersson

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Team Söråker Vi kommer fra Söråkers skola Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 1 jente og 6 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

Dokumenttyp. Lägesrapport 1(5) Projektnamn inklusive eventuellt objekt- eller projektnummer. Gummiasfalt asfalt med gummimodifierat bitumen

Dokumenttyp. Lägesrapport 1(5) Projektnamn inklusive eventuellt objekt- eller projektnummer. Gummiasfalt asfalt med gummimodifierat bitumen Lägesrapport 1(5) Lägesrapport nr 1 2009 i projektet: Gummiasfalt asfalt med gummimodifierat bitumen 1 Projektstatus... 2 2 Tider...3 3 Kostnader... 3 4 Resurser... 4 5 Kvalitetssäkring... 4 6 Risker...

Läs mer

Business Meetpoint 3-5 november 2009

Business Meetpoint 3-5 november 2009 GEMENSAM EVALUERING BUSINESS MEETPOINT 2009 Årets konferanse hadde totalt 125 deltakere. Dette var en god del færre deltakere enn vi hadde håpet på, og vi tror at dette i hovedsak skyldes lavkonjunktur

Läs mer

Varför PMB? Michael Langfjell Asfaltdagen 2014. Agenda. Polymerer, viktiga år (kort historik). Hur började det hela?

Varför PMB? Michael Langfjell Asfaltdagen 2014. Agenda. Polymerer, viktiga år (kort historik). Hur började det hela? Agenda Kort presentation om hur det hela började. Varför PMB? Kort förklaring av vad Polymerer/PMB är. Skillnad? Varför PMB. E6 Bohuslän Föreläsare: Michael Langfjell Hur började det hela? Peab Asfalts

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1 TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Krav, toleranser och provningsmetoder vid utförande av asfaltbeläggningar, gjutasfalt och ytbehandling. 2015-04-22 Sidan 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN 01 ALLMÄNT...

Läs mer

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite NVF/Finska avdelningen Utskott 33 - asfaltbeläggningar FÖRBUNDSUTSKOTTSMÖTET 17. JUNI 22 PÅ NÅDENDAL SPA Jari Pihlajamäki Den eviga asfaltbeläggningen mot utmattningen? - erfarenheter från testsektioner

Läs mer

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning EXAMENSARBETE 09:001 YTH Vältning och packning vid asfaltbeläggning Luleå tekniska universitet Yrkestekniska utbildningar - Yrkeshögskoleutbildningar Bygg- och anläggning Institutionen för Samhällsbyggnad

Läs mer

Framtiden tillhör de kreativa LEGO Education Vetenskap & Teknologi MEKANIK PROBLEMLÖSNING KREATIVITET SAMARBETE

Framtiden tillhör de kreativa LEGO Education Vetenskap & Teknologi MEKANIK PROBLEMLÖSNING KREATIVITET SAMARBETE Framtiden tillhör de kreativa LEGO Education Vetenskap & Teknologi MEKANIK PROBLEMLÖSNING KREATIVITET SAMARBETE Kreativ naturvetenskap! Med Vetenskap & Teknologi från LEGO Education blir undervisningen

Läs mer

Presentation Kenneth Lind. Disposition

Presentation Kenneth Lind. Disposition Trafikverkets regelverk Presentation Kenneth Lind Kenneth Lind Investering Avdelning Teknik och miljö Enhet Vägteknik Metoddagen Solna 2013 02 07 2 2013-02-07 Trafikverket / Investering / Teknik- och Miljö/

Läs mer

Sanering av förorenade sediment i Norge vad har vi lärt på 20 år?

Sanering av förorenade sediment i Norge vad har vi lärt på 20 år? Sanering av förorenade sediment i Norge vad har vi lärt på 20 år? Renare mark Vårmöte 2012, Göteborg, 28-29 mars 2012 Jens Laugesen, Det Norske Veritas (DNV) mail: jens.laugesen@dnv.com Varför har vi förorenade

Läs mer

Möt den nya superfamiljen; Sundolitt XPS

Möt den nya superfamiljen; Sundolitt XPS Möt den nya superfamiljen; Sundolitt XPS 2 3 Möt den nya superfamiljen; Sundolitt XPS Sundolitt lanserar nu en superfamilj inom isolering! Sundolitt XPS (extruderad polystyren) har extrem styrka, minimal

Läs mer

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt maj 2015 2 Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfal Marknadskontroll av byggprodukter,

Läs mer

2013-05-02 577-2753-13. Inventering av anläggningar med Oljegrus- och asfaltverk, stationära

2013-05-02 577-2753-13. Inventering av anläggningar med Oljegrus- och asfaltverk, stationära Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade

Läs mer

NVF, underhåll. Projekt: Organisation, kontrakt, uppföljning. Presentation Kontraktsformer. Färöarna 2 juni 2015

NVF, underhåll. Projekt: Organisation, kontrakt, uppföljning. Presentation Kontraktsformer. Färöarna 2 juni 2015 NVF, underhåll Projekt: Organisation, kontrakt, uppföljning Presentation Kontraktsformer Färöarna 2 juni 2015 Summering Kontraktsformerna för drift och underhåll av vägar har stora likheter i Norge, Sverige

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter 2007-03-17 Tankdagen, Solna 1 Innehåll Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter Torbjörn Jacobson Europastandard 12272-2 Olika typer av defekter (skador) Hur de ska kontrolleras Orsaker till defekter

Läs mer

Metoddagen 2007 Provtagning i fält

Metoddagen 2007 Provtagning i fält Metoddagen 2007 Vägverket Produktion Beläggning Mansour Ahadi Chef avdelning Industri Nöjd Medarbetare Index (NMI) Vägverket Fråga: Jag känner mig trygg när jag arbetar på väg 2004 1,2 2005 1,3 2006 3,5

Läs mer

Otraditionella matematikuppgifter

Otraditionella matematikuppgifter Otraditionella matematikuppgifter Anne Winther Petersen & Erik von Essen Vid problemlösning eller tillämpningar är det viktigt att kunna redovisa resonemang och ämnesinnehåll för mottagare som inte från

Läs mer

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1 TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Krav, toleranser och provningsmetoder vid utförande av varmblandade massabeläggningar, bundet bärlager, gjutasfalt och ytbehandling. 2014-03-03 Sidan 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden Til skolen Rundskriv S 09-2015 Oslo, 23. mars 2015 Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden 15. og 16. april, Nordiska Folkhögskolan, Kungälv, Sverige Nordisk folkehøgskoleråd inviterer

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält Krocklaboratoriet Uniform provisions concerning the approval of restraining devices for child occupants of power-driven vehicles. ( child restraint systems ) ECE Regulation 44 Inkluderar ej dammprovning,

Läs mer

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken: . Beläggningens gröna framtid Beläggningens gröna framtid Per Centrell Ramböll Sverige AB Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken: Beläggningens gröna framtid Asfaltbeläggning i ett livscykelperspektiv

Läs mer

Grænseoverskridende trafikplanlægning Sten Hansen, Region Skåne. NVF Seminar 2011-04-08 Sten.Hansen@skane.se

Grænseoverskridende trafikplanlægning Sten Hansen, Region Skåne. NVF Seminar 2011-04-08 Sten.Hansen@skane.se Grænseoverskridende trafikplanlægning Sten Hansen, Region Skåne NVF Seminar 2011-04-08 Sten.Hansen@skane.se 1 2 2011-04-08 IBU-Öresund Initiativ från Öresundskomiteen Ett unikt projekt med 28 parter Syfte

Läs mer

Scangrip, som produceras i Danmark, har allt sedan 1946 varit en trotjänare för hantverkarna i Sverige.

Scangrip, som produceras i Danmark, har allt sedan 1946 varit en trotjänare för hantverkarna i Sverige. SCANGRIP Sveriges nationaltång sedan 1946. Den enda låstången som kan manövreras med en hand. Fördelen är att man alltid har en hand fri att fixera, justera eller att hålla arbetstycket med. SCANGRIP Sveriges

Läs mer

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand!

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Vi ansvarar

Läs mer

Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän.

Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän. Upplägg Förprovning och proportionering Provytor Utvärdering beläggning Tillverkning Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän. Utläggning Resultat av bullermätning E4 Sundsvall Iakttagelse

Läs mer

För pålitliga och säkra leveranser

För pålitliga och säkra leveranser För pålitliga och säkra leveranser Leveransguiden 2016 1 Innehåll Förord 4 PRODUKTER Performance Programme och PMB 6 7 Penetrations- och viskositetsbitumen 8 9 Emulsioner 10 11 LEVERANSPLATSER Bitumendepåer

Läs mer

Temadag: Renovering, uppgradering och förstärkning av metall och betong

Temadag: Renovering, uppgradering och förstärkning av metall och betong Temadag: Renovering, uppgradering och förstärkning av metall och betong Maskiner, konstruktioner och anläggningar utsätts för slitage i form av mekanisk nötning, korrosion, kemiska angrepp och så vidare.

Läs mer

100 % SNABBARE FOG & DISTANS EN HANDLEDNING FÖR HÅLLBAR LÄGGNING AV MARKSTEN OCH PLATTOR

100 % SNABBARE FOG & DISTANS EN HANDLEDNING FÖR HÅLLBAR LÄGGNING AV MARKSTEN OCH PLATTOR 100 % SNABBARE FOG & DISTANS EN HANDLEDNING FÖR HÅLLBAR LÄGGNING AV MARKSTEN OCH PLATTOR Vårt framgångsrecept Ett noggrant underarbete, plattor/marksten av hög kvalitet och ett korrekt läggningsarbete

Läs mer

Virkad / heklet kofta / jakke & väst / vest i SILENZIO Broderi i ANCHOR TAPISSERIE ULL

Virkad / heklet kofta / jakke & väst / vest i SILENZIO Broderi i ANCHOR TAPISSERIE ULL Virkad / heklet kofta / jakke & väst / vest i SILENZIO Broderi i ANCHOR TAPISSERIE ULL Garn: Silenzio 50% akryl, 25% ull, 25% alpaka, 1 n = 50 g, 60 m Anchor Tapisserie ull: 100% ull, 1 docka/dukke = 10

Läs mer

Eter-Color. ett naturligt och starkt val. Genomfärgad fibercement. Stark kvalitet naturliga, spännande färger. Minimalt underhåll

Eter-Color. ett naturligt och starkt val. Genomfärgad fibercement. Stark kvalitet naturliga, spännande färger. Minimalt underhåll April 2012 2.122 SE Eter-Color ett naturligt och starkt val Genomfärgad fibercement Stark kvalitet naturliga, spännande färger Minimalt underhåll Till alla slags fasadbeklädnader Eter-Color är en väderbeständig

Läs mer

NVF 33 Svenska Avdelningens Beläggningsutskotts protokoll nr 3-14

NVF 33 Svenska Avdelningens Beläggningsutskotts protokoll nr 3-14 1 (5) NVF 33 Svenska Avdelningens Beläggningsutskotts protokoll nr 3-14 Sammanträde: 2014-04-15 Plats: Svevia, Göteborg Närvarande: Henrik Sjöholm ordförande Sven Fahlström sekreterare Åke Sandin Mats

Läs mer

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: mycket bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet?

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: mycket bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet? Namn: Tone Resa: Spanien - Barcelona - Weekend Datum: 23.-25. mai 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: -ble møtt av hyggelige representanter på flyplassen til avtalt

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Simulator för optimering av miljö- och. Volvo Construction Equipment

Simulator för optimering av miljö- och. Volvo Construction Equipment Simulator för optimering av miljö- och kostnadseffektivitet Problemställning Bakgrund Anläggningsmaskiner och lastbilar används i en mängd olika applikationer över hela världen. Miljöpåverkan och kostnader

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Lindab

lindab vi förenklar byggandet Lindab Lindab Vi förenklar byggandet Lindab i korthet Försäljning, marknader Lindab är en internationell koncern som utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar i tunnplåt

Läs mer

Av: Karl Öhman Datum: 2012-01-30 Telefon: 0733 84 71 10. Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269

Av: Karl Öhman Datum: 2012-01-30 Telefon: 0733 84 71 10. Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269 Av: Karl Öhman Datum: 2012-01-30 Telefon: 0733 84 71 10 Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269 Förord Halvvarma beläggningsmassor används i stor utsträckning på det låg- och medeltrafikerade

Läs mer

Sladdlampor/Kabellygter

Sladdlampor/Kabellygter Rohrlux handlampor, halogenljus och specialsystem för bl a verkstäder, byggarbetsplatser och laboratorier visar Rohrlux specialistkunnade på ljus. Rohrlux utvecklingsavdelning kounicerar kontinuerligt

Läs mer

FIRST LEGO League. Västerås 2012

FIRST LEGO League. Västerås 2012 FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Problemlösarna Vi kommer fra Hallstahammar Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 10 jenter og 12 gutter. Vi representerer Lindboskolan

Läs mer

Framtiden tillhör de kreativa LEGO Education Förnybar energi ENERGI PROBLEMLÖSNING KREATIVITET SAMARBETE

Framtiden tillhör de kreativa LEGO Education Förnybar energi ENERGI PROBLEMLÖSNING KREATIVITET SAMARBETE Framtiden tillhör de kreativa LEGO Education Förnybar energi ENERGI PROBLEMLÖSNING KREATIVITET SAMARBETE Energi i framtiden Energi är ett av de viktigaste ämnena i det moderna samhället. Att fokusera på

Läs mer

Sveriges största funktionsentreprenad

Sveriges största funktionsentreprenad Nr 2 2010 Sveriges största funktionsentreprenad Med vår remixerenhet uppnås en miljövinst genom att vi fräser och återanvänder mycket av den gamla asfalten samtidigt som behovet av transporter minskar.

Läs mer

Håkan Arvidsson, 013-20 43 57, hakan.arvidsson@vti.se

Håkan Arvidsson, 013-20 43 57, hakan.arvidsson@vti.se Prislista Laboratorieprovning Vägmaterial 2015 * Obundna material Håkan Arvidsson, 013-20 43 57, hakan.arvidsson@vti.se Provberedning (neddelning, krossning m.m.) Petrografisk beskrivning bergartsbestämning

Läs mer

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Innlandet som motor for bioenergibransjen? Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Var ligger de framtida utfordringene? Klima Sikker energiførsyning Resurs hushållning Lokal utveckling Skapandeav

Läs mer

Kenneth Lind Asfaltdagen 2013. Nyheter regelverk

Kenneth Lind Asfaltdagen 2013. Nyheter regelverk ASFALTDAGEN 2013 Malmö 20 November Stockholm 21 November Kenneth Lind Investering Teknik o Miljö Vägteknik Nyheter regelverk Presentation Kenneth Lind Bakgrund: Kemi ingenjör Laboratoriechef NCC ROADS

Läs mer

NVF, beläggningar. Memo. Plats : Veiteknisk Institutt, Fjordveien 3 på Høvik, Oslo. Tid: Tisdagen den 29.1.2013, 09.00 14.00

NVF, beläggningar. Memo. Plats : Veiteknisk Institutt, Fjordveien 3 på Høvik, Oslo. Tid: Tisdagen den 29.1.2013, 09.00 14.00 NVF, beläggningar Memo Plats : Veiteknisk Institutt, Fjordveien 3 på Høvik, Oslo Tid: Tisdagen den 29.1.2013, 09.00 14.00 På plats: Lars Forstén, ordförande, Lemminkäinen Infra Oy, Fi Juha Äijö, sekreterare,

Läs mer

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6 Inlämning 4 IKOT Inlämningsuppgift 4 Anders Segerlund andseg@student.chalmers.se Joakim Larsson joakiml@student.chalmers.se Toni Hastenpflug tonih@student.chalmers.se Fredrik Danielsson fredani@student.chalmers.se

Läs mer

Presentation MinBaS dagen

Presentation MinBaS dagen MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS Innovation - VINNOVA Presentation MinBaS dagen 18 mars 2015 Hållbar bergmaterial- och mineralförsörjning, HBMF ett projekt inom MinBaS Innovation, Björn Lagerblad CBI,

Läs mer

Besiktning av KGO-sträckor

Besiktning av KGO-sträckor Besiktning av KGO-sträckor utförda 2007, 2008, 2009 och 2010 av Gunnar Dryselius Torbjörn Jacobson Mats Wendel Leif Viman Gunnar Dryselius och Mats Wendel in action - 1 - - 2 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.

Läs mer

För ett miljövänligare byggande. En presentation om vår FBLC betong

För ett miljövänligare byggande. En presentation om vår FBLC betong För ett miljövänligare byggande En presentation om vår FBLC betong Innehåll Varför är betong miljövänlig? 3 Vad är FBLC betong? 4 Inte bara miljövänlig - fler goda betongegenskaper 5 Att tänka på när du

Läs mer

FIRST LEGO League. Borlänge 2012

FIRST LEGO League. Borlänge 2012 FIRST LEGO League Borlänge 2012 Presentasjon av laget Blåsta blåbär Vi kommer fra Säter Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 10 jenter og 4 gutter. Vi representerer Klockarskolan Type

Läs mer

Flexit - det enkla utställningssystemet för tygbilder En produkt av Big Image Systems

Flexit - det enkla utställningssystemet för tygbilder En produkt av Big Image Systems Flexit - det enkla utställningssystemet för tygbilder En produkt av Big Image Systems Hur & varför kom Flexit till? På Big Image jobbar vi med en enda sak, men på tusen olika sätt. Det är stora bilder

Läs mer

Tankbeläggning Ett klokt val

Tankbeläggning Ett klokt val Tankbeläggning Ett klokt val För Er vägsamfällighet VAD ÄR TANKBELÄGGNINGAR? Tankbeläggningar har funnits som koncept i över hundra år och har upplevt ett uppsving de senaste åren då fördelarna med metoderna

Läs mer

ANLÄGGNING REGION MELLERSTA

ANLÄGGNING REGION MELLERSTA ANLÄGGNING REGION MELLERSTA TOMMY PATRIKSSON, PROJEKTCHEF PEAB, ANLÄGGNING REGION MELLERSTA VI PÅ PEAB KAN TELECOM. OCKSÅ. Att Peab är ett rikstäckande bygg- och anläggningsföretag har väl knappast undgått

Läs mer

Bindemedelsförsegling

Bindemedelsförsegling Vad är en bindemedelsförsegling? Vad är syftet med förseglingen? Vad är förväntningen på slutprodukten? Patrik Malmberg och Bo Svensson Svevia Beläggning 1 2 ATB Väg 94 Försegling Försegling görs för att

Läs mer