Kommunstyrelsens förslag till budget 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunstyrelsens förslag till budget 2008"

Transkript

1 1 Kommunstyrelsens förslag till budget 2008

2 BUDGETEN I SAMMANDRAG... 3 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 5 BOENDE... 5 INFRASTRUKTUR... 6 LANDETS BÄSTA SKOLA... 6 NÄRINGSLIV... 6 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 7 EKONOMISKA MÅL... 7 VERKSAMHETSMÅL... 8 OMVÄRLD... 9 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR REDOVISNINGSPRINCIPER RESULTATBUDGET FINANSIERINGSBUDGET BALANSBUDGET NOTFÖRTECKNING EKONOMISK ANALYS EKONOMISK PLAN FÖR RISKANALYS KÄNSLIGHETSANALYS FÖRSLAG DRIFTBUDGET SPECIFIKATION AV KOMMUNBIDRAG NÄMNDSREDOVISNING Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen FÖRSLAG TILL INVESTERINGSBUDGET 2008 SAMT PLAN FÖR BESKRIVNING AV INVESTERINGSPROJEKT KOMMUNALA BOLAG KOMMUNALA JÄMFÖRELSER PERSONAL MILJÖ HANDIKAPPLAN BEGREPPSFÖRKLARING Bilaga - STYRMODELL Bilaga EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR TANUMS KOMMUN

3 BUDGETEN I SAMMANDRAG Resultat Det budgeterade resultatet uppgår till 11,0 mkr varav 7,0 mkr avser intäkter från exploateringsverksamheten. Resultatet är tillräckligt både för att nå kommunens övergripande ekonomiska målsättning men också tillräckligt för att uppfylla kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Utdebitering Utdebiteringen hålls oförändrad 21,99 kronor. Verksamhetsresultat Verksamhetens nettokostnader ökar med 18,6 mkr (4,1 procent). Ökningen förklaras av ökade kostnader för priser och löner, däremot minskar antalet elever i grundskola och gymnasieskola vilket sänker kostnaden med 2,9 mkr. För att nå det ekonomiska resultatmålet har nettobesparingar med 1,6 mkr genomförts. Verksamhetens nettokostnader ökar mer än vad intäkter från skatteintäkter och generella statsbidrag gör. I budgeten har gjorts antaganden att lönerna kommer att öka i genomsnitt med 5,3 procent samt övriga priser med 2,0 procent vilket medför ökade kostnader med 21,7 mkr. Nämndernas ramar Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Verksamhetsförändringar 43,2 mkr 14,7 mkr 3,5 mkr 250,0 mkr 203,0 mkr Kommunstyrelsen Det blir allt svårare att rekrytera deltidsbrandmän till räddningstjänsten. För att klara bemanningen inrättas en ny tjänst som heltid brandman. Inom kommunstyrelsens ram avsätts ytterligare 150 tkr för näringslivsåtgärder bland annat beroende på nedläggningen av IAC i Tanumshede. Tekniska nämnden Av tekniska nämndens budgetram har 450 tkr särskilt avsatts för strandstädning. Miljö- och byggnadsnämnden Av miljö- och byggnadsnämndens budgetram avsätts 50 tkr för kulturminnesvårdsgruppens löpande arbete och 150 tkr avsätts för byte av kartreferenssystem. Barn- och utbildningsnämnden Antalet elever i grundskolan och gymnasieskola minskar vilket medför att barn- och utbildningsnämndens budgetram minskas med 2,9 mkr. Omsorgsnämnden Omsorgsnämndens ram ökas med 2,1 mkr varav 1,1 mkr avser generell resursförstärkning och 1,0 mkr avser volymökning inom äldreomsorgen. Investeringar Den totala investeringsvolymen 2008 uppgår till 45,0 mkr, vilket innebär att ingen ytterligare upplåning behöver ske under året. Större investeringar som kommer att genomföras under året är bland annat Ny förskola i Grebbestad (10,0 mkr varav 2,5 mkr tas upp 2008 års budget) Vatten- och avloppsanläggningar (10,0 mkr) Exploateringsverksamhet (7,5 mkr) Nybyggnation och förbättringsunderhåll fastigheter 9,8 mkr Låneskuld De senaste årens goda resultat har gjort att låneskulden har kunnat minskas. I princip kan 2008 års investeringsverksamhet finansieras med egna medel. Låneskulden exklusive förutbetalda anslutningsavgifter kommer därmed att uppgå till 241,8 mkr. Räntenetto Räntenettot har kunnat sänkas de senaste åren. I 2008 års budget beräknas räntenettot uppgå till -12,0 mkr vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Soliditet Budgeten för 2008 innebär en förstärkning av soliditeten med 1,5 procentenhet till 10,6 procent. Förstärkningen av soliditeten beror på det goda resultatet. 3

4 ÖVRIGT Strukturutredning äldreomsorg Omsorgsnämnden får i uppdrag att göra en strukturutredning som visar behovet av vårdplatser på särskilda boende för södra kommundelen samt vilka konsekvenser detta får för ombyggnad/förändring av befintliga boenden. Utredningen ska ligga till grund för beslut i omsorgsnämnden om lokalbehov med mera för äldreomsorgen. Konkurrensutsättning fastighetsskötsel Tekniska nämnden får i uppdrag att utreda och ta fram underlag för en eventuell konkurrensutsättning av kommunens fastighetsskötsel (skötsel av yttre miljö, lokalvård, teknisk service och tillsyn). Utredningen ska vara klar senast den 15 april Miljöarbete För att uppnå kommunens miljömål prioriteras arbetet med att minska energiförbrukningen och transporterna. Redovisning av detta arbete ska ske i delårsbokslut och årsredovisning. Avloppsreningsverk Grebbestad För att lösa avloppsfrågan i Grebbestad tas medel upp i budgeten för 2010 och 2011 som möjliggör tillskapande av ett större reningsverksverk för Grebbestad, Tanumshede och Fjällbacka eller utbyggnad av nuvarande reningsverk i Grebbestad. Byggandet av etapp ett av det nya reningsverket eller alternativt utbyggnad av nuvarande reningsverk ska stå klar den 1 januari

5 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Visionen att kommunen ska växa till invånare symboliserar den positiva utveckling vi vill ska karaktärisera Tanums kommun. En positiv befolkningsutveckling ska skapas genom att vi satsar och är framgångsrika inom våra utvecklingsområden; boende, infrastruktur, skola och näringsliv. Vision Tanums kommun ska växa och ha invånare år Utvecklingsområden För att nå visionen om invånare krävs att kommunen ökar sin befolkning med cirka 100 personer per år. För att skapa förutsättningar för en ökad inflyttning, och minskad utflyttning har kommunen angett fyra utvecklingsområden: Boende Infrastruktur Näringsliv Sveriges bästa skola I arbetet inom respektive utvecklingsområde formulerar kommunfullmäktige så kallade förändringsmål som är målsättningar och uppdrag till nämnderna. BOENDE Målsättning: I Tanums ska det finnas attraktiva boendemiljöer Tanum ska vara en kommun som lockar människor och företag genom boendemiljöer av hög kvalitet. Tanums kommun är en kommun med varierad natur som ger stora möjligheter till olika boendemiljöer i attraktiva lägen. Möjligheter till boende i attraktiva lägen är ett konkurrensmedel för att öka inflyttningen till kommunen och för att de som redan bor i kommunen stannar kvar. Nya boendeområden med olika boendeformer skall tillskapas i eller i anslutning till befintliga samhällen och tillgodose behovet för helårsboende. Kommunen skall därför genom att ta fram detaljplaner och ha en hög planberedskap tillskapa nya områden för helårsboende med olika boendeformer. Förändringsmål Ett ökat boende i kommunen förutsätter att det sker detaljplanering för boende. Kommunen har startat detaljplanearbete för cirka 40 egna detaljplaner. Ökade resurser avsätts för att färdigställa planerna. (kommunstyrelsen) För omsorgsnämndens del rör boende i första hand det område som förvaltningen strategiskt ska arbeta med. Infrastruktur berörs bland annat genom god tillgång till telefon och datanätet i hela kommunen. Hösten 2005 gjorde omsorgsförvaltningen en enkätundersökning angående seniorboende: Viktigast är närheten till service vilket kanske kan tolkas som att den sociala kontakten och möjligheten att klara sig själv är högt prioriterad personer i åldern år fick en enkät; 688 svarade. Inför framtiden är det viktigt att kommunen i planeringen av bostadsområden har med sig idéer och förslag som gör det möjligt för människor att bo kvar även när man blir äldre. Ett bra boende är en av förutsättningarna för välbefinnande och en gynnsam utveckling av befolkningsstrukturen i kommunen. Omsorgsnämnden kommer i kontakt med kommuninvånare som av olika anledningar behöver kommunens stöd och service. Det kan röra sig om personer med ekonomiska och sociala problem, äldre och handikappade. För att kunna ha framförhållning i planeringen krävs regelbundna inventeringar och uppföljningar av behoven samt kommunikation med berörda parter för att undvika onödiga bostadsanpassningsåtgärder i efterhand. Individ- och familjeomsorgen svarar för bevakningen som rör personer med sociala och psykiska problem. Äldre- och handikappomsorgen svarar för sina respektive grupper. (Omsorgsnämnden) Tillskapa en organisation som kan möta behovet av detaljplanering och exploatering av nya områden. Ha en aktiv centrumutveckling i de fyra större tätorterna för att öka attraktiviteten i samhällena. (Tekniska nämnden) 5

6 INFRASTRUKTUR Målsättning Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Hög standard på infrastruktur för transporter har stor betydelse för de boende och företagens utveckling. Bra väg- och järnvägsförbindelser är av stor vikt. En snabb utbyggnad av E 6:an genom hela Bohuslän är angeläget. En infrastruktur som medger snabb överföring av data i form av ljud, bild, telefoni och data är idag en nödvändighet för många företag. Förändringsmål Väl utbyggd och fungerande infrastruktur i form av vägar, järnväg, bredband och telefoni är av grundläggande betydelse för kommunens utveckling och tillväxt. Ansvaret för förbättringar och nybyggnationer av vägnätet i kommunen ligger hos Vägverket och ansvaret för utvecklingen av trafiken på Bohusbanan ligger hos Banverket, SJ och Västtrafik. Tanums kommun skall arbeta aktivt inom kommunalförbundet Fyrbodal och inom VGregionen för att vägar och järnväg byggs ut till den standard som behövs för att tillgodose näringslivets och innevånarnas krav på snabba och säkra transporter. Där kommunen själv ansvarar för genomförandet för infrastrukturella insatser skall kommunen planera för ett kraftfullt och snabbt genomförande. Kommunen medverkat till en utbyggnad av bredbandsnätet inom Tanums kommun, som innebär att minst 99 procent av hushåll och företag i kommunen har tillgång till bredband. Under år 2008 kommer två växelstationer, som idag är kopparanslutna, att bli fiberanslutna. Detta ger dels möjlighet för anslutning av fler abonnenter dels högre bandbredder för de som är anslutna till de utbyggda växelstationerna. Efter att planerade utbyggnader under år 2008 genomförts, så återstår fem växelstationer inom Tanums kommun med den lägre maximala bandbredden, 0,5 Mb/s. (Kommunstyrelsen) LANDETS BÄSTA SKOLA Målsättning Tanum ska ha landets bästa skola Förändringsmål Under hösten 2007 kommer Barn- och utbildningsnämnden att ta fram en ny skolplan som skall gälla för resten av innevarande mandatperiod. Till skillnad från tidigare skolplaner skall denna i första hand tydliggöra de kommunala målen samt konkret beskriva hur dessa utvärderas. Planen skall dessutom ange på vilket sätt verksamheten skall arbeta med de framgångsfaktorer som skapar en bra skola. Områden där mål skall formuleras är: Resultat på nationella prov i år 5 och 9 samt i gymnasieskolan Slutbetyg år 9 och gymnasieskolan Andelen elever som har slutfört sin gymnasieutbildning inom fyra år Övergång till högskola/universitet/arbete Barns och elevers trivsel och nöjdhet Föräldraenkäter grundskola/förskola Elevenkäter (Barn- och utbildningsnämnden) NÄRINGSLIV Målsättning Kommunens näringslivsinsatser sker med syfte att stödja utvecklingen av befintliga företag och främja nyetableringar. En befolkningstillväxt i kommunen förutsätter en positiv utveckling av näringslivet och antalet arbetstillfällen. För att utveckla näringslivet i kommunen arbetar kommunen med att främja utvecklingen av befintliga företag, främja etablering av nya företag, förbättra företagens konkurrensförhållande genom olika utbildningsinsatser, tillhandahålla mark för verksamheter, boende samt arbeta för förbättring av infrastrukturen. Förändringsmål En befolkningstillväxt i kommunen förutsätter en positiv utveckling av näringslivet och antalet arbetstillfällen. Tanums kommun skall skapa ett bra näringsklimat i kommunen genom att bland annat ta fram nya markområden för verksamhetsetableringar tillsammans med det lokala näringslivet skapa ett näringslivsråd ta fram ett handlingsprogram för näringslivsinsatser göra företagsbesök lägga ut företagspresentationer på kommunens hemsida (Kommunstyrelsen) 6

7 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Riksdagen antog under 2004 en proposition om God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Lagstiftningen kring god ekonomisk hushållning återfinns i kommunallagen. I lagtexten anges att för den kommunala verksamheten ska det anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning och för ekonomin ska det anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Utgångspunkten i termen god ekonomisk hushållning är att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också en kommuns förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiellt perspektiv Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Tanums kommuns övergripande ekonomiska mål utgår ifrån generationsprincipen att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Ett resultat motsvarande en procent av skatteintäkter och statsbidrag säkerställer att det egna kapitalet inte urholkas av inflationen och att den långsiktiga betalningsberedskapen upprätthålls. Ekonomiska mål för investeringar och låneskuld ger förutsättningar att inte skuldsättningen ökar. Mål för likviditet säkrar att kommunen har en tillräcklig kortfristig betalningsberedskap. Verksamhetsperspektiv För att verksamheten ska uppfylla intentionerna i god ekonomisk hushållning ska den bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det måste vidare finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. I Tanum utgörs mål för god ekonomisk hushållning dels av de övergripande mål, policy och riktlinjer som kommunfullmäktige angivet och dels de målsättningar kommunfullmäktige angivit för kommunens olika verksamhetsområden. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Tanums kommun. EKONOMISKA MÅL Övergripande finansiellt mål För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska resultatet i budgeten uppgå till cirka en procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter från markexploatering. En sådan nivå innebär dels en värdesäkring av det egna kapitalet och ger förutsättning att finansiera kommunens investeringar utan att öka upplåningen. Resultatnivån är dock inte tillräcklig för att klara förändrade förutsättningar eller utrymme att parera oförutsedda händelser. Nivån är inte heller tillräcklig för att stärka den finansiella ställning inför de framtida demografiska påfrestningarna som kommunens ekonomi och verksamhet står inför Utdebitering Utdebiteringen ska hållas oförändrad. Kostnader Kostnaderna ska inte öka mer procentuellt än skatteintäkter och statsbidrag. Investeringar Investeringarna, exklusive investeringar avseende markexploatering, ska över en treårsperiod inte överstiga 105 mkr och finansieras med egna medel. Låneskuld Låneskulden ska nettoamorteras med minst tio mkr per år. Likviditet Likvida medel och tillgängliga garanterade kreditutrymmen skall uppgå till minst 20 mkr. 7

8 VERKSAMHETSMÅL Näringsliv Kommunens näringslivssatsningar skall aktivt bidra till att skapa goda förutsättningar för en positiv utveckling av näringslivet och antalet arbetstillfällen. Särskilt skall uppmärksammas utvecklingen av besöksnäringen. Boende I Tanum ska det finnas attraktiva boendemiljöer. Det innebär att kommunens struktur med många självständiga samhällen ska behållas och förstärkas så långt det är möjligt. Kommunen ska vidare verka för att områden för helårsboende tillskapas i kustnära lägen. Vid utbyggnad av bostadsbebyggelse ska ett brett utbud av olika typer av boendeformer eftersträvas. Fastigheter och anläggningar Kommunens fastigheter och anläggningar ska skötas på ett sånt sätt att deras värde inte minskar. Skola Tanum ska ha landets bästa skola. Utbildning och kompetensförsörjning är den långsiktigt viktigaste frågan för Tanums utveckling. Innevånarnas kompetens behöver fortlöpande anpassas till de nya krav som ställs av samhället och arbetslivet. En nyckelroll i denna uppgift har grundoch gymnasieskolan. Äldreomsorg Äldre ska känna trygghet, få bra stöd och vård och kunna bo kvar hemma så länge som de önskar. Infrastruktur Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Taxefinansierad verksamhet Den taxefinansierade verksamheten ska helt finansieras genom avgifter och taxor. Miljö Tanums kommuns övergripande målsättning med miljöarbetet är att bidra till att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle. I miljöarbetet prioriteras följande områden: energi, livsmedel och transporter. Kommunens förbrukning av el och olja ska minska. Andelen miljöcertifierade livsmedel ska öka. Personal En bra kommunal verksamhet kräver motiverade och kunniga medarbetare. För att nå denna målsättning prioriteras ledarskap, kompetensutveckling och åtgärder för ökad hälsa. Kvalitet Alla verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas på ett sådant sätt att kommuninvånarna är nöja eller mycket nöjda med verksamhet och service vid de kvalitetsmätningar som görs. Resursutnyttjande I all verksamhetsutveckling ska kommunen sträva efter att öka produktiviteten. Information och tillgänglighet Informationsverksamheten ska underlätta den ömsesidiga kontakten mellan medborgare och de kommunala organen och mellan väljare och valda. 8

9 OMVÄRLD Förutsättningarna att bedriva och finansiera kommunal verksamhet påverkas i hög grad av olika omvärldsfaktorer. Samhällsekonomi Världsekonomin har sedan 2004 vuxit i en takt som är den snabbaste sedan början av 1970-talet. Parallellt med en stigande efterfrågan har den globala produktionskapaciteten ökat genom en stark produktionstillväxt och ett stigande arbetskraftsutbud. Under det senaste året har en dämpning av tillväxttakten skett i USA medan tillväxten varit fortsatt stark i Asien och i Europa. Under den senaste tiden har oron på finansmarknaden ökat på grund av växande problem på amerikanska bostadsmarknaden. Om dessa problem sprids till andra delar av ekonomin kan det få effekter på den ekonomiska tillväxten. Svensk ekonomi Den svenska ekonomin är inne på sitt fjärde år med god tillväxt. Under 2007 har konjunkturen gått in i en mognare fas och tillväxten bedöms bli något lägre än under Hushållens konsumtion bedöms öka snabbt de kommande åren till följd av stigande sysselsättning, stigande reallöner och skattesänkningar. Den starka tillväxten ledde till en vändning på arbetsmarknaden under Därefter har sysselsättningen utvecklats starkt samtidigt som arbetslösheten har sjunkit. De avtal som slutits på arbetsmarknaden under 2007 har hamnat på en förhållandevis hög nivå. Höga löneavtal tillsammans med ett högre resursutnyttjande medför att inflationen beräknas stiga och uppgå till 2,5 procent under En högre inflation leder till att Riksbanken beräknas fortsätta höja sin ränta till som högst 4,75 procent under Demografisk utveckling Sveriges befolkning beräknas fortsätta att öka de kommande årtiondena. Det är i första hand antalet personer som är 65 år och äldre som ökar medan antalet personer mellan 20 och 64 ökar betydligt mindre. Den demografiska utvecklingen kan sammanfattas i försörjningskvoter där antalet personer i icke-yrkesverksam ålder sätts i relation till antalet personer i yrkesverksam ålder. Mätt på detta sätt visar utvecklingen att äldrekvoten (65 år och äldre) ökar från dagens 30 procent till 44 procent år 2035 medan yngrekvoten (20 år och yngre) bedöms vara stabil och variera kring 40 procent fram till år Den kommunala sektorn Kraftiga inkomstökningar från skatter och statsbidrag har gjort att kommunsektorn redovisat betydande överskott de senaste åren. Inkomstökningen från skatter och statsbidrag bedöms vara stora även under 2008 för att därefter sakta minska. Höga löneavtal och ökad kommunal konsumtion gör att resultaten för kommunsektorn försämras under I takt med att inkomsttillväxten avtar under 2009 och 2010 minskar också utrymmet för den kommunala konsumtionen. Kommunsektorn som helhet beräknas klara balanskravet under åren Om konsumtionsökningen inte kan begränsas riskerar sektorn att redovisa underskott under Till 2007 aviseras ett förslag om en kommunal fastighetsavgift. Avgiften ökar inte initialt kommunernas inkomster eftersom statsbidragen minskas med ett belopp motsvarande intäkten från fastighetsavgiften. Västsverige Konjunkturen för det västsvenska näringslivet har fortsatt att förbättras påtagligt sedan hösten 2006 en uppgång för fjärde halvåret i följd. Högkonjunkturen är nu etablerad inom i princip hela Västsverige. I Fyrbodal är dock konjunkturen inte lika stark som i övriga Västsverige. Optimismen hos de västsvenska företagen består och är till och med ännu något mer utbredd än hösten Så gott som samtliga branscher tror på en ytterligare något förbättrad konjunktur det närmaste halvåret. Sysselsättningen i näringslivet fortsätter att öka samtidigt som antalet arbetslösa sjunker. Tanum Tanum och Strömstad har de senaste åren tillhört de områden i Sverige som haft högst tillväxt mätt som ökning av lönesumman. Under 2006 är dock inte ökningen lika stark. Förvärvsintensiteten I Tanum ligger över genomsnittet i länet och riket. Antalet nystartade företag har de senaste åren varit stort i Tanum. Arbetslösheten ligger på en låg nivå, i augusti var 2,0 procent av arbetskraften arbetslösa eller sysselsatta i arbetsmarknadsåtgärder. IAC, som är Tanums största privata arbetsgivare, tillkännagav i början på oktober att verksamheten i Tanumshede avvecklas till sommaren Totalt berörs cirka 300 arbetstillfällen i Tanumshede av beslutet. 9

10 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkningsutveckling Under perioden minskade Tanums befolkning med 53 personer och uppgick den 31 december 2006 till personer. Minskningen beror helt och hållet på ett negativt födelsenetto, som under perioden uppgick till 709 personer. Inflyttningsöverskottet som under perioden uppgick 679 personer beror främst på en hög bruttoinflyttning. Ålderssammansättning Sedan 1996 har antal personer under 16 år minskat med cirka 500 personer. Antalet personer över 65 år har minskat med cirka 60 personer, minskningen i dessa åldersgrupper ligger i åldersklasserna år medan antalet personer äldre än 80 år ökat något. Befolkningen i åldrarna 16 till 64 år har ökat med cirka 600 personer. Befolkningsprognos SCB har tagit fram befolkningsprognoser för Tanums kommun. Prognoserna utgår ifrån tre olika scenarier, ett huvudscenario som utgår från ett positivt inflyttningsnetto på cirka 30 personer per år, ett högalternativ där inflyttningsnettot beräknas till 100 personer per år och ett lågalternativ där inflyttningsnettot uppgår till cirka -40 personer per år. Samtliga alternativ bygger på att födelsetalen ligger kring 100 personer per år och att antalet avlidna är cirka 150 personer per år. Enligt huvudalternativet kommer Tanums befolkning att minska cirka 100 personer mellan 2006 och 2010 för att sedan minska med ytterligare 100 personer fram till I skatteberäkningarna har det så kallade huvudalternativet använts. Befolkningsutveckling åldersklasser Totalt Prognos åldersklasser Totalt Prognos befolkning Befolkning Födda Döda NettoInflyttning Utflyttning Netto

11 Skatteintäkter och statsbidrag Tanums intäkter från skatter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av två faktorer, kommunens invånarantal och utvecklingen av skatteunderlaget i riket. Främst tack vare en stark sysselsättningsutveckling väntas skatteunderlaget i riket öka under 2007 och 2008 i en väsentligt snabbare takt än under I år och nästa år beräknas skatteunderlaget växa med 5,6 respektive 5,3 procent i årstakt. Därefter avtar ökningstakten successivt till 4,6 procent år 2010 Skatteintäkter och statsbidrag baseras på Sveriges kommuner och landstings oktoberprognos. Periodisering av skatteintäkter sker enligt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisningsanvisning. Taxor och avgifter Taxor och avgifter höjs med konsumentprisindex om inte annat anges i nämndernas budgetbeskrivningar. Räntor De senaste årens överskott i boksluten har gjort det möjligt att amortera på låneskulden. Detta tillsammans med låga räntenivåer har gjort att räntekostnaden kunnat minskas. För 2008 beräknas låneskulden uppgå till cirka 242 mkr. Medelräntan på låneskulden har beräknats till 5,0 procent. Tillsammans med räntor på pensionsskulden uppgår kostnadsräntorna till 13,3 mkr.. Pris- och löneökningar Totalt beräknas Kommunals nya avtal innebära ökade lönekostnader med 9,7 procent räknat från 2006 års lönenivå. Kommunens kostnader avseende ersättningar för obekväm arbetstid beräknas öka med 11 procent. För övriga grupper beräknas kostnaden för löneökningar till 4,0 procent från 2007 års lönenivå. Övriga priser väntas stiga med 2,0 procent. Detta innebär att pris- och löneökningar sammantaget beräknas öka kostnaderna med cirka 21,7 mkr. Pålägget för personalomkostnader uppgår till 41,80 procent. Elevtalsförändringar Elevantal Förändring Prestationsanslag elevantal 2008 elev/år Förskola Familjedaghem Fritidshem Kooperativ Grundskola Gymnasieskola

12 REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunerna skall enligt den kommunala redovisningslagen redovisa i enlighet med god redovisningssed. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av budget och årsredovisning följs ett antal övergripande principer vilka skapar ett normverk som styr innehållet i rapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet Redovisning och budgetering Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen är att skatteintäkter skall redovisas efter bokföringsmässiga grunder baserat på ekonomistyrningsverkets prognostiserade belopp. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade ekonomiska livslängd. Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Intäkter från tomtexploatering budgeteras som intäkt på driftbudgeten. Avskrivningstider: Förvaltningsfastigheter Övriga verksamhetsfastigheter Industrifastigheter och Fritidsanläggningar Inventarier exkl. datorutrustning Datorutrustning VA-utrustning Övervakningssystem,vattenmätare, instrumentering, el-utrustning PLC, pumpar, tryckstegring, maskinutrustning, ventilation Distributionsnät vatten, avlopp & dagvatten, urintankar, brandposter, ventiler och byggnader. Matarledningar vatten & avlopp, vattentorn 50 år 33 år 20 år 5 år 3 år 10 år 15 år 30 år 50 år Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2003 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagen som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt, som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. 12

13 Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut RESULTATBUDGET Verksamhetens nettokostnader -519,2-500,4-484,7-469,0-450,4-422,6 Intäkter tomtexploatering 3,0 3,0 3,0 7,0 3,2 5,9 Avskrivningar -30,9-30,9-30,9-30,9-32,0-31,0 Verksamhetsresultat Not 1-547,1-528,3-512,6-492,9-479,2-447,7 Skatteintäkter och utjämningsbidrag Not 2 571,2 552,1 534,1 515,9 499,2 478,0 Finansiella intäkter Not 3 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 1,7 Finansiella kostnader Not 4-12,5-12,9-13,1-13,3-13,3-9,5 Res efter skatteintäkter och finansnetto Not 5 12,8 12,2 9,7 11,0 8,0 22,4 Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT Not 6 12,8 12,2 9,7 11,0 8,0 22,4 ökning verksamhetskostnader i procent 3,8% 3,2% 3,4% 4,1% 6,6% ökning skatteintäkter och bidrag i procent 3,5% 3,4% 3,5% 3,3% 4,4% antal invånare 1/11 året innan FINANSIERINGSBUDGET Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut Löpande verksamhet Verksamhetens nettokostnader -516,2-497,4-481,7-462,0-447,2-416,7 Skatteintäkter och statsbidrag 571,2 552,1 534,1 515,9 499,2 478,0 Finansiella intäkter 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 1,7 Finansiella kostnader -12,5-12,9-13,1-13,3-13,3-9,5 Justering för rörelsekapitalets förändring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-7,7 Verksamhetsnetto 43,7 43,1 40,6 42,0 40,0 45,7 Investeringar Nettoinvesteringar Not 7-43,0-35,8-44,7-45,0-58,8-30,0 beslutade - ej utförda -30,8 Avyttrande av materiella tillgångar 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,5 Justering för rörelsekapitalets förändring Investeringsnetto -40,0-32,8-41,7-42,0-86,6-26,5 Finansiering Långfristig upplåning 1,1 15,6 beslutade ej upptagna 11,7 -Amortering -3,7-10,3-4,3 Finansieringsnetto -3,7-10,3 1,1 0,0 27,3-4,3 FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL 0,0 0,0 0,0 0,0-19,3 14,9 13

14 BALANSBUDGET Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut Anläggningstillgångar Not 8 627,5 618,4 616,5 605,7 594,6 540,0 Fordringar mm 26,4 26,4 26,4 26,4 26,4 26,4 Likvida medel 15,0 15,0 15,0 15,0 15,0 34,3 Summa tillgångar 668,9 659,7 657,8 647,0 636,0 600,7 Eget kapital 291,6 279,4 269,8 258,8 250,8 228,4 Justering Årets resultat 12,8 12,2 9,7 11,0 8,0 22,4 Summa eget kapital Not 9 304,5 291,6 279,4 269,8 258,8 250,8 Avsättningar 30,9 30,9 30,9 30,9 30,9 30,9 Långfristiga skulder Not ,9 232,6 242,9 241,8 241,8 214,5 Förutbetalda anslutningsavgifter mm 11,4 11,4 11,4 11,4 11,4 11,4 Summa långfristiga skulder 240,3 244,0 254,3 253,2 253,2 225,9 Kortfristiga skulder 93,1 93,1 93,1 93,1 93,1 93,1 Summa kortfristiga skulder 93,1 93,1 93,1 93,1 93,1 93,1 Summa skulder och eget kapital 668,9 659,7 657,8 647,0 636,0 600,7 Soliditet inkl pensionsskuld 15,5% 13,7% 11,9% 10,6% 9,1% 8,3% Soliditet exkl pensionsskuld 45,5% 44,2% 42,5% 41,7% 40,7% 41,8% 14

15 NOTFÖRTECKNING Not 1 Verksamhetsresultat Med verksamhetens resultat avses skillnaden mellan verksamhetens intäkter och kostnader. Verksamhetsresultatet visar vilket finansieringsbehov som finns för kommunen. För att resultatet ska bli rättvisande måste det belastas med kostnader för värdeminskning på de anläggningar och inventarier som utnyttjas i verksamheten. Enligt den kommunala redovisningslagen som gäller från den 1 januari 1998 ska avskrivningar redovisas under verksamhetens kostnader. Det budgeterade verksamhetsresultatet för 2008 uppgår till 492,9 mkr inklusive pensionsutbetalningar och ökning av pensionsskuld. Not 2 Skatteintäkter och statsbidrag Budgetförslaget är baserat på en utdebitering på 21:99 kronor per skattekrona. Slutavräkning av skatteintäkter redovisas inkomståret. I budget 2008 har preliminär slutavräkning upptagits enligt Svenska kommunförbundets prognos. Den definitiva slutavräkningen fastställs i december From 1 januari 2008 avskaffas den statliga fastighetsskatten och ersätts av en kommunal fastighetsavgift. Vid införandet kommer reformen att vara intäktsneutral för kommunerna. Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut Skatteintäkter 459,3 442,6 426,6 412,1 387,0 370,8 Avräkning skatteintäkter -2,9 3,2 5,2 Kostnadsutjämning -11,2-11,3-11,3-11,3-5,5-6,9 Kostnadsutjämning för LSS -11,2-11,3-11,3-11,3-11,6-9,9 Sysselsättningsstöd 6,6 Inkomstutjämningsbidrag 132,5 127,2 122,3 118,3 113,0 108,5 Införandebidrag 0,5 2,1 3,8 Regleringsbidrag -13,9-10,9-8,1-5,5 11,1-0,2 Kommunal fastighetsavgift 15,8 15,8 16,0 16,1 Summa 571,2 552,1 534,1 515,9 499,2 478,0 Not 3 Finansiella intäkter Ränteintäkterna beräknas till 1,3 mkr för 2008, varav 0,5 mkr utgör räntebidrag. Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut Ränta på likvida medel 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 1,1 Räntebidrag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 Summa 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 1,7 15

16 Not 4 Finansiella kostnader Räntekostnaderna beräknas till 13,3 mkr för Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut Ränta på lån -11,5-11,9-12,1-12,3-12,5-9,0 Övriga finansiella kostnader -1,0-1,0-1,0-1,0-0,8-0,6 Summa -12,5-12,9-13,1-13,3-13,3-9,5 Not 5 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Resultat efter skatteintäkter och finansnetto visar resultatet sedan skatteintäkter och finansnetto ställts mot verksamhetsresultatet. Finansnetto avser skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader. Budgetförslaget innebär ett resultat 2008 efter skatteintäkter och finansnetto på 11,0 mkr. Not 6 Årets resultat Årets resultat visar resultatet efter extraordinära poster. Årets resultat binder samman resultaträkningen med balansräkningen. Denna post kan också räknas fram genom att jämföra årets eget kapital med föregående års. Budgetförslaget innebär att kommunens eget kapital förändras med 11,0 mkr. Resultat exklusive intäkter från markexploatering uppgår till 4,0 mkr. Not 7 Nettoinvesteringar Från investeringsbudgeten hämtas årets bruttoinvesteringar och eventuella investeringsbidrag. Bruttoinvesteringarna minus eventuella investeringsbidrag utgör nettoinvesteringarna. De sammanlagda nettoinvesteringarna uppgår 2008 till 45,0 mkr. Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut Bruttoinvesteringar exkl markexpl. 43,0 32,3 41,2 44,0 56,3 35,3 Investeringsbidrag -5,3 Markexploatering 3,5 3,5 1,0 2,5 Nettoinvesteringar 43,0 35,8 44,7 45,0 58,8 30,0 16

17 Not 8 Anläggningstillgångar Med anläggningstillgångar avses tillgångar för stadigvarande bruk. Tillgångarna ökar genom nya investeringar samt ökade långfristiga fordringar. Minskning av tillgångarna sker genom försäljning, värdeminskning i form av avskrivningar samt minskade långfristiga fordringar. Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut Ingående värde 618,4 616,5 605,7 594,6 540,0 538,3 Nettoinvesteringar 43,0 35,8 44,7 45,0 58,8 35,0 Ej finansierade investeringar Beslutade ej genomförda investeringar 30,8 Försäljningar -3,0-3,0-3,0-3,0-3,0-3,5 Minskning långfristiga fordringar Avskrivningar -30,9-30,9-30,9-30,9-32,0-31,0 Övrigt 1,2 Utgående värde 627,5 618,4 616,5 605,7 594,6 540,0 Not 9 Eget kapital Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut Ingående värde 291,6 279,4 269,8 258,8 250,8 228,4 Justering Årets resultat 12,8 12,2 9,7 11,0 8,0 22,4 Utgående eget kapital 304,5 291,6 279,4 269,8 258,8 250,8 Not 10 Långfristiga skulder till kreditinstitut Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut Ingående skuld 232,6 242,9 241,8 241,8 214,5 224,6 Nya lån 1,1 15,6 10,0 Beslutade - ej upptagna lån 11,7 Amorteringar -3,7-10,3-20,1 Utgående skuld 228,9 232,6 242,9 241,8 241,8 214,5 17

18 EKONOMISK ANALYS Resultatutveckling Tanums kommun har redovisat positiva resultat varje år sedan år 2000 och även klarat det lagstadgade balanskravet varje år. För år 2006 redovisade kommunen ett positivt resultat på 22,4 mkr. 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0 Resultatutveckling ,3 5,3 3,6 4,9 5,8 15,7 23,8 22,4-29,3-34, Budget 2008 Enligt kommunens övergripande ekonomiska mål ska kommunens resultat, exklusive intäkter från exploateringsverksamheten, uppgå till minst en procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar ett resultat på 5,2 mkr. Ett sådant resultat uppfyller också kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Resultatet i 2008 års budget uppgår till 11,0 mkr. Av resultatet avser 7,0 mkr intäkter från exploateringsverksamheten. Resultatet exklusive exploateringsintäkter är inte tillräckligt för att uppnå kommunens övergripande ekonomiska mål och att uppfylla kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Kostnadsutveckling Under början på 2000-talet ökade nettokostnaden för den kommunala verksamheten kraftigt vilket kunde balanseras av ökade skatteintäkter. Besparing och effektiviseringsåtgärder gjorde att nettokostnadsökningen bromsades upp under 2004 och I bokslut för 2006 skedde dock en kraftig ökning av nettokostnaden som då uppgick till 5,6 procent. På sikt är det viktigt att kostnaderna inte ökar snabbare än skatteintäkterna om balans i ekonomin ska kunna upprätthållas. Budget 2008 Verksamhetskostnaderna ökar med 4,1 procent (18,6 mkr). Hela kostnadsökningen förklaras av höjda priser och höga kostnader för nya löneavtal. Verksamhetsvolymen minskar dels till följd av volymminskningar inom grundskola och gymnasieskola och dels genom effektiviseringar av nämndernas verksamhet. Ökningen av skatteintäkter uppgår till 3,3 procent (16,7 mkr). Den relativt låga ökningen beror på att Tanums avgift till kostnadsutjämningssystemet ökar med cirka fem mkr under Genom att verksamhetskostnaderna ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag uppnås inte det ekonomiska målet för kostnadsutveckling. Skatteintäkter och utjämningsbidrag Tanums intäkter från skatteintäkter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av tre faktorer, kommunens invånarantal, utvecklingen av skatteunderlaget i riket samt den egna utdebiteringen. Beräkningen av skatteintäkter baseras på att Tanums utdebitering hålls oförändrad, 21:99 kronor, vilket innebär att det ekonomiska målet för utdebitering uppnås. Främst tack vare en stark sysselsättningsutveckling väntas skatteunderlaget i riket öka under 2007 och 2008 med mer än fem procent. Tanums skattekraft uppgår till 86,5 procent av genomsnittet i riket. 18

19 Kostnadsutjämning Från att ha varit nettomottagare i kostnadsutjämningssystemet är Tanum sedan några år betalare till utjämningssystemet. Den främsta orsaken till denna förändring är Tanums demografiska utveckling relativt övriga kommuner i landet. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) preliminära beräkning för 2008 kommer Tanums avgift till systemet att öka med 4,8 mkr jämfört med Avgiften för 2008 skulle således uppgå till 11,3 mkr. Kostnadsutjämning mkr , , , , , ,3 Kostnadsutjämning för LSS Ett särskilt utjämningssystem för LSS infördes Mellan 2004 och 2007 ökade Tanums kostnader för LSS-utjämning från 0,3 mkr till 11,1 mkr. Enligt preliminära beräkningar för 2008 ska Tanums avgift uppgå till 11,3 mkr. En särskild utredning har haft till uppgift att se över utjämningssystemet för LSS-kostnader. Utredningens förslag innebär ingen större förändring för Tanums vidkommande. Kostnadsutjämning LSS mkr , , , , ,3 Pensioner Ett nytt pensionsavtal för de kommunala avtalsområdena trädde i kraft den 1 januari Avtalet innebär en livsinkomstbestämd pension. Pensionen kommer att vara kopplad till löneutvecklingen i ekonomin, på så sätt bryts den kostnadsdrivande effekten i nuvarande avtal. Den avgiftsbestämda premien höjdes till 4,0 procent 2007, 4,25 procent 2008 och 4,5 procent Beräkningsgrunderna för pensionsskulden förändras från och med Förändringen innebär att den i modellen antagna livslängden höjs samtidigt som avkastningsräntan höjs. Både dessa förändringar ger en ökad pensionsskuld. De kommande åren kommer kostnaderna för pensioner att öka, främst beroende på ökade utbetalningar då antalet personer som går i pension ökar. Pensionskostnader mkr , , , , ,5 Investeringar Den senaste tioårsperioden har Tanums kommun nettoinvesteringar uppgått till 347 mkr, motsvarande nettoinvesteringarna på cirka 35 mkr per år. Investeringsvolymen har sett över hela perioden kunnat täckas med egna medel. Budget 2008 För att klara målet att amortera på låneskulden får inte investeringsvolymen uppgå till mer än 35 mkr eller 105 mkr sett över perioden I budgeten för 2008 finns investeringar upptagna med 45,0 mkr. Totalt för perioden uppgår investeringsvolymen till 126 mkr. Därmed överstiger investeringsvolymen det ekonomiska målet. Av investeringarna i 2008 års budget avser: Va-investeringar 10,0 mkr Förskola Grebbestad 2,5 mkr Exploateringsverksamhet 7,5 mkr Nybyggnation och förbättringsunderhåll fastigheter 9,8 mkr 19

20 Låneskuld Kommunens låneskuld uppgår i bokslut 2006 till 226 mkr varav 215 mkr avser lån från banker och andra kreditinstitut. Utöver dessa lån finns beslutade ej upptagna lån med 30 mkr som avser finansiering av budgeterade investeringar som senarelagts. I bokslut 1995 uppgick låneskulden till 127 mkr. Av ökningen förklaras 120 mkr av det köp av äldreomsorgsfastigheter som kommunen gjorde från Tanums Bostäder Dessutom övertog kommunen lån med drygt 40 mkr vid den ekonomiska rekonstruktion som gjordes av Tanums Bostäder år De senaste åren har starka resultat medfört att låneskulden kunnat nettoamorteras. Budget 2008 Den löpande verksamheten lämnar ett överskott på 42,0 mkr som tillsammans med beräknade försäljningar av anläggningstillgångar med 3,0 mkr ger ett utrymme om investeringar och eller amortering av låneskulden på 45,0 mkr. Hela utrymmet används för investeringar vilket innebär att det inte finnas något utrymme att amortera på låneskulden. Det ekonomiska målet att amortera låneskulden uppnås således inte. Soliditet Soliditeten minskade under perioden från 57 procent till 1,0 procent. Försämringen beror dels på negativa resultat och dels på justeringar av det egna kapitalet till följd av engångsåtgärder, exempelvis avsättning för återställande av soptipp. Sedan 2001 har en viss förstärkning skett av soliditeten beroende på starka resultat vilket ökat det egna kapitalet. Sett över hela perioden från 1989 har en kraftig urholkning av kommunens förmögenhet skett, vilket innebär att denna generation av skattebetalare inte fullt ut betalat sin konsumtion av kommunala tjänster. Budget 2008 Förslaget till budget för 2008 innebär en förstärkning av soliditeten med 1,5 procentenhet till 10,6 procent. Förändringen av soliditeten beror främst på att ökningen av årets resultat ger en förhållandevis stor ökning av eget kapital samtidigt som tillgångsökningen är förhållandevis måttlig. Om pensioner intjänade före 1998 exkluderas i soliditetsberäkningen uppgår soliditeten till 41,7 procent. 20

21 EKONOMISK PLAN FÖR Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska ha en ekonomisk planering som omfattar minst tre år. Förutom att Tanums kommun upprättar budget för 2008 görs en ekonomisk plan för åren Planen redovisar verksamhetsutrymmet utifrån kända finansiella förutsättningar. Kommunen upprättar också en investeringsplan för åren Kommunalekonomiska förutsättningar Kommunsektorn har de senaste åren haft gynnsamma förutsättningar med en hög tillväxttakt avseende skatteintäkter och statsbidrag, dels har skatteunderlaget vuxit mer än kostnadsökningen för löner och priser och dels har sektorn erhållit ökade statliga bidrag. Kommunerna har dock kostat på sig höga ökningar av verksamhetskostnaderna. I boksluten för 2005 och 2006 redovisade de flesta kommuner betydande överskott. Prognoser för 2007 års bokslut visar att kommunsektorn som helhet kommer att göra ett stort överskott samtidigt som antalet kommuner som redovisar ett underskott blir allt färre. De närmaste åren ser skatteintäkter och statsbidrag ut att öka med drygt tre procent per år. Ökningen begränsas av att regeringen inte avser att räkna upp de generella statsbidragen men inflationen. För Tanums vidkommande påverkar också en negativ befolkningsutveckling ökningstakten. Kostnaderna för grund- och gymnasieskola kommer att minska de kommande åren då de stora barnkullarna från slutet på 1980-talet och början på 1990-talet lämnar skolan. Kostnaderna för äldreomsorg kommer däremot att öka till följd av demografiska förändringar. I ett längre perspektiv framstår finansieringen av de offentliga tjänsterna som bekymmersam då andelen av befolkningen som förvärvsarbetar minskar samtidigt som kostnaderna för äldreomsorg, pensioner och sjukvård ökar när 40-talisterna når pensionsåldern. Befolkningsprognos Tanums befolkning ökade under åren med nära 150 personer och uppgick den 31 december 2006 till personer. Ökningen sedan 2001 beror helt på ett positivt inflyttningsnetto. I resursberäkningarna för 2008 har befolkningen antagits uppgå till personer vilket är en minskning med 23 personer jämfört med den 31 december Under perioden beräknas befolkningen minska för att under 2010 uppgå till personer. Utdebitering I den ekonomiska planen för åren har skatteberäkningarna utgått ifrån att utdebiteringen hålls oförändrad vid 21,99 kronor. Skatteintäkter och statsbidrag Enligt senaste kända prognoser beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med cirka 3,5 procent per år under perioden Pris- och löneökningar För 2009 och 2010 har pris- och löneökningarna beräknats till 3,5 procent årligen. Resultat Den kraftiga ökningen av skatteintäkter och statsbidrag ger förutsättning att stärka resultaten de kommande åren. Investeringar I investeringsplan för finns investeringar upptagna med 80,5 mkr. Låneskuld Under förutsättning att resultatnivån upprätthålls och att investeringsvolymen ligger på budgeterad nivå ges ett utrymme att amortera på låneskulden. Totalt kan låneskulden amorteras med 14 mkr under enligt ovan givna förutsättningar. Soliditet Starka resultat ger tillsammans med en begränsad volymökning en förstärkning av resultatnivån. Utifrån givna antaganden skulle soliditetsnivån öka till 13,7 procent år

22 RISKANALYS Finansiella risker Valutarisk Kommunkoncernen har inga in- eller utbetalningar i utländsk valuta. Hela låneskulden är placerad i svensk valuta. augusti lån hos Kommuninvest med 260,0 mkr motsvarande 70 procent av den totala låneskulden. All upplåning som Tanums Bostäder AB gör hos Kommuninvest sker med kommunal borgen som säkerhet. Likviditetsrisk Genom medlemskapet i Kommuninvest kan kommunen och Tanums Bostäder AB skaffa kapital på ett effektivt sätt. Till koncernkontot finns en checkkredit på 20 mkr knuten som kan utnyttjas utan förbehåll. Ränterisk Kommunen och Tanums Bostäder AB har fastställt en finansieringspolicy som bland annat reglerar hur strukturen på låneportföljen ska utformas för att minimera ränterisken. Enligt policyn ska den genomsnittliga räntebindningstiden ej understiga ett år och inte heller överstiga sex år. För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av ränterisken i kommunens skuldportfölj används finansiella derivatinstrument. Hanteringen sker i enlighet med de riktlinjer och ramar som är fastställda i kommunens finanspolicy. Räntebindning frikopplas från de enskilda lånen. Detta ger kommunen möjligheter att, när som helst, förändra räntebindningstiden och bättre möta förändringar på räntemarknaden. Borgensåtaganden Kommuninvest Tanums kommun är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening som är ett samarbete kring finansiella tjänster, främst upplåning. Kommuninvest har drygt 200 medlemmar. All upplåning i Kommuninvest sker med stöd av kommunal borgen. Denna borgen kombineras med ett avtal borgensmännen emellan som innehåller bestämmelser om i vilken ordning en borgensman kan fördela eventuella krav från en långivare. Grundtanken i avtalet är att varje borgensman har ett slutligt ansvar för ett belopp som motsvarar vad borgensmannen i fråga lånat från Kommuninvest. Tanums kommun och Tanums Bostäder hade i Borgen till bostadsändamål Kommunfullmäktige har beslutat om en ram för borgensåtaganden gentemot Tanums Bostäder AB med 175 mkr. Per den 31 augusti 2007 var 161 mkr av borgensramen utnyttjad. Kommunens ansvarsåtagande avseende statligt reglerade lån för egna hem var vid årsskiftet ,0 mkr vilket var 40 procent av den totala låneskulden 5,0 mkr. Intern kontroll Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för intern kontroll. Nämnderna genomför varje år en uppföljning av den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden. Försäkringsskydd Kommunen och Tanums Bostäder AB har tecknat försäkringsavtal som bland annat ger fullvärdesförsäkring av fastigheter samt en ansvarsförsäkring. Nu gällande försäkringsavtal löper till och med 30 juni Kommunstyrelsen har antagit en riskhanteringsplan för den kommunala verksamheten. Tanums Bostäder AB har upphandlat och tecknat ett nytt försäkringsavtal som gäller under tiden 1 juli 2004 till och med den 30 juni IT-säkerhet Kommunstyrelsen har fastställt riktlinjer för ITsäkerhet. En särskild studie av säkerheten i verksamhetskritiska system gjordes under början på Under 2008 kommer en riskanalys av säkerheten i kommunikationslösningar, centrala servrar med mera att genomföras. Riskanalys Tanums kommun har utarbetat en risk- och sårbarhetsanalys för kommunen. Räddningstjänsten utarbetar dessutom en risk- och sårbarhetsanalys enligt lagen om skydd mot olyckor. 22

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Tanums kommun Budget 2016 kommunstyrelsens förslag

Tanums kommun Budget 2016 kommunstyrelsens förslag Tanums kommun Budget 2016 kommunstyrelsens förslag 1 BUDGET 2016 I KORTHET... 3 VISION... 5 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 5 OMVÄRLD... 8 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 10 REDOVISNINGSPRINCIPER... 12 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Bilaga till Revisionsrapport Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Östersunds kommun 8 april 2009 Hans Stark Anneth Nyqvist Erik Palmgren Innehållsförteckning Tillgångar...3 1.1 Materiella anläggningstillgångar...3

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Budget 2011 Plan 2012-2014

Budget 2011 Plan 2012-2014 Alliansens och DSPs Finansplan 2011 Plan 2012-2014 Landstingsstyrelsen 8 nov 2010 Sid 1 Innehållsförteckning Driftbudget, tkr.ii II t II,_ " III II II'II II 3 Resultatbudget, mkr 7 Finansieringsbudget,

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Delårsrapport 2006. januari - augusti

Delårsrapport 2006. januari - augusti Delårsrapport 2006 januari - augusti VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 31 augusti 2006 Periodens resultat + 135 Mkr Prognostiserat helårsresultat + 99 Mkr Realisationsvinst vid försäljning av Centrumfastigheterna

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Finansrapport april 2015

Finansrapport april 2015 Datum Diarienummer 2015-05-04 KS/2015:689 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport april 2015 Uppföljning av ramar och

Läs mer

Allians för Jämtlands län. Finansplan för 2016 2018

Allians för Jämtlands län. Finansplan för 2016 2018 Finansplan för 2016 2018 Samverkan för maktskifte 2018 1 Innehåll 1 FINANSPLAN 2016-2108... 3 FINANSPLANENS INNEHÅLL... 3 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Skattesats... 3 Befolkningsutveckling... 3 OMVÄRLDEN...

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Finansrapport augusti 2014

Finansrapport augusti 2014 Datum Diarienummer 2014-09-09 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport augusti 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 NÄMND Bokslut 2012 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt Kostnader Resultat Bokslut 2012 INTÄKTER/KOSTNADER 2013 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 33 FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 EKONOMI Sammandrag driftbudget 2011-2014 Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Finansrapport december 2014

Finansrapport december 2014 Datum Diarienummer 2015-01-13 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport december 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 1 207,0 216,5 201,5 Verksamhetens kostnader 2-1 067,1-1 000,9-971,2 Avskrivningar 3-35,9-35,5-36,3 Verksamhetens nettokostnader -896,0-819,9-806,0 Skatteintäkter

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer