TullverkeT bekämpar brott med hjälp av röntgenstrålning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TullverkeT bekämpar brott med hjälp av röntgenstrålning"

Transkript

1 NUMMER 4 ÅR 2011 ÅRGÅNG 2 sista numret av Tidningen TullverkeT bekämpar brott med hjälp av röntgenstrålning TiPs för solskyddade 5skolgÅrdar Tema strålning PÅ JobbeT djursjukhuset tänkte strålsäkert från början stresstester ska förbättra säkerheten i svenska kärnkraftverk Jag rekommenderar alla att kolla sina fläckar, jag har själv tagit bort två. SIMON DAHL

2 ledare ann-louise eksborg Strålsäkerheten fortsatt i fokus Det här blir sista numret av tidningen Strålsäkert. Vårt uppdrag att informera om och driva strålsäkerhetsfrågor består förstås men vi kommer fortsättningsvis att välja andra snabbare och flexiblare kanaler. Myndighetens webbplats är en självklar sådan. Jag hoppas att du kommer att anmäla dig som prenumerant på våra webbnyheter! Läs mer om det på sidan 19. Tidningens sista nummer har temat strålning på jobbet. Inom vissa branscher, exempelvis kärnkraftsbranschen, har strålsäkerhetsperspektivet lång tradition, medan strålsäkerhetsmedvetandet kanske inte alltid är lika utvecklat på arbetsplatser där strålning och strålkällor bara används som ett hjälpmedel i den huvudsakliga verksamheten. Men som vi bland annat kan se i det här numret: även på djursjukhus och hos Tullverket krävs det att man följer våra strålsäkerhetsföreskrifter. Oavsett huvudsaklig verksamhet måste strålsäkerheten stå i fokus när strålning och strålkällor är inblandade. Kärnkraftsolyckan i Japan har försvunnit från löpsedlarna men är förstås fortfarande högaktuell för oss som arbetar med strålsäkerhet. Just nu står stresstesterna i fokus testerna av kärnkraftverkens förmåga att hantera exempelvis jordbävningar och översvämningar eller långvariga strömavbrott. Europas kärnkraftsindustrier är i full gång med att genomföra testerna. Vår roll är att analysera resultaten från de svenska kärnkraftverken och ta fram den svenska rapporten till EU. Utan att ännu ha resultaten vill jag än en gång poängtera att kärnkraftsolyckan kommer att påverka arbetet med kärnkraftssäkerhet under lång tid framöver. Ann-Louise Eksborg Generaldirektör, Strålsäkerhetsmyndigheten Ansvarig utgivare Anneli Hällgren Redaktör Ina Bergström ISSN Redaktionskommitté för nummer 4 Nils Addo, Lars Bennemo, Peter Björk, Johan Gulliksson, Lars Hildingsson, Lena Hyrke, Anna Lundborg, Leif Moberg, Lena Sonnerfelt, Petra Sjöström, Lars van Dassen, Heléne Wijk. Produktion Intellecta Corporate Omslagsfoto Pia Nordlander Strålsäkert ges ut av Strålsäkerhetsmyndigheten och informerar om myndighetens frågor. Tidningen kommer ut med fyra nummer per år och kan också läsas på vår webbplats, Upplaga 9000 ex Tryck Elanders Sverige AB, 2011 Tidningen kan beställas i alternativa format som till exempel punktskrift eller daisy-format. Skicka e-post till om du vill ha tidningen i ett alternativt format

3 foto: jann LipKa stresstester ska förbättra säkerheten Vid ett ministermöte i våras kom EU:s medlemsstater överens om att alla EU:s kärnkraftverk ska stresstestas till följd av kärnkraftsolyckan i Japan. I september lämnade Sverige en nationell lägesrapport till EU. Rapporten visar att arbetet med stresstesterna går enligt plan. På kärnkraftverket i Forsmark är ett 15 tal personer inblandade i stresstesterna. Arbetet leds av blockstabsingenjören Gustav Dominicus. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som har ansvaret för att granska och rapportera stresstesterna som görs av de svenska kärnkraftverken. Resultaten ska redovisas till regeringen, EU kommissionen och de europeiska strålsäkerhetsmyndigheternas samarbetsorgan, European Nuclear Safety Regulator Group (ENSREG), senast den 31 december Tidschemat är pressat, men personalen på kärnkraftverket i Forsmark hade redan efter ministermötet börjat planera stresstestarbetet. Tidplanen är tajt men inte omöjlig att följa, säger Gustav Dominicus, projektledare för stresstestarbetet på Forsmarks kärnkraftverk. Gustav Dominicus säger att frågeställningarna i stresstesterna överlag är tydliga och lätta att följa, men att det som alltid lämnas en del utrymme för egna tolkningar. ENSREG har varit tydliga med att vi inte förväntas göra nya analyser utan bör utgå från dem som finns i vår säkerhetsredovisning och andra studier, och komplettera med en del bedömningar. Man kommer ganska långt i det här ändå, man ser det viktigaste, säger han. Redan 2005 började svenska myndigheter begära att kärnkraftverken skulle studera hur händelser som exempelvis brand, översvämning och kraftig vind påverkar anläggningarna. Gustav Dominicus berättar att Forsmark har förstärkt och förbättrat sig utifrån det och förhoppningsvis kommer att kunna dra nytta av det i stresstesterna. Med stresstesterna hoppas vi kunna identifiera eventuella Gustav Dominicus svagheter så att vi kan förbättra vår säkerhet ytterligare, säger han. Vi gör ju det här lika mycket för vår egen del. foto: Eva fischer Ytterligare analyser Utöver stresstesterna genomför kärnkraftverken utvärderingar av kärnkraftsolyckan i Fukushima genom kärnkraftsägarnas internationella samarbetsorganisation, The World Association of Nuclear Operators (WANO). Efter kärnkraftsolyckan kom WANO med en rapport som innehöll ett antal punkter som kärnkraftverken skulle se över. WANO:s rapport baserade sig på de säkerhetsbrister som identifierades i samband med olyckan i Fukushima. Till skillnad från stresstesterna, som är helt teoretiska, var WANO:s genomgång mer handgriplig. Kärnkraftverken fick i uppdrag att kontrollera att den utrustning som finns för att hantera ett haveri fanns på plats och fungerade, samt att gå i genom instruktioner och säkerhetsställa att personalen har rätt utbildning för att hantera utrustningen. Vid Forsmark fann man ett antal punkter att förbättra, varav en som var särskilt lätt att åtgärda: Vi köpte in fler pannlampor. Det var en ytterligare säkerhetsåtgärd så att vi enklare ska kunna få tillgång till vår utrustning även om det skulle bli mörkt i lokalerna. Tidigare hade vi mest ficklampor, säger Gustav Dominicus. Den sista oktober tog Strålsäkerhetsmyndigheten emot kärnkraftverkens och Clabs slutredovisning av stresstesterna. Myndighetens första bedömning av materialet visar att vissa anläggningar inte fullt ut klarar de krav som finns när det gäller jordbävningar. Tillståndshavarnas redovisning visar också att beredskapen på kärnkraftverken inte är dimensionerad för ett olycksscenario där flera reaktorer slås ut samtidigt. En styrka med de svenska anläggningarna är dock att alla reaktorer har ett haverifilter som gör att de radioaktiva ämnena kan filtreras bort vid ett allvarligt haveri. David Persson fakta de stresstester av kärnkraftverken som nu genomförs består av analyser och teoretiska säkerhetsvärderingar. Testerna omfattar sju områden: jordbävning, översvämning, extrema väderförhållanden, hantering av svåra haverier, fullständigt bortfall av el och bortfall av slutlig värmesänka (havsvatten) samt en kombination av de två sista. Strålsäkerhetsmyndigheten har beslutat att även det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (CLAB) ska stresstestas. STRÅLSÄKERT #

4 fråga experterna! Fråga oss vad du vill om strålning! Skicka din fråga till Vill du veta mer kan du läsa på vår webb, vad är det egentligen som är farligt med radon? svar: Riskerna beror på att radon och radondöttrar följer med inandningsluften till luftrör och lungor där den alfastrålning som radondöttrarna avger vid sönderfallet orsakar skador som kan leda till lungcancer. Även andra organ i kroppen får en stråldos från radonet, men risken är mindre. Det tar mellan 15 och 40 år att utveckla lungcancer. Risken ökar med höga radonhalter och vid långvarig exponering. Rökare är mer känsliga för radon än ickerökare. Emil Bengtsson, utredare, enheten för miljöövervakning hur gör man stresstester rent PrakTiskT? man kan Ju inte ProvoCera fram Jordbävningar? svar: Att stresstesta kärnkraftsanläggningar innebär att man analyserar anläggningarnas förmåga att hantera vissa naturfenomen (som jordbävning och översvämning). Man undersöker även deras förmåga att stå emot långvariga strömavbrott och kylvattenproblem som kan orsakas av naturfenomen eller av olyckor i kärnkraftverkets omgivning. Analyserna baseras på beräkningar och bedömningar. Stresstesterna genomförs alltså genom att man teoretiskt ökar belastningen gradvis på kärnkraftsanläggningarna tills en allvarlig olycka uppstår. Därefter utvärderar man anläggningarnas förmåga att vid en sådan tänkt olycka förhindra allvarliga radioaktiva utsläpp till omgivningen. Lovisa Wallin, utredare, enheten för systemteknik behöver vi vara oroliga för det TrÅdlösa nätverket i vår dotters skola? svar: Strålsäkerhetsmyndighetens bedömning är att exponeringen för radiovågor från trådlösa datornätverk inte medför några hälsorisker. I stort sett alla forskare och strålskyddsmyndigheter i hela världen gör liknande bedömningar, inklusive ansvariga myndigheter i våra nordiska grannländer liksom Världshälsoorganisationen, WHO. Enligt mätningar vi tidigare gjort ligger signalstyrkan i lokaler med trådlösa datornätverk på jämförbar nivå med normal utomhusmiljö och långt under gällande referensvärde. Referensvärdet är också satt med god marginal till alla kända hälsoeffekter. Torsten Augustsson, enheten för miljöövervakning hur Tar man hand om radio aktivt skräp från kärntekniska anläggningar, Till exempel gamla rör, verktyg och arbetshandskar? svar: Ligger radioaktivitetsnivåerna under gränsvärdet kan skräpet läggas på en vanlig soptipp, förbrännas eller återanvändas. Finns det lite mer radioaktivitet kan det läggas på en s.k. markdeponi avsedd för kärnavfall. Det kan även smältas ner eller förbrännas. Godkända deponier finns på några av de kärntekniska anläggningarna exempelvis vid kärnkraftverken och vid de kärntekniska anläggningarna i Studsvik. Om halterna av radioaktiva ämnen i avfallet skulle vara så höga att det inte kan läggas på markdeponierna finns ett slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall vid Forsmarks kärnkraftverk. Om avfallet innehåller större mängder långlivade radioaktiva ämnen så måste det lagras. I Studsvik och Oskarshamn finns sådana lagerutrymmen i berget. Helene Wijk, inspektör, enheten för drift och avveckling vem avgör om det finns kompetent Personal för att uppföra ett slutförvar? svar: De som har ansvaret för verksamheten har också ansvaret för att arbetet bedrivs av tillräckligt kompetent personal. Svensk kärnbränslehantering AB, SKB, har det operativa ansvaret och kommer under förutsättning att tillstånd beviljas att konstruera och bygga det kommande slutförvaret med hjälp av olika konsulter och entreprenörer. Strålsäkerhetsmyndigheten har tillsynsansvaret. Det innebär att Strålsäkerhetsmyndigheten ska övervaka och kontrollera att arbetet utförs på ett kompetent sätt så att det fyller de krav som ställs. Eva Simic, projektledare, enheten för slutförvaring av radioaktivt avfall 4

5 BRED INSYN BRA FÖR SÄKERHETEN Strålsäkerhetsmyndigheten tar fram regler för, och utövar tillsyn mot, de svenska kärnkraftverken för att de ska drivas på ett strålsäkert sätt. Det finns många andra myndigheter och organisationer, både i och utanför Sverige, som granskar olika delar av kärnkraftverkens verksamhet. Även Strålsäkerhetsmyndigheten granskas av en rad instanser. JUSTITIE- KANSLERN har regeringens uppdrag att se till att myndigheten utför sitt uppdrag korrekt RIKSDAGEN stiftar lagar (Strålskyddslagen, Kärntekniklagen, Finansieringslagen, Miljöbalken) JUSTITIE- OMBUDSMANNEN har i uppdrag att se till att myndigheten följer lagstiftningen IAEA/IRRS Funktion för oberoende granskning av myndigheter REGERINGEN förser myndigheten med instruktion och regleringsbrev CERTIFIERINGSORGAN Av Swedac ackrediterat organ som granskar myndighetens ledningssystem SWEDAC Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN RIKSREVISIONEN granskar myndigheters ekonomi, förvaltning och effektivitet ÖVRIGA MYNDIGHETER t ex Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Arbetsmiljöverket, Naturvårdsverket, Svenska kraftnät, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelserna i kärnkraftslänen ACKREDITERAT KONTROLL- ORGAN (AK) genomför oberoende kontroller av viss utrustning LOKALA SÄKERHETS- NÄMNDEN Kärnkraftskommunerna får insyn i verksamheten genom ledamöter utsedda av regeringen TILLSTÅNDSHAVARE Interna granskningsfunktioner FAKTA: STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN. GRAFIK: SOLVEIG HELLMARK KÄRNKRAFTVERK IAEA/OSART Oberoende granskning av tillståndshavare WORLD ASSOCIATION OF NUCLEAR OPERATORS (WANO) Oberoende granskning och teknisk rådgivning IAEA Kärnämneskontroll EURATOM Kärnämneskontroll ÄGARE Vattenfall, EON, Fortum m fl STRÅLSÄKERT #

6 Tema strålning PÅ JobbeT foto: jann LipKa strålning finns överallt Många gånger när vi tänker på strålning ser vi framför oss ett kärnkraftverk, en röntgenapparat, solens strålar eller radio vågor från mobiltelefoner. Men strålning finns också inom många andra områden. Strålning används exempelvis för att rena vatten, kontrollera tjockleken på papper och kontrollera att svetsfogar är felfria. Röntgenstrålning används av tullen för att undersöka om bagage innehåller olagliga föremål. Därutöver finns det vissa produkter, exempelvis brandvarnare, som innehåller strålkällor. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar med att se till att olika verksamheter inom industri, veterinärmedicin och forskning hanterar joniserade strålning säkert. Myndigheten tar fram föreskrifter för att strålkällor ska användas på ett säkert sätt. Myndigheten inspekterar att de olika verksamheterna följer de regler som finns allt för att skydda människor och miljö från negativa konsekvenser av strålning. Strålning finns också naturligt i vår omgivning. Ett exempel är radon som många kommer i kontakt med dagligen efter som det finns i berggrunden och i byggnadsmaterial. För att mäta radonhalterna i byggnader krävs särskild utrustning som myndigheten justerar för att mätningarna ska bli så korrekta som möjligt. Följ med Strålsäkert till Strömsholms specialistdjursjukhus och till Tullverket för att se hur de använder strålning i sitt dagliga arbete! Ina Bergström Joniserande strålning har så högt energiinnehåll att den kan slå sönder molekylbindningar och på sikt leda till cancer. foto: bosse alenius inspektioner ett sätt att kontrollera De allra flesta som ska bedriva verksamhet med joniserande strålning måste ha tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheten genomför olika typer av tillsynsinsatser för att bedöma om verksamheten uppfyller de krav som finns. Inspektion är en av metoderna för att göra sådana bedömningar. Tillståndshavarna ser det som att vi hjälper dem att upprätthålla ett gott strålsäkerhetsarbete, säger inspektören Richard Holzwarth. Inspektör Richard Holzwarth. I Sverige finns lite drygt företag och organisationer som har tillstånd att arbeta med joniserande strålning. Det handlar om allt från kärnkraftverk och sjukhus till bryggerier och högskolor. En av Strålsäkerhetsmyndighetens huvuduppgifter är tillsyn. Av myndighetens 270 anställda arbetar 160 personer med tillsyn, främst gentemot kärnkraftverken i Oskarshamn, Forsmark och Ringhals. Myndighetens enhet för yrkesverksamhet har hand om tillsynen av drygt verksamheter, allt från billackerare och gruvindustri till livsmedelsproducenter och vattenverk. Så här kan en inspektion gå till Tillståndshavaren får i förväg veta vilka dokument inspektörerna vill se, vilka personer de vill träffa och vilka lokaler eller föremål som ska undersökas närmare. Vi vill veta vilka kunskaper som finns inom verksamheten när det gäller strålning och 6 STRÅLSÄKERT #4 2011

7 foto:pia nordlander foto: TuLLvERKET strålskydd, säger Richard Holzwarth, en av myndighetens inspektörer. Det är viktigt att det finns en strålsäkerhetsmedvetenhet. Inspektörerna går bland annat igenom tillståndshavarens dokumentation av personalens strålskyddsutbildning och den återkommande kontrollen av strålkällor. Vid behov går de också igenom dokumentationen av kontaminationskontrollen, en kontroll av hur radioaktiva ämnen kan spridas och kontaminera (smutsa ner) omgivningen. Inspektörerna vill också veta vilka strålskyddsrutiner som finns på arbetsplatsen. Inspektören intervjuar personalen och besöker lokalerna för att skapa sig en bild av verksamheten och hur den bedrivs i förhållande till det regelverk som gäller. Tillståndshavaren måste följa strålskyddslagen, myndighetens föreskrifter och så kallade tillståndsspecifika villkor som upprättas för vissa verksamheter. Efter inspektionen gör inspektören en bedömning av hur tillståndshavaren uppfyller kraven och skriver därefter en rapport. I rapporten ska det framgå om verksamheten uppfyller de krav som myndigheten ställer. Tillståndshavaren får alltid möjlighet att faktagranska de sakförhållanden som beskrivs i rapporten och lämna synpunkter, detta för att kontrollera att inspektören uppfattat allt korrekt. Om det finns brister som påverkar strålsäkerheten ska det också framkomma i rapporten. Denna analys genomför myndigheten utan att blanda in tillståndshavaren. Utifrån analysen beslutar sedan myndigheten om åtgärder behöver vidtas eller inte. Sanktionsmöjligheter Om det visar sig att tillståndshavaren inte uppfyller lagstiftningen kan myndigheten exempelvis förbjuda tillståndshavaren att fortsätta verksamheten eller besluta(förelägga) att tillståndshavaren ska vidta en särskild åtgärd. Besluten kan förenas med vite, alltså ett belopp som en domstol kan döma tillståndshavaren att betala om bristerna inte åtgärdas i tid. I vissa fall gör myndigheten en åtalsanmälan, en skriftlig anmälan om misstänkt brott till åklagarmyndigheten. Det är inte så vanligt med åtalsanmälningar, säger Richard Holzwarth. I de allra flesta fall rättar sig tillståndshavarna efter våra beslut och påpekanden. De flesta ser det som att vi hjälper dem att upprätthålla ett gott strålsäkerhetsarbete. Ina Bergström och Anna Norstedt STRÅLSÄKERT #

8 Tema strålning PÅ JobbeT djursjukhuset som tänkte på strålsäkerhet från början När hästar blir sjuka kan de behöva röntgas. På Strömsholms specialistdjursjukhus tar man årligen hand om cirka hästar. Strålsäkerhetsarbetet är en viktig del av veterinärernas vardag. Utanför Västerås ligger Strömsholms specialistdjursjukhus för hästar. Det är ett av två djursjukhus i Sverige som dygnet runt, året om tar hand om sjuka hästar. Djursjukhusets nya lokaler invigdes 2004 och redan vid planeringen av lokalerna hade man ett strålskyddsperspektiv. Vi la ner mycket tid och möda på att bygga lokalerna så att undersökningarna och logistiken runt hästarna blir så strålsäker som möjligt, både för personalen och för djurägarna, säger Henrik Båvenäs, sjukhusfysiker på landstinget Västmanland som deltog i sjukhusets strålskyddsarbete från början. Klarar sig inte utan röntgen Under ett år tar djursjukhuset emot cirka hästar. Många hästar är där av samma anledning de har problem med leder eller skelett. Det kan handla om inflammationer, sprickor, frakturer eller andra skador. En av de vanligaste utredningarna som sjukhuset gör är hältutredningen, där man försöker hitta orsaken till att en häst haltar. Det kan vara svårt att utreda och förstå var en häst har ont. Röntgen är en jätteviktig metod för att få en bild av skadans art, säger chefsveterinär Anders Norén. Den bilddiagnostiska metod som är vanligast på sjukhuset och som bäst passar hästens temperament och storlek är konventionell röntgen (även kallad slätröntgen). Metoden används i mer än 90 av 100 fall vid ortopediska besvär hos hästen. När undersökningen görs har hästen fått ett lugnande medel för att stå så stilla som möjligt, så att bilderna kan tas snabbt. Hästsjukvårdens bilddiagnostiska möjligheter är mer begränsade än för smådjur. En anledning är att det är mycket besvärligt att söva en häst, vilket är en förutsättning vid till exempel magnetkameraundersökning (MRI), eftersom djuret måste vara helt stilla under hela undersökningen. Ett annat skäl är hästens storlek det saknas helt enkelt utrustningar som är anpassade för så stora djur. Till sin hjälp har sjukhusets veterinärer också en mobil röntgenapparat och ultraljud som används när en häst är så svårt skadad att det är riskabelt att transportera den till sjukhuset. Klinikbussen som är tillgänglig dygnet runt är en viktig del i sjukhusets verksamhet. I klinikbussen finns skyddskläder, till exempel blyförkläden, som man ska använda när man röntgar, säger djursjukvårdaren Henrik Silfverbrand, som är den som genomför alla scint undersökningar. Det finns också tydliga instruktioner Röntgen är en jätteviktig metod för att få en bild av skadans art. om hur man ska göra så att man röntgar på ett strålsäkert sätt. Hästens urin blir radioaktiv Förutom konventionell röntgen använder Strömsholms sjukhus scintigrafi som är en nukleärmedicinsk undersökningsmetod. Scint är en liten del av vår verksamhet, säger Anders Norén. Under ett år undersöker vi mellan 25 och 50 hästar med den metoden. Metoden ställer höga krav på sjukhusets strålsäkerhetsarbete, eftersom man vid undersökningen använder radioaktiva läkemedel. Det i sin tur leder till att hästens urin är radioaktiv omedelbart efter det att undersökningen är genomförd. Vi använder scint metoden när vi undersöker delar av skelettet som är omgärdade av tjocka vävnader, till exempel på ryggen, eftersom vanlig röntgen inte ger 8 STRÅLSÄKERT #4 2011

9 foton: pia nordlander Anders Norén, hästsjukhusets chefsveterinär. Djursjukvårdaren Henrik Silfverbrand genomför en scint-undersökning av hästens skelett. Sjukhuset tar hand om cirka hästar per år. tillräckligt bra bildkvalitet, säger Anders Norén. En viktig åtgärd i sjukhusets strålskyddsarbete har varit att bygga fyra boxar i en separat del av sjukhuset. Där stannar hästarna i ungefär ett dygn efter en scint undersökning. Den här delen av sjukhuset är kontrollerat område tydliga arbets och strålskyddsanvisningar gäller för arbete i dessa utrymmen och endast behörig personal har tillträde. Det går att göra rent i boxen redan efter två dygn om man ser till strålningsnivåerna, men vi brukar vänta i ungefär en vecka, säger Henrik Silfverbrand. Efter en vecka är det så låga nivåer av radioaktiva ämnen i det spill som finns i boxen att det inte behöver tas om hand på något speciellt sätt. Jag tänker på strålskyddet hela tiden, men känner mig trygg i det som jag har lärt mig, säger Henrik Silfverbrand. Information till hästägarna är viktigt Precis som på många andra arbetsplatser som använder strålning är det viktigt att personalen har kunskap om strålning och hur man skyddar sig. Därför genomförs utbildningar i strålskydd regelbundet. Hästägarna vill också veta hur en undersökning går till. Hästägare vill ofta ha detaljerad information om hur en undersökning är genomförd, vilken metod som har använts och vilket resultat den har gett, säger Anders Norén. Därför är vi noga med att informera både före och efter en undersökning. Ibland gör sjukhuset en så kallad överlåtelsebesiktning, som innebär att hästens alla leder röntgas i samband med en försäljning. Det är en liten del av verksamheten, säger Anders Norén. Det finns en övertro på röntgen och att det är svaret på allt. Röntgen kan vara en del i en utredning, men först måste man alltid ställa sig frågan vad som ska diagnostiseras, säger han. Maria Stråhle så här gör strömsholm vid en röntgenundersökning ska häst ägaren helst vara med, för att hästen oftast är lugnare då och för att minimera personalens stråldoser. Hästägaren ska vara över 18 år och inte gravid. personal och hästägare har på sig blyförkläden. stråldoserna mäts regelbundet den som genomför scint-undersökningarna bär alltid dosimeter, en mätare som registrerar strålningsnivåer. Mätresultaten följs upp årligen. därutöver gör sjukhuset punktinsatser. En gång per år kontrollerar man vilka strålningsnivåer som uppmäts i samband med att det radioaktiva läkemedlet görs i ordning inför en scint-undersökning. Kontrollmätningar görs också vid behov i undersökningsrummet. under första verksamhetsåret kontrollmätte man även regelbundet i andra utrymmen i sjukhuset. STRÅLSÄKERT #

10 Tema strålning PÅ JobbeT foto: TuLLvERKET Tullverket använder bland annat röntgen i sitt brottsbekämpningsarbete. röntgen ger snabbare och smidigare godskontroller En viktig del i Tullverkets strålskyddsarbete är att se till att personalen har rätt kunskap om strålning och att alla följer de strålskyddsrutiner som finns. En av dem är att alltid bära dosimeter när man röntgar en lastbil med containerskanning. Sedan 2004 använder Tullverket så kallad containerskanning i flera svenska hamnar, bland annat Göteborg och Malmö, för att på ett enklare sätt kontrollera inkommet gods. Röntgenutrustningen kan liknas vid en stor larmbåge som lastbilen kör igenom, och det tar cirka 20 sekunder att genomföra kontrollen. Tidigare kunde det ta flera dagar att göra motsvarande kontroll. För oss är det viktigt att hela tiden utvärdera nya metoder och tekniker för att kunna bedriva en effektiv brottsbekämpning, utan att hindra den legala handeln, säger Poul Christoffersen, nationell specialist och ansvarig för metodoch teknikutveckling inom brottsbekämpning på Tullverket. Tullverket har sammanlagt drygt 40 röntgenutrustningar till sin hjälp för att kontrollera inkommande och utgående gods till Sverige. Flödet av varor och gods in och ut ur landet är enormt, säger Poul Christoffersen. Vi kontrollerar förstås inte allt. Vi letar efter avvikelser och undersöker därför endast gods som vi misstänker innehåller andra varor än vad som har angetts i godsdeklarationen. I de flesta fall handlar det om att Tullverket misstänker att gods innehåller narkotika, cigaretter eller alkohol. Tank kräver bärbar röntgen Den vanligaste röntgenutrustningen påminner om den som används vid flygplatsernas säkerhetskontroll för att kontrollera handbagage. Röntgenapparaterna är dock något Ingen får använda den bärbara röntgenutrustningen utan att först ha genomgått en utbildning i strålskydd. större eftersom de skannar av hela pallar med gods. För att kunna kontrollera svåråtkomliga utrymmen, till exempel bensintanken på en bil, har Tullverkets personal också tillgång till bärbar röntgen, så kalllad handskanner. Bensintanken kan då undersökas direkt på platsen och personalen slipper plocka isär bilen. Ingen får använda den bärbara röntgenutrustningen utan att först 10 STRÅLSÄKERT #4 2011

11 foto: johner bildbyrå foto: TuLLvERKET ha genomgått en utbildning i strålskydd, säger Poul Christoffersen. Viktigt att höja kompetensen Strålskyddsrutinerna är särskilt viktiga för de av Tullverkets tjänstemän som arbetar med de stora container skannrarna, eftersom utrustningen innehåller en stark strålkälla* med det radioaktiva ämnet kobolt 60. En av skyddsrutinerna är att personalen alltid ska bära dosimeter, en mätare som registrerar strålningsnivåer. Detsamma gäller när personalen använder den bärbara röntgenutrustningen. Att se till att personalen vet vilka strålskyddsrutiner som gäller och att hålla koll på stråldoserna är A och O i strålskyddsarbetet, säger Poul Christoffersen. Efter kärnkraftsolyckan i Japan märkte Poul Christoffersen att personalens oro för strålning ökade. Tullverket genomför därför en heldagsutbildning för all personal som arbetar med brottsbekämpning i Skåne med syfte att öka kunskapen om joniserande strålning. Om utbildningsdagen faller väl ut kommer den att genomföras på andra enheter inom Tullverket. Maria Stråhle *) Strålkällan i containerskannrarna är en så kallad HASS källa, vilket innebär att den är starkt radioaktiv, 27,8 GBq. Rädslan gör det lätt att prata om strålskydd Att hitta botemedel mot cancer och metoder för att bekämpa skeppsmask är två av Göteborgs universitets forskningsområden där joniserande strålning används. Samordningen av universitets strålskyddsarbete görs av Annhild Larsson, som är både strålskyddsfysiker och arbetsmiljöingenjör. Hon anser själv att det är den bästa kombinationen som finns. Strålskyddet är en viktig del av arbetsmiljön, säger Annhild Larsson. Många är rädda för strålning och tror att den är farligare än vad den är. Rädslan gör det dock lättare att prata om strålskydd. Prefekten ansvarig för strålskyddet För att kunna bedriva ett effektivt strålskyddsarbete har Annhild Larsson byggt upp ett nätverk av kontaktpersoner från universitetets institutioner. En gång per år ser hon till att de träffas allihop. Ansvaret för strålskyddsfrågorna vilar dock på varje prefekt, som är institutionschef. Alla som ska använda joniserande strålning i sitt arbete måste först genomgå en intern webbaserad utbildning. En utmaning i strålskyddsarbetet är att få alla, även de som arbetar en begränsad tid på universitetet, att följa de rutiner som finns, säger Annhild Larsson. Joniserande strålning används framför allt på två av universitetets fakulteter: Sahlgrenska akademin, som bedriver hälsovetenskaplig forskning, och naturvetenskapliga fakulteten. Röntgenstrålning är den mest förekommande. Bland annat används röntgenstrålning i forskningen om hur man kan bekämpa skeppsmask, som är ett stort problem för alla som har träbåtar på svenska västkusten, eftersom skeppsmasken äter upp träet. Om Vasaskeppet hade sjunkit utanför västkusten så hade det inte funnits ett skepp att bärga, säger Annhild Larsson. Öppna strålkällor minskar Förutom röntgenstrålning använder universitet också så kallade öppna strålkällor. Det är radioaktiva ämnen som används bland annat för att studera hur celler växer under olika förhållanden samt för att hitta botemedel mot cancer. Användningen av radioaktiva ämnen har dock halverats under de senaste tio åren. Det finns i dag andra metoder som är lite dyrare, men som personalen har lättare att acceptera, säger Annhild Larsson. Det är bland annat rädslan för radioaktiva ämnen som har drivit på utvecklingen. Strålning kommer även fortsättningsvis att användas i universitetets verksamhet, och då framför allt röntgenstrålning. Så länge som röntgentekniken ger oss bra och tillförlitliga resultat kommer vi att använda den, säger Annhild Larsson. Maria Stråhle STRÅLSÄKERT #

12 Länsstyrelsen redo En kärnkraftsolycka kan leda till att utsläpp av radioaktiva ämnen förorenar stora områden. Det såg vi inte minst efter kärnkraftsolyckan i japanska Fukushima i våras. I Japan arbetar man nu med sanering. Hur skulle det se ut vid en kärnteknisk olycka i Sverige? Sten Sundås är saneringsledare på länsstyrelsen i Kalmar län och han förklarar hur han och hans kolleger går tillväga: Vi sitter med indikeringskartan, en karta där det radioaktiva nedfallet finns utmärkt, och identifierar vad som finns i de mest kontaminerade områdena samt vilken slags sanering som behöver prioriteras. Med hjälp av satellitkartor på Internet kan man numera zooma in på enskilda fastigheter, säger han. Det är länsstyrelserna som har ansvaret för sanering efter en kärnteknisk olycka. Vid länsstyrelsen i Kalmar län arbetar omkring 200 personer, varav hälften ingår i länsstyrelsens krisorganisation. Däribland finns två saneringsledare som kallas in direkt när larmet går. Det ger dem möjligheten att få en helhetsbild av händelsen så att de kan ta fram en saneringsstrategi. Många frågetecken i början För att kunna välja saneringsstrategi är det en rad frågor som behöver svar: När skedde utsläppet? Vilka ämnen har släppts ut? Hur stort område har fått nedfall av radioaktiva ämnen? Hur stor blir stråldosen för omgivningen på lång och kort sikt? Det är även viktigt att veta vilken typ av miljö som drabbats är det jordbruk, viktiga vägar, vattentäkter eller bostadsområden? Väder och årstid har också stor betydelse för val av metod. Efter en kärnteknisk olycka är det länsstyrelsens uppgift illustration: SoLvEig HELLMaRK 12 STRÅLSÄKERT #4 2011

13 att sanera att prioritera vilka områden som ska saneras. Det är saneringsledarna som gör prioriteringen och först på åtgärdslistan står åtgärder som minimerar risken för människor att påverkas av strålning. Allra viktigast att sanera är miljöer där barn vistas, eftersom barn är mer känsliga för strålning än vuxna. Det är också viktigt att minimera riskerna för att livsmedel och dricksvatten får för hög koncentration av radioaktiva ämnen. När ingen fara för människoliv finns ska miljövärden prioriteras och först när både människa och miljö är utom fara bör ekonomiska värden prioriteras. Sanering är dyrt. Det är därför viktigt att ha ett bra underlag så att rätt områden prioriteras. Utgångspunkten är att man ska sanera de områden där det gör nytta för flest personer. Generellt kan man säga att det då rör sig om tätorter, viktig infrastruktur och samhällsviktig verksamhet, säger Elin Johansson, beredskapshandläggare vid länsstyrelsen i Kalmar län, som under våren utvecklat länsstyrelsens saneringsprogram. Beroende på hur kontaminerat ett område är efter en olycka finns tre generella typer av åtgärder: låta det radioaktiva ämnet klinga av på plats låta det radioaktiva ämnet ligga kvar, men kapsla in eller skärma av det genom att täcka det förorenade jordlagret med ny jord eller plöja ner det i marken ta bort det radioaktiva materialet och deponera det på en annan plats. Bra indikering är en förutsättning för en framgångsrik sanering, berättar Elin Johansson Genom detaljerade mätningar, bland annat flygmätningar, identifierar vi områdena med högst koncentration av radioaktivt nedfall för att veta var störst behov av sanering finns. När saneringen är klar gör vi en ny indikering för att se om åtgärderna har haft avsedd effekt, säger hon. Samverkan viktig Länsstyrelsen är ansvarig för sanering men samverkar med andra, till exempel med andra länsstyrelser och med Strålsäkerhetsmyndigheten, men även med kommunerna i Kalmar län och det lokala näringslivet. Länsstyrelsen är experter på att planera vilka metoder som ska användas, men när det gäller handgriplig sanering är det inom näringslivet som kompetensen finns, säger Elin Johansson. Utgångspunkten är att man ska sanera de områden där det gör nytta för flest personer. Kommunikation är en utmaning En stor utmaning som länsstyrelsen i Kalmar län ser är hur de ska kommunicera kring sina saneringsinsatser. De misstänker att det lätt skulle kunna bli missförstånd. Elin Johansson berättar om en händelse under den nationella krisövningen SAMÖ KKÖ (läs mer i rutan nedan) som genomfördes i våras. Under övningen ville vi dumpa kontaminerad snö i havet för att späda ut radioaktiviteten. Vår bedömning var att det var bättre för miljön än att deponera snön. Men då beskylldes vi för att vara miljöbovar, säger hon. Den andre saneringsledaren vid länsstyrelsen i Kalmar, Mikael Nilsson, berättar om en annan erfarenhet från övningen. Människor tyckte det var märkligt att de fick flytta hem samtidigt som vi sa att området behövde saneras. Vår analys var dock att sanering inte var akut, men att det behövdes för att få ner strålningsnivåerna på längre sikt, säger han. Följer utvecklingen i Japan Länsstyrelsen i Kalmar län följer utvecklingen i Japan för att lära av deras arbete med saneringsinsatser. Det har varit ganska tyst från Japan ett tag, men jag har förstått att de har haft problem med strålningsmätningen och det försvårar saneringsinsatserna. Vi försöker hålla oss uppdaterade så gott det går om händelseutvecklingen för att dra lärdomar till vårt eget arbete, säger Elin Johansson. David Persson foto: ami andersson Elin Johansson, beredskapshandläggare vid länsstyrelsen i Kalmar län. krisövning ger färdighet i februari 2011 genomfördes en stor nationell krishanteringsövning, SaMÖ-KKÖ, som simulerade en olycka vid kärnkraftverket i oskarshamn. Erfarenheterna från övningen ledde till att saneringsprogrammet i Kalmar län utvecklades. vi drog stora lärdomar under SaMÖ-KKÖ och reviderade vårt saneringsprogram därefter. den nya versionen har varit ute på remiss hos bland andra centrala myndigheter, övriga kärnkraftslän och grannlän. vi har fått bra synpunkter och håller nu på att ytterligare utveckla saneringsplanen, säger Elin johansson. Hon säger att det är så gott som omöjligt att förbereda för olika scenarier både vad gäller olycksförlopp, ett utsläpps omfattning och behovet av sanering. vi såg under SaMÖ-KKÖ att man aldrig kan förutspå vare sig väderlek eller spridning av radioaktiva ämnen. vi får fokusera på att vara mångsidiga och snabba, säger Elin johansson. aktörer på såväl lokal som regional och nationell nivå deltog i SaMÖ-KKÖ, däribland Strålsäkerhetsmyndigheten. Läs mer om övningen på MSb:s webbplats: msb.se. STRÅLSÄKERT #

14 foto: jeppe wikström/johner 5 tips på hur skolgårdarna kan bli hälsosammare 1Se till att det är nära till grönska på hela gården. barnen ska på ett naturligt sätt kunna välja både sol och skugga. Mellan hälften och två tredjedelar av lekmiljön bör vara kuperad och bevuxen. det främjar fysisk aktivitet och ger skydd mot solen. 2Se om det är möjligt att göra angränsande naturmark till en del av barnens utemiljö. En svensk studie visar att barn som har tillgång till mycket vegetation på stora kuperade ytor rör på sig mer och utsätts för mindre uv-strålning, än barn som inte har tillgång till den typen av miljöer. 3Riv stängslen! det är vanligt med stängsel som avgränsar olika delar av förskolegårdar. Men det hindrar barnen från att kunna röra sig fritt mellan sol och skugga. 4Placera klätterställningar, gungor, sandlådor och andra populära lekplatser så att de är i skuggan när solen är som starkast, mellan klockan 11 och 15. 5Ta hänsyn till väderstrecken när det är dags att bygga nytt eller bygga till. Solens strålar är mindre farliga på morgnar och kvällar. Grönska på skolgården låter barnen välja mellan sol och skugga på ett naturligt sätt. Solskyddade skolgårdar Buskar och träd ger ett naturligt skydd mot solen. Dessutom främjar planteringar lek och kreativitet. Malmö stad satsar på gröna skolgårdar. Som inspiration har de använt broschyren Solskyddsfaktorer sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn som Strålsäkerhetsmyndigheten gett ut tillsammans med länsstyrelserna. Solskyddsfaktorer Sju tips för Säkrare lekplatser och friskare barn Ladda ner eller beställ Solskyddsfaktorer sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn på Barn är extra känsliga för solens strålar. De har känsligare hud än vuxna och bränner sig därför lättare. Ju oftare man bränner sig i solen, desto större är risken att drabbas av hudcancer. Men det betyder inte att barn mår bättre inomhus. I stället kan populära lekställen placeras så att de skuggas av träd och buskar när solen är som starkast. Mätningar som har gjorts visar att barn som går på utomhusförskolor utsätts för lagom mycket UV 14 STRÅLSÄKERT #4 2011

15 Barn som går på utomhusförskolor är i en miljö där det finns ett naturligt skydd mot solen. foto: Björngårdsskolan på Södermalm i Stockholm (bilden) ingår dock inte i projekt Gröna skolgårdar. är både hälsosamma och pedagogiska strålning, trots att de är ute hela dagarna. De är i en miljö där det finns ett naturligt skydd mot solen, säger Karin Bengtsson, som ingår i projektledningen för Gröna skolgårdar i Malmö. Mer rörelse i kreativa miljöer Projektet Gröna skolgårdar startades av Malmö stad för att fler skolgårdar skulle få en mer varierad, grönskande och kreativ utemiljö. Projektet startade 2010 och under det första året valde staden ut skolor från tio stadsdelar med de sämsta skolgårdarna. Hittills har 11 skolgårdar fått en mer grön och varierad utemiljö och sju är på gång. Men projektet i Malmö handlar inte bara om att bygga mer solskyddade skolgårdar, utan även om att skapa en kreativ utemiljö som stimulerar barnen till att röra mer på sig utomhus. Ett annat mål är att göra det möjligt att jobba med utomhuspedagogik. Vid en av skolorna, Djupadalsskolan, skapade lärare och elever ett uteklassrum. Barn lär sig på olika sätt. För vissa kan det vara lättare att förstå hur man räknar ut en kubikmeter när man själv får bygga upp en, till exempel genom att stapla ved. Många skolor har också ofta väldigt kreativa miljöer inomhus, men inte alltid på skolgårdarna. Jag menar att inomhus och utomhusmiljön är en enhet, säger Karin Bengtsson. I projektet har det inte handlat om att de vuxna bygger och skapar bra utemiljöer. I stället har både elever och personal varit delaktiga. Allt kostar inte pengar Målet med projektet har också varit att arbetet med gröna skolgårdar ska bli en del av det löpande arbetet på skolorna. Det är viktigt att jobba i grupp, att arbetet blir en del av verksamheten. Det har visat sig att på skolor där arbetet har byggt på enskilda eldsjälar så upphör arbetet när personen slutar, säger Karin Bengtsson. Ett annat sätt att få arbetet med gröna skolgårdar att bli en del av den dagliga verk Karin Bengtsson, projektledningen Gröna skolgårdar samheten är att göra även de entreprenörer som underhåller skolgårdarna delaktiga. I vissa fall har det handlat om att eleverna är med i underhållsarbetet, till exempel genom att vattna och rensa. I andra fall har entreprenörerna hållit i pedagogiska moment, som att ha en grön lektionstimme med eleverna. Förutom delaktigheten menar Karin Bengtsson att det finns fler nycklar till framgång i den här typen av projekt. Rektorn måste förstå att utomhusmiljön är lika viktig som inomhusmiljön. Och det behövs pengar. Men det går att göra mycket även utan pengar! Malin Nääs foto: projektet gröna SKoLgÅRdaR i MaLMÖ STRÅLSÄKERT #

16 Simon Dahl, mitten, spelar beachvolleyboll. foto: privat om beachvolleyboll: beachvolley boll spelas på sand och det är två spelare i varje lag. Sporten blev en olympisk gren normalt spelas sporten på stränder, precis som namnet antyder. Men det finns även inomhushallar. i Sverige finns fyra: umeå, Södertälje, göteborg och Malmö. 16 STRÅLSÄKERT #4 2011

17 en plats i solen Hela 200 soldagar per år. Det var beachvolleybollspelaren Simon Dahls verklighet under flera år. Nu är han medveten om riskerna med solen och hoppas att idrottsvärlden kan bidra till att vi får bättre solvanor. Sol Som 14 åring började Simon Dahl med beachvolleyboll. Sex år senare inledde han sin elitkarriär och i nästan tio år spelade han tillsammans med Björn Berg i landslaget. Vi hade omkring 200 resdagar ihop per år. Vi åkte på träningsläger till bland annat Turkiet och Brasilien. Vi var hela tiden utsatta för sol, så det gjorde att vi var vaksamma för riskerna, säger Simon Dahl. Men även om det är lätt att skydda sig tänker man gärna jag klarar mig nog, fortsätter han. Även om Simon Dahl var medveten om riskerna med att vara för mycket i stark sol, så kom det riktiga uppvaknandet när en spelarkollega från USA drabbades av hudcancer. Att någon i min närhet fick det öppnade ögonen för riskerna. Det kan naturligtvis även ha varit fler som drabbades utan att jag vet om det. Cancer tar lång tid att utveckla så det är möjligt att andra spelare fått sjukdomen sedan karriären tagit slut, säger Simon Dahl. Björn Berg och Simon Dahl tränade två gånger per dag i stark sol. Med tiden blev de noga med att bära t shirt, keps, smörja in sig och använda zinkpasta på läpparna. De undvek också att spela när solen var som starkast mitt på dagen. I stället försökte de förlägga sina träningstider till tidig morgon eller sen eftermiddag. Men i början brände jag mig ofta. Nu har jag fått problem med läpparna och kan inte vara i solen utan att skydda dem, inte ens på hösten och vintern, säger Simon Dahl. Simon Dahl tycker att informationen kring riskerna med solen måste bli bättre, inte minst inom idrottsvärlden där många unga är engagerade. Han konstaterar att solen inte bara lyser på badstränder, utan även på fotbollsplaner och friidrottsarenor. Jag menar inte att det är tränarnas roll att ta ansvar för allas välfärd, men ledare och tränare kan göra väldigt stor skillnad. Inom idrottsvärlden finns det också många förebilder, säger Simon Dahl. På de turneringar som Simon Dahl varit på, eller arbetat med, är det aldrig arrangören som arbetat med information om riskerna med solen. Däremot har ofta olika varumärken informerat om riskerna med UV strålning och samtidigt lanserat solkrämer. Kläder och skugga som solskyddsfaktor Men solkräm är inte det bästa sättet att skydda sig mot solens strålar. I första hand är det kläder och skugga som är den bästa solskyddsfaktorn. Solskyddskräm ska bara användas på de ställen som inte kan täckas med kläder. Det rådet går dock stick i stäv med modet bland unga beachvolleybollspelare, där trenden för killar är att spela i linne och shorts och för tjejer att spela i bikini. Det finns en attityd hos spelare att ha shorts och linne och det är svårt att ändra på den kulturen. Men att det är viktigt att bli brun gäller inte bara beachvolleybollspelare, utan det är en generell attityd i Sverige. Nu är det sol, det gäller att passa på, säger Simon Dahl. Han jämför med Australien där han tycker att det är en stor skillnad i förståelse för riskerna med solen. I tennisturneringen Australian Open har bollkallarna solhatt där skyddet även täcker nacken. Arrangörerna även inom andra idrotter, till exempel beachvolleyboll, skulle kunna se till att alla funktionärer har solhatt och annat solskydd och därmed visa att de är måna om funktionärerna. Då blir hela tävlingen en förebild, säger Simon Dahl. Simon Dahl har många andra idéer kring hur informationen kring sol och solens risker kan bli bättre. Förutom att idrottsvärlden kan vara en arena för information kan det vara idé att utnyttja populära semesterorter, tror han. Jag tycker inte att man ska skrämma människor till ett ändrat beteende. Men på populära badstränder kan man sätta upp informationstält och dela ut informationsblad om riskerna med solen och om hur man bäst skyddar sig. Och han tycker att man bör kontrollera eventuella hudförändringar. Jag rekommenderar alla att kolla sina fläckar, jag har själv tagit bort två stycken. Det kan i alla fall inte skada. Malin Nääs ledare och tränare kan göra väldigt stor skillnad. Inom idrottsvärlden finns också många förebilder. foto: MaLin nääs simon dahl Gör: Sportchef för världscupen i beachvolleyboll. Meriter: Tidigare elitspelare i beachvolleyboll. Har deltagit i två os. Turneringschef för världscupen i beachvolleyboll. Placeringar: 9:e plats i os i aten 2004, 19:e plats i os i Sydney 2000, 9:e plats i vm i Rio de janeiro 2003, 5:e plats på EM i Timmendorfer STRÅLSÄKERT #

18 Kalifornien inför 18-årsgräns Ett tiotal länder har infört 18 årsgräns för solariesolning. Som första delstat i USA går nu Kalifornien samma väg. Sol Lagändringen innebär en minskad framtida risk för hudcancer hos våra barn och ungdomar, skriver det amerikanska hudläkarsällskapet american academy of dermatology i ett pressmeddelande. initiativet är ett tecken på att utvecklingen går i rätt riktning. Strålsäkerhetsmyndigheten har länge arbetat för en svensk lagstiftning på området, säger ulf wester, strålskyddsinspektör vid Strålsäkerhetsmyndigheten. Många studier visar att solariesolning innebär förhöjd cancerrisk, förklarar ulf wester, och risken är större ju yngre man är. Hudvävnaden är känsligare när den fortfarande växer och utvecklas. Ett tiotal länder har infört 18-årsgräns för solariesolning. först ut var frankrike (1997) som dessutom har krav på att solariesalonger måste vara bemannade. Svenska solariesalonger måste sätta upp anslag om att kunderna inte bör vara yngre än 18 år. inom ramen för strålskyddslagen kan vi från myndighetens sida säga hur solarieapparater ska vara utformade och hur de ska användas. Men vi kan inte stifta lagar som berör människorna som använder solarierna. det måste riksdagen göra, fortsätter ulf wester. island har infört 18-årsgräns, medan övriga norden ännu inte kommit till beslut. i Sverige finns sedan i våras ett lagförslag som inkluderar 18-årsgräns för solariesolning. Sofia Eriksson Pressa inte i solen på vintersemestern Varje vinter reser hundratusentals svenskar till solen och värmen. Nu oroar sig forskarna över att våra solvanor leder till att allt fler drabbas av hudcancer. Sol Hudcancer är den cancerform som ökar snabbast i Sverige. Varje år drabbas personer av olika typer av hudcancer. Cirka får den allvarligaste formen, melanom, och närmare 500 dör. Det råder ingen tvekan om att solens ultravioletta strålning kan orsaka hudcancer. Med stor sannolikhet är det våra solvanor som ligger bakom att fler drabbas av sjukdomen. När allt fler reser utomlands på vintern oroar sig forskarna över att hudcancerfallen ska öka ytterligare. Hudrodnader är brännskador På vintern är vi extra känsliga för UV strålning, eftersom huden är vinterblek och ovan vid solen. Reser vi då till länder där solen är väldigt stark, ibland dubbelt så stark som i Sverige på sommaren, utsätter vi oss för en risk, säger Johan Gulliksson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. När solen är stark är det lättare att bränna sig. Särskilt riskfyllt är det för barn. Ju yngre man är när man bränner sig, desto större är risken att som vuxen få hudcancer. Risken ökar också ju fler gånger man bränt sig. Det behöver inte svida och bränna i huden för att det ska räknas som en solskada. Redan en lätt hudrodnad innebär att du har bränt dig, säger Johan Gulliksson. Vinterblek hud behöver successivt vänja sig vid solen för att skaffa sig ett eget naturligt solskydd. Det är dock viktigt att veta att kroppen blir solbrun för att försvara sig mot UV strålningen. Solbrun hud är alltså inte ett hälsotecken, trots att många av oss tycker att vi ser friskare och hälsosammare ut när vi är bruna. Att grunda i solariet är något vi starkt avråder från. Solariesolning ökar hudcancerrisken, särskilt risken att få den allvarligaste formen, malignt melanom. Strålningen i ett solarium har inte heller exakt samma sammansättning som solens strålar och har därför inte samma effekt på huden, säger Johan Gulliksson. Så skyddar du dig Kläder och skugga är de bästa sätten att skydda huden mot solen. Att vistas i skugga är ett gott råd även om du vill bli brun, eftersom en del av strålningen når dit. Däremot ska du inte använda solskyddsmedel för att kunna sola mer. Det finns studier som tyder på att solskyddsmedel inte minskar risken för malignt melanom för dem som använder medlen för att sola. Som komplement till kläder fungerar de dock bra. Orsaken kan vara att det är svårt att täcka hela kroppen med korrekt mängd solskyddsmedel. Det kan också vara så att man tror sig vara helt skyddad av medlet och därför ligger längre i solen än vad man annars skulle ha gjort. Man ska aldrig ligga och pressa för att bli brun, säger Johan Gulliksson. Malin Nääs solariesolning är inte i linje med det vi står för FRISKVÅRD för två år sedan, 2009, tog träningskedjan Sats bort samtliga solarier från sina träningsställen 115 stycken i norden varav 56 i Sverige. beslutet fattades av Sats ägare Trygghetsgruppen, efter det att världshälsoorganisationen who uppgraderade cancerrisken för solariesolning. vår kärnverksamhet är hälsa och välbefinnande, och solariesolning är helt enkelt inte i linje med det vi står för, säger Sats vd farhad jabbari. Trots stora ekonomiska konsekvenser ångrar Sats inte sitt beslut. och förändringen skapade inga större reaktioner hos de totalt medlemmarna. vi har engagerade medlemmar som direkt säger ifrån om vi gör något de inte gillar, men den feedback vi har fått har Farhad Jabbari mestadels varit positiv. naturligtvis reagerade inte solarieaktörerna lika positivt, men som helhet har förändringen varit bra för Sats, säger farhad jabbari. Sofia Eriksson foto: RagnaR omarsson/etsabild 18 STRÅLSÄKERT #4 2011

19 Nummer 4 år 2011 årgång 2 TullverkeT bekämpar brott med hjälp av röntgenstrålning 5 Skolgårdar TipS för SolSkyddade Tema STrålning på jobbet djursjukhuset tänkte strålsäkert från början Stresstester ska förbättra säkerheten i svenska kärnkraftverk sista numret av tidningen Jag rekommenderarallaatt kolla sina fläckar, jag har själv tagit bort två. simon dahl sista numret av strålsäkert prenumerera på e-postnyheter i stället! Det här är sista numret av tidningen Strålsäkert. Nyheter och fördjupning om myndig hetens frågor hittar du framöver i stället på vår webbplats, Där kan du också anmäla dig som e postprenumerant på myndighetens nyheter. TACK FÖR oss Sju nummer av tidningen Strålsäkert har det hunnit bli, men nu håller du det sista numret av tidningen i din hand. Vi har beslutat oss för att i stället satsa mer på vår webbplats, berättar kommunikationschef Anneli Hällgren. Webben blir från och med nu platsen där du hittar nyheter och fördjupningar i frågor som har med strålsäkerhet att göra. Och det går att prenumerera även på webbnyheterna: Gå in på vår webbplats och välj Prenumerera på nyheter, så kommer du till en sida där du skriver in din e postadress och anger hur ofta du vill ha nyheterna skickade till dig. Anledningarna till att det redaktionella materialet flyttas från tidningen till webbplatsen är många: Tidningen har en lång pressläggning som gör att aktualiteter inte kan fångas upp. Myndighetens verksamhet täcker ett brett register av frågor, från kärnkraft till laserpekare frågor som inte nödvändigtvis intresserar en och samma läsare. Genom att frigöra resurser från tidningsproduktionen kan myndigheten bli såväl snabbare som mer flexibel i sin kommunikation. Problemet med lång pressläggning blev särskilt tydligt under de intensiva veckorna i mars när kärnkraftsolyckan i Japan pågick: Vi kom ut med ett temanummer som uppmärksammade kärnkraftsolyckan i Tjernobyl medan hela samhällets fokus låg på den pågående kärnkraftsolyckan i Fukushima, säger Anneli Hällgren. Men myndighetens webbplats blir inte den enda kanalen framöver. Även andra kanaler ska användas, sådana som bättre motsvarar målgruppernas behov. Vi ska till exempel starta en sida på Facebook för frågor om radon och vi undersöker behovet av nyhetsbrev till dem som har tillstånd för att bedriva verksamhet med strålning. Du som är specialintresserad av vissa av myndighetens områden, exempelvis kärnkraft eller slutförvaret, kan prenumerera på nyheter som handlar just om dessa frågor. På vår webbplats ser du vilka val som finns! Myndighetens webbplats finner du på Ina Bergström foto: johner bildbyrå MER PENGAR TILL KOMPETENSUTVECKLING ÖKAT ANSlAG i budgetpropositionen för 2012 har regeringen till stora delar följt de förslag Strålsäkerhetsmyndigheten lämnade i budgetunderlaget i mars. det blir ökade anslag för kompetensförsörjning: 20 miljoner för år 2012 och 25 miljoner för i budgetunderlaget föreslog vi en ökning av vårt anslag på 15 miljoner kronor, bland annat för sådan kompetensförsörjning vi såg behov av i utredningen Kompetensläge för ett strålsäkert samhälle, berättar ekonomichef Erik Henriksson. Regeringens avsikt med de ökade anslagen är att myndigheten ska upprätthålla och säkerställa kompetens inom vissa områden och att möta det ökade behovet av internationellt arbete till följd av händelserna i fukushima. Albert Hager Bernats STRÅLSÄKERT #

20 PosTTidning b Returadress: Strålsäkerhetsmyndigheten Stockholm SOLEN KAN GE HUDCANCER Solens ultravioletta strålning brukar delas upp i två typer med olika våglängd: UVA- och UVB-strålning. De når olika långt in i huden och påverkar huden på olika sätt. Båda kan skada cellernas arvsmassa (DNA) och leda till hudcancer. UVA-strålning Solens ultravioletta strålning (UV) utgörs till största delen av UVA-strålning. Den är inte lika energirik som UVB-strålning, men når ända in i läderhuden och gör att huden åldras i förtid. Pigmentet i huden försöker absorbera UVA-strålningen för att skydda sig och mörknar därför huden blir solbrun. UVA UVB-strålning UVB är mer energirik än UVA. Den når bara överhuden. Huden skyddar sig mot UVB genom att bli tjockare samt genom att bilda mer pigment. Det är främst UVB som bränner huden, och det är endast UVB som bildar D-vitamin i huden. Hårstrå UVB Överhud med hornbildande celler Basalcellslagret med melanocyter Läderhud Hårsäck Underhud Vanligaste typerna av hudcancer Basalcellscancer och skivepitelcancer kommer från de hornbildande cellerna i överhuden, medan melanom kommer från de pigmentbildande melanocyterna i basalcellslagret. FAKTA: STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN OCH JOHAN HANSSON, DOCENT OCH ÖVERLÄKARE, KAROLINSKA INSTITUTET. GRAFIK: SOLVEIG HELLMARK

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Solskyddsfaktorer Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Vad har träd och buskar med cancer att göra? Hudcancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige. Medan dödssiffrorna minskar för

Läs mer

BRÄNN NU, BETALA SEN! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCANCER

BRÄNN NU, BETALA SEN! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCANCER BRÄ U, BETALA SE! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCACER Antalet hudcancerfall i Jönköpings län har ökat med 44 procent mellan 2000 och 2008. Allt fler yngre drabbas. Hudcancer är den snabbast ökande cancerformen

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

TILLSYN AV SOLSKYDD OCH TOBAK PÅ FÖRSKOLEGÅRDAR

TILLSYN AV SOLSKYDD OCH TOBAK PÅ FÖRSKOLEGÅRDAR TILLSYN AV SOLSKYDD OCH TOBAK PÅ FÖRSKOLEGÅRDAR 2014-11-21 Camilla Östergren och Frida Ekblom 2 (10) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Bakgrund... 4 3 Avgränsning... 5 4 Utförande... 5 5 Resultat...

Läs mer

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen 6 Säker strålmiljö Miljökvalitetsmålet Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Miljökvalitetsmålet är beslutat av riksdagen Miljökvalitetsmålet

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Dokumentnr: Version Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall Strålsäkerhetsmyndigheten ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av ickekärntekniskt

Läs mer

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Datum: 2014-04-28 Diarienr: SSM2014-1683 Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Ni bereds härmed möjlighet att yttra er över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) slutförvarsansökan

Läs mer

Enkätundersökning om solvanor

Enkätundersökning om solvanor Enkätundersökning om solvanor Genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 24 november-2 december 211 Om undersökningen Strålsäkerhetsmyndigheten vill med undersökningen

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND

SAHLGRENSKA AKADEMIN UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND Eva Andersson Miljömedicinskt centrum Arbets- och miljömedicin Göteborg Kraftig ökning av hudcancer Kraftig ökning av antal hudcancerfall senaste 20-30 åren.

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare av öppna strålkällor, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk.

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: REMISS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor;

Läs mer

Vi gör samhället strålsäkert

Vi gör samhället strålsäkert Vi gör samhället strålsäkert Foto: Bosse Alenius Säker strålmiljö i hela samhället Vi arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se

2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se 2011-12-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar sfr.samrad@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av

Läs mer

Namn på deltagare: Helena Eriksson Projektnamn: Skydda din hud

Namn på deltagare: Helena Eriksson Projektnamn: Skydda din hud Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Helena Eriksson Projektnamn: Skydda din hud 1. Define (Definiera) Definiera problemet: Ungdomar får idag för lite

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar Lokala säkerhetsnämnden vid s kärnkraftverk informerar Lokala säkerhetsnämnden På Simpevarpshalvön norr om ligger sverket, som drivs av OKG Aktiebolag. Verkets tre kärnkraftsaggregat producerar en tiondel

Läs mer

De dokument som ingår in kvalitetshandboken ligger till grund för en säker och riktig hantering av klinikens röntgenutrustning.

De dokument som ingår in kvalitetshandboken ligger till grund för en säker och riktig hantering av klinikens röntgenutrustning. KVALITETSHANDBOK Enligt föreskriften SSMFS 2008:30 utgiven av Statens Strålsäkerhetsmyndighet (SSM) skall en veterinärklinik ha en KVALITETSHANDBOK som skall innehålla en viss information. Vid en kontroll

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2011 1 (5) 2010-10-27 Dnr 15/2010 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2011 I mars 2011 planerar Svensk Kärnbränslehantering AB:s

Läs mer

Webbundersökning om solvanor. Genomförd av Intellecta Corporate/Userneeds på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 23 maj-30 maj 2016

Webbundersökning om solvanor. Genomförd av Intellecta Corporate/Userneeds på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 23 maj-30 maj 2016 Webbundersökning om solvanor Genomförd av Intellecta Corporate/Userneeds på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 23 maj-30 maj 2016 Webbundersökning om solvanor Strålsäkerhetsmyndigheten vill med undersökningen

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Hur förebygger man malignt melanom? Amy Ahlgren Hudkliniken Malmö

Hur förebygger man malignt melanom? Amy Ahlgren Hudkliniken Malmö Hur förebygger man malignt melanom? Amy Ahlgren Hudkliniken Malmö 1903 Niels Finsen nobelpris för observation att solexponering kan behandla hudtuberkulos 1920-talet Coco Chanel 1940-talet bikini Risker

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1

Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1 Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1 Till ansökan bifogas: (För att saluföra brandvarnare enligt SSMFS2008:47 och rökdetektorer enligt SSMFS2008:44

Läs mer

Antal Kommer du att åka på solsemester under vintern 2011-2012?

Antal Kommer du att åka på solsemester under vintern 2011-2012? Kommer du att åka på solsemester under vintern -? När ska du åka? Hur ofta åker du på solsemester under vinterhalvåret? Vart ska du åka? Ja Nej November December Januari Februari Mars Varje år Vartannat

Läs mer

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala

Läs mer

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-06-05 Handläggare Annika Pfannenstill Utredningssekreterare annika.pfannenstill@malmo.se Tjänsteskrivelse Medborgarförslag om införande

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner.

Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner. Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner. Solen liknar en blomma av ljus. Det finns blommor som liknar solen. Det är solen som gör natt till dag NATT MORGONRODNAD

Läs mer

Föreläggande efter inspektion

Föreläggande efter inspektion BESLUT 2012-03-30 Södersjukhuset AB Sjukhusbacken 10 118 83 Stockholm Handläggare: Richard Odh Telefon: 08 799 44 78 Vår referens: SSM 2011-3992 Er referens: Objekt: Södersjukhuset AB Föreläggande efter

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

Kurser inom kärnenergiberedskapen.

Kurser inom kärnenergiberedskapen. samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för utbildningssamordning Hans Källström 010-240 53 49 hans.kallstrom@msb.se Kurser inom kärnenergiberedskapen. MSB-51.1 samhällsskydd och beredskap PM 2 (7)

Läs mer

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik AB SVAFO 611 82 Nyköping Beslut Vårt datum: 2014-12-11 Er referens: S-10-786 Diarienr: SSM 2010/2001 Handläggare: Simon Carroll Telefon: +46 8 799 41 24 Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Solarietillsyn i Luleå 2008

Solarietillsyn i Luleå 2008 projekt R A P P O R T augusti 2008 M I L J Ö K O N T O R E T Solarietillsyn i Luleå 2008 Katarina Frilén Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 LULEÅ Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Resa till Fukushima september Vad kan vi lära oss av Fukushima-katastrofen?

Resa till Fukushima september Vad kan vi lära oss av Fukushima-katastrofen? Resa till Fukushima september 2012 Vad kan vi lära oss av Fukushima-katastrofen? Konsekvenser av Fukushima Dai-Ichi Ingen kylning härdsmälta 160 000 människor utrymda Tsunamin och jordbävningen försvårar

Läs mer

Utfallet av stresstesterna av de svenska anläggningarna

Utfallet av stresstesterna av de svenska anläggningarna Utfallet av stresstesterna av de svenska anläggningarna SSM Stresstester - Bakgrund Ministermöte i Bryssel Överenskommelse om stresstester, 24 mars ENSREG beslutade om omfattningen Regeringen gav SSM uppdraget

Läs mer

Högre säkerhet i svenska kärnreaktorer

Högre säkerhet i svenska kärnreaktorer Försvarsutskottets yttrande 2010/11:FöU1y Högre säkerhet i svenska kärnreaktorer Till näringsutskottet Näringsutskottet har den 28 april 2011 beslutat att bereda bl.a. försvarsutskottet tillfälle att yttra

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens utbildningsoch övningsplan plan för den nationella strålskyddsberedskapen 2010

Strålsäkerhetsmyndighetens utbildningsoch övningsplan plan för den nationella strålskyddsberedskapen 2010 Sida: 1/6 PROMEMORIA Datum: 2010-02-23 Vår referens: 2010/660 Författare: Jan Johansson, Simon Karlsson, Robert Finck, Jonas Lindgren, Lena Wallberg, Karin Lindh Fastställd: Lynn Hubbard Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Johann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser

Johann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Johann Helgason Dreamstime.com Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Kärnavfall avger farlig strålning i 100 000 år Kärnavfall ska hanteras på ett sätt som inte pålägger framtida generationer

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om

Läs mer

Granskningsgruppens arbetsplan 2010

Granskningsgruppens arbetsplan 2010 s arbetsplan 2010 Antagen av 2010-02-09 1 Förord I och med platsvalsbeslutet den 3 juni 2009 har förutsättningarna kring det planerade slutförvarssystemet i Sverige tydliggjorts för LKO-projektet. SKB:s

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter om rökdetektorer som innehåller

Läs mer

Rapport- Tillsyn av förskolors utemiljöer med fokus på UVskydd

Rapport- Tillsyn av förskolors utemiljöer med fokus på UVskydd Rapport- Tillsyn av förskolors utemiljöer med fokus på UVskydd 2012 Annelie Stigsäter November 2012 2012-11-09 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. METOD... 3 4. REDOVISNING

Läs mer

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Leg. sjukhusfysiker Strålskyddsutbildning För att få lov att använda joniserande strålning, t.ex. röntgenstrålning, ska man ha Teoretisk kunskap om strålskydd, Praktisk

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

Tillsynsplan för Studsvik Nuclear AB år 2015

Tillsynsplan för Studsvik Nuclear AB år 2015 Sida: 1/5 TILLSYNSPLAN Tillståndshavare: Studsvik Nuclear AB Datum: Senast uppdaterad: 2015-02-04 Revision: 3 Författare: Emil Jorpes Tillsynsplan för Studsvik Nuclear AB år 2015 Syfte Dokumentet sammanfattar

Läs mer

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Kärnkraftsolyckan i Japan Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser Åtgärder Lärdomar Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat i

Läs mer

Beredskap mot kärntekniska olyckor

Beredskap mot kärntekniska olyckor Beredskap Beredskap mot kärntekniska olyckor Statens kärnkraftinspektion, SKI, har beredskap dygnet runt alla dagar om året. SKI ska ge räddningstjänst, media och allmänhet råd, prognoser och information

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. SÄKER STRÅLMILJÖ Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Sammanfattning miljökvalitetsmålet är nära att nås. det finns i dag planerade styrmedel som

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Bakgrund. Verksamheter som innefattar arbete med joniserande strålning har sedan länge reglerats genom olika typer av föreskrifter, förordningar och råd.

Läs mer

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon FAQ 2013 2013-11645 Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten i jordluften

Läs mer

Förslag för införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten

Förslag för införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten PM 2016:87 RV (Dnr 137-299/2016) Förslag för införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

2016-05-31. YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE.

2016-05-31. YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE. Britta Kahanpää Ledamot Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat Östra Ny Evelund Gård 610 30 Vikbolandet britta.kahanpaa@gmail.com Tel: 0768-993447 2016-05-31 NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-06-01

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndigheten granskar slutförvaret

Strålsäkerhetsmyndigheten granskar slutförvaret Strålsäkerhetsmyndigheten granskar slutförvaret Kärnkraftsindustrin vill bygga ett slutförvar Den 16 mars 2011 lämnade Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) in sin ansökan om att få bygga ett slutförvar

Läs mer

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola MILJÖFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Elisabet Aronsson 2016-08-10 018-727 43 26 Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 17 augusti 2016 Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola Remiss

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

Förslag till nya avgiftsnivåer i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till

Förslag till nya avgiftsnivåer i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Dokumentstatus: Godkänt Regeringen, Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Beslut Vårt datum: 2016-10-05 Er referens: Diarienr: SSM2016-4305 Handläggare: Erik Henriksson Telefon: +46 8 799 4390

Läs mer

Sola lite lagom isommar!

Sola lite lagom isommar! Sola lite lagom isommar! Tips för dig som vill bli brun, men inte bränd. Att vara på stranden och känna det flödande solljuset värma ens kropp. För många av oss är det en lyckokänsla som vi bara får uppleva

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2012:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om torkning med mikrovågor Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om tillämpningen av

Läs mer

Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning

Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning samhällsskydd och beredskap PM 1 (3) Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning Bilagan syftar till att visa hur scenario och moment kan hänga samman och enkelt beskrivas.

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera

Läs mer

Solskydd på förskolegårdar

Solskydd på förskolegårdar Solskydd på förskolegårdar Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor Täby kommun och Vaxholms stad Totalt 106 förskolor Tillsynsbesök vartannat år Mest privatägda förskolor och några kommunala Inspektion

Läs mer

Föreläggande efter inspektion

Föreläggande efter inspektion BESLUT 2012-06-15 Handläggare: Peter Björk Telefon: 08-799 42 94 Landstingsdirektören Landstinget Västernorrland 871 85 Härnösand Vår referens: SSM2012-688 Föreläggande efter inspektion Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 Säker strålmiljö

Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 Säker strålmiljö 1(40) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Tel: @naturvardsverket.se PM 2013-12-03 Ärendenr: NV- Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 Säker strålmiljö Dokumentet är enbart arbetsdokument

Läs mer

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och

Läs mer

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön 2 Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön Det är alltid arbetsgivaren som ansvarar för att arbetstagarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter utan att bli skadade

Läs mer

Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö

Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö MILKAS remiss dnr. 2006/1070-41 sid 1 REMISS Dnr 2006/1070-41 MILKAS/Stockholm kommentarer på SSI, Avdelningens för Beredskap och miljöövervakning Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker

Läs mer

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse LULEÅ KOMMUN HANDLINGSPLAN 1 (6) 2011-04-11 Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse Fastställt av kommunstyrelsen 2007-04-16 Reviderad 2011-04-11 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON

Läs mer

Strålskyddslag (1988:220)

Strålskyddslag (1988:220) Import och exportföreskrifter/radioaktiva ämnen m.m. 1 Inledande bestämmelser 1 [6171] Syftet med denna lag är att människor, djur och miljö skall skyddas mot skadlig verkan av strålning. 2 [6172] Lagen

Läs mer

Utökad mellanlagring 1

Utökad mellanlagring 1 Utökad mellanlagring 1 SVAFO SVAFO:s uppgift är att på ett säkert och miljömässigt ansvarsfullt sätt avveckla kärntekniska anläggningar, ta hand om kärnavfall från den tidiga svenska kärnforskningen samt

Läs mer

Enkätundersökning: information om kärnkraftsolyckan i Fukushima. Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten maj 2011

Enkätundersökning: information om kärnkraftsolyckan i Fukushima. Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten maj 2011 Enkätundersökning: information om kärnkraftsolyckan i Fukushima Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 16 23 maj 2011 Om undersökningen Den 11 mars 2011 inträffade en allvarlig kärnkraftsolycka

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Sidan 1 av 5 Strategienheten Anders Bergman Datum Sid 2015-01-19 Dnr 2015KS004 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underrättelse enligt 17 kap. 5 miljöbalken samt hemställan om tillåtlighetsprövning

Läs mer

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. SÄKER STRÅLMILJÖ ANSVARIG MYNDIGHET: STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Regeringen har fastställt fyra preciseringar:

Läs mer

Vägledning vid elolycka

Vägledning vid elolycka Vägledning vid elolycka 2? I den här broschyren finns information om vad du behöver tänka på om en elolycka inträffar. Du får övergripande vägledning i hur du ska agera om du plötsligt befinner dig i en

Läs mer

Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm.

Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm. Version 1.0 Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm. Ansökan om tillstånd Slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS

Läs mer

Åklagarkammaren i Umeå Box Umeå

Åklagarkammaren i Umeå Box Umeå BESLUT 2011-02-08 Åklagarkammaren i Umeå Box 3003 903 02 Umeå Handläggare: Johan Strandman Telefon: 08-7994185 Vår referens: SSM 2011-533 Anmälan om brott mot strålskyddslagen Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

Miljökontoret informerar om. Solarium

Miljökontoret informerar om. Solarium Miljökontoret informerar om Solarium Våren 2009 Inledning Den som avser att driva en solarieverksamhet är skyldig att anmäla detta till miljökontoret innan lokalen tas i bruk, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Solarietillsyn i. Landskrona 2008

Solarietillsyn i. Landskrona 2008 Miljöförvaltningen Solarietillsyn i Landskrona 2008 Emilie Jönsson & Victoria Andersson Miljöinspektörer Rapport 2008:16 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Det finns ett klart samband

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer