guiden för bättre vardag Multipel skleros en handbok för nyligen insjuknade ms-förbundets publikationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "guiden för bättre vardag Multipel skleros en handbok för nyligen insjuknade ms-förbundets publikationer"

Transkript

1 guiden för bättre vardag Multipel skleros en handbok för nyligen insjuknade ms-förbundets publikationer

2 multipel skleros en handbok för nyligen insjuknade Finlands MS-förbunds publikationsserie nr 37 1:a upplagan 2011 ISBN ISBN (pdf) Författare: Rehabiliteringssocialarbetare Markku Hallikainen, PM Informationschef Minna Heikkilä, FM Direktör för rehabiliteringscentret Päivi Hämäläinen, docent i klinisk neuropsykologi Rehabiliteringsplanerare Tuula Rantakari, sexual- och parterapeut Rehabiliteringsdirektör Juhani Ruutiainen, docent i neurologi, specialkompetens i rehabilitering Specialplanerare för motionstjänster Riitta Samstén, fysioterapeut Chef för öppenrehabiliteringen Arja Toivomäki, HvM Specialplanerare för sysselsättningstjänster Marju Toivonen, PM Rehabiliteringspsykolog Eija Virtanen, PM, psykoterapeut Tack till MS-skötare Marjut Jalonen för kommentarerna till manuskriptet. Redaktion: Minna Heikkilä Layout: Mari Oksanen Illustrationer: Anssi Keränen Tryckplats: Vammalan Kirjapaino Oy 2011 Finlands MS-förbund rf Seppäläntie 90 PB 15, Masku tel. (02)

3 innehåll till läsaren... 4 Bli bekant med diagnosen ett brev till den insjuknade... 6 vad är ms?... 7 att bli sjuk och första symtom...8 diagnostisering och cis-episoden...9 att anpassa sig till sjukdomen...10 att berätta om sjukdomen för andra samt de anhörigas anpassning Vård och välbefinnande symtom rehabilitering läkemedelsbehandling sjukdomens förlopp...18 sunda levnadsvanor och kost...19 motion...20 MS i vardagen arbete...23 studier socialskydd parförhållande sexualitet föräldraskap...28 när man som förälder bli sjuk...29 resor...29 forskning och alternativa behandlingssätt... 31

4 4 till läsaren Multipel skleros är en progressiv neurologisk sjukdom. Den som nyligen drabbats av sjukdomen vill ofta veta: På vilket sätt och hur snabbt kommer min sjukdom att framskrida? Ingen kan dock ge ett svar på denna fråga. MS förknippas med flera fördomar, men verkligheten är inte alltid dramatisk. Man kan lära sig komma till rätta med MS. Det viktigaste är att leva livet fullt ut och försöka acceptera sjukdomen. Ingen kan välja sin sjukdom, men hur man förhåller sig till den beror på var och en själv. Det är bra om vård, motion och sunda levnadsvanor blir en del av vardagen från första början. I bästa fall kommer MS knappast alls att påverka ens liv efter den första etappen. Multipel skleros är en individuell sjukdom som förekommer i olika former. Den information som finns om symtomen, förloppet och behandlingen kan således inte tillämpas på alla fall. I denna guidebok har man samlat information om sådana centrala frågor som kan beröra den nyligen insjuknade under de första åren efter diagnosen. I frågor som gäller vården av ens egen sjukdom bör man kontakta den behandlande läkaren eller MS-skötaren. MS-förbundet tillhandahåller mångsidig rådgivning om hur man klarar av vardagen med sjukdomen och ger information om t.ex. socialskyddet och olika tjänster som du som insjuknad kan vara berättigad till. De regionala MS-föreningarna och deras klubbar erbjuder ett viktigt stöd av likställda. Föreningarnas utbildade stödpersoner erbjuder hjälp och råd per telefon. På MS-förbundets webbsida finns det information om de tjänster som presenteras i denna guide samt om övriga förbundets tjänster. Där hittar du likaså kontaktuppgifterna för föreningarnas stödpersoner. För mer information kan du även kontakta MS-förbundets kontor: Verksamhetsområdet för Helsingfors universitetssjukhus, tel Verksamhetsområdet för Kuopio universitetssjukhus, tel Verksamhetsområdet för Uleåborgs universitetssjukhus, tel Verksamhetsområdet för Tammerfors universitetssjukhus, tel Verksamhetsområdet för Åbo universitetssjukhus, tel Centralbyrån, tel. (02)

5 5 Bli bekant med diagnosen

6 6 ett brev till den insjuknade Då neurologen berättade för mig att jag har MS, ville jag först inte tro att det var sant. Jag tänkte att han skojar med mig. Hemma kände jag mig arg och ledsen, och tyckte synd om mig själv. Jag satt på golvet och grät: varför just jag? Efter den första chocken började jag samla information om sjukdomen. Min första tanke var att jag kommer att hamna i rullstol. Efter att ha tagit reda på MS, fattade jag att sjukdomens förlopp är både individuellt och varierande. Lyckligtvis är det dock inte fråga om en direkt dödlig sjukdom. Under en månad hade jag mycket kontroversiella tankar. Jag var deprimerad och tänkte att jag inte längre är till någon nytta och det vore bättre om jag var död. Det var med hjälp av min familj och mina vänner som jag kom ifrån dessa tankar. Du känner dig kanske sårad och upprörd över att du plötsligt förlorat din självbestämmanderätt. Jag åtminstone kände mig oerhört sårad. Trots detta fortsatte jag att leva mitt liv. De moderna läkemedlen möjliggör en hel del och man ska inte sluta söka sina egna gränser! Sorgen var stor, men att prata om den hjälpte mig att ordna upp mina tankar. Till slut konstaterade jag att ingen av mina rädslor var motiverad eller tålde kritisk granskning och att de t.o.m. var lite löjliga. Livet slutar inte vid en diagnos. Låt din omgivning och dina närmaste ge dig kraft. Ibland känns det svårt och man blir ledsen och arg. Det kan kännas som om alla är emot dig. Vänd motgångarna på ett för dig lämpligt sätt till styrka och njut av de små sakerna. Några år efter diagnosen har jag märkt att fritiden blivit allt viktigare. Jag har försökt minska arbetsmängden och dess betydelse. Min familj har blivit viktigare för mig än tidigare. Jag deltar i mina barns hobbyer, vilket är en bra motvikt för mitt eget arbete. Jag njuter också av att få röra mig i naturen och att vi skaffade hund har gjort vår familj ännu mer sammansvetsad. Genom sjukdomen har jag lärt mig att bättre uppskatta mig själv, eftersom jag inser att min hälsa på många sätt kunde vara ännu sämre. Brevet är sammansatt på en rehabiliteringskurs vid Masku neurologiska rehabiliteringscenter av sådana klienters skrivelser, som levt med MS i över tre år.

7 7 vad är ms? Multipel skleros är en sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, dvs. hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomen skadar inte direkt den övriga kroppen. Immunsystemet försvarar kroppen t.ex. mot skadliga bakterier. Immunsystemet hos den som drabbats av MS fungerar felaktigt och angriper de egna nerverna. MS är en s.k. autoimmun sjukdom. I sjukdomen skadar immunsystemet i första hand myelinet i det centrala nervsystemet. Myelin eller nervskida är en isolerande vävnad som omger nervcellernas axoner och som förbättrar den elektriska kommunikationen i nervsystemet. MS-symtomen förorsakas av att myelinskidan skadas, vilket gör att impulserna från hjärnan och ryggmärgen till den övriga kroppen överförs långsammare eller blockeras helt. Normalt är det leukocyternas uppgift att som en del av immunsystemet finna och förstöra allt som inte hör till kroppen. I multipel skleros tränger de för nervskidan skadliga leukocyterna av okänd orsak från blodcirkulationen in i nervsystemet och förorsakar inflammationsnästen. I denna händelse uppfattar leukocyterna myelinet som något främmande och angriper det. leukocyt blodkärl nervcell nervskida Multipel skleros förorsakas av onormalt fungerande leukocyter, som felaktigt tränger sig från blodcirkulationen in i nervsystemet. Leukocyterna angriper nervskidan kring nervtrådarna. Därav följer en reaktion som skadar nervskidan.

8 8 Angreppet mot immunsystemet upphör om en tid och ärrvävnad bildas på den skadade nerven. Ärren syns som s.k. plack på magnetbilder av hjärnan. Sjukdomens namn multipel skleros betyder många ärrhärdar. Det är möjligt att det skadade myelinet repar sig, i synnerhet i det tidiga skedet av sjukdomen. Om angreppen mot immunsystemet upprepas, blir det svårare för myelinet att förnya sig. Då nervtråden blir utan myelinets skydd, skadas även den. Nervcellerna förnyar sig inte lika bra som de övriga cellerna i organismen och således är skadorna permanenta. Kommunikationen i nervsystemet kan dock finna nya rutter, där de skadade nervcellerna undviks. Hjärnan har, till en viss gräns, en förmåga att anpassa sig till ändrade omständigheter. Denna förmåga bibehålls genom hela livet. Efter ett MS-skov, då myelinet förnyas och nervsystemet omorganiseras, kan en del eller alla symtom försvinna. att bli sjuk och första symtom Cirka finländare drabbas av multipel skleros. Det är den vanligaste allvarliga neurologiska sjukdomen hos unga vuxna i Finland. Diagnosen görs vanligen i årsåldern. Att insjukna då man är under 16 eller över 60 år är sällsynt. MS är vanligare hos kvinnor än hos män, cirka två tredjedelar av de insjuknade är kvinnor. Sjukdomens uppkomstmekanism är fortfarande oklar, men man vet att både ärftliga och miljöfaktorer är av betydelse. MS är inte en ärftlig sjukdom och diagnosen kan varken i dag eller i framtiden göras på grund av ett gentest. Enligt den information som finns i dag kan flera helt vanliga virus och bakterier leda till att sjukdomen bryter ut, om personen har en ärftlig benägenhet för den. Än så länge vet man inte, varför en del drabbas och andra ej. I de senaste undersökningarna har bl.a. barndomens infektioner, UV-strålning, D-vitamin samt födelsemånaden tagits upp som på något sätt påverkande faktorer. Multipel skleros börjar med snabbt utvecklade symtom på grund av vilka patienten inte nödvändigtvis ännu söker sig till undersökningar. De första symtomen uppstår vanligtvis till följd av skada i ryggmärgen, syn-

9 9 nerven eller hjärnstommen. Ryggmärgssymtomen kan framträda så, att benen inte fungerar som de ska eller det är något konstigt med urineringen. Ett synnervssymtom kan förekomma t.ex. som en suddig bild i det ena ögat. En störning i hjärnstommens funktion medför att svåra ord uttalas fel, raderna i texten hoppar vid läsning eller man har problem med dubbelseende. De vanligaste första symtomen är synstörningar och känselrubbningar i extremiteterna. Den drabbade återhämtar sig vanligtvis fullständigt från de första symtomen. Hos var tionde fortsätter och ökar symtomen dock utan att man återhämtar sig mellan skoven. Det är viktigt att i varje fall omedelbart söka vård. Med tanke på hur sjukdomen framskrider det viktigt att börja med behandlingen i ett så tidigt skede som möjligt. diagnostisering och cis-episoden Det finns inget specifikt test för att diagnostisera multipel skleros, som med säkerhet skulle upptäcka sjukdomen. Utgångspunkten för diagnosen är att patienten upplevt symtom som är typiska för multipel skleros samt en läkargranskning utförd av en neurolog. För att säkerställa diagnosen används magnetundersökning av hjärnan och ryggmärgen samt undersökning av ryggmärgsvätskan. I Finland iakttas vid fastställande av MS-diagnos de s.k. reviderade McDonalds kriterierna. Enligt dessa krävs att man kan påvisa vissa fynd och att patienten har ett visst antal perioder med symtom, innan diagnosen kan fastställas. Behandlingen kan påbörjas genast då diagnosen har fastställts. Oftast uppsöker personen läkare efter att det första symtomet uppstår. För att MS-diagnosen kan göras, bör den insjuknade senare ha ett skov till eller också bör den nya aktiviteten synas på magnetbilden. Då patienten har upplevt endast ett symtom, används uttrycket kliniskt isolerat syndrom (CIS). I detta skede är det osäkert, hur snart följande skov uppträder eller om det överhuvudtaget blir flera skov. Om både magnetbilderna och ryggmärgsvätskeundersökningen tyder på MS, är risken för att insjukna stor. För dessa patienter rekommenderas en

10 10 ny magnetundersökning inom 3 6 månader från den första. Behandling med läkemedel inleds, då diagnosen är fastställd. att anpassa sig till sjukdomen MS för med sig flera utmaningar vad gäller att anpassa sig till sjukdomen. Diagnosen upplevs ofta som en lättnad, då symtomen efter en möjligtvis lång tid av osäkerhet och undersökningar får en förklaring. Vid sidan om lättnaden uppstår det dock oftast en massa frågor kring vad man kan förvänta sig. Hur kan man leva med sjukdomen så, att effekterna på ens liv blir så obetydliga som möjligt? MS är en sjukdom med varierande symtom och förlopp, vilket gör det omöjligt att säga hur sjukdomsbilden för var och en kommer att se ut. Förmågan att tåla osäkerhet är av centrak vikt i att kunna leva med MS. Man måste våga drömma och göra egna planer, men å andra sidan även vara beredd på att ändra sina planer. Man måste ta hänsyn till sin sjukdom, men samtidigt fokusera intresset på själva livet. Sjukdomen kan utgöra ett hot för olika saker i olika livssituationer och olika åldrar. Också krafterna att bekanta sig med sin sjukdom och att göra nödvändiga ändringar i livet kan variera, beroende på vilka andra belastningsfaktorer eller intressen den insjuknade just då har i sitt liv. Å andra sidan kan övriga ändringar i livet påverka sjukdomens betydelse, även minska den. Typiskt för både livet och denna sjukdom är deras variabilitet och förutsebarhet. Tillsammans bildar de en stig som man efter diagnosen bör våga vandra för att komma framåt. Att anpassa sig till MS innebär att man lär sig leva i en ständig förändring. För detta krävs information, kunskaper och övning. Några råd på stigen: Skaffa rätt information. Pröva informationen mot bakgrund av din egen situation.

11 11 Lyssna på andra och hämta krafter ur kamratstöd, men kom också ihåg att din sjukdom är individuell. Bekanta dig i lugn och ro med din egen sjukdom, lita på din egen erfarenhet. Acceptera att du gör saker på annat sätt än tidigare, ta emot hjälp och använd hjälpmedel, om allting inte går som förut eller du blir ansträngd. Avstå från sådant som inte längre går eller som medför en alltför stor risk. Det att du avstår från något är inte att ge upp. Respektera din sorg, ge den rum och tid. Stöt inte bort äkta medkänsla bara för att du är rädd att andra ska tycka synd om dig. Anpassa din kravnivå till din prestationsnivå. Ställ ribban på lagom höjd. Engagera dig med någonting nytt i stället för det du är tvungen att avstå från. Kom ihåg att även en ändring kan medföra någonting positivt. Ta vara på små glädjeämnen och känslan av att lyckas. Ta hand om ditt välbefinnande. Sjukdomen både berättigar och förpliktar dig. Kom ihåg att man inte kan välja sin sjukdom, men hur man inställer sig till den beror på var och en själv. att berätta om sjukdomen för andra samt de anhörigas anpassning Hur, när och för vem kan eller ska man berätta om sin sjukdom? Det finns inget entydigt svar på denna fråga, utan det är något som var och en avgör på sitt sätt och i sin egen takt. Det är flera faktorer som påverkar beslutet. Är de anhöriga oroade för en, är man tvungen att vara sjukskriven från arbetet och hur naturligt känns det att dela saker med andra överhuvudtaget?

12 12 Insjuknandet är alltid en kris. Människosinnet fungerar lätt så att om man ensam går och oroar sig över saker, blir bekymren större och större. I bästa fall lättar ångesten då man får berätta om sina bekymmer för någon annan. Å andra sidan kan det kännas viktigt att först själv få smälta saken. Det kan vara lättare att berätta för någon annan, om man först ha fått information om sjukdomen och har bildat en egen uppfattning om situationen. Då man berättar om sin sjukdom för någon annan, är det möjligt att man möter förvirring, rädsla, sorg och t.o.m. förringning eller förnekelse. Den drabbade kan bli nödsakad att trösta, stödja och övertyga de andra om att man nog klarar sig. Därför är det bra att lyssna på sig själv, gå igenom sina egna resurser och fundera vem man just då orkar och kan berätta för. Det är bra att berätta om sjukdomen åtminstone för sina familjemedlemmar och anhöriga, efter att man själv har haft möjlighet att bearbeta saken. På arbetsplatsen och i olika hobbygrupper o.d. kan man berätta för dem som man anser att behöver veta. Man behöver inte berätta om diagnosen för sina kolleger eller för sin chef, men om man länge döljer sin sjukdom, kan det bli en börda som i onödan sliter på krafterna. Många upplever att det har blivit lättare att vara på arbetsplatsen och möta vänner efter att man berättat om sjukdomen, och att man inte blivit övergiven eller isolerad, något som man kanske var rädd för. Man kan själv påverka hurdant ansikte man vill ge sin sjukdom och hur man bäst klarar sig med den. Då en i familjen insjuknar, blir även de anhöriga sjuka på sitt sätt och i sin egen takt. I början kan de anhöriga vara överdrivet lugna och trygga, eftersom de upplever att det är deras uppgift att vara till stöd för den insjuknade. Bearbetandet av sjukdomen fördröjs, om den anhörige väntar att hans eller hennes känslor får rum i familjen. Ibland kan den anhörige bli frustrerad, om den insjuknade vill hemlighålla situationen. Den anhörige kanske behöver en chans att vädra sina känslor med någon utanför familjen. Det är bra om den insjuknade ger lov därtill, och det är också viktigt att man tar hand om sitt eget orkande.

13 13 Vård och välbefinnande

14 14 symtom De förändringar som MS förorsakar i det centrala nervsystemet är små i förhållande till hjärnans och ryggmärgens volym, och förekommer spridda i de olika delarna av systemet. Symtomen varierar hos olika människor beroende på vilka delar av det centrala nervsystemet som drabbas. En del av förändringarna kan ske i sådana områden, vilkas uppgift man inte fullt känner till. Endast en tiondedel av de nya härdar som syns på magnetbilderna förorsakar symtom. MS-förändringar kan upptäckas även hos personer som är helt utan symtom, men som av någon annan anledning kommer till en magnetsundersökning. Syn- och ögonsymtom MS är förknippad med olika ögonsymtom, bland annat nedsatt syn, smärta bakom ögat, svårigheter att fokusera blicken samt dubbelseende. Synnervsinflammation är ett vanligt första symtom vid MS. Inflammationen förorsakar nästanåt fullständig dimsyn i det ena eller båda ögonen under flera timmar eller några dygn. I de flesta fallen normaliseras synen under de följande veckorna. Förändringar i känseln Förändringar i känseln, bland annat känselrubbningar, kittlande, knipande känslor eller domningar hör till vanliga symtom redan under sjukdomens första år. Ibland kan dessa vara de enda symtomen sjukdomen ger. Känselrubbningar förekommer vanligast i fötterna och fingertopparna. Ett mera sällsynt symtom är trigeminusneuralgi, som förekommer som smärta i ansiktsområdet. Trötthet Ett vanligt symtom vid MS är en nedsatt förmåga att tåla ansträngning. Detta kan förekomma redan länge innan sjukdomen konstateras. Trötthet som hänför sig till MS är kraftigare än vanlig trötthet som beror på

15 15 sömnbrist eller träning. Fysisk ansträngning, stress och värme ökar tröttheten. Att vila och att hålla kroppen sval underlättar symtomen. Svårigheter med att röra sig Rörligheten hos en person som lider av MS påverkas av nedsatt muskelkraft och styvhet, nedsatt muskelkoordination och balansproblem. Muskelsvagheten är vanligare i fötterna än i händerna. Nedsatt muskelkraft medför styvhet eller spasticitet, vilken å andra sidan stöder gåendet då styrkan är låg. Balansrubbningar är ett av de vanligaste symtomen vid MS och förstärks ofta i samband med ansträngning eller värme. Den nedsatta muskelkoordinationen framträder t.ex. som klumpighet eller fumlighet i fingrarna. Det är viktigt att upprätthålla musklernas prestationsförmåga med hjälp av egen träning, sträckningar och fysioterapi. Problem med minnet, koncentration och tänkande MS kan även påverka olika kognitiva funktioner, dvs. tänkandet och förmågan att hantera information. Problem med att koncentrera sig och lära sig nya saker, störningar i de kognitiva funktionerna vid ansträngning samt svårigheter att hitta ord kan vara t.o.m. bland de första symtomen, men symtom som stör det vardagliga livet är mera sällsynta. Problem med sinnesstämningen Sjukdomens oförutsebara och progressiva karaktär sätter humöret på prov redan i början av sjukdomen. Även om den insjuknade inte nödvändigtvis drabbas av depression, är personens med MS livslånga risk att lida av depressionssymtom något större än för befolkningen i genomsnitt. Blås- och tarmproblem Förstoppning och blåsproblem är vanliga symtom vid MS. Sjukdomen är förknippad med problem med att hålla urinen samt tömningsproblem. Orsaken till förstoppning kan vara sjukdomens direkta inverkan på tarmens funktion samt minskad motion.

16 16 Smärta Personer med MS lider av smärta lika ofta som den övriga befolkningen, men enligt statistiken är smärtan starkare. Smärtan beror vanligtvis på att stöd- och rörelseorganen belastas, men sjukdomen i sig själv kan också förorsaka s.k. nervverk. rehabilitering Rehabilitering har en viktig roll i vården av progressiva sjukdomar med varierande symtom. Utgångspunkten för en lyckad rehabilitering är en bra rehabiliteringsplan. I en bra plan har rehabiliteringsbehovet motiverats grundligt av den behandlande läkaren tillsammans med en flerprofessionell arbetsgrupp. I början av sjukdomen har den drabbade möjlighet att tillsammans med en nära anhörig delta i en av specialsjukvården anordnad informationskurs. Kursen erbjuder mångsidig information om olika frågor kring sjukdomen. Kurser anordnas åtminstone på de större orterna. Rehabiliteringskurser i form av öppen eller anstaltsrehabilitering erbjuder omfattande information om sjukdomen och dess behandling samt ger möjlighet till utbyte av erfarenheter mellan insjuknade. Den drabbade är också berättigad till motionsrecept och i vissa fall även fysioterapi redan i början av sjukdomen. Information om de möjligheter som rehabiliteringen erbjuder lämnas bl.a. av den behandlande läkaren, MS-skötaren, rehabiliteringshandledaren och MS-förbundet. MS-förbundet ordnar även anpassnings- och rehabiliteringskurser. Syftet med dessa kurser är att finna krafter för vardagen och uppmuntra den drabbade att ta hand om sig själv. En del av kurserna är inriktade på par eller familjer, så att även de anhöriga får information om sjukdomen och har tillfälle att diskutera vad det innebär att bli sjuk. Då sjukdomen framskrider, blir även behovet av rehabiliteringstjänster större. Det är viktigt att med den behandlande läkaren diskutera behovet av bl.a. individuell rehabilitering på anstalt samt individ- eller gruppterapi. I synnerhet i samband med anstaltsrehabilitering kartläggs den insjuknades situation på ett omfattande sätt och samtidigt kan man

17 17 finna lösningar för en bättre fungerande vardag. I verksamhet som stöder rehabiliteringen ingår MS-förbundets handlednings- och rådgivningstjänster, bl.a. sysselsättnings- och motionsrådgivningen. läkemedelsbehandling Sjukdomens utveckling kan bromsas med medicinering. Även de flesta MS-symtomen, bl.a. depression och blåsproblem, kan behandlas med olika läkemedel. Bromsmedicineringen ska päbörjas i ett så tidigt skede som möjligt, eftersom behandlingen minskar antalet relapser och den skada som sjukdomen medför. På den primärt progressiva formen av MS har bromsmedicineringen ingen verkan alls. Om betainterferoner och glatirameracetat finns det långvarig säkerhetsinformation. Dessa läkemedel är i regel mycket trygga. Alla brukade mediciner har en påvisad effekt på sjukdomens förlopp, men ingen av dem kan fullständigt stoppa sjukdomens utveckling. Alla MS-läkemedel är läkemedel som ska injiceras. I och med att behandlingen avanceras blir det allt lättare att ta medicinen: de nya läkemedlen är tabletter eller injektioner som används mera sällan. Under våren 2011 godkändes läkemedlet fingolimod för behandling av MS vid sidan om injektioner. Fingolimod tas oralt i tablettform. Det är dock först med tiden som tryggheten av långvarig användning av nya behandlingsformer blir klar. LÄKEMEDEL SOM ÄNDRAR UTVECKLINGEN AV MS Handelsnamn Avonex, Betaferon, Extavia, Rebif Copaxone Tysabri Gilenya Påverkande ämne betainterferon glatirameracetat natalitsumab fingolimod

18 18 MS-skötarna ger undervisning i injicering av läkemedlen och står till tjänst vid eventuella problem. Läkemedlen kan ha vissa biverkningar, som med tiden oftast blir lindrigare eller försvinner helt. MS-skötarna hjälper till även med andra frågor som har med sjukdomen att göra. sjukdomens förlopp MS är en sjukdom med varierande förlopp. Hos 85 % av de insjuknade förlöper sjukdomen skovvis. Skoven eller relapserna kommer och går. Mellan skoven kan man ha långa symtomfria perioder. Hos ungefär hälften av patienterna blir sjukdomen progressiv inom cirka tjugo år. Hos cirka 15 % är sjukdomens förlopp progressivt redan från början. Då försämras symtomen kontinuerligt, utan skov. OLIKA FÖRLOPP AV MS Relapserande remitterande = sjukdomen är skovvis förlöpande Sekundärt progressiv = sekundärt förlöpande, dvs. sjukdomen har börjat som skovvis förlöpande och har senare blivit kontinuerligt progressiv Primärt progressiv = sjukdomen framskrider kontinuerligt från början

19 19 Prognoserna om sjukdomens inverkan på livslängden varierar. Enligt en dansk undersökning förkortar sjukdomen den väntade livslängden med i genomsnitt 7 10 år, lika mycket som om man rökte en ask cigarretter om dagen. Livslängden påverkas även av samma levnadssätt- och miljöfaktorer som gäller för befolkningen i allmänhet. sunda levnadsvanor och kost Sunda levnadsvanor, motion och en nyttig kost är viktiga även för personer med MS. Sunda matvanor gör det lättare att leva med sjukdomen och förebygger sådana sjukdomar som förorsakas av minskad fysisk aktivitet, bl.a. vuxendiabetes. Om man blivit diagnoserad med MS, lönar det sig alltså att kolla sina kost- och motionsvanor. Infektioner försämrar MSsymtomen och kan utlösa skov. Regelbunden motion, mångsidig kost och god hygien förebygger infektioner.

20 20 En mångsidig och hälsosam kost hjälper den insjuknade att orka, upprätthåller motståndskraften och gör det lättare att kontrollera vikten. De allmänna näringsrekommendationerna lämpar sig som direktiv även för personer med MS, eftersom rekommendationerna betonar just de områden som har konstaterats vara av nytta vid behandlingen av MS: välj fett av god kvalitet, ät rikligt med grönsaker och se till att du får tillräckligt med D-vitamin. Ett bra sätt att klara av tröttheten är att dela upp dagens intag i flera mindre mål och mellanmål samt komma ihåg att dricka tillräckligt under dagens lopp. Man bör även begränsa intaget av alkoholdrycker, eftersom alkohol kan förstärka MS-symtomen. Genom att undvika hårt animaliskt fett och härdat vegetabiliskt fett och å andra sidan använda tillräckligt med mjukt vegetabiliskt fett och fet fisk är det lätt att följa rekommendationerna för fettkvaliteten. Det är också bra att äta grönsaker och frukt samt fullkornsprodukter vid varje måltid. D-vitamin har vid undersökningar påvisats ha en skyddande effekt mot MS. D-vitamintillskott behövs i synnerhet om man vistas mycket inomhus och om kosten inte innehåller fisk eller andra D-vitaminkällor. För personer med MS rekommenderas D-vitamintillskott under den mörka vintertiden och vid behov även året om. Viktminskning och -ökning, långsam tarmfunktion, osteoporos och sväljningsbesvär är vanliga i synnerhet då man länge lidit av MS. Vid behandling av dessa symtom är den dagliga kosten av stor vikt. motion Motion har en påvisad positiv effekt för ett upprätthålla funktionsförmågan hos personer med MS. En god allmänkondition hjälper den insjuknade att undvika infektionssjukdomar och upprätthålla balansen, muskelkonditionen och rörelseförmågan samt förstärker det psykiska välbefinnandet. Det är bra att komma ihåg att en sjukdom gör en inte immun för andra sjukdomar. Exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar samt sjukdomar i stöd- och rörelseorganen kan undvikas med hjälp av motion. Träning försämrar varken skador eller skov vid MS, så den drabbade

21 21 behöver inte undvika motion, utan tvärtom är det viktigt att man efter insjuknandet sätter igång eller fortsätter med egen träning. Fysioterapi eller annan rehabilitering minskar inte betydelsen av egen träning, eftersom motionen stödjer även rehabiliteringen. För en del kan intensiv träning vara ett sätt att kämpa mot sjukdomen. Motion stoppar dock inte sjukdomens utveckling. Regelbunden motion, även om det är fråga om lätt träning, håller humöret uppe. Därför lönar det sig att komma igång, ett steg i taget. Nästan alla former av motion lämpar sig för dem som drabbas av MS. Träningen bör dock vid behov anpassas till de begränsningar och ändringar som sjukdomen medför. Personens individuella egenskaper, bl.a. sjukdomens svårighetsgrad, symtom, den fysiska konditionen samt tidigare erfarenhet av träning bör beaktas vid motionerandet. Det är viktigt ge akt på symtomen både under och efter träningen. Motion kan försämra symtomen tillfälligt, men detta är inte farligt. På lång sikt lindrar träningen vissa symtom samt hjälper att behärska dem. Även om träningen gör en trött, upplever många att träning och motion hjälper till att behärska sådan trötthet som är förknippad med själva sjukdomen. Ofta kan den insjuknade delta i s.k. normala motionsgrupper, men det kan hända att arrangören inte känner till MS. Då är det viktigt att man berättar om sådant som kan påverka ens träning, t.ex. om det behövs hjälp med att stiga upp ur bassängen efter vattengymnastik. Att hitta en lämplig motionsform och att få den bästa nyttan av träningen kräver kommunikation mellan instruktören och motioneraren. Vissa kommuner har motionsrådgivningar där man får information om bl.a. träningsplatser och -grupper, hjälpmedel och eventuella rabattkort. Kommunerna ordnar även träningsgrupper som är anpassade för personer med neurologiska sjukdomer. Populära motionsformer är vattenmotion, simning, yoga, pilates, stavgång och gymträning. Bland lagsporter är bl.a. boccia och innecurling omtyckta. Det är också viktigt med stretching, och detta kan man bra göra även hemma. Man kan motionera antingen ensam eller i en grupp, tillsammans med familjen eller vänner. Nyttomotion, t.ex. hushållsarbete, trädgårdssysslor, att gå till butiken eller ströva i naturen, är också en bra form av träning. Det finns också de som bestigit Mount Everest och sprungit maratonlopp. Ett bra mål för träningen är att hållas igång på ett eller annat sätt.

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Lewy body -sjukdomen är en progressiv minnessjukdom som bryter ut i 50 80 års åldern. Sitt namn har den fått av Lewy delar, som består

Läs mer

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Innehåll Hälsa och rehabilitering 1 När du blir sjuk 2 Vem får stöd av FPA? 2 FPA-kortet

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS 2 Denna broschyr är ett komplement till behandlande sjukvårdspersonals patientinformation om TYSABRI. TILL DIG SOM FÅR TYSABRI

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

MS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE

MS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE ANNE REMES Professor, överläkare Neurologiska kliniken, Östra Finlands universitet och Kuopio universitetssjukhus Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE Man har redan länge velat ha effektivare

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Psoriasisförbundets. tjänster

Psoriasisförbundets. tjänster Psoriasisförbundets tjänster PSORIASISFÖRBUNDETS TJÄNSTER Psoriasisliitto - Psoriasisförbundet ry är en landsomfattande patientoch folkhälsoorganisation. Psoriasisförbundet arbetar för att utveckla service

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan

EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan Vad är MS? Världens första professor i neurologi hette Jean-Martin

Läs mer

Multipel Skleros (MS)

Multipel Skleros (MS) Multipel Skleros (MS) Multipel Skleros (MS) Innehållsförteckning Vad är multipel skleros (MS) Varför får man MS Typer av MS Immunförsvaret Uppbyggnaden av centrala nervsystemet (CNS) Vad händer i hjärnan

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET: lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen

Läs mer

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå?

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå? LAPPTRÄSK KOMMUN Socialbyrå Lappträskvägen 20 07800 Lappträsk tel. (019) 510 860 fax (019) 610 124 ANSÖKAN OM FÄRDTJÄNST Anlänt / 20 enligt socialskyddslagen SÖKANDE Efternamn och alla förnamn Personbeteckning

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET.  Solutions with you in mind ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos

Läs mer

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 1 DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 2 3 Diabetes och erektionssvikt De flesta diabetiker kan en hel del om sin sjukdom och sköter noga både sin kost, motion och

Läs mer

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Uppdatering 12.4.2016 Reumatoid artrit (RA), som också kallas ledgångsreumatism, är en kronisk ledsjukdom som är två till tre gånger

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Konsekvenser av sjukskrivning 2006

Konsekvenser av sjukskrivning 2006 Konsekvenser av sjukskrivning 006 Institutionen för medicinska vetenskaper Arbets- och miljömedicin Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar! Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k.

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Att leva med. MS multipel skleros

Att leva med. MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv C harlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Vilken nytta har en hjärtinfarktpatient av regelbunden motion?

Vilken nytta har en hjärtinfarktpatient av regelbunden motion? Motionsinstruktioner för patient som haft en hjärtinfarkt Syftet med den här instruktionen är att ge instruktioner om trygg och hälsofrämjande motion för patient som lider av koronarsjukdom och som drabbats

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi INNEHÅLL: 3. Superhjältenjurens superkrafter 4. Superhjältenjuren 5. Fiende nummer 1: ÖVERVIKT 6. Superhjältenjuren

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI 61890_Pfizer_Xalkori_potilaan_opas_A5_swe.indd 1 13.5.2016 13.00 FÖRORD

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR ALLT OM GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR www.almirall.com Solutions with you in mind VILKA ÄR DE? Gastrointestinala störningar i samband med MS omfattar alltsom påverkar matsmältningssystemet och är ett resultat

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten

Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten 1 Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten Information om de lagändringar som trädde i kraft i början av 2014 och om ersättningsbeloppen inom vård och omsorg. 2 fpa:s sjukvårdsersättningar Ersättning för

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Example - not for use

Example - not for use Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Gilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med GILENYA. För fullständig GILENYA information se bipacksedeln eller

Gilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med GILENYA. För fullständig GILENYA information se bipacksedeln eller Novartis Neuroscience Gilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med För fullständig information se bipacksedeln eller www.fass.se - ditt nya läkemedel En kapsel en gång om dagen

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård Tillsammans för bättre arbetsförmåga

Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård Tillsammans för bättre arbetsförmåga Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård 1.6.2012 Tillsammans för bättre arbetsförmåga Utbildning för företagshälsovården 9.5 14.6.2012 Heikki Palomäki/Lauri Keso Sakkunnigläkaren

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

TILL DIG som får behandling med Tysabri (natalizumab) vid skovvis förlöpande MS

TILL DIG som får behandling med Tysabri (natalizumab) vid skovvis förlöpande MS TILL DIG som får behandling med Tysabri (natalizumab) vid skovvis förlöpande MS Ta noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 INNEHÅLL Fakta om MS...6 Så här fungerar TYSABRI...9

Läs mer

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på ett

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer