Trädgårdens förskola invigd. Hej Västra Innerstadenvad händer nu? Unga i fokus. Västra Innerstadens Stadsdelstidning.

Transkript

1 Trädgårdens förskola invigd Hej Västra Innerstadenvad händer nu? Unga i fokus Västra Innerstadens Stadsdelstidning Nr

2 Stadsdelstidningen Ges ut av Västra Innerstadens stadsdelsfullmäktige och riktar sig till alla som bor och verkar i stadsdelen. Ansvarig utgivare Andreas Norbrant, förvaltningschef Redaktör: Susanne Gustavsson, kommunikatör susanne.p.gustavsson@malmo.se Produktion: Västra Innerstaden SDF Tryck: Holmbergs i Malmö Utdelning: Posten Upplaga: exemplar Taltidning? Ring Utebliven tidning? Ring Utgivningsplan 2011 Nr 1 - mars, nr 2 - juli, nr 3 - november Omslagsbild: Carin Antonson Övriga bilder Malmö stad, om inget annat anges. I detta nummer 3 Områdesprogram som rör oss alla 4 Ungt inflytande 6 Upplevelsegruppen förgyller seniorernas tillvaro 7 Aktuella utbildningar HLR och Säker Senior 8 Tryggare tillvaro med vårdplanering hemma 10 Hej Västra Innerstaden! Nu är det dags för åtgärder 13 Grönare skolgårdar 14 Invigningsfest i trädgården Västra Innerstadens Stadsdelstidning finns även att läsa/ladda ner på Så kontaktar du oss Stadsdelsfullmäktige Adresser och telefonnummer till stadsdelspolitikerna finns på medborgarkontoret och på under rubriken Stadsdelsfullmäktige. Stadsdelsfullmäktige sammanträder i Stadsdelshuset, Västra Rönneholmsvägen 39 A, konferensrum 517, 5:e våningen. Sammanträdena är öppna för allmänheten. Sammanträdena startar kl men inleds kl 17 med allmänhetens frågestund. Allmänhetens frågestund utgår dock vid vissa sammanträden. Sammanträdena startar då kl 17 med information kring anslaget tema. Preliminära sammanträdesdatum januari, 23 februari, 23 mars, 27 april, 25 maj, 31 augusti, 21 september, 26 oktober, 23 november och14 december. Medborgarkontoret Västra Rönneholmsvägen 39 A, vån 3, tel e-post mbk.vi@malmo.se Västra Innerstadens reception Västra Rönneholmsvägen 39 A, vån 3, tel Kontakta verksamheterna Barn och Ungdom Individ- och Familjeomsorg Vård och Omsorg Nyinflyttad? Om du inte fått vårt välkomstpaket med information om Malmö och Västra Innerstaden, kontakta medborgarkontoret, tel Handlingar finns på medborgarkontoret och i sammanträdeslokalen. Se även annons i dagspressen och information på

3 LEDARE Områdesprogram som rör oss alla Så börjar även detta år närma sig sitt slut och jag kan konstatera att det varit ett händelserikt år. En av årets stora händelser och som berör oss alla är valet. Att det just i år varit extra turbulent är det väl knappast någon som missat. Här i Malmö fick vi socialdemokrater tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet fortsatt förtroende de kommande fyra åren. Nu återstår det bara att utse nya ledamöter till de olika uppdragen. Ungas inflytande - en viktig fråga När det gäller demokrati är det viktigt att vi får med den yngre delen av våra medborgare. Malmö stad blir allt yngre hälften av Malmös befolkning är under 35 år. Det innebär att vi måste sätta fokus på de unga, och det är just vad vi gör. Som ett led i detta har jag tillsammans med Andreas, som är stadsdelschef, varit ute i några av våra åttonde- och niondeklasser för att prata demokrati. Det var spännande och fantastiskt att se vilka engagerade och nyfikna ungdomar vi har. Områdesprogrammen angår alla Områdesprogrammen är en annan viktig fråga för Malmö stad. Syftet med programmet är att förändra utvecklingen i fyra områden; Herrgården, Seved, Holma-Kroksbäck, och Lindängen. Med detta vill man stärka hela stadens sociala hållbarhet Även om vi inte har något geografiskt område som berörs i själva områdesprogrammet så är det ändå något som vi blir berörda av. Områdesprogrammen innebär ett åtagande för alla Malmö stads förvaltningar att satsa tid och resurser i områdena. Äntligen en ny förskola! En av de roligaste händelserna det här året (så här långt) var invigningen av Trädgårdens förskola. Inte nog med att vi äntligen kunnat öppna en ny förskola i stadsdelen men vilken förskola sen! Det är en helt fantastisk utemiljö och något man måste se för att till fullo kunna förstå vilken unik situation det är i en stad. Så om ni har vägarna förbi så passa på att kika in genom staketet. Rose-Marie Carlsson (S) Ordförande i stadsdelsfullmäktige rose-marie.carlsson@malmo.se Trygghet i fokus Här i vår stadsdel är det mycket fokus på såväl våra yngsta som våra äldre medborgare. För alla står tryggheten i fokus. Tryggheten för våra yngsta medborgare och deras föräldrar består i att de ska känna att vi tillhandahåller en god och kvalitativ barnomsorg och skola. Just förskoleutbyggnaden har och kommer fortsättningsvis vara en utmaning för oss att lösa då det framtida behovet är större än det antalet förskolor vi kan bygga, eftersom det är brist på mark att bygga på. Trygghet för alla Trygghet är också den fysiska tryggheten. Som vi tidigare skrivit visar trygghetsmätningar att man känner sig trygg i just Västra Innerstaden. Det tycker jag är glädjande. Lika glädjande är det att vår hemtjänst och våra vårdboenden får väldigt bra betyg i de brukarundersökningar som genomförts av Statistiska Centralbyrån (SCB). Men vi jobbar vidare för att ytterligare öka kvaliteten och tryggheten. Bland annat kommer vi att införa ID-kort för vår hemtjänstpersonal, vilket efterfrågats av vårdtagarna. Vårdplanering i hemmet är en annan sak vi gör för att öka tryggheten och kvaliteten för våra äldre medborgare. Hej Västra Innerstaden - åtgärderna I det här numret kan du också läsa om den åtgärdsplan som framtagits efter projektet Hej Västra Innerstaden. Hela 902 synpunkter kom in på vad som kan göras för att vår stadsdel kan bli ännu bättre. Dialogen med er som bor i stadsdelen är otroligt viktig och något som prioriteras av såväl politiken och av alla oss som jobbar i stadsdelen. Hej-projektet var ett led i detta. Ungas inflytande är ett annat sätt att öka dialogen, men då med våra yngre medborgare. Stadsdelsfullmäktige med allmänhetens frågestund är ett tredje sätt. För ni vet väl att stadsdelsfullmäktiges sammanträden är öppna för allmänheten? Till stadsdelsfullmäktige kan man också lämna in medborgarförslag. Så en vidare dialog och kontakt med er boende i Västra Innerstaden är något jag välkomnar varmt! Andreas Norbrant Stadsdelschef andreas.norbrant@malmo.se VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING NR

4 Ungas inflytande - viktigt i stadsdelen Det är stort fokus på ungdomar i Malmö stad! Här i Västra Innerstaden känns det högaktuellt då vi ser att våra medborgare i stadsdelen blir allt yngre. Inom stadsdelen har en arbetsgrupp bildats som arbetar med att förbättra utvecklingsmöjligheter för unga i stadsdelen att delta i samhället. -I Malmö är nästan hälften av alla invånare under 35 år, säger Andreas Norbrant, stadsdelschef i Västra Innerstaden. Det här vi måste beakta när vi planerar och bedriver våra verksamheter. Därför ser jag detta som ett prioriterat område för oss att arbeta med i stadsdelen. I arbetsgruppen ingår förutom representanter från stadsdelens verksamheter också Jasmina Dizdarevic, 23 år, som är projektanställd i stadsdelen inom ramen för Unga i fokus. Fyra arbetsområden finns definierade att jobba vidare med: Drogförebyggande arbete, demokratifrågor och elevinflytande, unga chefer och unga medarbetare. I skrivande stund ligger tyngdpunkten på demokratifrågor och elevinflytande där Jasmina tillsammans med stadsdelsordförande Rose-Marie Carlsson och stadsdelschef Andreas Norbrant varit ute på våra skolor och besökt klasser med lite äldre ungdomar för att prata om just inflytande. -Just nu arbetar vi inom projektet också med utformning och genomförande av elevundersökningar på Slottstadens skola och Dammfriskolan, säger Jasmina Dizdarevic. Tanken är att eleverna själva ska vara med och utforma undersökningen och vara delaktiga i hela processen. Och delaktigheten gäller såväl utformningen som själva frågeställningen. -Ställer vi inte frågor kring det som eleverna tycker är viktigt kan man inte prata om inflytande, säger Jasmina Dizdarevic. Det är inte lika lätt att känna delaktighet och inflytande om man bara får svara på de frågor som redan är faställda och ofta då utifrån vuxenperspektiv. Vi vill därför utgå från elevernas tankar och diskussioner kring de frågor som berör och engagerar dem. Att göra sin röst hörd - workshop för elevråden Den 5 oktober samlades ett 40-tal elevrådsrepresentanter från Dammfriskolan och Slottstadens skola på Arena 305 en eftermiddag under temat inflytande. Workshopen är en del av arbetet inom området demokratifrågor och elevinflytande där syftet var att utveckla elevråden och ge dem verktyg för det fortsatta arbetet så att de kan bli duktiga att arbeta för ett större inflytande på sina skolor. Diskussionerna hade alla fokus på inflytande och framför allt då inom elevrådet. Det var många intressanta frågor som väcktes. Bland annat så diskuterades om elevrådet får bestämma eller inte. Är det själva bestämmandet som är poängen eller är det möjligheten att få väcka och driva vilka frågor som helst? Det var också mycket frågor och funderingar kring prioriteringar i skolan och vem som egentligen bestämmer vad pengarna inom skolan ska användas till. En annan frågeställning som diskuterades var om hur olika det var mellan klasserna i form av utflykter och aktiviteter, vilket ansågs som orättvist. Men generellt var nog den allmänna uppfattningen att man inte fick bestämma. Eller som en elev uttryckte det: - De saker som är viktigast för oss brukar inte gå igenom för att de vuxna inte håller med. Vilket gjorde att man återkom till frågan om vad elevrådet får bestämma om, och vad man inte får bestämma om. När det gällde möjligheten att få yttrycka sina åsikter, även om man inte fick bestämma, så var de flesta överens om att det får man. - Vi barn i Sverige får ändå vara med och säga vad vi tycker, det är inte så i alla andra länder. Så vad tyckte då eleverna om workshopen? De flesta var positiva till dagen och många uttryckte att det var givande att få möta och diskutera med andra elever och från en annan skola än sin egen. Man tyckte också att man lärt sig om demokrati och hur man gör sin röst hörd. Och det var just det som var meningen med workshopen att göra sin röst hörd. 4 VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING NR

5 Tre frågor till fyra elevrådsrepresentanter Elsa Brynje, 8B Slottstadens skola 1. Varför är du med i elevrådet? För att kunna påverka hur det ser ut i skolan 2. Vad ser du som elevrådets viktigaste uppgift? Föra fram klasskamraternas åsikter 3. Känner du att ni som elever har möjlighet att påverka? Nej, vi har möjlighet att ge förslag men det händer inte så mycket efteråt. Alisina Rahimi, 7B Dammfriskolan 1. Varför är du med i elevrådet? Jag vill göra min klass röst hörd så att de få som de vill 2. Vad ser du som elevrådets viktigaste uppgift? Att barnen i skolan får som de vill. 3. Känner du att ni som elever har möjlighet att påverka? Ja, om vi försöker och har viljan att ändra Axelina Linde, 8A Dammfriskolan 1. Varför är du med i elevrådet? Jag har alltid försökt göra min röst hörd för jag tycker det är viktigt att man får göra sin röst hörd och det gör jag genom att vara med i elevrådet och representera min klass. 2. Vad ser du som elevrådets viktigaste uppgift? Att vi ska försöka få igenom de frågor vi tycker är viktiga och att alla får vara med oavsett ålder. 3. Känner du att ni som elever har möjlighet att påverka? Vi har möjlighet men det är också upp till rektorerna att hjälpa och göra det möjligt. Emil Linde, 9A Slottstadens skola 1. Varför är du med i elevrådet? Känner att jag vill förbättra elevernas miljö i skolan för att få det så bra som möjligt. 2. Vad ser du som elevrådets viktigaste uppgift? Att få igenom de frågor som är viktiga för eleverna och inte för rektorerna, alltså inte det som blir bäst för dem. 3. Känner du att ni som elever har möjlighet att påverka? Nä. Det känns som det bara är ett spel för galleriet. Ber vi om något så får vi svaret att nä, det är onödigt, fast det är viktigt för oss elever. Alisina Rahimi Axelina Linde Emil Linde Elsa Brynje VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING NR

6 På utflykt med upplevelsegruppen Social samvaro och gemenskap är något vi alla är i behov av. Upplevelsegruppen, med våra äldrepedagoger Lotta Andersson och Beata Bakk i spetsen, arbetar för att tillgodose detta hos fler av stadsdelens äldre med hemtjänst. Upplevelsegruppen anordnar aktiviteter på stadsdelens mötesplatser och gör hembesök. Man arrangerar också utflykter. Allt efter önskemål från de äldre. I somras fanns återigen minibussen på plats hos Upplevelsegruppen, redo att köra ut på diverse äventyr. Ibland behöver det inte innebära så långa resor, bara möjligheten att få komma ut och gå på restaurang kan vara tillräckligt. - Förra veckan var vi 19 personer på Ribersborgsrestaurangen, säger Lotta Andersson, äldrepedagog i Västra Innerstaden. Det är samvaron och upplevelsen att få miljöombyte som är det viktiga. Idag är det många av våra äldre som bor kvar hemma och klarar sin vardag med hjälp av insatser från hemtjänst, men som kanske inte kommer ut så mycket. Behöver din rollator ses över? Utflykterna piggar upp En av de lite längre och också populäraste utflykterna är till Skäralids naturreservat. Det var ett gäng utflyktssugna damer som hängde med ut en augustidag. Utflykter av detta slag är ett välkommet inslag i vardagen, det var alla överens om. Att få komma ut till någon trevlig plats oavsett om det är inom stadsgränserna eller ännu längre bort ger guldkant på tillvaron. - Jag blev så glad när jag blev tillfrågad om jag ville följa med, säger Inga 95 år. Jag brukar försöka göra det jag kan därhemma och tar ett rum i taget och den dagen gick det som en dans. Inga får medhåll av Elisabeth 92, som också gärna följer med när möjligheterna ges. Mötesplatserna i stadsdelen Utflykterna är en möjlighet för social samvaro. Mötesplatserna är en annan. I stadsdelen finns tre mötesplatser; Tuppen, Dammfrigården och Gyllebosalen. På mötesplatserna arrangeras olika evenemang som exempelvis bingo och musikunderhållning dit alla seniorer hälsas välkomna. För att underlätta för dig med rollator erbjuder Malmö stads Hjälpmedelscentrum kostnadsfri service och underhåll av rollatorer i stadsdelen. Dammfrigården Korsörvägen 1 klockan december Tuppen Restaurangen Tessins väg 10 klockan november FÖR MER INFORMATION Christina Ingemarsson, tel Marie Bergdahl tel eller Hjälpmedelscentrum tel Kronprinstorget klockan november Elisabeth och Inga pratar upplevelser Nu inför vi fotolegitimationer inom hemtjänsten I början av sommaren togs beslutet att införa fotolegitimationer inom hemtjänsten i Västra Innerstaden. Bakgrunden till detta är den oro bland äldre som rapporterats i media samt att polisen numera ändrat sina rekommendationer, där de inte längre avråder till fotolegitimation, är också en bakomliggande faktor. Anna Andersson Västra Innerstaden SDF Leg. sjuksköterska Vård och Omsorg Upphittat kort skickas till Västra Innerstaden SDF, Box Malmö. Tel Vi är måna om att våra vårdtagare upplever trygghet, säger Ann Letorp, vård och omsorgschef i Västra Innerstaden. Eftersom våra äldre gärna ser att hemtjänstpersonal bär fotolegitimation så tillmötesgår vi nu denna önskan. Arbetet med att införa fotolegitimationerna pågår för fullt och runt årsskiftet beräknas vi komma igång med användandet av legitimationerna. Giltigt t.o.m VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING NR

7 Vill du kunna rädda någons liv? Stadsdelsförvaltning Västra Innerstaden och Civilförsvarsförbundet samverkar i frågor som rör folkhälsa och trygghet. Som ett led i detta erbjuds du som bor i Västra Innerstaden två utbildningar: en om säkerhet för äldre, och en grundläggande första hjälpen-utbildning. Civilförsvarsförbundet arbetar med trygghetsfrågor, säkerhet och skydd för vuxna och barn, ett samhälle fritt från allvarliga eller onödiga olyckor. Grundläggande första hjälpen/ hjärt-lungräddning Vet du vad du ska göra om du kommer till en olycksplats? De första insatserna kan vara viktiga för hur följderna av en skada blir. Den tre timmar långa utbildningen ger grundläggande kunskap om hur man organiserar, handlar och larmar på en olyckplats. Du får prova på hjärt-lungräddning och det ges också information och visning av hjärtstartare. Kursdatum och anmälan 7 december & 8 december kl ca Vid anmälan får du besked om var utbildningen hålls. Antalet platser är begränsat. Utbildningen är kostnadsfri, men vid utebliven plats debiteras 100 kr. Anmäl dig till carin.antonson@malmo.se eller via telefon Uppge namn, adress och telefonnummer. Vill du bli en Säkrare senior? Räddningsverkets statistik visar att de flesta olyckor inträffar i hemmet eller på fritiden. Äldre personer är överrepresenterade i olycksstatistiken. Vid utbildningstillfället Säkrare Senior får du bland annat lära dig: hur du förbättrar säkerheten i ditt hem och hur du minskar risken för olyckor. de vanligaste brandorsakerna hur du ska göra om det börjar brinna och bästa platsen att placera brandvarnaren på. hur du undviker att bli ett brottsoffer och hur du bör agera om du råkar ut för ett brott. Utbildningen vänder sig till dig som är 60 år eller äldre och bor i Västra Innerstaden. Kursdatum och anmälan 23 november & 16 december kl ca Vid anmälan får du besked om var utbildningen hålls. Antalet platser är begränsat. Utbildningen är kostnadsfri, men vid utebliven plats debiteras 100 kr. Anmäl dig till carin.antonson@malmo.se eller via telefon Uppge namn, adress och telefonnummer. Nöjda brukare inom äldreomsorgen Brukarna är nöjda med äldreomsorgen i Malmö. Det visar en brukarundersökning som har genomförts inom hemtjänsten och äldreboenden. Undersökningen har utförts av Statistiska centralbyrån (SCB). Resultatet visar på en ökad nöjdhet. Här i Västra Innerstaden har nöjdheten ökat inom i stort sett alla områden sedan förra undersökningen och vi ligger dessutom över kommunsnittet inom alla områden avseende hemtjänsten. - Vi börjar se att det arbete vi har bedrivit sedan den förra undersökningen har gett frukt, men det finns fortfarande delar vi behöver bli bättre på säger Ann Letorp, vård- och omsorgschef i Västra Innerstaden. VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING NR

8 Vårdplanering i hemmet - för en tryggare tillvaro efter sjukhusvistelse Västra Innerstaden inför ett nytt sätt att arbeta med patienter som ska skrivas ut från sjukhuset och som är i behov av stöd från kommunens vård och omsorg. Istället för att som tidigare göra vårdplaneringen på sjukhuset kommer den nu att göras av ett team i hemmet. Inledningsvis är det bara vissa patienter som kommer att vårdplaneras hemma och då endast under förutsättning att ansvarig läkare på sjukhuset godkänner det. När man varit sjuk och ska komma hem från sjukhuset kan det finnas behov av hjälp och stöd från kommunen. Tidigare åkte biståndshandläggaren till sjukhuset för att vårdplanera med vårdtagaren. Nu sker hela vårdplaneringen istället i hemmet och de yrkesgrupper som behövs i det specifika fallet kopplas in från början. Den som kommer hem från sjukhuset möts därför av ett team med olika kompetenser, exempelvis biståndshandläggare, arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska eller undersköterska. Alla med uppdraget att stödja den som behöver stöd under den första tiden. Efter avslutad planering kan de insatser som anses nödvändiga i hemmet sättas in omgående, såväl hjälpmedel som förstärkt hemtjänst. Syftet är att öka tryggheten och möjligheterna att bo kvar hemma. När läget blivit mer stabilt, och vårdtagaren känner sig trygg, går ordinarie hemtjänst in. Fördel att vara på hemmaplan - Det kan många gånger vara svårt för vårdtagaren att veta vilka behov man har när man inte är i sitt vardagliga liv i sin hemmiljö, utan vistas på sjukhus, säger Pia Hesselroth Tegel, enhetschef i Västra Innerstaden. Kvaliteten på vårdplaneringen blir högre när den görs i hemmet med de olika kompetenserna närvarande. Det är även lättare att rehabiliteras i sin invanda miljö hemma, då man tränar efter de förutsättningar som finns där. Tidigare har många vårdtagare sökt korttidsboende innan hemgång från sjukhuset eftersom det upplevdes som tryggare. Genom att vårdplanera i hemmet förväntas antalet korttidsplaceringar minska och kvaliteten på vårdplaneringarna bli bättre då man utgår från patientens faktiska, och inte förmodade situation. Innan beslut tas om vårdplanering i hemmet sker en noggrann överläggning mellan sjukhuset och kommunen. Det är i slutändan läkaren som ska godkänna att vårdplaneringen sker i hemmet. - Vi tror också att det underlättar för vårdtagaren att komma hem direkt, säger Pia Hesselroth Tegel. Många vårdtagare upplever oro för hur det ska bli att komma hem efter sjukhusvistelsen, om de ska klara sig själva och så. Denna oro finns ofta kvar även om man så att säga mellanlandar på ett korttidsboende. Nu gör vi vårdplaneringen direkt i hemmet och då ser patienten själv att det kommer att fungera. Tryggheten i fokus Tryggheten är viktig och att det faktiskt ska fungera i vardagen står i fokus vid vårdplaneringen. - Absolut. Ser vi att det inte kommer att fungera, trots omfattande stöd, så ordnar vi en plats omgående på ett korttidsboende, säger Pia Hesselroth Tegel. Men det här är ett projekt som vi tror på, då erfarenhet visar att de allra flesta vill bo hemma om de kan och känner sig trygga med det. OM PROJEKTET Försöket med vårdplanering i hemmet är ett projekt som startar 1 september i år och sträcker sig fram till 30 november Målet med projektet är att ge trygghet, omvårdnad, rehabilitering och god vård i hemmet efter sjukhusvistelse. Inledningsvis är det bara vissa patienter som kommer att vårdplaneras i hemmet. Under projekttiden kommer den så kallade förstärkta hemtjänsten utökas och bestå av 12 undersköterskor. Skillnaden med den förstärkta hemtjänsten jämfört med den ordinarie hemtjänsten är att de har möjlighet att stötta vårdtagaren mer än den ordinarie hemtjänsten vilket ger en ökad trygghet. Den förstärkta hemtjänsten arbetar i nära samarbete med våra distriktssjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. 8 VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING NR

9 Skönt att få komma hem! Rut har vårdplanerats i sitt hem Sedan införandet av vårdplanering i hemmet har ett femtontal vårdtagare genomgått ett första planeringsmöte i sina hem. En av dem är 91-åriga Rut, som efter en fallolycka hamnade på sjukhus. Rut har i några års tid lidit av grön starr och fått synen successivt försämrad. Vid sjukhusvistelsen kunde man konstatera att Rut även fått två proppar vilket försämrat synen ytterligare och lett till att Rut blivit i det närmaste helt blind. Då konstaterades också att Rut behövde utökat stöd inför utskrivningen från sjukhuset. Tidigare klarade Rut matlagning och städning själv, men hade hemtjänst som ett stöd, framför allt genom att de hörde av sig och kollade av så att allt stod rätt till. På ett besök hemma hos Rut tillsammans med Magnus Andersson, som är biståndshandläggare i Västra Innerstaden, möts vi av Elwira Wyslocka som är Ruts kontaktperson och ingår i den förstärkta hemtjänsten som stödjer Rut i hemmet. Elwira eller någon av hennes kollegor besöker Rut omkring fyra-fem gånger om dagen. Maten god men svårt att sova På frågan om hon inte var orolig när hon skulle komma hem från sjukhuset svarar Rut att det var hon inte då hon blivit lovad hjälp, utan tyckte bara det var skönt när hon fick reda på att hon skulle bli utskriven från sjukhuset och få komma hem igen. - Det var svårt att sova på sjukhuset med alla de ljuden runt omkring. Fast maten var väldigt god. Jag gick upp tre kilo, vilket var bra eftersom jag magrat tidigare. Så det skulle vara för matens skull då man skulle stannat kvar, säger Rut med ett skratt. Stöd från förstärkt hemtjänst Stödet Rut får är i form av den förstärkta hemtjänsten där Elwira ingår och som sagt även är Ruts kontaktperson. Det är Elwira som ser till att Rut får det stöd och den tid hon behöver för att klara vardagen. - Det tar mer tid för Rut att göra saker eftersom hon inte ser och har svårt att orientera sig i hemmet, säger Elvira. Därav den förstärkta hemtjänsten, där poängen är att personalen finns på plats och kan stötta vårdtagaren. - De brukar fråga mig om jag vill ha hjälp med att tvätta mig men jag vill göra det själv, säger Rut. Och det fungerar eftersom jag får stå i lugn och ro och känner mig inte jäktad. Föredrar att sitta i fönstret Rut har också sedan tidigare kontakt med en syninstruktör som kan hjälpa till med att göra bostaden tillgänglig utifrån Ruts synskada. Men utanför lägenheten har inte Rut varit sedan hon kom hem från sjukhuset. Elwira har föreslagit promenader i kvarteret där Rut har bott i över 60 år, men än så länge har inte Rut nappat på förslaget. - Nä, det känns inte frestande att gå ut. Dom har sagt att vi kan låna rullstol men det lockar mig inte det minsta. Jag öppnar fönstret och sätter mig där så jag får känna solen mot ansiktet. Eller så sitter jag på balkongen. Rut tillsammans med Elwira, som är Ruts stöd i vardagen Framtiden oviss Hur det ska bli framöver och om hon klarar av att bo hemma vet inte Rut. Om någon vecka kommer ett uppföljningsmöte att ske där man utvärderar hur tiden hemma har varit och kommer fram till hur det ska bli framöver. Då kommer också Ruts anhörige att vara med men som just nu befinner sig på semester utomlands. - Han var väldigt orolig när han skulle åka iväg för det var samma dag som jag fick komma hem från sjukhuset, och han kunde därför inte vara med berättar Rut. Men jag sa till honom att han skulle åka iväg och koppla av och kunde vara lugn för nu tar hemtjänst hand om mig. Och det gör de. - Men han var med delvis via telefon, säger Magnus och berättar att Ruts anhörige via telefon var med och gick igenom vad man kom fram till på planeringsmötet. Vi uppföljningsmötet ska man komma fram till om Rut är tillräckligt trygg och stark för att i fortsättningen få stöd från sin ordinarie hemtjänstgrupp eller om Rut har behov av att ansöka om en vårdboendeplats. VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING NR

10 Hej Västra Innerstaden! Som vi tidigare skrivit så genomfördes under våren projektet Hej Västra Innerstaden! Projektet leds av gatukontoret i samarbete med Västra Innerstadens stadsdelsförvaltning och Polisen. Under Hej-dagarna fick alla som bor och verkar i stadsdelen möjlighet att berätta vad ni tycker om stadsdelen. Totalt lämnades 902 synpunkter in på vad som kan bli bättre i vår stadsdel, och som nu resulterat i ett åtgärdsprogram. Kortversionen av åtgärdsprogrammet delades i september ut till alla hushåll i stadsdelen. Tack för engagemanget och för viljan att delta i utvecklingen av vår stadsdel! Vem ansvarar för vad? Gatukontoret har ansvar för skötsel och utveckling av allmän platsmark, såsom parker, torg, stränder och gator. Gatukontoret bygger också nya gator och parker. Trafikplanering vad gäller trafiksäkerhet och trafikmiljö är också gatukontorets ansvar. Västra Innerstadens stadsdelsförvaltning ansvarar för att den kommunala servicen till stadsdelsborna håller god kvalitet. Med kommunal service menas exempelvis förskola, grundskola, fritidshem, individ- och familjeomsorg samt vård och omsorg. Fritidsförvaltningen har ansvaret för att utveckla och stödja föreningslivet i Malmö och sköter stadens sport- och idrottsanläggningar. Kulturförvaltningen ska företräda och ha det samlade ansvaret för kommunens kulturverksamheter, främja samordning och utveckling inom kulturområdet samt bidra till kulturutbyte och samverkan på regional nivå. Miljöförvaltningen arbetar för att förhindra skador på människors hälsa och på miljön. Stadsbyggnadskontoret ansvarar för den översiktliga planeringen av staden, att ta fram detaljplaner för utbyggnadsområden och att godkänna bygglov. Vill du veta mer om åtgärderna? Vid nästa stadsdelsfullmäktige, den 24 november, kommer gatukontorets projektledare Maria Isling och berättar om Hej Västra Innerstaden och åtgärdsplanen. Då är du välkommen att komma och lyssna. Tid: 24 november kl 17 Plats: Stadsdelshuset, Västra Rönneholmsvägen 39 A, 5:e våningen. Förtydligande angående ny byggnad vid Kronprinsen I åtgärdsprogrammet nämndes en ny planerad byggnad vid Mariedalsvägen mitt emot Kronprinsen. Då det kommit samtal till gatukontoret angående detta vill vi förtydliga att det avser Kv. Luggude, med gatuadress Ö. Kristinelundsvägen/ Herrestadsgatan där det idag är parkeringsplatser. Skånetrafiken är en regionövergripande förvaltning inom Region Skåne som utvecklar och sköter kollektivtrafiken i Malmö. 10 VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING NR

11 Typ av synpunkter För att kunna följa upp och genomföra åtgärder har synpunkterna delats upp på ansvariga förvaltningar, vilka du kan läsa mer om här till höger. När fördelningen var gjord visade det sig att över 60% (573 st) av synpunkterna ligger inom gatukontorets ansvarsområde. Synpunkter som rör Västra Innerstadens stadsdelsförvaltnings ansvarsområde var 54 st och Polisens frågor 91 st. Därefter var det ett relativt stort antal som handlade om fastighetsägares ansvar (41 st). Några få synpunkter fick Skånetrafiken (9 st), Stadsbyggnadskontoret (6 st), Miljöförvaltningen (1 st), Fritidsförvaltningen (9 st) och slutligen Kulturförvaltningen (8 st). En punkt har kallats allmänna synpunkter. Då handlar det oftast om synpunkter som rör stadsdelen som helhet, det vill säga hur man trivs eller vad det är som gör stadsdelen speciell. Av dessa totalt 103 synpunkter är alla positiva beskrivningar av stadsdelen som helhet. Man ser att de största fördelarna med Västra Innerstaden är närheten till såväl havet, parkerna som city. Man upplever dessutom att stadsdelen är lugn och trygg. Vi vill gärna ha kontakt med dig! Du vet väl att du alltid kan kontakta såväl tjänstemän som politiker i stadsdelen med dina frågor och synpunkter? Alla stadsdelsfullmäktige är öppna för allmänheten och du kan också lämna medborgarförslag till stadsdelsfullmäktige. Du når oss antingen via medborgarkontoret, telefon eller mbk.vi@malmo.se. Du kan också gå in på där kontaktuppgifter till olika verksamheter finns. På webben ligger också kallelser och protokoll från stadsdelsfullmäktige Plattläggning på Köpenhamnsvägen - en av åtgärderna 2. De många gässen i parker och på stränder är ett problem tycker många 3. Barnlek i Rönneholmsparken 4. Många lökar har planterats under hösten 5. Att vi trivs i vår stadsdel framkom tydligt under Hej-projektet VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING NR

12 Hej Maria! Vad händer nu? Maria Isling arbetar som landskapsarkitekt på gatukontoret och är ansvarig för Hej Stadsdelsprojekten. Nu när åtgärderna är sammanställda passade vi på att ställa några frågor om Västra Innerstaden till Maria. Västra Innerstaden är sjätte stadsdel ut i Hej Stadsdel. Vad är det bästa med Hej-projekten tycker du? - Att få möjlighet att på Malmöbornas hemmaplan prata och diskutera angelägna frågor och att vi gör det tillsammans; gatukontoret, stadsdelsförvaltningen och polisen. Kan du nämna något som kommer att göras här i Västra Innerstaden utifrån det som framkommit? Många synpunkter har handlat om sneda plattor och trasig beläggning. Mindre åtgärder kan åtgärdas omedelbart om man ringer vår kundservice och denna typ av synpunkter har redan åtgärdats. Det som kvarstår att genomföra är lite större omläggning av trottoarer och gångstigar. Det som kan nämnas är Köpenhamnsvägen, sträckan Erikslust - Major Nilssonsgatan på den norra sidan, gångstig i Mellanhedsparken, trottoarer vid Tessins väg och grusgångarna i Rönneholmsparken som får ny singel. Sammanlagt kommer dessa åtgärder att kosta ca kronor. Parkerna och stranden är något som engagerar många av våra medborgare. Vad är på gång där? - En ny temalekplats planeras vid Ribersborgsstranden vid handikappbadet. Dessutom kommer lekplatsen vid T-bryggan att rustas upp. En större upprustning planeras även när det gäller hela stråket utmed Sillabanan. För tillfället håller ett antal konsulter på att ta fram förslag på detta. När järnvägsspåret nu är borttaget öppnar det upp möjligheten att bättre ordna för alla typer av motionärer utmed stråket. I samband med detta kommer även en översyn av kioskerna utmed stranden att göras. Vid Pildammsparken, utmed Roskildevägen kommer belysningen förstärkas för de som går och springer utmed parken. I Rönneholmsparken kommer nya armaturer som ger bättre ljus att sättas upp. Är det något som är särskilt problematiskt här i stadsdelen? Parkeringsproblematiken i stadsdelen är stor. Boendeparkering skulle kunna lösa detta problem för de boende, men den enkätundersökning som genomförts i delområdena Ribersborg och Rönneholm visar att de flesta inte vill ha detta. Någon annan lösning för boendes parkeringssituation har inte gatukontoret. Många upplever de många gässen och deras bajs som ett stort problem som klart försämrar trivseln i parkerna och utmed stränderna. Vi på gatukontoret tycker också det är ett problem men har inte ensam rådighet i frågan. Tillstånd måste begäras av Länsstyrelsen för minskning av gåsbeståndet. Sedan 2004 har man plockat/prickat ägg och från med 2010 har gatukontoret fått tillstånd att utöka området där plockning/prickning av ägg sker. Redan nu kan man märka att gåsbeståendet klart minskat. Sedan 2006 har vi dessutom infört gåsbajsfria zoner, det vill säga vi sopar dessa platser minst en gång per vecka. Trygghet är viktigt för Västra Innerstadsborna och man känner sig trygg i stadsdelen. Vad görs för att ytterligare öka denna tryggheten? Maria Isling, projektledare för Hej stadsdel - Det som många lyfter fram när det gäller trygghet är trafiken i området. man tycker helt enkelt att bilarna kör för fort. Gatukontoret ser just nu över möjligheten att utöka området med 40 km/h som maxhastighet något som fallit väl ut i försöksområdet i centrala Malmö. När det gäller trafiksäkerhetssatsningar kommer fokus att riktas mot att säkra barnens skolvägar. Det kan till exempel handla om att göra övergångsställen mer trafiksäkra. Nya cykelbanor kommer bland annat att byggas utmed Tessins väg, längs med Erikslustvägen från Fridhemstorget till Erikslust och längs med Major Nilssonsgatan/Bellevuevägen. Tyvärr går det däremot inte att bygga en cykelväg utmed Mariedalsvägen då trafiken till Västra hamnen ökar och gatans bredd inte räcker till. Kontakta gatukontorets kundservice Du vet väl att du kan rapportera fel, skador och så vidare direkt till Gatukontorets kundservice. Dit kan du också vända dig med frågor och synpunkter på Malmös stadsmiljö. Du är välkommen att ringa på telefon eller e-posta på gkkundservice@malmo.se. Du kan också lämna din felanmälan eller ställa dina frågor direkt via webben 12 VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING NR

13 Familjeklass - att lyckas bättre i skolsammanhang Familjeklass är ett erbjudande till ett samarbete mellan vårdnadshavare och skola. Syftet är att ge elever en möjlighet att lyckas bättre i skolsammanhang. I höstas startades den första familjeklassen i Västra Innerstaden. Familjeklass riktar sig till elever i skolår 2-7 som presterar under sin förmåga och därmed inte fullt ut tillgodogör sig undervisningen men som vill bli bättre på att koncentrera sig, delta aktivt i undervisningen, planera och organisera sitt skolarbete, komma överens med andra barn och vuxna, vara en god kamrat, inordna sig i skolans system och följa dess normer och regler. Ännu en ny förskola - Eleven får hjälp med att lära sig att ta ansvar för sitt skolarbete, säger Margareta Wennerholm, som leder projektet med Familjeklass. Skolan får ta del av föräldrarnas kunskap om sitt barn och familjeklasspersonal stöttar föräldrarna med att hjälpa sitt barn med såväl skolarbete som uppförande. Hur fungerar Familjeklass? En liten grupp elever från olika klasser samlas en förmiddag i veckan under tolv veckor. Minst en vårdnadshavare är under dessa förmiddagar på plats i skolan och jobbar tillsammans med sitt barn med skoluppgifter. Övrig tid går eleven i sin ordinarie klass. Nu får vi ännu en ny förskola i stadsdelen! Precis som med Trädgårdens förskola är det en privat hyresvärd som tagit kontakt med förvaltningen och frågat om vi var intresserade att använda lokalen som förskola, vilket vi nappade på. - Vi är väldigt glada för den här möjligheten, säger Andreas Norbrant, stadsdelschef i Västra Innerstaden. Vi behöver fler platser inom förskolan för att kunna möta den ökande efterfrågan vi står inför i och med att vi blir alltfler barnfamiljer i stadsdelen. Och då vi inte har någon ledig mark att förfoga över är det svårt att bygga nytt, därför ser vi väldigt positivt på samarbeten med privata hyresvärdar. Vill du veta mer? Känner du att Familjeklass vore något för dig och ditt barn eller vill du veta mer så kontakta projektledare Margareta Wennerholm, telefon Mellanhedsskolan får grönare skolgård Arbetet med en grönare skolgård började i våras då eleverna var med i planeringen av skolgårdens nya utseende och funktion. Startskottet var i somras då det planterades vid matsalen. Nästa etapp startar under första veckan i november då stora delar av den asfalterade skolgården grävs upp för att ge plats till bland annat en äng med hinderbana. Tillsammans med 11 andra skolor i Malmö är Mellanhedsskolan med i projektet Gröna skolgårdar som syftar till att ge eleverna en grönare miljö att vistas i, möjlighet att påverka sin utemiljö och även stimulera eleverna till mer fysisk aktivitet på rasterna. I lokalen, som ligger på Tessins väg, har det tidigare varit tandläkarmottagning. I mitten av oktober påbörjades ombyggnaden för att förskolan, enligt planerna, ska kunna stå klar i januari. Förskolan, med namnet Tessins förskola, kommer att ha plats för ungefär 25 barn och tillhöra Mariedals förskoleområde och därmed ha en inriktning mot utepedagogik och hälsofrämjande verksamhet. Bornholms förskola byggs ut Inte nog med att det tillkommer nya förskolor - vi bygger också ut befintliga. I alla fall gäller det Bornholms förskola om planerna går igenom. Just nu ligger nämligen ett förslag till ändrad detaljplan i fastigheten Bornholm. Det som planeras är ett nybyggt femvåningshus där det förutom förskolan även kommer att finnas kontor och tandläkarpraktik. Utbyggnaden innebär att Bornholms förskola får plats för ungefär 80 barn. VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING NR

14 Trädgårdens förskola invigd Så har vi äntligen fått en ny förskola i vår stadsdel! Det har varit en spännande resa att se hur förskolan, och dess tillhörande trädgård tagit form. Med sitt fantastiska läge ett stenkast från stranden och med en stor parkliknande trädgård är Trädgårdens förskola verkligen speciell. Bland murgröna och barkbeströdda gångar hördes Björnen sover och doften av grillad korv spred sig mellan träden. Det var barnen på Pluttonens förskola som stod för sångunderhållningen. Sjöng gjorde också förskolechef Peter Landin och biträdande förskolechef Rosita Frick. Den 16 september var det dags för invigning. Då hade förskolan varit igång i två veckor. Från att inledningsvis bara haft tre barn ökas nu barnantalet successivt för att så småningom inhysa omkring 70 barn. Invigningen lockade både barn, föräldrar, mor- och farföräldrar. Det är få förskolor förunnat att få tillgång Kalle bjuder mamma Mia på äpple - Det känns verkligen jätteroligt att kunna erbjuda denna form av förskola, säger Rosita Frick, ansvarig för Trädgårdens förskola. Här finns så mycket möjligheter både vad gäller att utforska miljön, följa årstiderna och träna motoriken, vilket ligger helt i linje med Reggio Emilia, som är det förhållningssätt vi arbetar utifrån här på förskolan. Grodfällan inspekteras till en stor naturtomt med massor av möjligheter till kojbyggnad, klättring och lek. Att dessutom ha björnbär, plommon och en egen äppellund är extra bonus. Deras sång handlade inte om björnar utan om hur det gick till när Trädgårdens förskola blev till. Invigningstalare var kommunalråd Agneta Ericsson som klippte bandet av murgröna och talade om Västra Innerstaden som föregångare inom barnomsorgen där vi har såväl renodlad uteförskola men nu även Trädgårdens förskola med den underbara naturtomten. Agneta Eriksson talade också om Västra Innerstaden som den stadsdel där den största ökningen av förskolebarnen sker. Trädgården innebär dessutom möjligheten att kunna vara ute i riktig natur med barnen på hemmaplan. Fast det där med hemmaplan och utflykt ter sig nog lite olika beroende på om det är ur en vuxens perspektiv eller ur en tvåårings perspektiv. - Ja, säger Rosita Frick. En tur ner till änden av trädgården är nog en stor utflykt för de minsta. Ur deras perspektiv är det jättelångt. Och visst tar det sin lilla tid att förflytta sig med de små från den ena änden av trädgården till den andra. Det finns ju så mycket att utforska på vägen! 14 VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING NR

15 Fakta Reggio Emilia Reggio Emilia är en filosofi där man utgår från barnens förutsättningar och tror på att låta barnen upptäcka med vuxna som medforskande. Man utgår från barnens behov och lyssnar in. Borden och stolarna är låga och allt material finns i barnens höjd. Exempelvis så äter inte alla barnen på samma tider. Alla måltider dukas upp som en buffé i matsalen där barnen tar själva. - Utifrån detta förhållningssätt ger trädgården oss idealiska förutsättningar, säger Rosita Frick. Tanken är också att dela in trädgården i pedagogiska rum där man arbetar med till exempel språk och matte ute i naturen. Reggio Emilia är namnet på en italiensk by, där den kommunala skolan länge arbetat utifrån dessa förutsättningar som numera inspirerat stora delar av vår pedagogiska värld. Ett och ett halvt år och redan veteran! Noel först ut på Trädgårdens förskola Noel, ett och ett halvt år, tillhör veteranerna på Trädgårdens förskola. Veteran i den bemärkelse att han varit med från dag ett på förskolan. Erika Mårtensson är mamma till Noel och berättar att de egentligen hade velat ha en plats på uteförskolan Stock och Sten. Men då där inte fanns någon plats till Noel blev de erbjudna en plats på Trädgårdens förskola istället. - Först blev vi lite besvikna, säger Erika. Vi ville att Noel skulle få vara ute så mycket som möjligt och i så mycket natur som möjligt. Därför ville vi ha Noel på uteförskolan. Men när vi inte fick plats där så tänkte vi att då får vi väl ta en vanlig förskola istället, som vi trodde Trädgården var. Så Erika och Noels pappa Martin tackade ja till platsen på Trädgården och blev kallade till ett informationsmöte. - När min sambo kom hem från mötet var han helt lyrisk och sa vi har fått det ännu bättre, berättar Erika. Är det överhuvudtaget något som är mindre positivt? - Ja, det är ju klart att det är för- och nackdelar när man kommer till ett helt nytt ställe. Men fördelarna uppväger. Nackdelarna har varit att det är nytt för såväl personal som alla barn samtidigt och det märktes att organisationen inte var riktigt satt, och jag tänkte i början har de koll på läget. Men det har de. Personalen är väldigt duktig och tar hela tiden hänsyn till barnens behov. En fördel å andra sidan med att vara med från början är att vi kan vara med och påverka. Vi är en liten grupp föräldrar från både Trädgården och Pluttonen som träffar personalen och diskuterar utformning och så. Att Trädgårdens förskola nu öppnat tycker Erika är jätteroligt. Lika roligt tycker hon det är att Noels kompis Oliver också fått plats på förskolan. -Egentligen är det väl så att det är jag och Olivers mamma som är kompisar, skrattar Erika. Oliver var tidigare på ett annat dagis men bad om att få en plats här istället. Men Erika återkommer till glädjen över den förskola Noel nu hamnat på. -Det är ju en fantastisk lösning. Och att familjen Weibull låtit oss få ta del av den här trädgården, eller skogen som vi brukar säga. Och med havet så nära dessutom. Något annat som är nära är hemmet. För även om Noels trivsel och miljö är det viktigaste för familjen så är det såklart ett plus att bo fyrahundra meter från förskolan. Och därmed från havet. Och skogen. - Här på Trädgården får man både och. Noel får vara ute mycket i den här naturen som fantastiskt nog finns här mitt i stan, samtidigt så finns innemöjligheterna också. Så det är jättepositivt. Mamma Erika tillsammans med veteranen Noel VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING NR

16 Ljusspåret - Ny belysning testas på Ribban Ljusspåret är ett storskaligt test som gatukontoret gör för att ta fram de lampor som ska användas i framtiden på gång- och cykelstråk. Spåret går från hundrastplatsen vid Mariedalsvägen till T-bryggan. Berätta vad du tycker genom att rösta. På kan du läsa mer om ljusspåret och även rösta på vilka lampor du tycker bäst om. Med hjälp av kartan får du en överblick över stråket. Du kan se vilka som är testlampor och vilka som är ordinarie lampor. Testlamporna är utsatta med röda ringar och ett nummer. De ordinarie lamporna är utsatta med gula ringar. Rösta på din favorit Fram till den 30 november 2010 kan du rösta på den lampa som du tycker är bäst. Du kan rösta genom att fylla i ett formulär på malmo.se eller via SMS. Tänk på följande när du tittar på lamporna: Hur upplever du ljusstyrkan? Bländar lampan? Ser du omgivningen omkring dig? Kan du se mötandes ansikte? Är lampan estetiskt tilltalande? Upplever du ljuset som varmt eller kallt? Resultat I december 2010 kommer den lampa som fått flest röster att bli utmärkt med en skylt. Det är däremot inte säkert att det blir den lampan som gatukontoret kommer att använda framöver. Andra faktorer vägs också in, som pris och hållbarhet. Lamporna ska sitta uppe i ett år för att vi ska kunna se hur de klarar väder och vind. Ny reception välkomnar dig i stadsdelshuset Läs mer på Nu finns våra verksamheter samlade på samma ställe! I början av september slog vi upp portarna till stadsdelshusets gemensamma reception på Västra Rönneholmsvägen 39 A. Då lämnade också individoch familjeomsorgen sina lokaler på Helmfeltsgatan där de tidigare huserat. Det innebär att vi nu sitter samlade med alla våra verksamheter representerade på ett ställe. - Det är av såväl praktiska som ekonomiska skäl vi genomfört denna samlokalisering, säger stadsdelschef Andreas Norbrant. Det praktiska innebär att våra medborgare nu har oss samlade på ett ställe och att vi med en gemensam reception kan välkomna våra besökare på ett helt annat sätt än tidigare. Dessutom innebär det en ekonomisk besparing att lämna lokalerna på Helmfeltsgatan. Den gemensamma receptionen innebär också att vi får ett nytt, gemensamt telefonnummer in till stadsdelen. Medborgarkontoret behåller dock samma nummer som tidigare. Stadsdelshusets reception tel Medborgarkontoret tel