4.1.1 Regler vid betydande miljöpåverkan

Transkript

1 4. Arbetsplan 4. Arbetsplan Reglerna som gäller för arbetsplaneprocessen återfinns i 6 kap. 3-7 samt 9 miljöbalken, väglagen samt 24-30a, 32, 38 vägkungörelsen. Allmänna bestämmelser om arbetsplan framgår av 3-17 och särskilda bestämmelser framgår av VVFS 2007:223. Om vägprojektet även medför att allmän väg ska förändras till enskild (indragning från allmänt underhåll) eller viceversa, ska indragnings- respektive förändringsärendet hanteras i samma planprocess och redovisas i arbetsplanen. Detsamma gäller även frågan om förändrat väghållningsansvar mellan stat och kommun till följd av planerade åtgärder. Tillämpliga bestämmelser för dessa frågor framgår av 5-6, och 25 väglagen samt 6, 39, 41 och 44 vägkungörelsen. Arbetsplan krävs alltid vid "byggande av väg", vid "förbättring av väg som innebär ökat markbehov" eller andra åtgärder som påverkar allmänna och enskilda intressen, exempelvis uppsättning av mitträcke på landsväg med plankorsningar (inte på motortrafikled eller på landsväg utan plankorsningar där det bedöms att inga enskilda intressen kommer att påverkas negativt av mitträcket). Miljöbalken (1998:808) 6 kap. 3, 5, 7 och 9 Väglagen (1971:948) Vägkungörelsen (1971:954) 24-30a, 32, 38-39, 41, 44 VVFS 2007: , Se även moment 0.2 Väghållning i formell vägplanering. 4.1 Samrådsunderlag för arbetsplan 4.1 Samrådsunderlag Samrådsunderlaget ska belysa vägförslagets sträckning och utformning samt dess påverkan på omgivning avseende allmänna och enskilda intressen även om ingen ny mark krävs. Om arbetsplanen enbart föregåtts av en förstudie ska underlaget vid samråd minst bestå av förstudie (se 1.5.2) med samrådsredogörelse och väghållningsmyndighetens ställningstagande samt tillgängliga planer, illustrationer och MKBmaterial. Om arbetsplanen dessutom föregåtts av en vägutredning ska samrådsunderlaget också bestå av vägutredning enligt 2.8 (vägutredning med miljökonsekvensbeskrivning, sammanställning av inkomna synpunkter vid utställning med bemötande, länsstyrelsens yttrande och väghållningsmyndighetens ställningstagande). Väglagen (1971:948) 16 1 st VVFS 2007: Regler vid betydande miljöpåverkan I det fall länsstyrelsen beslutat att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan bör samråd även ske med de myndigheter och organisationer som kan bli särskilt berörda i specifika frågor. På sakägarsammanträdet bör vägförslagets påverkan på människors hälsa och miljö redovisas på ett mer

2 fördjupat sätt än annars och gärna som egen punkt på dagordningen. Miljöbalken (1998:808) 6 kap. 4 och 6 VVFS 2007: Sakägarförteckning för samråd Inför samråd och sakägarsammanträde upprättas en förteckning över de som bedöms bli berörda på något sätt av vägförslaget. Förteckningen kan lämpligen användas som sändlista till inbjudan om samråd och sakägarsammanträde. Förteckningen ska totalt redovisa bedömda berörda fastigheter, kända ägare till dessa, samfälligheter, gemensamhetsanläggningar, ledningsägare, myndigheter, organisationer, samebyar, räddningstjänsten, ambulanssjukvården, fiskeintressenter, m.fl, som på något sätt bedöms bli berörda av vägprojektet. Om fastigheten är delägarförvaltad räcker det med att förteckna i fastighetsregistret angiven kontaktperson. Det finns inget formellt krav på att i detta skede av planprocessen ha kartlagt och förtecknat innehavare av servitut, nyttjanderätt, arrendatorer eller annan rätt till marken eller utrymme, etc. Ett av syftena med samrådet och sammanträdet är att fånga in eventuellt okända sakägare och förteckna dessa i sakägarförteckningen i den upprättade arbetsplanen. Så långt det är möjligt förtecknas även de som berörs av en eventuell indragning av väg från allmänt underhåll. I annat fall får samråd i den frågan ske på annat sätt än vid samrådet om den nya vägen. Det finns inget lagkrav på sammanträde på platsen för de som berörs av indragning av väg från allmänt underhåll. När en kommun är fastighetsägare ska den förtecknas på samma sätt som enskild part. Förtydliga gärna adressen med typ mark- och exploateringsavdelning eller liknande så underrättelsen kommer till rätt instans. Kommunen ska dessutom förtecknas som berörd myndighet. Berörda kommuner och kända ägare till fastigheter som berörs ska alltid ges möjlighet till ett sammanträde på platsen, det s.k. sakägarsammanträdet. Underrättelse om sammanträdet ska skickas minst 14 dagar före. Förteckningen kan utgöra sändlista till samråd eller till samråd med utökad krets. Förteckningen kan även användas som bilaga till protokoll från sakägarsammanträdet alternativt ingå i samrådsredogörelsen. Kretsen sakägare bör i detta skede inte vara för snävt tilltagen. Uppgifterna i förteckningen bör inte vara äldre än två månader när underrättelse om samråd och sakägarsammanträde skickas ut. Om hyresgäster eller bostadsrättsinnehavare ska anses vara sakägare får avgöras från fall till fall beroende på hur de påverkas av projektet. Ett alternativ kan vara att den lokala hyresgästföreningen förtecknas. Sakägarförteckningen för samråd bör ses som ett hjälpmedel för att ringa in kretsen direkt och indirekt berörda, en verifikation av arbetet. Om det behöver utredas om det finns ytterligare sakägare ska detta vara klart innan arbetsplanens sakägarförteckning undertecknas.

3 Väglagen (1971:948) 16 Vägkungörelsen (1971:954) 25 och 27 VVFS 2007: Samråd arbetsplan 4.2 Samråd arbetsplan Reglerna för samråd i arbetsplaneskedet finns i 16 väglagen, i 14 eller 47 eller 49 delgivningslagen samt i 27, 39 och 44 vägkungörelsen. Ytterligare detaljer ges i 3-8 VVFS 2007:223. Samråd i arbetsplaneskedet krävs alltid. Alla som berörs av vägförslaget ska alltid erbjudas möjlighet till ett möte på platsen - sakägarsammanträdet. Samråd med utökad krets Reglerna om samråd med utökad krets finns i 6 kap. 4 och 6 miljöbalken och 16 väglagen och regleras ytterligare i 4 VVFS 2007:223. Samråd med utökad krets krävs alltid om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Om inte vägutredning föregått arbetsplan ska samrådet med den utökade kretsen genomföras i arbetsplaneskedet. Länsstyrelsen bör tillfrågas vilka övriga myndigheter och organisationer som bör vara samrådspart baserat på vad som är grunden till bedömningen om betydande miljöpåverkan. Samråd med andra myndigheter och miljöorganisationer kan vara vid annat tillfälle och i annan form än att ingå i det formella sakägarsammanträdet som ska hållas enligt 27 vägkungörelsen. Tid Inga regler finns om samrådstidens längd i arbetsplaneskedet. Tolkning Tiden för samråd i arbetsplaneskedet är i princip från den dag då väghållningsmyndigheten tagit ställning till fortsatt arbete efter genomförd förstudie eller vägutredning till en lämplig dag innan arbetsplanen bedöms vara upprättad och färdig för utställning, i de fall det krävs. Därmed ges tid att färdigställa samrådsredogörelsen och foga den till den slutligt upprättade arbetsplanen. De samråd som genomförs måste således på ett eller annat sätt hanteras i samrådsredogörelsen. Den som påkallar samråd får inte avfärdas, däremot kan väghållningsmyndigheten alltid styra formen av samråd, förutom att det alltid måste vara möjligt att få ett muntligt samråd. Även sådana samråd måste dokumenteras. Det bör finnas en uttalad och avgränsad samrådstid med avslutningsdag preciserad. Med samrådstid avses den period då samrådsunderlaget finns tillgängligt. När samrådstid används bör den inte understiga tre veckor. Sakägarsammanträdet bör hållas under samrådstiden. Inga särskilda regler finns för hur lång samrådstiden ska vara vid samråd med utökad krets.

4 Samråd med utökad krets bör betraktas som inlett i och med att någon av parterna har fått inbjudan till sådant samråd. De tillfrågade myndigheterna och kommunerna bör ges minst tre veckor för att svara på om de avser att lämna synpunkter, om de anser att samrådsmöte är nödvändigt, om kompletterande information behövs, hur lång tid de behöver för att sammanställa sina eventuella synpunkter samt hur de avser att redovisa dessa. Även enskilda och organisationer bör få rimlig tid, i regel minst tre veckor, för att granska underlaget och ges möjlighet att lämna synpunkter. Form Vid utarbetande av arbetsplan ska samråd ske. Det kan ske genom allmänna samrådsmöten och andra till situationen anpassade möten, skriftväxlingar etc. Berörda kommuner och kända delägare till alla fastigheter som berörs av projektet ska ges tillfälle att framföra sina synpunkter vid ett sammanträde på platsen. Ett sådant sakägarsammanträde ska alltid genomföras när en arbetsplan ska tas fram. Samrådsformen får förenklas om det är fråga om en arbetsplan för en väg som är förutsatt i detaljplan eller omfattas av områdesbestämmelser, dvs. Trafikverket kan nyttja kommunens samråd eller delta på deras samråd begränsat till vägprojektets omfattning och påverkan. Samrådsformen får även förenklas om det är fråga om ombyggnad av väg om projektet inte bedömts medföra betydande miljöpåverkan. Vid ombyggnad gäller som minimikrav att kända ägare till fastigheter där mark behöver tas i anspråk alltid ska ges tillfälle att yttra sig. Samråden kan vara såväl muntliga som skriftliga. För att ett sammanträde ska anses ha genomförts krävs att de berörda har blivit underrättade om det. Sammanträde kan hållas med enbart en sakägare, men det bör alltid hållas ett offentligt kungjort sakägarsammanträde. Sammanträdet dokumenteras i ett protokoll. För att undvika eventuella oklarheter bör protokollet justeras av personer som deltagit vid mötet, men det är inget skakrav. Vid sammanträdet ska ett vägförslag presenteras och varje berörd fastighetsägare ska få ta del av hur förslaget påverkar den egna fastigheten. Om det bedöms lämpligt kan ett samrådsmaterial hållas tillgängligt en viss tid före och efter sammanträdet, åtminstone på något av väghållningsmyndighetens kontor. I flertalet projekt bör samrådsmaterialet hållas tillgängligt även på annan lämplig plats, till exempel hos kommunen, på biblioteket eller i bygdegården. En sådan utställning kan även vara bemannad vid lämplig tidpunkt. Se alltid till att dokumentera samrådet i protokoll, som tjänsteanteckning eller minnesanteckningar. Detta gäller såväl formella möten som informella samtal på t.ex. telefon. Inga särskilda regler finns för samråd med utökade krets berörda. Tillvägagångssättet för samråd med myndigheter och kommuner bör alltid väljas tillsammans med respektive myndighet. I många fall bör samrådet kunna ske genom skriftväxling. I varje enskilt fall bör man överväga om mötena med allmänhet och myndigheter och kommuner bör ske vid olika tillfällen. Parter Samråd ska hållas med: kända ägare till berörda fastigheter

5 andra som kan ha ett väsentligt intresse i projektet länsstyrelsen andra myndigheter vilkas verksamhetsområde berörs kommuner lokala organ och sammanslutningar som kan ha ett väsentligt intresse i projektet annat land som påverkas Om man i detta skede av processen bedömer att arbetsplanen även kommer att omfatta indragning av väg från allmänt underhåll bör samråd även ske med samtliga berörda fastighetsägare och delägare till vägen anslutande vägsamfällighet, inte bara med eventuell styrelse eller förvaltning. Om planen tros beröra enskild väg som, utan större ombyggnad, kommer att förändras till allmän ska samråd även ske med andra som kan lämna upplysningar om vägen, berörd kommun och de myndigheter vars verksamhetsområde berörs. Vid samråd med utökad krets ska samråd om miljöfrågor och påverkan även ske med: övriga berörda statliga myndigheter den allmänhet och organisationer som kan antas bli berörda Inbjudan till samråd och sakägarsammanträde Vi bjuder alltid in samtliga berörda till samråd och sakägarsammanträde genom brev. Dessutom kan vi komplettera med en inbjudan genom kungörelse (annons) i berörda ortstidningar eller annat lämpligt förfaringssätt. Inbjudan ska innehålla tid och plats för samrådet och sakägarsammanträdet. I det fall projektet väljer att ha en samrådstid ska det av inbjudan också framgå när och på vilket sätt synpunkter senast ska lämnas. Anpassat underlag för samrådet bör ingå i inbjudan eller finnas tillgängligt. Inbjudan om samråd och sammanträdet skickas minst 14 dagar före bestämt datum. Annonsering bör alltid ske för att de som inte får inbjudan per brev ska informeras om samrådet och sakägarsammanträdet. Om kungörelsedelgivning används för att underrätta delägare i samfällighet, krävs annonsering och då minst 14 dagar före samrådet Innehållet i inbjudan Hur vi ska bjuda in till samråd och sakägarsammanträde bestämmer vi utifrån en bedömning av risken att någon samrådspart inte får kännedom om det. Inbjudan ska innehålla följande information: att det avser (utökat) samråd och sakägarsammanträdet (ej information) i arbetsplaneskedet projektets benämning (vägnummer, projektnamn, kommun) att vägprojektets formella handläggning kommer att redovisas att vägförslaget kommer att presenteras att vägförslagets miljökonsekvenser kommer att redovisas (mer omfattande vid betydande miljöpåverkan) att projektet kan komma att omfatta förändring av allmän väg till enskild

6 eller vice versa (ange delsträcka när så är fallet) om eventuella anslutningar kommer att förändras om eventuella diken, vattendrag, etc. berörs om kungörelsedelgivning används (ange vid behov kommun, traktnamn, beteckning för att nå delägare i samfällighet) om samrådstid används; var och hur samrådsunderlaget finns tillgängligt eventuell samrådstid (sista dagen för samråd) adress att sända yttranden till, om samrådstid anges uppgifter om projektets kontaktperson med telefonnummer Väglagen (1971:948) 16 Delgivningslagen (1970:428) 10, 16, 17 Vägkungörelsen (1971:954) 27 VVFS 2007:223 4 och 6 Underrättelse med brev Underrättelse om samråd och sakägarsammanträde ska skickas minst fjorton dagar före sammanträdet. om underrättelser Samtliga som förtecknats i sakägarförteckningen för samråd ska underrättas om samrådet och sakägarsammanträdet genom brev. Är samråd med vissa förtecknade i del III hanterat på annat sätt behöver dessa parter inte inbjudas till sammanträdet. Vägkungörelsen (1971:954) 27 2 st VVFS 2007: Kungörelse i ortstidning (annonsering) Kungörelse i ortstidning är i normalfallet inget formellt krav för samråd. Vi måste dock alltid annonsera i Post- och Inrikes Tidningar om kungörelsedelgivning krävs. Regler om kungörelser i ortstidningar finns i 3 lag (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. och i kungörandeförordning (1977:827). Kungörelse i ortstidning innebär att vi annonserar i den eller de lokala abonnerade dagstidningar som kan beräknas vara spridda till minst fem procent av hushållen i den ort som är berörd. Om ingen tidning beräknas ha denna spridning, väljer man den tidning som beräknas vara spridd till minst femtio procent av hushållen i en viss kommun inom det berörda området. Man kan dock annonsera endast i ett mindre antal lokala abonnerade dagstidningar om det är uppenbart att syftet med tillkännagivandet ändå kan nås, men alltid i Post- och Inrikes Tidningar om förfarandet med kungörelsedelgivning används. Tidpunkt för annonsering Inget krav finns hur lång tid innan samrådet och sakägarsammanträdet annons ska vara införd i tidningen.

7 Används kungörelsedelgivning ska annonsen om samrådet vara publicerad senast 14 dagar före sakägarsammanträdet. Detta medför att annonseringen måste tidigareläggas. om annonsering Annonsering minskar risken att någon samrådspart inte blir inbjuden till samråd och sakägarsammanträde, särskilt de som anser sig berörda men inte förtecknats och därmed inte erhåller inbjudan med brev. Annonseringen kan ses som en garanti för att ingen ska kunna hävda att inbjudan inte gått ut. Vi bör därför alltid annonsera. Om outredd samfällighet, fastighet med outredd eller ofullständig delägarkrets berörs kan det via annonsen informeras om sammanträdet, utan formellt krav på detta till okända ägare. Använd Presstödsnämndens dagstidningsförteckning som stöd vid val av tidning. Av denna förteckning framgår spridningen för samtliga abonnerade dagstidningar. Det är dock viktigt att bedöma om det går att nå syftet ändå, så att det är möjligt att tillämpa bestämmelserna om undantag från kravet på tidningarnas täckning. Annonsen bör publiceras senast en vecka före ett eventuellt samrådsmöte och senast samma dag som samrådstiden anses inledd. Observera att om det krävs kungörelsedelgivning måste man annonsera minst två veckor före sammanträdet. Lag (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. 3-4 Kungörandeförordningen (1977:827) Kungörelsedelgivning Kungörelsedelgivning kan användas i vissa fall då en samfällighet är sakägare. Förutsättningarna är att den saknar känd styrelse eller förvaltning och har fler än tio olika kända delägare. Det finns inget formellt krav på att förfarandet med kungörelsedelgivning används när samfälligheten är outredd, dvs. den saknar kända delägare. Kungörelsedelgivning sker genom att ett beslut om kungörelsedelgivning tas av projektet och hålls tillgänglig under viss tid hos myndigheten eller på en plats som myndigheten bestämmer. Tidpunkten får bestämmas med hänsyn till tidpunkt för sammanträdet eller till tidpunkt när synpunkter senast ska lämnas, i det fall samrådstid används. Meddelande om beslutet och om dess huvudsakliga innehåll ska införas i Postoch Inrikes Tidningar. Meddelandet ska vara infört inom tio dagar från beslutet om kungörelsedelgivning. När kungörelsedelgivning används ska det i tidningsannonsen i abonnerad ortstidning också framgå att berörda samfälligheter underrättas via kungörelsedelgivning enligt delgivningslagen, dvs. när den meddelandeformen används ska de berörda informeras i såväl Post- och Inrikes Tidningar som i abonnerad ortstidning. Tidpunkt för annonsering Annonsen bör helst vara införd senast 14 dagar före sakägarsammanträdet. Detta medför att annonseringen måste tidigareläggas.

8 om kungörelsedelgivning Kungörelsedelgivning kan användas när det finns samfälligheter där känd styrelse eller förvaltning saknas och den har fler än tio kända olika delägare. Förfarandet och annonseringen behöver inte användas om projektet istället väljer att underrätta samtlig kända delägare, som ska förtecknas i sändlistan. Kungörelsedelgivning är en möjlighet att hantera samfälligheter som utgör ett administrativt problem på ett rationellt sätt. Om outredd samfällighet berörs kan delägarna informeras om samrådet och sakägarsammanträdet i tidningsannonsen. Delgivningslagen (1970:428) 10, 16 2 st 2, 17 Vägkungörelsen (1971:954) 27 2 st Annat lämpligt förfaringssätt Inga regler finns för vad som kan vara annat lämpligt förfaringssätt. om annat förfaringssätt Annat lämpligt förfaringssätt kan vara till exempel affischering, hushållsutskick eller flygblad. VVFS 2007: Samrådsredogörelse Resultatet av samråd ska vara redovisat i en samrådsredogörelse, som successivt uppdaterats och fogas till arbetsplanen I samrådsredogörelsen ska redovisas hur samrådet har genomförts, vilka synpunkter som har framförts, hur inkomna synpunkter har behandlats samt vilka ställningstaganden väghållningsmyndigheten gjort. Underlag och innehåll Underlag till samrådsredogörelsen är protokoll, minnesanteckningar, inkomna yttranden och upprättade handlingar. Sändlistan kan lämpligen fogas till samrådsredogörelsen. Samrådsredogörelsen ska undertecknas av den som är ansvarig vid väghållningsmyndigheten. En för tiden uppdaterad samrådsredogörelse bifogas den miljökonsekvensbeskrivning som lämnas till länsstyrelsen för godkännande. Om arbetsplanen revideras efter utställning och revideringen medför kompletterande samråd, är det lämpligt att uppdatera samrådsredogörelsen innan planen lämnas till länsstyrelsen för tillstyrkan (inkomna synpunkter vid utställning hanteras i utlåtandet (PM) och är inte samråd). Väglagen (1971:948) 16 Miljöbalken (1998:808) 6 kap. 4 och 6

9 Delgivningslagen (1970:428) 10, 16, 17 Vägkungörelsen (1971:954) 27, 39, 44 VVFS 2007: Miljökonsekvensbeskrivning MKB 4.3 Miljökonsekvensbeskrivning MKB Regler om miljökonsekvensbeskrivning i arbetsplaneskedet finns i 6 kap. 3 och 7 miljöbalken samt i 15 väglagen och regleras ytterligare i VVFS 2007:223. Bestämmelser om MKB-arbetet finns i VVFS 9-10 och om MKB-dokumentet i samt 31 och 32 i VVFS. Se även handböcker om MKB för vägprojekt. Trafikverkets publ. 2002:40, 2002:42 samt 2008:24 och 2011:090. Miljöbalken (1998:808) 6 kap. 3 och 7 Väglagen (1971:948) 15 3 st. VVFS 2007: samt 31 och Regler vid betydande miljöpåverkan Särskilda regler om miljökonsekvensbeskrivning vid betydande miljöpåverkan finns i 15 VVFS 2007: Intern granskning Innan en MKB lämnas till berörda länsstyrelser för godkännande ska väghållningsmyndigheten kontrollera att kvaliteten är god. Se relevant information i handböcker om MKB för vägprojekt. Trafikverkets publ. 2002:40, 2002:42 samt 2008:24 och 2011:090. VVFS 2007: Länsstyrelsens godkännande av MKB 4.4. Länsstyrelsens godkännande av MKB Regler om länsstyrelsens godkännande av miljökonsekvensbeskrivning finns i 15 väglagen, 6 kap. 9 miljöbalken och regleras ytterligare i 32 VVFS 2007:223. En arbetsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som är godkänd av länsstyrelsen. Om en vägutredning genomförts innebär detta alltså att

10 länsstyrelsen ska godkänna två miljökonsekvensbeskrivningar; dels den som ingått i vägutredningen och dels den som ska ingå i arbetsplanen. Tolkning Om flera län berörs ska MKB:n godkännas av respektive länsstyrelse. Väglagen (1971:948) 15 2 st. VVFS 2007: Miljöbalken (1998:808) 6 kap Underlag Väghållningsmyndigheten ska se till att länsstyrelsen inför beslut om godkännande av miljökonsekvensbeskrivningen även har tillgång till förstudien, vägutredningen, om sådan har utförts, och det framtagna materialet i arbetsplanen inklusive en vid tiden uppdaterad samrådsredogörelse VVFS 2007:223 8 och Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen ska ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. Vid prövningen ska länsstyrelsen utgå från miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkterna från genomförda samråd. Väglagen (1971:948) 15 Miljöbalken (1998:808) 6 kap. 9 VVFS 2007: Upprättande av arbetsplan 4.5 Upprättande av arbetsplan Reglerna om upprättande av arbetsplan finns i samt 28 väglagen, i 35 vid behov genom fastställelse samt i 2-3 och 26 vägkungörelsen. När arbetsplanen även omfattar indragning av väg från allmänt underhåll, förändring av enskild väg till allmän eller frågan om ändrat väghållningsansvar mellan stat och kommun gäller, i tillämpliga delar, även bestämmelserna i 5-6, och 25 väglagen samt i 6, 39, 41 och 44 vägkungörelsen. Arbetsplan upprättas av väghållningsmyndigheten. I arbetsplanen ska anges: den mark eller utrymme som behöver tas i anspråk för väganordningar och för att genomföra vägbygget vilka av de i miljökonsekvensbeskrivningen upptagna skyddsåtgärderna och övrig miljöanpassning, samt kompensationsåtgärder som kommer att genomföras, och skälen till att dessa bedöms tillräckliga.

11 Arbetsplan ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och de uppgifter som i övrigt behövs för att genomföra projektet. Planen ska även innehålla en förteckning över kända ägare till de fastigheter där mark eller utrymme ska tas i anspråk, kända innehavare av nyttjanderätt eller någon annan särskild rätt till sådan mark eller utrymme som berörs samt i vilken omfattning. Inskränkt vägrätt ska anges särskilt såväl till omfattning som i vilket avseende vägrätten ska vara inskränkt. Mark eller utrymme som tillfälligt behöver tas i anspråk under byggtiden ska också redovisas samt att tiden för det tillfälliga nyttjandet ska anges och begränsas. Tillfälligt nyttjande utan medgivande från fastighetsägare, innehavare av nyttjanderätt eller servitutsrätt kan endast erhållas genom fastställelse. Arbetsplanen får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas kan mindre avvikelser tillåtas. Trafikverket avgör slutligen frågan om sådan "mindre avvikelse" är förenlig med planens syfte. Av arbetsplanen ska i övrigt framgå: vilka åtgärder som ska utredas vidare i byggskedet för att tillgodose förväntade krav på projektets miljöanpassning hur miljöbalkens bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden, hänsynsregler och miljökvalitetsnormer tillgodosetts om projektets miljökonsekvenser ska följas upp och vilka miljöaspekter som ska ingå i uppföljningen Ytterligare detaljer finns i 26 vägkungörelsen. Arbetsplanen ska även innehålla uppgifter om de beräknade kostnaderna för projektets utförande. Till arbetsplanen ska även fogas en aktuell och uppdaterad samrådsredogörelse. Av arbetsplanen ska också framgå om någon enskild väg ska förändras till allmän eller om en väg ska dras in från allmänt underhåll. Vidare ska arbetsplanen, när det berörs, redovisa förändring av väghållningsansvar för väg och gata mellan stat och kommun. Enskild väg får förändras till allmän om vägen behövs för allmän samfärdsel eller annars är av synnerlig betydelse för det allmänna. En väg får dras in, om den efter tillkomsten av en ny väg eller av något annat skäl inte längre behövs för det allmänna och åtgärden medför endast ringa olägenhet för bygden. Väglagen (1971:948) 15-16, 21, 25, 31 och 35 Vägkungörelsen (1971:954) 24-26, 38 VVFS 2007:223 8 och Sakägarförteckning I en arbetsplan ska anges vilken mark eller utrymme som ska tas i anspråk för väganordningar och för att genomföra vägbygget (15 väglagen). Enligt 25 vägkungörelsen ska en arbetsplan innehålla en förteckning över kända ägare till de fastigheter där mark eller utrymme ska tas i anspråk samt över kända innehavare av nyttjanderätt eller någon annan särskild rätt till marken eller

12 utrymmet. Den mark som ska tas i anspråk med vägrätt, inskränkt vägrätt eller med tillfälligt nyttjande under byggtiden ska framgå av förteckningen. På samma sätt ska de förtecknas som: berörs av bullerstörningar från vägtrafiken, högre än antagna riktvärden vid prognosåret, i situationen utan skyddsåtgärd får väsentligt förändrade anslutningsförhållande till den nya allmänna vägen får väsentligt förändrad landskapsbild får bedömd annan miljöstörning, permanent eller under byggtiden berörs av indragning av väg från allmänt underhåll; och i det fallet samtliga delägare i eventuellt berörda gemensamhetsanläggningar och andra samfällighetsföreningar, inte bara känd styrelse eller förvaltning Sakägarkretsens avgränsning ska vara bestyrkt av en person med insikt om hur vägprojektet påverkar fastigheter, m.m., i omgivningen. Tolkning Skilj på samrådskrets och sakägarkrets till den upprättade arbetsplanen. Lägg till berörda som inte varit kända när samrådet genomfördes, exempelvis arrendatorer som framkommit vid samråd och andra nyttjanderättshavare och rättighetsinnehavare, som det inte finns lagkrav på att ha utrett/kännedom om i samrådsskedet. Om en fastighet belastas av en rättighet ska rättighetshavarna bara bedömas som sakägare om det finns risk att rättigheten kommer att påverkas (negativt) av vägprojektet. Den sakägarförteckning som ska ingå i den upprättade arbetsplanen bör vara lättöverskådlig. Förteckningen bör delas upp i tre delar: Del I; Direkt berörda Fastigheter, samfälligheter och gemensamhetsanläggningar som berörs av nya markanspråk. Område eller väg för tillfälligt nyttjande. Rättigheter som servitut, ledningsrätt, nyttjanderätt, m.m., som berörs av nya markanspråk. Berörda redovisas i längdmätningsordning (sektionsangivelse i förhållande till vägmitt för ny väg), kommun, fastighetsbeteckning, andel i fastighet, ägare, adress, markslag, areal och anmärkningar. Även direkt berörda fastigheter med okänd eller ofullständig ägarkrets redovisas. I anmärkningskolumnen anges hur de berörs. I det fall en befintlig enskild väg, utan ombyggnadsbehov och tillkommande markanspråk, föreslås förändras till allmän väg, anges ägarförhållandena, m.m., i denna del I. I de fall fastighet eller annat enligt ovan i del I även berörs av indirekt påverkan motsvarande förtecknade i del II, räcker det med redovisning i del I, kompletterat med information i anmärkningskolumnen om vad övrigt den berörs av för påverkan.

13 Del II; Indirekt berörda Fastigheter, samfälligheter, gemensamhetsanläggningar och rättigheter som bedöms påverkas av vägåtgärderna på annat sätt än genom tillkommande markanspråk. Även de fastigheter, etc. som redan omfattas av vägrätt inom befintligt vägområde förtecknas här. I anmärkningskolumnen anges hur de berörs. Övriga berörda av miljöstörningar t.ex. bullerutsatta högre än antagna riktvärden prognosåret, oavsett om skyddsåtgärd föreslås eller inte, vibrationer samt andra som får en väsentligt förändrat förhållande, t.ex. ändrad utfart, utsikt, etc. Berörda av indragning av väg från allmänt underhåll (även övergivet befintligt vägområde utanför vägbana) redovisas med samtliga berörda fastigheter och fullständig delägarkrets när gemensamhetsanläggning eller vägsamfällighet berör. Berörda av indragning kan, vid många berörda, eventuellt förtecknas i en separat sakägarförteckning. Berörda redovisas lämpligen i längdmätningsordning (sektionsangivelse i förhållande till vägmitt för ny väg), kommun om fler berörs, fastighetsbeteckning, andel i fastighet, ägare, adress och anmärkningar. I anm. kolumnen anges hur de berörs. Övriga intressenter som kommunen (kommunstyrelsen), länsstyrelsen, övriga berörda myndigheter samt de lokala organ, sammanslutningar, samebyar, etc. som kan komma att beröras. Sametinget i vissa projekt. Förteckningen ska alltså innehålla alla berörda samfälligheter och gemensamhetsanläggningar samt alla berörda rättighetsinnehavare. Förteckningen över exempelvis bullerstörda ska avse situationen prognosåret, före eventuella skyddsåtgärder. Berörda av vägindragning är samtliga fastighetsägare och delägare i berörda vägsamfälligheter längs vägen. Även samtliga övriga som kan komma att ingå i den blivande samfälligheten ska förtecknas, dvs. alla inom det s.k. båtnadsområdet för blivande vägsamfällighet. De som inte underrättas om utställning av arbetsplan med brev, dvs. övriga och icke sakägare, anses informeras om utställningen genom kungörelsen (annonsen). Sakägarförteckningen bör inte vara äldre än två månader när arbetsplanen ska ställas ut. För arbetsplan som ska fastställelseprövas gör planprövningsavdelningen ett avrop om uppdatering av sakägarförteckningen innan det är aktuellt att expediera fastställelsebeslutet. Någon uppdatering av förteckningen behöver alltså normalt inte ske vid begäran om fastställelse, om sakägarförteckningen då bedöms vara någorlunda aktuell. Väglagen (1971:948) 15 och 35 Vägkungörelse (1971:954) 25 Mätningskungörelsen 1974:339 13a Intern granskning av arbetsplan Reglerna om arbetsplanens kvalitet återfinns i VVFS 2007:223, 13

14 väglagen samt enligt 26 vägkungörelsen. Enligt särskilda bestämmelserna 33 VVFS 2007:223 ska det särskilt framgå: vilka av de i miljökonsekvensbeskrivningen upptagna skyddsåtgärderna och övrig miljöanpassning samt kompensationsåtgärder som avses att genomföras och skälen till att dessa bedöms tillräckliga vilka åtgärder som ska utredas vidare i byggskedet för att tillgodose förväntade krav på projektets miljöanpassning hur miljöbalkens bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden, hänsynsregler och miljökvalitetsnormer tillgodosetts om projektets miljökonsekvenser ska följas upp och vilka miljöaspekter som ska ingå i uppföljningen Enligt särskilda bestämmelserna i 35 VVFS 2007:223 framgår det att väghållningsmyndigheten ansvarar för att föreskrivna skyddsåtgärder och övrig miljöhänsyn inarbetas i projektets bygghandlingar. Enligt 13 väglagen krävs det: att vid byggande av väg ska tillses, att vägen får sådant läge och utförande att ändamålet med vägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad, och att hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Enligt 26 vägkungörelsen ska vid upprättande av arbetsplan särskilt iakttas: 1. att det trafikbehov som föranlett planens upprättande tillgodoses i största möjliga utsträckning 2. att vägen ansluts till befintligt och planerat vägnät på ändamålsenligt sätt och får en från trafiksäkerhetssynpunkt tillfredsställande sträckning och utformning i övrigt 3. att intrång och olägenhet samt från fastighetsbildningssynpunkt olämplig vägsträckning såvitt möjligt undviks 4. att tillbörlig hänsyn tas till befintlig och blivande bebyggelse utmed vägen 5. att vägen får en mjuk och naturlig inpassning i landskapet 6. att naturföremål eller naturområde av särskilt intresse eller fornlämning så långt det är möjligt skyddas mot skadlig inverkan av vägbyggnadsprojektet 7. att vägen till sträckning och byggnadssätt utförs så att kostnaderna för anläggningen och för framtida utbyggnad såvitt möjligt begränsas 8. att arbetsplanen utarbetas med sådan noggrannhet att den kan i sin helhet följas utan att annat än oväsentliga avvikelser behöver göras Hänsyn till dessa krav ska alltså framgå och eventuella avvikelser motiveras i den upprättade arbetsplanen, jämför även kraven enligt 33 VVFS, som redovisas ovan. Det innebär alltså att kunskapen om dessa krav måste finnas hos de som medverkar i uppdraget att ta fram en arbetsplan.

15 Arbetsplanen bör förankras internt hos väghållningsmyndigheten genom remiss Arbetsplan som inte kräver fastställelseprövning Regler för arbetsplan som inte kräver fastställelseprövning finns i väglagen; 18 andra stycket, 28 och 36 tredje stycket. Fastställelseprövning krävs för alla vägprojekt som är byggande av väg och bedömts medföra betydande miljöpåverkan. Om projektet inte bedömts medföra betydande miljöpåverkan kan fastställelse utgå i följande fall: vid ombyggnad av väg som inte medför nya markanspråk med vägrätt vid ombyggnad av väg som inte medför tvångsrätt till mark för tillfälligt nyttjande under viss tid vid ombyggnad av väg där nytt markbehov enligt ovan har upplåtits genom skriftligt avtal med samtliga berörda fastighetsägare och innehavare av berörda nyttjanderätter eller servitutsrätter Motsvarande gäller även för driftåtgärder enligt 28 väglagen vad avser nya markbehov. Ingen del av det "gamla" vägområdet får vid detta undantag hamna utanför det nya vägområdesbehovet. Se vidare 4.6 om vad som gäller inom detaljplan. Väghållningsmyndigheten ska sända ett meddelande om att mark, i vägprojekt som inte behöver fastställas enligt kriterierna ovan, har tagits i anspråk för vägbyggnad. Meddelandet ska sändas till den kommunala nämnd som ansvarar för väghållningsfrågor enligt väglagen, dvs. av regeringen utsedd kommun, till länsstyrelsen samt i övrigt till de myndigheter som yttrat sig om vägprojektet i samrådsskedet. Tolkning Med att "mark inte tas i anspråk med vägrätt" avses antingen att ingen ny mark behöver tas i anspråk eller att allmän platsmark inom detaljplan med kommunalt huvudmannaskap tillhandahålls av kommunen när marken tagits i anspråk för avsett ändamål. (En arbetsplan måste dock alltid fastställas om projektet omfattar indragning av allmän väg eller förändring av enskild väg till allmän eller när väghållningsansvaret mellan stat och kommun föreslås förändras. Detta gäller även om förändringen är förutsatt i en detaljplan (avser då det förändrade väghållningsansvaret). En ytterligare förutsättning för att sådan arbetsplan inte behöver fastställas är om det i samrådet för ombyggnadsprojektet inte har framförts negativa synpunkter mot projektet någon gång under planerings- och projekteringsskedet. Dessutom ska projektet i stort ge oförändrad trafiksituation och inte omfatta ändrad vägutformning. Utställning av arbetsplan rekommenderas dock i de fallen för att få klarhet i frågan

16 om negativ syn på ombyggnadsprojektet. Om det vid utställningen inte kommer in synpunkter mot vägförslaget, kan man förmoda att frivilliga överenskommelser om tillkommande markbehov och tillfälligt nyttjande kan inhämtas från berörda sakägare. Väglagen (1971:948) 18 2 st och Arbetsplan detaljplan Regler som omfattar arbetsplaner inom detaljplan finns i 7, 14 och 33 väglagen samt i 10 vägkungörelsen. Regler finns även i 5 kap. 4, 6 kap. 26 och 6 kap. 30 Plan och bygglagen, (PBL 2010:900). Detaljplan Inom områden med detaljplan ska kommunen vara huvudman för allmänna platser om det inte finns särskilda skäl till annat. PBL 4 kap. 7 Om staten är väghållare ska den statliga väghållningsmyndigheten genomföra projektet. Kommunen tillhandahåller mark inom detaljplan med kommunalt huvudmannaskap. 7 och 33 väglagen Kommunen ska ställa i ordning gator och andra allmänna platser för vilka kommunen är huvudman, 6 kap. 30 PBL Gäller inte statlig väg Om underhåll av vägar och andra allmänna platser med enskilda väghållare finns bestämmelser i anläggningslagen (AL 1973:1149). Gäller inte statlig väg Äldre benämningar på detaljplaner: Stadsplan - kommunalt huvudmannaskap Byggnadsplan - enskilt huvudmannaskap Huvudmannaskap för allmän platsmark Huvudmannaskap för allmänna platser i en detaljplan kan antingen vara kommunalt eller enskilt. Huvudregeln är att kommunen ska vara huvudman för allmän platsmark. Kommunen bör dock kunna avsäga sig ansvaret i områden med till exempel fritidsbebyggelse (Före PBL:s tillkomst är byggnadsplaner vanligen använt), det vill säga de motsvarar detaljplan med enskilt huvudmannaskap. PBL 5 kap. 4 - Om kommunen inte ska vara huvudman för allmän plats inom planområdet ska detta anges i planen. Detaljplanen bör då inte innehålla någon bestämmelse om vem eller vilka som ska vara väghållare. Tilltänkta väghållare (anläggningssamfälligheter) kan däremot anges i genomförandebeskrivningen. Motiv för enskilt huvudmannaskap ska anges i planbeskrivningen. I samma detaljplan kan huvudmannaskapet vara både kommunalt eller enskilt. Bakgrunden är bland annat den att flera regler av tvingande karaktär är konstruerade utifrån att blandning av kommunalt och enskilt huvudmannaskap inte förekommer. numera kan allmän plats omfatta mark för såväl enskilt som kommunalt huvudmannaskap

17 Inom detaljplan med enskilt huvudmannaskap för "allmän platsmark" uppkommer vägrätt för den allmänna vägen. Byggande av väg inom detaljplan jämfört med väglagen 16 andra stycket; samrådet får efter omständigheterna förenklas för väg som är förutsatt i detaljplan eller ligger inom område med områdesbestämmelser 17 andra stycket; en arbetsplan för väg som är förutsatt i en detaljplan eller ligger inom område med områdesbestämmelser, behöver inte ställas ut. 18 i de fall ett ombyggnadsprojekt är förutsatt i detaljplan eller ligger inom område med områdesbestämmelser och inte bedömts medföra betydande miljöpåverkan, behöver fastställelse inte ske. Tolkning Om detaljplanen är till åren, dvs äldre än 5 år bör arbetsplanen ändå ställas ut för granskning. Om arbetsplanen omfattar förändring av väghållningsansvar ska den fastställas. 4.6 Utställning av arbetsplan 4.6 Utställning av arbetsplan Reglerna om utställning av arbetsplan med miljökonsekvensbeskrivning finns i 17 väglagen och 30-30a vägkungörelsen. Arbetsplan med MKB ska ställas ut för granskning. Förstudie och eventuell vägutredning bör då finnas tillgängliga samtidigt. (Reglerna i väglagen och vägkungörelsen anger detaljerna för 6 kap. 8 miljöbalken) En miljökonsekvensbeskrivning för vägprojekt ska ingå i den upprättade arbetsplanen och ska inte ställas ut separat. När ett vägprojekt har bedömts medföra betydande miljöpåverkan är utställning av arbetsplanen ett krav. Vad som gäller vid indragning av väg från allmänt underhåll framgår av 44 vägkungörelsen. Vad avser förändring av enskild väg till allmän framgår av 39 vägkungörelsen. Vid indragning av väg från allmänt underhåll ska alltid fastighetsägare och andra, som kan ha ett väsentligt intresse i saken, ges tillfälle att yttra sig. Se även om sakägarkretsen ovan. Det finns inget krav på formellt sammanträde på platsen i dessa situationer. Vid förändring av enskild väg till allmän väg, ska yttrande inhämtas från berörd kommun och från övriga myndigheter vars verksamhetsområde berörs av frågan, samt från andra som kan lämna upplysningar i saken.

18 Inom kommunalt väghållningsområde är det oftast bättre och säkrare att använda begreppet förändrat väghållningsansvar mellan stat och kommun än benämningen indragning av väg från allmänt underhåll, men i vissa fall är båda varianterna gångbara. Om den nuvarande vägen på delsträcka ska rivas upp och det är planlöst eller planlagt med enskilt huvudmannaskap används indragning. Marken övergår till fastighetsägaren. Om den nuvarande vägen på delsträcka ska finnas kvar med kommunalt ansvar bör begreppet förändrat väghållningsansvar användas. Vägen blir då antingen kommunal allmän väg (vid planlöst eller vid detaljplan med enskilt huvudmannaskap) eller kommunal gata (vid detaljplan med kommunalt huvudmannaskap). I de fallen är det olämpligt att dra in vägen från allmänt underhåll för om kommunen upphäver detaljplan för gata eller för viss del, blir gatan formellt sett enskild väg, fast den fortfarande kanske ska anses uppfylla kraven på allmän samfärdsel enligt väglagen. Tolkning Med förutsatt i detaljplan eller i områden med områdesbestämmelser menas att arbetsplanen är det instrument som ska användas för att genomföra "byggande av väg" samt "förbättring av väg som kräver ökat markbehov", eller där allmänna och enskilda intressen påverkas utan att mer mark eller utrymme behövs. Arbetsplanens förslag ska rymmas inom allmän platsmark i detaljplanen eller i området med områdesbestämmelser. Planerna ska vara i överensstämmelse med varandra. Detaljplan eller området med områdesbestämmelser måste hålla en sådan detaljeringsgrad och aktualitet att arbetsplanens omfattning, utförande etc. inte kan missuppfattas. Det får inte finnas motsägelser mellan planerna. I regel omfattar inte området med områdesbestämmelserna de detaljer som krävs för att arbetsplanen ska anses kunna överensstämma med denna. Viktigt att komma ihåg är att ett indragningsärende i sig kan föranleda att arbetsplanen måste hållas tillgänglig. Men det är tveksamt om någon kan anses ha väsentligt intresse i saken vid indragning av allmän väg inom detaljplanelagt område där kommunen är huvudman för allmän platsmark. Utställning är ändå lämpligt om någon del av projektet berör en gällande detaljplan som inte antagits under de senaste åren. När indragning av allmän väg ingår i arbetsplanen bör man också ställa ut arbetsplanen, utom i de fall då indragningen är inom detaljplan med kommunen som huvudman för allmän platsmark, eftersom kommunen blir väghållare. Om ett indragningsärende medför att förslaget ska hållas tillgängligt ska utställning ske. Miljöbalken (1998:808) 6 kap 8 1 st Delgivningslag (1970:428) 10, 16, 17 Vägkungörelsen (1971:954) 30-30a, 39, 44 Väglagen (1971:948) Utställningshandling Utställning ska omfatta arbetsplan med tillhörande miljökonsekvens-

19 beskrivning. Allt underlag ska vara lätt åtkomligt på de platser där arbetsplanen ställs ut. Förstudie och eventuell vägutredning med ställningstagande bör finnas tillgängligt på samma plats. Vägkungörelsen (1971:954) 30 1 st Utställningstid Väghållningsmyndigheten bestämmer vilken tid arbetsplanen ska hållas tillgänglig för granskning. Utställningstiden bör inte understiga tre veckor. Vägkungörelsen (1971:954) 30 1 st Utställningsplats Arbetsplanen med miljökonsekvensbeskrivning ska finnas tillgänglig hos väghållningsmyndigheten och den statliga väghållningsmyndigheten samt hos den eller de kommunala nämnder som har uppgifter inom plan- och bygglagstiftningen i berörda kommuner. Arbetsplanen ska alltid ställas ut på väghållningsmyndighetens lokalkontor och regionkontor. Dessutom ska utställning av planen ske hos kommunens byggnadsnämnd eller motsvarande officiell plats för plan- och byggärenden. I flertalet fall bör utställning även ske på annan lokal plats enligt överenskommelse vid sakägarsammanträdet, t.ex. bibliotek, bygdegård, närbutik eller liknande och får avgöras från fall till fall. En sådan utställning kan även vara bemannad vid någon lämplig tidpunkt. Strävan bör vara att ha utställningen så nära de berörda som möjligt. Vägkungörelsen (1971:954) 30 1 st Kungörelse av utställning Av kungörelsen (annonsen) ska framgå: att det är frågan om utställning av arbetsplan med miljökonsekvensbeskrivning projektets benämning (vägnummer, projektnamn, kommun) eventuell indragning av väg eller vägområde från allmänt underhåll eventuell förändring av enskild väg till allmän eventuellt förändrat väghållningsansvar mellan stat och kommun eventuellt annan påverkan av betydelse utställningstiden

20 plats där handlingarna hålls tillgängliga för granskning att skriftliga synpunkter ska skickas till väghållningsmyndigheten adress att sända dessa till senaste dag att lämna synpunkter på vilket Trafikverkskontor inkomna synpunkter hålls tillgängliga under utställningstiden eventuell kungörelsedelgivning enligt delgivningslagen med uppgift om berörd samfällighet uppgift om projektets kontaktperson med telefonnummer Kungörelsen ska dessutom innehålla: förklaring om att det är utställning av arbetsplan med miljökonsekvensbeskrivning projektets benämning (vägnummer, vägnamn, projektnamn), utställningstid adress att sända yttranden till uppgifter om ansvarig handläggare hos väghållningsmyndigheten Kungörelslagen 3-4 Vägkungörelse (1971:954) 30-30a, 39 och 44 Kungörandeförordningen (1977:827) Väglagen (1971:948) 17 Kungörelse i ortstidning (annonsering) Kungörelse om utställning ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och i abonnerad ortstidning eller endera av dessa som väghållningsmyndigheten bestämmer. Se motsvarande rutin under kap om samråd, men anpassat till utställning. Om kungörelsedelgivning används måste annonsering ske i Post- och Inrikes Tidningar. Annonsering om utställning av arbetsplan bör alltid ske i abonnerad ortstidning för att de som inte har förtecknats i sakägarförteckningen till den upprättade arbetsplanen, men anser sig berörd och inte har fått underrättelsen med brev, ska kunna klaga på utebliven information. Att även kungöra i Post- och Inrikes Tidningar kan rekommenderas om projektet berör exempelvis fritidsområden där de boende bor spritt i landet. Annonsen bör finnas i aktuell tidning senast dagen efter det att arbetsplanen ställts ut. Kungörelselagen 3-4 Vägkungörelsen (1971:954) 30 2 st Kungörandeförordningen (1977:827) Underrättelse med brev

21 Sakägare, berörda kommuner, myndigheter vilkas verksamhetsområde berörs, lokala organ och sammanslutningar och andra som deltagit i samråd om arbetsplanen och i samråd med utökad krets när projektet har bedömts medföra betydande miljöpåverkan, ska underrättas om utställningen. Om projektet kan inverka på kommunikationerna i närliggande kommun ska även dessa underrättas. Kända ägare till fastigheter som berörs av nytt arealintrång, tillfälligt nyttjande, innehavare av nyttjanderätt eller annan rätt till sådan mark eller utrymme ska underrättas om utställningen med rekommenderat brev. I underrättelsen ska det framgå vilken mark som ska tas i anspråk med vägrätt eller tillfällig nyttjanderätt samt att ägaren/innehavaren är skyldig att upplåta marken till väghållaren mot ersättning om ett beslut om fastställelse av planen vinner laga kraft. Dessutom ska underrättelsen innehålla de uppgifter som anges i När arbetsplanen även innehåller förslag på indragning av väg från allmänt underhåll eller del av väg/ vägområde ska alltid fastighetsägare och andra som kan ha ett väsentligt intresse i saken underrättas och ges möjlighet att yttra sig om föreslaget. Vid förändring av enskild väg till allmän väg ska yttrande också inhämtas från berörd kommun och övriga myndigheter, vilkas verksamhetsområde berörs, samt från andra som kan lämna upplysningar i saken. Berörd kommunstyrelse och länsstyrelse ska alltid underrättas per brev om utställningen. Tolkning/ Förutom REK-kravet till de direkt berörda av intrång av ny väg och tillfälligt nyttjande, rekommenderas att underrättelsen om utställning även sänds med rek till samtliga berörda av föreslagen indragning av väg eller vägsträcka från allmänt underhåll. REK-hanteringen kan i de fallen eventuellt underlättas om det är många berörda och de förtecknas i en separat förteckning, skilt från övriga i del II. Berörda av nytt intrång och indragning ingår i del I. Testa vad som kan vara lämpligast. Övriga indirekt berörda bör också underrättas om utställningen per brev utan REK-krav om de får förändrade förhållanden till den nya vägen som exempelvis spärrad eller flyttad väganslutning, är bullerpåverkade över antagna riktvärden, annan påverkan som föranlett att de ska förtecknas eller liknande. Bedöms skillnaden däremot bara som liten jämfört med situationen före vägbygget och de trots allt har förtecknats, finns inga formella krav på att dessa berörda också ska underrättas om utställningen med brev. De, precis som alla övriga, bedöms då underrättas om utställningen via annonseringen. Förhållandet får bedömas från fall till fall. Underrättelsen med brev bör nå mottagaren senast dagen efter det att utställningstiden börjar. Vägkungörelsen (1971:954) 30a, 39 2 st, 44 2 st Kungörelsedelgivning

22 Se motsvarande rutin under kap 4.2.5, samråd, men anpassat till utställning. Delgivningslagen (1970:428) 10, 16 2 st 2, 17 Vägkungörelsen (1971:954) 30a 3 st Delgivningsförordningen (1979:101) Undantag från utställning Om projektet inte antas medföra betydande miljöpåverkan kan man avstå från utställning i två fall: om arbetsplanens omfattning till fullo är förutsatt i en detaljplan eller inom område med områdesbestämmelser (gäller även ev indragningsberörda) om projektet gäller ombyggnad av väg där mark eller utrymme inte behöver tas i anspråk med vägrätt (dvs inom detaljplan med kommunalt huvudmannaskap) eller om väghållarens markanspråk, även för tillfälligt nyttjande, skriftligen har medgivits av berörda fastighetsägare och innehavare av nyttjanderätt eller servitutsrätt Bearbetning efter utställning Väghållningsmyndigheten ska sammanställa och besvara inkomna synpunkter efter utställningen i ett utlåtande (PM) Om inkomna synpunkter föranleder revidering av arbetsplanen kan man välja att upprätta två PM eller avvakta tills inkomna synpunkter efter revideringen också finns tillgängliga och besvara. Se om revidering, nedan. Utlåtandet kan delas upp i två dokument: ett dokument där synpunkter och yttranden vid utställningen av arbetsplanen sammanställs i ett dokument ett dokument med bemötanden av synpunkter vid utställningen VVFS 2007: Intyg från utställare Inga regler finns om intyg från de platser där arbetsplanen har varit utställd. Väghållningsmyndigheten bör begära intyg från de platser arbetsplanen varit utställd på. Se vidare 4.9 dokumentation - arbetsplan. Inkomna synpunkter under utställningen Tolkning Väghållningsmyndigheten är skyldig att ta reda på namn och adress på dem som