NUMMER ETT. Tidning för medlemmar i klubb Seko Posten Syd, klubb Post NordVäst och klubben för Chefer & Specialister POSTEN SYD

Transkript

1 NUMMER ETT Tidning för medlemmar i klubb Seko Posten Syd, klubb Post NordVäst och klubben för Chefer & Specialister Årgång 5 Nummer 5 December 2014 Ansvarig utgivare: Jari Karlsson POSTEN SYD

2 Vad önskar du dig inför 2015? Ann-Caroline Kostet, Terminalen Jag önskar att arbetsmiljöverket får mer medel för att kunna jobba mer proaktivt och att deras resurser utökas så att de har möjlighet att besöka fler arbetsplatser. Jag önskar också att politikerna satsar mer på forskning inom arbetsmiljöområdet. Men det som är viktigast av allt är att ingen någonsin mer ska förolyckas på sitt arbete, alla ska ha en trygg och säker arbetsmiljö där man mår bra och inte skadas. Håkan Persson, Hässleholm Vi måste finna nya sätt att jobba ihop och bli ett PostNord och samtidigt säkra våra jobb så att de unga har en möjlighet att jobba kvar i företaget. André Bergendorf, Måndagsgatan Helsingborg Jag önskar att Modo tar SM-guld. Jag önskar även ett stopp för vinster i välfärden och jag hoppas att Koncept Utdelning blir stoppat. Göran Fyrberg, skift 3 Att få behålla jobbet. En stor tipsvinst skulle heller inte vara fel! Jesper Nilsson, Örkelljunga Det jag ser fram emot 2015 är: ett spännande år med utmaningar som exempelvis Koncept Utdelning. Det ska bli roligt att fortsatt få vara med på resan med ett PostNord. I övrigt så hoppas jag på att Rögle går upp till SHL! Maria Hellmark, Måndagsgatan Helsingborg Jag önskar att Posten ser över organisationen så att den blir realistisk och att man månar om sin personal och visar oss uppskattning för det tuffa jobb vi utför. Marikka Rohde, skift 1 Att få ha hälsan i behåll och på jobbet en stabil och trygg tillvaro. Är för övrigt nyfiken på hur det kommer att bli på Terminalen när de nya maskinerna är på plats och i skarp produktion. Joel Ringström, Hässleholm Att alla ger koncept utdelning en ärlig chans och att vi hittar nya vägar mellan Meddelande och Logistik My Kjellberg, Kristianstad Jag önskar mig högre anställning, helst heltid. Det är jobbigt när man inte kan planera sin tid eftersom man vill ha så mycket jobb som man kan få. 2

3 Ledaren Året närmar sig sakta men säkert slutet och vill man kan man beskriva det som en bråkig ketchupflaska, först kommer inget och sedan kommer det så in i hel 2014 hann knappt börja förrän den nye Vd:n uppmärksammade att det fanns alldeles för stora overheadkostnader, administrativ personal, inom Posten om man jämför med andra företag av samma storlek. Man beslutade att något måste göras åt detta, annars riskerar vi att bli utslagna av våra konkurrenter eller få ägarna på oss för att vi inte kan leverera tillräcklig vinst. För vår regions del kan jag bara uppskatta hur det har sett ut. Ärligt tror jag att det inte fanns någon kontroll, den regionala organisation som startade 2009 på cirka 37 MA ökade uppskattningsvis med minst 50 % genom exempelvis inlånade resurser och projektarbete. Det är inte konstigt att overheadkostnaderna ökar år för år när antalet anställda i produktionen minskar med mellan personer/år och region, den ekvationen kan aldrig gå ihop. Innan sommaren genomfördes en förändring men redan nu ser man att det inte räcker och man har beslutat att genomföra ytterligare neddragningar i administrationen. Det som tidigare funnits i verktygslådan för de som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist är vårt omställningsavtal, avtalspension för äldre och futurum för de yngre, vi har nu sett att det inte finns kvar i samma generösa omfattning. Medlemsantalet är vår styrka Det absolut viktigaste uppdraget som varje facklig jobbar med hela tiden är att värva nya medlemmar och vi kan slå oss för bröstet och vara stolta inom vårt område. De senaste åren har det pendlat mellan % i anslutningsgrad och det är det bästa i hela landet, även om man aldrig ska luta sig tillbaka och vara nöjd. Ju fler medlemmar vi är desto mer inflytande får vi vid kollektivavtalsförhandlingar och i samverkan. Vi har många arbetsplatser där vi nästan når 100 % och det visar på ett alldeles utmärkt lokalt arbete. När man är lokalt ombud ska man ha koll på alla som jobbar på kontoret. Är man aktiv och skapar en bra dialog på arbetsplatsen får man förtroende att företräda sina arbetskamrater, då känner man sig också stolt eftersom man gör ett bra jobb. Ett förtroende måste vårdas ömt av alla parter. Anställningar Det senaste året har vi haft många artiklar som handlat om anställningar och hur företaget misskött dessa. Vi har sett ett stort antal felaktiga anställningar och mycket grundar sig i att man vill undvika en tillsvidareanställning, den anställningsform som Lagen om anställningsskydds huvudregel egentligen föreskriver. Man vill öka antalet lösa anställningar eller ännu hellre att någon annan ska anställa personalen som ska jobba i PostNord. Vår regionchef har aviserat att de som arbetsgivare ska använda sig av mer bemanningsföretag efter årsskiftet och vi har vid flera tillfällen reserverat oss mot detta, vilket vi kommer att göra även i fortsättningen. Dock har en liten illmarig tanke uppkommit som far runt i min skalle som undrar om det kommit ett dekret från högsta ledningen att vi nu även ska ha in bemanningsföretag för att sköta chefernas arbete. Men den får jag väl aldrig något svar på, eller hur? Samgående mellan Seko Posten-klubbar Som vi skrivit i flera artiklar är vi en förhandlingsorganisation som ska organisera oss utifrån arbetsgivarens organisation. Det har inte varit helt enkelt och som inte det vore nog planerar arbetsgivaren att ändra sin organisation igen efter mindre än 10 månader, vilket omkullkastar några planer. Omorganisationen innebär att vi kommer innefattas i ett ännu större geografiskt område med ännu fler medlemmar att ta ansvar för, och det känns mycket inspirerande. En artikel i detta nummer redogör för den aktivitetsplan som klubbarna Nordväst, Logistik Syd och vår klubb tog fram på vår gemensamma planeringskonferens i september. När vi enats kan vi möta de stora förändringar som arbetsgivaren håller på att sjösätta, såsom IPM och Koncept Utdelning. Vi måste säkra en bra arbetsmiljö och att våra krav på heltid och tillsvidareanställning inte får hamna utanför dagordningen. God Jul och Gott Nytt År Jari Karlsson Kontaktlista Uppdrag: Telefon: Mail: Tf Regionalt förhandlingsansvarig Jari Karlsson jari.karlsson@posten.se Förhandlingsansvarig PO Kristianstad Bo-Göran Åkesson bo-goran.akesson@postnord.com Förhandlingsansvarig PO Hässleholm Håkan Leijon hakan.leijon@posten.se Förhandlingsansvarig PO Lund Mats Johnsson mats.j.johnsson@posten.se Förhandlingsansvarig PO Malmö Nord Sofia Rosmark Jönsson sofia.rosmark-jonsson@posten.se Förhandlingsansvarig PO Malmö Syd Annika Thurgren annika.thurgren@posten.se Förhandlingsansvarig PO Helsingborg Anders Wiberg anders.wiberg@posten.se Förhandlingsansvarig Terminal Mats Sjölin mats.sjolin@posten.se Pensioner/försäkringar Jörgen Olsson jorgen.u.olsson@posten.se Studier Anne Persson-Gentile anne-marie.gentile-persson@posten.se Chefer & specialister Sonny Crona sonny.crona@posten.se För frågor om a-kassa eller medlemsregister: Seko Skåne, , Derbyvägen 6 a, Malmö 3

4 Skyddsombudstopp på paketterminaler och hubbar i hela landet Det kan aldrig sägas för många gånger att det alltid är arbetsgivarens ansvar att se till att arbete kan utföras i en säker och god arbetsmiljö. För att reglera detta finns lagstiftning att förhålla sig till, lagstiftningen är ett minimikrav som ska uppfyllas och kan förstärkas ytterligare från arbetsgivarens sida genom rutiner och säkerhetsregler. Bakgrund till stoppet Ett av de farligaste arbetsmomenten vi har i vår verksamhet är när vi lastar på och av våra lastbärare. Med lastbärare avses växelskåp (kan tas på lastbil och tåg), trailers, dolly och kärror (står endast på hjul). Detta sker ofta med hjälp av en truck där truckföraren lastar eller lossar gods inuti lastbäraren. När arbetet utförs utsätts lastbäraren för en viss tyngd och tryck från trucken, vilket kan medföra att lastbäraren oavsiktligt kommer i rörelse. För att förhindra detta ska lastbäraren förankras, antingen genom att spänna fast den i porthuset med hjälp av ett spännband eller med klossar som kilar fast hjulen och som stoppar upp om lastbäraren skulle börja röra sig. Arbetsgivaren har tydligt skrivna rutiner för vad som gäller vid lassning och lossning där detta står beskrivet. Rutinerna gäller för all verksamhet där arbete med lossning och lastning sker i lastbärare. men effekten av påtalande har inte medfört att problematiken minskat. Skyddsorganisationen tog då ett beslut att lägga ett skyddsombudsstopp för att arbete i osäkrade lastbärare genast skulle upphöra. Vad är ett skyddsombudsstopp? Ett skyddsombudsstopp är enligt arbetsmiljölagen en rättighet man som skyddsombud har att lägga om man anser att arbetet som utförs utgör fara för liv eller hälsa. Vad har hänt sedan skyddsombudsstoppet lades? Innehållet i skyddsombudsstoppet är vi överens om, skyddsorganisationen och arbetsgivaren, samt att det gäller tillsvidare fram till dess att vi har säkerställt att man förhåller sig till lagstiftningen och att rutinerna efterlevs. Det vi vill är att få upp säkerhetsmedvetandet på våra arbetsplatser. Det ska inte behöva läggas ett stopp, säkerhet ska vara naturligt integrerat som en del i vårt arbete och våra processer. Önskvärt, och det som borde vara vårt mål, är att alla chefer och anställda tänker säkerhet när de utför sitt arbete, inte bara för egen skull utan även för de som vi jobbar tillsammans med. Stort tack! Den sjätte november var det avtackning av Benny Wester på hemmakontoret i Lomma. Nu har en av Guldbokens meste användare lagt av. Från klubbens sida var den tillfällige ordföranden naturligtvis på plats. Benny Wester har inom klubben startat en bred studieverksamhet där han haft ett mycket stort antal medlemsutbildningar och tack vare detta har han skapat ett intresse bland medlemmar att gå vidare och ta på sig rollen som facklig representant eller skyddsombud. Denna verksamhet hoppas vi kunna driva vidare när vi nu från klubbens sida vill tacka Benny Wester och önska lycka till med pensionärslivet. Kanske kan du fortsätta med studier på PRO? Ett stort tack från Seko Postens Syds klubb. Sofia Rosmark Jönsson Varför blev det ett stopp? Detta var ett problem som funnits ett tag i verksamheten och som ofta påtalats, Ann-Caroline Kostet Från redaktörerna I detta nummer kan ni bland annat läsa om det framtida och omvälvande Koncept Utdelning och vilken påverkan det kommer att ha på oss, samt hur skyddsombuden varit upptagna med en hel del arbetsmiljöproblem den sista tiden, vilket bland annat lett till två 6 6a. Utöver detta kan ni läsa om de positiva förändringar som skett i våra försäkringar och vad vi i Seko planerar arbeta med under nästkommande år. Och som vanligt vid denna tid på året har ni fått delge era önskningar inför nästa år. Ett år då vi även kommer att säga adjö till ett par av våra förtroendevalda som intervjuas här i tidningen. Vi på NUMMER ETT vill tacka för de bidrag som skickats in. Vi vill även tacka de medlemmar som ställer upp och låter sig intervjuas. Manusstopp för nummer 1/2015 är satt till onsdagen den 4/2. Som vanligt tar vi mer än gärna emot artiklar, bilder, insändare, notiser, synpunkter och tips. Hör bara av er till Annika eller Daniel. Annika Thurgren Daniel Hansen annika.thurgren@posten.se daniel.hansen@posten.se POSTEN SYD 4

5 6 6a i Arlöv Som det tidigare har rapporterats i denna tidning har arbetsmiljön i Arlöv varit ganska dålig sedan omorganisationen som genomfördes den 1 april i år. Anställningsgraden sänktes för ett antal medlemmar vilket har fått till följd att övertiden och mertiden ökat, personalen är mer sliten och en hel del kvalitetsbrister. Dessutom har personalomsättningen ökat och det är svårt att få vikarier att stanna kvar. Mot bakgrund av detta med hög arbetsbelastning och dålig psykosocial stämning lämnade skyddsorganisationen in en begäran om föreläggande enligt 6 kap. 6a i arbetsmiljölagen. Det innebär att arbetsgivaren uppmanas att undersöka Ett förtydligande om a-bankstimmar På första regionala samverkan i september med den nya ledningen lade arbetsgivaren fram ett förslag på hur man vill äga rätten att bestämma när och hur de anställda ska få ut sina arbets tidsbank timmar. Men låt mig backa tillbaka till år 2011 då de fackliga organisationerna kallades till en heldagskonferens där arbetstidsbanken var huvudfrågan. Arbetsgivaren presenterade rena rama domedagsprofetior, som att företaget kommer att gå i konkurs, om ni fackliga inte går med på att låta arbetsgivaren helt bestämma när a-banks timmarna ska planeras ut. Några av de grupparbeten som genomfördes när vi skulle övertalas kom fram till att arbetsgivaren visst kan få bestämma när dagarna ska tas ut, men då kommer det att kosta. Ett förslag var att vi skulle få två extra dagar för att gå med på deras förslag, men det kunde arbetsgivaren inte alls tänka sig. Därför slutade den dagen i oenighet och Seko:s krav på att man följer intentionerna i avtalet fick bli slutordet på den överläggningen. Det är lite förvånande att vår käre arbetsgivare återigen kommer med förslag gällande arbetstidsbanken, denna gång lite mer preciserat i form av ett schema hur de vill styra uttaget av vår lediga tid. Arbetstidsbanken Förslaget såg ut som ett dåligt tvättstugeschema där de flesta dagarna var rödmarkerade, rödmarkeringen innebar att ingen kunde få ledigt. Det enda jag gillade med förslaget var den röda färgen eftersom det är min politiska färg men resten Naturligtvis meddelade Seko, som enda fackliga organisation, en avvikande åsikt i frågan och begärde mer tid då vi fick förslaget vid sittande bord. Efter detta lämnade Seko skriftligen in den avvikande åsikten i frågan som bilaga till det regionala samverkansprotokollet. Vi har reserverat oss mot förslaget och vår åsikt kvarstår att det är intentionerna i själva avtalet som ska vara styrande, inget annat. Men jag vill ändå komma med följande uppmaning till alla våra medlemmar: Planera in arbetstidsbanktimmar för 2015, de datum som ni redan vet att ni vill vara lediga, så att dessa kommer med på kommande semesterlista! För övriga timmar är vårt råd att lämna in en skriftlig ledighetsansökan till din chef och kräv den tillbaka inom 1 2 veckor med ett bifall eller ett avslag. Klubben kommer att agera om vi på något sätt kan se att man försöker att åsidosätta vårt kollektivavtal. Jari Karlsson arbetsmiljön och vidta åtgärder för att förbättra den. Om inte detta gjordes skulle fallet skickas vidare till Arbetsmiljöverket. Personalen i Arlöv blev informerad av samordnande skyddsombud och förhandlingsansvarig inom produktionsområdet om 6 6a:n och att arbetsmiljön skulle utredas. Efter en del turer fram och tillbaka mellan produktionsområdeschef och samordnande skyddsombud beslutades det att höja bemanningen under november för att bland annat ha fler personer i utdelningen på måndagar. Det beslutades även att slingor skulle ställas om det inte gick att få in tillräckligt med folk till utdelningen, detta ska utvärderas efter en månad. Reaktionerna från personalen i Arlöv har varit alltigenom positiva. Även framöver ligger uppdraget att skapa en bra arbetsmiljö ute på kontoret i Arlöv hos produktionsområdeschefen. Vi i personalen hoppas på en bra bemanning under julen och att nästa år ska bli lugnare med en bra arbetsmiljö och möjlighet att hinna med det arbete som ska utföras under ordinarie arbetstid och att övertid/ mertid stannar under timmar för ett kontor med 11 brevbärare. För det är ju fritt att önska inför ett nytt år! Sofia Rosmark Jönsson Lite om studier 2015 Vi har under året genomfört väldigt många utbildningar. Många av er har fått möjligheten att utbildas i vårt kollektivavtal, våra pensioner, facklig/politiska diskussioner och lite vardagsjuridik. Det stora antalet intresseanmälningar som kommer in till oss visar också hur stort intresset och behovet är, och det är oerhört kul. Vi kommer givetvis att fortsätta med våra utbildningar under nästa år, men från centralt håll har meddelats oss att budgeten är begränsad och att man kommer att prioritera introduktionsutbildningar för nya medlemmar, vilket så klart är viktigt. Detta medför att från och med nästa år så kommer man att begränsas till att endast få gå på en av våra utbildningar per år, och det gäller medlemsutbildning, pensionsutbildning, pensionsutbildning uppföljning och facklig/politisk. Fortsätt och sök till våra utbildningar och tänk på att när ni blir antagna till en utbildning, glöm inte att bekräfta med ett sms eller ett telefonsamtal om ni kommer eller ej på utbildningen. Detta behöver vi veta i god tid så att vi kan kalla någon annan om ni är förhindrade att deltaga. Jag hoppas att vi ses på någon av utbildningarna Anne Gentile 5

6 Resultatet av ar Som ni märkt valde arbetsgivaren i år att inte genomföra den årliga arbetsmiljöenkäten. Anledningen var att det, i och med koncernens omorganisering, uppstod problem med de system som enkäten hämtar information från. Detta gjorde att det inte kunde säkerställas att utfallen speglade de faktiska arbetsplatserna. När detta problem sedermera löstes ansågs det vara för tätt inpå årsskiftet för att det skulle vara lönt att genomföra det hela. Om det beslutet kan en tycka vad en vill, men skyddsorganisationen i landet valde att i egen regi genomföra en enkät i lite enklare utformning. Resultatet av denna är nu färdigt. Först kan vi konstatera att det i regionen inkommit 721 svar. Detta måste anses vara ett mycket bra utfall med tanke på att arbetsgivarens beslut att ställa in den ordinarie enkäten kom så pass sent att det gav oss minimal tid att förbereda och genomföra undersökningen. En stor eloge till er som fyllt i enkäten och till alla skyddsombud som sett till att den blivit genomförd! Vi valde att minska enkätens omfattning för att underlätta hanteringen men ville ändå behålla vissa frågor från den traditionella för att kunna jämföra bakåt i tiden. Några nya frågor, om bemanning och arbetsledningen på arbetsplatsen, fanns också med. Frågan om stress är identisk med ordinarie enkät och kan därför jämföras med tidigare års utfall. Vi ser en ökning från föregående år med 17 procentenheter. Detta är alarmerande och måste tas på allvar. Vi vet även att det går att göra förbättringar på området från den stressenkät vi genomförde tidigare under året. Den visade tydligt att situationen förbättras på de arbetsplatser där en vidtar åtgärder mot stress och förvärras där ingenting görs. Naturligtvis inte uppseendeväckande på något vis, men det är inte ovanligt att arbetsgivarrepresentanter hyser uppfattningen att stressen inte går att påverka på annat sätt än att uppmana personalen att inte stressa. Det går bevisligen och samtliga arbetsplatser bör fundera över vad just de kan göra för att förbättra sin situation. Trötthetskänslorna har även de ökat markant med omkring 20 procentenheter och de övriga frågorna som är jämförbara med tidigare år följer samma mönster, om än inte lika extremt. Men 13 respektive 9 procentenheters ökning för muskelvärk i nacke/axlar och knä/fotled är att betrakta som en allvarlig utveckling. Det kan inte betraktas som alltför långsökt att koppla ihop detta med vår avsaknad av ODR-avtal i brevbäringen. Detta hade ju inte varit ett problem om alla arbetsplatser upprättat bra beredskapsplaner och sedan arbetat aktivt med dessa, men så har tyvärr inte varit fallet. Vi har istället sett att arbetet blivit tyngre. En annan fråga som funnits med tidigare är den om hur nöjda personalen är med arbetsmiljön totalt sett. Det har alltid funnits en diskrepans mellan utfallet på denna fråga och övriga, i den bemärkelsen att denna fråga inte direkt speglat övrigt utfall. Det har snarare legat på en bättre nivå än övriga frågor. Lite krasst brukar en kunna tolka svaren som att stressen är hög, belastningen hög, lokalerna undermåliga men totalt sett är det bra. Detta kan naturligtvis ha flera orsaker och jag vill inte spekulera i vilken som är den mest troliga utan nöjer mig med att konstatera att så brukar vara fallet. På denna fråga ser vi ytterligare en kraftig försämring. 25 % färre anser att arbetsmiljön totalt sett är god. På grund av ovanstående är det svårt att uttala sig om huruvida detta speglar en försämring i sig eller om utfallet numera ligger mer i fas med övriga frågor. Oavsett vilket är utfallet oroväckande. Frågan om arbetsvariation har tidigare bara varit med bland de lokala frågorna på enkäten och dessa har ju som bekant systemet inte kunnat leverera trovärdigt utfall på. Därmed kan vi inte dra några slutsatser baserat på jämförelser utan kan bara konstatera att denna fråga delar de svarande i två ungefär lika stora delar. 54,6 % anser att arbetsvariationen är stor eller mycket stor. Detta kommer att bli en av våra huvudutmaningar framöver när Koncept Utdelning ska implementeras. När turarbetet omfattar en större del av dagen blir arbetsvariationen grundläggande för att kunna uppnå en god arbetsmiljö och detta perspektiv måste ta stor plats vid skapandet av våra nya organisationer. Snarlik uppdelning finns på frågan hur mycket mer- eller övertidsarbete som utförs. 47,3 % anser att de jobbar över ofta eller mycket ofta. Det finns ett uppenbart problem med att vi mäter övertid främst på månadsbasis och som procentuell fördelning av totalt arbetad tid. Vi ser naturligtvis mängden övertid men vi kan inte se hur denna är fördelad. Det är stor skillnad på att det smäller till en eller ett par tillfällen i månaden, med 6

7 betmiljöenkäten 4 timmars övertid som resultat, och att arbeta femton minuter övertid nästan varje arbetsdag. Summan av dessa båda scenarion är snarlik, men rimligtvis skiljer sig problematiken åt och därmed även vilka åtgärder som är lämpliga att vidta. Detta anser jag borde utredas vidare. De frågor som är nya på enkäten är de om delaktighet, stöd från arbetsledningen och bemanningssituationen på arbetsplatsen. En knapp majoritet är nöjd med delaktigheten, vilket måste betraktas som ett underbetyg. Då en av de centrala utmaningarna som fastslagits av projektet för Koncept Utdelning just är att skapa delaktighet på våra arbetsplatser för det nya arbetssättet, står det klart att det finns ett jobb kvar att göra på denna punkt. En tydligare majoritet, 60,9 %, anser att de har en stödjande chef. Detta är naturligtvis på rätt planhalva men jag tror inte att någon, oavsett roll i företaget, kan vara nöjd med detta resultat. Frågan om bemanningssituationen har en liknande fördelning men med tyngdpunkt på den negativa sidan. 59,5 % anser att bemanningen stämmer dåligt överens med behovet. Vad detta beror på kan ju variera, men antagligen finns lösningarna på både det organisatoriska och det kommunikativa planet. Jag vill poängtera allvaret i detta då vi vet att en längre tids underbemanning medför kraftigt förhöjda risker för diverse problem, såväl fysiska som psykosociala. Stämningen på våra arbetsplatser är fortsatt tämligen god, men sedan 2013 har andelen som uppger att den är så minskat med nio procentenheter. Detta är ett nyckelvärde för att kunna skapa en god arbetsplats och samma sak gäller för denna fråga som för den totala upplevelsen av arbetsmiljön. Den brukar se bättre ut än övriga svar antyder. Därmed ser jag utfallet som oroande i allra högsta grad. Ett genomgående mönster i utfallet är att kvinnor i högre grad än män upplever besvär. Tio procent fler av kvinnorna är stressade, mycket ofta eller ofta, och vad beträffar trötthet är det omkring fyra procent fler kvinnor än män som upplever detta. Detta går som en röd tråd genom samtliga belastningsbesvär, med varierande grad. Stress och värk i nacke/ axlar är de områden där det är störst skillnad mellan könen. Att säkerställa orsakssambanden är svårt men generellt sett så utför fortfarande kvinnor merparten av det obetalda arbetet i hemmet och tar ett större ansvar för barn och familj. Detta innebär antagligen att kvinnor i högre grad än män är bundna av hämtningstider i barnomsorgen eller av andra sysslor i hemmet efter arbetet, och därmed i högre grad blir stressade på jobbet. Kvinnor är också generellt sett kortare än män och löper därmed som grupp större risk att utföra arbete dels över axelhöjd och dels utanför ett ergonomiskt riktigt sträckavstånd. Då jag tyvärr inte kan säga att vi exemplariskt sköter arbetet med att ställa in våra olika arbetsredskap och det därtill finns gränser för hur vissa av dessa kan anpassas efter individuella förutsättningar, så borde en del av lösningen på dessa problem stå att finna här. Stressproblematik är svår att handskas med på det sätt att den har olika orsaker, dels organisatorisk och dels personlig. Vi reagerar alla olika på stressmoment och är olika bra på att hantera denna. Riktlinjen måste vara att eliminera den organisatoriska stressen så långt som möjligt är och sedan skapa möjligheter för att hantera den stress som finns kvar efter detta. Det håller inte att 60 % av männen och 70 % av kvinnorna upplever stress i den omfattning som enkäten beskriver. Någonting måste göras. De punkter där detta skiljer sig är att fler kvinnor än män upplever chefen som ett bra stöd. Kvinnor uppfattar också stämningen på arbetsplatsen som bättre. När det gäller övertid och hur det är ställt med bemanningen finns det ingen direkt skillnad mellan könen. Slutligen tycker jag att enkäten med all önskvärd tydlighet visar att det finns stora utmaningar framöver som behöver tas på största allvar. Vi står inför några år av omfattande förändringar och välmående arbetsplatser och dito anställda är en nödvändig förutsättning för att kunna skapa någonting bra av detta. För att nå målet som koncernen satt upp i sin policy för arbetsmiljö och hälsa krävs att nu gå från ord till handling. Mårten Pavlov Utfall angivet i procent Kvinna 31,1 Man 68,9 Brevb. 81,8 Chaufför 13,6 Chef 1,8 Övriga 2, Värk i knä, fotleder Mycket ofta 21, ,5 33,9 Sällan Delaktighet Mycket stor 17,9 34,3 34,8 13,1 Ingen alls Arbetsvariation Mycket stor 17,3 36,3 30,1 16,2 Ingen alls Stödjande chef Ofta 26,4 34,5 25,9 13,2 Aldrig Övertid, mertid Ofta 20,7 26,6 35,5 17,2 Aldrig Bra stämning Ja 71,8 28,2 Nej 7

8 Återblick 2014 på Terminalen Centralt Då är det återigen dags att lägga ett verksamhetsår bakom sig, även om det är först på årsmötet som vi beslutar om verksamhetsberättelsen. Som vi alla märkt börjar klimatet i vårt företag bli allt mer kyligt. Saker som vi vant oss vid och som har varit uppskattade har nu försvunnit. I år har man från högre ort dragit in trivselpengar, frukten är inne på sista månaden på terminalen, och hade inte varit för ett felbeslut hade vi inte fått någon julklapp. Men det är beklagligt i dessa besparingstider att det är sådana här saker som man sparar in på först. Något skulle man kunna behålla. Verkligheten och dagsläget i PostNord är att breven minskar och paketen ökar, och vi kommer succesivt bli ett företag som övergår från det ena till det andra. Men vägen dit kommer nog att kantas av många heta diskussioner och meningsskiljaktigheter. Allt fler av besluten fattas numera på central nivå och inte på våra terminaler, då gäller det vi har en stark central facklig styrelse och att vi har en ännu tätare dialog med dem. Lokalt En framgång i år har varit att återigen få tillbaka en senare starttid på morgonen för våra medlemmar med en anställning på 63 %. Många av dessa är ju småbarnsföräldrar och med den senarelagda starttiden kommer de nu kunna lämna sina barn till förskolan i lugn och ro, vilket är mycket glädjande. Under året har vår sorteringshall förändrats, ut med den gamla brevresningsmaskinen och in med två nya resningsmaskiner, varav den ena är på plats. Dessa två kommer att ha en mycket större kapacitet. Med detta har också omflyttning av BFM, GSM och Spillepengens sortering gjorts. Men tyvärr står det helt stilla med inköp av ny KSM och ett nytt lådhanteringssystem. Arbetet och anpassningen till alltmer maskinarbete har ändå gått relativt bra. Fortsättning och anpassning kring en ny organisation fortsätter in på det nya året. När det gäller våra volymer ligger dessa relativt stabilt för närvarande, och det är till och med så att vissa volymer har ökat lite och det är positivt. Man kan hoppas att detta håller i sig ett tag trots dystra framtidsprognoser, men det är en oroväckande nedgång med cirka 18 % på ODR-volymerna. En avdelning där man har en kraftig volymökning är vår Import-avdelning. Detta beror på att vi fått till oss volymer från Asien utifrån den växande näthandeln. Detta tackar vi för och i början på nästa år hoppas chefen på området att ha fått en klarare bild över omfattning och på vilka tider som dessa ska behandlas på, så att vi kan sätta en organisation kring detta. Under tiden så släpper skift 1, 2 och ODR till folk vid behov. Hoppas detta upplevs som positivt. I omgångar har vår verksamhet på vaktexpeditionen och lokalvården varit föremål för översyn. Detta är på gång ännu en gång och nu i ett skarpare läge. När det gäller vakten så har man tillsatt en arbetsgrupp som ska titta på framtida organisation och upplägg. I arbetsgruppen ingår bland annat en anställd från området och vårt HSO, Patrik. Seko är informationsmottagare i ett inledande skede. Vi har i ett tidigare nummer av tidningen skrivit om lokalvården och deras utmärkta arbete med att hålla rent och snyggt på vår arbetsplats. Man undersöker dock om att lägga över verksamheten på städföretaget ISS. Än så länge finns inga beslut. Det har signalerats om ett möte med terminalchefen under november månad. Om det är en förhandling eller bara en information återstå att se. Vi hoppas naturligtvis på det sistnämnda, och att man kommer fram till att behålla det i egen regi så att man kan lägga våra medlemmars oro åt sidan. Vi är beredda med våra argument och naturligtvis ser vi endast fördelar att behålla lokalvården i egen regi. Många av er har under slutet av detta år även fått bekanta er med ett nytt begrepp; PIM. Vi och arbetsgivaren har varit ute och informerat en hel del om detta, och ni kan läsa mer om det i Daniels artikel i detta nummer av tidningen. Vi kommer att gå in i 2015 med fortsatta förändringar både i vår produktionsverksamhet, men också i vår fackliga verksamhet. Men vi kommer att fortsätta vara den aktiva sektion och klubb vi är idag, där vi både förhandlar och bevakar lagar och avtal, samt driver våra hjärtefrågor såsom heltid, sammanhållande arbetstider, och en god arbetsmiljö, både på lokal men också på central nivå. Slutligen I förra numret avtackade vi ju som bekant Susanne Abrahamsson för sitt fackliga arbete. Nu är det dags för ytterligare en av våra duktiga kollegor att sluta inom posten, nämligen vårt HSO, Ann-Caroline Kostet. Jag minns redan innan Ann-Caroline blev förtroendevald att hon var en engagerad medlem. Jag var då ansvarig för skift 1 där Ann-Caroline hade sin placering. Hon väckte frågor om deltidarnas möjlighet till högre anställning och bättre lön, men också arbetsmiljöfrågor, som ju sen skulle visa sig vara hennes specialområde. Hon har gjort ett ypperligt bra arbete som HSO, lokalt, regionalt, såväl som centralt. Men nu dök möjligheten upp om ett jobb i Malmö Stad, och dessutom inom hennes specialområde arbetsmiljö. Vi i Seko önskar henne all lycka i framtiden samtidigt som vi tackar henne för allt bra hon åstadkommit under sin tid här med oss. Avslutningsvis vill jag önska er alla en God Jul ett Gott slut på 2014 och ett Gott Nytt År. Mats Sjölin Vad önskar du dig inför 2015? Magnus Agerström, Måndagsgatan Helsingborg Jag skulle vilja se mer satsningar på personalen som exempelvis frukt, friskvård och minska stressen. Jag önskar mig även tillräcklig bemanning och att övertiden minskar 8

9 NOVA-rummet på en arbetsplats i regionen Slöserijakt eller resursslöseri? Vad hände med NOVA egentligen? Har du fått fel lön? Vi håller på med en kartläggning där vi försöker utreda problemen med felaktigheter i utbetalningen av löner. Vi skulle gärna vilja ta del av din berättelse, så skriv in eller mejla till tidningsredaktionen och berätta vad som hänt och vilka konsekvenser det fick för dig. Annika Thurgren annika.thurgren@posten.se Daniel Hansen daniel.hansen@posten.se Lite extra klirr i kassan Måndagen den 5 januari, nästa år, är en klämdag mellan två röda dagar. Vårt kollektivavtal säger att alla som tjänstgör denna dag ska ha kvalificerad OB. Så håll koll på att ni får detta utbetalt på er lön och hör genast av er till oss om ni inte får det. Till dig som är timanställd Har du varit anställd de senaste två månaderna och därmed tjänstgjort minst tjugo dagar? Glöm då inte bort att du ska få ersättning för både julafton och nyårsafton. Så håll koll på din lön och hör genast av dig om lönen inte stämmer. Seko Posten Syd Seko Posten Syd 2015 På planeringskonferensen den september genomfördes ett antal grupparbeten där det diskuterades vilka mötesformer, studieverksamhet och vilka informationskanaler vi bör ha för att tillvarata våra medlemmars önskemål. Ett grupparbete fick även i uppdrag att plocka fram vilka riktade aktiviteter klubben bör jobba med under 2015, delar av slutresultatet kan ni se nedan. En del aktiviteter har kommit från medlemmar via klubbens medlemsutbildningar eller våra ombudsträffar. Aktivitetsplan Aktiviteter: Arbetstider och anställningsomfattning Bevaka och motverka förekomsten av skitanställningar. Bevaka och motverka användandet av bemanningsföretag. Stärka rutinerna kring schemaförhandling och samverkan av bemanningsplaner på arbetsplatserna. Säkra heltid och sammanhållen arbetstid vid alla omorganisationer. Sprida kunskap om och aktivt använd LAS 25 a i klubbens område. Aktiviteter: Arbetsmiljö, hälsa Utveckla Jobba Rätt med konkreta aktiviteter, minst 10 aktiviteter under lika många veckor under Skyddsombud på alla arbetsplatser. Stärk samarbetet mellan fack och skyddsorganisation. Bevaka implementeringen av IPM och Koncept Utdelning. Säkra att arbetet med beredskapsplaner fungerar på arbetsplatserna. Formulera åtgärder mot stressen på våra arbetsplatser utifrån stressenkäten Aktiviteter: Jämställdhet och mångfald Aktivt verka för jämställda löner genom analys av nuläge samt utbildning av lokala ombud inför lönerevisionen Utbildning för styrelse, förhandlingsansvariga och ombud i jämställdhet. Ta fram en internfeministisk strategi för klubben. Aktivt arbete med mentorsverksamhet utifrån målsättning om jämn representation bland klubbens förtroendevalda. Utarbeta riktlinjer för klubbens valberedning med tydliga ambitioner gällande jämlikhet och representation. Aktiviteter: Avtal Formulera riktlinjer till ombuden gällande dokumentation av tvisteunderlag. Se till att alla medlemmar har lönesamtal innan och info efter löneförhandling. Utbildning till lokala ombud i att hålla lönesamtal. Fortsätta utbilda medlemmarna i avtalets innehåll. 9

10 Koncept Vad händer? Bakgrund Koncept Utdelning startade för flera år sedan. Det var i huvudsak ett projekt som har till uppgift att ta tillvara den besparingspotential som man tror sig hitta i det som heter Produktionsstruktur Meddelande (PSM) i brevbäringen. Produktionsstruktur Meddelande har som övergripande mål att man ska sortera så mycket som möjligt i maskiner på terminal och att transportera posten med tåg mellan terminalerna. I Koncept Utdelning har man haft som förutsättning att man ska kunna hantera fyra flöden (klump, ODR, finställt och manuellt kammat) eftersom man redan tidigt insåg att det inte gick att, via maskiner, komma ner i färre flöden. Fas 1 i projektet gick ut på att möjliggöra hanteringen av fyra flöden i utdelningsfasen genom att ta fram utrustning för ändamålet. I nästa fas, fas 2 i Uddevalla, har man testat i skarp drift, här har även Previa utvärderat arbetssättet. Projektet byggde på att allteftersom man fick möjlighet till att få maskinsorterad post direkt till slinga skulle införa man konceptet. Efter tester i Uddevalla skulle man införa det i Örebro, sedan i Rosersbergs spridningsområde, det vill säga Stockholm Nord. Sedan fortsätta i Region efter Region allteftersom maskinparken var planerad att kunna sortera till önskad nivå. Införandet av Koncept Utdelning Nu blir det inte som det var tänkt från början. Man har skjutit på inköp av klumpsorteringsmaskiner, man säger istället att två brevbärarkontor per region ska igång som pilotkontor så fort som möjligt och resterande under I Region Malmö är Lomma och Limhamn först ut. Skillnaden blir stor genom att man snabbar upp takten, man beslutade till exempel inriktning att inte utrusta Renault med nytt utdelningsbord efter som de skulle fasas ut, man tog inte heller fram någon utrustning till mopeder eftersom de inte levereras längre. Efter beslutet att forcera införandet har man haft fullt upp med att informera kring vad som ska göras. Jag har redan när man informerade kring beslutet krävt att en riskbedömning ska göras, problemet har varit att man centralt inte vetat vem som ska ansvara för den. Det kommer nu att göras en riskbedömning under november, men det är olyckligt att man inte vill ha riskbedömningen klar före beslut och information går ut. Riskbedömningen kommer att omfatta både terminal och utdelningsverksamheten. Inga förändringar får naturligtvis göras före korrekt genomförd riskbedömning finns att tillgå. I samband med implementeringen av Koncept Utdelning kommer även nya brevbärarevagnar att skaffas in, dessa är större än de befintliga och blir en anledning till att införa rak möblering. När man i sin tur inför rak möblering kan det vara ett incitament till att dubbelanvända kamfack eftersom rak möblering kan ta större plats. Om det ska bli dubbelanvändning av kamfack i rak möblering, är det viktigt att tänka på att tre hyllplan per pelare är det optimala. Framtid brevterminal Projektet kommer att beröra terminal mer än vad man kan tro. Det kommer att krävas än mer uppmärksamhet och noggrannhet hos operatörer, det kommer att bli andra program att arbeta med, men även ett annat tidsfönster där förädlingarbetet pågår under längre tid på dygnet, man startar tidigare och håller på längre under dagen. Mer post kan behöva lagras vilket kan öka transport och lagringsbehov inom terminalen. Det kommer på ett annat sätt ställas krav på att man ska hålla tid och kvalitet för avlämning till distribution. Exakt hur arbetet på terminal påverkas är svårt att veta i förhand, men samtidigt som det kan bli mer arbete vid exempelvis brevförädlingsmaskiner med långa sträckavstånd och mer arbete nattetid, blir det större tidsfönster och kanske andra möjligheter att bilda heltid. Som alltid gäller det att ta till vara de möjligheter som öppnar sig och mildra effekten av de risker som kan uppstå. Framtid utdelning Framtiden på utdelningskontoren kommer att bli mer utdelningsarbete och mindre innearbete, när det gäller mopederna kommer de att fasas ut, de ska i princip bara användas till flerfamiljs hus. När det gäller Fiat och Club Car har ny utrustning tagits fram som fått ok från Previa, Renault är inte klar ännu, men på gång. När det gäller cyklar kommer det bara att finnas el-cyklar att köpa in, dessa ska få ny väska som i nuläget inte är klar. Konceptet innebär att det manuella flödet ska kammas, de IPM Framtida struktur för arbetsplatser Hubb full samlokalisering av brev, paket och pall. Hubb light samlokalisering i huvudsak av brevverksamheter och i vissa fall paket. Depå Rak möblering del av koncept utdelning 10

11 Utdelning nummer ett 5-14 klumpförsändelser som kan ska kammas för att minimera klumpflödet. Det finställda flödet kommer att kallas utdelningsklart och ska inte in på brevbärarekontoret utan lastas när man kör ut på turen. Klump kommer att hanteras olika beroende på vad man har för sorteringsutrustning på terminalen där man arbetar, de flesta kommer att få klumpförsändelser som idag. ODR kommer även den som idag, men för de som inte kammat upp det ena lägget när man haft två blir det en förändring, man blir tvingad att följa konceptet. Generellt kommer postflödet att komma senare till brevbärarekontoret, man kammar upp en slinga med det manuella flödet. Man ger sig ut med detta tillsammans med utdelningsklart flöde, klump och ODR. Efter en tur på kanske 3 3,5 timme återvänder man och tar nästa tur, man har sin rast emellan turerna. Om man har väldigt långt tillbaka efter första turen kan det hända att man måste ta sin rast i extern lokal. En av de uppsidor som finns är att man ska ha möjlighet att ta ut sin rast mitt på dagen för att få bättre återhämtning, det andra är att man ska ta fem minuters paus i timmen under utdelningsarbetet. Det kommer naturligtvis att bli fysiskt mer ansträngande med längre utdelningsarbete, därför är det viktigt att arbeta på ett hållbart sätt, man måste unna sig den återhämtning som kroppen behöver genom att ta sina raster och pauser. Det är även mycket viktigt att man i övrigt jobbar rätt, det finns inget annat sätt att få ett hållbart arbetsliv med de nya förutsättningarna. Vad kommer mer? IPM är ett koncept som man vill börja införa, på vissa ställen kommer det att bli infört i samband med Koncept Utdelning, men det är inte säkert. Införandetidpunkt har stor bärighet på när hyreskontrakt går ut, principen är att försöka hitta synergieffekter där man kör hem pall, paket och post samtidigt. Detta kommer att innebära att man samlokaliserar verksamhet, samtidigt som man skapar depåer för bland annat brevbäring. För brevbärare kan det innebära att man får mindre arbetsvariation genom att hela dagar bara ha utdelning, och andra dagar ha kamning med mera. Här krävs det naturligtvis att arbetsgivaren sätter in kraftfulla åtgärder eftersom man inte får försämra arbetsmiljön. I gengäld finns det kanske möjlighet att variera med exempelvis paketutkörning. Delaktighet är en viktig ingrediens för att nå ett lyckat resultat, men det kommer bli svårt att uppnå delaktighet eftersom man inte ser sig ha råd med detta. Det har tidigare visat sig att de som inte försökt få med sig alla i förändringsarbetet inte har lyckats, nu känns det som en riskabel balansakt med stor insats går av stapeln. Jag anser att det finns en övertro på de synergieffekter man tror att man kan hitta totalt sätt. Länge har vi sagt att man måste Jobba Rätt, och det blir allt viktigare nu, det kommer inte att vara rimligt att vi ska arbeta på ett sätt som riskerar vår hälsa för att kompensera den allt mer svårplanerade produktionen som blir följden av den svallvåg av förändringar som nu kommer. Stefan Fougt I praktiken NUMMER ETT träffar Christoffer Söderlund, brevbärare och fackligt ombud på utdelningskontoret Kopparlunden i Västerås. På Christoffers arbetsplats har man infört Koncept Utdelning och vi pratar med honom för att ta reda på hur det fungerar i verkligheten. Hur länge har ni haft Koncept Utdelning i skarp drift? En månad ungefär, vi började den 6 oktober i år. Dock tog det ett tag innan vi var igång fullt ut, posten på vissa postnummer kom inte i rätt sorteringsdjup till en början så den kammade vi upp. Vi har även problem med att slasken med småbrev är cirka tio blålådor om dagen vilket medför mycket extraarbete i försorteringen. Vilka är de största förändringarna så här långt? Att inte kamma såklart men även att fordonen gjorts om. Organisationsförändringen är inte helt klar så våra slingor kommer att ändras, vissa kommer att få nästan bara brevbäring. Detta skapar en stor oro eftersom det råder oklarhet i när det drar igång fullt ut. Hur ser din arbetsdag ut? Jag har en bra blandning av utdelning med Club Car, både villor, fastighetsboxar och vanliga trappor. Min tur ligger på 4 5 timmar men då har jag mer kamning, andra har mer brevbäring med delade turer. Men detta kommer som sagt att ändras framöver. Den nya utdelningslådan, så liten att Televinken får plats Hur fungerar det egentligen att dela ut posten? Det är ett plockande hela tiden, jag har ju samma slinga som innan och kan säga att det tar längre tid att dela ut, speciellt när det är reklam. 11

12 Koncept Utdelning Och hur fungerar det i trappuppgångar? Jag har testat ett distrikt med flera höghus med 60 lägenheter, där blir det mycket post och reklam. Förutom fysisk belastning blir det även rörigt, man måste hålla koll på två postbuntar samtidigt och är du ovan kan det bli problem. Jag brukar ha reklamen i västen, det manuellt sorterade på armen och småbreven i handen. Klumpen får man lösa på något sätt. Hur påverkar det kroppen? Eftersom vi haft det så kort tid är det svårt att säga med säkerhet men jag tror att belastningsskadorna kommer att öka. Till exempel det där pincettgreppet, vi ska ju inte bära posten så men det är lätt att breven hamnar mellan fingrarna. Dessutom får man en märklig vinkel på armen man bär posten med eftersom man har västen på sig, det är inte bra i längden. Vad tycker dina arbetskamrater om koncept utdelning? Jag skulle sammanfatta det till en stor skepsis. Några har redan känt av problem med handleder och nacke men det är för tidigt att säga om det beror på det nya arbetssättet. Ingen tror heller att vi tjänar tidsmässigt på det, det går troligen snabbare att kamma upp småbreven än att ha ett extra flöde. Vad bör man tänka på? Utifrån ett fackligt perspektiv tycker jag att man måste prata om det så tidigt som möjligt, riskanalyser ska göras och det är viktigt med bra beredskapsplaner. Ett exempel, om posten inte kommer i rätt ordning det datum då allt ska sättas igång ska man kamma upp posten istället. Man ska inte sätta igång något om inte alla förutsättningar är på plats. De största farorna? Arbetsmiljön helt klart, det finns en större risk för arbetsskador när brevbärarna ska vara ute längre och dela ut post och reklam till fler hushåll. Det finns även ökad risk för trötthet. Depå i Göteborg I Göteborgsområdet började man för några år sedan successivt att införa något som kallas PSG ProduktionsStruktur Göteborg. Enkelt beskrivet är det rationaliseringsprojekt där man samlar flera arbetsplatser på samma ställe under ett moderkontor med tillhörande depåer. Man gör sig av med lokaler och sparar därmed lokalhyror och minskar antalet lastbilstransporter. Depåer är något vi kommer att få se mer av i framtiden genom IPM Integrerad Produktions Modell där Koncept Utdelning är en väsentlig del. NUMMER ETT träffar Hugo Malmgård, brevbärare och facklig i Göteborg för att ta reda på hur det fungerar med depåer i praktiken. Var i Göteborg arbetar du och hur ser det ut på din arbetsplats? Jag jobbar i Angered och mitt kontor slogs ihop med ett närliggande kontor den 1 september i år. Numera är arbetsplatsen ett stort moderkontor med två depåer, en i Kortedala och en i Bergsjön. 12 Finns det någon form av arbetsrotation? Var tredje vecka jobbar man på depån. Arbetstiden ligger på cirka 7 timmar och det är i princip bara utdelning. När man jobbar på moderkontoret har man längre arbetsdagar, att vi byter var tredje vecka har att göra med att arbetstiden de veckor du jobbar på moderkontoret inte ska bli för långa. Hur fungerar arbetsledningen på depån? Vem håller koll på att det exempelvis finns tillräckligt med personal på plats? Vi har något som kallas ansvarsbrevbärare, den personen börjar lite tidigare och förbereder dagen. Hen är även den som ska vara sist på plast och fixa eventuell post som ska tillbaka till moderkontoret och ha koll på att alla är klara med sin runda. Hur ser arbetsuppgifterna på moderkontoret ut? Man börjar arbetsdagen med att kamma upp post till depåerna och det är ganska långa pass. Vi har tydliga stopptider när vi ska packa ner posten eftersom den måste vara på plats på depån när brevbärarna börjar sin arbetsdag. Sen kammar man den posten man själv ska dela ut på eftermiddagen. Det där med stopptider för kamning låter stressigt Jo, det upplevs av många som väldigt stressande att man måste ha kammat upp posten till en viss tid. Innan löste man en oväntad hög volym med att jobba övertid eller att ta in vikarier, nu blir det istället kvarligg direkt. Cheferna säger att vi ska sluta kamma, posten måste ju iväg. Kvalitetsbrister alltså? Ja, vissa dagar. Dessutom, eftersändningar hinns i princip aldrig med att göras på alla block. Hur är det med sammanhållningen på arbetsplatsen? Det är samma personer i rotationen, du tillhör en grupp så vissa ser du sällan. Dessutom är det som facklig svårt att få ut information till alla medlemmar. För- och nackdelar med depåer? Vi har ju bara haft det i två månader så det kanske är lite tidigt att helt kunna utvärdera det men som jag ser det finns det en del problem. Vissa har blivit fysiskt och psykisk nedbrutna efter att de arbetat på depån, förut kunde man individanpassa men det tar man inte hänsyn till längre. Stressen vid kamningen är ett annat problem, dessutom dubbelutnyttjas kamfack vilket medför att vi inte kan förbereda de sena blocken inför nästa dag vid exempelvis högvolym. Det positiva med sammanslagningen är nya arbetskamrater. Något att tillägga? I takt med alla snabba förändringar inom Posten blir det än viktigare att Jobba Rätt. Vi måste agera som ett kollektiv och tillsammans bestämma hur vi vill ha det. Ett exempel kan vara övertiden, det får inte så stor effekt om jag ensam säger ifrån men det får det om vi gör det tillsammans. Att kollektivt agera, det är det viktigaste. Annika Thurgren

13 Har du några råd till medlemmarna? Det absolut viktigaste är att Jobba Rätt. Att hålla sina raster och pauser, inget bläddrande under färd, hur man håller posten och att använda västen. Sen skulle jag även vilja uppmana medlemmarna att kräva en fysik genomgång av Koncept Utdelning av chefen, gärna med hjälp av skyddsorganisationen. De ska inte bara berätta hur vi ska jobba, de ska visa hur vi ska göra, då kan man kanske förhindra några arbetsskador. Tack för att du ställde upp och svarade på frågorna! Annika Thurgren Vad önskar du dig inför 2015? Anne-Marie Gentile, Trelleborg Att alla på allvar börjar Jobba Rätt! Alltså till exempel hålla raster och pauser, och följa trafikreglerna. Ju tuffare arbetet blir, desto viktigare att vi arbetar på rätt sätt. Khiem Tran, skift 3 Fred i världen. En bättre ekonomi i samhället samt att vi får tillbaka trivselpengarna! Maskinutbytesprojektet, parkettgolv och Koncept Utdelning Nya maskiner på plats Som ni som jobbar på Terminalen inte kunnat undgå att notera börjar den första delen av nya brevresningen att ta form. IRM 177, den första nya sorteringsmaskinen, är i skrivande stund i skarp drift. De sista testerna har gjorts och resultaten har varit godkända. Maskinen är nu överlämnad till PostNord från tillverkaren Siemens. En del kringarbeten kvarstår som exempelvis montering av nya lådtransportbanor. Dessutom återstår golvfrågan och maskinens höjd är anpassad efter ett tänkt industriparkettgolv. Inga beslut är fattade än men ett investeringsunderlag är under utarbetande. Investeringen är av den omfattningen att Terminalen inte äger rätten att besluta utan måste godkännas centralt. Den första av två nya brevresningsmaskiner, FSU 68, är på plats och i stort sett färdig att testköras med brevresningspost. Man har gjort begränsade körningar med testbrev, och vecka 48 kommer man att provköra maskinen kvällstid. Denna kommer att kopplas ihop med IRM vilket gör att vi börjar få en helt ny brevresningsprocess på plats. Utbildningarna på FSU håller just på att startas upp. Den första gruppen får sin utbildning i Rosersberg under vecka 46 och därefter rullar utbildningsplanen vidare lokalt. Som jag informerat om tidigare kommer Hanterroboten för fördelning av inkommande lådor att monteras ned någon gång efter jultrafiken. Vi får behålla denna, vilket är utmärkt ur arbetsmiljöperspektiv och man håller som bäst på att utreda ny placering. Parkettgolv, en ren arbetsmiljöfråga För att återknyta till parkettgolvsfrågan, skyddsorganisationen har lämnat ett förslag till underlag för anslagsbegäran. Vid de nya maskinerna har vi i allt väsentligt utgått från hur man har gjort vid samma maskintyper i Hallsberg och Rosersberg. Vi har även i vårt förslag räknat in BFM-området, som en helhet. I vår motivering har vi bland annat pekat på Arbetsmiljöenkätens utfall i frågan om besvär i knän och fotleder. Terminaler som satsat på denna golvbeläggning har här ett klart bättre utfall än andra. Vi menar också att det bör finnas en samsyn i hur frågan hanteras på brevterminalerna. Det är inte rimligt att företaget gör stor skillnad på hanteringen av viktiga arbetsmiljöfrågor beroende på om man jobbar i Malmö, Hallsberg, Nässjö, Årsta, Rosersberg eller på någon annan arbetsplats av samma typ. Har man en relativ standard gällande maskinell utrustning bör detta också innefatta en så viktig fråga som golvet, när en så pass stor del av arbetstiden består av gående vid olika maskiner. Koncept Utdelning Till sist några ord om Koncept Utdelning. För Terminals del innebär det att vi kommer att finställa små/c5 direkt till brevbärarslinga. Informationen som nått mig har hittills varit mycket knapphändig. Vad jag förstått är att man avser att påbörja implementeringen för vår del ganska snart och projektet är högt prioriterat från centralt håll. De första kontoren i utrullningen är Lomma och Limhamn. Spontant kan jag se en del utmaningar. Jag tänker på vikten av uppdatering av ISU, hanteringen av slasken, åtgången och hanteringen av betydligt fler blålådor och hyllvagnar, samt ordentlig utbildning av personalen som kör förädlingsprogrammen. Det är ingen kvalificerad gissning att mycket stor noggrannhet kommer att krävas i arbetet. Ute på brevbärarturerna kommer det knappast att finnas stora möjligheter eller marginaler att rätta till felaktigheter. Vad jag vet är att en central riskbedömning ska genomföras under november och omfattas alla delar av konceptet, både de som handlar om utdelningen och de som berör Terminal. Jag lär få anledning att återkomma till Koncept Utdelnings påverkan på Malmöterminalen längre fram. Patrik Håkansson 13

14 6 6a inlämnad angående Logistikgods på tåg Bakgrund Som de flesta känner till ökar mängden logistikgods i företaget, till skillnad från brevvolymerna. Detta har lett till vad man skulle kunna kalla en sorts växtvärk, där man inte riktigt hunnit med att synkronisera verksamheterna med arbetsmiljöarbetet. Vi ser arbetsmiljöproblem av varierande grad i hela kedjan inom logistiknätet. På Paketterminalerna och de så kallade Pallhubbarna, såväl som på transporterna till distribution pågår arbetet med att komma till rätta med arbetsmiljön. Denna artikel berör främst den del av Logistik som sedan en tid omlastas på Brevterminalen. Mer om logistikhanteringen finns att läsa i Ann-Carolines rapport i detta nummer. Logistikgods på tåg ur arbetsmiljöperspektiv Mellan Stockholm och Malmö sänds numera logistikgods, företrädesvis på pall, med ordinarie posttåg. Volymer som tidigare gått på lastbilar skickas nu med järnväg. Pallarna lastas både i GBL-vagnar ( godsfinkor ) och i LGSS-vagnar (växelskåp). Växelskåpen är egentligen tänkta att flyttas i sin helhet mellan tåg och dragbil, utan att godset lossas emellan. Detta är för närvarande inte möjligt och skåpen lossas och lastas direkt från järnvägskaj på samma sätt som de vanliga godsvagnarna. Detta är de egentligen inte avsedda för. Nivåskillnaden mellan golv och kaj gör att särskilt pallar blir svårare att hantera i växelskåp. Till detta kommer att pallgodset ofta är ojämnt och instabilt. Det är vanligt att pallarna är högt lastade, trots att produktvillkoren för logistikgods anger en högsta höjd av 220 cm. Vanligt är också att pallar lastas ovanpå varandra. Detta i sig behöver inte vara så problematiskt, förutsatt att godset är stabilt. Självklart måste en hel del pall lastas på detta vis för att klara en hygglig fyllnadsgrad i vagnarna, men ojämna pallar välter naturligtvis lätt med allvarliga skaderisker som följd. Riskbedömning Inför varje större förändring av verksamheten ska enligt lag och interna regler en riskbedömning göras. Detta för att så långt som möjligt upptäcka och förebygga risker i förväg. Allt kan förstås inte förutses, men en riskbedömning är ett levande dokument och kan efter behov fyllas på allt eftersom. Detta missas ibland av chefer, även om jag vill påstå att man blivit bättre de senaste åren. När det gäller logistikgodset på järnväg gjordes ingen riskbedömning innan denna verksamhet tillkom på Brevterminalen. Begäran om åtgärder enligt Arbetsmiljölagen Ovan beskrivna problem samt att signaler kommit att de snarare blivit värre än förbättrats, föranledde mig som skyddsombud att författa en skriftlig begäran till produktionschefen på området, enligt AML 6 kap. 6a *. De viktigaste kraven i denna var att en riskbedömning ska göras samt att felaktigheter i last ska loggas och rapporteras till lastande enhet. Riskbedömning gjordes och i denna kom bland annat fram en översyn av lastordningen i tågen, en översyn av tillgången på hjälpmedel, samt att personalbehovet kontinuerligt undersöks. Hur har det gått hittills? Det förtjänar att nämnas att jag tycker berörd PC och PL har hanterat frågan på ett bra och konstruktivt sätt. Man tog tag i min begäran omgående. Fellastat gods rapporteras dagligen till avsändarterminal. Man har en utökning av bemanningen nattetid. Dessutom har PL på internlogistiken lyckats förhandla fram ändring i tågordningen. Denna ändring gäller från och med 3/11 och gör lossningen på järnvägskajen betydligt smidigare. Uppföljning Vi är överens om att följa upp utvecklingen kontinuerligt. En mer formell uppföljning kommer att ske senare i år. Patrik Håkansson * Arbetsmiljölagen 6 kap. 6a : Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, ska skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära sådana åtgärder. Skyddsombudet kan också begära att en viss undersökning ska göras för kontroll av förhållandena inom skyddsområdet. På framställning ska arbetsgivaren genast lämna skyddsombudet en skriftlig bekräftelse på att arbetsgivaren mottagit dennes begäran. Arbetsgivaren ska utan dröjsmål lämna besked i frågan. Gör arbetsgivaren inte det eller beaktas inte begäran inom skälig tid, ska Arbetsmiljöverket efter framställan av skyddsombudet pröva om föreläggande eller förbud enligt 7 kap. 7 ska meddelas. 14

15 Nyheter i våra försäkringar Det går bra för Folksam och det går bra för våra medlemsförsäkringar. Trots att fler och fler får ut på försäkringarna finns det ett överskott och detta ska tillbaka till de försäkrade. Sjuk och efterlevandeförsäkring Nästa år införs rabatt på försäkringen och även förbättrade villkor. Man kommer också att få återbäring, i år har vi fått 20 % och så blir det även nästa år. Rabatten på premien resulterar i att försäkringen kommer att kosta kronor/månad istället för kronor/månaden. Denna rabatt är tänkt att gälla under cirka fem år då det finns ett överskott. Villkoren förbättras också med månadsbelopp efter 3 månaders sjukskrivning (tidigare 6 månader) och ersättning i 18 månader (tidigare 13 månader) därefter, på kronor/månaden. Utöver det får man även ett extra belopp på kronor vid 3 månaders sjukskrivning. Beloppen gäller vid hel sjukskrivning, vid halv sjukskrivning blir det rent logiskt 800 kronor. Dessutom betalas nu också ersättning ut vid 25 % sjukskrivning, tidigare gällde halv sjukskrivning. På diagnosdelen, kronor i ett engångbelopp, lägger man till diagnosen blind på ena ögat eller döv på ena örat. Innan har ersättning bara betalats ut för total dövhet eller hel synförlust. De övriga 18 diagnoserna kvarstår. Alltså, en bra försäkring blir ännu bättre. Preskriptionstid Preskriptionstiden i våra försäkringar är idag tre år. Kommer man på att man glömt anmäla ett olycksfall eller en diagnos så gäller denna tidsgräns. Från årsskiftet införs dock en ny längre preskriptionstid, 10 år. Alltså kan man om tio år gå tillbaka och anmäla olycksfall som inträffar nu efter årsskiftet. Detta gäller dock inte bakåt utan bara i framtiden, för olycksfall som inträffat innan årsskiftet gäller den gamla preskriptionstiden på tre år. I övriga försäkringar, medlemsolycksfall och medlemsbarn sker bara mindre förändringar på villkoren. Jörgen Olsson Dags att sluta spara i pensionsförsäkringar! Jag har tidigare skrivit om att sparandeformen pensionsförsäkring inte är bra för våra medlemmar. Anledningarna är flera, exempelvis skatteeffekten med högre skatt vid uttag än vid avsättning, låsta pengar till 55 års ålder och ibland dålig avkastning trots lång spartid. Nu kommer ytterligare ett argument, nämligen kraftigt försämrade avdragsmöjligheter. Förslaget som lagts till riksdagen är att man högst ska få dra av kronor om året på sparandet och intentionen är att avdraget successivt ska tas bort. Nu har vi slutat sätta in pengar på vårt pensionssparande. Vi har fått tips om att istället spara på kapitalförsäkring, säger Lena Persson och Jan Dahl från ODR på Terminalen. Dags att teckna Sjuk- och efterlevandeförsäkring Många är snabba med att teckna försäkring för hem, hund, katt, barn och båt. Dock är det bara cirka 50 % av våra medlemmar som har tecknat sjuk och efterlevandeförsäkringen. Nästa år förbättras försäkringen, både villkor och ersättningar blir bättre. Man får utbetalning tidigare, längre utbetalningsperiod och en riktigt bra och billig livförsäkring. Detta är alltså ytterligare anledningar till att teckna denna försäkring nu. Har du redan den? Vet du inte om du har den eller inte? Du kan enkelt kolla detta genom att gå in på folksam.se och logga in på din sida uppe i högra hörnet via e-legitimation eller mobilt bank-id. Du kan även kolla upp det genom att ringa till Folksam på Alternativet är istället att spara i fonder, att starta upp en kapitalförsäkring eller en kapitalsparförsäkring. Jörgen Olsson Vad önskar du dig inför 2015? Simon Roskvist och Hanna Romare, Måndagsgatan Helsingborg Simon: Jag tror det kommer att bli förändringarnas år, stora förändringar. Hoppas det syns i lönearbetet och att den personliga ekonomin blir bättre. Hanna: Jag önskar att vi får mer folk på arbetsplatsen så vi får en dräglig arbetsmiljö. Jag önskar även att vi får lite mer uppskattning och mer betalt för det tuffa och slitsamma jobb vi utför. Vill du teckna en så hör av dig till Mats Johnson på så skickar jag en blankett. 15

16 Kör inte med överlast!!! Vad riskerar man vid överlast? Böter, indraget körkort, erinran misskötsel eller är det Postens ansvar? Jag tog kontakt med trafikpolisen för att reda ut vad som gäller. Marie på trafikpolisen svarade vänligt och bestämt på mina frågor. Vad riskerar man för påföljd om man blir stoppad för övervikt på sitt fordon? Det är böter som gäller men det kan bli värre om man har trafikförseelser sen tidigare. Det är alltid föraren som är skyldig att följa de regler som gäller. Om överlasten är över 20 % får fordonet inte lämna platsen utan måste lastas av på platsen, detta ses som extra allvarligt. Vid en olycka är det ännu mer allvarligt. Vad händer om man råkar ut för en olycka och fordonet är överlastat? Man kan dömas till hårdare straff om fordonet varit inblandad i en olycka. Då kan det bli tal om vårdslöshet i trafik och hårdare påföljder. Vad gäller om chefen säger att jag ska köra trots att jag tror jag har överlast? Jag kanske är tidsbegränsat anställd, rädd om mitt jobb och inte vågar säga emot. Föraren är alltid ansvarig men i detta fall väntar böter eller annan påföljd även för chefen. Några avslutande ord? Ja, det är extra viktigt att ha rätt vikt på bilarna nu när vi går mot mörkare årstid med ibland halt väglag. Då förlängs ju bromssträckor ytterligare. Tack för frågestunden! Jag ser framför mig en postbil som orsakar en dödsolycka. En stressad brevbärare på ett underbemannat kontor som gör allt för att hinna med men som inte hinner bromsa för en cyklist som vinglar ut. Här blir det allvarliga påföljder, inte bara från polisen utan även allvarliga mänskliga konsekvenser för de inblandade. Efter intervjun kan jag bara konstatera: Kör aldrig med överlast! PIM på Terminal Vi har pratat om det i ett par år nu, men gång på gång har det lagts på is. Nu är det dock verklighet och sen drygt två månader tillbaka har PIM införts på Brevterminalen i Malmö. Jag tänker inte orda så mycket om vad PIM är för det har arbetsgivaren varit ute och informerat alla anställda om. Det är vad det är, vilket bland annat är ett planeringsprogram där man kan göra de scheman vi framöver kommer att få. Vårt avtal har ju sedan ett bra tag tillbaka banat väg för månadsscheman med kvartalsavstämning, något som PIM utgår ifrån. Man kan alltså flytta tid inom kvartalet så att schema blir mer flexibla utifrån produktionen. Anledningen till denna korta artikel är dock en helt annan. Vi terminalare, olikt brevbärarna som lyder under samma avtal och som också använder sig av PIM, jobbar ju skift och helger. Detta gör att det finns fler uppenbara risker för att den tid man flyttar riskerar strida mot vårt kollektivavtal. Därför tänkte jag spalta ett par av dessa risker så att ni som medlemmar kan ha koll på era schema framöver. Hittar ni felaktigheter, hör genast av er, så vi kan komma till bukt med problemen. Vi kommer såklart även att ha koll från vårt håll då en av våra viktigaste uppgifter som fackliga är att se till att lagar och avtal följs. Och jag kan med glädje meddela att vi i diskussion med arbetsgivaren sett till att vi nu har tillgång till PIM och kommer lägga upp en intern strategi för att kunna överblicka våra drygt fyra hundra medlemmars månadsschema, varje månad. Sju saker att hålla koll på: Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar (alternativt 38 timmar eller 36 timmar beroende på skift-/nattjänstgöring) i genomsnitt per helgfri vecka under kvartalsavstämningsperioden. Tid som överstiger detta blir avstämningsövertid. Ordinarie arbetstid får inte överstiga 50 timmar under en enskild arbetsvecka. Som huvudregel ska varje arbetstagare ges minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar (dygnsvila). Avvikelse från detta får dock göras, men dygnsvilan får dock inte i något fall vara kortare än åtta timmar. Arbetstagaren ska ha minst 36 timmar sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). 104 lediga dagar per kalenderår ska planeras och förläggas med i genomsnitt två dagar per kalendervecka. Om antalet erhållna dagar understiger 104 per kalenderår ska resterande dagar bokföras som åtta kompensationstimmar per resterande dag. När den egentliga arbetstiden under ett arbetspass är kortare än två timmar får arbetstagaren tillgodoräkna sig två timmar som arbetstid. Rast ska omfatta minst 30 minuter. Tid för rast räknas inte som arbetstid. Måltidsuppehåll får omfatta högst 20 minuter och minst 15 minuter och räknas som arbetstid. En rast får förläggas efter högst 6 timmars arbete i följd om medarbetaren under dessa 6 timmar har haft ett måltidsuppehåll. Rastens förläggning ska framgå av schema. Förläggningen kan dock förskjutas på så sätt att rasten inleds före eller efter den planerade inledningen, dock högst 30 minuter före respektive 30 minuter efter. Fortfarande gäller att rasten ska inledas inom fem timmar eller efter högst sex timmars arbete i följd om den anställde under dessa sex timmar har haft ett måltidsuppehåll. Daniel Hansen Vad önskar du dig inför 2015? Patrik Håkansson, skift 3 Att företaget inte lägger ribban så lågt i arbetsmiljöarbetet att man bara nätt och jämt klarar lagens minimikrav. Att Landskrona BoIS tar sig tillbaka till svensk elitfotboll. Jörgen Olsson 16

17 Grattis Malmö Stad och Folksam kommit. Jag kommer alltid att minnas min tid på Posten med glädje och kommer aldrig att glömma allt roligt vi hittat på under åren. Även om det varit tufft emellanåt, har vi alltid haft varandra. Ann-Caroline, vi har hört att du ska lämna Postnord? Ja det stämmer, jag kommer efter 18 år att sluta på Postnord. Det har varit 18 väldigt intressanta år och jag har lärt mig mycket som jag kan ta med mig i mitt fortsatta yrkesliv. Jag började 1996 som julbiträde, det var min farmor som då jobbade på Posten som fixade detta. Jag tyckte det var roligt att jobba den julen och bestämde mig för att fortsätta julen efter och sedan har det rullat på. Jag har hunnit med att studera några år och håller på med det för tillfället också. Det var mina nuvarande studier som ledde mig in på att söka jobbet jag nu ska börja på. Jag har sedan många år ett stort intresse för att jobba med arbetsmiljöfrågor och tycker att det är otroligt givande att få vara med och påverka för en bättre arbetsmiljö. När det kommer till arbetsmiljö finns det bara en sak som gäller, vi ska må bra och känna oss trygga på våra arbetsplatser och det har varit målet jag jobbat mot under de åren jag varit skyddsombud. Ditt nya jobb innebär? Jag har fått jobb inom Malmö Stad där jag kommer att jobba med arbetsmiljöfrågor inom serviceförvaltningen. Jag ser mycket fram emot att börja på mitt nya jobb och känner mig väldigt välkommen dit. Vad kommer du att sakna mest? Den är inte så svår att besvara, alla mina arbetskamrater! Jag är glad och tacksam för alla jag haft möjligheten att lära känna under de 18 år jag jobbat på Posten. Jag har alltid känt mig som en i gänget och välkommen oavsett vart jag Vilka anser du vara de viktigaste frågorna för framtiden? PostNord jobbar mycket med att effektivisera sin verksamhet och när mycket av energin läggs på att hålla budget får vi inte glömma de som bär upp detta företag. Att hålla sin budget förstår jag är viktigt, men det är inte rimligt när det sker på bekostnad av de anställdas hälsa och arbetsmiljö, så en viktig fråga är definitivt att hålla balansen mellan budget och arbetsmiljö. Förändringar är ibland nödvändiga att göra, så ser det ut i alla verksamheter, men jag upplever att det går väldigt snabbt inom PostNord just nu och vi hinner inte med att analysera konsekvenserna för hur alla förändringar påverkar oss. Det blir tillsist ohållbart ur ett arbetsmiljöperspektiv att genomföra förändringar i ett rasande tempo, eftersom inriktningen för arbetsmiljöarbetet är att jobba proaktivt. Proaktivt arbete tar tid, men det innebär ofta att vi står väl rustade inför de förändringar vi måste göra och vi säkerställer att med förändringarna kommer en god arbetsmiljö. Det kostar alltid att inte prioritera arbetsmiljö! Lycka till i framtiden! Vad önskar du dig inför 2015? Anne Ryberg, Olofström Rent yrkesmässigt hoppas jag att Posten inte gör som vanligt och räknar in vinsten långt innan vi har sett hur det fungerar med Koncept Utdelning. Hej Jörgen, ska du lämna Posten? Ja, det stämmer. Jag tittade på Folksams hemsida och jag hittade ett jobb som kundrådgivare. Jag sökte och efter tre intervjuer fick jag jobbet, det är en provanställning så jag har i nuläget bara tagit tjänstledigt från Posten. Vad är det du ska jobba med? På Folksam kommer jag att ha ansvar för att bli inbokad av LO:s medlemmars för att gå igenom deras försäkringar, pensioner och sparande. Det hela börjar med en utbildning under två månader innan jag får göra mina första kundbesök. Därefter fortsätter utbildningen som blandas med praktik. Vad kommer du att sakna mest? Självklart arbetskamraterna, både på fackexpeditonen och på Nyhamnen. Jag har jobbat på Posten i 31 år så detta känns overkligt, skrämmande men också spännande. Vilka anser du är de viktigaste fackliga frågorna i framtiden? Rätten till heltid, bra arbetstider och en hållbar arbetsmiljö. Vad önskar du inför 2015? Att Posten börjar fokusera på sina anställda och deras arbetsmiljö. Lycka till Jörgen! 17

18 Jobba Rätt fyller fem år den 28 januari 2015 Jobba Rätt föddes i diskussioner mellan de fackliga ombuden på Malmös brevbärarkontor hösten Som en reaktion på hur arbetssituation såg ut ville de fackliga ombuden agera. Och inte bara informera, de ville mobilisera. Den första Jobba Rätt-dagen genomfördes i Malmö den 28 januari Det fungerade inte på riktigt alla arbetsplatser, men där det fungerade genomförde medlemmarna något viktigt som senare kom att sprida sig. Först inom den dåvarande klubben Seko Posten Södra Skånes område, hösten 2011 även vidare till resten av landet när terminalare och brevbärare tillsammans Jobbade Rätt vecka 38. De flesta vet vid det här laget vad Jobba Rätt handlar om. Det handlar om vår hälsa och arbetsmiljö, vårt eget ansvar, våra arbetsorganisationer och om att vara starka. Istället för att stressa, ta genvägar och riskera vår hälsa, jobbar vi som det är tänkt att vi ska göra. Vi följer Postens direktiv, vi bryter varken mot lagar eller avtal och vi använder vårt sunda förnuft. Kanske har Jobba Rätt avstannat lite, kanske blivit till något annat än vad det startade som. Det behöver i sig inte vara negativt, bara vi kommer ihåg kärnan. Och kärnan i Jobba Rätt är enkel, det handlar om att vi snackar ihop oss ute på arbetsplatserna och sedan tillsammans genomför det vi bestämt. Förändringstakten inom Posten är extremt uppskruvad för tillfället. Koncept Utdelning är på intågande, i februari går några arbetsplatser igång och ryktet säger att planen för utrullning i resten av regionen kommer att tidigareläggas. I nuläget vet vi inte när den integrerade produktionsmodellen kommer. Men att den kommer, det vet vi. Vårt arbetssätt kommer att förändras drastiskt och inom brevbäringen vet vi att en allt större del av arbetsdagen kommer att bestå av utdelning. Det här är förändringar som Posten kommer att genomföra. Så vad kan vi göra? Skyddsorganisationen kommer givetvis att fortsätta jobba med arbetsmiljön genom krav i riskbedömningar och handlingsplaner. Seko kommer lika självklart även framöver att se till att lagar och kollektivavtal följs. Men slagkraften i detta arbete är helt och hållet beroende av hur enade vi står på våra arbetsplatser. Det är med ett starkt kollektiv i ryggen som våra företrädare kan göra skillnad. Det är när vi kollektivt agerar för våra gemensamma intressen som vi på allvar kan påverka vår situation. Den medvetenheten och den styrkan fanns när Jobba Rätt växte fram och vi är övertygade om att den finns kvar. Det kanske blivit dags att återuppväcka den? Det kanske helt enkelt blivit dags för en nystart av Jobba Rätt. Mårten Pavlov & Annika Thurgren En påminnelse till brevbärare Stressa inte och ha ett gott humör! Inget trappspring Kamma klokt Bryt inga trafiklagar! Inget plock i posten under färd Använd bärväst Inte en enda minuts gratisarbete Ta ut hela dina raster och utnyttja din rätt att ta paus Delta i pausgympan på din arbetsplats Håll ihop på arbetsplatserna stötta varandra att jobba rätt! Kom framförallt ihåg den första och sista punkten. Stressa inte och håll ihop på arbetsplatserna. Vi ska stötta varandra att Jobba Rätt inte jaga varandra En påminnelse till terminalare Skjut alltid vagnen och buren framför dig Ta endast en blålåda i taget Använd tvåhandsgrepp när du tömmer maskinen Ta inte för stora buntar (max 20 cm) Lasta max fyra blålådor på vagnen när du skickar post Tillämpa lyftteknik när du lyfter lådor, dvs böj på benen och i höften men behåll alltid ryggen rak Ställ in ditt sorteringsfack, din stol och videokodningsutrustning inför varje arbetspass Använd de arbetsredskap som finns för att minimera risken för belastningsskador Ta de pauser som krävs så du får återhämtning under ditt arbete 18

19 Vi kommer att Jobba Rätt 19

20 Malmö 10 Porto betalt P 24 Avs: Seko Posten Syd, Box 50228, Malmö Hur mår PostNord? I november presenterades resultatet av FOCUS 2014 och tyvärr tvingas man konstatera att det är en dyster läsning för oss som jobbar inom PostNord Sverige. Både MIX och LIX har försämrats jämfört med föregående år. MIX minskade från 60 till 55, samtidigt som LIX minskade från 62 till 56. Resultatet i den svenska verksamheten ligger 6 respektive 7 % under koncerngenomsnittet och är den del av koncernen som försämrats allra mest. Alarmerande utfall Index för Engagemang samt för Trivsel och Hälsa har försämrats mest och hela 5 % färre tror på PostNord. Utfallet är alarmerande ur många perspektiv och något högsta ledningen måste ta på fullaste allvar. Det är en tydlig indikation att den del av PostNordkoncernen som står för de stora intäkterna, det vill säga den svenska brevverksamheten, uppenbarligen inte mår bra. Att breven minskar årligen och att detta är vårt största problem tror jag de flesta inser. Men utifrån dessa förutsättningar måste man också försöka bygga framtidstro, engagemang samt tillvarata den lojalitet som finns. Det har man uppenbarligen inte lyckats med. När arbetsgivaren beslöt sig för att inte genomföra den årliga arbetsmiljöenkäten valde Seko Posten, tillsammans med skyddsorganisationen, att genomföra en enkät i egen regi. Som lök på laxen understryker utfallet från denna enkät ytterliggare det allvarliga läget. Stress, trötthet, bristande delaktighet och dålig bemanning är några av de frågeställningar som får sämst utfall. Analys av utfallet Koncernens analys av FOCUS-utfallet är att vårens omorganisation måste ha påverkat resultatet på ett negativt sätt. Och visst har, framförallt administrationen, drabbats hårt av vårens omorganisation men produktion måste trots allt betraktas som den största delen och därmed är det här vi får störst påverkan av det totala utfallet. Att brevbärare, terminalarbetare och chaufförer skulle må så mycket sämre av att man får gemensam administration och chefer tror jag inte en sekund på. Jag tror snarare att man anser det vara helt rätt att anpassa administration utifrån de senaste årens indragningar i produktion samt att omorganisationen öppnar dörrar för framtiden som annars inte varit möjliga. Framtid och lösningar? För att komma tillrätta med de dystra siffrorna föreslår koncernledningen åtgärden särskilda informationsinsatser. Till skillnad från koncernledningen tror jag inte vi löser problemen med ytterligare informationsinsatser i form av ännu en interna dialogen på arbetsplatserna. Lösningen är förmodligen inte så enkel och situationen är betydligt mer problematisk än så. Den omorganisation som genomfördes i våras möjliggör att det även i framtiden finns goda förutsättningar att bygga långsiktiga arbeten med heltid som inriktning, men vad vill PostNord? Man måste bli mycket tydligare med hur framtidens distributörer ska se ut och vi har inte råd att vänta in ytterliggare volymfall. Det finns fortfarande otroligt mycket lojalitet bland de anställda och det måste PostNords ledning vara ödmjuka inför. Annars finns det en uppenbar risk att lojaliteten försvinner i takt med att förtroende för ledning och framtidstro minskar, och då har företaget riktigt stora bekymmer. Ge också ett tydligt besked att vi även i framtiden ska ha anställda i egen regi i så hög utsträckning som möjligt, att det är heltid som är inriktningen och ge framförallt anställda rätt förutsättningar att göra ett gott jobb här och nu. Först då kan den negativa trenden vändas. Om inte helt, så i alla fall en bra bit på vägen. Johan Lindholm