Reserapport Netlearning on Tour 05 Berlin 29 november 3 december

Transkript

1 Reserapport Netlearning on Tour 05 Berlin 29 november 3 december Asia Pacific Forum (onsdag) - Torsdag förmiddag - Torsdag eftermiddag - Fredag förmiddag - Fredag eftermiddag - Rose-Marie Olsson, Stefan Sjödahl Kent Pettersson Annelie Bodén, Marie Johansson & Caroline Blomqvist Lars Lundström & Andreas Dahlqvist Ulf Olsson Bengt Nykvist

2 Onsdag 29 november Asia Pacific Forum Stretch your horizons Netlearning on tour valde att inleda närvaron på Educa Online i Berlin med att bevista ovanstående konferens. Dagen erbjöd en rad presentationer, av representanter från olika länder och världsdelar, om state of the art inom e-learning i respektive länder. Först ut i talarstolen var Gerry White och Kerrie Smith från CEO i Australien. De kunde berätta att Australien som är en stor kontinent och endast har en befolkning på 20 miljoner invånare. Således har en mycket låg befolkningsdensitet. Flest människor är koncentrerade vid havet i den sydöstliga delen och inlandet är mycket sparsamt befolkat. Den här situationen ställer till problem vad gäller distributionen av undervisningsmiljöer. I Australien håller de därför på och bygger upp its own high speed network freeway som korsar landet och även dras genom inlandet. En av tankarna är att e-learning även ska kunna distribueras ut till de mindre orterna. Direkt under Ministerial Council ligger en operativ enhet som heter Schools ICT Taskforce som ansvarar för att den nätbaserade undervisning kommer till stånd i landet. Denna myndighet ser till att ett arkiv finns tillgängligt med lärobjekt som de respektive läroanstalterna kan hämta hem. Professor Toshio Kobayashi presenterade e-lärandets utveckling i Japan togs nya initiativ om att användandet av nya multimediala former och flexibelt lärande skulle tas i anspråk i större utsträckning inom högre utbildning. Målet skulle vara att expandera och reformera högre utbildning, ge möjligheter till livslångt lärande och stärka konkurrenskraften genom mer välutbildad personal. Ett annat mål är också att fler universitetkurser ska kunna erbjudas internationellt via användande av ICT. Åtgärder för att främja e-learning inkluderar bl a att hela program över 120 poäng ska kunna tas på distans och att utländska studenter som examinerats ska ha rätt att fortsätta sina studier (post graduate) i Japan. För att underlätta ett mer flexibelt system har universitet och liknande institutioner gjorts till oberoende administrativa enheter. Dvs statens makt och kontroll har minskats till förmån för ökad autonomi för universiteten. Kobayashi konkluderade sitt anförande med att framhålla vikten av att utbildningsmaterial ska vila på den egna kulturen och inte vara helt beroende av det engelskspråkiga utbudet. Och bevara och försvara den egna kulturella identiteten samt undvika utbildningsmässig imperialism. Professor Abtar Kaur från Malaysia ställde frågan vad e-learning är för något och kunde konstatera att Internetteknologin kan ses som bärare av dess olika uttryck. Ett stort problem för Malaysia är dock att så många i befolkningen ännu inte har någon Internetuppkoppling dvs cirka 90%. Ambition är dock att fram till 2008 ska 10% av befolklningen ha bredbandsuppkoppling. Bland lärare inom högre utbildning räknar sammanlagt 80% att implementera program för e- learning inom tre år och de flesta ansåg att sådana program kommer att bli dominerande i framtiden. Visionen för Malaysia är att bli ledande inom e-larning i Asia Pacific Region i framtiden. E-learning ska bli en betydelsefull del av pedagogiken på alla nivåer och teknologin ska bli mer interaktiv, rolig och effektiv. En vision är att e-learning ska kunna bli en industri i sig själv. 2

3 Prof Joseph S. Chang från Nanyang Technological University, Singapore Prof Chang forskar vid Human Communication Research Centre, Department of Otolaryngology, University of Melbourne. Han är Vice-Dean vid College of Engineering, Nanyang Technological University, Singapore. Prof. Chang berättade om läget och visionerna kring e-learning i Singapore. Han inledde sin föreläsning med att berätta om undervisningssystemet i Singapore och beskrev det som Brittish-based. Han underströk att det finns ett starkt stöd för all utbildning på alla nivåer i Singapore. Landet har också en väl utvecklad infrastruktur för att kunna erbjuda e-learning. Det finns outtalade krav på att ungdomarna ska skaffa sig universitetsutbildning, men utbildningssystemet har mycket stränga krav och universiteten är inte i realiteten tillgängliga för alla. Dock finns det önskemål om att förändra och förbättra villkoren. Inom ingenjörsutbildningarna erbjuds flera olika interaktiva kurser och det finns möjlighet att ta Master of Science via e- learning. Chang beskrev att landet visserligen har korta geografiska avstånd, men det tar lång tid att färdas. Därför är distansutbildning en god lösning. Regionalt inom landet finns en stark önskan om distansutbildningar, men det är fortfarande mycket outvecklat. Ett av problemen är att de flesta studenterna hellre vill gå på kända universitet än på regionala. Det finns ytterligare hinder för distansutbildning i landet, allt från ideologiska till tekniska, t.ex. ifrågasättande av onlinebetygssättning, tekniska problem i form av Internetanslutningens svaga bandbredd, överföring av kursinnehåll, avhopp, kostnad (dock har de inte utbildningsavgifter). Distansutbildning är under stark utveckling i landet och har kommit en bra bit på väg trots en del hinder. Professor Chang poängterade att utbildare i Singapore gärna vill ha samarbetspartners och söker samverkan med universitet/högskolor i andra länder. Mark Northover, Manager Flexible Learning Services, Auckland University of Technology, New Zealand Mark ansvarar för flexibelt lärande vid Auckland University of Technology. Han deltar i utveckling och support av e-learning i New Zeeland. Han tillhör the Australasian Society for Computers in Learning in Tertiary Education (ASCILITE) ( Han redogjorde för nuläget för e-learning i New Zeeland. Han beskrev det så att utbildningen gått från griffeltavla till ipod och menade att det skett en snabb tekniskt utveckling. Det är nu ca 37 55% kurser på Nya Zeeland som använder Flexible learning. Sanjeev Roy, Head ICT in Education & Training, British Council Division, India Sanjeev arbetar på the British Council i Indien med att utveckla och marknadsföra utbildningar med e-learning från Storbritannien i Indien. Det finns ett enormt behov av utbildning och han menade att Indien är The sleeping Giant inom utbildningsområdet. Sanjeev beskrev att många olika utbildningar erbjuds via online/blended distans. Det är kurser som levereras från Storbritannien i on-line program. Det är nätmiljöer av olika slag med text, ljud och/eller bild. Indien har goda erfarenheter av nätbaserade utbildningar, det är t.ex. 0% drop out i dessa kurser. Enligt Sanjeev kan det bero på att både studerande och deras föräldrar är starkt engagerade i de studerandes arbete inom utbildningen. 3

4 När det gäller tekniken för utbildningar, så är situationen i Indien sådan att bredbandsutbyggnad har högsta prioritet och det är tänkt att alla ska kunna ansluta sig till ett lågt pris. Indien håller också på att sjösätta ett EduSat projekt som ska göra satellitkommunikation möjlig för utbildningar. Med den tekniken blir det möjligt att etablera virtuella klassrum, manövrering av videokameror, access till databaser, FM-radio etc. En av Indiens visioner är att få landet att växa till ett kunskapsland som kan utveckla kunskapskvalitéer och yrkesskickligheter. Svårigheterna att nå visionerna finns i de geografiska avstånden, att det talas olika språk, analfabetismen, säkerheten, kapaciteten, omedvetenheten. Det som behöver lösas snabbt är kvalitetsaspekter, marknadsförändringar, utvärdering och gradering av kurser samt justering och bearbetning av attityder så att e-learning inte blir ett substitut för lärande, menar Sanjeev. Sammandrag av eftermiddagens övningar i Asia Pacific Forum Materialet som presenterades av de olika personerna under dagen kommer att finnas på: att hämta. Dr. Ho Yeol Kwon (KW) från Korea (Syd Korea) Topic: Vision for e-learning in Korea Dr. Kwon gav först en översikt över det koreanska utbildningssystemet: Elementary shool Middle school High school Collages and universities Två stora ministerier i Korea delar på ansvaret för utbildningen: ett ministerium sköter utbildningssektorn och ett annat industrisektorn. Tasks for realization of goals Följande områden måste enligt KW beaktas: Standarder Kvalité Teknik Professionalism Träning Strategier är utarbetade för: tillämpa IT inom industrin on-line utbildning e-lärande vis universitet e-lärande inom industrin Korean Education Network skall ta bredbanduppkoppling till samtliga koreanska företag och hem. Anpassa IT till utbildningen Historik/framtid: kommer alla cyberuniversitet ha samma status som vanliga universitet. Man kommer att utveckla 10 stycken regionala lärcentra till

5 NEIS (National Education Information System) Skall driva på utveckling inom e-lärandeområdet i Korea. Inom perioden satsade koreanska staten 52 miljoner dollar. I NEIS kommer ofantliga mängder av data att samlas in och lagras. Detta lyfter frågan om säkerhet. Fackföreningsrörelsen inom utbildningsväsendet i Korea är därför starkt kritiskt till satsningen Inom EBS-online utbildningen har klassrum samt lärare fått tillgång till dator. Som exempel på regional utveckling: en mindre stad med invånare har satsat 40 miljoner dollar på IT-utveckling. Sandra Newbould Topic: Funding and opportunities in Asian Pacific Region Föredraget handlade om möjligheter för utbildningsanordnare att få tag i medel från ett antal internationella institutioner. UN UN Hanterar många projekt inom utbildningsområdet. UNESCO UNESCO sysslar bla. med förbättring av utbildningssystem samt experiment och innovation i utvecklingsländer. UNICEF AusAID Använder 10% av sin budget tii utbildningssatsningar. ADB (Asean Development Bank) WB (World Bank) Sysslar med reconstruction and development. EBRD (European Bank for Reconstruction and Development) Allmän diskussion Eftermiddagen avslutades med en allmän diskussion om ett par frågor i en paneldebatt. Medverkande i debatten var: Gerry White (W), Prof. Toshio Kobayashi (K), Dr. Abtar Kaur (A), Prof. Joseph S Chang (C), Sanjeev Roy (R), Dr. Hou Yeol Kwon (KW), Mark Northover (N) Angående kvalité inom utbildningen. Hur mäter man den? R: Hur interaktiv är utbildningen? Finns det lärare som svarar studenten? Ger materialet i kursen svar på frågorna? 5

6 C: Kan man överföra betyg och examinationer mellan olika utbildningssamordnare? Utbytbarhet ger kvalité! KW: Kvalité är kopplat till värdet av utbildningen för individen! K: Kvalité är hur bra utbildningen löser individens behov! N: Det är problem med att kvalitetssäkra över gränserna W: Trovärdighet. De gamla reglerna gäller inte längre! Hur använder vi tekniken för att överbrygga kulturklyftor? C: Kvalitet måste prövas (examineras). N: Vi måste komma ifrån skriftlig examen som enda verktyg. Introducera portfolios istället. Övrigt R: Många lärare i Indien kan inte tänka sig att prata utan att ha studenter framför sig (ang. distansutbildning). N: Kanske finns det en marknad för att utbilda pensionärer i framtiden? C: Studenter måste vidareutbilda sig hela livet. Detta öppnar för relearning. Åhörare: I Australien så säljer man non credit courses i stor omfattning. Torsdag 2 december förmiddag Riccardo Petrella Opening Plenary speakers Professor at the Catholic University of Leuven (Belgium) where he teaches "Globalisation" and "Information Society" Professor in the Accademia di Architettura dell Universita Svizzera Italiana a Mendrisio (CH) where he teaches "Human Ecology" Since July 2005: President of "l Aquaduc des Pouilles" The Globalisation of Education Supported by Tehnology and its Impact on the Human Condition Ett mycket intressant, politiskt och provocerande inledningstal. Han vände sig mot privatisering av utbildning och kunskap. Han anser att nu gäller mobilitet och flexibilitet. Allting ändrar sig och ingenting är säkert framtiden är öppen. I ett längre perspektiv så är vi alla döda. När det gäller förhållanden och individualism så har vi alla vår egen väg att gå. Globaliseringen är ett sätt att lära sig att överleva, globaliseringen är stark och den medför välfärd. Det finns tre dimensioner i globaliseringen: Kunskap övervaka marknaden Utbildning spelar en stor roll vi tränar mänskliga resurser Tillgång till kvalificerade färdigheter för att utföra vissa jobb på ett bra sätt. Det finns en oro om tekniken blir mera effektiv så behövs jag inte. Jag har en skyldighet att visa att jag kan bli anställd. 6

7 Utbildningen är idag som företagsverksamhet med forskning. Universiteten är som tomater, bestämda fasta och konkurrenskraftiga. De producerar kunskap för det fria kapitalet i världen. De är en maskin för den privata marknaden. Utbildningen idag har inte något annat syfte än att vara en organiserad form för att ge examensbevis, den är en del i produktionsprocessen i västvärlden, en del av den tekniska privatiseringen. Kunskap används för tekniska ändamål. Det är inte bra att ha patent på kunskap - idag är kunskap en enkel teknisk produkt. Om kunskap ska spela en roll för att ändra den här situationen så måste internationella konferenser förklara att kunskap är generellt bra för alla och den är inte stridslysten vi måste revidera allt. Vi måste med tanke på den fria globala marknaden alla kunna leva tillsammans det är den stora globala förändringen. Tekniken har enormt stor makt idag. Det är tid att ändra agendan för dem som jobbar inom teknikområdet. Brandon Hall Brandon Hall, Ph.D., is a leading independent expert in e-learning, helping organizations make the right decisions about technology through his writing, advising and presenting. With more than 20 years as a training professional, Dr. Hall is the CEO of brandon-hall.com and author of the groundbreaking Web-Based Training Cookbook. Since 1992, brandon-hall.com has been providing independent expert advice in the form of published reports and phone consultations on the tools of e-learning: LMS, LCMS, authoring tools, content providers, and other tools that help organizations develop successful e-learning solutions. Dr. Hall participates regularly as a featured speaker in conferences such as ASTD and Online Learning. He earned his doctorate in educational psychology and has served on the faculty of San Francisco State University s Multimedia Studies Program. In addition, Dr. Hall chairs the annual Excellence in Learning Awards, now in its tenth year and the first recognition program dedicated entirely to the e-learning industry. Key Trends in E-Learning Brandon Hall har sett att vi har gått emot ett lärande på arbetsplatsen. Det gäller att först designa instruktioner för ett lärande och mål för organisationen. Om man gör det är tekniken ett kraftfullt verktyg. I Europa jobbar man mera i grupper än man gör i USA där allting är mera individualiserat. Man är mycket internationellt medvetna och delar med sig bland kollegor. Det sker en kraftig tillväxt. Implementeringen har ett fokus på framgångsrikt användande och på vad som krävs för att få det att fungera. Inom företagen vill man ha en lösning för hela organisationen. Ledningsstrukturen förändras. Jobbet sker enligt tre huvudinstruktioner: realistisk arbetssituation, realistiska verktyg och realistiska konsekvenser. Internationellt är man medveten om kulturella frågor, det är utmärkt med priser för bra lärande, många bidrag från många olika länder och bedömare från hela världen. Internationellt sett så har vi lärt oss från Tyskland att man ska begränsa spridningen av data om anställda och man ska ha hög kvalité på det man gör. I Mellanöstern, i Italien och i Spanien vill man ha face to face diskussioner i klassrummen. I Japan vill man ha en lärare i klassrummet. Brandon pratade en del om innovationer som: Mobile (M-Learning), podcasts, wikis, weblogs (Blogs) RSS newsfeeds och Flash. Han avslutade med ett citat från CEO in Business Week: An organizations ability to learn and translate that learning into action is the ultimate competitive business advantage 7

8 Richard Straub Since beginning of 2002 Dr. Richard Straub has the role of Director of Learning Solutions IBM Europe, Middle-East and Africa. The mission of this role is to leverage the breadth of the IBM portfolio and partner offerings to provide leading edge learning solutions to Education Institutions, Governments and Companies. Competing in a Flat World the Transformational Power of E-Learning Richard Straub inledde med att förklara att han här talade i egenskap av chef på IBM. Han sa att marknaden förändras väldigt snabbt och att tekniken är mer och mer betydelsefull. Han frågade hur många som använder SKYPE och det var en hel del. Marknaden är flyktig, vi har en global konkurrens, tillväxt sker genom innovationer och vi får hela tiden nya företagsmodeller. Den mest värdefulla resursen framöver är kunskapen hos arbetarna och deras produktivitet. Vi ser snabb förändring, tuffare konkurrens och oväntade samarbeten. Livslångt lärande är en verklighet nu. När allt förändras så snabbt så måste lärandet ske hela tiden. Han rekommenderade oss flera gånger att läsa boken The World Is Flat av Thomas L.Friedman. Det är en kort historisk skildring över 2000-talet. Han diskuterade om för många jobb går utomlands? Han tyckte man kan se det som ett hot eller en möjlighet. Lärande är en innovation, hävdade han. När man skapar en ny teknik så skapar man också ett nytt sätt att lära. Han diskuterade fördelar med open standards men ansåg att det behövs någon ordning det är en komplicerad teknik. Det behövs A Service Oriented Reference Architecture for learning vilket skulle möjliggöra utveckling av framtida system. Om man får detta kan man prata om innovation. Förmiddagens workshops beskrivs av två olika deltagare, version 1: Jag skulle vilja börja med att sammanfatta det som jag framför allt har tagit med mig från konferensen och detta kan göras i tre ord interaktion, belöning och reflektion. Många studier visar på att ska distansstudier lyckas med bra studieresultat och stor genomströmning krävs interaktioner mellan kursdeltagare och lärare. Detta har traditionellt skett i kurser, som blandat nätbaserad undervisning med fysiska träffar där man haft chans att knyta kontakter, diskutera och också utföra laborationer. För att kunna lyckas med helt nätbaserade kurser måste man ersätta korrespondenskurserna, vilket är den förhärskande formen med interaktiva kurser. Kurser där man lägger ut lektioner, diskussionsforum i realtid för att öka interaktionerna mellan såväl deltagare som lärare, vilket är en viktig del i lärande processen. Detta medför att lärare och student känner delaktighet, ser progression och får återkoppling, vilket är nödvändigt för båda parter. Under konferensen presenterade LAMS sin programvara där man kunde praktisera dessa tankar. Lärare kunde lägga upp lektioner i realtid i systemet och följa varje enskild kursdeltagare i den upplagda lektionen, vilket ger möjlighet att ge återkoppling och hjälpa till studenterna utifrån var de är och vilka hinder de stöter på under lektionens gång. Belöning var ett annat nyckelord, som dök upp i många presentationer, som avhandlade allt från lärares motivation att använda sig av Internet i undervisningen, internkommunikation och fortbildning inom företag samt till studenter på högre utbildningskurser. Jag tror att det är allmängiltigt att vi alla vill ha uppmuntran och belöning för våra insatser. Hur dessa belöningar ser ut varierar men belöningen i sig är nog ett av de allra viktigaste incitamenten till förändring av människor, såväl för att kunna förändra lärarens pedagogiska utveckling, som anpassningen av detta till nätbaserat lärande. Reflektion är det tredje ordet som professor Riccardo Petrella stod för när han ifrågasatte utbildningssystemens globaliseringen och privatisering. Vem får tillgång till utbildning och hur påverkas dessa människor samt vem står för innehållet i utbildningen är två frågor man adekvat kan ställa sig efter Petrellas brandtal för universitetens fortsatta oberoende ställning. 8

9 The E-creadibles-strategies for rewarding staff to engage with online learning technologies - Dr. Susannah Quinsee, City University, UK Susannah jobbade på en central enhet för internetutbildningar och deras mål var att få institutioner mer delaktiga i och öka sitt utbud av nätutbildning. De vill också värna om att nätkurserna blir kontinuerligt utvärderade dels för att utveckla själva kurserna, men också för att kunna förmedla erfarenheterna vidare till andra. Deras sista mål var att förbättra inlärning och undervisning generellt vid universitetet. Enheten vill på en bred basis visa på möjligheterna med nätundervisning och stödja planering och genomförande av dessa kurser genom att bidra med kunskap, pengar samt tekniskt och pedagogiskt stöd. Universitetspersonalen får möjlighet att utveckla sina nätkurser i samarbete med enheten. Detta har inte bara bidragit till att utveckla själva kurserna utan också till att spontana nätverk bildats för att öka internetkurser inom akademin. Inom nätverket utbyts erfarenheter och stöd. Enheten ger också universitetspersonalen poänggivande handledarleda nätkurser, som är stipendiegrundande. Dessa kurser har två viktiga funktioner dels att ge lärarna första hands upplevelsen att studera via nätet samt att dela idéer om Internet användande inom kursen. Enheten försöker också att förbättra hjälpen till att planera och genomföra nätkurser och förmedla aktuell kunskap inom området för olika institutioner genom att göra portfolios, utställningar och flexibla utbildningar. Education and innovative use of ICT in education: Has the ceiling already been reached? Annemiek Wieland, Erasmus University, Holland Annemiek arbetar vid ett stödcentrum för IKT undervisning på universitet. De befäste vid en utvärdering 2004 att lärarna framför allt använde webplattformarna till administration av studenter och material. Plattformen användes lite för aktiv studentmedverkan, diskussioner eller aktiviteter i realtid. Flaskhalsar som kom fram vid utvärderingen till att utvecklingen inte gått längre var oklara visioner och mål med IKT i utbildningen för universitetet, för liten vilja till förändring hos lärarna och deras brist på tid. Denna studie liksom tidigare visar att potentialen att lyckas med att öka interaktiviteten och den pedagogiska kvalitén på nätkurser kräver att universiteten prioritera utbildning av lärare. Problemet är inte alltid bristen till möjlighet av utbildning utan att dessa känns irrelevanta utifrån deras arbetssituation. Är denna prioritering förståelig? Ja det verkar vara i Holland som i Sverige att en akademisk karriär premieras utifrån forskning i mycket högre grad än undervisningens kvalité. Annemiek tror att ska en pedagogisk förnyelse kunna ske inom högre utbildning måste man inte bara ställa krav på en grundkurs i pedagogik och didaktik utan också ha några mätinstrument för att kolla dessa kvalifikationer hos lärarna och kräva kontinuerlig utbildning och uppföljning av lärare. För att få en interaktiv lärande miljö på nätbaserade kurser måste en pedagogisk debatt väckas om hur denna kan utvecklas vid högre utbildning. Ur denna diskussion kanske kan man finna vinningar för IKT och höja motivationen hos lärarna för denna teknik. För att få tillstånd denna förändring anser Annemiek att det krävs en kraftig förändring av universitets kultur där undervisning ska väga lika tungt som forskning och att den blir belönad därefter. För att bli en bra lärare krävs det kunskap och skicklighet som kräver livslång fortbildning, men också utvärderas utifrån nya pedagogiska insikter och teknisk utveckling. Politiker och beslutsfattare för högre utbildning skulle kunna spela en avgörande rolls enligt Annemiek för att höja de pedagogiska krav på lärare och ge incitament till premiering av pedagogisk skicklighet och utveckling. Avslutningsvis pratade Annemiek om två projekt de drivit dels ett för redan aktiva lärare på nätkurser för att möjliggöra utbyte av erfarenheter och innovationer dels belöningar i form av t ex digitalkamror till lärare som startar upp nätkurser för första gången. Man kanske kunde sammanfatta detta med föredragshållarna; Jane Plenderleiths och veronica Adamsons nygamla 9

10 tankar om att teknologi och pedagogik stod i polaritet till varandra, men när dessa konfronterades med varandra gav grund till utveckling. An internet-based approach to raising security awareness Martin Smith MBE BSc,The security Company Limited, UK Att öka medvetenhet hos de anställda om datasäkerheten inom globala företag har detta företag löst genom informationssystem via interna nätverk. Detta är ett enkelt sätt att snabbt och billigt sprida information över ett stort geografiskt område. Datasäkerhet har för många varit en eftersatt uppgift, men konsekvenserna kan bli ödesdigra och mycket kostsamma om de inte efterföljs och som Martin Smith sa desto större medvetenhet om säkerheten desto mer kan man våga ta ut svängarna i ett företag. Problemet med systemet är att få arbetstagarna att prioritera att ta till sig informationen i en stressad vardag. För att undvika detta har man prioriterat att systemet ska vara användarvänligt och där informationen är avgränsad till lättläst och kortfattad text och kan dessutom vara illustrerad med t ex ett rollspel. Informationen inom ett område ligger i flera nivåer och vill man ha fördjupad kunskap så kan man gå vidare inom just detta område. Information kan sökas via sökord och informationen kan också arkiveras individuellt i ett bibliotek utifrån personens behov. För att locka personal till sidorna uppdateras de kontinuerligt, adderar sanna berättelser om konsekvenserna vid brister i datasäkerhet samt presenterar nyheter inom säkerhetsområdet. För att kunna utvärdera sin egen säkerhetsnivå finns tester och det finns också möjlighet från företagets sida att se den enskilda arbetstagarens aktiviteter och därmed ge eventuella restriktioner om personen inte uppfyller minimikraven för fortbildningen. Jag tror att medvetenheten om säkerhetsåtgärder är alltför låg inom universitetsvärlden, såväl inom utbildning, som forskning. Jag tror att nätverk inom universitet inte bara kan användas för att fortbilda utan för att dela erfarenheter mellan olika personalgrupper och institutioner på universitetet och därmed förena både personal och verksamhet. En förebild i detta tycker jag BBC är, som förutom kontinuerlig fortbildning använder sig av Internet för att personalen ska kunna dela med sig av sina yrkeskunskaper via bloggar, socialisera sig via chattar och snabbt hitta katalogiserad information om företaget. Verksamheten kommer därmed snabbare att utvecklas och förhoppningsvis känner personalen större samhörighet med varandra och företaget. Ett fenomen som inte alltid är fallet för våra större universitet där vi alltför mycket håller kunskapen för oss själva. Torsdag 2 december, version 2: Session : Training the teachers, trainers and moderators Sessionen innehöll fem föreläsningar med fokus på utbildning av personal svårigheter, möjligheter och visioner runt e-learning. Tre av föreläsarna presenterade konkreta exempel på hur deras organisationer arbetar med att stödja personalen i utvecklandet av e-learning: Den första presenterades av Dr Susanna Quinsee från London University. Hennes föreläsning handlar om hur de arbetar med att belöna lärarna för deras arbete med e-learning. är chef för en enhet som arbetar med att supporta, föra ut, motivera och inspirera lärare att använda sig av IKT i undervisningen. London University har satsat på att ha en speciell avdelning E Learning Unit (ELU) där Susanna Q är chef. Avdelningen har funnits sedan 2003 och de arbetar med att samordna e- learningaktiviteter på universitetet. De har satsat på att implementera en universitetsgemensam lärplattform. Det som är drivande i deras arbete är: behovet att naturligt införa e-learning på hela universitetet en vilja att utveckla och förbättra undervisning och lärande 10

11 säkerställa att de IT-baserade kurserna är utvärderade för att tillhandahålla bra och användbara modeller som kan användas i praktiken. De arbetar med ett gemensamt ramverk, men ger individuell support och utbildning till lärarna. De har också ett championship-program som ger lärarna finansiella resurser att utveckla e-learning. Det finns nu ett nätverk av lärare på London University som delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter och är med på seminarier och utbildningar och peppar andra. Merja Ruotsalainen Oulu universitet presenterade den finska skolstyrelsens satsning på TieVie ett nationellt projekt som syftar till att utbilda universitetslärare inom IKT-området (informations oh kommunikationsteknik). Projektet är en nationell satsning som är kostnadsfri för deltagarna, som kommer från Finlands alla universitet. Utbildningen ger 8 ECTS poäng, och det finns också en fördjupningskurs på 15 ECTS-kurs. Utbildningen består av seminarier, on-line-uppgifter, grupparbeten och litteraturstudier. Deltagarna har också till uppgift att använda sig av IKT i sin egen undervisning till sina egna studenter. Deltagarna får egna erfarenheter av användandet av IKT samtidigt som man får erfarenhetsutbyte och kontakter med lärare på andra universitet och även inom andra ämnen. Målet är inte att öka antalet distanskurser on-line utan snarare att stödja nätverkande, förbättra kvaliteten och bredda universitetsundervisningen samt utbilda personalen inom IKT. Erfarenheter som de gjort är att det varit svårt att göra en utbildning med så heterogena grupper och att få en rimlig arbetsbelastning. Deltagarna tycker att det bästa med utbildningen har varit möjligheten att träffa kollegor från andra universitet och att få konkreta möjligheter att skapa nätverk och arbeta tillsammans. Sanna-Marja Heinimo från Helsingfors universitet presenterade deras utbildning för sin personal som uppmuntrar deltagarna till aktiv dialog och kommunikation. Kursens är främst webbaserad, men man har också fysiska träffar. De studerar både teknik och lärandeteorier. Vid en utvärdering av kursen fann man att det var svårigheter att få igång diskussioner och på webben och även att hjälpa andra deltagare med deras problem. De andra två föreläsarna presenterade deras reflektioner och visioner om hur undervisning kan förändras med hjälp av e-learning: University of Leicester representerades av Tony Churchill. Han berättade om en studie där man undersökt hur e-learning influerar lärande och undervisning. Han menar att vi måste dra nytta av e-learnings potential på ett effektivare sätt. Det ser ofta ut som i nedanstående figur, där vi har implementerar e-learning i någon form men vi undervisar ändå på samma sätt. Innovation TRANSFORMATION?? Carry on lecturing As we already did Implementation 11

12 Kan samarbete och gemensamt reflekterande on-line bidra till att förändra högre undervisning? Man har gjort en studie där man undersökt om och hur teknologi används i undervisning och på vilket sätt deras sätt att använda sig av e-learning påverkar deras eget, studenternas och övrig personals aktiviteter, roller och arbetsbörda. I studien kunde tre faser av e-learning-användande identifieras: Ett stöd för lärandet IKT används främst för att lagra information kursmaterial, presentationer, för att tillgängliggöra materialet för studenterna. Detta användningssätt skapar troligtvis en ökad arbetsbörda för personal och studenter till en början. Men möjligheterna att strukturera och enkelt revidera materialet har potentialen att minska arbetsbördan på sikt. Förbättring av lärandet man byter ut existerande undervisning med e-learning, exempelvis att man diskuterar via chatt istället för att skicka e-post till varandra. Arbetsbördan blir troligtvis inte mindre, men arbetet kan bli effektivare. Gruppdiskussioner har också potentialen att öka lärandet. Förändring av lärandet Förändringen innefattar at göra saker annorlunda och bättre. De två ovanstående varken supportar eller förbättrar själva lärandet. En förändring av lärandet involverar fundamentala ändringar av undervisning, mot konstruktivism. Arbetsbördan blir inte minskad, men arbetsuppgifterna för både lärare och studenter är annorlunda. Diskussionsforum är en naturlig del av kursen, Gemensam reflektion är av största vikt. Kursen kan inte genomföras utan att delta och engagera sig i diskussionsforumet (eller annat verktyg som stödjer gemensam reflektion). Kanske behöver lärarna möta e-learning ur ett studentperspektiv för att se dess potential i sin a egna kurser. Och på ett djupare plan kanske detta kan influera lärarna att förändra undervisningen oavsett medium. Kanske kan man hitta andra pedagogiska former genom att nyttja e-learning även inom traditionell undervisning, som exempelvis vid föreläsningar, seminarier. Annemiek Wieland från Erasmus University i Rotterdam reflekterade i sin presentation över hur innovativt användande av I i utbildningen har vi redan gått i taket? På Erasmus University har man gjort en studie som syftade till att ge indikationer om i vilken utsträckning e-lärande används på et innovativt sätt av lärarna. Ett annat syfte var att hitta möjliga flaskhalsar vid implementeringen av IKT. Man fann att det var främst till administrativa funktioner, som registrering av studenter och distribution av kursmaterial om IKT användes. IKT användes sällan i utbildningssyfte som att stödja studentsamarbete, on-line diskussioner, chat, on-line-uppgifter. Är det realistiskt att förvänta sig att lärarna ska vara mera innovativa? Har vi redan gått i taket? Man inför ny teknik på universitetet och ger kurser och stöd till personalen, men de deltar inte så ofta frivilligt till dessa aktiviteter. Varför inte? Det kan vara så att utbildningen och stödet inte fyller lärarnas behov. Tidsbrist kan också vare en faktor men tydligen så prioriteras inte detta eftersom man väljer att göra andra saker istället. En av kärnpunkterna är återigen brist på motivatorer och belöning. Att utveckla undervisningen ger inga personliga belöningar, vilket forskning ger. Vidare finns det inget krav på vidareutbildning av lärarna (i Holland) Didaktiken och pedagogiken är en kärnpunkt olika undervisningssätt och pedagogiska upplägg har inte specifikt med e-learning at göra. Det krävs en helomvändning i universitetskulturen erkännandet att undervisning är minst lika viktigs om forskning och bör bli belönat på likartat sätt. Vidare anser hon att lärare behöver utbildas regelbundet, och undervisningen måste utvärderas regelbundet mot den nya teknologin och insikter om ya undervissningssätt. Vi måste också hitta nya innovativa sätt att utveckla lärarnas pedagogiska, didaktiska och IKT- kunskaper. 12

13 Egna reflektioner Alla föreläsarna presenterade liknande problem hur motiverar man lärare och personal att vara innovativa och utveckla IT-baserade kurser? Jag upplever att det är samma problem på vår institution. Tiden är knapp och belöningssystem saknas. Undervisning har inte lika hög status på universiteten som forskning. Därför finns inte några egentliga motivatorer för lärarna att lägga tid, pengar och energi på e-learning. Dessutom kan kulturella faktorer som invanda vanor, åsikter och beteende försvåra utvecklingen. Kanske bör planering och genomförande av en IT-baserad kurs få flera kurstimmar tilldelat till sig än vad en traditionell kurs får. Det ständiga problemet är hur man kan gå tillväga för att motivera och uppmuntra lärare att se e- learning som en möjlighet och inte som ett hot eller något betungande. På London University verkar de satsa mycket och verkar ha stora resurser för att nå ut till de enskilda institutionerna och för att kunna ha ett individuellt upplägg på de stödåtgärder som de bidrar med. Hur får man in IKT som en naturlig del i alla kurser så att man uppnår den här önskvärda förändringen som Tony Churchill pratar om som en bas att stå på som kan användas i alla kurser, som en naturlig del för att stödja och underlätta campusundervisningen, och inte enbart i specifika distans/webb-baserade kurser? Det krävs ett förändrat sätt att se på utveckling av undervisningen Jag tror på att genom att få se goda exempel på användande, från kollegor och andra, kan göra att man själv kan se och förstå potentialen med IKT. Vi planerar att ha seminarier för vår personal om hur e-learning praktiskt kan användas, och lära och inspirera varandra. Det kanske också bör vara ett krav att man som universitetslärare genom går en viss obligatorisk IKT-utbildning för att få undervisa, likaväl som man utbildar sig inom pedagogik. fredag 3 december förmiddag Open source var ett vanligt förekommande inslag på konferensens presentationer och utställningar. Fredag förmiddag inleddes med två större presentationspass, varav det ena handlade om open standards, open source och open content. Sessionen tog ett globalt perspektiv och den gemensamma visionen var att göra utbildning tillgänglig för alla oberoende av land och ekonomiska resurser. Presentationernas innehåll var en kontrast till många andra presentationer och företagsprodukter eftersom syftet med de presenterade verksamheterna var att överbrygga sociala och tekniska skillnader mellan olika länder (the digital divide). De flesta andra presentationer och företagsstånd på konferensen hade ett innehåll eller en produkt som skulle säljas på en globaliserad konkurrensutsatt marknad. Susan D'Antoni, Head of the Virtual Institute, International Institute for Educational Planning, UNESCO, France Open Source and Open Content: Creating International Communities Unesco arbetar som en katalysator för samarbete mellan medlemsländerna. Man ser öppen standard, öppen källkod och öppen innehåll som ett sätt att minska the digital divide. Länder med begränsad ekonomi kan med öppna programvaror och innehåll kunna utveckla sina utbildningssystem på ett kostnadseffektivt sätt. The UNESCO International Institute for Educational Planning (IIEP) ska stötta länders planering och organisation av respektive utbildningssystem. UNESCO:s arbete för att stötta är inledningsvis en gemensam portal för frågorna. ( 1.html) Portalen kommer att stegvis utökas och utbyte och samarbete fördjupas. Målet är ett learning community där en mängd länder deltar i utbytet av idéer. Man har bl.a. diskuterat 13

14 användningen av materialet från MIT och funderar över kvalitetsaspekter då materialet behöver komma från olika länder. Prof. Dr. Rob Koper, Director of RTD into Learning Technologies, Open University of the Netherlands, The Netherlands Stimulating Competence Development of Individuals and Organisations in Europe TENCompetence Project Syftet med projektet är att bygga en infrastruktur som kan användas av alla medborgare, företag, skolor och universitet. Öppen standard, öppen källkod och öppet innehåll är grundelementen i denna struktur. Man menar att dagens modell inte fungerar. Det finns ingen möjlighet att skaffa sig en överblick över vilka alternativ som finns. Man menar även att de pedagogisk modeller som finns utgår från klassrumsförhållanden och inte passar in i livslångtlärandesammanhang med sitt mer informella och självstyrande sätt att bedriva studier. Ett begrepp som behöver utvecklas är kompetens. Det är viktigt som enhet för olika typer av utbildning, även för informellt lärande. Repositories finns men är inte samordnade och ger inte tillräckligt stöd för användarna. Support är viktigt för många studerande och kommer att utvecklas i projektet. Projektet kommer nu att lägga in material och utveckla möjligheterna att använda databaserna med innehåll. Länken till projektet är och jag känner igen projektets målsättning från olika politiska dokument om IKT-användningen i EU. Spridningen av utbildning och IKT till alla samhällsgrupper ses som en förutsättning för att göra ekonomiska och sociala framsteg. Dr. M.S. Vijay Kumar, Assistant Provost and Director of Academic Computing, MIT, USA Open Strategies for Educational Innovation at MIT MIT var tidiga med att göra kursmaterial publikt genom att lägga det fritt åtkomligt på internet. När vi i publiken fick svara på om vi kände till MIT-publiceringen så visar det sig att de flesta lyfter handen. Utah University med flera lärosäten följer efter och på finns länkar till fler universitets kursmaterial. Intressant är att bl.a. att kinesiska universitet har en stor andel material publicerat (en del även på engelska). Publiceringen av kursmaterialet var inte bara ett sätt att visa upp MIT utan att skapa en ny modell. Man eftersträvar en global learning community och det hela började när man ville ge studenter access till industrilaboratorier som de normalt inte kunde utnyttja. Presentatören menar att det inte handlar om undervisning utan bara material som är tillgängligt men nästan hälften (hur de nu hade mätt det?) av de personer som utnyttjar materialet är vad han kallade selflearners. Randy Metcalfe, Manager OSS Watch, UK Managing Institutional Engagement with Open Source Presentatören berättar att OSS Watch ger råd om användning av öppen källkod. Orsakerna till användningen av open source var för det första låga kostnader, för det andra interoperabilitet och för det tredje säkerhet. Sammanfattningsvis så råder han institutioner som använder öppen programvara att ha klara regler och rutiner hur man hanterar buggfixar och rättigheter till material. Ta en titt på och på Andra halvan av förmiddagspasset angående portfolio var inriktad på olika beskrivningar hur e- portfolio faktiskt användes. Eftersom jag efterlyser fler presentationer där man visar vad 14

15 programvaran eller projektet faktiskt kan och har åstadkommit, istället för vad det borde klara av, så var denna session lockande. Mycket riktigt fick vi några exempel på hur e-portfolio hade integrerats i olika typer av verksamheter fast information om volym på användare fick vi först då vi uttryckligen efterfrågade det. Detta var för övrigt den andra sessionen på konferensen som handlade om e-portfolio. Det är en bekräftelse på att begreppet är hett. Rhonda Riachi, Association for Learning Technology ALT, UK & George Roberts, Oxford Brookes University, UK ALT in Collaboration: CETL, PETAL and the Certification of Practitioners Som IT-pedagog vet jag att kombinationen av bra system, bra rutiner och väl utbildade användare är en oslagbar kombination när informationsteknik ska användas. ALT ackrediterar learning technologists som man menar ska kunna både pedagogik och teknik. Jag kan rekommendera en titt på Man jobbar på ett e-portfoliosystem som ska vara färdigt 2006 och följer öppen standard (en av bidragsgivarna är JISC) + en hel del annat som hittas på deras site. Prof. Pierre Mora, Bordeaux Business School, France Setting up a Skills eportfolio in a Business School Portfolion innebär en möjlighet att utveckla inte bara kursenliga skolaktiviteter utan även att samla andra erfarenheter i e-portfolio. I slutet av utbildningen har studenterna material, referenser, metoder och bilder samlat. Professor Pierre Mora tyckte att hans studenter var duktiga men dåliga på att kommunicera och sälja sig själva. Han hade en liknelse som handlade om vin vad skulle en professor från Bordeaux annars ha? Han menade att studenterna tidigare hade varit ett starkt varumärke (brand) tack vare standardisering av utbildningen men att de nu även kunde jämföra sig med ett vin väl mixat och avvägt av en duktig vinblandare. E-portfolion möjliggör denna mix. Peter Rees Jones, CETIS, UK Developing and Piloting an eportfolio for Lifelong Learning: - the Role of Webservices Hela min tankekraft gick åt att hinna höra vad presentatören sa, pust. Inte nog med att denne engelsman pratade för snabbt han såg ut som han gjort en god prestation när han avslutade sin presentation. Presentatörer som inte har engelska som modersmål må ha konstiga dialekter och uttal men de har åtminstone ett normalt tempo. Jag rekommenderar ett besök på för att läsa mer om e-portfolio mm. Läs i egen takt. Tengel Aas Sandtrø, University College of Oslo, Norway Portfolio in Virtual Learning Environment Fronter Att en presentatör kom från Norge är knappast en slump. Genom den pågående norska kvalitetsreformen har e-portfolio och digital kompetens inom hela utbildningssektorn betonats. Tengel redogjorde för begrepp och varför digital portfölj används. Att digital portfölj används för samling av alla typer av arbeten och för reflexion och självvärdering är inget nytt. Men mer intressant ur ett pedagogiskt perspektiv blir det när den studerandes arbete kan visas, som nödvändigtvis inte är det bästa arbetet utan visar på bredd inom studierna. Även om digital portfölj ibland beskrivs som en digital anslagstavla så är Norges ambition att använda den till både produkt och process viktig. Portfolion blir ett verktyg som gör 15

16 studieprocessen tydligare och minskar betydelsen av slutprodukten. Lärandet kan bli bättre enligt Tengel. KONFERENSEN I SIN HELHET Positivt: Både lärosäten och näringsliv finns representerade med ungefär lika stor andel och tyngd. Ett bra tillfälle att boka in personliga möten med företag och presentatörer. Det fanns många möjligheter att utbyta erfarenheter då det var många deltagare från många länder. Negativt: Varierande kvalité på presentationerna. Överlag ganska ytliga presentationer som inte problematiserade eller fördjupade diskussionen. Konferensen borde kunna göras mera spännande genom att visa futuristiska lösningar. Jag saknade avatarer, telepresens, adaptiva system och andra idéer som befinner sig mer eller mindre på teststadiet. Idéerna kanske aldrig omsätts till praktisk nytta men de kan vara spännande att titta på och en krydda bland alla befintliga standardprodukter. Det är inte tillräckligt att ha inslag om wikipedia och bloggar. Konferensorganisationen behöver arbeta aktivare med att locka till sig presentationer av nyheter i forskningsfronten. Ett sätt att utnyttja tekniken är att låta presentatörerna presentera sig och sitt ämne på någon minuts video på konferenssiten. Jag citerar Media, technology and lifelong learning på seminar.net som inför denna idé. Our next step, technology-wise, is to make articles containing references to video hyperlinked. We hope that prospective authors will look forward to the option of using live images to support the conventional textual message. Our other feature introducing each paper with a brief video requires that authors that have papers accepted turn in a twothree minutes long video. Efter en tid på konferensgolvet uppstår en viss mättnad på alla olika, men alla lika förträffliga, standarder och effektiva lösningar. Jag skulle vilja ha en konferens där de presentatörer som beskriver produkter istället jobbar skarpt med de funktioner de vill framhäva. Ska man visa IMS standard så ska man genomföra skarpa överflyttningar i realtid. Det skulle vara mycket mera spännande och visa hur långt standardiseringen egentligen kommit. Bibliotek nämndes sällan. Biblioteken borde vara en intressant och aktivare aktör i dessa konferenssammanhang. Lärosätenas experter på att använda digitalt material finns inom biblioteken. Biblioteken är också vana att katalogisera och kategorisera material och vem är expert på att söka material i repositorierna om inte bibliotekarierna. Det var få deltagare från Sverige på konferensen. Framför allt var det få presentatörer och företag. Jag har inte sett någon lista över deltagare så jag vet inte hur många svenska deltagare som fanns på konferensen, men det var relativt få. Pedagogiska modeller och problematiseringar saknades till stor del men konferensen är ingen forskningskonferens och har inte heller utgett sig för att vara en sådan. Några fler ord om synen på kunskap, lärande och kunskapsimperialism hade dock varit på sin plats. fredag 3 december eftermiddag Mitt uppdrag var att rapportera från de seminarier jag deltog i på fredag eftermiddag. Har dock tagit mig friheten att rapportera även från ett seminarium under fredag förmiddag. Det handlade om e- lärande i SME. Seminariet var intressant och jag tror att jag var den ende deltagaren från Net Learning on Tour som var med på detta. 16

17 The Challenge of Introducing E-Learning in SMEs, GPP44 (fredag f m) Seminariet innehöll två stycken presentationer, i den första talade Graham Attwell, Pontydysgu, Tyskland, om E-Learning in Small and Medium Enterprises (SMEs). Han berättade om studier som gjorts av användningen av ICT som ett redskap för lärande i små och medelstora företag. Han menade att ett antal av de idéer man vanligtvis har om hur lärande går till i mindre företag inte stämmer. En kanske överraskande iakttagelse är t ex att datorer används i omfattande utsträckning i lärandet på företagen. Dock är det huvudsakligen för non formal learning, ofta är det en sökmotor typ Google som används. (Formell utbildning i SME är mindre vanlig och då ofta som respons på omedelbara behov eller, ännu oftare, legala krav.) Den viktigaste faktorn som styr hur mycket ICT används för lärande i SME är arbetsorganisationen. En icke hierarkisk organisation där enskilda anställda ges stort ansvar gynnar lärandet menar Graham Attwell. Det informella lärandet med hjälp av ICT i SME är, enligt Graham Attwell, både meningsfullt och leder till resultat i form av förändrat beteende. Befintliga lärplattformar, typ de som används i universitet och högskolor, matchar dock inte den naturliga lärprocessen. Lärandet i SME är styrt av praktiska problem eller personligt intresse, medan de flesta e-lärapplikationer är styrda av lärandemål, fria från sammanhang med den dagliga verksamheten. E-lärandeapplikationer borde istället integreras med andra applikationer som används i företagen och även understödja de sociala processer som ofta är kopplad till lärandet. Från vänster seminariets ordförande George Briggs, presentatörerna Graham Attwell och Michael Repnik Nästa presentation gjordes av Michael Repnik; Characteristics of the SME Market and Practical Approaches. Michael Repnik, som är utbildningskonsult på ett privat företag, berättade om praktiska aspekter när man skall arbeta med mindre företag. - Han menar att e-lärande slagit igenom i de stora företagen. Det går dock INTE att använda "best practice" från denna marknad när man närmar sig de mindre företagen, en ny "approach" är nödvändig. - Enkla verktyg är nödvändiga, Google (se ovan). "Social software" kan vara intressant och är ett bättre stöd för det informella lärande, som sker hela tiden, än vanliga LMS'er. - Det är för dyrt att skapa e-lärandeapplikationer till enskilda småföretag, att utnyttja grupperingar av olika slag kan vara en väg att hantera detta problem. Rapid e-learning (verktyg för att snabbt ta fram kursmaterial med lättanvända verktyg) är också en trend. På finns en studie av 17 testade rapid e- learningverktyg. Efter presentationerna blev det diskussioner. Graham Attwell menar att universiteten knappast kommer att få en ledande roll vid kompetensutveckling i mindre företag. Han trodde inte att universiteten var villiga att anpassa sig efter de krav som ställs för att man skall bli framgångsrik på detta område. Man diskuterade också utbildningssamverkan mellan företag i samma bransch, om detta skulle kunna vara riskabelt i det avseendet att konkurrenskänslig information skulle 17

18 kunna läcka ut ur det enskilda företaget. Varken Graham Attwell eller Michael Repnik trodde att detta skulle vara fallet. De anställda vet ofta mycket väl vad som är känsligt, man menade också att 80% av informationen i ett företag inte är konkurrenskänslig. Wikis and Blogs and other Innovative Internet Applications? FUT 59 Sara Roegiers, K.U.Leuven, Belgien talade om Facilitating Group Work with Wiki and Other Groupware Tools. Presenting the Case of an International, Blended Course on Film and Literature. Sara Roegiers presenterade, i en drygt välfylld lokal, en kurs där man använt ett antal olika verktyg för samarbete över nätet, speciellt användes Wiki. Wikis dök upp i flera seminarier under konferensen och förefaller vara ett hett område. En beskrivning av Wikis finns i Sara Roegiers abstract: Wiki is short for wiki-wiki, which means quick in Hawaiian. The term was coined by Ward Cunningham to fit his concept of the simplest database possible. Its most wellknown online representant is Wikipedia. Wiki technology allows groups to craft hypertexts collaboratively, in a very flexible and user-friendly way. Students need only their browser and a password to edit texts, add comments or add new pages. Se för information om programvaran, som är Open Source. Sara Roegiers använde Wikis i en kurs om film och litteratur I kursen arbetade man mycket med att skapa learning communities, varför wikis passade speciellt bra. An important asset of the TikiWiki technology is the fact that it was originally designed as a community tool. We use several groupware functions to strengthen our learner community. Users can see who is online; they can post a quick message in the "shoutbox" or invite someone to a chat session. Every user creates a personal profile and a personal page where they can introduce their interests and background. We perceive the social aspect of the set-up of the course, the fact that the students can get to know a group of international colleagues, as a great motivator. 18

19 Open Content and Open Source Solutions, OPE66 Phillip Beauvoir (hoppade in i stället för Olog Liber som fått förhinder), University of Bolton, UK presenterade RELOAD-projektet: From Funded Project to Sustainable Open Source Software. RELOAD har arbetat med developing tools to facilitate the use of emerging Learning Technology Interoperability specifications such as those produced by ADL and IMS ( Phillip Beauvoir beskrev hur det var att utveckla programvaror i ett finansierat projekt och att få dessa att övergå till stabil Open Source-programvara. Projektet blev mera omfattande än ursprungligen planerat och producerade en hel uppsättning programvaror som stöd för hantering av e-lärandematerial baserat på standarder och specifikationer. Några lessons learnt : Håll kontroll på projektet, men låt andra göra sina saker, man måste akta sig för att försöka göra allt. I så stor utsträckning som möjligt skall man arbeta med plug in - arkitektur, så att andra kan koppla på sina utvecklingar. En annan lärdom var att det är bättre att ha färre funktioner som verkligen fungerar än en massa halvfärdiga cool features och buggar. Phillip Beauvoir: RELOAD har producerat en uppsättning verktyg för att hantera lärobjekt. Sebastian Hoffmann, Hoffmann & Reif Consultants, talade sedan om "Enabling Teaching Staff for E-Learning: A Generic Project Model using Open Content and Open Source Solutions". Presentationen beskrev hur man kan hålla kostnaderna för programvara nere genom att använda Open Source när man genomför utbildningar i utvecklingsländer. Man använde WebQuest kombinerat med "portfolio assessment". (WebQuest är en e-learningmodell utvecklad av Bernie Dodge, San Diego State University.). Det ämne man utbildade i är e-lärande, hur man bygger upp en organisation för e-lärande och producerar material. Man arbetade med enklast möjliga teknik och utnyttjade Open Source och Open Content. 19

20 Sebastian Hoffmann menar att man varit mycket framgångsrika och kommit fram till ett hållbart koncept för e-lärande i utvecklingsländer. En nyckelfaktor för framgångarna är att man arbetat med yrkesverksamma som direkt kunnat implementera det som de lärt sig i utbildningen. Deltagarnas leveranser har testats direkt i de egna organisationerna Eleonora Pantò, CSP - ICT Innovation, Italien presenterade KEILab (Knowledge Exchange Initiative Laboratory): "A Research Project about Open Source and E-Learning". Vid KEIlab har man t ex provkört och värderat 25 stycken olika lärplattformar. Man har använt ett egenutvecklat verktyg kallat "KEIXpert". Rapporten finns på "Censimento dei censimenti e confronti di piattaforme E-learning Opensource". Rapporten kommer enligt Eleonora Pantò att översättas till engelska. Open Content and Open Source Solutions, cont, OPE73 Cate Thomas, St Georges Hospital Medical School, Kingston University, UK talade om Learning Objects and Learning Subjects; That s Another Fine IMS You ve Got Me Into. Cate Thomas menar att learning objects inte är värderingsfria och det finns risker med att använda sådana, t ex kan detta encourage us to design online educational material in a way in which concentrates more on the material itself and less on the perspective, position and agency of the learner. Att flytta lärobjekt från ett ämne till ett annat kan också stöta på motstånd. Detta kan t ex gälla mellan ämnen som kan se ut att vara väldigt lika men som bygger på olika traditioner. I den efterföljande diskussionen togs även andra möjliga risker med delning av lärobjekt upp som t ex som en alltför stor likriktning av lärmaterial. Därefter kom en presentation från David Caygill, LAMS International, UK med rubriken Achieving a Collaborative Open Source E-Learning Framework Using LAMS. Först resonerade David Caygill allmänt kring Open Source: There is a great deal of interest in Open Source Software (OSS), which transcends the public, private and the educational sectors. OSS applications such as Linux, Apache, MySQL and PHP (LAMP) have been accepted as a robust enterprise level delivery platform for web hosting for quite some time and these applications have matured to give an acceptable level of sophistication. What is significant to the educational community is the philosophy behind OSS and the compatibility of those core values with the core values of education. Generally people are working for something other than direct financial reward, such as reputation capital (Kapor 2005) or from a passion to impart knowledge. Personal motivators for developers contributing to OSS projects may differ, as do the motivations of educators, but they have a common goal in that they are not-for-profit and in many ways contribute to a greater good. (texten klippt ur hans abstract) David Caygill presenterade sedan LAMS, Learning Activities Management System, som är ett system för att skapa strukturer i e-lärande. Mycket fokus har enligt David Caygill lagts på innehållet, men mindre på hur man arbetar med detta. Med LAMS kan man skapa sekvenser av olika läraktiviteter, individuella aktiviteter och grupparbeten av olika slag, LAMS är Open Source och går att ladda hem ifrån LAMS går att integrera i LMS er som WebCT eller Moodle. Seminariet avslutades med att Marco Kalz, Fernuniversität Hagen, Tyskland, talade om Supporting Competency Development and Lifelong Learning with Open Source eportfolios Marco Kalz planerar att i en magisterutbildning använda en kombination av Blogg, Wiki och CMS. De system han planerar att använda är CMS Joomla! ( som är ett Open Source system för innehållshantering. Som Blogg planerar han att använda b2evolution ( och som Wiki MediaWiki ( 20