aktuellt från Malmö stads gatukontor nr SKATESCEN I MALMÖ PILDAMMS PARKEN 100 ÅR

Transkript

1 stadsliv aktuellt från Malmö stads gatukontor nr SKATESCEN I MALMÖ PILDAMMS PARKEN 100 ÅR DOKTORANDER BYGGER BROAR

2 [ annons ] stadsliv 1/14 Nyheter och information från Malmö stads gatukontor. Nr 1 mars 14. Utgiven v 13. Adress: Gatukontoret, Malmö. Ansvarig utgivare: Kerstin Gustafsson, gatudirektör tel Redaktör: Anna-Karin Jangmark, tel , anna-karin.jangmark@ malmo.se. Redaktionsgrupp: Annika Abrahamson, Annika Blomquist, Johan Edgren, Monika Nilsson, Andreas Ivansson. Grafisk produktion: kommunikation&design i malmö ab, Omslagsbild: Oskar Falck. Upplaga: ex. Tryck: Exakta. Kerstin Gustafsson, gatudirektör i Malmö foto: Jenny Leyman Ömsesidig nytta och glädje här är vi! Allt det du läser om i Stadsliv är det vi som har gjort vi som jobbar på gatukontoret i Malmö. Här är vi 250 medarbetare och vi är till exempel trafikingenjörer, beteendevetare, ekonomer, landskapsarkitekter och kulturgeografer. Tillsammans skapar vi ett Malmö där man hellre vill vara ute än inne. Vill du också vara med och forma framtidens Malmö? Läs mer på I detta nummer av Stadsliv finns en stor nyhet som jag länge sett fram emot att få offentliggöra: Nu utökar vi samarbetet med den akademiska världen genom att erbjuda doktorandutbildning till tre anställda vid gatukontoret! Att det plötsligt kan bli tre på samma gång är ett sammanträffande som innebär att förvaltningens tre kärnkompetensområden trafik, underhåll och offentlig miljö nu är tillgodosedda. Att på detta sätt öka möjligheterna till ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte innebär att gatukontoret fortsätter att säkra sin position i frontlinjen. Nu har vi samar- beten på alla nivåer inom lärosätena: från studenters sommarpraktik vidare till exjobb och uppsatser, medarbetare som gästföreläser, samarbeten med seniora forskare och nu egna doktorander. Jag hade själv förmånen att få bli deltidsdoktorand efter många års arbete inom näringslivet. Det blev mycket jobb, ofta tufft och svårt men också en resa i personlig utveckling och slutligen glädjen över att få bidra med en pusselbit inom mitt forskningsområde. Men det allra viktigaste var brobyggandet som pågick under forskningsarbetet; på fikaraster, internationella forskarkonferenser och interna seminarier. Jag vet vilken glädje det är att få bidra till utbytet av erfarenhet och byggandet av ny kunskap. Nätverkandet kombinerat med den ständigt pågående omvärldskollen minskar klyftan mellan akademin och den professionella praktiken. Mycket win-win kommer att uppstå när empiri och teori får mötas i vardagsarbetet. Jag önskar våra tre doktorander ett stort lycka till på vägen mot doktorshattarna! stadsliv 1 / 14 3

3 Med start 2014 kommer tre av gatukontorets medarbetare att doktorera på halvtid. Förhoppningen är det ska bygga broar mellan förvaltningen och lärosätena, men det är också ett sätt att ytterligare höja medarbetarnas kompetens och utforska nya karriärvägar. Tre doktorander bygger broar - Malmö stad ska fortsätta att hävda sin position som banbrytande inom gatukontorets kompetensområden. Därför är det viktigt att vi säkrar långsiktiga och täta kontakter mellan oss och den akademiska världen. Detta blir en win-win -situation både på individ- och organisationsnivå, säger Kerstin Gustafsson, gatudirektör. Upplägget är att de tre doktoranderna kommer att ha sin anställning på gatukontoret, men kommer att doktorera på minst 50% av sin arbetstid på respektive lärosäte. Det innebär att det kommer att ta cirka åtta år att doktorera. Peter Lindelöf och Wolfgang Liepack ska doktorera på Lunds Tekniska Högskola (LTH), medan Anna Krook ska doktorera vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Asfaltdoktor Peter Lindelöf på gatukontorets drift- och underhållsavdelning kommer att undersöka asfaltens egenskaper under sitt forskningsprojekt. - Jag kommer bland annat att kika på vilka deformationsegenskaper asfalt har, framför allt i högtrafikerade områden, som korsningar till exempel, berättar han. Peter tror att doktorerandet kan få positiva effekter för både gatukontoret och LTH. - Jag hoppas det blir en bra öppning mellan oss och högskolan. Det kan bli fler samarbeten, fler exjobbare hos oss och nya nätverksmöjligheter, avslutar han. Aktivitetsdoktor Anna Krook på gatukontorets stadsmiljöavdelning är både genusvetare och landskapsarkitekt. Något hon kommer att ha nytta av då hon ska undersöka hur invånarna tar plats i stadens offentliga rum och hur de utnyttjar stadsmiljön för träning och motion. - I Malmö har vi byggt många aktivitetsplatser och vi har vi sett att det till 80% är män som utnyttjar dessa, t ex bollplaner och spontanidrottsplatser. Samtidigt anger lika många flickor och kvinnor som pojkar och män att de använder staden för sin träning. Var är då kvinnorna och tjejerna? Det är bland annat detta jag kommer att undersöka. I förlängningen kan det leda till att vi inom förvaltningen blir bättre på att prioritera insatser som kommer alla till gagn, oavsett kön. - Jag är otroligt imponerad över gatukontoret som vågar satsa på forskning om människors sociala mönster och inte bara på forskning om de fysiska strukturerna. Kollektivtrafikdoktor Trafikavdelningens Wolfgang Liepack kommer att doktorera vid K2, ett centrum för kunskap och kompetens för attraktiv kollektivtrafik. - Jag ansökte om att få bli doktorand eftersom jag tyckte det lät så intressant. Med min långa erfarenhet av kollektivtrafik tänkte jag att jag har något att bidra med. Jag ville också prova något nytt, efter att ha jobbat som projektledare i många år, säger Wolfgang. Wolfgang ska studera stationers betydelse för samhället och vilka effekter de har för resenärernas resvanor, byten och möten. Wolfgang hoppas få aha-upplevelser under doktorerandet. - Det vore kul att hitta oväntade samband i det jag studerar, eller hitta sätt som ökar attraktiviteten hos kollektivtrafikresandet. Tänk vad läckert att hitta kollektivtrafikens Higgspartikel! Möjlighet och utmaning Alla tre är överens om att det är en stor möjlighet och en stor utmaning som ligger framför dem. Fjärilar i magen samsas med förväntan. De funderar en del över hur fördelningen mellan det ordinarie jobbet och doktorerandet kommer att fungera. - Det är ett stort åtagande för våra medarbetare förstås, men samtidigt är det en stor möjlighet, säger Christian Resebo, utvecklingschef på gatukontoret och koordinator för doktorandtjänsterna. - Som förvaltning får vi en chans att knyta akademin närmare oss och vi kan bidra till forskningen inom våra verksamhetsområden. Vi hoppas också att de spännande utvecklingsmöjligheterna för våra medarbetare ska stärka vår position som en attraktiv arbetsgivare. foto: Johan Bävman Anna Krook, Wolfgang Liepack och Peter Lindelöf har börjat doktorera på halvtid. 4 stadsliv 1/ 14 stadsliv 1 / 14 5

4 Engagemang för älskad folkpark 1891 invigdes Folkets park i Malmö och parken har alltid betytt mycket för malmöborna. Inför 125- årsfirandet 2016 ska parken få sig ett lyft. Upprustningen sker i dialog med malmöborna. Läs mer: foto: Andreas Larsson Malmö Folkets park har gått från succé till dekis och sedan succé igen. Kanske var parkens storhetstid under 1970-talet då Abba uppträdde här. Två gånger till och med. På 1990-talet var parken nedläggningshotad men efter idogt arbete började parkens popularitet växa igen. Till parkens 125-årsjubileum 2016 kommer flera stora förändringar att genomföras. Och en hel del av dessa förändringar får malmöborna själva tycka till om och bidra med. En av nyheterna är en spektakulär attraktion, en så kallad parkoid. Parkoiden är än så länge en okänd organism. Vad är en parkoid? - Parkoiden ska vara något nytt och unikt, rolig för barn och unga, men gärna för fler målgrupper också. Den ska fungera under så stor del av året som möjligt, berättar Mårthen Gunnarsson, parkchef. För att få in så många parkoidföreslag som möjligt gick Folkets park ut med en idétävling uppdelad i två steg. Fram till den 10 februari var förslagslådan öppen och hela 116 parkoid-idéer kom in. - Parkoidtävlingen var ett test och vi visste inte riktigt hur många förslag vi skulle få in, om ens några, berättar Anna Modig, ansvarig landskapsarkitekt. Men det blev ju en formidabel succé! Vad som är extra roligt är spridningen på förslagen. Det spretar väldigt mycket och det var också något vi hoppades på, fyller Mårthen i. Ansiktslyftning Nu ska juryn välja ut de fyra förslag som får vardera kr för att utveckla sin idé. I april blir det ett öppet hus där de fyra förslagen och arbetet med parken presenteras för allmänheten. Därefter ska ett av de fyra förslagen väljas ut som vinnare. Parkoiden ska förhoppningsvis stå klar i samband med 125-årsjubileet. Förutom parkoiden kommer parken att få sig en allmän ansiktslyftning, som en 125-åring kan tänkas behöva. - Folkets park ska vara en grön oas och en nöjesplats för alla som bor i eller besöker Malmö och upprustningen vi utför kommer att djupdyka i en del områden i parken medan andra lämnas orörda tills vidare, berättar Anna. Unik scen för skate i Malmö 2006 stod flaggskeppet Stapelbäddsparken färdig i stadsdelen Västra hamnen. Sen dess har arenan för skate i Malmö blommat ut och nu är staden ett föredöme för många andra städer, såväl i Sverige som i utlandet. - Vi försöker få in sportens aspekter redan i planeringen numera, berättar Erik Löfvander på gatukontoret i Malmö. Eftersom Malmö lockar många skateåkare vill vi erbjuda plats åt dem också i stadsrummet, inte bara i skateparker. Malmös utveckling till ett Mecka för skate tog rejäl fart i och med byggandet av Stapelbäddsparken, en skatepark i världsklass. Parken kom till genom ett intensivt och nära samarbete mellan kommunen och skateåkare. Erik Löfvander är Malmö stads verksamhetskoordinator för Stapelbäddsparken och även projektledare för tävlingen Malmö Ultrabowl. - Ända sedan det framgångsrika samarbetet med skateföreningar som resulterade i Stapelbäddsparken har vi fortsatt att jobba i den konstellationen. Vi bygger nya skateplatser och anordnar tävlingar tillsammans med stadens skatare. Det är både lärorikt och roligt, och jag tror det är ett koncept man kan ta lärdom av även i andra sammanhang, säger han. Samarbetet rullar på - Det som jag tror är en nyckel till framgång i samarbete mellan brukare och kommun är att det finns starka intresseorganisationer med engagerade medlemmar. Förutom en lyhörd kommun förstås, ler Erik. Världselit lockas hit Malmö stad har bland annat anordnat tävlingarna Ultrabowl och Betongcupen tittare över hela världen följde webcasten från Ultrabowl i somras. Globalt sett räknar man med att sporten har ca miljoner utövare. - Det är viktigt för Malmös varumärke att vi visar upp oss som den fantastiska scen för skate vi är, menar Erik. Ett sätt är förstås att locka hit världseliten på tävlingar, säger Erik. Ett annat sätt att locka hit skejtare är att bygga bra skateparker. Men även att ta hänsyn till skejtarna i den övriga stadsplaneringen. - Vi har en stor subkultur i skateåkarna här i stan. När vi anlägger nya torg och mötesplatser måste vi därför räkna med att platserna också kan komma att utnyttjas av dem. Många av våra mötesplatser lämpar sig nämligen utmärkt för skate. Under året kommer vi att testa att sätta ut objekt med flera funktioner som bland annat passar som hinder för skate på Värnhemstorget. Tanken är att se om det kan bidra till att få lite mer liv och rörelse på ett ganska lugnt torg i övrigt. Det ska bli spännande att se hur det faller ut. Skate eller skejt? I SAOL finns ordet skateboard men verbet har fått den svenska stavningen skejta. - Inom skatevärlden använder man inte den svenska stavningen och jag anser att vi genom att skriva skejt alienerar oss från subkulturen. Jag menar att det är viktigt att ta skatekulturen på allvar och ett litet steg på vägen kan vara att respektera deras egen stavning på sporten, säger Erik. Mer jämställd sport Sporten lockar i dagsläget mest manliga utövare. - - Vi jobbar på det, bland annat genom att ordna speciella tävlingar öppna enbart för tjejer. Andelen kvinnliga utövare växer stadigt, och det försöker vi stödja så mycket vi bara kan. Erik berättar att DIY-kul turen (Do It Yourself) breder ut sig även i skatevärlden. På Branteviksgången har de anlagt en skateanläggning själva. I Malmö försöker vi att ha en tillåtande attityd och inte förbjuda rakt av. Staden tillhör oss alla, och om det malmöborna gör i stadsrummet funkar tycker vi att det bidrar till en levande stad. I fjor kom filmen Coping Mechanism, som handlar om Malmö som skatestad. Filmen är en dokumentär om Malmö, skateboarding and concrete och är gjord av Phil Evans. - Filmen hade premiär i augusti och har bland annat visats i Kroatien, England, Tyskland och Irland. Den har blivit väl mottagen och visar en sammanfattad bild av hur samarbetet mellan kommunen och skateåkarna fungerat. foto: Oskar Falck 6 stadsliv 1 / 14 stadsliv 1 / 14 7

5 text: Annika Blomquist foto: Linnea Svensson Arbab Populärt trädgårdsarrangemang - Vi hoppas inspirera och fördjupa lusten att odla, säger slottsträdgårdsmästare John Taylor om Malmö Garden Show ett växande arrangemang som erbjuder något för de flesta. - Det är en fantastiskt skön stämning under Malmö Garden Show. Vi lockar mycket folk och har samtidigt lyckats behålla den intima, nästan familjära stämningen, säger John, som tror att just det i kombination med att Malmö Garden Show håller hög kvalitet på såväl utställningar som trädgårdsmarknad gör att arrangemanget har blivit så populärt. Arrangemang för alla I slutet av maj bjuds det på trädgårdsfest i Malmös slottsträdgård i centrala Malmö. Malmö Garden Show är ett avgiftsfritt arrangemang för hela familjen. - Vi vill erbjuda spännande trädgårdsupplevelser, berättar projektledare Petra Elmquist. Malmö Garden Show ska vara ett vackert, levande och inspirerande arrangemang. - Vår uppskattade trädgårdsmarknad håller hög kvalitet och erbjuder något Malmö Garden Show, Slottsträdgården 30 maj kl 10 18, 31 maj 1 juni kl för såväl den traditionella som den nyskapande odlaren, säger John Taylor. Alla aktörer på trädgårdsmarknaden är noga utvalda; dels för att säkerhetsställa att de håller hög kvalitet och dels för att kunna erbjuda en bredd. Alla ska kunna hitta något, oavsett om man har en trädgård eller vill odla i kruka på fönsterbrädan. - Vi hoppas kunna inspirera till att odla i både liten och stor skala, avslutar Petra. Läs mer: Harlekinmönstrat i rabatterna Inredningstrenden just nu är harlekinmönstrat. Och trenden kommer även att gå igen i Malmös rabatter i år. I samband med att Pildammsparken fyller 100 år kommer blomstergatan där att blomstra enligt kronprinsessan Margaretas originalteckningar. I övriga stan har vi inspirerats av hennes rombmönster när vi har designat stadens planteringar. Temat för året är Harlekin i färgerna vinrött, apelsingult, grape och isblått. 150 sidor Eurovisionminnen För nästan ett år sedan kokade Malmö av Eurovision-eufori. Nu finns alla ESC-minnen samlade i en bok, som kan bli din till det facila priset av 200 riksdaler. Gå in på malmo.se/esc och läs mer eller beställ! foton: Sanna Dolck ESC lyfte Malmö i internationell press Under en festlig och hektisk vecka i maj 2013 vilade världens ögon på Malmö. Nu har Malmö Turism fått press-statistiken för föregående år och Eurovision Song Contest gav inte helt oväntat siffrorna ett jättelyft. Samarbetspartnern VisitSweden har tagit fram siffrorna, som bland annat visar att Skånes samlade synlighet ökade med 46 % i den tyska pressövervakningen. Ett exempel är ett reportage i den stora tyska veckotidningen Die Zeit (upplaga ex) som handlade om Malmös ungdomskultur och Malmö som musikstad alltså inte bara ESC som motsvarar ett pressvärde på nästan 1,8 miljoner kronor. - Målet är att skapa inspiration som varar och att översätta synligheten till ett ökat intresse för att resa till Malmö, säger turistdirektör Johan Hermansson. En båt kommer lastad med bussar Nu har MalmöExpressen anlänt! Fredagen den 14 mars kom de två första 24 m långa superbussarna till Malmö med båt från Belgien. Nu ska de utvalda chaufförerna öva sig på att köra bussen och den kommer att bli synlig i Malmötrafiken under hela våren. Övriga 13 bussar kommer i maj. Med MalmöExpressen får staden ett nytt transportmedel, som även blir en bärare av bilden om ett nytt, växande Malmö. Läs mer: 8 stadsliv 21 /13 14 stadsliv 21 /

6 i korthet Sandblottor för sandödlor text: Monika Nilsson I Husie mosse, ett av Malmös rekreationsområden, håller den fridlysta sandödlan till. Dessvärre håller sandödlans livsmiljö på att växa igen och därför bygger vi nu hus till dessa ödlor. De största hoten mot arten är exploatering och igenväxning av livsmiljöerna. Därför är behovet stort av att återskapa dessa hemvister. Vid restaurering är det viktiga att skapa fler öppna sandytor, gärna i solbelysta sydslänter. I två sluttningar som är vända mot söder, tar vi bort grässvålen och en del buskar för att skapa öppna sandytor. Dessa ytor är bland de mest artrika vi har och därför är det viktigt att vi bevarar och restaurerar dem inte bara för sandödlan. Andra arter som gynnas av dessa åtgärder är solitärbin, steklar och växter som kräver sandig mark, t ex sandliljan. Färre ska skadas i trafiken Mellan åren 2008 och 2012 skadades cirka personer i Malmötrafiken. De allra flesta skadades när de gick eller cyklade. Självklart vill Malmö stad få ner dessa siffror. Ett sätt är att arbeta fram ett nytt trafiksäkerhetsprogram. Emma Ljungblad på gatukontoret leder arbetet med trafiksäkerhetsprogrammet. Till sin hjälp har hon en projektgrupp och sex arbetsgrupper som under våren kommer att arbeta med olika teman. Det finns även en referensgrupp som består av trafiksäkerhetsexperter i andra kommuner och myndigheter. Det tidigare programmet har haft fokus på oskyddade trafikanter samt att öka resandet med de hållbara färdsätten, och det kommer även det nya att ha. Omfattande olycksanalys - Till grund för arbetet ligger en omfattande olycksanalys som vi gjort i Malmö under flera år. Det som är lite unikt med vår statistik är dels att vi har olyckor rapporterade både av polis och sjukhus och dels att vi gjort kartläggningen under så många år. I många städer finns det bara tillgång till polisens statistik, vilket gör att man missar många fotgängar- och cyklistolyckor. En fotgängare som snubblat syns ju inte i polisens siffror, till exempel, säger Emma. foto: Mats Persson Kollisionsolycka Singelolycka - Rent lekmannamässigt är det lätt att tro att de allvarliga skadorna främst drabbar bilister som är inblandade i kollisioner, men de flesta som skadas allvarligt i trafiken är fotgängare och cyklister, berättar Emma. Under mars-maj kommer arbetsgrupperna att gripa sig an sex olika områden med utgångspunkt i olycksstatistiken. I grupperna sitter representanter från olika förvaltningar inom Malmö stad, och arbetet drivs av gatukontoret. De sex temagrupperna är Drift, underhåll och vinterväghållning Utformning av gång- och cykelbanor Huvudgator och hastighetsefterlevnad Ur olycksanalysen har fyra huvudproblem identifierats: 1. olyckor på huvudgator 2. kollision mellan cykel/cykel och cykel/fotgängare 3. singelolyckor fotgängare 4. singelolyckor cyklister Fotgängare På cykel På moped På MC I personbil I buss I lastbil Övrigt Barn och skolvägar Samhällsplanering och verksamhetsintegrering Kommunikation, beteendepåverkan och budskapsplattform - Så småningom kommer arbetet att mynna ut i ett trafiksäkerhetsprogram med strategier och mål. Vi vill bli en stad som gör rätt från början i planeringen, så att vi gör allt som står i vår makt för att förhindra olyckor i trafiken. Som det är nu, går vi ofta in i efterhand och förändrar eller förbättrar stadsmiljön. Om vi redan från början gör rätt sparar vi både pengar och lidande, avslutar Emma. 10 stadsliv 1/ 14 stadsliv 1 /14 11

7 Hela stan är full av index Pildammsparken en livskraftig 100-åring Just nu arbetar gatukontoret med att ta fram två olika index som ska vara en hjälp i verksamhetsplaneringen: attraktivitetsindex och tillgänglighetsindex. Fakta: Index: (latin, angivare, pekfinger, katalog, register ) inom statistiken ett jämförande mått (tal) för jämförelser i tid eller rum. Index används i många sammanhang, bl a i den ekonomiska statistiken för att ange förändringar i t ex löner och aktiekurser. Källa: ne.se Läs mer: Om gatukontorets arbete med attraktivitetsindex i Stadsliv nr 3, 2013, sid 6-7 (finns på malmo.se/stadsliv). Vill du veta mer? Kontakta Christian Resebo, christian.resebo@malmo.se foto: Johan Bävman Attraktivitetsindex Förlagan är hämtad från den spanska staden Vitoria-Gasteiz. Indexet utgår från 12 objektiva parametrar, såsom skyview factor och greenview factor, som ska ge ett mått på hur gaturummet bjuder in till vistelse inte bara transport. I somras utlyste gatukontoret en tävling där konsulter bjöds in att lämna in förslag på hur man skulle kunna anpassa parametrarna till Malmös förhållanden. Fyra av de inlämnade bidragen valdes ut och presenterades för en jury i november. Därefter valdes två av dem ut för att gå vidare med en test av sin modell. - De ska nu välja ut ett eller flera testområden för att testa sin modell och beräkna vad det skulle kosta att kartlägga hela staden, berättar Christian Resebo, utvecklingschef. Vidare ska de beskriva varför deras metod säger stadsplanerarna och -utvecklarna mer än till exempel en sociotopkartering. Tanken är att det i slutändan ska bli en handbok för hur kommunen ska kunna kartlägga attraktiviteten i stadsmiljön. - Kostnad och kvalitet på konsulternas förslag får avgöra om vi går vidare med att kartlägga hela staden, säger Christian. I april ska deras modeller jämföras och då får vi se hur vi går vidare. Tillgänglighetsindex För att se hur god tillgängligheten är i Malmö håller ett tillgänglighetsindex på att utarbetas. Det baseras på hur lång restid man i olika områden av staden har till diverse nyttigheter, såsom förskola, affär, kollektivtrafiknoder osv. Gång-, cykel- och kollektivtrafik är de transportsätt man tittar på. Statistiska Centralbyråns områdesindelning av staden har använts som grund. - Attraktivitetsindex ska ge oss ett mått på attraktivitet på gatunivå, medan tillgänglighetsindex ska mäta tillgänglighet på områdesnivå, berättar Christian. Vidare har attraktivitetsindex ett fokus på besökare medan tillgänglighetsindex har fokus på de boende. - Vi vill förstå hur bra den hållbara tillgängligheten är i Malmö generellt och se var behoven av insatser är störst. Detta kan leda till nya satsningar och vi kan också dela med oss av analysen till andra förvaltningar inom kommunen. Arbetet med att ta fram ett tillgänglighetsindex beräknas vara klart under våren. ARTIKELN FORT- SÄTTER PÅ NÄSTA SIDA >> 12 stadsliv 1 / 14 stadsliv 1 / 14 13

8 foto: Albert Wilhelm Rahmn, Linnea Svensson Arbab, Jenny Leyman I år är det 100 år sedan Baltiska utställningen hölls i Malmö och grunden till Pildammsparken lades. Detta uppmärksammas genom utställningar, folkfest och upprustning av den centrala parken. Kring det förra sekelskiftet var stora utställningar på modet. Man var övertygad om att tekniska och vetenskapliga framsteg kunde lösa de stora utmaningar som mänskligheten stod inför. Den Baltiska utställningen i Malmö skulle visa upp dessa landvinningar. Att anordna en internationell utställning var prestigefyllt och att lotten föll på Malmö som värdstad och inte Stockholm kunde geografiskt legitimeras genom att utställningen vände sig till länderna kring Östersjön. Malmö var dessutom en expansiv stad och år 1914 kunde staden räkna sig till de europeiska storstäderna med sina invånare. Som utställningsarkitekt anlitades Ferdinand Boberg från Stockholm. Modern och överdådig utställning Utställningsområdet förlades till Pildammarna (som från början var stadens vattenreservoarer) och omfattade cirka kvadratmeter. För att anknyta till den regionala byggnadstraditionen utsmyckades många av utställningsbyggnaderna med trappgavlar. De flesta av utställningens byggnader var tillfälliga, med stommar av trä och uppspänd dekorerad väv. Av de byggnader som uppfördes på utställningsområdet finns idag bara Margaretapaviljongen kvar på ursprunglig plats. Invigningen skedde den 15 maj 1914 och utställningen var modern och överdådig. Idén var att visa tidens tekniska framgångar men också kulturell förfining, idrottsliga prestationer och lantbrukets moderna utveckling utställare från Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland samlades på det stora utställningsområdet där Pildammsparken ligger idag besökare kom till utställningen, som slutade i och med att första världskriget utbröt. Utställningsområdet gjordes om till Pildammsparken. Jubileumsfirandet startar På dagen 100 år sedan Baltiska utställningen öppnade, börjar jubileumsfirandet i Malmö, dels av Baltiska utställningen och dels av Pildammsparken. Den 15 maj startar en långhelg (torsdag söndag) av firande. Under året arrangerar dessutom Malmö stad, Malmös kulturinstitutioner och andra aktörer en mängd olika utställningar, föredrag och andra evenemang på temat. - Parken kommer att få en rad uppfräschningar inför 100-årsjubileet, berättar projektledare Caroline Larsson. Till exempel har belysningen setts över, rosariet har restaurerats och ett nytt ljusspel i stora dammen kommer att få premiär under långhelgen i maj. Vidare har den centralt belägna blomstergatan återskapats efter kronprinsessan Margaretas ritning från Blomstergatan anlades till Baltiska utställningen och utformades som en english border med ett mönster av romber. Rabatten var uppbyggd av prydnadsbuskar, perenner, sommarblommor och lökväxter i typisk Arts & Crafts-stil. Besökarna kan också uppleva utställningsmiljön från 1914 genom ett tiotal bilder i storformat, direkt på plats i Pildammsparken. Bilderna är tagna av den kungliga hovfotografen Albert Wilhelm Rahmn ( ) som var Baltiska utställningens officiella fotograf. Under jubileumshelgen blir det dessutom guidningar med olika teman vad sägs om poetiska fågelvandringar, historiska rundvandringar och trädvandringar? - Pildammsparken har hundra år på nacken och är en fullt utvecklad och vacker park. Men den är på inga vis väg in i pensionsåldern, ler Caroline. Vi fräschar upp den hela tiden och det tillkommer nya inslag som är präglade av vår tid. Exempel på detta är de utegym vi inviger under festhelgen i maj och även en temalekplats som står klar senare i sommar. Fakta: Ännu i dag står Margaretapaviljongen med dess blomstergata, den gamla granitbrunnen och brandstationen kvar som minne från utställningstiden. Efter Baltiska utställningen utarbetade den danske landskapsarkitekten Erstad-Jörgensen ett förslag till färdigställandet av Pildammsparken. Förslaget var inspirerat av den engelska, romantiska parkstilen med mjuka linjer, stora gräsytor och fria trädgrupper. Förslaget genomfördes 1915 till hälften runt den lilla dammen i parken. 1:e stadsingenjören Bülow-Hübe reviderade planen 1926 och gav resterande del av parken en klassicistisk form men monumental karaktär, då han ritade upp parken med passare och linjal. Han sammanfogande de båda delarna och dess omgivning till en helhet. Resultatet blev en folkpark med storskaliga mått. Läs mer: Ulla Hårdes bok Pildammsparken Boken Malmö en stad inför språnget till det moderna 14 stadsliv 1 / 14 stadsliv 1 / 14 15

9 Returadress: Gatukontoret, Malmö Stad, Malmö Tulpanfest i Slottsträdgården Till våren blir det storslagen tulpanfest i Slottsträdgården. Drygt sju tusen lökar ligger i jorden och väntar på att spricka upp som vackra, undersköna tulpaner i en mängd färger och former. Slottsträdgårdsmästaren John Taylor, bland annat känd från TV-programmet Trädgårdsmåndag, är ansvarig för tulpanfestivalen. B PORTO BETALT text: Annika Blomquist foto: Colourbox - Vi som jobbar med stadsmiljöfrågor har ju möjligheten att göra folk lyckliga och då ska vi givetvis göra det. Inget är så praktfullt som ett fält med tulpaner och vi malmöbor förtjänar prakt, säger John Taylor. 150 sorters lökar Drygt lökar, av 150 olika sorter, ligger just nu under jordytan och väntar på att få slå ut. Från helgen innan påsk kommer det färgglada tulpanfältet att lysa i Slottsträdgården. Tulpanfestivalen kommer att bjuda på de allra flesta grupper, färger och former; från vitt till svart, från små botaniska till stora sent blommande triumftulpaner. En tulpanälskare av stora mått John är en tulpanälskare av stora mått. Han har till och med tatuerat in en 1600-talstulpan på ryggen. - Det finns en lång och spännande historia bakom tulpanen. Det är en vacker och enkel blomma som liknar ett vinglas. Min favorit är syrentulpanen, den har en vacker ljuslila färg. När tulpanen dyker upp efter den långa vintern har många suktat efter färg, därför tror jag att det är en så uppskattad blomma, säger John. Samtidigt som Tulpanfestivalen pågår i Slottsträdgården har Göteborgs Trädgårdsförening en tulpanutställning, i samarbete med Malmö stad, där John Taylor designat flera av rabatterna. Nästa nummer av stadsliv kommer ut i juni 2014.