LUX. Stadsbyggnadspriset Lund C science Village Helsingkrona Nation unga arkitekter. aktuellt från Stadsbyggnadskontoret Nr

Transkript

1 aktuellt från Stadsbyggnadskontoret Nr LUX Stadsbyggnadspriset 2014 kontext nr Lund C science Village Helsingkrona Nation unga arkitekter

2 innehåll 1 15 nyheter 3 Lund C 4 södra Sandby 7 helsingkrona nation 8 Kristallen nyheter 11 gatunamnen 12 science village 13 arkitekttävling 14 solkartan 15 projektkavalkad 16 ledaren Inga Hallén, stadsbyggnadsdirektör Välkommen till Kontext Du håller nu i din hand det första numret av Kontext. Med denna tidning vill vi berätta för dig om hur Lund växer och utvecklas och vad vi tycker är viktigt för att bygga en bra stad. Vi tror att du som läser Kontext också brinner för stadsbyggnadsfrågorna och därför kommer vi ibland att fördjupa oss i något ämne och problematisera. Vi vill inte bara lyfta fram det som är enkelt och självklart utan även visa vilka utmaningar vi stundtals ställs inför. Andra gånger tar vi chansen att berätta om sådant som fortfarande är lite osäkert och där inga beslut är tagna. Vi vill vara öppna för synpunkter och dialog och vet att ju tidigare vi bjuder in, desto större möjlighet att förändra riktningen på vårt arbete och skapa ett bra resultat. I det här numret berättar vi om de spännande planerna för området runt Lunds station. De närmaste åren ser vi fram emot att området ska förvandlas för att på ett riktigt bra sätt kunna ta hand om allt fler resenärer, samtidigt som stadsmiljön runt om behöver göras mer attraktiv. Vi är med i världens största arkitekttävling Europan, som startat under våren. Med vårt deltagande räknar vi med att få in innovativa förslag kring hur den sydvästra delen av Lund kan utvecklas när området planeras få en helt ny pågatågstation om sju år. Vi kommer också att titta på nya byggnader i kommunen. Exempel på god arkitektur blir bra förebilder, fast visst kan man lära också av dåliga exempel. Kristallen är ett bra exempel som har blivit en god förebild, i vart fall att döma av de många studiebesöken och att byggnaden nominerades till Kasper Salinpriset Nästa nummer av Kontext hoppas vi kommer någon gång under hösten. Vore kul om du som läser detta nummer vill berätta vad du tycker och vad du vill läsa om i kommande nummer. kontext 1 15 Nyheter och information från Lunds kommun, Stadsbyggnadskontoret. Nr 1 maj Utgiven v 22 Adress Stadsbyggnadskontoret, Box 41, Lund. E-post stadsbyggnadskontoret@lund.se Redaktör Petra Kling Gutenwik, tel , petra.klinggutenwik@lund.se Redaktionsgrupp Annika André, Jonas Andreasson, Inga Hallén, Cecilia Hansson, Ole Kasimir, Malin Sjögren, Barbro Yngvesson Grafisk form och layout Art Industry, artindustry.se Omslagsbild Kasper Dudzik Upplaga ex Tryck GigantPrint för fler exemplar av tidningen eller för prenumeration. 2 kontext nr

3 Stort och smått från stadsbyggnadskontoret Lunds stadsbyggnadspris 2014 på omslaget Lunds stadsbyggnadspris instiftades 1990 som en gåva till Lund med syfte att premiera arkitekter, som på ett förtjänstfullt sätt har bidragit till stadsbildens utveckling gick priset till arkitekterna Mats White och Jacob Peetre för gestaltningen av nya LUX på Sölvegatan. Utdrag ur juryns motivering:»genom en skickligt utformad tillbyggnad av befintliga institutionsbyggnader, har arkitekterna lyckats understödja stadsutvecklingen längs Kunskapsstråket, där ett av huvudsyftena är att genom förtätning och nytillskott vitalisera stadsrummet och skapa intressanta mötesplatser. Genom den transparenta fasadutformningen som synliggör kreativa och moderna studiemiljöer och hörnet som sträcker sig ut mot gatan, bjuder byggnaden in till möten och nya samarbeten.«miljöbyggprogram Syd Miljö Den 1 januari i år infördes en ny lag som förhindrar kommuner att ställa egna högre miljökrav på byggnader än vad som föreskrivs i Boverkets byggregler. Detta innebär att Miljöbyggprogram Syd (MBP), som under flera år utvecklats tillsammans med Malmö stad och Lunds universitet, måste revideras. Under våren kommer därför en utvecklad version av MBP Syd att tas fram. Utgångspunkten är att växla över från att ställa specifika tekniska krav till att i dialogform samverka med byggbranschen med målsättning att tillskapa hållbara byggnader och stadsmiljöer. Attefall succé eller platt fall? foto: istockphoto Bygga nytt För snart ett år sedan ändrades plan- och bygglagen och det är nu möjligt att bygga»attefallshus«utan bygglov. Förhoppningen var bland annat att komplementbyggnader, tillbyggnader och takkupor skulle leda till fler bostäder. Hur har då intresset varit? Bygglovavdelningen konstaterar att intresset för attefallsåtgärderna hittills är ganska svalt med ett inflöde på 3 4 anmälningar i månaden. Av samtliga anmälningar avser 13 uppförande av komplementbyggnader medan resterande 25 avser tillbyggnader. Komplementbyggnaderna ska bland annat användas som hobbyrum, gästhus och växthus medan tillbyggnader bland annat sker i form av carport, förråd och uterum. Intresset för takkupor och inredande av ytterligare en bostad har följaktligen varit mycket litet. De tre gästhusen kan förstås komma att hyras ut som bostäder, men generellt tyder inte inlämnade anmälningar på ett särskilt stort intresse för att skapa fler bostäder. Med andra ord: ännu ingen succé men kanske heller inget platt fall. Framtiden får utvisa. kontext nr

4 » En av de största förändringarna vi vill genomföra är att samla kollektivtrafiken runt ett nytt resecentrum«4 kontext nr

5 Illustration: Olof Eriksson Illustration: Olof Eriksson lunds central Ett enklare och mer attraktivt stationsområde Så mycket smidigare att resa kollektivt. Men också ett helt nytt första möte med Lund för den som kommer utifrån och ett stationsområde där även den västra sidan är framsida. Det blir resultatet om föreslagna förändringar för Lund C blir verklighet. text: Petra Kling Gutenwik och Christoffer Lindskov Det nya resecentrum sträcker sig över hela spårområdet, här sett från västra sidan. Anledningarna till att Lund C behöver utvecklas är flera. Resandet har ökat starkt, och förväntas fortsätta öka hade Lund C tågresenärer vilket gör stationen till landets tredje största och Skånes största centralstation. Samtidigt upplevs stationsmiljön som rörig och stundtals trång, det är onödigt komplicerat att röra sig mellan tåg och buss. En av de största förändringarna vi vill genomföra är att samla kollektivtrafiken runt ett nytt resecentrum, ungefär på mitten av stationsområdet, vid Clemenstorget. Där ska man kunna röra sig fritt mellan tåg, bussar, spårväg och cykelparkering utan att behöva korsa en gata med en massa biltrafik, säger Ole Kasimir, planchef på stadbyggnadskontoret, Lunds kommun. kontext nr

6 Illustration: Olof Eriksson» Den nya byggnadens placering gör det tydligt för besökarna på Lund C att det är här samlingspunkten ligger.«resecentrum, som innebär nya byggnader med olika former av service till resenärerna, ska kunna nås både från östra och västra sidan. Byggnaden på den östra sidan kommer att anpassas så att den samspelar med Tullkammaren från slutet av 1800-talet då den har stora kulturhistoriska värden. Den nya byggnadens placering gör det tydligt för besökarna på Lund C att det är här samlingspunkten ligger, säger Christoffer Lindskov, planarkitekt. Som ny besökare till stationsområdet som det ser ut idag kan man känna sig osäker på vart man ska gå om man exempelvis behöver hjälp att köpa en biljett. Den befintliga Mittelbron breddas och när Bangatan längs med spårets östra sida stängs av för biltrafik blir det främst från väster man närmar sig stationen om man kommer med bil. Det blir ett sätt att öka stationens kapacitet men görs också för att bygga ihop staden och göra den västra sidan mer stadslik. Något som känns naturligt med den nya bebyggelsen på bland annat Sockerbruket och som också innebär den förtätning som Lund strävar mot. Idag finns det ungefär 3500 cykelparkeringsplatser runt stationen. Planen är att omvandlingen ska fördubbla den siffran. Under Bangatan planeras för ett helt nytt underjordiskt cykelgarage och även vid de andra stationsentréerna är avsikten att bygga parkeringar där man enkelt kan ställa sin cykel för att sedan snabbt komma till sin plattform eller busshållplats. Garagen blir ett sätt att få plats med betydligt fler cyklar än idag men bidrar också till att stadsmiljön runt stationen blir mer tilltalande. Ramprogrammet för Lund C är nu ute på samråd. Programmet kommer att ligga till grund för alla detaljplaner i området och är alltså vägledande för hur Lund C och området runt omkring kommer att utvecklas de kommande åren. Andra nämnder inom Lunds kommun, Länsstyrelsen, Trafikverket och sakägare ska yttra sig senast den 12 juni. Parallellt med detta ges lundaborna möjlighet att sätta sig in i planerna och lämna synpunkter. Till sin hjälp har man en utställning som presenterar huvud dragen i ramprogrammet och det har även hållits ett öppet, välbesökt, ininfo clemenstorget Under 2014 hölls en arkitekttävling kring utformningen av Clemenstorget och Ban gatan. Det vinnande förslaget från White Arkitekter har nu arbetats in ramprogrammet. Torgets utseende förändras då befintliga staket, gräsytor och cykelparkeringar ersätts med en gemensam yta under träden där fotgängare kan röra sig fritt. Många lundabor har uttryckt oro för vad som ska hända med platanerna på torget. Av hundra plataner ser det ut som om bara tolv stycken behöver tas bort för att ge plats åt folkliv och en planerad spårvägshållplats. formationsmöte. Synpunkterna kommer att sammanställas och vara en av handlingarna som politikerna har som underlag för att fatta beslut om ramprogrammet. Beslut om ramprogrammet förväntas fattas efter sommaren. 6 kontext nr

7 Nytt kvarter i Södra Sandby Fler bostäder och en ny vårdcentral planeras i Södra Sandby. text: Ivan Gallardo info södra sandby Gestaltningen av den nya bebyggelsen ska återspegla att den är från vår tid genom modern teknik och detaljering, men med koppling bakåt i tiden till traktens traditionella uttryck och material. Kvarterets nya bebyggelse föreslås utformas med sadeltak, olika tegel och puts. En detaljplan för Södra Sandby är ute på samråd. Planens huvudidé är att skapa ett kvarter där det är möjligt att bygga flerbostadshus med främst små lägenheter. Detta ska kombineras med en vårdcentral och lokaler för handel och service. Det är en central del av Södra Sandby som i och med planförslaget ges möjlighet att utvecklas. Redan idag finns det hus på tomten och en del av dem kommer att finnas kvar. Tillsammans ska nya och befintliga hus bilda slutna kvarter mot söder och Revingevägen, som man hoppas ska bli mer stadslik med handel i bottenvåningen. Om den nya detaljplanen antas kommer en ny vårdcentral att byggas i kvarteret, preliminär byggstart I väster i kvarteret föreslås att Sandbymaskiners monteringshall från 1949 bevaras så att man kan bygga om den till ett bibliotek, men möjligheten till det behöver utredas vidare. En genomgående tanke i planen är att entréer och portar i möjligaste mån ska placeras mot gatan för att få liv och rörelse i området. I anslutning till entréerna mot Revingevägen vidgas gaturummet till en upphöjd plats där det kan bli uteservering på sommaren. Besökare som kommer i bil ska ha möjlighet att stanna till för kortare stopp utmed Revingevägen och ett mindre antal parkeringsplatser föreslås centralt i kvarteret med närhet till vårdcentralen. Genom olika avstånd från gatan och olika hushöjder skapas en varierad gatubild. Att husen i norr inte ligger precis intill varandra gör det möjligt att passera från gatan till innergården och öppnar upp för solinstrålning mot norr och inblickar till de gröna gårdarna. De viktiga kulturhistoriska värdena bevaras och ger en mångfald till den nya bebyggelsen. Utöver omvandlingen av Sandbymaskiners byggnad till bibliotek föreslår Stadsbyggnadskontoret att Svenssons bageri, en samling byggnader från olika tider från 1912 och framåt, bevaras för både verksamheter och bostäder. kontext nr

8 Bygglovsarkitekt Pia Laike och planarkitekt Katarina Meijer resonerar kring Lunds nya studentboende. en lykta i parken foto: Fojab arkitekter Helsingkrona nations nya studentboende: Inte underordnat utan inordnat. Arkitektens ord text: Johanna Edberg, Pia Laike, Katarina Meier Att ge något tillbaka En utmaning i förtätningsprojekt är att hitta plats för en byggnadsvolym som inte bara tränger sig på utan också tillför kvalitet till sina omgivningar. Lösningen blev ett ganska högt, runt hus som ställer sig med tårna på kanten till M-parken, men utan att stjäla något av den fina gräsovalen. Vi bestämde oss också för att hitta en gestalt som med många vinklar sticker ut men som inte har någon egentlig baksida. och med högeffektiva planlösningen och många repetitiva element. Mattias Hedberg Ek, FOJAB arkitekter»god arkitektur är en viktig del av en stads attraktionskraft och därför en viktig parameter för en framgångsrik utveckling«. Så säger Arkitektur Lund tankar om Lunds arkitektur och gestaltning, en skrift som i första hand skall tjäna som inspiration och vägvisare i kontorets dagliga arbete. Hur står sig då Helsingkronas nya studentbostadshus när det gäller denna skrivning? Handläggarna för detaljplan, bygglov och tekniskt skede tog sig till platsen i ett försök att minnas den diskussion som fördes. Det skulle bli en skulptural byggnad närmast en lykta i parken. Planarkitekten minns en positiv men annorlunda planprocess. Studentnationerna representeras ofta av såväl unga som äldre ideellt engagerade, som inte nödvändigtvis är så insatta byggnadstekniska frågor eller plan- och bygglag. Däremot är perspektivet ofta långsiktigt och alla inblandade vill ha en god lösning. I Helsingkronafallet hade det ursprungliga förslaget stora kvalitéer i både placering och utformning. Som planarkitekt analyserar man alltid projektet utifrån hur det passar på platsen och vad det ger tillbaka till staden. Inte sällan handlar diskussionerna om att reducera byggnadshöjden i någon del eller dra tillbaka byggrätten för att möta omgivningen på ett bättre sätt. I Helsingkronaplanen gjorde vi precis 8 kontext nr

9 »En inordnad chokladpinne med attraktionskraft«tvärtom. Vi bad byggherren att lägga till två våningsplan för att få en förstärkt reslighet i projektet. Tornet höjdes från tio till tolv våningar och det fick ett offentligt bottenplan, men också en kaxig takvåning för centrumverksamhet. Tillsammans med bygglovarkitekten analyserades hur vi bäst kunde säkerställa en skulptural byggnad med vackert fasadmaterial. Vi landade i en rund byggrätt men med möjlighet att uppföra även ett icke runt hus. Detaljplanen styrde med en ovanlig bestämmelse att byggnaden inte fick uppföras med samtliga hörn i rät vinkel. På så sätt undvek vi en fyrkantig form intill Helsingkronas skivhus, men lämnade ändå möjligheter för byggherre och arkitekt att utveckla gestaltningen. Dessutom reglerades att bottenvåningen endast fick omfatta 70 procent av den byggbara ytan. Vi hoppades på ett lättare avslut mot marken. Val av fasadmaterialet diskuterades redan under planskedet, men har inte reglerats med bestämmelser, utan prövats i bygglov. När vi nu står på platsen och ser slutresultatet är det bra att vi inte förordade rött tegel. Nu är det koppar i två olikåldrade nyanser samt betongsockel. Arkitekten utvecklade gestaltningen till något unikt för konstruktören och arbetet har verkligen varit annorlunda, för att citera platschefen. Byggnaden är uppförd i platsgjutna innerväggar av betong och betongsandwich som ytterväggar. Huset kommer att värmas med ett vattenburet golvvärmesystem med fjärrvärme som primär energikälla och ventileras med ett lägenhetsbaserat FTX-system som blåser in förvärmd luft och återvinner värme ur frånluften. Ur energisynpunkt har byggnaden en mycket gynnsam geometri men det är just detta som leder till bekymmer. Förlusterna som köldbryggorna ger ska nämligen fördelas på en förhållandevis liten yta. Byggnaden klarar ställda energikrav med nöd och näppe. Huset består totalt av 69 studentlägenheter, huvudsakligen små kompislägenheter som delas av två personer. Det finns även två lägenheter på bottenvåningen, tillsammans med en salladsbar som är öppen för allmänheten. På våning två till elva finner man sex likadana lägenheter per våningsplan och högst upp finns en lite större lägenhet samt en gemensam festlokal. Är detta då god arkitektur med attraktionskraft? Eller är det bara en»snickers«som några passerande studenter kallade huset när de ombads reflektera kring det. Kanske en»en inordnad chokladpinne med attraktionskraft«? I vilket fall som helst så står den där nu och får väl ur attraktionssynpunkt kunna sägas mäta sig väl med andra nyare högre byggnader i Lund en sinnlig byggnad inom ramen för den lundensiska arkitekturens dialekt. kontext nr

10 Mellan tio och tolv Den bästa servicen finns på Kristallen, enligt besökarna. Text: Annika André Foto: Adam Mörk info kristallen I huset Kristallen finns fem förvaltningar: socialförvaltningen, serviceförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, tekniska förvaltningen och miljöförvaltningen. I receptionen, öppen vardagar 8 17, kan du får hjälp med en del enklare ärenden ärenden, till exempel att ta fram ritningar. På Kristallens bottenplan finns även detaljplaner utställda. I entrén på Kristallen sitter lundabor och väntar på tur att få framföra sitt ärende i receptionen. Några besökare går förbi kön och direkt fram till bygglovsdisken. Där sitter biträdande stadsarkitekten Pia Laike beredd på att svara på frågor om bygglov varje vardag mellan Bredvid Pia sitter Jonas Valentinson som svarar på frågor om ritningar i det digitala ritningsarkivet. Jag märker att allmänheten uppskattar att det är så enkelt att kunna få prata med bygglovsavdelningen, säger Pia. Jag trivs bra med att sitta här och när jag inte har någon besökare kan jag svara på frågor på telefonen. Hon berättar att det oftast handlar om korta frågor av typen: Vilka handlingar behöver jag lämna in när jag söker bygglov? Hur ska jag tolka detaljplanens bestämmelser och vad innebär det för min del om jag vill göra en tillbyggnad? Om det kommer frågor som ska hanteras och besvaras av någon annan på avdelningen hjälper Pia och Jonas till med kontakterna till rätt person. En av besökarna är Romesh Luthra. Jag är jättenöjd med att jag kan komma hit utan att behöva boka tid och servicen är den bästa man kan tänka sig. Jag har varit här många gånger och har verkligen inget att klaga på, säger Romesh. 10 kontext nr

11 Stort och smått från stadsbyggnadskontoret Ny guide för tillgänglighet Illustration: Peter Jönsson Tillgänglighet Lunds kommun har nyligen lanserat en webbaserad tillgänglighetsguide Handtag. Möjligheten att i förväg bilda sig en uppfattning om tillgängligheten på platsen som man ska besöka är mycket värdefull, främst för personer med rörelsenedsättning. Den nya guiden betygsätter inte tillgängligheten. Istället kan alla söka information utifrån sina egna behov och önskemål. I guiden finns foton och detaljerad information om tillgängligheten, till exempel om de finns hiss eller hörselslinga. Guiden är utvecklad av lundaföretaget AGS, men vem som helst, både användare och butiksinnehavare eller fastighetsägare, kan enkelt ändra eller komplettera med ny information. Denna möjlighet gör att guiden kan hållas uppdaterad och utvecklas. Skissernas museum Tävling Under 2013 genomfördes en arkitekttävling avseende en tillbyggnad av Skissernas museum. Tillbyggnaden kan genomföras med stöd av en donation och syftet är att tillföra en restaurang till museet samt att förbättra entréfunktionen och även överbygga en innergård. Tävlingen vanns av Elding Oscarson Arkitekter. Fasadmaterialet utgörs av cortenstål, vilket valts som en samtida flirt med omgivande byggnaders rödbruna tegelpalett. Bygglovet beviljades i mars 2015 och projektet förväntas vara klart om cirka ett år. På plats i Stångby Stångby En av de orter i Lund som växer fortast är Stångby. Tjänstemän som på olika sätt arbetar med utvecklingen av orten, vill gärna veta vad de som bor och verkar i byn har för synpunkter och idéer. Därför är representanter för stadsbyggnadskontoret, tekniska förvaltningen och kommunkontoret på plats i Torngården en eftermiddag varje vecka mellan kl fram till midsommar. Efter uppehåll över sommaren är man tillbaka i höst igen. Byggstart södra Brunnshög Brunnshög Under sommaren kommer man att börja bygga gator och ledningar i den södra delen av Brunnshög, i nordöstra Lund. Det innebär att området blir klart för byggstart av husen under bostäder, kvadratmeter kontor, förskolor, ett hotell, ett parkeringshus och 4000 kvadratmeter lokaler för handel och service finns bland annat i det första utbyggnadsområdet. Visionsbild: Atkins Mer regionalt samarbete Den regionala integrationen ökar i Skåne och i Öresundsregionen samtidigt som sydvästra Skåne har en stark befolkningstillväxt. För Lund och andra kommuner innebär detta att den regionala dimensionen blir allt viktigare för den fysiska samhällsplaneringen. Sedan några år tillbaka har en nysatsning gjorts i MalmöLundregionen, ett mellankommunalt samarbete där Lund, Malmö och nio andra sydvästskånska kommuner ingår. Genom ett arbete med Strukturplan för MalmöLund-regionen ska kommunerna samlas i en framtidsbild och visa på en gemensam viljeriktning när det gäller frågor om infrastruktur, bebyggelseutveckling, tillväxt och bostadsförsörjning. Arbetet påbörjades 2014 och pågår under kontext nr

12 Hur gatorna får sina namn Nästan fyra tusen namnsatta gator, kvarter, parker, torg och andra platser finns det Lund och fler tillkommer hela tiden. Text och foto: Petra Kling Gutenwik Kan gatan heta Galjebacksvägen? Finns inte det redan? Eller kanske Bödelsvägen? Ingen vill väl bo på Bödelsvägen! Diskussionen böljar fram och tillbaka när referensgruppen för namnärenden har möte. Ungefär två gånger per år träffas den, utöver det har man tät mejlkontakt. Denna gång har man till uppgift att ta fram förslag på vad gator, kvarter och andra platser i två nya områden i Dalby och Stångby ska heta. Sedan kommer byggnadsnämnden att fatta de formella besluten så att namnet kan föras in i nödvändiga register. Ofta försöker vi hitta namn runt ett eller fler teman, gärna med koppling till platsen. Det är bra om man på namnet kan gissa sig till var i Lund gatan ligger, förklarar Jonas Andreasson, Stadsbyggnadskontoret, som är ordförande i gruppen. Många gånger anknyter temat till platsens historia och experter på den frågan är flera av gruppens medlemmar, till exempel Dick Harrisson, professor i historia vid Lunds universitet och Henrik Borg, stadsantikvarie. Andra i gruppen har kunskap i arkitektur, lingvistik och språkvård. Namn engagerar. Här tar gruppen fram namn för ett nytt område i Stångby. Som namntema diskuteras bland annat danstermer och en park kan få namnet Tangorabatten. Ett bra namn ska inte riskera att förväxlas med något annat och dubbletter får inte förekomma inom Lund när nya namn sätts. Det handlar inte minst om säkerhet, räddningstjänsten ska aldrig riskera att åka till fel adress när de larmas ut. Ändå förekommer det att en gata har en namne. Vid kommunsammanslagningen gick det helt enkelt inte att byta alla dubblettnamn ligger de i olika kommundelar har det mindre betydelse. Varje år lämnar gruppen förslag på ungefär 200 nya gator, kvarter och platser. Att sätta namnen är ofta en del i arbete med att planera nya områden i Lund och då involveras naturligt också den arkitekt som har arbetat med att ta fram den nya detaljplanen. På vissa håll i Sverige har man valt att sätta namn även cykelvägar och gångvägar, något som sker i Lund efterhand som nya områden planeras och där det behövs av olika skäl. Ett helhetsgrepp är dock inte beslutat. Det har varit uppe som ett politiskt förslag men röstades ned, bland annat av ekonomiska skäl. Det kostar en hel del att sätta upp skyltar, berättar Jonas Andreasson. 12 kontext nr

13 Ett atrium sträcker sig genom Ikonbyggnadens alla våningar och dagsljuset strömmar ner från takets fribärande och överglasade fackverkskonstruktion, vilken liksom byggnaden i övrigt utförs helt i trä. Illustration: Fojab Arkitekter Illustration: Fojab Arkitekter MAX IV ESS Science Village är området mellan ESS och MAX IV mellan E22:an och Odarslövsvägen.Ikonbyggnaden kommer inledningsvis att trona i ensamt majestät, väl synlig på långt avstånd från flera väderstreck. I takt med att området färdigställs, inordnas den med kringliggande bebyggelse. Ikonbyggnader i Science Village Mitt emellan forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i nordöstra Lund kommer Science Village att växa fram. Vinnarna av markanvisningstävlingen för den första etappen av Science Village har föreslagit en vacker byggnad i trä. Wihlborgs Fastigheter har, tillsammans med FOJAB Arkitekter, vunnit med ett förslag som enligt juryns utlåtande erbjuder en varierad, spännande och mänsklig helhet, stärkt av en skandinavisk tidlös ikonbyggnad. Den klassiska rutnätsstadens kvartersstruktur med korta fasadlängder i ett finmaskigt gatunät visas i förslaget. Små förskjutningar av byggnaderna bryter de långa perspektiven och minskar vindpåverkan. Byggnadshöjderna varierar mellan fyra och sex våningar. Huvudbyggnaden är en tydlig ikon med synlig träkonstruktion. I den härligt ljusa byggnaden ska finnas ett Guest House för forskarna på MAX IV och ESS, restaurang, gym, livsmedelsbutik och en utställningslokal. info Science Village Science Village Scandinavia AB ägs av Lunds universitet, Lunds kommun och Region Skåne. Science Village ska bli en forskarby med ett övergripande mål: att underlätta möten mellan människor. En plats där forskare, studenter, företag, boende och besökare kan mötas på nya sätt och se nya idéer födas. Vy mot spårvagnshållplatsen och huvudbyggnaden från den restaurerade Odarslövs mölla. Klippta plataner och körsbärsträd ska pryda torget. kontext nr

14 Unga arkitekter formger Lund I världens största arkitekttävling ger europeiska arkitekter som ännu inte fyllt 40 förslag på hur sydvästra Lund ska se ut i framtiden. text: Vesna Vasiljkovic Om sju år kan en ny järnvägsstation stå klar vid Klostergården. Kring stationen planeras nya bostäder, service och kontor växa upp i samspel med idrott och rekreation som idag finns i området. En urban miljö med grön karaktär växer fram. Stationen kommer att ha 4 6 avgångar i timmen och de som bor och arbetar i området får goda möjligheter att nå stora delar av Skåne. Pendlingspotentialen gör att området runt stationen blir intressant för fler människor. Genom att involvera unga arkitekter från hela Europa är förhoppningen att tidigt i processen få ett nytänkande och innovativa idéer. Flera spännande frågor kommer arkitekterna försöka svara på. Hur kan vi till exempel på bästa sätt hushålla med marken i området? Hur kan vi på ett kreativt och smart sätt organisera en stadsdel som är levande stora delar av dygnet och året runt? Hur kan flera olika funktioner finnas på en och samma yta? Vad kan alla som bor i området, arbetar i området och besöker området dela på? Tillgång till vatten är viktigt i området. Här finns Höje å och ett antal stora dammar. Om några år kommer reningsverket inte behöva dammarna, de kan då utvecklas och vara en del i nya rekreativa miljöer. En grön lunga för lundabor utvecklas knappt en kilometer från stadskärnan. Arkitekterna kommer att skicka in sina förslag senast den 30 juni. Under hösten ska en internationell jury titta på de inkomna förslagen och i december utses det vinnande förslaget. 14 kontext nr

15 » Att göra det lättare för dessa personer att gå från tanke till handling är ett av syftena med vår solpotentialkarta.«text: Jonas Andreasson och Petra Kling Gutenwik Lunds soligaste adress? Lunds kommun gör det lättare för fastighetsägare och byggherrar som går i solcellstankar. En solpotentialkarta visar hur lämpligt varje tak är för solceller och hur mycket el som solcellerna skulle kunna producera. Över 60 procent av Sveriges befolkning ser gärna att deras hus försörjs med solkraft, det visar en trendrapport från förra året. Att göra det lättare för dessa personer att gå från tanke till handling är ett av syftena med vår solpotentialkarta, säger Jonas Andreasson som har varit med att ta fram kartan från Stadsbyggnadskontorets sida. Solkartan är ett verktyg för att stimulera solelproduktionen men det är också ett verktyg som kan användas i planeringen av nya byggnader. Kartan hittar man på webbplatsen solkartan.se som är en energi- och miljöstrategisk portal där själva kartan står i centrum. Varje fastighetsägare ser den egna potentialen i sitt hustak klassificerat i fyra nivåer: från mycket god till ej lämpligt. Det är inte bara takets lutning och väderstreck som har betydelse, utan även hur taket skuggas av träd och andra byggnader påverkar potentialen. Förhoppningen är att solkartan kommer bidra till att uppfylla Lunds kommuns mål kring att verka för att ha en god bebyggd miljö med minskad klimatpåverkan i fokus. Att utnyttja solens energi är klimatsmart särskilt i Skåne. Solkartan har tagit fram genom att laserskanna Lund från ett flygplan, producera en 3D-modell och sedan med ett simuleringsprogram räkna fram bästa solelpotentialen i alla ytor. Kartan har tagits fram i samarbete med Kraftringen, Lunds Tekniska Högskola och Solar Region Skåne. Foto: James Wheeler, creative commons info om solel Solceller genererar elektricitet. En väl fungerande solcellsanläggning på en privatbostad kan producera kwh solel under ett år vilket ofta täcker årsbehovet av hushållsel. Dock produceras mest el sommartid och därför är det ofta en god idé att när hushållet behöver som minst sälja elen vidare genom elnätet. kontext nr

16 Projektkavalkad text: Malin Sjögren Värpinge gård har fått ett tillskott på 50 små lägenheter. Bakom gestaltningen står Bjartmar & Hylta Arkitekter. 2. En förskola har byggts på Pinnvången i Dalby. Huset har ritats av arkitekt Leif Hörberg på Wigot konsult AB. 3. I kv Solhällan uppför Sundprojekt ca 75 bostadsrätter. Arkitekt är Mårten Belin på Sydark Konstruera. 4. På Södra Esplanaden har AF Bostäder uppfört ett studentbostadshus. Arkitekt är Peter Torudd. 5. Radhus på Södra Råbylund. Byggherre är Veidekke och husen har ritats av arkitekt Marie Ericsson Foto: Frida Rundberg, SydArk Konstruera, Birgitta Rydberg Mitchell 16 kontext nr