Framtidens stad hållbar utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens stad hållbar utveckling"

Transkript

1 Nr 2 november 2011 Ett magasin från Combitech AB Framtidens stad hållbar utveckling Svenskar planerar Kinas framtidsstad Avfall - en värdefull resurs Framtidens mat produceras mitt i storstäderna

2 Nr 2 november 2011 RedAKtionen Ansvarig utgivare Marie Bredberg Ett magasin från Combitech AB Redaktionsråd Nr Charlotte Magnusson Göran Carlzon, Erichs Communications Göran Ekberg Oscar Lindroth Redaktör Stina Svensson Nätvariant av OnTime Läs tidigare nummer av OnTime på Framtidens stad hållbar utveckling Svenskar planerar Kinas framtidsstad Avfall - en värdefull resurs Framtidens mat produceras mitt i storstäderna OnTime är en branschtidning som tar upp olika aspekter av teknik och samhällsutveckling. Varje nummer har ett speciellt tema som sätter lite extra fokus på ett utvalt område. CombitECh Linköping Box Linköping (Besöksadress: Universitetsvägen 14) Jönköping Box Jönköping (Besöksadress: Änkhusgatan 9) Växjö Ljungadalsgatan Växjö Övriga orter: Arboga, Borlänge, Enköping, Göteborg, Helsingborg, Hässleholm, Jönköping, Kista, Kristianstad, Linköping, Malmö, Norrköping, Norrtälje, Växjö, Sundbyberg, Trollhättan, Uppsala, Västerås, Örebro, Östersund, Oslo, Stavanger. Temaintroduktion: Hållbar stadsutveckling 4 Svenskar planerar Kinas framtidsstad 6 Fånigt att sätta bussar mot spårvägar båda behövs 8 Framtidens mat produceras mitt i storstäderna 10 Gammal teknik för ny metod att ta tillvara solenergi 12 Avfall en värdefull resurs i framtiden 14 Norra Djurgårdsstaden 16 Info från Combitech 18 E-post Hemsida Produktion Erichs Communications AB, Linköping Text där annat ej anges: Göran Carlzon och Kent Olofsson Grafisk design Capo Marknadskommunikation AB Tryck Larsson Offsettryck AB Combitech är ett obundet konsultföretag som med hög kompetens och kontinuitet skapar stor kundnytta genom att tillhandahålla värdefulla och innovativa lösningar som kombinerar teknik, miljö och säkerhet. Kunderna finns inom branscherna försvar, flyg, telekom och säkerhet samt myndigheter med ansvar för skydd av flöden i samhället. Närheten till våra kunder är viktig. Därför finns Combitech på ett 20-tal orter i Sverige och Europa. Vi är runt 900 medarbetare och ingår i Saab-koncernen - ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och rymd.

3 Är det så här framtidens stad ser ut? Vänd blad så får du kanske svaret

4 TEMAintroduktion Framtidens stad hållbar utveckling Begreppen hållbar utveckling och hållbar stadsutveckling är högst aktuella och förekommer ofta i den pågående diskussionen om vår gemensamma framtid. Eftersom ÖVER 50 procent av världens befolkning bor i urbana miljöer, och denna andel förväntas öka, har städernas utveckling en avgörande betydelse för jordens utveckling. Vad innebär då begreppet hållbar utveckling och hur skapas en hållbar stad? En definition finns i Brundtlandrapporten 1 från 1987 som säger En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Handlingsprogrammet Agenda 21 som antogs av FN i Rio de Janeiro 1992 betonade vikten av lokalt engagemang från medborgarna för att uppnå en hållbar utveckling. Hållbar utveckling är ett tvärvetenskapligt begrepp som kan brytas ned i social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet: Sociala funktioner som gör staden attraktiv att bo i såsom kultur, utbildning, sjukvård och att tillgodose mänskliga behov. Fungerande ekonomi som möjliggör handel och intäkter för samhället och invånarna. Ekologiska funktioner som gör staden hälsosam att leva i såsom ren luft och rent vatten, grönstruktur, energieffektivitet och låga emissioner av förorenande ämnen. För att en stad ska vara hållbar krävs att alla de tre delmängderna är uppfyllda. Det kräver att samhällsplaneraren förstår dagens behov, men även att framtidens behov kan förutses för att maximera nyttan av de system och lösningar som väljs idag. I detta nummer fokuserar vi på den ekologiska delmängden i begreppet hållbarhet, men delmängderna samverkar givetvis. Fysisk planering och arkitektur ska bidra till att skapa trivsel och trygghet för att göra bostadsområden attraktiva. Att integrera grönområden för ett rikt växt- och djurliv har visat sig öka livskvaliteten för de boende. Här läggs även grunden till resvanor, rörelsemönster och sociala funktioner. Att blanda bostäder med arbetsplatser och service kan minska transportbehovet. Städer med hög täthet minskar transportbehovet jämfört med städer som breder ut sig. Detta synsätt är något som genomsyrar exempelvis Swecos arbete med framtidens städer i Kina. Energi Transporter Vatten/avlopp Varor/mat 4 OnTime nr 2/11 Framtidens stad Hållbar utveckling

5 Energi krävs för stadens alla funktioner. Att skapa energieffektiva byggnader och transportsystem är en avgörande fråga för att uppnå hållbarhet. Om energin dessutom kommer från förnybara energikällor är det ännu bättre, något som företaget Cleanergy som beskrivs i det här numret har lyckats med. Transportsystem behövs givetvis också för människor och varor inom staden. Bombardier utvecklar spårburen kollektivtrafik, ett transportslag där efterfrågan verkar öka. Attraktiv kollektivtrafik och cykelvägar minskar beroendet av bil vilket är positivt på flera sätt, inte bara ur miljösynpunkt. Samtidigt verkar det som att inget enskilt transportsystem kan stå för alla transporter, det gäller att hitta en optimal kombination. att avfallet skulle kunna transporteras från andra sidan jordklotet och förbrännas här, och ändå skulle en miljövinst uppnås. Säkerhet är förstås också en viktig faktor för ett fungerande samhälle. Det är en förutsättning för såväl flöden av energi och information som för invånarnas trygghet och tillgänglighet i samhället. Synergier mellan de olika aspekterna ovan gör att 1+1 kan bli mer än två. Attraktiva cykelvägar ger ökat cyklande vilket minskar buller och luftföroreningar från biltrafik och främjar hälsan. Fjärrvärmeproduktion från avfallsförbränning minimerar deponeringsbehovet och minkar behovet av fossila bränslen och därmed utsläpp av växthusgaser och så vidare. klimat och energi, ekologi och biodiversitet, transport och resor samt resurshantering. I bedömningen premieras attraktiva transportsystem, energieffektiva byggnader, effektiva avfallshanteringssystem, attraktiva grannskap med mera. Man ska dock akta sig för att tro att en lösning fungerar för alla. Utmaningarna varierar globalt och lösningar som fungerar bra på en plats behöver inte vara optimala i andra delar av världen. o Avfall bör ses som en resurs för återanvändning, återvinning, och energiutvinning då avfallsmängden minimerats maximalt. Effektiva sorterings- och insamlingssystem ökar andelen som kan återvinnas och energiutvinnas. På Tekniska Verken i Linköping energiutvinns stora mängder sopor, både svenska och utländska. Miljövinsten är faktiskt så stor Det pågår idag ett arbete med en svensk standard för hållbarhetscertifiering av stadsdelar, HCS. Standarden heter BREEAM Communities och innehåller ett antal parametrar för utvärdering av stadsdelens hållbarhet. I begreppet HCS inryms utöver miljöaspekter även sociala och ekonomiska aspekter. Bedömningen tar hänsyn till åtta områden, bland annat Oscar Lindroth är miljöchef på Combitech. Tillsammans med övriga miljökonsulter utvecklar han företagets interna miljöarbete och bistår dess 900 konsulter med att kombinera teknik och säkerhet med miljö. Dessutom jobbar han som miljökonsult i externa uppdrag, bland annat med miljökonsekvensbeskrivningar. Not 1 Our Common Future. En rapport av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av Förenta Nationerna, Kommissionen leddes av den tidigare norska statsministern Gro Harlem Brundtland. Avfall Säkerhet OnTime nr 2/11 Framtidens stad Hållbar utveckling 5

6 Samhällsplanering i jätteformat Svenskar planerar Kinas framtidsstad Hur skapar man en hållbar stadsutveckling när städernas befolkning ökar med miljoner människor varje år? Det är frågan som Kinas ledare ställer sig och en del av svaret kommer från svenska teknikkonsultföretaget Sweco fick SwECo i uppdrag att skapa ett planeringsunderlag för en helt ny stad, Caofeidian, som ska byggas 20 mil sydost om Peking. Staden ska fungera som ett komplement till ett närliggande industriområde och i ett första skede handlar det om att skapa en plan för en 30 kvadratkilometer stor stad som ska rymma upp till invånare år En av hjärnorna bakom planen är Ulf Ranhagen, chefsarkitekt vid Sweco Architects och adjungerad professor vid KTH Samhällsplanering och miljö. Och han pekar på blandningen av olika stadsfunktioner som en av nycklarna till att få en hållbar stad. Vi vill inte ha ensidiga bostads- och arbetsområden utan tanken är att bostäder, arbetsplatser och handelsområden ska blandas i möjligaste mån. Det gör att avstånden blir korta och att man kan nå allt väsentligt via lokaltrafik, cykel eller bara med en promenad, säger han. Sju stadsnoder ska vara helt bilfria Biltrafiken kommer alltså att minimeras och alla de viktigaste funktionerna samlas också i sju stadsnoder som ska vara helt bilfria. Varje nod kommer att ha sin egen profil, där en nod kan vara fokuserad på forskning och utveckling, en annan på handel, en tredje på administration och så vidare. En förutsättning för att det ska gå att bli av med bilarna i stadskärnan är förstås en effektiv kollektivtrafiktrafik och i Caofeidian kommer det, åtminstone till att börja med, att vara bussar som sköter det mesta av transporterna i ett BRTsystem (Bus Rapid Transit). Principen är: tänk spår bygg buss. Så vi har separata stråk för högkapacitetsbussar som ska ha en väldigt hög turtäthet. I och med att bussarna färdas i egna filer blir framkomligheten stor och det går snabbt och smidigt att färdas med bussar i staden. Skulle det sedan behövas mer kapacitet i framtiden går det enkelt att bygga spår och få in spårbunden lokaltrafik också, säger Ulf Ranhagen. Tufft att uppnå klimatneutral stad Energianvändningen i en stad är förstås en av de stora miljöbovarna, speciellt om mycket av energin produceras i kolkraftverk. För att få en klimatneutral stad krävs det först och främst energieffektiva byggnader och system vilket minimerar energibehovet, samtidigt som man maximerar möjligheterna att använda förnybar energi som vindkraft, geotermi och sol. Tanken är att en vindkraftspark med vindturbiner ska byggas och den kommer då att bli en av de största vindkraftsparkerna i Kina. Vi tänker oss att 60 procent av energibehovet i Caofeidian ska täckas av vindenergi. Resten av behovet täcks till största delen av geotermisk energi och eventuellt spillvärme från ett närliggande industriområde. Om det går att använda spillvärmen är dock inte klart eftersom det finns lagstiftning i Kina som gör det svårt att använda spillvärme utanför industriområden, säger Ulf Ranhagen. Sedan får man inte glömma att teknikutvecklingen kan göra att planerna måste revideras när det gäller ett så långvarigt projekt som det här. Det kan ju till exempel hända att det sker ett genombrott med solceller och då ska vi givetvis vara beredda att öka andelen solenergi i första hand för elproduktion säger Ulf Ranhagen. Kan staden producera mer energi än den förbrukar? Teknikutvecklingen kan, om det vill sig väl, göra att det går att överträffa dagens mål för hur stor andel av energin som ska komma från förnybara källor. Och då är ändå de målen mycket högt satta. Vårt mål är att den förnybara energin ska klara åtminstone 95 procent av energibehoven, men om exempelvis solcellstekniken går framåt så är det inte omöjligt att vi kommer över 100 procent och då skulle vi kunna exportera miljövänlig energi till andra regioner via elnätet, säger Ulf Ranhagen. Kretsloppstänkandet är också en viktig del i stadsplaneringen där gråvattenoch svartvattenverk, biogasanläggning, materialåtervinning och kretsloppsvaruhus ingår i grundplanen. Hushållsavfallet kan då till exempel skickas till biogasanläggningen som producerar och 6 OnTime nr 2/11 Framtidens stad Hållbar utveckling

7 Den nya staden Caofeidian är planerad i detalj med hjälp av svenska Sweco, men teknikutvecklingen kan göra att de lösningar som planeras idag ändras under resans gång. Ulf Ranhagen uppgraderar biogas till ett rent bränsle som kan driva bussarna. Ett annat exempel på kretsloppstänkandet är att näringsämnen som finns i svart- och gråvattnet kan användas istället för konstgödsel på de omkringliggande jordbruken. Stadsplanering som en jazzimprovisation Nu räcker det inte bara med att bygga en stad som är miljömässigt hållbar. Man måste få folk att vilja bo i den också. Sweco har därför fokuserat på att få en stad som är både socialt och rumsligt hållbar. Att till exempel ha monoton bebyggelse genom hela staden vore till exempel inte bra utan det gäller att få omväxling inom en helhet. Ungefär som jazzmusiker kan improvisera inom en given ram för att skapa olika upplevelser av samma melodi. Swecos uppgift har huvudsakligen varit att utveckla planer på en strategisk nivå, men planerna måste skapa förutsättningarna för en stad som människor vill bo i. Det märks bland annat på att det finns gott om plats för parker och offentliga rum som kan bindas samman i ett nätverk av gröna stråk och kanaler. Estetiska värden viktiga Staden är baserad på flera rutnät som också överlagras för att få en omväxlande bebyggelse. Strukturen genomkorsas av diagonala stråk och i mötet mellan olika riktningar skapas spännande rumsbildningar. De estetiska värdena är väldigt centrala för att vi ska få en stad som är socialt hållbar, och i vår plan har vi sett till att det finns bra förutsättningar för att få en bra gestaltning av staden. Exakt hur bebyggelsen ska se ut ska inte vi bestämma utan det sker via redan påbörjade processen att ordna arkitekttävlingar där olika arkitekter får presentera sina visioner. Vi har hittills medverkat i gestaltningen av byggnader för ett hållbarhetscentrum och bebyggelse inom en stadsdel för både bostäder och arbetsplatser. Kan bli viktig exportgren för Sverige Det faktum att det redan finns ett stort intresse i Sverige för att skapa hållbara städer tror Ulf Ranhagen kan ge oss en fördel som vi kan utnyttja i framtiden. Vi sätter gärna höga mål för hur miljömässigt hållbara våra städer ska vara i Sverige, och klarar vi att leva upp till dessa mål så kommer vi att kunna bibehålla det försprång vi faktiskt har inom det här området. Det finns en bra chans att vi ska kunna använda våra erfarenheter för att göra det här till en viktig exportgren för oss i framtiden om vi bara fortsätter försöka ligga i framkant hela tiden, säger han. o OnTime nr 2/11 Framtidens stad Hållbar utveckling 7

8 Bombardier om framtidens transporter Fånigt att sätta bussar mot spårvägar båda behövs Biltrafiken är ett av de största miljöproblemen i många större städer. Den spyr ut koldioxid, kväveoxid, cancerframkallande ämnen och en mängd olika föroreningar som följer med smältvattnet och förorenar naturen. Att minska biltrafiken är därför en prioritet för dem som vill ha miljömässigt hållbara städer, och i praktiken handlar det i dagsläget om att fokusera mer på buss eller spårtrafik. Bussar finns i alla städer, men liksom biltrafiken bidrar de till föroreningarna om än inte i lika hög grad. Spårvagnar å andra sidan går på el som kan framställas på miljövänligt sätt och det får plats många fler passagerare i en spårvagn än i en buss. Så varför finns det då inte fler spårvägar i Sveriges städer? Frågan går till Rolf Alm som är chef för systemdivisionen på Bombardier, ett kanadensiskt företag som bland annat tillverkar spårvägssystem. Det finns ett stort intresse för spårvägar, men eftersom de flesta städer som hade spårvägar lade ner dem på och 1960-talen så måste de bygga upp infrastrukturen från grunden och det kostar förstås mycket i ett initialskede. Därför vill många kommuner ha statsbidrag för att komma till skott och det är inte så lätt att få, säger han. Spårvägar och bussar får olika roller Ett billigare alternativ är förstås att bygga ut den befintliga busstrafiken och skapa så kallad Bus Rapid Transit, BRT, där bussarna färdas i sina egna stråk där de inte behöver trängas med bilar. Bussleverantörerna är förståeligt nog stora förespråkare för detta och de pekar gärna på vilka fördelar bussar har jämfört med spårvägar. Rolf Alm tycker att det är att fokusera på fel sak. Det är nästan lite fånigt att sätta bussar mot spårvägar för målet måste ju vara att få bort biltrafiken ur städerna och då behövs både spårväg och buss för att kunna erbjuda ett tillräckligt bra alternativ till bilen. Faktum är att jag tror att det kommer att behövas fler bussar även om man bygger spårvägar. Spårvagnarna kommer då att ansvara för att snabbt transportera många människor mellan olika uppsamlingsplatser och därifrån fortsätter de sedan med buss fram till slutdestinationen, säger han. Tidtabellerna behövs inte Nu har väl ingen stad i Sverige lyckats få bort biltrafiken helt ur stadskärnan så frågan är vad som behövs för att kollektivtrafiken ska kunna rå på bilarna? Till att börja med måste det finnas en hög turtäthet. Zürich kan tjäna som ett bra exempel och där går spårvagnarna var sjätte minut hela dagarna vilket gör att det inte behövs några tidtabeller. Alla vet att det ändå kommer en ny vagn snart och det är väldigt viktigt om man ska få folk att lämna bilen hemma. För de som bor utanför staden kan det ändå vara nödvändigt att ta bilen, men då gäller det att de inte behöver åka ända in i stadskärnan. Det måste snabbt och smidigt gå att ta sig till en parkering med gott om lediga platser direkt när man svänger av in mot staden från den stora vägen. Parkeringsbiljet- Rolf Alm, Bombardier ten ska sedan också gälla som biljett på lokaltrafiken, och med spårvagnar som går i separata stråk går det snabbt att få in många människor till staden utan att de behöver ha med sig bilen. Strömmen kommer från gatan Ett problem med spårvägar kan vara att det krävs kontaktledningar som hänger i luften. Det ser inte särskilt snyggt ut och börjar man dra trådar kors och tvärs i en vacker stadskärna lär protesterna komma som ett brev på posten. Dessbättre börjar det nu dyka upp lösningar som gör att kontaktledningarna inte behövs i alla lägen. Vi har utvecklat ett system där vi använder induktion istället. Strömförsörjningen kommer då från gatan och 8 OnTime nr 2/11 Framtidens stad Hållbar utveckling

9 förutom att det ser snyggare ut försvinner också risken med att spårvagnarna blir stående för att någon kört på en ledningsstolpe eller rivit ner en kontaktledning, säger Rolf Alm. Sedan gäller det också att tänka efter var man ska dra spåren. Idag finns det väldigt mycket under gatorna. Här finns vattenledningar, avloppsrör, elledningar, fiberkablar med mera. Ofta ligger de under körbanan och drar man då ett spår rakt över dem kan det gå illa. Blir det exempelvis en läcka i ett vattenrör måste hela spårvagnslinjen stängas av medan marken grävs upp och röret repareras. Därför krävs det en del planering innan man bestämmer sig för var spåren ska dras och förmodligen kommer det att krävas en del omdragningar av rör och ledningar. I Bergen lade de nya spår. Där började de med att flytta rör och ledningar in under trottoaren, i de fall de låg där spåren skulle gå. Dessutom passade de på att installera en vakuumsug som sög iväg hushållssoporna så att det inte behövde köra stora sopbilar inne i staden lika ofta, säger Rolf Alm. Kräver bättre samarbete av tjänstemännen Det här kräver att stads- och trafikplanerarna samarbetar bättre än de gör på många ställen idag. Ett exempel på det kan vara att det nu är populärt att bygga små villasamhällen som ligger som små öar runt en väg som går runt i en slinga. Vägen är inte anpassad för att ta hand om busstrafik vilket gör att de flesta får långt att gå för att komma till bussen och det gör då att de väljer bilen istället. På de ställen där trafik- och stadsplanerarna har samarbetat från början kan lösningen istället bli att en ren bussgata eller spårväg går rakt igenom området så att alla har nära till en hållplats. Kräver modiga politiker Sedan finns det också en politisk utmaning med att bygga spårväg. Att bygga spårväg är ett långsiktigt projekt och det krävs modiga och långlivade politiker som kan fungera Turtätheten är avgörande för att människor ska välja kollektiva transportmedel. Någon tidtabell ska inte behövas, enligt Rolf Alm på Bombardier. som idébärare och visa att de långsiktiga fördelarna är större än de kortsiktiga utmaningarna i form av initialkostnader och spårläggning, säger Rolf Alm. Här kan Bergen också tjäna som ett exempel. Innan spårvägen byggdes där var opinionen klart emot en spårväg, men när den väl var byggd hade opinionen svängt helt. Det krävs starka politiker för att kunna stå emot opinionsstormar. Så det finns en del utmaningar för spårvägsföreträdarna, men Rolf Alm tror att det går åt rätt håll och att vi kommer att få se mer spårtrafik under de närmaste tio åren. Göteborg, Norrköping och Stockholm lär fortsätta bygga ut sina spårvägar och om tio år kommer säkert Malmö, Lund och kanske även Helsingborg och Linköping att ha egna spårvägar. Det finns även fler städer som visar intresse så spårvägarna är på frammarsch. o OnTime nr 2/11 Framtidens stad Hållbar utveckling 9

10 Så kan transporterna minimeras Framtidens mat produceras mitt i storstäderna Vad har en Nordamerikansk indianstam, en svensk uppfinnare från Katrineholm och en idealist som vill förbättra världen gemensamt? Jo, de är alla viktiga kuggar i framtidens matproduktion. Låter det flummigt och med aningen skakiga framtidsutsikter? Möt Plantagon, med en högst realistisk affärsplan och anläggningar på gång i flera kinesiska megastäder och Linköping. Anläggningen som projekteras just nu i Linköping är en demoanläggning, förklarar Plantagons vd Hans Hassle. På sikt hoppas vi kunna skapa ett Center of Excellence inom urban agriculture i Linköping, det finns inte någon annanstans i världen. Men det är lång väg dit, till att börja med koncentrerar vi oss på själva demoanläggningen. Anläggningen har en mycket spektakulär form, som en stor genomskinlig glasglob. Faktum är dock att det inte alltid kommer att se ut så. Den optimala formen varierar beroende på lokala ljus- och klimatförhållanden. Närmare ekvatorn till exempel, kan andra former vara att föredra. Formen väljs för att maximera solinstrålningen. Här hos oss är en öppen helix (som en glob) optimal, men i tätbyggda storstäder med höga skyskrapor som skymmer solen från sidan kan en annan form vara bättre, men det beror som sagt på de lokala förhållandena. Så fungerar det i praktiken I praktiken handlar det om en stor grönsaksodling på höjden. Svenske innovatören Åke Olsson från Katrineholm studerade automatiserade växthus i Holland, i form av enorma övertäckta fält med transportband fyllda med odlingslådor. I ena änden av transportbanden planteras grödorna. Sedan rör de sig i snigelfart mot andra änden av fältet där de slutligen skördas. Effektiv odling, men oerhört ytkrävande, konstaterar Hans Hassle. Åke Olsson tänkte att det skulle gå att göra en spiral av hela. På så sätt kan man producera samma mängd grönsaker på en avsevärt mindre yta. Problemet är bara att om man vill odla i jord så blir det väldigt tungt. Särskilt om man ska göra det i spiralform som börjar nerifrån och transporterar uppåt (eftersom växterna behöver mer och mer ljus allteftersom de växer). Åkes innovation gick ut på att flytta odlingslådorna en i taget, istället för att flytta hela transportbandet med alla lådor samtidigt. Under odlingslådorna kilar det därför en liten maskin som flyttar lådorna en och en. Det är det som är själva innovationen, egentligen hur enkelt som helst. Det, tillsammans med formen på helixen som släpper in mer ljus än en vanlig byggnad, är tanken bakom Plantagon. För att göra verklighet av detta kan vanlig enkel och tillförlitlig teknik användas. Det är därför det ser så spektakulärt ut, men ändå är realiserbart och går att räkna hem för kunder i större städer redan idag. Payoff-tid på fem år i Singapore Faktum är att flera storstäder i Asien visat intresse. Anläggningar är på väg att byggas i såväl Singapore som i kinesiska Shanghai och Wuxi. Anläggningen i Singapore hade blivit först ut, men där tackade vi nej till platsen vi först erbjöds. Det här är ren affärsverksamhet och vi ville helt enkelt ligga så nära centrum som möjligt. Därför kan det bli den svenska demoanläggningen i Linköping som blir först ut. Inom två år ska den vara färdigbyggd och fullt fungerande. Projekten i de kinesiska städerna har också kommit 10 OnTime nr 2/11 Framtidens stad Hållbar utveckling

11 Plantagon i siffror Demoanläggningen i Linköping kommer att uppta en yta av kvadratmeter. Den odlingsbara ytan blir ca kvadratmeter. I anläggningens footprint ingår då även kontor och lokaler i form av uthyrningsbar yta. Tanken är nämligen att det ska bli en mötesplats där konsumenter kan komma och köpa färska grönsaker direkt från producenten och samtidigt uträtta fler ärenden. De kommersiella anläggningarna kommer dock att vara betydligt större. Den största som har räknats på har en yta av ungefär kvadratmeter. Den blir då ungefär lika stor som Globen i Stockholm. Volymen ökar exponentiellt mot ytan på marken. I Linköping motsvarar ytan ungefär en vanlig villatomt. Men om man istället skalar upp det till markytan av en fotbollsplan kan fem, sex anläggningar försörja en hel stad på 1 miljoner invånare med grönsaker. Idag är förhållandet markyta:odlingsbar yta 1:10. Plantagon utvecklar dock metoden ytterligare och hoppas kunna presentera lösningar som ger ett avsevärt bättre förhållande. Det skulle i så fall möjliggöra mindre anläggningar, vilket innebär att varje stadsdel i megastäderna skulle kunna ha en egen grönsaksodling. Fortfarande lönsam i förhållande till alternativ markanvändning. En anledning för att försöka uppnå det är att transporterna då skulle minska ytterligare. Det är då vi kan uppnå de största miljövinsterna, konstaterar Hans Hassle. Varför behövs Plantagon över huvudtaget? Man räknar med att vi kommer att vara nio miljarder människor på jorden år Det är en ökning med närmare 50 procent från idag. Redan idag använder vi mer än 80 procent av jordens odlingsbara yta. Det är bara att räkna. Antingen förädlar vi grödorna och går vidare med genmanipulationen, eller så börjar vi odla på höjden. Förmodligen måste vi gå båda vägarna, spår Hans Hassle. långt, så det som på bild ser ut som en spektakulär framtidsvision kan inom kort vara verklighet. Till skillnad från andra, mer svävande idéer inför framtiden är vi lönsamma redan från början. Så måste det vara, för vi konkurrerar om ytan med kontorskomplex och skyskrapor och det kan vi bara motivera med bra lönsamhet. I Singapore visar affärsmodellen på en realistisk återbetalningstid på fem år på investeringen. Det är ytterst konkurrenskraftigt för vilken verksamhet som helst. Irokeserna sökte alternativa investeringar Var kommer då indianstammen in i historien? Jo, Hans Hassle fick genom Oren Lyons (professor, välkänd rådgivare till FN och amerikanska regeringar, återkommande talare vid World Economic Forum i Davos och indianhövding) uppdraget att hitta miljövänliga investeringar för Irokesförbundets medlemmar. Jag arbetade under en lång period tillsammans med Oren Lyons. Vi gjorde föreläsningar tillsammans kring värderingsfrågor inom näringslivet. En dag ställde han en fråga, ifall jag kunde hjälpa till med att hitta vettigare sätt att tjäna pengar. Indianstammarna drog in stora pengar på kasinoverksamhet och skattebefriad tobak, men ville hitta alternativa och mer miljövänliga intäktskällor att investera i. Jag kom då att tänka på Åke Olssons innovation, som jag stött på några år tidigare. Det är ursprunget till att Plantagon skapades och nu har möjlighet att bli en av lösningarna för framtidens matproduktion i storstäderna. o OnTime nr 2/11 Framtidens stad Hållbar utveckling 11

12 Svenska Cleanergy en del av lösningen Gammal teknik för ny metod att ta tillvara på solenergin Idag står solenergin för mindre än 1 procent av världens elproduktion, men enligt International Energy Agency kommer den siffran att ha ökat till åtminstone procent Det kräver då att kostnaderna sjunker och att tekniken utvecklas, och här drar ett svenskt företag sitt strå till stacken. Anders Koritz När man pratar om solenergi tänker säkert de flesta på solpaneler, men Cleanergy i Åmål har en helt annan idé om hur vi kan ta tillvara på solens strålar. Företagets affärsidé bygger på att använda en Stirlingmotor för att omvandla solvärme till el. Nu kanske det låter lite märkligt att en motor som uppfanns 1816 skulle sitta inne med en del av lösningen på dagens klimat- och energiproblematik, men så är det enligt Anders Koritz vd på Cleanergy. Klimatdebatten har gjort att det finns ett väldigt stort intresse för solenergi, men det är svårt att få ner produktionskostnaderna till en nivå där det går att konkurrera med de traditionella energisorterna. Vi är övertygade om att vår lösning ska kunna klara det, säger han. Enkelt uttryckt fungerar en Stirlingmotor så att en gas inuti en cylinder hettas upp så att trycket ökar och pressar ut en kolv. När luftströmmen stängs av kyls toppen av cylindern ner, kolven sugs uppåt av det vakuum som skapas och så kan processen upprepas. Solstrålarna reflekteras av en spegelparabol I Cleanergys lösning värms den varma änden av motorn upp av solstrålar som koncentreras och reflekteras av en spegelparabol. Stirlingmotorn driver sedan en elgenerator och märkligare än så är det inte att skapa el med sol och en Stirlingmotor. Vad är det då som gör att den här metoden kan konkurrera med traditionella solpaneler? Den stora skillnaden mellan vår lösning och solpaneler (PV) är att vi har en betydligt högre verkningsgrad. Medan en normal PV-anläggning har en verkningsgrad från sol till el på runt 15 procent kommer vi upp i procent. Nu finns det i och för sig PV-system som i labbmiljö ska klara en högre verkningsgrad, men bland de kommersiellt tillgängliga systemen är 15 procent en rimlig siffra, säger Anders Koritz. Mer el för varje investerad krona Att ha en hög verkningsgrad är i och för sig trevligt, men det riktigt intressanta är förstås hur mycket el man får ut för varje investerad krona. Det är här som Anders Koritz menar att Cleanergys system verkligen kan visa sin styrka. Jag var på en internationell solenergimässa i februari i år och bland PV-leverantörerna där låg det vedertagna värdet för produktionskostnaden på 1,40 kronor per kilowattimme. Med vår lösning har vi potential att ligga runt en krona per kilowattimme, säger han. Nu går den tekniska utvecklingen inom PV-området snabbt och den stenhårda konkurrensen driver också ner priserna så produktionskostnaderna för PV har sjunkit en bit sedan februari, men Anders Koritz tror att Cleanergy kan behålla sitt försprång. Man ska komma ihåg att vi är i ett väldigt tidigt skede än. Vi levererar bara demoinstallationer och när vi kommer upp i industriell produktion har vi potential att ligga runt 60 öre per kilowattimme, säger han. Konkurrera med andra energislag utan subventioner Då börjar också Cleanergy kunna producera el på en kostnadsnivå där solenergin kan konkurrera med traditionella energisorter, utan att behöva subventioner. Något som är ett måste för att solenergin på allvar ska kunna ersätta annan mindre miljövänlig elproduktion. Ett annat måste är förstås bra tillgång 12 OnTime nr 2/11 Framtidens stad Hållbar utveckling

13 på solsken. Det har vi inte så mycket av här uppe i Sverige så den stora marknaden för Cleanergys solenergilösning ligger utomlands. Framför allt är det i Kina som förutsättningarna verkar goda. Kina är ett av de länder som är mest trovärdiga när de säger att de vill ställa om till förnyelsebar el, och det händer väldigt mycket där inom det här området, säger Anders Koritz. Från demo till skarpt läge Cleanergy hoppas givetvis att få sin beskärda del av den marknaden, men de stora installationerna ligger fortfarande i framtiden. Fast inte så långt in i framtiden. Just nu levererar vi mindre demoanläggningar. Det är ett nödvändigt första steg för att visa att vi kan leverera det vi lovar och det ger oss också möjlighet att trimma in hela produktionsprocessen innan vi ökar produktionsvolymerna. Men jag räknar med att de första volymbeställningarna ska komma under 2012 och då är det dags att börja producera i mer industriell skala, säger Anders Koritz. För att klara av att hantera det förväntade volymbehovet kommer Cleanergy behöva bygga en ny fabrik. Var den ska ligga är inte klart, men Kina är väl ingen helt orimlig gissning. En utmaning här blir att garantera att kvaliteten inte försämras när volymerna går upp och en del av produktionen flyttas utomlands. Speciellt som en del av komponenterna säkert kommer att produceras i lågkostnadsländer för att hålla ner kostnaderna. Inga beslut är dock ännu fattade kring detta. Bidra till en mer hållbar energiförsörjning Så kommer då Cleanergy kommer att finnas kvar i Sverige i framtiden? Absolut. Vår strategiska utveckling kommer alltid att ligga kvar i Sverige för det är här vi kan hitta den helhetskunskap vi behöver. Sedan är det väldigt viktigt att kunna ha en del av produktionen tillsammans med utvecklingen så den strategiska produktionen kommer också att ligga kvar i Sverige, säger Anders Koritz. Hur tror han då att det kommer att se ut för Cleanergy om fem år? Vi är väl medvetna om alla utmaningar vi har framför oss när det gäller att bygga ett nytt industribolag, men vi tror att potentialen är att om 5 år ha en industriell produktion med en ny högvolymsfabrik som kan producera enheter varje år. Vi kommer helt enkelt att vara ett etablerat svenskt industriföretag som bidrar till en mer hållbar energiförsörjning i världen, säger han. o Hur fungerar en Stirlingmotor? Vilka möjligheter finns att utnyttja det mikroklimat som bildas mellan solpaneler och husfasader? Läs svaren och hitta fler intressanta länkar på OnTime nr 2/11 Framtidens stad Hållbar utveckling 13

14 Tekniska Verken letar avfall utomlands Avfall en värdefull resurs i framtiden Ser du framför dig hur den snabbt ökande konsumtionen leder till växande sopberg och en allt mer ohanterlig situation i framtiden? Då är det kanske dags att tänka om. Redan idag finns det avfallsmäklare som handlar med sopor och snart får vi kanske vår första avfallsbörs, på samma sätt som vi idag har en nordisk elbörs. Avfall går från att vara ett problem till att bli en del av lösningen. AVFALL har ofta en högre andel utvinningsbar metall än malm som hämtas upp ur gruvor. Landfield mining är redan idag ett begrepp, konstaterar Magnus Hammar, miljö- och utvecklingsingenjör på Tekniska Verken i Linköping, som blivit kända för att ligga långt framme i utvecklingen när det gäller avfallshantering. Det innebär också att avfall från närområdet inte täcker behovet. Faktum är att det rullar mer än lastbilar per år från Norge med sopor till Linköping. Tillsammans transporterar de ungefär ton avfall, eller en fjärdedel av den totala mängd som förbränns i anläggningen. Resten av behovet täcks mestadels av sopor från närområdet, returflis i form av rivningsavfall och under de kallaste perioderna fossila bränslen som olja och kol. Det är ett generellt problem som vi måste lösa inför framtiden, säger Magnus Hammar. Energiinnehållet i soporna är ungefär en fjärdedel jämfört med olja. Om vi skulle bygga en så stor förbränningsanläggning att vi kunde klara även köldtopparna utan fossila bränslen skulle vi ha en jätteanläggning som stod nästan helt oanvänd på sommarhalvåret. Det skulle ge underhållsproblem och innebära en enorm kapitalbindningskostnad. Lagra värmen och plocka fram den på vintern Målsättningen är ändå att helt komma ifrån behovet av fossila bränslen och en del av lösningen kan vara att hitta användningsområden för värmen även under sommaren. Till en del görs det redan idag genom att värma upp pooler och badanläggningar, men det förslår inte långt. Fjärrkyla är något vi kommer att se mer av i framtiden, som fjärrvärme fast tvärtom. För att producera kylan kan vi använda en del av energiöverskottet. Men på längre sikt vore det också bra att kunna lagra värmen och hämta upp den igen när det blir kallare. Det pågår försök med detta, bland annat på Arlanda flygplats. Så det är inte något som ligger jättelångt in i framtiden, men vi har själva inte kommit dit ännu. Målet ett fullständigt kretslopp utan förluster Själva förbränningen skapar i sin tur också avfall, i form av aska, något som hittills varit ett problem. Men askan är egentligen en resurs som kan användas till mycket. Vi får allt bättre metoder för att ta tillvara på metallerna, som kan betinga ett stort värde. Det är i sig en viktig faktor eftersom de kommersiella krafterna då bidrar till att vi blir bättre på att återvinna. Det som blir över efter avskiljningen använder vi redan idag som ett utmärkt fyllnadsmaterial till vägar och parkeringsplatser. Utvecklingsprojekt är också på gång för att hitta användningsområden inom byggindustrin. Det yttersta målet för framtiden är förstås att vi ska kunna uppnå ett fullständigt kretslopp, där inget går till spillo. Den optimala miljövinsten görs förstås om inget avfall produceras från början, eller åtminstone så lite som möjligt. Men att nå hela vägen är nog en utopi, tror Magnus Hammar. Dit kommer vi aldrig att nå. För allt du ser omkring dig är faktiskt blivande avfall. Varenda pryl, kläder, hus och maten vi äter, allt kommer någon gång att bli avfall i en eller annan form. Det gäller bara för oss att hantera det på ett så smart sätt som möjligt. o Hur går det till att utvinna metaller ur askan när avfallet förbränts? Avskiljningen sker i flera steg där de största metallbitarna avskiljs med mekaniska processer såsom magnetavskiljning och virvelströmsseparering. De finaste fraktionerna kan sedan avskiljas genom en kombination av starka syror och elektrolys, där egentligen är det en väldigt enkel princip bakom. Metalljonerna, efter att askan lösts upp i syra, fångas upp på elektroderna och sedan kan tas tillvara. Genom elektrolys laddas elektronerna i metallerna och blir magnetiska. De kan sedan avskiljas från den övriga askan. 14 OnTime nr 2/11 Framtidens stad Hållbar utveckling

15 Förutom import från Norge pratas det också om att transportera sopor med båt från Italien. Och det är inga små mängder vi pratar om. Hur kan detta vara miljömässigt försvarbart? Långa transporter till trots utgör vartenda lastbilslass en ren miljövinst, säger Magnus Hammar. Om soporna istället deponeras på en soptipp ger de med tiden ifrån sig metangas som har 21 gånger starkare negativ påverkan på växthuseffekten än den koldioxid som skapas när vi förbränner soporna. Miljöpåverkan är så stor att avfallet skulle kunna transporteras från andra sidan jordklotet till Linköping och ändå vara bra för klimatet. Vi har räknat på att vi skulle kunna importera sopor från Kina och ändå göra en miljövinst, berättar Magnus Hammar. Men även om vi skulle kunna göra det så är det förstås bättre om vi i första hand kan hämta avfallet på närmare håll, för att hålla utsläppen från transporterna nere. Det är också något av en övergångslösning vi pratar om. För i framtiden kommer naturligtvis även andra länder och större städer att ha förbränningsanläggningar där de kan ta hand om de egna soporna. Att vi ligger långt framme i Sverige beror främst på att vi har ett så kallt vinterhalvår. I sydligare länder finns helt enkelt inte samma behov av att skapa stora mängder värme genom förbränning. Där är inte fjärrvärmen utbyggd och då saknas den kommersiella drivkraft som vi har här. För att ytterligare minimera utsläppen i framtidens samhällen behövs också teknik som vi inte har tillgång till ännu, konstaterar Magnus Hammar vidare. Idag krävs det stora förbränningsanläggningar för att både få en bra ekonomi och tillräcklig rökgasrening. Idealet är när vi kan uppnå samma miljövinster med mindre, mer lokala anläggningar och fortfarande vara lönsamma, men där är vi inte idag. Kanske jobbar vi med helt annan teknik då, vem vet, avslutar Magnus Hammar. OnTime nr 2/11 Framtidens stad Hållbar utveckling 15

16 Byggs för att klara kommande klimatförändringar Norra Djurgårdsstaden ska bli energipositiv Att bygga ut städer på det sätt som man gjorde under större delen av 1900-talet duger inte om man ska få hållbara städer. Nu gäller det att ta ett helhetsgrepp på miljöfrågorna och det är precis vad Stockholms stad tänker göra med utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden. Enligt en prognos som Stockholms stad gjort så kommer Stockholm att växa med personer under det här decenniet. Det kommer förstås att öka stadens miljöpåverkan, men frågan är hur stor denna blir. På Stockholms stad är man fast besluten att minimera den miljöpåverkan som expansionen innebär och då spelar Norra Djurgårdsstaden en viktig roll. Norra Djurgårdsstaden är namnet på en miljöstadsdel som ska komma att omfatta Hjorthagen, Värtahamnen, Frihamnen och Loudden planeras hela projektet vara klart och Norra Djurgårdsstaden ska då omfatta 236 hektar, vilket motsvarar ett halvt Södermalm. Inte bara energineutral, utan energipositiv Här ska nya bostäder och nya arbetsplatser skapas. Målet är att stadsdelen inte bara ska bli energineutral utan rent av ge ett positivt bidrag och här kommer husens utformning att spela en viktig roll. Tanken är att det ska finnas många passivhus. Det är extremt välisolerade och lufttäta byggnader där ventilationen kontrolleras så att den värmeenergi som finns i huset kan återanvändas. Kroppsvärme, datorer, belysning, spisar och andra hushållsapparater genererar förstås värme och i ett passivhus kan den värmen återföras in i husets värmesystem så att spillet minimeras. Kombinerar man detta med solceller och vindkraft går det att få plushus. Det vill säga hus som producerar mer energi än de förbrukar. Smarta elnät gör det sedan möjligt att sälja överskottselen. Matavfallet driver bussarna Ett kretsloppstänkande genomsyrar också planerna. Näringsämnen ska utvinnas 16 OnTime nr 2/11 Framtidens stad Hållbar utveckling

17 ur avloppsvattnet för att sedan återföras till jordbruksmark och allt matavfall ska bli till biogas. Gas som kan användas för att driva miljövänliga bussar, vilket bidrar till att skapa miljöeffektiva transporter. Att verkligen få till klimatsmarta transporter är förstås ett måste om Norra Djurgårdsstaden ska nå målet att bli en hållbar stadsdel. En viktig del i trafiklösningarna är att Spårväg City ska byggas ut och kopplas samman med Lidingöbanan. Spårvagnarna ska fungera som en grundstomme i trafiken och ge de boende tillgång till täta transporter både inom stadsdelen och in till city. Gång- och cykelbanor i kombination med effektiv kollektivtrafik ska ge så bra transportmöjligheter att bilen förhoppningsvis blir ett andrahandsalternativ. Att planerarna hoppas att många boende struntar i bilen helt och hållet visas av att det bara ska finnas 0,5 parkeringsplatser per lägenhet. Annars brukar det vara normalt med krav på en parkeringsplats per lägenhet i nybyggda områden. Cyklister däremot hoppas planerarna få se mycket av för det ska finnas hela 2,2 cykelparkeringsplatser för varje lägenhet. I kombination med många cykelbanor kan Norra Djurgårdsstaden bli något av ett cykelparadis i Stockholm. De som ändå vill ha bil ska uppmuntras att använda sig av bilpooler eller åtminstone köpa elbilar eftersom det ska finnas laddstolpar i hela området. Något som om det inte finns kan göra att många drar sig för att skaffa en elbil. Svårast att inte tappa greppet om helheten Så det finns en hel del tekniska lösningar som ska göra Norra Djurgårdsstaden till Anna-Stina Bokander en hållbar stadsdel, men det är inte tekniken som är den största utmaningen. Den största utmaningen tycker jag är att inte tappa greppet om helheten. Att hela tiden fokusera på att målet är just den trivsamma, vackra stadsdelen där människor vill bo - inte de smarta tekniska lösningarna även om vi givetvis vill se sådana också, säger Anna-Stina Bokander, arkitekt på stadsbyggnadskontoret. Förhoppningen är att Norra Djurgårdsstaden ska bli ett område där det är nära till allt så att transporterna kan minimeras, samtidigt som hela stadsdelen blir ett område man verkligen vill stanna kvar i. Här kan planerarna kombinera vacker miljö med hållbar utveckling genom att utnyttja det som redan finns. Ett mycket talande exempel på att arkitektur med hög kvalitet är hållbar är ju gasverksområdet. Här har vi en fantastisk arkitektur i ett beständigt material som går att återanvända! Och man vill verkligen återanvända det, säger Anna- Stina Bokander. Opera i den gammal gasklocka På gasverksområdet ligger som namnet antyder det gamla gasverket som byggdes på 1890-talet. Här finns en rad gamla vackra byggnader som har ett stort kulturhistoriskt värde. Mest framträdande är de två stora gasklockor i tegel. De gamla byggnaderna ska bevaras och byggnationerna runt omkring ska anpassas så att de passar in i området. Hela gasverksområdet är tänkt att fungera som ett offentligt rum för restauranger, service, kultur och idrott. Exakt vad som ska finnas där är inte helt klart, men till exempel har operan visat intresse för att ha föreställningar i en av gamla gasklockorna medan operahuset renoveras. Just att få en blandning av olika byggnadstyper är viktigt för att Norra Djurgårdsstaden ska bli den typ av stadsdel som planerarna vill se. För att skapa en trivsam stadsdel arbetar vi såklart med hela skalan, från byggnader till den övergripande strukturen av parker och offentliga rum. Det är även viktigt att få social och kommersiell service i rätt omfattning och på rätt plats. Målet är att uppnå en levande stadsdel, med en blandning av funktioner och olika typer av bebyggelse, säger Anna-Stina Bokander. Ny stadsdel måste klara klimatförändringar Allt detta är viktigt för att bygga en hållbar stad, en det finns en annan sak som kanske är ännu viktigare. Det långa perspektivet! Man måste alltid fråga sig om det man gör också är bra på sådär 100 års sikt, säger Anna-Stina Bokander. I Norra Djurgårdsstaden märks det på att stadsdelen är planerad för att klara ökad nederbörd, varmare klimat och högre havsnivåer. Bland annat kommer grönstrukturen i området vara viktig både för den ekologiska mångfalden och för att jämna ut vattenflödena. Så förhoppningen är att Norra Djurgårdsstaden långt in i framtiden ska kunna stå som ett exempel på vår tids byggnadskonst, precis som Gamla stan än i dag kan låta människor fascineras över den medeltida stadsbyggnadskonsten. o OnTime nr 2/11 Framtidens stad Hållbar utveckling 17

18 nyheter från Avhandling för ökad trafiksäkerhet Combitecharen Patrik Jonsson lade i början av oktober fram sin licentiatavhandling om intelligenta nätverksbaserade sensorer för ökad trafiksäkerhet. Att få större kännedom om aktuellt och kommande väglag ger möjlighet att förbättra snöröjning och halkbekämpning samt varna trafikanter vid hastiga förändringar i väglaget. Forskningen är ett samarbete mellan Combitech, Trafikverket och Mittuniversitetet. Att ha koppling till forskningen är viktigt för Combitech och i dagsläget har ett 25 tal medarbetare avlagt doktors eller licentiatexamen. Combitech expanderar i Norge Sedan en tid tillbaka har Combitech verksamhet i Norge, som står inför en stark expansion. Ett tiotal personer arbetar idag på våra kontor i Oslo och Stavanger där vi erbjuder ett brett utbud av tjänster till nya och befintliga kunder. Som vd för Combitech AS har Mikael KocKums i malmö arbetar just nu med att konstruera nästa ubåtsgeneration, A 26, på uppdrag av Försvarets Materielverk. Den nya generationens ubåt innebär att ubåtens roll som informationsinhämtare förstärks, samtidigt som smygtekniken förfinas. Den är gjord för att kunna verka effektivt i Östersjön och i andra grunda vatten. Stora krav ställs därför på kommunikationssystemen ombord. De måste klara den trånga, fuktiga undervattensmiljön med högt tryck som ubåten verkar i, samtidigt som ubåtens kommunikations förmåga jämfört med tidigare ubåtar ökar. Kommunikationen sker också via ultraljud, det vill säga ljudvågor under vatten. Även miljökraven är hårda, liksom säkerhetskraven där kommunikationssystemet måste kunna fungera även efter en sprängning. Faktaruta: Kockums konstruerar, bygger och underhåller ubåtar och örlogsmarina system med avancerad smygteknik. Andra produkter är det luftoberoende Stirling-systemet, ubåtsräddningssystem och minröjningssystem. Verksamheten finns i Sverige i Malmö, på Muskö och i Karlskrona. Kockums ingår i ThyssenKrupp Marine Systems. Kundprojekt: Kockums Höga krav på kommunikation under vattnet När ubåtstillverkaren Kockums i Malmö ska upphandla kommunikationssystemen till nya ubåten A 26 har Combitechs specialister hjälpt till att designa de tekniska kravspecifikationerna. Combitech har erkänt duktiga specialister på sambandssystem. Dessutom har de labbmiljöer där vi kan testa utrustning i verklig heten enligt försvarets krav. Och när man anlitar en konsult som resursförstärkning får man indirekt kontakt med Combitechs övriga experter på köpet. KonsultErnas roll under förändring. Kockums har i dagsläget ett flertal konsulter inne i verksamheten. Ibland handlar det om att möta upp tillfälliga toppar genom resursförstärkning. Men lika ofta handlar det om att anlita specialistkompetens för kortare utredningar på områden där man inte själv har djup kompetens. Men Jens Lagerstedt ser framför sig en något ändrad inriktning i framtiden. Utvecklingen går mot att konsulterna inte behöver sitta i våra lokaler, utan vi kan lägga ut arbets paket som de genomför som åtaganden. Då är det bra att konsulterna har en kort startsträcka. I Combitechs fall handlar det om att de har en lång erfarenhet av försvarsrelaterad verksamhet och har de säkerhetsklassningar som krävs, avslutar Jens Lagerstedt. ExpErtEr på sambandskommunikation. På vapensektionen på Kockums, där Jens Lagerstedt är gruppledare, arbetar man med allt som rör intern och extern kommunikation. Det handlar om såväl tal som text och krypterad som okrypterad information. Här pågår just nu ett intensivt kravställningsarbete inför upphandling av ubåtens kommunikationssystem. Kockums har därför tagit hjälp av konsulter från Combitech för att göra den tekniska kravspecifikationen på kommunikationssystemen. Att valet föll på några av Combitechs på bilden. Jens Lagerstedt, 80 kommunikations konsulter förklarar Jens gruppledare vapensektionen, Kockums Krusenberg 18 utsetts. Lagerstedt så här: OnTime nr 2/11 Framtidens stad Hållbar utveckling

19 Kundprojekt: Saab Ett ledningssystem med Android-teknik Combitech har utvecklat hårdvara och elektronik till ett ledningssystem för soldater i fält. Systemet bygger på en anpassning av operativsystemet Android, som idag finns i många smarta mobiler världen över. Portable C2 är framtaget av försvars- och säkerhetsföretaget Saab. Webb på norska och engelska Nu finns vår webbplats både i en engelsk och norsk version. Du når dem via combitech.se eller via direkt adresserna combitech.com eller combitech.no. portable c2 är Ett samarbete mellan Saab Security and Defence Solutions, Saab Training Systems and Simulation och Combitech. Det täta samarbetet har möjliggjort att en prototyp kunde tas fram på kort tid. Combitech har ansvarat för utvecklingen av elektronikhårdvaran med sensorer, processorer, display, drivare, olika kommunikationsinterface och kraftförsörjning, men också drivrutinerna som gör det möjligt för Android att kommunicera med alla delar i systemet. Tekniken är inbyggd i en väst med tillhörande handenhet. I handenheten finns ett system med moduler för kommunikationer och kartor. Läs en längre artikel på Combitechs webbplats: Hållbarhet Ett»miljötänk«i allt vi gör Miljö är ett område som inrymmer mycket. På Combitech kombinerar vi teknik, miljö och säkerhet för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Målsättningen är att tio procent av våra uppdrag ska ge en positiv miljöpåverkan. inom combitech finns det en bred miljökompetens, oavsett om det handlar om att utveckla ett system åt en kund eller vara ett stöd i planeringen av infrastruktur. Automationsindustri, energi, försvar, medtech och verk & myndigheter är branscher som har stort behov av konsulttjänster inom miljö- och hållbarhetsarbete. - Miljö är ett område som blir allt viktigare i våra kunders verksamheter och affärsstrategier nästan oavsett bransch. Vi jobbar målinriktat för att hjälpa våra kunder att uppmärksamma miljö- och hållbarhetsaspekter, säger Oscar Lindroth, miljöchef på Combitech. Talangprogram Ett gäng med tolv nyutexaminerade ingenjörer påbörjade nyligen Combitech Talent Program, i samarbete med kunden Saab. Det tvååriga programmet ska göra dem erfarna på kortare tid och bygger på metoder och forskning som Combitech utvecklat med KTH. Rekrytering pågår för fullt till en ny omgång i vår, då också ett program med medtechinriktning kommer att starta. Läs mer på miljötjänster och greentech. Som konsultföretag erbjuder Combitech bland annat rena miljötjänster såsom miljökonsekvensbeskrivningar, miljö tekniska marknadsundersökningar och expertstöd vid affärsutveckling och upp handling. Ett uppdrag kan vara att analysera en hårdvara, så att den inte innehåller några miljöfarliga komponenter. Även GreenTech är en växande sektor. GreenTech handlar om att utveckla tekniker/tjänster som minskar miljöpåverkan eller arbeta med kunder som genom sina produkter/tjänster minskar miljöpåverkan. - Vi ska till exempel, på uppdrag av Sweco, ta fram ett styrsystem till den demoanläggning för ett vertikalt växthus som Plantagon bygger i Linköping. Vi har också medverkat i utvecklingen av tidvattenverket Minesto och har bred kompetens inom vindkraftsområdet, berättar David Skyborn, GreenTech-ansvarig på Combitech. Sveriges enda ackrediterade ljudlabb På Combitech kombinerar vi teori och praktik. Visste du till exempel att vi har Sveriges enda ackrediterade ljudlabb för att testa och typkontrollera hörselskydd? Labbet är också utsett av EU som Anmält organ, vilket ger rätt till certifiering av hörselskydd. Labbet ligger i Arboga och kan utföra akustiska såväl som OnTime nr 2/11 Framtidens stad Hållbar utveckling på bilden. David Skyborn (t v) mekaniska 19 prov. och Oscar Lindroth (t h)

20 avsändare Combitech ab Box Linköping Porto Betalt Combitech Training Institute: Aktuella kurser.net för systemutv. i framkant nov & nov Linköping Problemlösning med C nov & 6 dec Linköping Effektiv kravhantering 22 nov & 7 dec Göteborg MBSE design, kodgenerering & exekvering 24 nov & 6 dec Stockholm C - ditt andra språk 30 nov-1 dec & 14 dec Linköping Mönster (Design patterns) 6-8 dec Stockholm MBD-Model Based Definition 7-8 dec Linköping Sveriges krishanteringssystem och -ledning jan Stockholm Genom att tänka användbarhet under hela utvecklingsprocessen spar man både tid och pengar. Det menar Aseel Berglund, doktor inom användar centrerad systemutveckling och affärs utvecklare vid Reality Labs på Combitech i Linköping. 1. Vad är användarcentrerad utveckling? En vanlig missuppfattning är att användbarhet handlar om användargränssnitt. Men det är mer än så. Det handlar om ett förhållningssätt att fokusera på användaren under hela utvecklingsprocessen. Vem är användaren av produkten och vilka beteenden har han/hon? Men det är också viktigt att fundera över användningen. I vilket sammanhang ska produkten användas? Finns det andra relaterade system eller regelverk som man måste ta hänsyn till? Genom att jobba på det här sättet och göra rätt från början, sparar man både tid och pengar Vilka råd kan du ge den som vill bygga ett användbart system? Jobba systematiskt! Användbarhet»Användbarhet händer Tre frågor & tre svar inte av sig självt«händer inte av sig självt, utan man behöver metoder, verktyg och kompetens. Det måste finnas en person i projektet som är ansvarig för användbarheten. Tänk användbarhet under hela processen. Det räcker inte att pliktskyldigt göra användartester på slutet, utan användbarhetsfrågorna måste finnas med i hela utvecklingsprocessen, redan i kravfasen. Bygg prototyper! Tillåt er att experimentera i början av projektet. Visualisera hur slutresultatet ska bli genom att bygga en enkel prototyp. Det viktiga är att skapa en gemensam målbild av slutresultatet. I Reality Labs inom Combitech fokuserar vi på just prototyper och har sett vilka ahaupplevelser det ger hos våra kunder. Och slutligen, behovsdriven utveckling är ett måste. Det är behoven som ska styra utvecklingen, inte tekniken. Vilka trender finns inom användarområdet? Medvetenheten om användbarhet är större idag än för tio år sedan, så utvecklingen går definitivt åt rätt håll. Användar centrering kommer starkt inom det agila området, exempelvis i metoder som Scrum. Det känns lovande. En annan trend är att användbarhet blir viktigt också i tjänste utveckling, inte bara i produkter. Det är ett spännande område som vi bara sett början av. Vi ser också att beställarkompetensen blir viktigare. Beställer man inte användbarhet så får man inte användbarhet helt enkelt. läs mer på Kalender: Här möter du Combitech: nov Samhällssäkerhet i samverkan, Kistamässan, Stockholm nov Internetdagarna, Stockholm 23 nov: Combitechseminarium om Informationssäkerhet, Stockholm nästa nummer ute 12 mars (cirka) Detta och äldre nummer hittar du som pdf-filer på vår webbplats. Säkerhet krävs för ett fungerande sam hälle. Det är en förutsättning för fungerande flöden av bl.a. energi och information samt för invånarnas trygghet och tillgänglighet i samhället. I nästa nummer fortsätter vi genomgången av viktiga pusselbitar i framtidens samhällsbygge och fokuserar på just säkerhetsaspekterna. combitech.se/ontime

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Cradle to Cradle för barn. Författare: Rinus van den Berg Illustrationer: Pauline Meijer. Svensk version

Cradle to Cradle för barn. Författare: Rinus van den Berg Illustrationer: Pauline Meijer. Svensk version Cradle to Cradle för barn Författare: Rinus van den Berg Illustrationer: Pauline Meijer Svensk version Cradle to Cradle för barn Den här boken har blivit skapad av anställda vid Royal DSM och Centre for

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: STADEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: STADEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: STADEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Centerpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Parker och grönområden utgör välbehövlig plats för återhämtning

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Vänsterpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Vänsterpartiet vill värna de gröna kilarna, Östra stadsdelarna.

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Hälften av jordens befolkning bor idag i städer och

Hälften av jordens befolkning bor idag i städer och INNOVATION FÖR ATTRAKTIVA OCH HÅLLBARA STÄDER VINNOVAs Årskonferens 2010 Hälften av jordens befolkning bor idag i städer och tillväxten av nya stadsmiljöer ställer allt större krav på bostäder, transporter,

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård.

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård. MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013 Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40 Plats Västerlanda bygdegård Moderator Maria Wramsten Willmar Medverkande från kommunen Antal besökare

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

STOCKHOLM. vinnare 2010 EURO PAS

STOCKHOLM. vinnare 2010 EURO PAS STOCKHOLM vinnare 2010 EURO PAS MILJÖHUVUDSTAD STOCKHOLM EUROPAS FÖRSTA MILJÖHUVUDSTAD 2010 Europeiska kommissionen utsåg den 23 februari 2009 Stockholm till Europas första miljöhuvudstad och berömde stadens

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el Egen el direkt till uttaget Dala Elfond Ett avtal som passar alla Tillsammans är vi stora Dala Solel Använd solsidan - gör din egen el Visste du att... Melbourne i Australien har 2100 soltimmar per år.

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer